SCA FOREST PRODUCTS AB RAPPORT. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Hästkullen

Transkript

1 RAPPORT SCA FOREST PRODUCTS AB Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Hästkullen Underlag för ansökan enligt miljöbalken

2 Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i SCA Energy AB:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) inom projektområdet Hästkullen. MKB:n är upprättad i enlighet med 6 kap. miljöbalken. SCA Energy AB kallas i det följande SCA och det aktuella området Hästkullen. Hästkullen ligger i Härnösand och Timrå kommuner (Västernorrlands län). Ansökan om tillstånd kommer att lämnas in till Miljöprövningsdelegation vid länsstyrelsen i Västernorrlands län. Projektet Hästkullen drivs av en projektgrupp inom SCA Energy AB med Henrik Karlsson som projektledare. SCA har genomfört samrådsprocessen samt tillhandahållit underlag för MKB. Miljökonsekvensbeskrivningen har utarbetats av Pöyry SwedPower AB. Följande personer hos Pöyry SwedPower har deltagit i arbetet. Vanja Schön Lars Welander Jenny Johansson Susanne Lundman Eva Grusell Mari Punakivi samt Mikael Faber Ansvarig för upprättandet och kvalitetsansvarig Fotomontage, deltagit vid upprättandet Deltagit vid upprättandet Deltagit vid upprättandet Naturvärdesbedömning Landskaps- och synbarhetsanalys Ett antal underkonsulter har anlitas för specifika delstudier: Vectura Murberget, Västernorrlands länsmuseum Per Helttunen Miljötjänst Nord Foran Martin Johansson, Falovind Fredrik Malmgren, Sweco Infra- och materialförsörjningsstudier Kulturmiljö och arkeologi Fladdermusbedömning Fågelinventeringar Fältinventering av naturvärden Hinderljuslayout och hinderljusanimering Nätanslutning Om inte annat anges nyttjas i denna MKB kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande I 2012/0593 och SCA:s fotomaterial. Sundsvall den 16 november 2012

3 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Bakgrund SCA avser att etablera en vindkraftpark på i huvudsak egen mark inom ett område kallat Hästkullen inom Härnösand och Timrå kommuner i Västernorrlands län. Cirka 10 km österut planeras för ytterligare en vindkraftpark kallad Björnlandhöjden. Det finns en stark politisk styrning, både internationellt och nationellt, mot att öka tillgången på förnybar energi och det inom beslutade tidsramar. Ett antal olika målformuleringar finns. Denna utveckling är ytterst angelägen mot bakgrund av att utsläppen av växthusgaser måste minskas för att kunna avstyra det klimathot som otvetydigt existerar. I arbetet mot förnybar elproduktion spelar vindkraften en avgörande roll och SCA är en aktör som arbetar för att bygga ut vindkraften. Lokaliseringen Hästkullen SCA som är Europas största privata skogsägare har inventerat hela sitt markinnehav med syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraftsproduktion. Denna inventering har visat att det finns ett flertal lämpliga områden för vindkraft på SCA-ägd mark. Ett av dessa områden är Hästkullen som visat sig ha goda förutsättningar för etablering av vindkraft eftersom: - Det blåser bra. - Få motstående intressen - Tillgång till infrastruktur Berörda kommuner, Härnösand och Timrå, har tagit fram vindkraftsplaner. Dessa vindkraftsplaner ger tydlig vägledning om var i kommunen vindkraftsetablering bedömts lämpligt och lokaliseringen Hästkullen omfattas av sådana lämpliga områden. Vid en fördjupad utredning av lokaliseringen vid Hästkullen har alternativa områden studerats utifrån de kommunala vindkraftsplanerna. Detta eftersom kommunernas tillstyrkan av ansökan enligt miljöbalken är en förutsättning för miljötillstånd. Hästkullen/Aldersjöåsen i Härnösands kommuns vindkraftsplan och Laxsjöåsen i Timrå kommuns vindkraftsplan vilka ligger inom projektområdet Hästkullen har jämförts med andra utpekade områden i vindkraftsplanerna. Alla områden i vindkrafts-planerna har förvisso bedömts vara lämpliga med hänsyn till motstående intressen. Dock utkristalliseras Hästkullen/Aldersjöåsen och Erikmats/Björnlandhöjden som de områden som har lägst grad av motstående intressen, samtidigt som det blåser bra. På delad andraplats kommer Laxsjöåsen och Furuhult. Projektområdet Hästkullen är lokaliserat till delar av Hästkullen/Aldersjöåsen och till Laxsjöåsen och SCA:s näraliggande projektområde Björnlandhöjden till Erikmats/Björnlandhöjden. Det innebär en etablering på delar av de tre bästa områdena enligt ovanstående analys. Alternativredovisningen framgår av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Nollalternativet, det vill säga konsekvenserna om projektet inte blir av, kan också utläsas av MKB:n. Nollalternativet kan bl.a. innebära en utebliven utsläppsminskning av koldioxid, som ju bidrar till växthuseffekten, motsvarande minst ton koldioxid per år. SCA har mot bakgrund av vad som ovan sagts beslutat att närmare undersöka området vid Hästkullen och att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för etablering av en vindkraftpark inom ett avgränsat område, Hästkullen projektområde. Till en sådan ansökan ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. S 1

4 Miljökonsekvensbeskrivningen MKB:n för projektområdet Hästkullen (Hästkullen) kommer att utgöra underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. I miljöbalken finns formella krav både på hur arbetet med att ta fram en MKB ska gå till och på vad den måste innehålla. MKB:n har avgränsats till att omfatta projektområdet Hästkullen med omgivningar upp till cirka 5 km. När det gäller landskapsbild beaktas dock avstånd upp till cirka 15 km. Tidsmässigt omfattar MKB:n vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. Ett omfattande samråd med myndigheter, berörda närboende, allmänheten, organisationer och föreningar samt företrädare för konkurrerande intressen har skett inom MKB-arbetets ram. De synpunkter som därvid framkommit redovisas i MKB och har i möjligaste mån beaktats vid utarbetandet av MKB:n. Områdesbeskrivningen I MKB redogörs för områdets förutsättningar vad gäller riksintresseområden och områdesskydd enligt miljöbalken, förekommande bebyggelse och vägar samt områdets nuvarande användning. Vidare redogörs för landskapet, mark och vatten, naturvärden, fauna och flora och kulturmiljövärden samt för rennäringen som gör anspråk på området för sitt vinterbete. I korthet kan området beskrivas enligt följande: De riksintressen som berör Hästkullen är ett utpekat riksintresse för rennäringen. Ett litet område i projektområdets nordvästra del överlappar projektområdet. Enligt uppgift bedrivs inte renbete inom området och renbetesrätten är därtill ifrågasatt. Projektområdet tillhandahåller dessutom inte begärligt bete för renen. Någon påverkan bedöms därför inte åsamkas rennäringen. Det finns inga naturreservat, Natura 2000-områden eller biotopskydd inom projektområdet, det finns dock sjöar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter. Alla Natura 2000-områden i Hästkullens närhet är skyddade enligt habitatdirektivet vilket innebär att den enda eventuella påverkan som skulle kunna uppkomma från vindkraftverksamhet består i störd vattenregim i samband med anläggningsarbete under byggfasen. Det närmaste området, vars värden är beroende av att hydrologin inte påverkas, är Vällingsjö Urskog på cirka 1,5 km avstånd. Varken detta eller några andra Natura områden har bedömts kunna påverkas negativt av planerat projekt. Det finns ingen bebyggelse med fasta bostäder inom Hästkullen eller i dess omedelbara närhet. Närmaste samlade bebyggelse är samhället Viksjö ca 4 km öster om projektområdet och byn Laxsjön med fritidshus knappt 1 km väster om projektområdet samt byn Käckelbäcksmon knappt 1,5 km öster om Hästkullen. Inom Hästkullen finns rastplatser och jaktkojor. Det finns skogsbilvägar inom projektområdet. Projektområdet domineras av contortatall och präglas av produktionsskogsbruk. Inom området bedrivs jakt. Det finns inga identifierade särskilda skoter- eller vandringsleder inom projektområdet. Hästkullen används i liten omfattning för rekreation och friluftsliv. Väster och söder om Hästkullen bedrivs fiske genom företaget Lögdö Vildmark som arrenderar marken av SCA. Väster om Hästkullen går en skoterled på cirka 1 km avstånd. Mjällåns fiskevårdsområde berör Hästkullen. I detta skede av projektet har inga konflikter avseende radio- och telelänkar identifierats däremot finns konflikter med Sundsvall Härnösand flygplats. Dialog med flygplatsen pågår och utredningar genomförs. Konflikten med flygplatsen är inte avgörande för lokaliseringen S 2

5 som sådan utan kommer att avgöra vilken maximal höjd vindkraftverken kan få. Vindkraftverkens höjd av avgörande betydelse för att kunna utvinna så mycket förnybar energi som möjligt från det markområde som tas i anspråk för vindkraftsproduktion. Områdesavgränsningen har anpassats till Försvarsmaktens intressen. Inom MKB-arbetets ram har ett antal utredningar genomförts. Syftet har varit att skaffa kunskapsunderlag för att kunna bedöma vilken påverkan som planerad vindkraftpark kan orsaka. För bedömning av påverkan på landskapet och boendemiljön har en synbarhetsanalys samt fotomontage tagits fram. En enkel landskapsanalys har också genomförts. Vidare har kulturmiljö, naturvärden, fåglar, fladdermöss, ljud och skuggor utretts. Den tekniska beskrivningen Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller också en teknisk beskrivning. Vid tidpunkten för ansökan är de tekniska förutsättningarna inte kända på detaljnivå. Detta kräver detaljprojektering omfattande geoteknisk undersökning. Vilka vindkraftturbiner som kommer att installeras kan inte heller uppges, då detta inte kan förutses innan upphandlingen gjorts och det är idag inte heller känt vilka vindkraftturbiner som kommer att finnas på marknaden vid tidpunkten för upphandling. Därtill behöver vind-mätningar pågå under ytterligare tid för att kunna optimera en vindkraftpark. I MKB redovisas en preliminär parklayout (placering av vindkraftverk) omfattande 100 vindkraftverk. Denna har anpassats så långt möjligt efter vid tidpunkten kända tekniska och miljömässiga förutsättningar. För att kunna presentera ljudberäkningar, fotomontage etc. måste dock höjden och typen av vindkraftturbin antas. Exempellayouten baseras på turbiner om 3 MW samt att vindkraftverken har en totalhöjd på 220 meter. Denna layout är att betrakta som ett preliminärt maxalternativ och utgör grund för bedömningar av påverkan. Vindkraftverken kan av olika skäl bli lägre än 220 meter t.ex. är det än inte avgjort vilken höjd som kan tillåtas p.g.a. att Sundsvall/Härnösand flygplats MSA-yta berör projektområdet. För att beskriva ett maxalternativ för ljud har därför en ljudberäkning för en totalhöjd på 175 meter också gjorts. Ju lägre vindkraftverken är desto högre blir ljudnivån vid näraliggande bostäder, även om skillnaden är marginell. Eftersom projektområdet undersöks noggrant med avseende på miljö- och hälsopåverkan kan man under MKB-arbetets gång identifiera behov av skyddsåtgärder med hänsyn till olika intressen. Dessa skyddsåtgärder innebär att placering av vindkraftverk inte kommer att ske i områden inom projektområdet som identifierats som olämpliga. Ansökan kommer att formuleras utifrån var vindkraftverk får placeras inom det ursprungliga projektområdet och inte utifrån exakta positioner för placering av vindkraftverk. Genom att inte låsa sig vid koordinatsatta positioner är det möjligt att optimera parklayouten utifrån den specifika turbin som slutligen blir vald, vilket också leder till att vindresursen i området nyttjas optimalt. Med ett sådant förhållningssätt kan en optimalt effektiv vindkraftpark utifrån bästa teknik byggas. Av den tekniska beskrivningen framgår att vindresursen är god, hur vägar kan användas och nyanläggas med miljöhänsyn samt hur en anslutning till elnätet kan ske. Tekniska metoder i syfte att vidta skälig försiktighet med avseende på miljöpåverkan, t.ex. vid korsning av vattendrag och vid risk för utsläpp i känsliga recipienter, framgår också. Bedömningen av miljö- och hälsokonsekvenser Sammanfattningsvis kan miljö- och hälsokonsekvenserna av planerad vindkraftpark vid Hästkullen beskrivas enligt följande: S 3

6 Vad gäller de verksamheter som bedrivs inom projektområdet; skogsbruk, jakt, och i viss mån rekreation och friluftsliv, blir påverkan ringa under vindkraftsparkens drift. Däremot kommer påverkan att ske under byggfasen. Denna är dock övergående och av kortvarig karaktär. Skogsbruk och vindkraft är två verksamheter som kan samexistera. Jakten kommer att påverkas och framförallt under anläggningsfasen kan störningar uppkomma, antingen så att jakten inte kan genomföras inom vissa delar av området eller genom att villebråden hålls undan av byggverksamheten. När vindkraftparken väl är i drift bedöms vindkraften vara förenlig med normal jakt. Möjligheten att idka rekreation och friluftsliv kommer att påverkas negativt under anläggningsfasen. Dock bedöms detta intresse inte vara särskilt stort inom projektområdet. Framför allt sportfiskeintresset är starkt i närområdet men p.g.a. avståndet kommer det sannolikt inte att påverkas av buller i större omfattning under byggfasen och vid vindkraftparkens drift sker påverkan endast genom att vindkraftverken syns. Riskerna med vindkraft bedöms vara förhållandevis små men sedvanliga åtgärder i syfte att inte riskera säkerheten vid vistelse inom vindkraftområdet kommer att vidtas. För bedömning av påverkan på landskapsbilden har en siktbarhetsanalys genomförts och fotomontage gjorts från de fotopunkter som vid samråd framförts vara betydelsefulla samt från platser som bedömts vara av allmänt intresse. Därutöver har en enkel landskapsanalys genomförts bland annat baserad på en regional landskapsanalys som Länsstyrelsen i Västernorrland låtit genomföra och på de kommunala vindkraftsplanerna. Påverkan på landskapsbilden har generellt bedömts bli måttlig men vid två platser bedöms den bli större nämligen vid Stor-Laxsjöns västra och södra stränder samt vid vissa utblickspunkter utmed Mjällåns dalgång längs väg 331. Från dessa områden kommer vindkraftverken att synas och påverkan bedöms bli betydande. I anslutning till Stor-Laxsjön är det framförallt i samband med fiske vid sjön som vindkraftverken kommer vara väl synliga. Laxsjöns fritidshusområde ligger i Stor-Laxsjöns norra del och påverkas inte i samma utsträckning. Längs Mjällåns dalgång norr om projektområdet väster om väg 331 bedöms också påverkan bli betydande. Längs med väg 331 bedöms den dock bli måttlig. Beträffande buller vid de bostäder som berörs så kommer, oavsett vilket fabrikat och vilken effekt vindkraftverken som upphandlas har, ljudnivån 40 db(a) att klaras. Detta är den ljudnivå som Naturvårdsverkets riktlinjer rekommenderar. De ljudberäkningar som framgår av MKB, baserade på maxexempellayouten, visar att 40 db(a) kan innehållas vid samtliga bostäder. Närmaste bostad finns på cirka 1,5 km avstånd varför risken för problem med skuggor är liten. Boverkets rekommenderade krav på högst åtta skuggtimmar per år och högst 30 minuters skuggtid per dag klaras. Ett avstånd på meter i förhållande till bostäder som framgår av Timrå kommuns vindkraftsplan klaras. Påverkan i dessa avseenden bedöms därför bli ringa. En viss visuell påverkan vid bostäder kommer dock att uppkomma i det att vindkraftverken syns från till exempel byarna Käckelbäcksmon, Billen och Nordanå. Med beskriven teknik och den försiktighet som kommer att iakttas, oavsett slutliga layouter, bedöms påverkan på mark samt yt- och grundvattenförhållandena inom projektområdet och angränsande värdefulla områden bli liten. Vid bedömning av påverkan på naturvärden har också de hydrologiska förutsättningarna vägts in. Såväl redan kända naturvärden som nya har identifierats. Med de skyddsåtgärder som planeras i syfte att inte skada naturvärden bedöms en vindkraftpark kunna etableras inom Hästkullen projektområde utan negativ påverkan på de naturvärdena som finns i området och dess närhet. S 4

7 Den särskilda hänsyn till fågel som behöver tas avser revir för kungsörn. Hästkullen håller ett skyddsavstånd på minst 2 km till identifierade kungsörnsbon vilket bedömts vara skälig hänsyn. Inga särskilda skyddsåtgärder kopplade till risk för påverkan på fladdermus har bedömts erforderliga eftersom det bedömts att berört område är ett lågriskområde vad gäller förekomst av fladdermöss. Påverkan på övrigt vilt bedöms uppkomma under byggfasen men vara övergående. Inom projektområdet finns få kulturlämningar som omfattas av formellt skydd. Däremot finns det många övriga kulturhistoriska lämningar med koppling till forna tiders skogsbruk vilka inte är skyddade enligt kulturminneslagen. Skyddsåtgärder både med avseende på kulturlämningar som är skyddade enligt kulturminneslagen och även, i viss mån sådana som inte är det, redovisas i MKB. Emissioner till luft till följd av det transportarbete som planerat projekt alstrar har beräknats enligt värsta scenario. Utsläppen av fossil koldioxid från transporter under etableringsfasen kommer att sparas in redan efter cirka 4 veckors drift av planerad vindkraftpark. Detta när man jämför med nollalternativet d.v.s. att motsvarande mängd elenergi produceras i det nordiska elsystemet. Enligt motsvarande resonemang kommer även andra utsläpp till luft från transporter att sparas in även om konsekvenserna är svårare att bedöma. Sammanfattningsvis måste den miljöpåverkan transporterna orsakar bedömas underordnade den miljövinst produktion av vindkraftel innebär. Projektet bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormer kommer att överträdas eller motverkas. Vidare bedöms projektet med de skyddsåtgärder som planeras bidra positivt till uppfyllelse av miljömål, såväl nationella som regionala. S 5

8

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING SAMRÅDSREDOGÖRELSE LOKALISERING BESKRIVNING AV OMRÅDET PLANERAD VERKSAMHET OCH TEKNISK BESKRIVNING PÅVERKAN OCH MILJÖ- OCH HÄLSOKONSEKVENSER ALTERNATIVREDOVISNING HÅLLBART SAMHÄLLE MILJÖKVALITETSNORMER SAMMANFATTANDE SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR 1. Samråd a. Samrådsdokument b. Samrådsdokument Sekretessbelagt 2. Kartmaterial 3. Naturvärden a. Naturvärdesbedömning b. Naturvärdesinventering 4. Fågel och fladdermöss 5. Fornlämningar och kulturmiljö 6. Fotomontage 7. Siktanalys 8. Hinderljusanimering, digitalt 9. Ljudberäkningar 10. Skuggberäkningar 11. Kungsörn, (sekretess) i

10

11 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: SCA Energy AB Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Län Kommun: Fastigheter: Hästkullen 40.9 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrlands län Härnösand och Timrå kommuner Totalt 25 st: Aldersjöåsen 1:1>1, Häggåsen 1:1>1, Högmyrsvedjan 1:2>1, Högmyrsvedjan 1:2>2, Högmyrsvedjan 1:4>1, Högmyrsvedjan 1:5>1, Högmyrsvedjan 1:6>1, Högmyrsvedjan 1:7>1, Högmyrsvedjan 1:8>1, Högmyrsvedjan1:5>2, Käckelbäcksmon 1:6>2, Käckelbäcksmon 8:1>3, Kälamäcki 2:1>1, Laxsjön 2:1>1, Rentjärnshammaren 1:1>1, Rentjärnshammaren 1:2>1, Rörtjärnsmon 1:1>1, Viksjön 13:1>2, Viksjön 23:1>1, Viksjön 3:13>3, Viksjön 3:7>1, Viksjöskogen 1:1>1, Villola 2:1>1, Västra Roten 1:1>1, Östra Laxsjön 1:1>1. Kontaktuppgifter till sökanden Ägarrepresentant: Ansvarig för MKB: Adress för mottagande av handlingar Milan Kolar Skepparplatsen Sundsvall Tel: milan.kolar@sca.com Vanja Schön Pöyry Swedpower AB SCA Energy Skepparplatsen Sundsvall 1

12

13 2 INLEDNING 2.1 Bakgrund SCA avser att etablera en vindkraftpark på i huvudsak egen mark inom ett område kallat Hästkullen inom Härnösand och Timrå kommuner i Västernorrlands län. Vindkraftparken planeras att maximalt kunna omfatta 100 verk med en totalhöjd, inklusive rotorblad och fundament, på maximalt 220 meter. SCA planerar också att söka tillstånd för en vindkraftpark i ett område ca 10 km längre österut som benämns Björnlandhöjden. Denna park avser i nuläget att omfatta maximalt 55 verk och få samma totalhöjd. Översiktlig lokalisering för Hästkullen samt för SCA:s planerade vindkraftpark i Björnlandhöjden framgår av Figur 1. Figur 1: Översiktskarta visande projektområdena Hästkullen och Björnlandhöjd Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i SCA:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att uppföra och driva Hästkullen vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. 3

14 2.2 Energipolitik EU och internationella överenskommelser Generellt råder goda förhållanden för produktion av vindkraftsel i Europa, detta återspeglas också i utvecklingen av vindkraft. Vindkraftens andel av total kapacitet i EU har ökat från 2 % år 2000 till 10,5 % år År 2011 fanns MW vindkraft installerad inom EU:s 27 medlemsstater, en ökning med 11 % från föregående år. Av denna effekt bidrar Tyskland med 31 %, Spanien med 23 % och Frankrike, Italien samt UK med 7 % vardera. Sveriges bidrag utgör 3 %. 1 Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än maximalt 2 C jämfört med förindustriell nivå. EU:s stats- och regeringschefer enades våren 2007 om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 % till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Miljöutskottet i EU-parlamentet har under 2011 röstat för en skärpning av klimatmålet, från att utsläppen ska minska med 20 procent till en minskning med 30 procent till år Miljöutskottet uppmanar nu EU att anta 30-procentsmålet. Sedan början av 2009 finns ett EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG). I direktivet ställs bland annat bindande krav på att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 % förnybar energi till år Nationella mål och intressen I slutet av 2011 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick till 6,1 TWh. Det är en ökning med 74 % jämfört med Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige i slutet av 2011 var 4,2 procent jämfört med 2010 då andelen var 2,4 procent. 2 Den svenska energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning som i ökad utsträckning ska baseras på förnybar energi med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat. Omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle ska underlättas. Riksdagen har antagit som nationellt mål att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen och har fastställt en nationell planeringsram för vindkraften till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh till 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs Regionala och lokala mål Västernorrlands län har en antagen vindkraftspolicy sedan april Policyn tar upp lokaliseringskriterier, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering och anger bland annat följande. Länsstyrelsen är positiv till förnyelsebar energi och utveckling mot ett hållbart samhälle. Detta kan också vara en utvecklingspotential för länets näringsliv. I dessa strävanden är etablering av vindkraft en del av många möjligheter. Verken bör lokaliseras så att regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter inte påverkas negativt. Det gäller t ex turistnäringen och värdet av värdefulla natur- och kulturmiljöer. De lokalt 1 Wind in power, 2011 European statistics, EWEA 2 Pressmeddelande Energimyndigheten, Vindkraftspolicy Västernorrlands län, Publikation 2001:2. 4

15 boende och näringslivet bör alltid i ett tidigt skede få insyn och inflytande över planeringen. Vid etablering av grupper av vindkraftverk eller vindkraftsparker, är det särskilt väsentligt att placering och utformning sker på ett för landskapet genomtänkt och harmoniskt sätt. Västernorrlands länsstyrelse tog fram ett Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar 4 på uppdrag av Energimyndigheten. Landets länsstyrelser fick då uppdraget att bedöma länets möjligheter att inrymma vindkraftsanläggningar för det regionala planeringsmålet och för ytterligare 100 och 200 procents utbyggnad utöver målet. Energimyndigheten har angett planeringsmålet till 245 GWh för Västernorrland år Uppdraget motsvarar en utbyggnad till 245, 490 och 735 GWh. För att uppnå denna produktion krävs områden motsvarande 35, 70 respektive105 km² om elproduktionen antas vara ca 7 GWh/ km². Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att förutsättningar är mycket goda för att kunna uppfylla Västernorrlands planeringsmål. Eftersom det finns god tillgång på lämpliga områden föreslår länsstyrelsen att vindkraftsutbyggnaden i första hand inriktas på områden med låg konfliktgrad med hänsyn till bl a natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen föreslår också att utbyggnaden inriktas mot länets inlandsområden som har bäst förutsättningar att klara planeringsmålet utan allvarliga konflikter med befintlig bebyggelse, natur-, kultur- samt frilufts- och fiskeintressen. Länsstyrelsen har 2010 tagit fram en Regional landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft. 5 Området där Hästkullen ligger har i planen beskrivits som höglänt skog- och myrrikt landskap som i stor utsträckning är tåligt för vindkraftsetableringar. I den regionala landskapsanalysen beskrivs områdena däromkring som storskaliga, tydligt människopåverkade och glest befolkade. Områdena innehåller dock stora sjösystem och myrar och utblickarna från dessa och omgivande berg är vida. Vid vindkraftsetableringar är det därför viktigt att olika parker placeras på ett sätt så att de inte kommer i konflikt med varandra visuellt från landskapets utblickspunkter eller skapar en masseffekt som gör att vindkraftparkerna blir ett alltför dominerande inslag i landskapet. 2.3 Regional och lokal utveckling och sysselsättning För att bedöma ett vindkraftsprojekts inverkan i form av arbetstillfällen har en fallstudie gjorts för uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 stycken verk. Projektet har finansierats av Energimyndigheten. Samarbetspartners i projektet är Länsstyrelsen Västernorrland, Nordisk Vindkraft AB, Statkraft SCA Vind AB och Arbetsförmedlingen. Studien gav följande fakta om sysselsättningseffekter: 6 - Drygt årsarbeten behövdes för att förverkliga Havsnäs vindkraftpark, från idé till färdig park. - Av dessa årsarbeten blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. - Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten 2003 t.o.m. invigningen Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar i Västernorrlands län, Dnr Lst Västernorrland, Regional landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft, 2010:27 6 Projektet" Arbetskraft, kompetenser och faciliteter", Energimyndighetens diarienummer:

16 För driftfasen bedöms sysselsättningen uppgå till årsarbeten per år i 25 år. Ca 20 årsarbeten per år blir regionala jobb vilket motsvarar ca 2 % av de totala arbetstillfällena. Denna siffra kan komma att ändras efter resultat av det första driftåret. Projektet tog fram ett beräkningsverktyg som kan användas för att göra prognoser för arbetskraftsbehov. 7 I Tabell 1 redovisas en kalkyl över antalet årsarbeten som behövs för olika aktiviteter för vindkraftparken Hästkullen beräknat efter de schablonvärden som tagits fram. Tabell 1: Prognos för arbetsbehovet för att uppföra cirka 100 vindkraftverk Antal verk Årsarbeten Kommentar Förprojektering Vindmätning, MKB Ledning, styrning Design, kvalitet Bygg och anläggning Vägar, fundament, servicebyggnad Infrastruktur 33 kv Markläggning kabel, friledning 33 kv Teknikbyggnad Turbinbrytare, ställverk, mätning/övervakningssystem Mottagningsstation (220/33 kv), ställverk. Kontrollrumsbygg, inst transformator Transformator (220/33 kv), tillverkning, transport, installation Vindkraftsverk Tillverkning, transport, montering, drifttagning Anpassning Elnätsanslutning Kommunikation Bredband Övrigt Direkt arbete under byggfas Totalt Prognosen för Hästkullen visar på att årsarbeten skulle behövas från idé till färdig park. I Havsnäsexemplet var den regionala sysselsättningseffekten i anläggningsfasen 25 % och den andelen omräknat till Hästkullen motsvarar ca 520 regionala årsarbeten i anläggningsfasen samt cirka 40 regionala årsarbeten i driftfasen. 2.4 SCA SCA-koncernen är Europas största privata skogsägare. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige där koncernen har byggt upp effektiva försörjningssystem till egna bruk och sågverk. En bild av verksamheten ges i Figur 2. Skogsbruket och förädlingsverksamheten bedrivs inom affärsområde Forest Products. Verksamheten omfattas för närvarande av fyra pappersbruk och åtta sågverk. Denna del av SCA är en stor förbrukare av energi som nu arbetar intensivt med energibesparingsprojekt i sina anläggningar. Den svenska delen av företaget har en total elförbrukning på ca 3,6 TWh, varav ca 20 % idag produceras inom företaget. För att öka denna andel görs nu en större satsning på vindkraft, i huvudsak på SCA:s mark, i samklang med SCA:s skogsbruk, som en naturlig utveckling i bolagets strävan efter effektiv och ren energi. Det nybildade bolaget SCA Energy AB ingår i SCAs affärsområde Forest Products och samlar SCA:s affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. Inriktningen är att utveckla förnybar energi av skogens resurser och producera förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt att utveckla SCA:s vindkraftstillgångar. 7 Natverketforvindbruk.se/sv/arbetskraftsforsorjning 6

17 SCA Vindkraft är en del av SCA Energy AB och utvecklar SCA:s vindkraftstillgångar, i egen regi och i samarbete med andra. Genom sitt skogsinnehav äger SCA-koncernen mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. Figur 2: SCA-koncernens verksamhet i norra Sverige 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning Syfte Enligt 6 kap. 3 miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. En MKB för en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap. 7 miljöbalken innehålla följande. - en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, - en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas, - de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, - en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och - en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i

18 2.5.2 Avgränsningar Den geografiska avgränsningen i denna MKB utgörs av projektområdet Hästkullen med omgivning upp till cirka 5 km. När det gäller landskapsbild beaktas avstånd upp till cirka 15 km. Tidsmässigt omfattar MKB:n vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. 2.6 Tillståndsprocessen Enligt de bestämmelser som gäller idag krävs tillstånd enligt miljöbalken för den aktuella vindkraftparken. Elnätsanslutningen fram till parken kräver koncession enligt ellagen. Denna koncessionsansökan kommer att hanteras separat. Det kan även bli aktuellt att söka koncession för det interna elnätet i vindkraftparken. Sökandens bedömning är dock att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, utan är ett s.k. IKN (Icke Koncessionspliktigt Nät). Etableringar av landbaserade gruppstationer (två eller fler vindkraftverk som står tillsammans) för vindkraft och där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter kräver tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Till ansökan skall en MKB bifogas och under tillståndsprocessen ska sökanden samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom en sådan vindkraftpark som avses i den här MKB:n enligt lagstiftningen alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Figur 3 beskriver de olika stegen i tillståndsprocessen. Figur 3: Delmoment i tillståndsprocessen Samråd (1) har avslutats och inkomna synpunkter redovisas i detta MKB-dokument. Efter att ansökan med MKB inlämnats till länsstyrelsen (2) skickas ärendet till berörda kommuner. Miljöprövningsdelegationen beslutar därefter om det finns behov av kompletteringar (3). När miljöprövningsdelegationen anser att underlaget är tillräckligt kungörs ärendet (4) och ansökan skickas åter ut till berörda kommuner samt utvalda remissinstanser för yttrande. I detta skede ges även berörda såsom närboende och allmänhet möjlighet att yttra sig över ansökan (5). För att beslut om tillstånd för verksamheten ska kunna ges (6) krävs att projektet tillstyrks av berörd/a kommun/er. 8

19 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådet har omfattat ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Samråd om projektet har genomförts i enlighet med kraven i 6 kap. 4 miljöbalken. 3.1 Inledning Samråd har hållits med länsstyrelse, berörda kommuner, myndigheter, organisationer, särskilt berörda och berörd allmänhet. Samrådet syftar till att informera om den planerade verksamheten för att i en tidig fas ge nämnda parter möjlighet att komma med synpunkter och frågor om projektet samt att också delge projektet information om lokala förhållanden. Inför samråd har samrådsunderlag upprättats. Samrådsunderlag har skickats till särskilt berörda samt att handlingen har skickats via e-post eller brev till myndigheter och organisationer. Underlaget har också funnits tillgänglig på SCA Vinds hemsida, På hemsidan har även exempel på fotomontage, preliminära ljud- och skuggberäkningar etc. funnits tillgängligt. Alla handlingar från samråden, såsom underlag, kallelser, närvarolistor, minnesanteckningar, skriftliga yttranden etc. återfinns i bilaga Genomförda samråd Det formella samrådet inleddes med ett möte den 24 november 2011 med Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Härnösands kommun, Timrå kommun samt Sollefteå kommun. Inför samrådsmötet, cirka två veckor innan, skickades samrådsunderlag för Hästkullen till länsstyrelsen och berörda kommuner. Eftersom länsstyrelsen i Jämtlands län ansvarar för rennäringsfrågorna också i Västernorrlands län har även skriftligt samråd skett via e-post med rennäringsfunktionen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Samrådet började med ett besök vid den planerade vindkraftsparken under förmiddagen och fortsatte med ett möte i Härnösand under eftermiddagen. Vid fältbesöket gjordes stopp vid Käckelbäcksmon, Laxsjön stugområde och Nyhemmanet Viksjö. Ett samrådsmöte med särskilt berörda, organisationer och berörd allmänhet genomfördes mellan kl till i Folkets hus i Viksjö. Personlig inbjudan via brev med en informationsfolder skickades den 11 november. Inbjudan skickades till närboende och fritidshusägare inom ett avstånd av 2 km från vindkraftparkens dåvarande områdesavgränsning (projektområdet hade i det skedet en större utsträckning åt nordväst), till markägare på ett avstånd av 1 km från områdesavgränsningen samt till nyttjanderättshavare till byggnader på SCA s mark. Inbjudan skickades också till berörda verksamhetsutövare inklusive samebyar, lokala föreningar och organisationer. Övrig berörd allmänhet inbjöds till samrådsmötet genom annonser i Tidningen Ångermanland (TÅ) och Sundsvalls Tidning och dessutom gjordes inbjudan via annonsering på SCA Vinds hemsida. Berörda samebyar kontaktades även per telefon innan utskicket, samt informerades skriftligen om projektets planerade omfattning. Samrådsmötet genomfördes i form av presentation och frågestund samt möjlighet att titta på uppställda fotomontage i lokalen. Vid frågestunden hade deltagarna möjlighet att ställa frågor och lämna information om projektområdet. Deltagarna hade även möjlighet att under mötets gång fylla i ett samrådsformulär. Ett 60-tal personer besökte samrådsmötet. Synpunkter önskades via e-post, brev eller telefon samt muntligt fram till

20 Samrådsmöte med naturskyddsföreningens skogliga representant skedde Ett gemensamt möte med Ångermanlands och Medelpads ornitologiska föreningar ägde rum Ett antal samrådsaktiviteter har också hållits med berörda flygplatser. Dessa påbörjades i maj 2011 och pågår fortfarande. 3.3 Synpunkter från samrådet Här nedan redovisas, i sammandrag, de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Av Tabell 2 framgår samtliga samråd som genomförts inom MKB-processen samt hur dessa genomförts. Vidare redogörs i kolumnen beaktat i MKB för om synpunkterna beaktats eller varför de inte tagits upp i MKB. I texten efter Tabell 2 framgår under respektive avsnitt hur samrådssynpunkter beaktats i MKB. Tabell 2: Genomförda samråd Samrådspart Form av inbjudan Aktivitet/ Datum för yttrande Form av yttrande Beaktat i MKB Särskilt berörda Berörda fastighetsägare och nyttjanderättshavare Brev Möte i Viksjö Folkets hus Berörd allmänhet Annons Möte i Viksjö Folkets hus Boende i Käckelbäcksmon Ägare av fastigheten Rentjärnshammaren 1:2 Mons enskilda vattenförening Mötesanteckningar Skriftliga yttranden Mötesanteckningar Skriftliga yttranden Skriftliga yttranden Skriftliga yttranden Boende i Viksjö Skriftliga yttranden Myndigheter Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen i Jämtlands län, Rennäringsfunktionen Brev Samrådsunderlag e-post Ja Ja Ja I huvudsak Skriftligt yttrande Detta är en teknisk fråga som kan lösas och som kommer att beaktas vid detaljprojekteringen Möte och fältbesök Mötesanteckningar Länsstyrelsens kommentarer på anteckningarna Skriftligt yttrande Rennäringsfunktionen lämnar synpunkter först efter att ansökan inlämnats Ja Ja 10

21 Samrådspart Härnösand kommun Sollefteå kommun Timrå kommun Boverket Energimyndigheten Vägverket Region Mitt Skogsstyrelsen Region Mitt Luftfartsstyrelsen Jordbruksverket LFV Division Flygtrafiktjänsten Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen FRA Försvarsmakten Bergsstaten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap - MSB Mötesanteckningar Energimarknadsinspektionen Riksantikvarieämbetet Form av inbjudan Brev Samrådsunderlag Brev Samrådsunderlag Brev ? Samrådsunderlag Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Aktivitet/ Datum för yttrande Möte och fältbesök Möte och fältbesök Möte och fältbesök Form av yttrande Mötesanteckningar Mötesanteckningar och skriftligt yttrande Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja - - Beaktat i MKB Ja Ja, den del av projektområdet som låg i Sollefteå kommun har efter samrådet utgått Skriftligt yttrande Hänvisar till länsstyrelsens handläggning av ärendet Skriftligt yttrande Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Planerad vindkraftpark påverkar inte MSB:s verksamhet - - Ja - Ja

22 Samrådspart Sametinget Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Trafikverket Region Mitt Transportstyrelsen Kammarkollegiet Samebyar Jiingevaerie Raedtievaerie Voernese (Frostviken norra) Ohredahke Flygplatser Kramfors Sollefteå Flygplats Sundsvall/Härnösand Swedavia Sundsvalls flygsällskap Form av inbjudan Brev Brev Brev Brev Brev Brev Telefon Brev Brev Telefon Brev Brev Telefon Brev Brev Telefon Brev Brev Brev Brev Möte Aktivitet/ Datum för yttrande Form av yttrande Beaktat i MKB Skriftligt yttrande I huvudsak Skriftligt yttrande Ingen erinran. Ev. anslutning mot stamnät hanteras separat Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande I huvudsak Skriftligt yttrande Hänvisar till Trafikverket såsom ansvarig Rennäringen beskrivs i MKB Skriftligt yttrande Rennäringen beskrivs i MKB. Nyttjar inte området utan hänvisar till Ohredahke sameby - Rennäringen beskrivs i MKB - Rennäringen beskrivs i MKB Skriftligt yttrande Hänvisar till LFV:s synpunkter m.fl. Skriftligt yttrande Utredning om höjning av TMA- och MSA-ytan pågår Skriftligt yttrande Ingen erinran 12

23 Samrådspart Form av inbjudan Aktivitet/ Datum för yttrande Form av yttrande Beaktat i MKB Företag 3G Infrastructure Services Net4mobility Net 1 Tre Nordisk Mobiltelefon Skanova TeliaSonera Teracom Tele2 Sverige AB Telenor Sverige AB Föreningar LRF Västernorrland Friluftsfrämjandet Region Norr Friluftsfrämjandet Region Mitt Medelpads ORF Ångermanlands ORF Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Brev Skriftligt yttrande Ingen erinran Skriftligt yttrande Ingen erinran. Hänvisar till Telenor och Tele2 för utlåtande Skriftligt yttrande Ja Ingen erinran Skriftligt yttrande Ingen erinran Gem. möte med ÅORF Skriftligt yttrande Möte Ja Ja Statens Skytteombud i Västernorrland Naturskyddsförening en i Västernorrland Naturskyddsföreningens Västernorrlands skogsgrupp Ljustorp socken ekonomisk förening Hembygdsförbundet Brev Brev Brev Brev Skriftligt yttrande Ingen erinran Skriftligt yttrande Ja Möte Skriftligt yttrande I huvudsak Brev I huvudsak

24 Samrådspart Viksjö Hembygdsoch Turistförening Viksjö Jaktskytteklubb SCA Jaktlag Form av inbjudan Brev Brev Brev Mjällåns FVO Telefon & e- post Härnösand Skoterklubb Kramfors (Gudmundrå Skoterklubb) Timrå Snöskoterklubb Nipstadens skoterklubb Njurunda Skoterklubb Brev Brev Brev Brev Brev Aktivitet/ Datum för yttrande Form av yttrande Beaktat i MKB Skriftligt yttrande Ingen erinran Skriftligt yttrande Klubben har ingen led i området men Timrå skoterklubb har en led ca 5 km från Hästkullen. Ingen påverkan förutses Sollefteå flygklubb Jägarnas riksförbund Brev Nedan redovisas i sammandrag de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Allt skriftligt material återfinns i sin helhet i bilaga Fastighetsägare och allmänhet Tre skriftliga svar från privatpersoner, Käckelbäcksmon, Rentjärnshammaren 1:2 och en boende i Viksjö, samt ett från en styrelsemedlem i Mons enskilda vattenförening har inkommit under perioden till En sammanfattning av de frågor och synpunkter som framförts är följande: Lokalisering och layout - Minsta avstånd till permanentbostad? Vägar och transporter - Var ska vägarna gå? - Risk för störningar från transporter. - Trafikbuller Ljud - Rädsla för ljud. - Rädsla för att förstöra ett fint, tyst och djurrikt område. 14

25 Natur- och kulturmiljö - Vill veta vindkraftverkens påverkan på djur- och växtlivet. - Hänsyn bör tas till spelplatser för tjäder och orre samt till gränsstenar och gränsmärken, karta bifogas. Landskapsbild - Önskar fotomontage. Skuggor/hindersbelysning - Rädsla för påverkan av skuggor. Livskvalitet - Oro för påverkad livskvalitet under byggtiden och driftsfasen. Fastighetsvärde - Rädsla för att fastigheten sjunker i värde. Ersättning - Finns tankar om ersättning? Samrådssynpunkter i MKB 1. Avstånd till bostäder relativt vindkraftverk styrs av ljud (40 dba). Ljudnivåer och avstånd till bostäder i förhållande till en exempellayout framgår av MKB. 2. Transporter och vägar redovisas i den tekniska beskrivningen. En preliminär väglayout avseende anslutningsvägar och internt vägnät redovisas. Möjliga transportvägar redovisas likaså men slutligt ställningstagande till transportvägar kan inte tas i detta skede. Dock framgår av den tekniska beskrivningen att hänsyn till transportbuller kommer att beaktas genom val av transportvägar. 3. Av MKB framgår djur- och kulturmiljö som har undersökts samt att hänsyn tagits. Påverkan framgår också av MKB. 4. Fotomontage framgår av MKB. 5. Skuggberäkningar är gjorda och framgår av MKB. 6. MKB omfattar påverkan under både bygg- och driftfas. 7. Påverkan på hälsa beskrivs i MKB och sammanfattas i avsnittet Sammanfattande bedömning. 8. Frågor om ersättning ligger utanför miljöbalksprövningen. 9. Vad gäller Rentjärnshammaren har SCA numera rådigheten över fastigheten Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Härnösands, Sollefteå samt Timrå kommuner. Av mötesanteckningarna från samrådsmötet med länsstyrelserna och kommunerna framgår många synpunkter bl.a. på innehåll i ansökan, den tekniska beskrivningen samt miljökonsekvensbeskrivningen. Myndigheternas syn på vilka utredningar som torde krävas tas upp samt frågan om fotomontagepunkter och animation av hinderbelysning. Dessutom bör i MKB redovisas principer för skyddsåtgärder som sedan kan överföras till den specifika geografin vid byggnation. Den fortsatta samrådsprocessen tas upp och likaså den vidare gången i tillståndsprocessen. Efter mötet inkom Sollefteå kommun med ett skriftligt yttrande. Yttrandet berör bl. a. överensstämmelse med vindbruksplan, skogliga naturvärden, beskrivningen av miljökonsekvenser, kultur och landskapsbild samt turism och rekreation. 15

26 Samrådssynpunkter i MKB 1. Utredningar och redovisningar har tagits fram enligt önskemål och framgår av MKB. 2. Bolaget har undantagit projektområdet inom Sollefteå kommun Bergsstaten Tre undersökningstillstånd enligt minerallagen finns i närliggande området. Samrådssynpunkter i MKB 1. Ingen av dessa berör Hästkullen projektområde Energimyndigheten Energimyndigheten vill understryka vikten av regeringens mycket tydliga uttalanden om att utbyggnad av vindkraft ska främjas och ges högre prioritet än tidigare. Ökad elproduktion från vindbruk är ett nationellt intresse som måste få tillgång till mark- och vattenområden, och måste därmed också få synas i samhället. Energimyndigheten bedömer att det aktuella projektet väl uppfyller grundläggande krav. Goda vindförhållanden och en del infrastruktur finns i närområdet. Det är viktigt att studera ev. kumulativa effekter. Riksintresse rennäring finns i området, men detta och andra intressen inom området bör kunna samverka med vindbruksintresset. Energimyndigheten ser positivt på projektet som i drift kommer att ge ett avsevärt tillskott av miljöanpassad el till elsystemet. Samrådssynpunkter i MKB 1. Lokaliseringens fördelar och lämplighet redovisas närmare i MKB arbete. 2. Kumulativ påverkan redovisas i MKB. 3. Av MKB framgår riksintresseområden inom och i projektområdets närhet. Samrådet har bland annat resulterat i att de nordliga delarna av det ursprungliga projektområdet har tagits bort. Det innebär att det område som berörs av riksintresse rennäring inom projektområdet minskat avsevärt. Bedömningen i MKB är att vindkraft inom projektområde Hästkullen inte påverkar rennäringen Försvarsmakten Enligt en genomförd teknisk analys kommer en del av vindkraftprojektet att medföra stora störningar på de tekniska systemen. Det föreligger därmed uppenbar risk för att en etablering enligt förslaget skulle innebära påtaglig skada på riksintresset. Av de illustrerade vindkraftverken är det de fem vindkraftverken längst i nordväst som är i konflikt med totalförsvarets intresse och dessa bör utgå ur projektet alternativt flyttas. I nästa skede av tillståndsprocessen, önskar Försvarsmakten få tillgång till föreslagna positioner i en excelfil. Samrådssynpunkter i MKB 1. De fem berörda verken i nordväst i den norra delen av projektområdet så som det avgränsades vid samrådet har helt tagits bort Ljustorp socken ekonomisk förening Föreningen är en sammanslutning av föreningar, företag och privatpersoner boende inom Ljustorp och Lögdö vildmark. De sammanfattar sitt fyrasidiga yttrande i nedanstående punkter: 16