E.ON VIND SVERIGE AB RAPPORT. Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Gubbaberget

Transkript

1 8H RAPPORT Fotomontage från Mellansjö E.ON VIND SVERIGE AB Miljökonsekvensbeskrivning för vindkraftsetablering inom projektområdet Gubbaberget Underlag för ansökan enligt miljöbalken

2 8H Förord Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår i E.ON Vind Sverige AB:s ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft (vindkraftpark) inom projektområdet Gubbaberget. MKB: n är upprättad i enlighet med 6 kap. miljöbalken. E.ON Vind Sverige AB kallas i det följande E.ON Vind och det aktuella området Gubbaberget. Gubbaberget ligger i Ånge kommun (Västernorrlands län) och i Ljusdals kommun (Gävleborgs län). Ansökan om tillstånd kommer att lämnas in till Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län. E.ON Vind förvärvade projektet Gubbaberget vid årsskiftet 2012/2013 av SCA AB. Projektet drivs sedan dess av E.ON Vind med Anders Wallin som projektledare. Samrådsprocessen har genomförts av Pöyry Swedpower AB i samarbete med och på uppdrag av SCA och E.ON Vind. MKB:n har utarbetats av Pöyry SwedPower AB. Följande personer hos Pöyry SwedPower har deltagit i arbetet. Carina Lundgren Vanja Schön Camilla Tisell-Fredriksson Daniel Björklöf Jonas Barman Jenny Johansson Eva Grusell Mari Punakivi Ansvarig för upprättandet Kvalitetsansvarig, deltagit vid upprättandet Fotomontage, ljud- och skuggberäkningar och parklayout Elnätsfrågor Hydrologi, infra- och materialförsörjningsstudier Deltagit vid upprättandet Naturvärdesbedömning Landskaps- och synbarhetsanalys Underkonsulter har anlitats för specifika delstudier: Murberget, Västernorrlands länsmuseum Grouseexpedition, Martin Rydberg- Hedén Martin Johansson, Falovind Kulturmiljö och arkeologi Fågel och Fladdermus Hinderljuslayout och hinderljusanimering Om inte annat anges nyttjas i denna MKB kartmaterial från lantmäteriverket enligt medgivande MS 2009/09562 för SCA och MS 2006/02876 för E.ON Vind samt E.ON Vind:s fotomaterial.

3 8H ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Bakgrund E.ON Vind avser att etablera en vindkraftpark på i huvudsak egen mark inom ett område kallat Gubbaberget inom Ånge och Ljusdals kommuner i Västernorrlands och Gävleborgs län. I projektområdets närhet planeras för ytterligare två vindkraftparker kallade Björnberget och Bäråsen. Det finns en stark politisk styrning, både internationellt och nationellt, mot att öka tillgången på förnybar energi och det inom beslutade tidsramar. Ett antal olika målformuleringar finns. Denna utveckling är ytterst angelägen mot bakgrund av att utsläppen av växthusgaser måste minskas för att kunna avstyra det klimathot som otvetydigt existerar. I arbetet mot förnybar elproduktion spelar vindkraften en avgörande roll och EON är en aktör som arbetar för att bygga ut vindkraften. Lokaliseringen Gubbaberget Markägaren SCA som är Europas största privata skogsägare har inventerat hela sitt markinnehav med syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraftsproduktion. Denna inventering har visat att det finns ett flertal lämpliga områden för vindkraft på SCA-ägd mark. Ett av dessa områden är Gubbaberget som visat sig ha goda förutsättningar för etablering av vindkraft eftersom: - Det blåser bra. - Det finns få motstående intressen - Det finns tillgång till infrastruktur De berörda kommunerna Ånge och Ljusdal, har tagit fram vindkraftsplaner. Dessa vindkraftsplaner ger tydlig vägledning om var i kommunen vindkraftsetablering bedömts lämpligt och lokaliseringen Gubbaberget omfattas av sådana lämpliga områden. Vid en fördjupad utredning av lokaliseringen vid Gubbaberget har alternativa områden studerats utifrån de kommunala vindkraftsplanerna. Brännberget-Naggen i Ljusdals kommuns vindkraftsplan och Lill-Naggen i Ånge kommuns vindkraftsplan har jämförts med andra utpekade områden i vindkraftsplanerna och identifierades som de områden som har lägst grad av motstående intressen, samtidigt som det blåser bra. Projektområdet Gubbaberget är lokaliserat till delar av Brännberget-Naggen och Lill-Naggen. Det innebär en etablering på delar av de bästa områdena enligt jämförelsen. Alternativredovisningen framgår av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Nollalternativet, det vill säga konsekvenserna om projektet inte blir av, kan också utläsas av MKB:n. Nollalternativet kan bland annat innebära en utebliven utsläppsminskning av koldioxid, som bidrar till växthuseffekten, motsvarande minst ton koldioxid per år. E.ON Vind har mot bakgrund av vad som ovan sagts beslutat att närmare undersöka området vid Gubbaberget och att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för etablering av en vindkraftpark inom ett avgränsat område, Gubbabergets projektområde. Till en sådan ansökan ska alltid en MKB tas fram. Miljökonsekvensbeskrivningen MKB:n för projektområdet Gubbaberget utgör underlag för ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. I miljöbalken finns formella krav både på hur arbetet med att ta fram en MKB ska gå till och på vad den måste innehålla. MKB:n har avgränsats till att omfatta projektområdet Gubbaberget med omgivningar upp till cirka 5 km. När det gäller S 1

4 8H landskapsbild beaktas dock ett längre avstånd. MKB:n omfattar vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. Ett samråd med myndigheter, berörda närboende, allmänheten, organisationer och föreningar samt företrädare för konkurrerande intressen har skett inom MKB-arbetets ram. De synpunkter som framkommit redovisas i MKB och har beaktats vid utarbetandet av MKB:n. Områdesbeskrivningen Delar av Gubbaberget omfattas av riksintresse för vindbruk. Inga områden av riksintresse för naturvård finns inom projektområdet. Närmaste sådana områden ligger på ca 5 km avstånd. Inga områden av riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö eller rennäring finns inom projektområdet eller i närheten. Det finns inga naturreservat eller biotopskydd inom projektområdet, men i anslutning till den östra gränsen av projektområdet ligger två naturreservat, Lill-Naggen och Tillammstjärnen. Skogen är där till stora delar gammal, flerskiktad och olikåldrig. Inom området finns sjöar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter. Inga Natura 2000-områden finns inom projektområdet eller inom 5 kilometer från projektområdet. Tre Natura 2000-områden som är skyddade enligt fågeldirektivet (SPA). Dessa tre områden är Stormyran-Lommyran ca 6 km, Hagåsen och Hagåsen Klingersjöåsen ca 12 km och Röjtjärnsmyran Spångmyran ca 10 km från projektområdet. Varken dessa eller några andra Natura 2000-områden har bedömts kunna påverkas negativt av planerat projekt Gubbaberget. Det finns ingen bebyggelse med bostäder inom projektområde Gubbaberget. Avståndet till bostäder kommer att styras av vindkraftverkens ljudnivå och enligt maxexempellayouten (se nedan) finns inga bostäder inom 1 km relativt närmaste vindkraftverk. I områdets närhet finns ett antal mindre byar. Byn Grundsjön ligger ca 1 km norr om området och längs Grundsjöns södra strand finns ytterligare bostadshus. Strax norr om projektområdet ligger även bostadshus vid Västisvedjan. Sydväst om Gubbaberget ligger permanentboenden i Hedsjö, Riset och Stugutjärn. Cirka 6 km öster om projektområdet ligger byn Naggen med ett 50-tal invånare. Inom Gubbabergets projektområde finns skogsbilvägar. Projektområdet präglas av modernt produktionsskogsbruk. Yngre tallskog dominerar och inslag finns även av gran och contortatall. Inom området bedrivs jakt och fiske. Två fiskevårdsområden berör Gubbaberget; Ramsjö fiskevårdsområde, med Långsjön som ligger inom området, och Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde som gränsar till projektområdets östra sida. Strax sydöst om området har Matfors fiskeklubb fiskevatten och en uthyrningsstuga. I detta skede av projektet har inga konflikter avseende radio- och telelänkar eller försvaret identifierats. Den tekniska beskrivningen MKB innehåller också en teknisk beskrivning. Vid tidpunkten för ansökan är de tekniska förutsättningarna inte kända på detaljnivå. Detta kräver detaljprojektering omfattande geoteknisk undersökning. Vilka vindkraftverk som kommer att installeras kan inte uppges, då det inte är känt vilka verk som kommer att finnas på marknaden vid tidpunkten för upphandling. Därtill behöver vindmätningar pågå under ytterligare tid för att kunna optimera Gubbaberget. S 2

5 S 3 8H I MKBn för Gubbaberget redovisas en preliminär parklayout (placering av vindkraftverk) omfattande 46 vindkraftverk. Denna har anpassats efter de kända tekniska och miljömässiga förutsättningarna som fanns vid tidpunkten. För att kunna presentera ljudberäkningar, fotomontage etc. måste dock höjden och typen av vindkraftverk antas. Maxexempellayouten baseras på turbiner om 3 MW samt att vindkraftverken har en totalhöjd på 240 meter. Denna layout är att betrakta som ett preliminärt maxalternativ och utgör grund för bedömningar av påverkan. För att beskriva ett maxalternativ för ljud har en ljudberäkning för en totalhöjd på 175 meter gjorts som värsta fall. Vid lägre vindkraftverk, förutsatt lika turbiner, blir ljudnivån vid näraliggande bostäder som regel något högre, även om skillnaden är marginell. Projektområdet har inventerats med avseende på miljö- och hälsopåverkan för att under MKB-arbetets gång kunna identifiera behov av skyddsåtgärder med hänsyn till olika intressen. Som skyddsåtgärd har föreslagits att vid placering av vindkraftverk undanta ytor inom projektområdet som identifierats som olämpliga. Ansökan formuleras utifrån var vindkraftverk får placeras i kvarvarande ytor inom projektområdet och inte utifrån exakta positioner för placering av vindkraftverk. Genom att inte låsa koordinatsatta positioner kan parklayouten optimeras utifrån det specifika vindkraftverk som slutligen blir vald, vilket också leder till att vindresursen i området kan nyttjas optimalt. Med ett sådant förhållningssätt kan en optimalt effektiv vindkraftpark utifrån bästa teknik byggas. Bedömningen av miljö- och hälsokonsekvenser Vad gäller de verksamheter som idag bedrivs inom projektområdet; skogsbruk och jakt, blir påverkan ringa under vindkraftsparkens drift. Däremot kommer påverkan att bli större under byggfasen. Denna pågår dock under en begränsad tid och är övergående. Skogsbruk och vindkraft är två verksamheter som kan samexistera. Jakten kommer att påverkas och framförallt under anläggningsfasen kan störningar uppkomma, antingen så att jakten inte kan genomföras inom vissa delar av området eller genom att villebråden hålls undan av byggverksamheten. När vindkraftparken väl är i drift bedöms vindkraften vara förenlig med normal jakt. Möjligheten att idka rekreation och friluftsliv kommer att påverkas negativt i synnerhet under anläggningsfasen. Det intresse som dominerar är fisket. Ett aktivt sportfiske bedrivs inom Gubbaberget varför påverkan även kommer att ske vid drift genom att ljud kan höras och att vindkraftverken kan ses. Riskerna med vindkraft bedöms vara förhållandevis små men åtgärder i syfte att inte riskera säkerheten vid vistelse inom vindkraftområdet kommer att vidtas. För bedömning av påverkan på landskapsbilden har siktanalyser genomförts och fotomontage gjorts från de fotopunkter som vid samråd framförts vara betydelsefulla samt från platser som bedömts vara av allmänt intresse. Hindermarkeringar har också studerats genom siktanalys. Siktanalys har även gjorts kumulativt för att studera hur Gubbaberget samverkar visuellt med de andra vindkraftparkerna som planeras i området. Alla planerade vindkraftprojekt finns som utpekade vindkraftområden i Ånge och Ljusdals kommuners vindkraftsplaner. När påverkan på landskapet studerats har de regionala landskapsanalyserna beaktats som Länsstyrelserna i Västernorrland och Gävleborg tagit fram samt Ljusdals och Ånge kommuners vindkraftsplaner. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga. Söder om den planerade parken, i Ljusdals kommun, finns en större tätort Ramsjö, samt några minde tätorter vid norra delen av sjön Hennan. Synbarhetsanalysen tyder på att vindkraftparken vid Gubbaberget kommer att påverka landskapsbilden här. Inom Ånge kommun, framför allt inom Ljungadalen, bedöms den visuella påverkan bli mycket liten. De tätbebyggda områdena

6 8H ner i dalen påverkas inte visuellt. Områdena väster om Homsjön är det enda större område där landskapsbilden kommer att påverkas av Gubbabergets anläggning. Den visuella påverkan är mest påtaglig inom närområdet. I närområdena finns ett flertal byar och småskaliga öppna odlingslandskap i anslutning till sjöar. Synbarhetsanalysen tyder på att vindkraftparken kommer att vara överblickbar från flera ställen och påverka landskapsbilden och upplevelsevärden på ett påtagligt sätt. Vid sportfiske kommer vindkraftverk att kunna ses. Beträffande ljud vid de bostäder som berörs så kommer, oavsett vilket fabrikat och vilken effekt vindkraftverken som upphandlas har, ljudnivån 40 db(a) att klaras. Detta är den ljudnivå som Naturvårdsverkets riktlinjer rekommenderar. De ljudberäkningar som framgår av MKBn, baserade på maxexempellayouten, visar att 40 db(a) kan innehållas vid samtliga bostäder. Närmaste bostad finns på cirka 1,2 km avstånd från närmaste vindkraftverk i exempellayouten, varför risken för problem med skuggor är liten. Boverkets rekommenderade krav på högst åtta skuggtimmar per år och högst 30 minuters skuggtid per dag klaras. Ett avstånd på meter i förhållande till bostäder som framgår av Ånge och Ljusdals kommuners vindkraftsplaner klaras. Påverkan i dessa avseenden bedöms därför bli ringa. Med beskriven teknik och den försiktighet som föreslås, oavsett slutlig layout bedöms påverkan på mark samt yt- och grundvattenförhållandena inom projektområdet och angränsande värdefulla naturområden bli liten. Vid bedömning av påverkan på naturvärden har också de hydrologiska förutsättningarna vägts in. Såväl redan kända naturvärden som nya har identifierats. Med de skyddsåtgärder som föreslås i syfte att inte skada naturvärden bedöms en vindkraftpark kunna etableras inom Gubbaberget utan negativ påverkan på naturvärdena som finns i området och dess närhet. Påverkan på fågellivet bedöms vara liten och uppförandet av vindkraftverk kommer inte att ha någon betydande påverkan på fågelfaunan i området. Gubbaberget ligger längre än 3 km från närmast belägna identifierade kungsörnsbo vilket är mer än tillräckligt. Skälig hänsyn genom skyddsåtgärder kommer att tas till andra fågelarter som kan påverkas av en vindkraftsetablering. Inga särskilda skyddsåtgärder kopplade till risk för påverkan på fladdermus har föreslagits eftersom berört område bedöms vara ett lågriskområde vad gäller förekomst av fladdermöss. Påverkan på övrigt vilt bedöms uppkomma under byggfasen men vara övergående. Inom projektområdet finns inga kulturlämningar som omfattas av formellt skydd. Det finns flera övriga kulturhistoriska lämningar med koppling till forna tiders skogsbruk vilka inte är skyddade enligt kulturminneslagen. Skyddsåtgärder både med avseende på kulturlämningar som är skyddade enligt kulturminneslagen och även, i viss mån sådana som inte är det, redovisas i MKB. Enligt värsta scenario framgår av MKB:n att utsläppen av fossil koldioxid från transporter under etableringsfasen kommer att sparas in redan efter cirka 4 veckors drift av planerad vindkraftpark. Detta när man jämför med nollalternativet d.v.s. att motsvarande mängd elenergi produceras i det nordiska elsystemet. Den miljöpåverkan transporterna orsakar bedömas underordnade den miljövinst produktion av vindkraftel innebär. Projektet bedöms inte innebära att miljökvalitetsnormer kommer att överträdas eller motverkas. Vidare bedöms projektet med de skyddsåtgärder som planeras bidra positivt till uppfyllelse av miljömål, såväl nationella som regionala. S 4

7 8H Innehåll 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER KONTAKTUPPGIFTER TILL SÖKANDEN INLEDNING BAKGRUND ENERGIPOLITIK EU och internationella överenskommelser Nationella mål och intressen Regionala och lokala mål REGIONAL OCH LOKAL UTVECKLING OCH SYSSELSÄTTNING SÖKANDEN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Syfte Avgränsningar TILLSTÅNDSPROCESSEN SAMRÅDSREDOGÖRELSE INLEDNING GENOMFÖRDA SAMRÅD SYNPUNKTER FRÅN SAMRÅDET Länsstyrelserna i Västernorrlands län, Gävleborgs län samt Ånge kommun och Ljusdals kommun Länsstyrelsen i Jämtlands län, rennäringsfunktionen Fastighetsägare och allmänhet Bergsstaten Boverket Energimyndigheten Försvarsmakten Luftfartsverket Länsmuséet Gävleborg Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen, Västernorrlands distrikt Sveriges Geologiska Undersökning Svenska Kraftnät Trafikverket Sundsvall/Härnösand Swedavia Örnsköldsviks Airport Post- och telestyrelsen, PTS Hi3G Access AB Matfors Sportfiskklubb Net4Mobility HB Naturskyddsföreningen Sundsvall - Ånge

8 8H Ivar Westberg Elektroniksevice Vägsamfälligheter LOKALISERING BESKRIVNING AV OMRÅDET ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV OMRÅDET Berörda fastigheter Bebyggelse KOMMUNALA PLANER Ånge kommun Ljusdal kommun INFRASTRUKTUR Flygfart RIKSINTRESSEOMRÅDEN ENLIGT 3 OCH 4 KAP. MILJÖBALKEN Vindbruk Naturvård Friluftsliv, kulturmiljö, rennäring SKYDD AV OMRÅDEN ENLIGT 7 KAP. MILJÖBALKEN Natura Naturreservat Biotopskydd Strandskydd Vattenskyddsområde NYTTJANDEINTRESSEN Skogsbruk och jakt Rekreation och friluftsliv Rennäring LANDSKAPET MARK OCH VATTEN AVRINNINGSOMRÅDEN GRUNDVATTEN YTVATTEN Vattenstatus NATURVÄRDEN Länsstyrelsernas naturvårdsobjekt Skogliga värden Våtmarksinventeringen Inventering av naturvärden inom projektområdet Ängs- och betesmarker SAMMANTAGET SKYDDADE OMRÅDEN OCH NATURVÄRDEN FLORA OCH FAUNA RÖDLISTADE ARTER FÅGEL FLADDERMUS ÖVRIGA DÄGGDJUR KULTURMILJÖVÄRDEN

9 8H PLANERAD VERKSAMHET OCH TEKNISK BESKRIVNING VINDRESURSEN I OMRÅDET TIDPLAN TEKNISK BESKRIVNING Allmänt om vindkraftteknik Vindkraftverk Parklayout Hindermarkering Fundament Infrastruktur Elsystem och elanslutning Kemikalier och avfall ETABLERINGSFASEN Väg- och anläggningsarbeten Täkter och betongproduktion Anläggning av fundament Uppförande av vindkraftverk Anläggning av elsystem Lagring och hantering av kemikalier och oljor Transportvägar Transportbehov DRIFTFASEN Produktion AVVECKLINGSFASEN PÅVERKAN OCH MILJÖ- OCH HÄLSOKONSEKVENSER OMRÅDETS ANVÄNDNING FÖR SKOGSBRUK OCH JAKT Skyddsåtgärder Bedömning OMRÅDETS ANVÄNDNING FÖR FISKE, REKREATION OCH FRILUFTSLIV Skyddsåtgärder Bedömning OMRÅDETS ANVÄNDNING FÖR RENNÄRING Skyddsåtgärder Bedömning SÄKERHET Skyddsåtgärder Bedömning LANDSKAPET Synbarhetsanalys Fotomontage Hinderbelysning Skyddsåtgärder Bedömning BOENDEMILJÖ LJUD Bakgrund

10 8H Beräkningar av ljud Skyddsåtgärder Bedömning BOENDEMILJÖ SKUGGOR Beräkningar av skuggor Skyddsåtgärder Bedömning BOENDEMILJÖ VISUELL PÅVERKAN Fotomontage Bedömning MARK OCH VATTEN Skyddsåtgärder Bedömning VÄRDEFULL NATUR Riksintressen enligt 7 kap. miljöbalken Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Naturvärden FÅGEL Skyddsåtgärder Bedömning FLADDERMUS Skyddsåtgärder Bedömning ÖVRIG FAUNA Skyddsåtgärder Bedömning KULTURMILJÖ Skyddsåtgärder Bedömning TRANSPORTER Utsläpp till luft Skyddsåtgärder Bedömning KUMULATIV PÅVERKAN Skyddsåtgärder Bedömning MILJÖKVALITETSNORMER Skyddsåtgärder Bedömning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ALTERNATIVREDOVISNING GUBBABERGET NOLLALTERNATIVET Konsekvenser för elproduktionen Konsekvenser för miljö och hälsa Lokala konsekvenser för Gubbaberget

11 8H ALTERNATIVT UTFÖRANDE ALTERNATIV LOKALISERING Kommunernas vindbruksplaner Värdering av alternativ KONTROLL AV VERKSAMHETEN ETABLERINGSFAS DRIFTFAS AVVECKLINGSFAS HÅLLBART SAMHÄLLE MILJÖMÅL Nationella miljömål SAMMANFATTANDE SLUTSATSER REFERENSER BILAGOR 1. Samråd 2. Kartmaterial 3. Naturvärdesbedömning 4. Fågel och fladdermöss 5. Fornlämningar och kulturmiljö 6. Fotomontage 7. Siktanalys 8. Hinderljus inklusive animering 9. Ljudberäkningar 10. Skuggberäkningar 11. Fotobilaga med hus 12. Checklista för kontrollprogram 13. Hydrologi 5

12 8H ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: E.ON Vind Sverige AB Organisationsnummer: Platsnamn: Gubbaberget Verksamhet enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: Län B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrlands län och Gävleborgs län Kommun: Ånge och Ljusdals kommuner Fastigheter: Totalt sju fastigheter: Grundsjön 3:1>1 Hedsjö 9:1>1 Hedsjö S2>1 Hedsjö OUTR>7 Hedsjö 6:5>1 Hedsjö 5:5>2 Stugutjärn 1:1>1 1.1 Kontaktuppgifter till sökanden Ägarrepresentant: Anders Wallin Tel: e-post: anders.wallin@eon.com Ansvarig för MKB: Carina Lundgren Pöyry Swedpower AB Adress för mottagande av handlingar E.ON Vind Sverige AB, Malmö 6

13 8H INLEDNING 2.1 Bakgrund E.ON Vind avser att etablera en vindkraftpark inom ett område kallat Gubbaberget inom Ånge och Ljusdals kommuner i Västernorrlands län respektive Gävleborgs län. Vindkraftparken planeras att maximalt kunna omfatta 46 verk med en totalhöjd, inklusive rotorblad och fundament, på maximalt 240 meter. E.ON Vind planerar också att söka tillstånd för ytterligare två vindkraftparker i närheten, områdena Björnberget och Bäråsen. Björnberget ligger rakt norr om Gubbaberget och Bäråsen ligger ca 12 km öster om Gubbaberget. Dessa parker avser i nuläget att omfatta maximalt 93 verk respektive 55 verk. Översiktlig lokalisering för Gubbaberget samt för E.ON Vinds två planerade vindkraftparker i närheten framgår av Figur 1. Figur 1: Översiktskarta som visar projektområdena Gubbaberget samt de närliggande projekten Björnberget och Bäråsen Denna MKB ingår i E.ON Vinds ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att uppföra och driva Gubbabergets vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Inom MKB-arbetets ram har ett antal utredningar genomförts. Syftet har varit att skaffa kunskapsunderlag för att kunna bedöma vilken påverkan som den planerade vindkraftparken kan orsaka. För bedömning av påverkan på landskapet och boendemiljön har en landskapsanalys samt fotomontage tagits fram. Vidare har kulturmiljö, naturvärden, fåglar, fladdermöss, ljud och skuggor utretts. 7

14 8H Energipolitik EU och internationella överenskommelser Generellt råder goda förhållanden för produktion av vindkraftsel i Europa, detta återspeglas också i utvecklingen av vindkraft. Vindkraftens andel av total kapacitet i EU har ökat från 2 % år 2000 till 11,4 % år År 2012 fanns MW vindkraft installerad inom EU:s 27 medlemsstater, en ökning med 12,6 % från föregående år. Av denna effekt bidrar Tyskland med 30 %, Spanien med 22 % och Italien samt Storbrittanien med 8 % vardera. Sveriges bidrag utgör 3 %. 1 Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik utgår från IPCC:s (FN:s klimatpanel, Intergovernmental Panel on Climate Change) bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än maximalt 2 C jämfört med förindustriell nivå. EU:s stats- och regeringschefer enades våren 2007 om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med 30 % till år 2020 under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar. I avvaktan på en global uppgörelse åtar sig EU att minska utsläppen av växthusgaser med minst 20 % till 2020 jämfört med 1990 års nivåer. Miljöutskottet i EU-parlamentet har under 2011 röstat för en skärpning av klimatmålet, från att utsläppen ska minska med 20 procent till en minskning med 30 procent till år Miljöutskottet uppmanar nu EU att anta 30-procentsmålet. Sedan början av 2009 finns ett EU-direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (2009/28/EG). I direktivet ställs bland annat bindande krav på att Sverige ska uppnå en andel om minst 49 % förnybar energi till år Nationella mål och intressen I slutet av 2012 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var 3607 MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick 2012 till 7,2 TWh och har därmed ökat med 263 procent sedan Vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el i Sverige i slutet av 2012 var 4,4 procent jämfört med 2011 då andelen var 4,2 procent. 2 Den svenska energipolitiken ska skapa villkor för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning som i ökad utsträckning ska baseras på förnybar energi med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat. Omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle ska underlättas. Riksdagen har antagit som nationellt mål att andelen förnybar energi 2020 ska vara minst 50 procent av den totala användningen och har fastställt en nationell planeringsram för vindkraften till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh till 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs Regionala och lokala mål Västernorrlands län Västernorrlands län har en antagen vindkraftspolicy sedan april Policyn tar upp lokaliseringskriterier, utformning, utvecklingsmöjligheter och vindkartering och anger bland annat följande. Länsstyrelsen är positiv till förnyelsebar energi och utveckling mot ett hållbart 1 Wind in power, 2012 European statistics, EWEA 2 Vindkraftsstatistik 2012, Statens Energimyndighet 2013:01 3 Vindkraftspolicy Västernorrlands län, Publikation 2001:2. 8

15 8H samhälle. Detta kan också vara en utvecklingspotential för länets näringsliv. I dessa strävanden är etablering av vindkraft en del av många möjligheter. Verken bör lokaliseras så att regionens långsiktiga attraktionskraft och utvecklingsmöjligheter inte påverkas negativt. Det gäller t ex turistnäringen och värdet av värdefulla natur- och kulturmiljöer. De lokalt boende och näringslivet bör alltid i ett tidigt skede få insyn och inflytande över planeringen. Vid etablering av grupper av vindkraftverk eller vindkraftsparker, är det särskilt väsentligt att placering och utformning sker på ett för landskapet genomtänkt och harmoniskt sätt. Västernorrlands länsstyrelse tog fram ett Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar 4 på uppdrag av Energimyndigheten. Landets länsstyrelser fick då uppdraget att bedöma länets möjligheter att inrymma vindkraftsanläggningar för det regionala planeringsmålet och för ytterligare 100 och 200 procents utbyggnad utöver målet. Energimyndigheten har angett planeringsmålet till 245 GWh för Västernorrland år Uppdraget motsvarar en utbyggnad till 245, 490 och 735 GWh. För att uppnå denna produktion krävs områden motsvarande 35, 70 respektive 105 km² om elproduktionen antas vara ca 7 GWh/ km². Länsstyrelsen bedömer sammanfattningsvis att förutsättningar är mycket goda för att kunna uppfylla Västernorrlands planeringsmål. Eftersom det finns god tillgång på lämpliga områden föreslår länsstyrelsen att vindkraftsutbyggnaden i första hand inriktas på områden med låg konfliktgrad med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen föreslår också att utbyggnaden inriktas mot länets inlandsområden som har bäst förutsättningar att klara planeringsmålet utan allvarliga konflikter med befintlig bebyggelse, natur-, kultur- samt frilufts- och fiskeintressen. Länsstyrelsen har 2010 tagit fram en Regional landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft. 5 Området där Gubbaberget ligger har i planen beskrivits som höglänt skog- och myrrikt landskap som i stor utsträckning är tåligt för vindkraftsetableringar. I den regionala landskapsanalysen beskrivs områdena däromkring som storskaliga och glest befolkade. Sjöar, odlingsmarker och myrar är förhållandevis små och utblickarna är begränsade. Vid vindkraftsetableringar måste dock hänsyn tas till småskaliga odlingslandskap och upplevelsen av orördhet i samband med myrar och naturlika skogar. Gävleborgs län I Klimat- och energistrategi för Gävleborgs län 6 anges att det regionala planeringsmålet för vindkraft är 294 GWh per år till 2015 och att ett nytt regionalt mål till 2020 sannolikt kommer att ligga i närheten av 1 TWh per år. I rapporten anges att det är angeläget att kunna bereda plats för alternativ energi i form av vindkraftsproduktion och att det behövs en ökad utbyggnadstakt för främst landbaserad vindkraft för att klara det nya planeringsmålet. Länsstyrelsen har 2010 tagit fram en översiktlig landskapsanalys på regional nivå. Landskapet i Gävleborg regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv 7. I och med publiceringen av den rapporten upphörde den förra policyn från 2001 att gälla. Syftet med den regionala landskapsanalysen är att den ska vara ett stöd vid strukturella frågeställningar och vid övergripande planering. Det är landskapets stora drag som hanteras eftersom den geografiska avgränsningen för analysen är länet. 4 Planeringsunderlag för stora vindkraftsanläggningar i Västernorrlands län, Dnr Lst Västernorrland, Regional landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft, 2010:27 6 Klimat- och energistrategi för Gävleborgs län, rapport 2008:13 7 Landskapet i Gävleborg regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv, Rapportnummer: 2010:21, Länsstyrelsen Gävleborg 9

16 8H I rapporten görs en värdering av de övergripande landskapskaraktärerna i länet och en bedömning av vilka landskapskaraktärer som är mer respektive mindre känsliga för större vindkraftetableringar. Området där Gubbaberget ligger ingår i det kuperade skogslandskapet. Denna landskapskaraktär är generellt sett mindre känsligt från landskapsbilds-synpunkt, men det är det känsligaste av skogslandskapen. Se mer om landskapet i avsnitt 5.7. Ånge kommun I Ånge kommuns översiktsplan från 2004 anges nedanstående kommunala mål: Ge förutsättningar för etablering av förnyelsebara energiformer allt för att bidra till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Vid planering av vindkraft ska en nära dialog med insyn och inflytande i planeringen ges berörda boende, berörd Intresseförening, lokal näringslivet m fl. Målen diskuteras och fördjupas kontinuerligt. Kommunen tar årligen dessutom fram en Framtidsstrategi med treårsbudget i vilken utarbetas inriktningsmål och effektmål för kommunstyrelsen och nämnderna. År 2010 antog kommunfullmäktige ett tillägg till översiktsplan, Vindkraft i Ånge kommun. Där föreslår inte Ånge kommun något eget mål för produktionen av vindkraftsel inom kommunens gränser. Däremot rekommenderas ett antal områden inom kommunen för vindkraftsetableringar. Ljusdals kommun Ljusdal kommun antog i november 2012 ett tematiskt tillägg till översiktplan, Vindkraftsplan för Ljusdals kommun. Där anges att kommunen ser positivt på vindkraft, men anser att det är viktigt att hänsyn tas till värden som landskapsbild, kulturmiljö, natur och besöksnäring. Ljusdals kommun har inget kvantitativt mål för hur mycket vindkraftenergi som ska produceras, men i handlingsplanen för de lokala miljömålen anges att kommunen ska verka för utbyggnad av förnyelsebar energi. 2.3 Regional och lokal utveckling och sysselsättning För att bedöma ett vindkraftsprojekts inverkan i form av arbetstillfällen har en fallstudie gjorts för uppförandet av Havsnäs vindkraftpark om 48 stycken verk. Projektet har finansierats av Energimyndigheten. Samarbetspartners i projektet är Länsstyrelsen Västernorrland, Nordisk Vindkraft AB, Statkraft SCA Vind AB och Arbetsförmedlingen. Studien gav följande fakta om sysselsättningseffekter: 8 - Drygt årsarbeten behövdes för att förverkliga Havsnäs vindkraftpark, från idé till färdig park. - Av dessa årsarbeten blev den regionala sysselsättningseffekten 25 %, alltså 250 årsarbeten. - Fler än 130 företag har totalt varit involverade från starten 2003 t.o.m. invigningen För driftfasen vid Havsnäs bedöms sysselsättningen uppgå till årsarbeten per år i 25 år. Ca 20 årsarbeten per år blir regionala jobb vilket motsvarar ca 2 % av de totala arbetstillfällena. Denna siffra kan komma att ändras efter resultat av det första driftåret. 8 Projektet" Arbetskraft, kompetenser och faciliteter", Energimyndighetens diarienummer:

17 8H Projektet tog fram ett beräkningsverktyg som kan användas för att göra prognoser för arbetskraftsbehov. 9 Tabell 1: Prognos för arbetsbehovet för att uppföra cirka 46 vindkraftverk Antal verk Årsarbeten Kommentar Förprojektering Vindmätning, MKB Ledning, styrning Design, kvalitet Bygg och anläggning Vägar, fundament, servicebyggnad Infrastruktur 33 kv Markläggning kabel, friledning 33 kv Teknikbyggnad Turbinbrytare, ställverk, mätning/övervakningssystem Mottagningsstation (220/33 kv), ställverk. Kontrollrumsbygg, inst transformator Transformator (220/33 kv), tillverkning, transport, installation Vindkraftsverk Tillverkning, transport, montering, drifttagning Anpassning Elnätsanslutning Kommunikation Bredband Övrigt Direkt arbete under byggfas Totalt Prognosen för Gubbaberget visar på att ca 970 årsarbeten skulle behövas från idé till färdig park. I Havsnäsexemplet var den regionala sysselsättningseffekten i anläggningsfasen 25 % och den andelen omräknat till Gubbaberget motsvarar ca 240 regionala årsarbeten i anläggningsfasen samt cirka 20 regionala årsarbeten i driftfasen (motsvarar 2 % av det totala antalet årsarbeten). 2.4 Sökanden E.ON Vind och SCA har tecknat ett samarbetsavtal om gemensam utveckling av vindkraft i norra Sverige. Bland annat detta projekt omfattas av avtalet. SCA har genomfört samrådsprocessen och påbörjat arbetet med MKB för Gubbaberget. Samarbetsavtalet innebär att E.ON Vind Sverige AB utvecklar projektet vidare och ansöker om miljötillstånd medan SCA upplåter marken för planerad vindkraftpark i Gubbaberget. E.ON Vind är en del i E.ON-koncernen som är ett av Europas största energibolag. Bolaget har lång erfarenhet av att projektera, etablera och driva vindkraft såväl på land som till havs. Hösten 2012 hade bolaget 332 MW installerad vindkraft i Norden. Den senaste anläggningen invigdes i maj Förutom Rödsand, en havsbaserad vindkraftpark om 90 vindkraftverk i Danmark, driver E.ON ytterligare elva vindkraftparker på land i Sverige. Dessutom byggs en vindkraftpark till havs utanför Öland. SCA-koncernen som är Europas största privata skogsägare äger mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige. 9 Natverketforvindbruk.se/sv/arbetskraftsforsorjning 11

18 8H Miljökonsekvensbeskrivning Syfte Enligt 6 kap. 3 miljöbalken är syftet med en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Enligt 3 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. En MKB för en verksamhet som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, ska enligt 6 kap. 7 miljöbalken innehålla följande. - en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, - en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas, minskas eller avhjälpas, - de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, - en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och - en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i strecksatserna ovan Avgränsningar Den geografiska avgränsningen i denna MKB utgörs av projektområdet Gubbaberget med omgivning upp till cirka 5 km. När det gäller landskapsbild och fågel beaktas dock längre avstånd. Tidsmässigt omfattar MKB:n vindkraftparkens anläggningsskede, driftskede och avvecklingsskede. 2.6 Tillståndsprocessen Enligt de bestämmelser som gäller idag krävs tillstånd enligt miljöbalken för den aktuella vindkraftparken. Elnätsanslutningen fram till parken kräver koncession enligt ellagen. Denna koncessionsansökan kommer att hanteras separat. Det kan även bli aktuellt att söka koncession för det interna elnätet i vindkraftparken. Sökandens bedömning är dock att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, utan är ett s.k. IKN (Icke Koncessionspliktigt Nät). Etableringar av landbaserade gruppstationer (två eller fler vindkraftverk som står tillsammans) för vindkraft och där vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter kräver tillstånd enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd prövas i första instans av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation. Till ansökan skall en MKB bifogas och under 12

19 8H tillståndsprocessen ska sökanden samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom en sådan vindkraftpark som avses i den här MKB:n enligt lagstiftningen alltid ska anses medföra betydande miljöpåverkan ska samråd också ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av MKB. Före samrådet ska den som avser att bedriva verksamheten eller vidta åtgärden lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Figur 2 beskriver de olika stegen i tillståndsprocessen. Figur 2: Delmoment i tillståndsprocessen Samråd (1) har avslutats och inkomna synpunkter redovisas i detta MKB-dokument. Efter att ansökan med MKB inlämnats till länsstyrelsen (2) skickas ärendet till berörda kommuner. Miljöprövningsdelegationen beslutar därefter om det finns behov av kompletteringar (3). När miljöprövningsdelegationen anser att underlaget är tillräckligt kungörs ärendet (4) och ansökan skickas åter ut till berörda kommuner samt utvalda remissinstanser för yttrande. I detta skede ges även berörda såsom närboende och allmänhet möjlighet att yttra sig över ansökan (5). För att beslut om tillstånd för verksamheten ska kunna ges (6) krävs att projektet tillstyrks av berörd/a kommun/er. 13

20 8H SAMRÅDSREDOGÖRELSE Samrådet har omfattat ansökan om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken. Samråd kring projektet har genomförts i enlighet med kraven i 6 kap. 4 miljöbalken. 3.1 Inledning Samråd har hållits med länsstyrelse, berörda kommuner, myndigheter, organisationer, särskilt berörda och berörd allmänhet. Samrådet syftar till att informera om den planerade verksamheten för att i en tidig fas ge nämnda parter möjlighet att komma med synpunkter och frågor om projektet samt att också delge projektet information om lokala förhållanden. Inför samråd har samrådsunderlag upprättats. Samrådsunderlag har skickats till särskilt berörda, myndigheter och organisationer. Av de omkringliggande vägsamfälligheter som finns är ingen samfällighet aktiv eller har en fungerande styrelse. M arkägaren håller nu på att aktivera dem igen så att det i samband med byggnation ska finnas någon motpart att diskutera med. Eftersom ägare till fritidshus och permanentbostäder längs berörda vägar ingår i föreningarna omfattas de av det samrådsutskick som har gjorts till särskilt berörda. Tidningsannonser bedöms täcka upp informationsbehovet för eventuella övriga medlemmar. Underlaget har också funnits tillgänglig på SCA Vinds hemsida, På hemsidan har även exempel på fotomontage, preliminära ljud- och skuggberäkningar etc. funnits tillgängligt. Alla handlingar från samråden, såsom underlag, kallelser, närvarolistor, minnesanteckningar, skriftliga yttranden etc. återfinns i bilaga Genomförda samråd Det formella samrådet inleddes med ett möte den 14 juni 2012 med Länsstyrelsen i Västernorrlands län och länsstyrelsen i Gävleborgs län samt Ånge kommun och Ljusdals kommun. Inför samrådsmötet, cirka tre veckor innan, skickades samrådsunderlag för Gubbaberget till länsstyrelserna och berörda kommuner. Eftersom länsstyrelsen i Jämtlands län ansvarar för rennäringsfrågorna också i Västernorrlands län har även samrådsunderlag skickats till rennäringsfunktionen vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Ett samrådsmöte med särskilt berörda och berörd allmänhet genomfördes mellan kl. 17 och kl. 20 den 19 juni 2012 i Naggen bygdegård, Naggen Torp, Ånge. Inbjudan till samråd för allmänhet har skett via annons i Dagbladet och Ljusdalsposten den 16 juni 2012 och i Sundsvalls tidning den 17 juni 2012 samt i de lokala annonsbladen Ljunganbladet, nr och Byabladet (Ramsjö/Hennan), nr Dessutom gjordes inbjudan via annonsering på SCA Vinds hemsida. En personlig inbjudan till samrådet skickades till de som fanns registrerade i fastighetsregistret inom 2 km från projektområdet, samt till alla fastigheter i de byar som berörs av 2 km-gränsen (totalt 96 fastigheter för Gubbabergets projektområde), föreningar och organisationer i området samt till Jijnjevaerie sameby. En inbjudan tillsammans med annons och karta skickades till ett antal platser, så som livsmedelsaffärer etc. för annonsering på strategiska ställen så att intresserade lätt kunde se anslagen. Samrådsmötet för allmänhet och särskilt berörda verkställdes gemensamt för de tre projekt som då SCA påbörjat utvecklingen av och som nu E.ON Vind driver i området; Bäråsen, Gubbaberget och Björnberget. I lokalen för samrådsmötet var ett antal montrar var uppställda där projektet presenterades mer i detalj. För de som så önskade fanns det material att ta hem, så som information om SCA, allmän information om vindkraft samt samrådsunderlag för de tre projekten. Mötet innehöll även en presentation och frågestund samt möjlighet att titta på framtagna fotomontage. Vid frågestunden hade deltagarna möjlighet att ställa frågor och lämna information om projektområdet. Deltagarna hade även möjlighet att under mötets gång 14

21 8H fylla i ett samrådsformulär. Ett 80-tal personer besökte samrådsmötet. Synpunkter önskades via e-post, brev eller telefon samt muntligt fram till 31 december Även synpunkter efter detta datum har tagits emot och redovisas nedan. 3.3 Synpunkter från samrådet Här nedan redovisas, i sammandrag, de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Av Tabell 2 framgår samtliga samråd som genomförts inom MKB-processen samt hur dessa genomförts. I texten efter Tabell 2 framgår under respektive avsnitt i korthet inkomna samrådssynpunkter samt hur dessa beaktats i MKB:n. Synpunkter från privatpersoner har sammanfattats i tabellen men återges i sin helhet i Bilaga 1. Vid samrådsmötet för allmänheten mottogs 11 dokument med synpunkter, varav tre direkt berörde Gubbaberget, därefter har ytterligare synpunkter kommit in. Tabell 2: Genomförda samråd Samrådspart Kommunikation Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Länsstyrelser Länsstyrelsen Västernorrland Utskick Mail Möte Mötesanteckningar Lst syn på rennäringsfrågorna i MKB Ja Mail Skriftligt yttrande Ja Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen i Jämtlands län, Rennäringsfunktionen Utskick E-post samt Brev Möte Samrådsvar Mejl Mötesanteckningar Skriftligt yttrande Rapport Skriftligt yttrande Ja Ja Ja Ja Kommuner Ljusdals Kommun Ljusdals kommun, Räddningstjänsten Ånge Kommun Utskick Möte Mötesanteckningar Karta med förslag på fotopunkter Skriftligt yttrande Ja Utskick Möte Mötesanteckningar Skriftligt yttrande Ja Ja Ja Särskilt berörda Berörda fastighetsägare och Telefon (vissa Möte i Naggen Mötesanteckningar Se Kapitel 15

22 8H Samrådspart nyttjanderättshavare enligt utdrag från fastighetsregistret 2 km radie kring projektområdet, inklusive: Sveaskog Förvaltnings AB Bergvik Skog AB Svenska Cellulosa AB Holmens Bruk AB Scaninge Skog AB AB Iggesunds Bruk Kommunikation fastighetsägare) Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Aktivitet/ Respons Bygdegård, Naggen Torp, (Privatpersoner, se Bilaga 1.) Form av respons Skriftliga och muntliga noterade yttranden Att beakta i MKB Berörd allmänhet Samebyar Jijnjevaerie sameby Annonser & Anslag på synliga platser. Utskick Möte i Naggen Bygdegård, Naggen Torp, Mötesanteckningar Skriftliga yttranden Ja Myndigheter Bergsstaten Boverket Energimyndigheten Försvarsmakten Kammarkollegiet Luftfartsstyrelsen Luftfartsverket, LFV Länsmuséet Gävleborg Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Länsmuséet Västernorrland: Utskick

23 8H Samrådspart Kommunikation Murberget Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Naturvårdsverket Post- och telestyrelsen Riksantikvarieämbetet Sametinget Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Region Mitt - Distrikt Gävleborg Skogsstyrelsen Region Mitt - Distrikt Västernorrland Svenska Kraftnät Sveriges geologiska undersökning Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Trafikverket Region Mitt Utskick Skriftligt yttrande Ja Transportstyrelsen Utskick Hänvisar till Trafikverket Flygplatser Gävle-Sandviken Flygplats Hudiksvalls Flygplats Kramfors Sollefteå Flygplats Mellansels Flygplats Sundsvall/Härnösand Swedavia Söderhamns Flygplats Västra Gästrike Flygplats Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Skriftligt yttrande Ja Ånge Flygfält (Tälje) Utskick

24 8H Samrådspart Örnsköldsvik Airport Kommunikation Utskick Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Skriftligt yttrande Ja Företag Hi3G Access AB Services Net4mobility Tele2 AB Telenor AB Telia Sonera AB Ivar Westberg Elektroniksevice Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja Skriftligt yttrande Ja KW Konsult i Ljusdal AB Utskick Fiskevårdsområden Bjuråker-Norrbo FVO Ljunga södra fiskevårdsområde Matfors FVO Ramsjö FVO Jaktlag SCG-anställdas jaktklubb Grundsjöns jaktlag ekonomiska förening Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Skriftligt yttrande Ja Telefon SCA Skriftligt yttrande Skriftligt yttrande Ja Ja Naggsjö Utskick Villhornsåsen Utskick Mellansjö Utskick Brännberg Utskick

25 8H Samrådspart Kommunikation Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Vägsamfälligheter Inga aktiva vägföreningar finns, närboende har fått samrådshandlingar i rollen som närboende. Övriga föreningar Finnmarkens skoterklubb Grundsjöns Bygdegårdsförening Gävleborgs Botaniska Sällskap Gävleborgs Fäbodförening Gävleborgs Ornitologiska Förening samt örngrupp Haverö Hembygdsförening Hjältans Ungdoms- och Bygdegårdsförening Kälens Bygdegårdsförening LRF Västernorrland Medelpads ornitologiska förening (Sundsvall, Timrå, Ånge) Naggens Ek. Förening Naggens Folkets Hus Naggens IK Naturskyddsföreningen i Hälsingland Naturskyddsföreningens Sundsvall-Ånge PRO Naggen Svenska Rovdjursföreningen Söderhamns Fallskärmsklubb Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick & Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Utskick Mail Utskick Skriftligt yttrande Ja

26 8H Samrådspart Turinge Intresseförening Östra Finnbygdens Intresseförening (Ida Larsson) Kommunikation Utskick Utskick Aktivitet/ Respons Form av respons Att beakta i MKB Nedan redovisas i sammandrag de synpunkter som inkommit under samrådet. Relevanta frågor behandlas/besvaras mer detaljerat i de avsnitt i MKB:n som de berör. Mottaget skriftligt material återfinns i bilaga Länsstyrelserna i Västernorrlands län, Gävleborgs län samt Ånge kommun och Ljusdals kommun (mejlrespons direkt efter samrådet,mötes anteckningar från samrådsmötet samt yttrande från Gävleborgs län och Ljusdals kommun) Västernorrlands län skickar ett mejl dagen efter samrådet med förtydliganden kring VMI inventeringarna som genomfördes i början av 1990-talet, förklaring av Naturvårdsprogrammens skyddsstatus samt korrigering av Trafikverkets avståndsmodell. Samtidigt bifogas Västernorrlands läns senaste vindkraftssammanställning med det aktuella handläggningsläget och länsstyrelsens syn på rennäringsfrågorna i MKB. Länsstyrelsen i Gävleborg skickade mejl i slutet av augusti med länets senaste vindkraftssammanställning och det aktuella handläggningsläget, samt en rapport om landskapet. Av mötesanteckningarna från samrådsmötet med länsstyrelser och kommuner framgår kommentarer och synpunkter kring projektpresentation, teknisk beskrivning, tillståndshanteringen, områdesbeskrivningen, planeringsmässiga förutsättningar, förutsedd miljö- och hälsopåverkan, innehåll i MKB, samt fortsatt samrådsprocess. 1. Teknisk beskrivning Elanslutningen, där högre värden inom natur/kultur och t ex rennäring ska redovisas utifrån befintlig kunskap. Myndigheterna framför att skyddsavstånd till kraftledningarna behöver framgå. Blir betongtillverkning, kross, vägar, servicestation aktuellt skall sådan verksamhet beskrivas och ingå i ansökan. Principiella beskrivningar av sådana kringverksamheter är tillräckliga enligt länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Västernorrland uppger att täktverksamhet kan ingå i tillståndet för vindparken om täkten bara ska betjäna vindparken. Om täkten även ska användas för andra ändamål ska den prövas särskilt, likaså om det är olika verksamhetsutövare som söker. Länsstyrelsen i Västernorrland förmedlar Trafikverkets formel för säkerhetsavstånd vid väg som de brukar ange; (tornhöjden + diameter*1,5 ). Länsstyrelsen i Gävleborg påtalar möjligheten att ha gemensamma ytor för t.ex. platskontor för alla parkerna för att minska påverkan. 20

27 2. Tillståndshanteringen 21 8H Gävleborgs länsstyrelse har förordat att Miljöprövningsdelegationen i Västernorrland ska tillståndspröva Gubbaberget samt de två näraliggande parkerna Björnberget och Bäråsen. Länsstyrelsen Västernorrlands län säger att när parkerna är så näraliggande prövas det som ett ärende, även om man sänder in två ansökningar, bara om det är olika verksamhetsutövare prövas ansökningarna var för sig. I ansökan måste maxhöjden för vindkraftverken anges. Eftersom ansökan om tillstånd enligt miljöbalken sker enligt den så kallade boxmodellen, fri placering av vindkraftverk, vägar, övrig utrustning och infrastruktur inom en given yta, måste mer heltäckande inventeringar göras inom projektområdet. Utifrån inventeringarna kan åtaganden om försiktighet göras. I sitt yttrande skriver Gävleborgs län att kravet på utredningarna är stora och de måste utföras och avgränsas på ett sätt som ger kunskap om värdena inom hela området som påverkas av vindkraftetableringen, för vissa värden som t.ex. hydrologi och fågel, begränsas inte påverkan till projektområdet. Beskrivningarna bör utgå från de värden som ska skyddas. Behovet av skyddsåtgärder, skyddsavstånd och försiktighetsmått blir i detta sammanhang extra viktiga. Dessa ska beskrivas tydligt och anses placeringen av vindkraftverken viktigare än andra intressen ska det motiveras. En Natura-2000-prövning kan behövas i vissa fall, t ex när fågeldirektivet berörs. Detta ska bedömas och utredas i MKB. Vid prövning enligt 9 kap. miljöbalken behöver inte särskild strandskyddsdispens sökas. Eventuell vattenverksamhet inom projektområdena måste prövas särskilt. 3. Områdesbeskrivningen Områden med naturvårdsprogram har aktuell status och naturvärdena i dessa områden är ofta mycket höga och de kan därför utgöra potentiella/planerade naturreservat. Våtmarksinventeringen kan i vissa fall vara inaktuell, det händer att våtmarker omklassas p.g.a. att de blivit förstörda. Länsstyrelsen anser att också geologiska värden ska redovisas, SGU har kartmaterial för nedladdning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län menar att vid genomförande av hydrologistudien kan också området utanför själva projektområdet behöva beaktas då påverkan kan ske även utanför områdesgränsen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att också geologiska värden ska redovisas. 4. Planeringsmässiga förutsättningar Länsstyrelserna önskar ett kapitel i MKB som förhåller sig till kommunernas översiktsplaners riktlinjer samt att ev. avsteg motiveras. 5. Förutsedd miljö- och hälsopåverkan För redovisning av kulturvärden enl. Miljöbalken 9 anser länsstyrelsen Västernorrlands län att en skrivbordsinventering räcker för miljöprövningen, men man kan också göra en s.k. frivillig utredning. Formellt är det länsstyrelsen som sköter upphandlingen av sådan. Kulturminneslagen gäller parallellt med Miljöbalken och det är Länsstyrelsen som beslutar i

28 8H sådana frågor. Länsstyrelsens handläggare för kulturmiljöfrågor bör kontaktas för diskussion om frivillig utredning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län förordar en kulturinventering, eftersom det visat sig att det dyker upp okända fynd när man inventerar. Redovisa undantagsområden och skyddsprinciper med tydliga åtaganden vad projektet tänker göra. Redovisa också den ekonomiska värderingen för undantaget så att myndigheten kan göra en avvägning. Länsstyrelsen avgör inte om renbetesrätt föreligger eller ej. För diskussion om rennäringsfrågor hänvisar länsstyrelsen i Västernorrland till länsstyrelsen i Jämtlands län och deras rennäringsfunktion. Gränsdragningskommissionens betänkande betraktar länsstyrelsen som en inlaga i en pågående process som får avgöras i domstol. Det kan dock konstateras att den gräns som diskuteras går norr om projektområdet. När det gäller rennäringen anser länsstyrelsen att den faktiska användningen i området ska anges. Länsstyrelsen i Västernorrlands län säger att gränsen för ljud dras vid exakt 40,0 db(a), och att några tiondelar över det inte kommer att godtas. Bullervillkoren i byggfasen följer andra normer och kan begränsas med tider etc. Ljud måste beaktas vid bostäder det vill säga också vid fritidshus. Länsstyrelserna anser att det är bra att vid inventeringar använda de metoder som framgår av Naturvårdsverkets syntesrapport för fågel och fladdermus. Enligt uppgift från länsstyrelsen är gällande rättspraxis från Miljööverdomstolen ett skyddsavstånd på 2 km i förhållande till örn. Det är viktigt att redovisa vilken inventeringsmetod som använts i MKB. Risker såsom is, brand, kemikalier, oljor vid transporter och lagring bör beskrivas och redovisas förebyggande i en riskanalys, t ex i en matris. Gör gärna kopplingen iskast / hänsyn friluftsliv. 6. Innehåll i MKB Ljusdals kommun skriver I sitt yttrande att MKBn ska innehålla de uppgifter som framgår av 6 kap 7 miljöbalken. Utredningar och resonemang och utgångspunkter som föregått valet av lokalisering ska framgå. MKB:n ska innehålla kartläggning av djur- och växtliv samt en beskrivning av hur vindkraftverken kommer att påverka dessa. Hydrologi, fladdermus och fågelförekomst, inklusive häckningslokal, spelplats och flyttstråk ska utredas. Särskild vikt ska läggas vid rovfåglar. Metod för inventeringar ska också framgå i MKB. Inventeras inte fladdermus ska det motiveras. Påverkan på strandskyddet ska beskrivas. MKBn ska visa konsekvenser utifrån ett max-alternativ (höjd och antal verk) som utgör worst case. Generella principer kan anges för hur påverkan ska minskas. Länsstyrelserna påtalar att också siktbarhetsanalysen ska göras utifrån worst case. Länsstyrelsen i Västernorrland anser inte att det behövs fotopunkter från varje hus, utan lämpliga samlingspunkter som är representativa kan väljas ut. Det viktiga är att det visar en plats och skalförhållandet till omgivningen. I fotomontagen är det bra om alla vindkraftverk i montaget markeras, även de som inte syns, så att man kan orientera sig. Ett tips kan också vara att lägga in en horisontlinje. Ljusdals kommun önskar fotomontage från Ljusdalshållet. T ex höghöjdsområdet Ensjölokarna kan vara tänkbart, liksom andra fotopunkter vid t ex vägar och byar. Länsstyrelsen 22

29 23 8H Gävleborg överlåter till samråden med berörda med lokalkännedom för att få tips på lämpliga fotopunkter. Länsstyrelsen Gävleborg säger i sitt yttrande att utöver fotomontage ska påverkan på landskapet beskrivas. För hinderbelysning önskar Länsstyrelsen Gävleborg en beskrivning av alternativ teknik såsom radarbaserad teknik i MKB. Redovisa hur nedsläckning av belysningen när inga flygrörelser är aktuella skulle kunna ske. Detta för att se på möjligheten till minimerad påverkan och om dispens från gällande markeringsregler kan medges. Länsstyrelsen Gävleborg vill se en redovisning av alla hus inom 35 db(a)- linjen samt foton på dessa som huskoncentrationer, byar eller enstaka hus. Önskar också få en karta som redovisar alla hänsyn i samma karta. Detta för att underlätta vägningen mellan olika intressen. Kumulativa effekter ska redovisas. Länsstyrelsen Västernorrland har en förteckning över aktuella andra vindkraftprojekt och en Excell-fil kommer att skickas med förteckningen. Även Gävleborgs länsstyrelse har en förteckning över aktuella projekt. Relevanta näraliggande vindkraftprojekt bör kontrolleras. Vid fotomontage skall också de vindkraftverk som ger kumulativ påverkan redovisas. Projektörer/verksamhetsutövare måste kontaktas för indata. Länsstyrelsernas bedömning är att alternativredovisningen ska vara rimlig och jämförbar. De alternativa lokaliseringarna behöver inte avse mark som sökanden har rådighet över. I MKB bör redovisas hur områdena valts ut. Alternativen ska jämföras, gärna i en matris, med avseende på konsekvenser är för natur, rennäring, kultur, hälsa m.m. på ett jämförbart sätt. T ex kan man vikta med poäng för jämförelse. Massbalanser ska redovisas, liksom försiktighetsåtgärder under byggtiden. Undersök hos kommunerna om det förekommer helikopterkalkning som ev. kan försvåras i området. Ånge kommun tror inte att det finns helikopterkalkning i dessa områden inom kommunen. Ånge kommun påtalar att kontroll av planerad verksamhet skall redovisas i MKB. Rutiner för egenkontroll vid byggfasen nämns särskilt. Källhänvisningar ska finnas i MKB så att redovisade uppgifter är spårbara. Alla inventeringar ska vara med som bilagor till MKB. Ljusdals kommun skriver i sitt yttrande att särskilt fastigheten på Stugutjärn 1:3 ska beaktas i den fortsatta tillståndshanteringen, speciellt med avseende på buller, då fastighetsägaren har för avsikt att utöka sin verksamhet. 7. Fortsatt samrådsprocess Länsstyrelsen Gävleborgs län påtalar att såväl rennäringen som Sametinget är viktiga samrådsparter. Minimikrav för annonsering av samråd är i en dagstidning. Dagstidningar i området är Ljusdalsposten, Sundsvalls Tidning och Dagbladet. Samrådet kan vara skriftligt och per telefon, det är inte bara möten som räknas. Viktigt att processen är bred och öppen. Samrådsredogörelsen ska visa hur samråden gjorts, vilka som kallats och som lämnat synpunkter och hur de har bemötts. Vid mötet tas ytterligare samrådsparter upp: a. SGU b. MSB som bevakar Rakel-kommunikation c. Länsmuséet i båda länen d. Ivar Westberg radiolänkoperatör e. Gävleborgs ornitologiska förening samt örngrupp

30 8H f. Sv. rovdjursföreningen g. Gävleborgs botaniska sällskap h. Gävleborgs fäbodförening i. Gävleborgs ornitologiska förening (GLOF). I sitt yttrande gör länsstyrelsen i Gävleborgs län bedömningen att förutom ovan nämnda samrådsparter bör listan utökas med: a. Kammarkollegiet b. Räddningstjänsten i Ljusdals kommun c. KW Konsult i Ljusdal AB (har undersökningskoncession för mineral en bit söder omplanerat vindkraftområde) För Gubbaberget anser inte Länsstyrelsen Gävleborg att det är tillräckligt nära till andra parker för att behöva samråda med andra projektörer. SCA meddelar att det kommer att bli ett separat samråd för täktverksamhet. Länsstyrelsens hantering av inkomna yttranden följer offentlighetsprincipen och ev. sekretess prövas i varje fall. Det har hittills inte varit något yttrande som sekretessbelagts. Detta kan vara värt att tänka på vid redovisning i MKB för känsliga uppgifter om t ex fågel. Personuppgiftslagen gäller och därför läggs inte enskildas uppgifter ut. I mejlsvar på mötesanteckningarna bedömer Länsstyrelsen att mötesanteckningarna i huvudsak överensstämmer med det som informerades om och diskuterades under samrådsmötet. Länsstyrelsen vill dock särskilt lyfta fram att, eftersom ansökan kommer att ske enligt boxmodellen, är det viktigt att samtliga inventeringar utförs för hela projektområdet. Det bör tydliggöras vilka skyddsvärda områden som kommer att undantas från intrång och tydliga kartor önskas. Vilka skyddsåtgärder/generella principer som kommer att vidtas, både generellt över hela området respektive specifikt i mer skyddsvärda delar, ska tydliggöras. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1-7. Synpunkterna från länsstyrelsen i Västernorrlands län, Gävleborgs län samt Ånge och Ljusdals kommuner har legat till grund för utformningen av MKB. Utredningar och redovisningar har tagits fram enligt önskemål och framgår av MKB Länsstyrelsen i Jämtlands län, rennäringsfunktionen Länsstyrelsens roll är att bevaka rennäringens riksintressen i förhållande till annan markanvändning. Detta område är ej utpekat som sådant, så länsstyrelsen har inget att erinra Fastighetsägare och allmänhet 17 skriftliga svar från privatpersoner har inkommit från samråd, vilka visas i bilaga 1. En sammanfattning av de frågor och synpunkter som framförts är följande: 1. Ljud - Frågor kring decibelgränsen 2. Ljus 24

31 - Oro för störande ljus. 3. Landskapsbild - Rädsla för förstörd landskapsbild. 4. Natur- och kulturmiljö - Oro för påverkan på naturmiljö. - Oro för markavdunstning kring vindkraftverken. - Oro för påverkan på grundvatten och flöden. - Rädsla för ph-ändrande lakvatten från betongfundament. - Oro för påverkan på rovfåglar. - Frågor kring fyllandsmassor. 8H Återställning av marken - Ansvar för nedmontering, bortforsling, uppgrävning av hela fundamentet, vägar m.m? 6. Säkerhet / tillgänglighet - Frågor kring säkerhetszoner kring vindkraftverken. - Oro för iskast. - Påverkan på skoterleder, jakt, fiske och vandringsleder. 7. Produktion och driftskostnad - Hur mycket producerar ett vindkraftverk? - Vad kostar varje vindkraft i driftkostnad per år? - Hur många är tar det innan ett vindkraftverk har "betalat tillbaka" det som det kostade att uppföra det? - Hur mycket får ni i bidrag per år för dessa vindkraftsverk? 8. Ersättning och Fastighetsvärde - Hur mycket kommer bygdepengen på 0,2 % motsvara ungefär i pengar för dessa vindkraftsparker? - Rädsla för att fastigheten sjunker i värde. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Avstånd till bostäder relativt vindkraftverk styrs av ljud (40 db(a)). Ljudnivåer och avstånd till bostäder i förhållande till en maxexempellayout framgår av MKB. 2. Av MKB framgår att Transportstyrelsens föreskrifter om hindermarkering kommer att följas. 3. I MKB utreds påverkan på landskapsbilden bl. a. med hjälp av fotomontage och synbarhetsanalyser. 4. Av MKB framgår den djur- och kulturmiljö som har undersökts samt att hänsyn tagits. Påverkan framgår också av MKB. 5. MKB omfattar påverkan under både bygg- driftfas och rivningsfas. 6. Påverkan på friluftsliv samt risken för iskast analyseras i MKB:n. 7. I den tekniska beskrivningen i MKB:n framgår hur mycket ett vindkraftverk förväntas producera. Driftskostnader redovisas inte i MKB:n. 8. Frågor om ersättning och fastighetsvärde ligger utanför miljöbalksprövningen. 25

32 8H Bergsstaten Det finns inga rättigheter enligt minerallagen inom området. Bergstaten har därför inga synpunkter Boverket Boverkets principiella synpunkt är att MKB:n särskilt bör beakta frågor som påverkan på landskapet och dess värden, visuell upplevelse och buller samt säkerhet och riskavstånd. Boverket betonar också vikten av en öppen dialog med medborgarna. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB I MKB:n utreds frågor avseende påverkan på landskapet och dess värden, visuell upplevelse och buller samt säkerhet och riskavstånd Energimyndigheten Energimyndigheten ser positivt på att området delvis är utpekat som riksintresse för vindbruk. De grundläggande förutsättningarna för vindbruk är vid en översiktlig bedömning goda. Energimyndigheten betonar vikten av en god dialog med de som förväntas bli berörda. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Av MKB framgår riksintresseområden inom och i projektområdets närhet. 2. Lokaliseringens fördelar och lämplighet redovisas närmare i MKB arbete Försvarsmakten Försvarsmakten har inget att erinra mot de föreslagna vindkraftområdena. Beräknad totalhöjd för de planerade vindkraftverken är 240 m Luftfartsverket LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot planerad etablering Länsmuséet Gävleborg Länsmuséet Gävleborg anser att det bör göras en arkeologisk utredning av platserna för vindkraften och de vägar som ska byggas i området. Enligt Länsstyrelsen i Gävleborgs kulturmiljöenhets direktiv ska det göras en arkeologisk utredning om den planerade vindkraftparken består av fem verk eller mer. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB Bolaget har låtit genomföra en arkeologisk utredning och kulturmiljö-konsekvensbeskrivning (KMKB) som omfattar en byrå- och fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde utredningen. Undersökningen omfattade ett större område än vad som nu ingår i projektområdet. 26

33 8H Naturvårdsverket Naturvårdsverket anser att tidiga kontakter är därför viktiga, särskilt med Länsstyrelsen i Västernorrlands län, eftersom länsstyrelsen primärt är den myndighet som tillvaratar de statliga intressena i ärenden som dessa Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet hänvisar till Vindkraftshandboken samt skriften Vindkraften och landskapet som tagits fram av Boverket och Riksantikvarieämbetet m.fl. myndigheter. Publikationerna finns som PDF-filer på Riksantikvarieämbetets webbsida MKB På Riksantikvarieämbetets webbsida under rubriken vindkraft finns mer information som kan vara till stöd för framtagande av en MKB. Fornlämningar Riksantikvarieämbetet rekommenderar ett tidigt samråd med länsstyrelsen angående eventuella förekomster av fornlämningar och andra kulturlämningar inom exploateringsområdet samt om behov finns av arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 Kulturminneslagen (KML). Riksantikvarieämbetets söktjänst Fornsök redovisar fornlämningar, se länk: Eventuella fornlämningar redovisas i MKBn i samband med att natur- och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Riksantikvarieämbetets GIS databas har utgjort ett av underlagen vid MKB arbetet. 2. En kulturhistorisk byråstudie har genomförts. 3. Förekomst av fornlämningar beskrivs i MKB:n i samband med att natur- och kulturmiljön som helhet beskrivs och bedöms Skogsstyrelsen, Västernorrlands distrikt Det finns Nyckelbiotoper och Kulturvärden som inte redovisats i samrådsunderlaget. Vindkraftverkens slutliga placering av vindkraftverken samt planerade nya vägar behöver kontrolleras mot Skogsstyrelsens befintliga teman och naturvärdesskikt i myndighetens databaser. Skogsstyrelsen ser positivt på utbyggnad av vindkraft under förutsättning att den miljöhänsyn som normalt tas vid avverkning även tas i samband med byggande och drift av vindkraftparken och dess infrastruktur. Skogsstyrelsen ser då inga hinder för att använda skogsmark för anläggningarna. Skogsstyrelsen påminner om att anmälan till Skogsstyrelsen av avverkning inför byggande av vägar, ledningsgator och verk m.m. ska göras senast 6 veckor innan de påbörjas. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets GIS databas har utgjort underlag vid MKB arbetet. 27

34 8H En Naturvärdesbedömning har genomförts vilken grundar sig bl.a. på följande databaser: Jordbruksverket, Tuva: Länsstyrelsen i Västernorrland Länsstyrelsernas GIS-tjänster: Skogsstyrelsen, Skogens pärlor: Våtmarksinventeringen: Sveriges Geologiska Undersökning Samrådshandlingen innehåller ingen beskrivning av de geologiska förhållandena. SGU förväntar sig att detta utreds i MKB:n. Där bör även redovisas hur ballasten för betongtillverkningen ska ske och hur behovet av vägbyggnadsmaterial ska tillgodoses. Det bör även framgå hur vägdragningen ska ske. Det bör i MKB:n framgå hur verken ska placeras. I avsnitt om Förutsedd miljö- och hälsopåverkan bör det i en MKB framgå vilken eventuell påverkan vindkraftanläggningen kan ha på grundvattnet i driftskedet. SGU har inget att erinra mot projektet. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Geoteknisk undersökning genomförs inför detaljprojektering av skäl som framgår av MKB. De geologiska förhållandena har dock studerats översiktligt inför framtagande av preliminär väglayout med mera. Inledande studier med avseende på transporter, materialförsörjning och täkter har gjorts. Resultatet av dessa framgår i relevanta delar av MKB, framför allt i den tekniska beskrivningen. 2. MKB omfattar byggnation, drift och avvecklingsfas Svenska Kraftnät Björnberget och dess planerade grannparker Gubbaberget och Bäråsen, kommer innebära åtgärder på stamnätet. Lämpliga anslutningsalternativ utreds av Svenska Kraftnät Trafikverket Väg Infrastruktur och transporter Det krävs dispens från Trafikverket för att få köra på det allmänna vägnätet. Behöver åtgärder utföras på det statliga vägnätet kräver det planering i god tid tillsammans med Trafikverket. Enskilda vägar Vid behov av åtgärder och transporter på enskilda vägnätet bör planering ske tillsammans med vägsamfällighetsföreningarna. Ur säkerhetssynpunkt bör avståndet till enskilda vägar tas med i beaktande. Skyddsavstånd 28

35 8H Enligt Vägverkets tidigare riktlinjer ska avståndet mellan vindkraftverk och allmän väg vara minst lika stort som vindkraftsverkets totalhöjd. Enligt nya forskningsrön från Elforsk har det dock visat sig att iskast kan ske upp till 350 m från ett vindkraftverk. Ett lämpligt avstånd fastställs slutligen efter samråd med Trafikverket och andra berörda parter. Järnväg Vid etablering av master och vindkraftverk behöver hänsyn tas till järnvägsanläggningen och dess trafikering utifrån flera olika aspekter. Det gäller även vindkraftverk placerade långt från en järnvägsanläggning, då dessa bl.a. kan störa Trafikverkets interna telekommunikation. Därför skall Trafikverket vara remissinstans vid alla typer vindkraftsexploateringar som rör vindkraftverk belägna inom 30 km från järnväg. Luftfart LFV skall kontaktas för lokaliseringsprövning för vindkraftverken. Uppförande av byggnader eller andra föremål högre än 20 meter kan komma att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning ska göras av LFV. Avseende hindermarkering: Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten, TSFS 2010:155 ersätter Luftfartstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, LFS 2008:47. Värt att tänka på är också att vindkraftverk i skogsmiljö kan försvåra skogsbrandsbekämpning, sjö- och våtmarkskalkning samt skogsgödsling. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB De detaljer som Trafikverket önskar redovisning av kan inte tas fram i detta skede av projektet av skäl som redovisas i den tekniska beskrivningen. Förutsättningarna för transporter har dock studerats översiktligt. Inledande studier med avseende på transporter har gjorts. Resultatet av dessa framgår i relevanta delar av MKB framför allt den tekniska beskrivningen. Trafikverket och berörda vägsamfälligheter kommer att kontaktas i god tid innan byggfasen förutsatt att tillstånd erhålls och investeringsbeslut fattas. Skyddsavstånd enligt gällande riktlinjer har beaktats i maxexempellayouten för MKB. Nödvändiga tillstånd kommer att sökas innan byggfas. Hindermarkering framgår av MKB Sundsvall/Härnösand Swedavia Flygplatsen Sundsvall/Härnösand Swedavia har inget att erinra mot vindkraftparken förutsatt att hindermarkering sker enlig Transportstyrelsens föreskrifter. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB Av MKB framgår att Transportstyrelsens föreskrifter avseende hindermarkering kommer att följas Örnsköldsviks Airport Örnsköldsviks Airport har inget att erinra mot vindkraftparken. 29

36 8H Post- och telestyrelsen, PTS PTS rekommenderar att ett samråd genomförs med de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen men inga tillståndshavare finns inom 2 km för projekt Gubbaberget. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB SCA har informerats om berörda radiolänkoperatörer inom de tre projektområdena och genomfört samråd med dessa Hi3G Access AB Hi3G Access AB har inga invändningar mot uppförande av vindkraftparken Matfors Sportfiskklubb Matfors Sportfiskeklubb utrycker oro för att den tysta miljön runt klubbens fiskestuga ska fördärvas och vill att vindkraftverket närmast stugan vid Stora Laxåstjärnen slopas och även det vindkraftverk som ligger närmast Stornaggstjärn. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB Två vindkraftverk från maxexempellayouten har tagits bort, dels verket som ligger närmast Stornaggtjärn, dels ett som ligger lite längre in i området. Av ljudberäkningarna i MKB framgår att ljudnivån vid fiskestugan ligger på ca 35,5 db Net4Mobility HB Net4Mobility HB har inga invändningar mot uppförande av vindkraftparken, utan hänvisar till utlåtande från Telenor och Tele Naturskyddsföreningen Sundsvall - Ånge Naturskyddsföreningen är för en utbyggnad, förutsatt att värdefull natur och skyddade arter inte hotas. Vindkraft ska inte lokaliseras till skyddade områden och bör undantas från områden med relativt opåverkad skog. Vinkraftparker ska inte avskärma lokalbefolkningen. Vägar ska anläggas på ett bra sätt. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB 1. Av MKB framgår att naturinventering utförts samt att hänsyn kommer att tas. Påverkan framgår också av MKB. 2. Fågel och fladdermusinventering har genomförts vilka är en del av underlagen till MKB:n. I MKB:n beskrivs vilken hänsyn som kommer att tas till de skyddade arter som har observerats i området. 3. Inledande studier med avseende på transporter och transportvägar har genomförts Ivar Westberg Elektroniksevice Ivar Westberg Elektroniksevice har i dagsläget inget att invända mot planerna på en vindkraftpark vid Gubbaberget, Ånge Kommun, Västernorrlands Län. 30

37 Vägsamfälligheter 8H Inom Gubbaberget finns vägsamfälligheter. Ingen har dock någon aktiv fungerande styrelse varför adresserade utskick till samfälligheterna inte gjorts. Eftersom ägare till fritidshus och permanentbostäder längs berörda vägar ingår i föreningarna omfattas de av det samrådsutskick som har gjorts till särskilt berörda. Hur samrådssynpunkter beaktats i MKB I MKB finns avsnitt som beskriver vägar och den hänsyn som tas. 4 LOKALISERING SCA har på ett systematiskt sätt studerat sina marker i Sverige i syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprocess med ett antal obligatoriska villkor som grund: tillgång till marken, bra vindförhållanden, närhet till en möjlig elnätsanslutning samt få motstående intressen. Projektområdet Gubbaberget är geografiskt beläget i Ånge och Ljusdals kommuner i Västernorrlands och Gävleborgs län, se Figur 3. Projektområdet ligger 10 mil väster om Sundsvall, på gränsen mellan Västernorrlands och Gävleborgs län. Närmaste större tätort är Ånge, ca 3 mil norr om projektområdet. Gubbaberget gränsar till länsväg 736 i norr. Närmaste samlade bostadsbebyggelse finns i samhället Grundsjön norr om projektområdet och sydväst om området ligger permanentboenden i Hedsjö, Riset och Stugutjärn. Byn N Figur 3: Projektområdet Gubbaberget samt de närmast belägna byarna. Kommun- och länsgränsen går tvärs igenom området. 31

38 8H BESKRIVNING AV OMRÅDET 5.1 Övergripande beskrivning av området Området är belägen inom den naturgeografiska regionen som kallas Norrlands vågiga bergkullterräng med mellanboreala skogsområden. Denna region karakteriseras av att terrängen är tämligen kuperad och att större delen av regionen ligger ovanför högsta kustlinjen. Gubbaberget är beläget meter över havet. Området består av kulligt skogslandskap med omväxlande berg, våtmarker samt sjöar och vattendrag. Projektområdet består nästan uteslutande av skogsmark, med tall som dominerade trädslag. Även gran och contorta finns i relativt stor omfattning. I så gott som hela området bedrivs rationellt skogsbruk och några större hyggen förekommer. Det går ett antal skogsbilvägar inom projektområdet. Marken inom Gubbaberget består nästan uteslutande av morän av varierande kvalitet, sannolikt av relativt stor mäktighet. Inom området finns ett flertal tjärnar och ett antal av dem ligger inom våtmarksområden. Sjön Långsjön ligger helt inom Gubbabergets projektområde och sjön Lillnaggen gränsar till projektområdets östra sida. Inom området finns också ett flertal vattendrag där Långsjöbäcken och Lillnaggån har förhållandevis rikliga flöden. Ytvatten beskrivs närmare i avsnitt 0. De flesta av bäckarna är idag påverkade av skogsbilvägar där vattentransporten sker via vägtrummor. Det förekommer inga kända värdefulla ämnen och material inom projektområdet och inga rättigheter enligt minerallagen finns. Det råder ingen konflikt med Teracoms länkstråk eller andra länkstråk inom radio och telekommunikation för den planerade vindkraftsparken. Projektområdetområdet berör två socknar, Borgsjö i Medelpad, Västernorrlands län och Ramsjö i Hälsingland, Gävleborg län. Ingen bebyggelse finns inom projektområdet som idag främst används av skogsbruket och för jakt och fiske, samt som bär- och svampmarker. Ingen brukningsvärd åkermark finns i det planerade vindkraftsområdet. Förekomsten av björn, älg, rovdjur, småvilt mm är normal för landskapet Berörda fastigheter Projektområdet omfattar en total areal på cirka 25,5 km2 (2 555 ha), fördelade på totalt sju fastigheter. SCA äger fem av dessa fastigheter, motsvarande ca 99,5 % av den totala arealen. Fastigheterna visas i Figur 4. En förteckning över berörda fastigheter ges i Tabell 3. De fastigheter som är markerade med fetstil ägs inte av SCA. 32

39 8H Figur 4: Fastigheter inom projektområdet. (Fastighetsgränsen mellan nr 1 och 2 sammanfaller med länsgränsen.) Tabell 3: En förteckning över berörda fastigheter. De två fastigheter som är markerade med fetstil ägs inte av SCA. Löpnr OBJECTID Fastighet Total areal (ha) Inom projektområdet (ha) Grundsjön 3:1> Hedsjö 9:1> Hedsjö S2> Hedsjö OUTR> Hedsjö 6:5> Hedsjö 5:5> Stugutjärn 1:1> Total areal inom projektområdet

40 8H Bebyggelse I områdets närhet finns ett antal mindre byar. Störst av dem är Naggen ca 6 km öst om projektområdet med ett 50-tal invånare. I Naggen finns bostadshus, framförallt permanentboenden och även några byggnader av annan karaktär såsom gemensamhetslokaler. Byn Grundsjön ligger ca 1 km norr om området. I Grundsjön bor uppskattningsvis ett tio-tal familjer. Förutom bostadshus för permanent- och fritidsboende finns där också en bygdegård. Längs Grundsjöns södra strand finns ytterligare flera bostadshus. Strax norr om projektområdet ligger även bostadshus vid Västisvedjan. Sydväst om Gubbaberget ligger flera permanentboenden i Hedsjö, Riset och Stugutjärn. Vid sjön Lill-Naggens östra strand ligger ett fritidshus som saknar väg fram till tomten. Vid Stornaggtjärnen sydöst om projektområdet finns en jaktkoja som tillhör markägaren och där möjligheten att nyttja stugan utgör komplement till jakträttsupplåtelsen. Vid Laxåtjärnen längre österut finns två hus med bäddar som används av Matfors Sportfiskeklubb. Det finns inga permanent- eller fritidsbostäder inom själva projektområdet. På en av de två fastigheter som har annan ägare än SCA (Hedsjö S2>1 vid Hedsjövallen) finns en övergiven och inrasad gemensamhetsanläggning, se Figur 5. Figur 5: Hedsjövallen, övergiven gemensamhetsanläggning. Av Figur 6 framgår närmast belägna byggnader i förhållande till projektområdet Gubbaberget och i Tabell 4 listas de med kommentarer. 34

41 8H Figur 6: Närliggande byar och bebyggelse Tabell 4: Hus och bebyggelse runt projektområdet Nr i kartan Benämning Kommentar 1 Västisvedjan Permanenthus/fritidshus 2 Grundsjön Ett tiotal åretrunt-hushåll samt en bygdegård. 3 S. om Grundsjön Flera åretrunt/fritidshus. 4 Naggnäset Fritidshus som saknar väg fram, nås från sjön via båt eller skoter, används året om. 5 Stornaggtjärnen Jaktkoja som nyttjas av Naggsjö jaktlag 6 Laxåtjärnen Fiskestuga/fritidshus. Matfors Sportfiskeklubb 7 Stugutjärn Tre permanenthus. 8 Riset Två permanenthus 9 Hedsjö Flera åretrunt/fritidshus. 35

42 8H Enligt SGU s brunnsarkiv finns det inga brunnar för uttag av dricksvatten inom projektområdet men ett fåtal strax utanför. För närmare information, se bilaga 13. Sannolikt finns fler vattentäkter vid de hus som ligger invid området, än de som är registrerade i SGUs databas. 5.2 Kommunala planer Ånge kommun Hösten 2010 antog kommunfullmäktige i Ånge vindbruksplanen 10, Vindkraft i Ånge kommun, Tillägg till översiktsplan, Ånge kommun, , 44. Kommunen pekar ut 15 områden där etablering av vindkraft i form av större anläggningar ska ske i första hand, se Figur 7. Utgångspunkten för arbetet har varit Energimyndighetens vindkartering för 103 meters höjd över nollplansförskjutningen. I första hand har områden valts ut enligt årsmedelvindar på minst 6,5 eller 7,0 m/s. Därefter har gränserna för vissa områden justerats för att undvika konflikter med andra intressen såsom till exempel natur, kultur, rennäring, försvar, luftfart, hälsa och säkerhet mm. Gubbaberget ligger inom ett utpekat lämpligt område för vindkraft i kommunens vindbruksplan, område nr 6, Lillnaggen, se Figur 7. Figur 7: Ånge kommuns utpekade områden för vindkraft. Utdrag ut Ånge kommuns tillägg till ÖP, Kommunens riktlinjer för vindkraft anges i planen och återges nedan i utdrag: 10 Ånge kommuns vindbruksplan, antagen

43 8H Utbyggnaden av vindkraften ska ske med stor hänsyn till landskapets förutsättningar. I skogsbygden ska särskild hänsyn visas till områden som har betydelse för vida utblickar i landskapet och till de stora naturskyddade områdena. - Stora vindkraftsanläggningar bör placeras på ett avstånd av 7 10 km från varandra såvida de inte ligger så nära varandra att de lätt kan uppfattas som en och samma grupp. - Det bör vara en strävan att alla vindkraftverk i en vindkraftsanläggning är av samma typ och ges en enhetlig utformning. - Vid en vindkraftsetablering ska projektören belysa vilken inverkan etableringen kan få på utsiktspunkter och andra besöksmål. Detta är speciellt viktigt vid etableringar i blickfånget från kommunens viktigaste utsiktspunkter Flataklocken, Getberget och Bergåsen - De sammantagna effekterna för landskapet av befintliga och nya vindkraftsetableringar ska alltid beskrivas av projektören vid ansökningar om tillstånd. Beskrivningen ska även inkludera effekterna av hindermarkeringar som t.ex. blinkande ljus. - Avståndet mellan vindkraftverk och närmaste permanent- eller fritidsboende ska alltid vara minst meter vid större vindkraftsanläggningar om inte buller- eller skuggberäkningar visar att större avstånd erfordras. - Etablering av vindkraftsanläggningar eller enskilda vindkraftverk ska inte ske så att områden av nationell eller regional betydelse för naturvården eller kulturmiljövården påverkas på ett betydande sätt. - Projektören ska visa på vilket sätt nationella, regionala och lokala natur- och kulturmiljövärden påverkas av en planerad vindkraftanläggning och hur anläggningen kan anpassas till dessa värden - För vindkraftsanläggningar eller enskilda vindkraftverk som planeras inom två km från ett känt revir av kungsörn, havsörn eller pilgrimsfalk ska en särskild utredning om fåglarnas boplatser, rörelsemönster och uppehållsområden föregå lokaliseringsprövningen. - Vid vindkraftsetableringar i områden där allmänheten ofta vistas ska projektören sätta upp varningsskyltar inom riskområdet för iskast - I de fall kommunen ställer krav på upprättande av detaljplan för en vindkraftanläggning ska erforderliga tillstånd för att möjliggöra fortsatt jakt inom detaljplanerat område införskaffas från Polismyndigheten eller andra berörda myndigheter. - Befintliga vägar bör användas i så stor utsträckning som möjligt. - Avståndet mellan närmaste vindkraftverk och allmän väg ska noggrant övervägas och endast i undantagsfall ska minsta skyddsavstånd understiga 350 m. - Avståndet mellan vindkraftverk och järnvägs spårmitt ska vara minst vindkraftverkets totalhöjd plus 20 meter, dock minst 50 meter. - El-ledningar inom en vindkraftsanläggning bör förläggas i marken i anslutning till det interna vägnätet. 37

44 8H Det är önskvärt att el-ledningar från vindkraftanläggningen fram till stam- eller regionnät förläggs i marken. - Om flera projektörer bygger vindkraftsanläggningar inom samma område bör de så långt som möjligt samverka om transformatorstationer och kring hur anläggningarnas ledningsnät ansluts till stam- eller regionnät. - Risk för tillbud och olyckor ska redovisas inför en ev. etablering. - Vid etablering av vindkraftanläggning inom 200 m från befintlig kraftledning och tillhörande anläggning ska samråd ske med kraftledningsägaren Ljusdal kommun Ljusdals kommuns vindkraftsplan 11 antogs i kommunfullmäktige Planen, som är ett tillägg till ÖP, behandlar kommunens förutsättningar för vindkraft och redovisar 11 områden för vindkraftsetableringar, se Figur 8. Planen pekar ut de områden som är lämpliga för vindkraftsetablering. Kommunen kommer att vara restriktiv med att bevilja vindkraftsanläggningar utanför de utpekade områdena. De föreslagna områdena för vindkraftsetableringar är utvalda utifrån vindenergi, bebyggelsemönster och allmänna intressen. Vindkraftsutbyggnader ska i första hand förläggas inom de föreslagna områdena. Figur 8: Ljusdals kommuns utpekade områden för vindkraft. Utdrag ut Ljusdals kommuns tillägg till ÖP, Området Brännberget-Naggen överlappar projektområdet 11 Ljusdals kommuns vindkraftsplan, antagen av Kommunfullmäktige. 38

45 8H Gubbaberget. Områdena som föreslås i planen har alla en årsmedelvind på minst 6 m/s, 71 meter ovan nollplansförskjutningen. Huvuddelen av de föreslagna områdena ligger i ytstora, obebyggda skogsmiljöer. Områdesgränserna är i de flesta fall satta till 1000 meter från registrerade huvudbyggnader enligt den ekonomiska kartan. Avståndet har valts utifrån att minimera risken för störningar från bland annat buller. Kommunens riktlinjer för vindkraft anges i planen och återges nedan i utdrag: Vindkraftsutbyggnader bör koncentreras till de platser som pekas ut i denna plan. Kommunen kommer att vara restriktiv mot ansökningar som berör andra områden än de utpekade. Allmänna intressen enligt miljöbalken och plan- och bygglagen ska så långt som möjligt skyddas från negativ påverkan. Vid eventuell placering inom strandskyddsområde krävs strandskyddsdispens. Detta gäller även vägar, servicebyggnader, master, transformatorstationer och dylikt. Vindkraftexploatörer ska i ett tidigt skede informera och förankra planerade projekt hos närboende och andra som har intressen i området. Utbyggnad ska ske på ett sådant sätt att utbyggnadsmöjligheter för befintlig bebyggelse som är attraktiva för fritids- och permanentboende kvarstår samt att friluftslivets, turismens och natur- och kulturmiljöns intressen inte skadas. Områden som har pekats ut som lämpliga för vindkraft kommer att påverkas såtillvida att möjligheten till bebyggelse och annan verksamhet i dessa områden begränsas. Anslutning till el- och vägnät ska göras på ett sådant sätt att det i så hög grad som möjligt utnyttjar befintlig infrastruktur och undantar skyddsvärda områden. Inga stora vindkraftsparker får uppföras närmare än meter till såväl permanent som fritidsbebyggelse. Undantag från skyddsavståndet meter kan tillåtas om lokala förhållanden som topografi, landskapets karaktär och typ av verk tillåter det. Vid prövning av nya vindkraftverk ska risken för störningar på boendemiljöer genom buller, skuggor, med mera beaktas. Vindkraftverk får inte bullra mer än 40 db(a) vid närmaste bostadshus. Hinderbelysningar ska placeras så att boende inte störs av ljuset. Inga boende ska utsättas för mer skuggstörningar än de riktlinjer som finns. Vindkraftverken vara enfärgade i diskreta nyanser och reklam, utöver tillverkarens eller ägarens namn/logotyp får inte förekomma. Teknik som minskar risken för iskast bör användas. Gruppstationer ska ge ett enhetligt intryck och verkens rotorblad ska rotera åt samma håll. Ur ett landskapsbildsperspektiv är det lämpligt att hålla samman olika grupper av vindkraftverk, exempelvis genom att understryka en riktning, följa landskapets kontur eller bilda ett landmärke. Projektområdet Gubbaberget ligger inom det utpekade området Brännberget-Naggen, i kommunens vindkraftsplan. 39

46 8H Av Figur 9 framgår projektområdet Gubbaberget samt de utpekade vindkraftsområdena Saxen och Brännberget-Naggen i kommunernas vindkraftsplaner. Figur 9: Gubbabergets projektområde ligger till stor del inom de områden som pekats ut som lämpliga i kommunernas vindkraftsplaner. Sammantaget ingår Gubbaberget till stor del i de båda kommunernas utpekade lämpliga områden i vindkraftsplanerna. Gubbabergets projektområde omfattas inte av detaljplan eller av områdesbestämmelser i någon av kommunerna. 5.3 Infrastruktur Området har närhet till en bra infrastruktur och har möjlighet till elnätsanslutning. Det allmänna vägnätet kring området håller högsta bärighetsklass och det är relativt nära till en hamn, vilket underlättar för transporter av vindkraftverk m.m. För närmare uppgifter se teknisk beskrivning, kap. 6. Vägnätet kring projektområdet består i huvudsak av länsväg 736 norr om projektområdet och riksväg 83 väster om projektområdet. Från länsväg 736 in genom projektområdet löper flera skogsbilvägar av god standard, se Figur 10. Av de omkringliggande vägsamfälligheter som finns är ingen samfällighet aktiv eller har en fungerande styrelse. Markägaren håller nu på att aktivera dem igen så att det i samband med byggnation ska finnas någon motpart att diskutera med. 40

47 8H Figur 10: Befintliga vägar i och kring projektområdet Flygfart Projektområdet Gubbaberget är beläget längre än 55 km från Sundsvall-Härnösand Airport varför flygplatsens MSA-yta inte kommer i konflikt med planerad vindkraft i området. Varken Sundsvall-Härnösand Airport eller Örnsköldsvik Airport har haft något att erinra vid samrådet, förutsatt att hindermarkering sker enligt Transportstyrelsens föreskrifter. Övriga flygplatser som har fått remissen har inte yttrat sig. 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken Ett riksintresseområde är beläget inom projektområdet. Det gäller riksintresse för vindbruk. Två riksintressen för naturvård är belägna inom fem kilometer från projektområdet. Närmaste område av riksintresse för kulturmiljö är beläget cirka 18 kilometer från projektområdet. Inga riksintressen för rennäring eller friluftsliv är belägna i närområdet (inom ca 20 kilometer från projektområdet). Förekommande riksintressen inom ca 20 kilometer från Gubbabergets projektområde redovisas i Figur

48 8H Figur 11: Riksintressen inom ca 20 km från projektområdet Vindbruk Projektområdet Gubbaberget är delvis utpekat som riksintresse för vindkraft och energiproduktion Naturvård Inga områden av riksintresse för naturvård är belägna inom projektområdet. Sju riksintresseområden för naturvård ligger inom tio kilometers avstånd till projektområdet. Naggen och Girsbäcken är belägna inom fem kilometer från projektområdet. Stormyran Lommyran, Spångmyran- Röjtjärnsmyran och Brassberget är också utpekade som Natura 2000-områden. Natura 2000-områdena beskrivs i avsnitt Riksintressena för naturvård och även Natura 2000-områdena redovisas i Figur 12. Natura områden redovisas i Figur 12 eftersom dessa också betraktas som riksintressen. Uppgifter om objekten av riksintresse för naturvård sammanställs i Tabell 5 med korta beskrivningar utifrån registerblad. För utförligare beskrivning hänvisas till naturvärdesbedömningen, bilaga 3. 42

49 8H Figur 12: Riksintresse för naturvård inom 10 km från projektområdet. Tabell 5 Riksintresseområden för naturvård inom 10 km från projektområdet Objekt ID Namn Kommun Kort beskrivning 88. Y Stormyran- Lokmyran Ånge Ett representativt myrkomplex innehållande bl. a stora områden med välutvecklade sträng-flarkkärr. I övrigt variationsrikt med såväl öppna som trädbevuxna kärr med alltifrån fattigkärr till rikkärr. Området har botaniska värden med förekomst av rikkärrsvegetation samt varglav. 88. Y Naggen Ånge I ett skogsklätt bergkullandskap ligger jordbruksmarker med inslag av odlingsrösen och ängslador. Där finns också ängsmarker i form av hackslått 88. Y Spångmyran- Röjtjärnsmyran Ånge NRO21003 Hagåsen Nordanstig och Ljusdal Myrarna mellan Oxsjön och Vikören utgör ett stort myrkomplex med ett flertal olika hydrotopografiska myrtyper. Hagåsen är ett stort urskogsområde I norr finns närmast orörda tallbestånd. Utmärkande för dem är mängden torrakor, lågor och tallöverståndare. De äldsta träden är år. Nästan alla har märken efter tidigare 43

50 8H skogsbränder vid stambasen, s.k. brandljud. NRO21002 Brassberget Ljusdal Brassbergets sydsluttning utgör en del av ett större brandfält från Brassberget avviker på många sätt starkt från de övriga urskogsobjekt i länet då det är osäkert hur frekvent just denna typ av brandsuccession ursprungligen varit. Området utgör ett mycket värdefullt skogligt referensområde. NRO21005 Enan Ljusdal Enan präglas av Hennanåsens isälvsavlagringar med Ramsjöfältet. Ån har med forsar, meanderbildningar, bankar, nipor etc. och grusiga sandiga bottnar betydande geologiska, zoologiska, landskapsestetiska och i viss mån botaniska värden. Enan hör till de värdefullaste vattendragen i länet. Ån är inte reglerad. NRO21101 Myrkomplex längs Girsbäcken Ljusdal Stormyran är ett våtmarksområde med värde av våtmarkskomplex, strängblandmyr, soligent kärr och sumpskog Friluftsliv, kulturmiljö, rennäring Inga områden av riksintresse för friluftsliv, kulturmiljö eller rennäring finns inom projektområdet eller i närheten. Närmaste område av riksintresse för kulturmiljö ligger vid Ljungans dalgång, cirka 20 km norr om projektområdet, och Holmsjöområdet cirka 18 km väst om projektområdet. Närmaste område av riksintresse för rennäring ligger ca 35 km norr om projektområdet. 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken Inga Natura 2000-områden, naturreservat, biotopskyddsområden eller vattenskyddsområden finns registrerade inom projektområdet. Två objekt är belägna inom fem kilometer från projektområdet. Det gäller naturreservaten Lill-naggen och Tillammstjärnen, som gränsar mot projektområdet. Ytterligare fem naturreservat och sju Natura 2000-områden är belägna inom cirka 12 kilometers avstånd från projektområdet. Objekten redovisas i Figur 13. Sjöar och vattendrag som omfattas av det generella strandskyddet finns inom projektområdet och redovisas i avsnitt 0. 44

51 8H Figur 13: Områden med skydd enligt 7 kap Miljöbalken inom cirka 10 km från projektområdet Natura 2000 Inga Natura 2000-områden finns inom projektområdet. Sju Natura 2000-områden ligger inom cirka tolv kilometers avstånd från projektområdet. Samtliga Natura 2000-områden har ett skydd enligt art- och habitatdirektivet (SCI). Stormyran-Lommyran, Hagåsen och Hagåsen Klingersjöåsen och Röjtjärnsmyran Spångmyran är också skyddade enligt fågeldirektivet (SPA). Inom 5 km från projektområdet finns inga Natura 2000-områden som har ett skydd enligt artoch habitatdirektivet (SCI). I Tabell 7 beskrivs kortfattat Natura 2000-områden som har ett skydd enligt fågeldirektivet (SPA) inom cirka 12 km från projektområdet. Objekten beskrivs utifrån gällande bevarandeplaner. För utförligare beskrivning hänvisas till bilaga 3. Nedan sammanfattas bevarandemålen för de tre Natura 2000-områdena som har ett skydd enligt fågeldirektivet. Bevarandemålen för ingående fågelarter inom Stormyran-Lommyran framgår av bevarandeplanen som bl.a. nämner För sångsvan ska artens häckningsbiotop, grunda och vegetationsrika vatten, bibehållas. För svarhakedopping ska artens häckningsbiotop, dystrofa sjöar och småvatten, bibehållas i minst 11 ha. För gråspett, spillkråka, tretåig hackspett ska arternas livsmiljö, västlig taiga, bibehållas i minst 558 ha och tillgången på död ved ska bibehållas. För grönbena och trana ska arternas häckningsbiotop, olika typer av våtmark, 45

52 8H bibehållas i minst 432 ha. För järpe, orre och tjäder ska arternas livsmiljö, västlig taiga, bibehållas i minst 558 ha. För pärluggla ska arternas livsmiljö, västlig taiga, bibehållas i minst 558 ha och andelen stående död ved ska bibehållas. Bevarandemålen för ingående fågelarter inom Röjtjärnsmyran Spångmyran framgår av bevarandeplanen som bl.a. nämner För gråspett, spillkråka och tretåig hackspett ska arternas livsmiljö och tillgången på död ved bibehållas. För tjäder och orre ska arternas livsmiljö bibehållas. För sångsvan ska artens häckningsbiotop, grunda och vegetationsrika vatten, bibehållas. För trana, grönbena och ljungpipare ska arternas häckningsbiotop, olika typer av våtmark, bibehållas i minst 658 ha. För fiskgjuse ska arten häcka inom området och tillgång till gamla, plattkronade tallar eller områden med minimal mänsklig störning ska inte minska. För ortolansparv ska arternas livsmiljö bibehållas. För mindre flugsnappare ska arternas häckningsbiotop bibehållas och tillgång till lämpliga boträd ska inte minska. Bevarandemålen för ingående fågelarter inom Hagåsen Klingersjöåsen framgår av bevarandeplanen som bl.a. nämner För järpe ska arten häcka med minst 5 par i området. För slaguggla ska arten förekomma regelbundet med 1-2 par i området. För tretåig hackspett ska arten häcka årligen i området. För tjäder, gråspett, spillkråka och orre ska arterna förekomma regelbundet i området. Tabell 6: Natura 2000-områden som har ett skydd enligt fågeldirektivet (SPA) inom 12 km från projektområdet SE SE Områdestyp SCI, SPA Hagåsen- Klingersjöås en (ca 12 km) Stormyran- Lommyran (ca 6 km) Röjtjärnsmyran Spångmyran (ca 10 km) Nordan stig, Ljusdal Sitecode Namn Kommun SE SE Ingående naturtyper och arter Naturtyper: Dystrofa sjöar och småvatten Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn Rikkärr Västlig taiga Örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ Skogbevuxen myr Arter: Gråspett, Järpe, Orre, Slaguggla, Spillkråka, Tjäder, Tretåig hackspett, Grov och slät tallkapuschongbagge, Ånge SCI, SPA Naturtyper: Dystrofa sjöar och småvatten Aapamyrar Västlig taiga Arter: Lodjur, Gråspett, Grönbena, Järpe, Orre, Pärluggla, Spillkråka, Svarthakedopping, Sångsvan, Tjäder, Trana, Tretåig hackspett, Grov och slättallkapuschongbagge, Skogsrör Ånge SCI, SPA Naturtyper: Dystrofa sjöar och småvatten Aapamyrar Arter: Fiskgjuse, Gråspett, Grönbena, Ljungpipare, Mindre flugsnappare, Orre, Ortolansparv, Spillkråka, Sångsvan, Tjäder, Trana, Tretåig hackspett Beskrivning Opåverkade naturskogsområden med skoglig kontinuitet, som är starkt brandpåverkade. Området domineras av tallskog och lövrik barrnaturskog. Ett starkt brandpräglat skogsområde med vidsträckta myrmarker. Äldre tallar med brandljud finns på flera håll inom området och bitvis är det en för trakten ovanligt rik förekomst av grova, murkna tallågor Stort och variationsrikt myrområde, som är representativt för regionen med en blandning av myrar, många fastmarksholmar och tjärnar. 46

53 8H Naturreservat I anslutning till den östra gränsen av projektområdet ligger de två naturreservaten Lill-Naggen och Tillammstjärnen. Vid beslutet om bildande av naturreservaten har dess syften beskrivits: Lill-Naggens och Tillammstjärnens naturreservat är skyddade för att bevara områdenas naturskogar och andra ingående naturtyper samt landskapets orörda karaktär. Syftet ska uppnås genom att inget skogsbruk bedrivs i områdena och att områdenas/landskapets orördhet bibehålls genom att exploateringar och arbetsföretag förhindras samt att naturliga processer tillåts verka. Lill-Naggen är också skyddat i syfte att ge allmänheten möjligheter till friluftsliv och naturupplevelser och ge möjlighet till vetenskaplig forskning. I reservatsbesluten för både Lill-Naggen och Tillammstjärnens naturreservat framgår av reservatsföreskrifterna inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden samt rätten att färdas och vistas inom området. Inskränkningarna innebär bl. a. förbud mot att avverka skog, uppföra byggnad, mast, luft- eller markledning, anlägga väg eller stig, bedriva vattenföretag, bedriva täkt, anordna upplag, schakta, dika, muddra eller på annat sätt skada mark och block, framföra motorfordon samt skada, plocka eller samla in växter och svampar. Bär-, matsvamp- och blomplockning för eget behov är dock tillåten, med undantag för fridlysta och rödlistade arter. Nedan i Tabell 7 beskrivs kortfattat naturreservat belägna inom ca fem kilometer från projektområdet utifrån beslutshandling och skötselplaner tillhörande reservatsbildningen. För utförligare beskrivning hänvisas till bilaga 3 Tabell 7: Naturreservat inom 5 km från projektområdet. Original Namn Kommun Beskrivning ID Lill Naggen Ånge Lill-Naggens naturreservat utgörs av en barrskogsdominerad sluttning med inslag av björk, rönn och asp. Antalet sälgar är bitvis påfallande stort. Skogen är till stora delar gammal, flerskiktad och olikåldrig. Här finns granar med en ålder på över 300 år och tallar som är över 350 år gamla. Det nordvända läget och orördheten har sannolikt bidragit till den rika hänglavsförekomsten i sluttningen. Mängden lågor är tämligen riklig, även av grövre dimensioner Tillammstjärnen Ånge Skogen är grandominerad med mer eller mindre inslag av tall och lövträd. Spritt i hela området står äldre tallar, sannolikt upp mot 250 år. Från Stor- Tillammstjärnen slingrar sig en mindre bäck västerut mot Nordanbergstjärnen. Runt denna bäck växer en högrest granskog med inslag av grova aspar. Här är mängden död ved mycket hög och även grova lågor förekommer rikligt. I detta område finns även spår av bäver Biotopskydd Inga biotopskyddade områden finns inom eller i närheten av projektområdet Strandskydd Syftet med strandskydd (7 kap. 13 miljöbalken) är att långsiktigt trygga framtida förutsättningar för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsförutsättningar för djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddszonen omfattar både land, vatten och undervattensmiljön. Generellt strandskydd om 100 meter omfattande såväl land- som vattenområde gäller bland annat vid vattendrag. De sjöar och bäckar som finns inom projektområdet omfattas av sådant skydd bland annat Långsjön, ett flertal på kartan namngivna tjärnar och bäckar, samt ytterligare på kartan blåmarkerade vattendrag utan namn. Ytvatten beskrivs i avsnitt 0. 47

54 8H Vattenskyddsområde Inget vattenskyddsområde finns i närheten av projektområdet. 5.6 Nyttjandeintressen Skogsbruk och jakt Projektområdet nyttjas huvudsakligen för skogsbruk men även för jakt. Tall och gran är de dominerande trädslagen inom projektområdet men även contorta förekommer, se Figur 14. Inom området bedrivs ett intensivt skogsbruk av markägaren SCA med indelade bestånd i olika utvecklingsklasser, se Figur 31. Skogsbestånd med naturvärden finns inte i någon större omfattning. Dessa finns främst i norra respektive östra delen av projektområdet. Figur 14: SCA:s nuvarande skogsinnehav inom Gubbaberget. Områden utan beteckning är inte beskogade utan utgörs företrädesvis av myrmark. 48

55 8H Inom området och i omgivningarna förekommer också jakt. Naggsjö, Mellansjö, Villhornsåsen och Brännberg är de jaktlag som är verksamma i närheten. Inget av dessa jaktlag har yttrat sig i samrådet Rekreation och friluftsliv Inom Gubbaberget kan antas att det förekommer svamp- och bärplockning. Några vandringsleder finns inte inom projektområdet. I området och i omgivningarna bedrivs fiske. Det finns två fiskevårdsområden som berör projektområdet. Dels Ramsjö Fiskevårdsförening, dels Bjuråker-Norrbo FVO. Dessutom har Matfors Sportfiskeklubb verksamhet strax utanför projektområdets sydöstra sida. Ramsjö Fiskevårdsförenings område 12 omfattar bland annat sjön Långsjön som ligger inom projektområdet se Figur 15. Långsjön är en rotenonbehandlad sjö med inplanterad ädelfisk. Vid sjön finns tre vindskjul, grillplatser och utetoalett. Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde gränsar mot projektområdets östra sida. Den närmaste fiskesjön som beskrivs på hemsidan 13 är sjön Stornaggen ca 2 km öster om projektområdet, där man fiskar öring, regnbåge, sik, abborre, gädda, lake, ål och vitfisk. Figur 15: Ramsjö fiskevårdsområde omfattar Långsjön som ligger inom projektområde Gubbaberget. Bjuråker-Norrbo fiskevårdsområde gränsar till Gubbabergets östra sida. Matfors Sportfiskeklubb äger fastigheten Naggsjö 2:1 strax utanför projektområdet, i anslutning till Gubbaberget i sydöst. Vid sjön Stora Laxåtjärnen har föreningen två

56 8H uthyrningsstugor med bäddar som används för fiske och friluftsliv, främst under maj till oktober, ca 3-5 dagar per vecka. Utöver övernattande gäster är det många besökare som reser dit för att fiska över dagen. Fiske sker i fem tjärnar som ligger strax öster om Gubbabergets områdesgräns. Det är Stora Laxåtjärn, Lilla Laxåtjärn, Stornaggtjärn, Stora Tillammstjärn och Lilla Tillammstjärn. Dessa visas i Figur 16. Figur 16: Matfors Sportfiskeklubbs fem fiskevatten öster om Gubbaberget markerade. Föreningens uthyrningsstuga ligger vid den sydligaste sjön, St. Laxåtjärn Rennäring Det bedrivs ingen renskötsel inom området men enligt Sametingets hemsida och Jijnjevaerie samebys markanvändningskarta används den del av Gubbabergets projektområde som ligger i Västernorrland som vårvinterland och förvinterland. Den del av projektområdet (ca 2/3-delar) som ligger i Gävleborgs län omfattas inte av markanvändningskartan. Av utredningen Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14) framgår att området ligger inom ett område där Gränsdragningskommissionen (GDK) ansett att renbetesrätten är ifrågasatt. GDK:s gräns ligger närmast cirka sex mil nordväst om Gubbabergets projektområde som således ligger inom område som Gränsdragningskommissionen klassat som av samerna påstådd men enligt vår bedömning inte bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt. Närmaste riksintresseområde för rennäring ligger cirka 35 km norr om projektområdet Utpekandet av riksintresseområden utanför GDK:s gräns för renbetesrätt fick också kritik av flera remissinstanser, däribland länsstyrelsen i Västernorrland och flertalet av de berörda kommunerna. 50

57 5.7 Landskapet 8H Projektområdet ligger inom ett höglänt skog- och myrrikt landskap mellan Ljungans älvdal i norr och Hennan-Ljusnans dalgång i söder i gränsområdet mellan Ånge och Ljusdals kommuner. Kommungränsen sammanfaller även med gränsen mellan Västernorrlands och Gävleborgs län. Relieftypen har här redan övergått från kustslätt till vågig bergkullterräng. Det höglänta skogs- och myrrika landskapet kännetecknas av flacka blandbarrskogs-klädda höjder och talrika myrmarker samt små sjöar och vattendrag. I det glesbebyggda landskapet förekommer gårdar och fritidsbebyggelse. Fritidsbebyggelse förekommer främst i anslutning till vattendrag. Stora delar av skogsområden är präglade av industriellt skogsbruk men även till vis del av vildmarkskaraktär. Myrlandskapet kan upplevas mer tidlöst på grund av få synliga inslag av mänsklig påverkan. Inom det höglänta skog- och myrrika landskapet finns få större vägar och andra bulleralstrande verksamheter och området rymmer därmed många tysta områden. Topografin är varierande och även rumsligheten utvecklad tack vare den närmast mosaikartade växlingen mellan öppet och slutet men generellt saknas tydliga riktningar och landmärken i skogslandskapet. Vissa höjder med specifika former, framför allt krön mot horisonten fungerar som landmärken och orienteringspunkter. Landskapet kan överblickas främst från höjdernas utsiktsplatser. Figur 17 Naturlandskap: topografi och riktningar Strax norr om projektområdet ligger Ljungans älvdal där även de största tätorterna i Ånge kommun finns. Älvdalarna i Västernorrlands varierar från djupt nedskurna till flackare profiler. De blev tidigt befolkade och älven i sig har haft stor betydelse som både kraftkälla och transportled som förenat kusten med inland och bidragit till både bebyggelsens och 51

58 8H industrins framväxt. I dagens älvlandskap finns flertal industrihistoriska inslag, bland annat vatten- och sågkraftverk, timmerhantering och järnbruk. Figur 18 Naturlandskap: skog, vatten och öppen mark Karaktäristiskt för Ljungan är dock en skålformad profil, ett pärlband av sjöar och kraftverksdammar som bildar relativt väldefinierade landskapsrum med skogsklädda långsluttande höjdryggar på något längre avstånd från älvdalen. Detta bidrar till ett öppet storskaligt landskap med utvecklad rumslighet och vidsträckta panoramavyer. Där vattendraget mynnar ut i en större sjö finns ofta översvämningsmarker och deltalandskap som t ex Ljungans delta i Stödesjön. De omgivande höjderna reser sig upp till meter över havet och specifika bergsformer utgör landmärken i landskapet. På traktnivå underordnar sig landskapet i älvens riktning. Det öppna jordbrukslandskapet breder ut sig på båda sidorna om älven, skogen når ända fram till älven vid endast fåtal ställen. Odlingslandskapet i älvdalen är ett resultat av många generationers arbete och investeringar och representerar stora bruksvärden och upplevelsevärden. Bebyggelsen finns något högre upp i radbylikande stråk och utmärks av varierande sammansättning. Bland annat finns medeltida kyrkor, bostadsbebyggelse, jordbruksgårdar och industri som följer parallellt med älven och på båda sidor om älven. Tyngdpunkten för bebyggelse och infrastruktur ligger dock på den norra sidan om Ljungan där E14:n norr om bebyggelsen och järnvägen (Sundsvall Östersund) närmare stranden följer älvens riktning. Landskapskaraktären söder om projektområdet utgörs av sjösystem i dalgång som omfattar Hennan, områdets största sjö som vidare söderut mynnar ut i Ljusnan. De omgivande höjdryggarna med skarpa siluetter ger landskapet en tydlig rumslighet. Dalgången är relativt vid och långsträckt och skiljer sig från Ljungadalen i flera avseenden: dalgången omgärdas på 52

59 8H båda sidor av kuperat skogslandskap, branterna är skogsklädda och bebyggelse förekommer i koncentrerade tätorter i anslutning till hamnlägen, inte i radbyarliknade former längs med älven. De två största tätorterna vid sjön Hennan är Ramsjö i norr och Hennan i söder. Järnvägen och väg 83 löper längs med Hennans norra strand. Figur 19 Kulturlandskap: bebyggelsemönster, kommunikationer och landmärken 5.8 Mark och vatten Jordarten varierar över området med sandig-siltig, sandig och grusig morän som dominerande jordarter. Högsta kustlinjen i området återfinns på ca 200 meter över havet, vilket innebär att moränen i etableringsområdet inte är påverkad av svallningsprocesser orsakad av vågverksamhet utan kan antas vara månggraderad. Sandig-moig morän är dominerande jordart och blockhalten varierar från normal blockhalt till blockrik och storblockig. Inom de låglänta områdena mellan bergen finns myrmarker och speciellt i områdets sydöstra del finns mycket myrmarker. Andel berg i dagen är relativt liten. Dominerande bergarter inom projektområdet är kvarts-fältspatrika sedimentära bergarter såsom sandsten och gråvacka. Det finns inga tillgängliga uppgifter i geologiskt kartmaterial som beskriver berggrundens sprickighet. Bergsstaten meddelar att det inte finns några rättigheter enligt minerallagen inom projektområdet. Förekommande jordarter inom Gubbaberget framgår översiktligt av Figur 20 53

60 8H Figur 20: Förekommande jordarter inom projektområdet. Området och dess hydrogeologi är idag påverkat av skogsbruket och dess skogsbilvägar där vattendragen passerar via vägtrummor. Projektområdet upptar en yta av ca 25 km 2. Det direkta markanspråket 14 för etableringen inklusive befintliga och nyanlagda vägar beräknas uppta en yta på cirka 0,89 km 2 vilket motsvarar knappt 4 % av projektområdets totala areal. 5.9 Avrinningsområden Gubbabergets projektområde ligger inom två huvudavrinningsområden. Den västra, större delen av projektområdet tillhör Ljungans avrinningsområde och den östra delen av området tillhör Delångersåns avrinningsområde. 14 Här inräknas yta för kranplatser och fundament, lagerplatser, nya och befintliga vägar. 54

61 8H Figur 21: Gubbabergets projektområde ligger inom två olika huvudavrinningsområden. Ljungans huvudavrinningsområde är nästan km 2 stort och sträcker sig från Ljungadalen i västra Jämtland till Dingersjö strax söder om Sundvall vid Östersjön. 15. Delångeråns avrinningsområde är ca km 2 och sträcker sig från Lill-Grundsjön till Hudiksvall vid Östersjön. Området Gubbaberget delas upp i åtta mindre delavrinningsområden, vilka i sin tur kan grupperas efter vilket större vattendrag de mynnar ut i, se Figur Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 55

62 8H Figur 22: Projektområdet ligger inom två huvudavrinningsområden och åtta delavrinningsområden. Pilarna visar avrinningens riktning. Tabell 8: Grupperade delavrinningsområden Delavrinningsområde Delavrinningsområde 1-3 mynnar till Juån Delavrinningsområde 4 mynnar till Örsån Delavrinningsområde 5-7 mynnar till Naggån Delavrinningsområde 8 mynnar till Hångelån Kommentar Tillhör Ljungans huvudavrinningsområde och mynnar via flera bäckar och sjöar så småningom ut i Juån som är Natura 2000-område, ca 10 km väster om Gubbaberget. Tillhör Delångeråns huvudavrinningsområde och mynnar ut i Örsån norr om projektområdet. Tillhör Delångeråns huvudavrinningsområde och mynnar ut i Stornaggen och vidare till Naggån. Delavrinningsområde 5 mynnar först ut i Lillnaggen. Tillhör Delångeråns huvudavrinningsområde och mynnar ut i Hångelån söder om projektområdet. 56

63 5.10 Grundvatten 8H Området domineras av månggraderad morän och myrmarker. I myrmarkerna ligger grundvattennivån nära markytan. I lågpunkterna flyter vattendrag vilket tyder på ytligt liggande grundvattennivåer. I vissa delar av området finns isälvsmaterial. Högst grundvattennivåer kan förväntas efter snösmältningen under försommaren och efter nederbördsrika perioder på hösten, medan lägst nivå kan förväntas under tidig vår. Den månggraderade moränen i området medför en låg genomsläpplighet (låg hydraulisk konduktivitet). Grundvattentransporten sker troligtvis dels i moränen men kan också delvis ske i sprickor i berget trots bedömd låg sprickighet. Den lokala grundvattentransporten sker från höjdområdena till myr- och sankmarker som bildar utströmningsområden. Grundvattennivån varierar över året men i utströmningsområdena är den relativt konstant. I sluttningarna varierar grundvattennivån dels utgående från den lokala hydrauliska konduktiviteten både vertikalt och horisontellt och dels utgående från årstid. Inom projektområdet finns inga registrerade områden med goda uttagsmöjligheter av vatten i grundvattenmagasin. Sydväst, ca 2 km från projektområdet ligger ett grundvattenmagasin i isälvsmaterial, se Figur 23. Figur 23: Grundvattenmagasin sydväst om projektområdet. 57

64 8H Ytvatten Sjön Lillnaggen gränsar till Gubbabergets projektområde. I sjön utövas ett så kallat put and take -fiske, vilket innebär att ädelfisk har planterats in. Långsjön ligger helt inom Gubbarbergets projektområde och ingår i Ramsjö fiskevårdsområde. Här fiskas öring och abborre, se avsnitt Inom området finns ett flertal tjärnar och flera av dem ligger inom våtmarker med klass 3 i våtmarksinventeringen. Inom Gubbabergets projektområde finns också ett flertal vattendrag, se Figur 24 och Tabell 9. Inga sjöar eller vattendrag inom projektområdet är bedömda och införda i Vattenmyndighetens register VISS-portalen 16. Miljökvalitetsnormer för vatten i närheten av projektområdet redovisas i avsnitt Figur 24: Vattendrag inom Gubbabergets projektområde Tabell 9: Vattendrag inom Gubbabergets projektområde Nr. Kommentar 1 Kackalammsbäcken och tre andra mindre bäckar som mynnar ut i Lillnaggen. Två av bäckarna har sitt ursprung i Lillnaggens naturreservat. Dessa är påverkade av en befintlig skogsbilväg som löper mellan Lillnaggen och reservatet. Den västra av dem passerar idag genom en vägtrumma med fall i utloppet. 2 Ett par bäckar som mynnar ut i Stormyran (klass 3 i våtmarksinventeringen). Den nordligaste bäcken är starkt påverkad av skogsbruket. 16 Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 58

65 8H Brännbergsbäcken som börjar i Stortjärnen och mynnar ut i Långsjöbäcken. Bäcken passerar myrmarker och vid passagen av skogsbilvägen är omgivningen väl bevarad. 4 Musmyrbäcken som har sitt ursprung i Musmyrsdalens våtmark (klass 3 enligt våtmarksinventeringen). Musmyrsbäcken har ett rikligt flöde. Vattenflödet är beräknat efter det att den rinner ihop med Långsjöbäcken. Vid platsbesöket visade det sig att området vid passagen av skogsbilvägen varit översvämmat. 5 Långsjöbäcken håller god ekologisk status 2 och övervakas av Gävleborgs län genom ett program kallat Kalkningseffektuppföljning 2. Bäverhabitat finns i bäcken vid passagen av länsväg Oxbäcken har sitt ursprung i flera tjärnar och våtmarker (klass 3 i våtmarksinventeringen)i projektområdets södra del. Bäcken har ett stillsamt flöde och det finns spår av bäver vid korsningen med skogsbilvägen. 7 Göhällsbäcken startar i Fräkenkällmyran och rinner via några mindre tjärnar vidare till Hedsjöbäcken och Hedsjön. Hedsjöbäcken och Hedsjön har klassats med god ekologisk status Vattenstatus Miljökvalitetsnormen för yt-, kust- och grundvatten är att nå minst god status under perioden Inga sjöar eller vattendrag inom projektområdet är bedömda och införda i Vattenmyndighetens register VISS-portalen 17. De sjöar och vattendrag med fastställda miljökvalitetsnormer som ligger närmast projektområdet visas Figur 25 och Figur 26. I Vattenmyndighetens databas är sjön Lillnaggen, i anslutning till projektområdet, klassad som en sjö med god ekologisk och kemisk status. Miljökvalitets-normerna för sjön Lillnaggen är att bibehålla god ekologisk och kemisk status år Vattenmyndigheten anger att det inte finns risk för att detta inte uppnås. Två statusklassade vattendrag ligger på ca 300 meters avstånd till projektområdet, det är Långsjöbäcken, nr 8 i kartan, samt en namnlös bäck öster om området, nummer 11 i kartan. Långsjöbäcken, (nr 8) har god ekologisk och kemisk status, utan risk för att inte uppnå miljökvalitetsnormen år Nr 11, den namnlösa bäcken har måttlig ekologisk status och god kemisk status. Där finns risk att inte god ekologisk status uppnås till år Risken beror på att det finns konstgjorda hinder som dammar, vägtrummor och fiskgaller som hindrar vandrande organismer att ta sig fram i vattendraget, så kallade kontinuitets-förändringar. 17 Vatteninformationssystem Sverige (VISS), 59

66 8H Figur 25: Ekologiska statusklassningar för vatten. Sjön Lillnaggen (nr 1 i kartan) som ligger närmast projektområdet har god ekologisk status. Källa: VISS-portalen (Vattenmyndighetens kartportal). Sammanställning av sjöar inom kartbilden i Figur 25 och Figur 26 med fastställda miljökvalitetsnormer redovisas i Tabell 10. Tabell 10: Miljökvalitetsnormer för sjöar Namn Nr Avstånd till projektområde [m] Ekologisk status 60 Kemisk status (exkl. kvicksilver) Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2015 Risk att kemisk status/potential inte uppnås 2015 (Exkl. kvicksilver) Lillnaggen 1 0 God God Ingen risk Ingen risk Stortjärnen God God Ingen risk Ingen risk Stagelsjön God God Ingen risk Ingen risk Hedsjön God God Ingen risk Ingen risk Mellansjön Måttlig God Risk Ingen risk Stornaggen Otillfredsställande God Risk Ingen risk Olatjärnen Måttlig God Risk Ingen risk 1) Mellansjön och Olatjärnen har måttlig ekologisk status på grund av kontinuitetsförändringar. Det finns därför risk att inte god ekologisk status uppnås till år Kontinuitetsförändringar innebär förekomst av konstgjorda hinder t ex dammar, vägtrummor och fiskgaller som hindrar vandrande organismer.

67 8H ) Stornaggen har otillfredsställande ekologisk status på grund av flödesförändringar samt kontinuitetsförändringar. Det finns därför risk att inte god ekologisk status uppnås till år Flödesförändringar kan till exempel orsakas av regleringar av vattendrag. Sammanställning av vattendrag inom kartbilden i Figur 25 med fastställda miljökvalitetsnormer redovisas i Tabell 11. Tabell 11: Miljökvalitetsnormer för vattendrag Namn Nr Avstånd till projektområde [m] Ekologisk status Kemisk status (exkl. kvicksilver) Risk att ekologisk status/potential inte uppnås 2015 Risk att kemisk status/potential inte uppnås 2015 (Exkl. kvicksilver) Långsjöbäcken God God Ingen risk Ingen risk Hedsjöbäcken God God Ingen risk Ingen risk Hångelån God God Ingen risk Ingen risk Namnlös Måttlig God Risk Ingen risk Namnlös Måttlig God Risk Ingen risk Naggån Måttlig God Risk Ingen risk Delångersån God God Ingen risk Ingen risk Vandelån Måttlig God Risk Ingen risk 3) De vattendrag som uppges ha måttlig ekologisk status påverkas av kontinuitetsförändringar och riskerar därför att inte uppnå en god ekologisk status till år

68 8H Figur 26: Kemiska statusklassningar för vatten. Samtliga sjöar och grundvattenmagasinet har god kemisk status (exkl. kvicksilver ). Källa: VISS-portalen (Vattenmyndighetens kartportal). 62

69 8H Figur 27: Miljökvalitetsnormer för grundvatten i anslutning till projektområdet Sydväst om projektområdet ligger ett grundvattenmagasin i isälvsmaterial, se Figur 27. Grundvattenmagasinet har god status, se Tabell 12. Tabell 12: Miljökvalitetsnormer för grundvatten Namn Avstånd till projektområde [m] Kvalitativ status Kemisk status Risk att kvalitativ status/ potential inte uppnås 2015 Risk att kemisk status/ potential inte uppnås 2015 Namnlös 900 God God Ingen risk Ingen risk 5.12 Naturvärden Information om kända naturvärden har hämtats från de nationella GIS databaserna; Skogens källa (Skogsstyrelsen), TUVA (Jordbruksverket) och data från länsstyrelsernas GIS-tjänster. Det gäller även tillhörande objektsinformation. Information har dessutom beställts från Artdatabankens observationsdatabas. Dessutom har SCA tillhandahållit skoglig information på beståndsnivå. Naturvärdesinventering i fält utfördes inom projektområdet under juli 2012 enligt SCA:s metodik. För fullständig information om naturvärden och hur inventeringen har utförts hänvisas till bilaga 3. Inga av de värden som redovisas inom avsnittet nedan omfattas av något formellt skydd enligt miljöbalken. 63

70 8H Länsstyrelsernas naturvårdsobjekt Länsstyrelsen i Västernorrlands län har pekat ut så kallade naturvårdsobjekt inom länet. Vidare finns ett antal objekt som Länsstyrelsen i Västernorrlands län bevakar för eventuellt framtida skydd genom reservatsbildning, biotopskydd eller upprättande av avtal med markägaren i framtiden. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i sitt naturvårdsprogram från 1999 beskrivit värdefulla naturområden i länet på motsvarande sätt som länsstyrelsen i Västernorrlands län har beskrivit naturvårdsobjekten. Inga objekt enligt ovan har pekats ut av de båda länsstyrelserna inom projektområdet. Objekt inom cirka fem kilometers avstånd från projektområdet framgår av Figur 28 samt Tabell 13 och Tabell 14. Figur 28: Naturvårdsprogram Gävleborgs län och Naturvårdsobjekt Västernorrlands län. Objekten är klassade i en skala från 1-3, där 1 är Högsta naturvärde. Följande intresseaspekter kan förekomma: B - botanik, Z zoologi, L landskap, N naturtyp, G geologi, H hydrologi och K odlingslandskap. 64

71 8H Tabell 13: Naturvårdsobjekt i Västernorrlands län inom 5 km från Gubbabergets projektområde. Obj. nr Namn Intresseaspekklass NV- Kommentar Stormyran 3 km N Naggen BZN 1 VMI-objekt; klass Lappmyran N 2 VMI-objekt; klass Hackslått på Grundsjön BN 2 Ängs- och betesmarker N Lövåsmyran/Smalmyran N 2 VMI-objekt; klass Örsmyrorna N 2 VMI-objekt; klass Betesmark i Naggen BN 1 Ängs- och betesmarker Äng på Naggen 1:73 BN 3 Ängs- och betesmarker Tabell 14: Naturvårdsobjekt i Gävleborgs län inom 5 km från Gubbabergets projektområde. Obj. ID Namn Intresseaspekklass NV- Kommentar Sjudartjärnarna BGH 3 Botaniska värden, vattendrag Näsberget BF 1 Botaniska värden Norrgården KBL 1 Odlingslandskap, Ängs- och betesmarker Stugutjärn GLB 2 Odlingslandskap, Ängs- och betesmarker Sjudaråsen B 3 Botaniska värden Tillammsmyrorna B 3 Naturreservat Laxåsbäcken BH 3 Vattendrag Tväringen G 3 Natura Hångelån GHZBF 2 VMI-objekt; klass 2 och 3 vattendrag Myrkomplex längs Girsbäcken GHB 2 Riksintresse för naturvård Bergmyran GH 3 VMI-objekt; klass Skogliga värden De skogliga värdena har hämtats från Skogsstyrelsens nyckelbiotopinventering och sumpskogsinventering. Två nyckelbiotoper är belägna inom projektområdet. Båda är av biotoptypen gransumpskog och belägna intill Nordanbergsmyran. Sex sumpskogsobjekt är registrerade inom projektområdet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har i urskogsinventeringen från 1982 registrerat ett objekt, Djupbäcken, som ligger ca 500 m utanför projektområdet. De skogliga värdena redovisas i Figur 29, Tabell 15 och Tabell 16. Inga objekt med naturvårdsavtal är belägna inom projektområdet. Ett objekt med skogligt naturvårdsavtal är beläget cirka fyra kilometer nordöst om projektområdet 65

72 8H Figur 29: Skogliga värden Tabell 15: Nyckelbiotoper inom projektområdet Nr Kommun Biotoptyp Nb1 Ljusdal Gransumpskog Nb2 Ljusdal Gransumpskog Tabell 16: Urskogsinventering i Gävleborgs län Namn Kommun Beskrivning Djupbäcken Ljusdal Djupbäcken rinner i en svag sänka genom området. Närmast bäcken växte granskog med lövinslag och enstaka tallar (Ålder ca 175 år). 66

73 Våtmarksinventeringen 8H Våtmarksinventeringen (VMI) genomfördes i Västernorrlands län i början av 1990-talet och rapporten är daterad Av Naturvårdsverkets slutrapport för våtmarksinventeringen i Sverige 18 kan utläsas betydelsen av naturvärdesklassningen av våtmarkerna i en fyrgradig skala enligt följande: Klass 1-objekt har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och bör enligt VMI bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2-objekt är vanligen också i stora delar opåverkade av ingrepp och bedöms ha höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. Klass 3-objekt består av allt ifrån helt opåverkade våtmarker med relativt höga naturvärden till mer påverkade våtmarker med vissa bevarade naturvärden och anses ha lokalt bevarandevärde. Klassen kan innefatta objekt som till vissa delar är påverkade och i andra delar orörda. Ingrepp kan enligt VMI tillåtas om påverkan på natur- och kulturvärden begränsas. Klass 4-objekt är starkt påverkade objekt som saknar naturvärden. Vissa objekt kan dock ha vissa natur- och kulturvärden. En del opåverkade våtmarker kan förekomma. Vid exploatering är det i första hand dessa objekt som kan tas i anspråk, eftersom de redan till stor del är kraftigt störda. Fyra våtmarksobjekt är belägna inom projektområdet och ytterligare ett objekt gränsar mot projektområdet. Samtliga är klass 3 objekt och av typen myrkomplex. Ytterligare sju objekt är belägna inom cirka en kilometer från projektområdet. Av dessa har två objekt erhållit klass 2 och är av typen myrkomplex. Det gäller Tillammsmyrarna (X17G1A05) som är delvis beläget inom naturreservatet Tillammstjärnen och myren vid Slåttertjärnen (X17G0A04) som ligger ca en kilometer sydväst om projektområdet. Inga områden som omfattas av den nationella myrskyddsplanen 19 förekommer inom en radie av 5 km från projektområdet. 18 Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen i Sverige. NV rapport Jan Naturvårdsverket och länsstyrelserna tog tillsammans fram planen för Sverige

74 8H Figur 30: Våtmarksinventering, inom ca 5 km från områdesgränsen Tabell 17: Våtmarksobjekt inom cirka en kilometer från projektområdet Objekt ID Namn Kommu n Objektstyp NVklass X17F2J03 Stormyran Ljusdal Myrkomplex 3 X17G0A02 Kärr 2000 m N Stagelås Ljusdal Kärrkomplex 3 X17G0A03 Myr vid Stenbittjärnen Ljusdal Soligent kärr 3 X17G0A04 Myr vid Slåttjärnen Ljusdal Myrkomplex 2 X17G0A05 Myr 1500 m SV Hedsjövallen Ljusdal Myrkomplex 3 X17G0A06 Kärr vid Svarttjärnen Ljusdal Soligent kärr 3 X17G0B01 Myr vid Laxåstjärnarna Ljusdal Myrkomplex 3 X17G1A01 Mattesesmyran Ljusdal Myrkomplex 3 X17G1A02 Myr 300 m SV Hedsjövallen Ljusdal Myrkomplex 3 X17G1A03 Storvallmyran Ljusdal Myrkomplex 3 X17G1A04 Musmyran Ljusdal Myrkomplex 3 X17G1A05 Tillammsmyrorna Ljusdal Myrkomplex 2 68

75 Inventering av naturvärden inom projektområdet 8H Under sommaren 2012 har en naturvärdesinventering gjorts inom projektområdet Gubbaberget. Inventeringen omfattade bestånd äldre än 120 år, bestånd med stort inslag av löv och bestånd med förmodade höga värden. Totalt har 26 objekt inventerats. Fyra objekt hann inte besökas. Dessa är belägna vid Korrenamyran, Landsråberget och Långsjöknölen. Objekten har av försiktighetsskäl erhållit SCA klass 2. SCA har också registrerat nio sumpskogsobjekt. Dessa objekt har inte besökts utan registreras endast på kartan. Enligt SCA:s värderingsmetod klassas skogens naturvärden i klass 1-4. SCA klass 1 motsvarar värdet av nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsens definition och klass 2 har samma värde som naturvärdesobjekt enligt Skogsstyrelsens definition. Klass 3 omfattar objekt med vissa naturvärden. I naturvärdesbedömningen, bilaga 3, beskrivs inventeringsmetodiken och de enskilda objektens värden. En sammanställning av resultat från inventeringen visas i Tabell 18. Tabell 18: Registrerade objekt vid inventeringen, SCA:s klassning och värdering samt vedertagna definitioner Klass Antal objekt Värde motsvarande SCA klass 1 5 Område med högt naturvärde = Nyckelbiotop* SCA klass 2 11 Område med naturvärde = Naturvärdesobjekt* SCA klass 3 10 Område med vissa naturvärden= Utvecklingsmark** * enligt Skogsstyrelsens definition ** kallas ofta utvecklingsmark av länsstyrelsen De fem identifierade biotoperna som motsvarar nyckelbiotoper är av typerna barrnaturskog, barrskog, gransumpskog lövrik skog och lövsumpskog. De elva identifierade biotoperna som motsvarar naturvärdesobjekt är av typerna barrskog och gransumpskog. Bland de skogar som kan kallas utvecklingsmarker förekommer också typerna lövrik skog och aspskog. De under 2012 identifierade objekten är spridda inom projektområdet. De objekt som har ett värde motsvarande nyckelbiotop är belägna söder om Landsråberget, söder om Kackalammsmyran, Stortjärnsberget och väster om Nordanbergsmyran och visas i Figur

76 8H Figur 31: Naturvärden inom projektområdet Ängs- och betesmarker Inga ängs- och betesmarksobjekt eller områden som omfattas av bevarandeplanen för odlingslandskap finns inom projektområdet. Objekt inom ca 5 km från projektområdet framgår av Figur 32. I anslutning till Naggen, Hedsjö, Grundsjön och Nylandet finns totalt nio ängs- och betesmarksobjekt registrerade. Vid Grundsjön, cirka två kilometer från projektområdet, ligger det närmast belägna ängs- och betesmarksobjektet. Fyra områden finns beskrivna i bevarandeplanen för odlingslandskapet. Det gäller Naggen och Grundsjön i Västernorrlands län och Norrberg och Hedsjö/Stugutjärn i Gävleborgs län. Hedsjö/Stugutjärn är beläget cirka en kilometer från projektområdet. 70

77 8H Figur 32: Värden i odlingslandskapet 5.13 Sammantaget skyddade områden och naturvärden Det finns inga riksintressen eller skyddade områden utpekade inom Gubbaberget. Två naturreservat, Lillnaggen och Tillammstjärnen, med skogliga värden gränsar i öster mot projektområdet. Det finns även bestånd med naturvärden, dock inte i någon större omfattning. I anslutning till byarna Grundsjön, Stugutjärn och Naggen har värdefulla odlingslandskap i länsstyrelsens bevarandeplan för odlingslandskapet utpekats. Där finns även artrika ängs- och betesmarksobjekt. 71

78 8H Figur 33: Skyddade områden och naturvärden inom Gubbaberget. För tolkning av numreringen hänvisas till naturvärdesbedömningen, bilaga Flora och Fauna Information om flora och fauna har dels hämtats från tillgängliga informationskällor. Det gäller tex. material från länsstyrelsen såsom bevarandeplaner, skötselplaner tillhörande naturreservat och beskrivningar av naturvårdsobjekten, material från skogsstyrelsen såsom beskrivningar av nyckelbiotoper och artuppgifter från SCA. Dessa arter är knutna till de redan beskrivna objekten under avsnittet som behandlar skyddade områden och naturvärden. Ytterligare uppgifter om objekten finns att tillgå i naturvärdesbedömningen, bilaga 3. 72

79 8H Under våren 2012 beställdes uppgifter om rödlistade arter från Artdatabankens observationdatabas. Vid naturvärdesinventeringen som utfördes under juli 2012 noterades ytterligare rödlistade arter, se 5.15 Under 2012 har en fågelinventering utförts, se och en fladdermusstudie, se I avsnitt 5.18 ges en kortfattad kommentar om övriga däggdjur Rödlistade arter Artdatabanken sammanställer vart femte år en lista över vilka arter som riskerar att försvinna från landet, den så kallade rödlistan. Tillgången till uppgifter om rödlistade arter beror på om inventeringar har skett i området. En art, som har registreratas i ett område för ett antal år sedan, kan ha försvunnit t.ex. för att skogen har avverkats eller att hävden har upphört. Bedömningen görs genom att jämföra en arts populationsstorlek, populationsförändring, utbredningsstorlek, grad av fragmentering m.m. mot en uppsättning kriterier (tröskelvärden). För kategorierna Akut hotad (CR), Starkt hotad (EN) och Sårbar (VU) görs bedömningen av arternas status utifrån en uppsättning av fem kriterier. Kriterierna bygger på att det finns olika slags varningssignaler för att en population riskerar att dö ut. Figur 34: Rödlistans kategorier Uppgifter om rödlistade arter erhölls i maj 2012 från Artdatabankens observationsdatabas. I observationsdatabasen fanns endast två lokaler registrerade inom projektområdet. Observationer gäller båda sen fältgentiana och är från åren 1984 och I naturvärdesbedömningen, bilaga 3, redovisas dessa lokaler. Uppgifter om rödlistade fåglar har inte redovisats utan behandlas i fågelstudien. I samband med inventeringen av naturvärden inom projektområdet i juli 2012 noterades följande rödlistade arter: lunglav (NT), långskägg (VU), garnlav (NT), ringlav (VU), gräddporing (VU), aspticka (NT), harticka (NT), doftticka (VU) och knärot (NT) Fågel En studie av fågellivet omfattande fem delar har genomförts 20 inom och runt det projekterade området Gubbaberget. Studien har gjorts i enlighet med de rekommendationer som framkommer ur Naturvårdsverkets rapport nr Närmare uppgifter om metod och genomförande framgår av bilaga 4 där fågelrapporterna i sin helhet redovisas. I korthet består fågelstudien av: inventering av redan kända fakta, örninventering, linjetaxering, nattaxering samt uppföljning av funna rödlistade arter och de uppgifter som allmänheten framfört vid samråd. Undersökningen omfattade ett större område än vad som nu utgör projektområdet. Generellt sett finns det flest fåglar i ett område under häckningstid (förutsatt att lokalen inte är en utpräglad sträck- eller rastlokal). Syftet med inventeringen var att undersöka vilka arter området Gubbaberget hyser, deras lokalisering samt utbredning. 20 Grouseexpeditions, Martin Rydberg Hedén 73

80 8H Natura 2000 området Stormyran-Lommyran ligger sex km nordväst om Gubbaberget och omfattas av skydd enligt fågeldirektivet. Bevarandeplanen för området listar ett antal fågelarter som ska skyddas från påverkan. Vilka dessa arter är redovisas i Under inventeringarna sågs 109 arter varav sex av dessa har tagits upp på artdatabankens röda lista. 21 Av dessa listas tre arter inom kategorin som riskerar att påverkas negativt av vindkraft. 22 Det är: Kungsörn, där arten anges vara utsatt för kollisionsrisk, Ingen etablering finns i närheten av projektområdet. När det gäller örn anger Grouseexpeditions, Martin Rydberg Hedén, att inventeringens slutsatser gäller för parkavgränsningarna plus 3 km. Smålom, där arten anges vara utsatt för störningsrisk. Arten häckar inte inom Gubbaberget men förbiflygande individer har setts under förflyttning mellan häck och födotjärn. Gråtrut, där arten anses utsatt för kollisionsrisk. Arten häckar med ett par på projektområdesgränsen. Skyddsrekommendationer gäller platser med många häckande par, ett enstaka behöver inte speciella skyddsåtgärder. Övriga tre rödlistade arter vid inventeringen var Drillsnäppa, Tornseglare och Tretåig hackspett. Inga arter som kräver återbesök hittades häckande under inventeringens gång. Vid nattaxeringen gjordes inga observationer av ugglor under de två inventeringstillfällena. År 2012 har dock visat sig vara ett mycket dåligt sorkår varför långt under normala siffror av ugglor rapporteras in till rapportsystemet svalan, ( Övriga arter som noterades under nattaxeringen redovisas mer rättvist av linjetaxeringen. Kungsörn observerades tre gånger under Örninventeringen, se bilaga 4, men inte under linjetaxeringen. Naturskyddsföreningen i Sundsvall-Ånge nämner också i sitt samrådsyttrande att de har sett kungsörn i Gubbaberget. De observationerna bedöms vara ett normalt resultat för ett område som saknar etablerade örnrevir. Inga indicier finns om en etablering av örn i området. (Grouse expeditions anger att inventeringens slutsatser gäller för parkavgränsningarna plus 3 km.) Av inventeringen såväl som av bakgrundsdata framgår att örnrevir inte har konstaterats varken innevarande år eller tidigare. Örngruppen har inga vintermatningar i området så inte heller sådana hänsyn finns att tas. Förekomsten av tjäder (0,74 stycken/km 2 ) och orre, förekomst av (0,66 stycken/km 2 ), ligger under förväntad nivå för en liknande biotop i detta geografiska läge 23. Tjäderspelplatser inventerades våren 2013 och fyra stycken identifierades inom Gubbaberget. Det största spelet höll vid inventeringen tre tuppar och två hönor. Sammanlagt hittades vid inventeringen 19 tjädrar varav 8 hönor och 11 tuppar, bilaga 4. Ytterst få tips har kommit in vid samrådet vilket stärker bilden av att ornitologer sällan uppehåller sig i detta område. Av det inkomna har inga nya kunskaper erhållits. Inventeringens generella slutsats är att området bitvis är ganska hårt brukat och stora arealer utgörs av ung produktionsskog. Enstaka öar av äldre skog finns som inte brukats på grund av oländig terräng. Inventeringen har inte gett några uppseendeväckande fynd och antalet 21 ( 22 (Rydell et. Al. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss. Rapport 6467 naturvårdsverket) 23 Omräknat till 74 stycken/kvadratmil, resp. 66 stycken/kvadratmil. 74

81 8H rödlistade arter och indikatorarter är låg. Inga tecken finns på örnetablering inom området plus 3km Fladdermus En faktor av betydelse för fladdermusfaunan är klimatet. Ju längre norrut man kommer, ju färre fladdermusarter finns. Antalet arter minskar kraftigt när man kommer norr om gränszonen limes norrlandicus, som i princip följer Dalälven. På uppdrag av SCA har en studie gjorts av fladdermusaktiviteten inom och runt området Gubbaberget. Hela studien har genomförts juni-augusti Studien har utförts av Grouseexpeditions, Martin Rydberg Hedén, och i enlighet med de rekommendationer som framkommer ur Naturvårdsverkets rapport nr Rapporten återfinns i bilaga 4. Området detaljgranskades i samband med den linjetaxering som gjordes för fåglar under juni Under den inventeringen framgick att området klart domineras av produktionsskog. En del områden har äldre bestånd av skog men ett önskvärt inslag av tydliga linjer genom området saknas. Med tydliga linjer menas till exempel bredare bäckar där skogen öppnar upp sig. Under nattaxeringen av fåglar gjordes 3 stickprov med rörlig ekodetektor vilket resulterade i 2 upptäckta individer av vattenfladdermus men inget annat. Projektområdet och närområdet domineras av produktionsskog. Stora delar av detta område är täckt av ung gallrad eller hittills ogallrad barrskog med mycket låg andel stående död ved som skulle kunna vara lämpliga som boträd för fladdermus. Bedömningen är att områdets topografi och skogens åldersstruktur i kombination med det nordliga läget i landet gör att det helt saknas förutsättningar för en kraftig förekomst av fladdermöss. Den enda rödlistade art som förekommer på dessa breddgrader är Fransfladdermus men avsaknaden av äldre skog med stående död ved gör sannolikheten låg. Arten noterades inte heller vid undersökningen. Området klassas således till kategori 3 enligt naturvårdsverkets metodfel! Bokmärket är inte definierat.. Det innebär att ytterligare ältstudier och inventering med ultraljudsdetektor ej är nödvändig Övriga däggdjur Bortsett från de vanligaste arterna av däggdjur så vandrar lodjur ofta in i området, men någon föryngring har dock inte konstaterats inom parken. Lodjur kan vandra långa sträckor under födosök och då de letar efter en partner, framförallt under våren. Björn har vid åtminstone ett tillfälle haft en föryngring i parken och järv har spårats vid flera tillfällen Kulturmiljövärden SCA har låtit genomföra en arkeologisk utredning och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB). Arbetet omfattar en byrå- och en fältinventering samt efterföljande antikvarisk besiktning/kontroll i fält. Undersökningen omfattade ett större område än vad som nu ingår i projektområdet. Murberget Länsmuseet Västernorrland genomförde utredningen och hela rapporten återfinns i bilaga 5. Ortnamnen, det historiska kartmaterialet och de återfunna och dokumenterade kulturhistoriska lämningarna i fält visar att utredningsområdet har använts som utmarksområde under historisk tid, främst i samband med jordbrukets och skogsbrukets utveckling under och 1900-talen. 24 Martin Rydberg Hedén, Grouseexpeditions 75

82 8H Det finns inga kulturmiljöer eller riksintresseområden i utredningsområdet. Inte heller finns det någon kulturhistorisk bebyggelse inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. De närmaste är riksintresseområdena Ljungans dalgång, cirka 20 km norr om utredningsområdet, och Holmsjöområdet cirka 18 km väst om utredningsområdet. Innan utredningen var två övriga kulturhistoriska lämningar kända i utredningsområdet, en koja och en kolbotten. Under fältrekognosceringen påträffades inga fasta fornlämningar i utredningsområdet. Utöver de två lokaler som var kända innan utredningen, registrerades ytterligare 26 lokaler inom projektområdets nuvarande avgränsning. Inga av de lämningar som dokumenterades är skyddade genom kulturminneslagen (KML). Av de totalt 28 lokalerna har 27 bedömts utgöra övriga kulturhistoriska lämningar, mestadels områden med lämningar från skogsbruket och kolning, och en lokal (husgrunder) som endast är känd genom uppteckningar, har bedömts som så kallad uppgift om. Befintliga kulturlämningar och nyidentifierade objekt redovisas i Figur 35. Figur 35: Kulturlämningar i projektområdet. Ungefärlig områdesavgränsning är markerad med röd linje. Inventeringen omfattade ett större område än det som är nuvarande projektområde. Överskjutande områdesavgränsning är markerad med orange linje. Se vidare i Murbergets rapport, bilaga 5. 76

83 6 PLANERAD VERKSAMHET OCH TEKNISK BESKRIVNING 8H I detta skede av projektet har endast en teknisk förstudie genomförts. Studien omfattar framtagandet av ett preliminärt maxexempel på parklayout inklusive preliminär väglayout samt möjlighet för elnätanslutning, transporter och materialförsörjning. Befintligt vägnät och markförhållanden har studerats översiktligt. Baserat på tillgängliga vinddata har preliminära elproduktionsdata räknats fram. I denna MKB används därför benämningen maxexempellayouten för exemplet på parklayout som är att betrakta som maxalternativ och utgör grund för den redovisning av konsekvenser för miljö och hälsa som görs i kapitel Vindresursen i området Vinddata är alltid en osäkerhetsfaktor i vindkraftprojekt. För att kunna detaljprojektera en vindkraftpark krävs vinddata från platsen för den planerade vindkraftparken samt att dessa mätningar pågår under tillräckligt lång tid, omkring ett år. Två master har rests i projektområdet under 2012 och vindmätning med Sodar har tidigare skett. Vindpotentialen i projektområdet Gubbaberget som beskrivs nedan är baserad på MIUU karteringen gjord Vindkarteringen har en upplösning på 0,25 kvadratkilometer och visar medelvinden på 100 meter ovanför markytan. Denna vindkartering är mer detaljerad än den tidigare karteringen, MIUU 2007, som hade en upplösning på en kvadratkilometer och visade vinden ovan nollplansförskjutningen. Vindresursen i projektområdet Gubbaberget är god och vindkarteringen visar en jämn vindfördelning över hela området, se Figur 36. Hela projektområdet är kuperat med inslag av lägre liggande tjärnar och myrmarker. Vindhastigheten på 100 meter ligger runt 7,0 m/s. Figur 36: Vindpotentialen på 100 meter för Gubbaberget baserad på MIUUs vindkartering från Färgskalan visar vindstyrkan i m/s. Källa: 77

84 8H Figur 37: Vindros baserad på data från en så kallad virtuell mast, d.v.s. från en mesomodell som anpassas till den aktuella siten. Medelvinden ligger runt 7 m/s på 100 meters höjd. De dominerande vindriktningarna är från nordväst och syd. 6.2 Tidplan Enligt nuvarande tidplan planeras investeringsbeslut kunna fattas under 2013/2014. Projektering och byggnation kommer därefter att ta ungefär tre år, men delar av parken kan vara färdigbyggda efter två år och kommer då att tas i drift, tidigast under Tidplanen är dock preliminär och kan förändras av faktorer som för närvarande inte kan förutses, exempelvis när ett lagakraftvunnet tillstånd enligt miljöbalken föreligger samt när nätanslutningen kan ske. 6.3 Teknisk beskrivning Allmänt om vindkraftteknik Ett vindkraftverk omvandlar vindens rörelseenergi till elektrisk energi. Vindens rörelseenergi är en funktion av vindhastigheten upphöjt till tre. Det innebär att redan en liten ökning av vindhastigheten ger en stor ökning av rörelseenergin. En ökning av vindhastigheten från 6,0 m/s till 7,5 m/s motsvarar ungefär en fördubbling av rörelseenergin och därmed den möjliga elproduktionen. Vindhastigheten ökar med höjden i takt med att inverkan av markfriktionen avtar. I svenskt klimat sker denna vindökning typiskt sett upp till ca 500 meter över marken, därefter är vindens hastighet i stort sett oförändrad med höjden. Således kan mer vindenergi utvinnas om vindkraftverkets rotor kommer högre upp även om vindprofilen varierar för olika områden. Ett exempel: Vid en vindhastighet av 10 m/s passerar cirka 50 ton luft per sekund svepyta på ett vindkraftverk med en rotordiameter om 80 meter. Ungefär % av rörelseenergin hos dessa 50 ton luft omvandlas av vindkraftverket till elektrisk energi. 78

85 8H Vindkraftverk börjar normalt producera el redan vid en vindhastighet av cirka 4 m/s i navhöjd och vid vindhastigheter över cirka 12 m/s ger vindkraftverken full produktion. Vid hastigheter högre än cirka 25 till 30 m/s stängs vindkraftverken av. Att det blåser bra är således den viktigaste parametern vid lokalisering av vindkraftverk. Utan bra vindförhållanden är en lokalisering värdelös, oavsett alla andra förhållanden. De vindkraftverk som uppförs idag har långtgående automatik och behöver lite tillsyn på plats. Vindkraftverken är utrustade med ett antal givare som samlar in data om vindhastighet, vindriktning, temperatur med mera för automatisk styrning av verken. Olika data för övervakning och uppföljning registreras och loggas, t ex varvtal, utgående effekt med mera. Av Figur 38 framgår en principskiss på ett vindkraftverk Vindkraftverk Ett vindkraftverk består av rotor, maskinhus och torn. Rotorn består (normalt) av tre blad som är monterade på ett nav som i sin tur är placerat på maskinhuset. Maskinhuset är placerat högst upp på tornet och rymmer verkets delkomponenter och system, som till exempel rotoraxel, växellåda, generator, kraftelektronik och för vissa modeller även en transformator. Mellan torn och maskinhus finns en lagring vilket medger att maskinhuset kan vrida sig på tornets topp. Det kallas för girsystem och är till för att rotorn alltid ska kunna vara vänd upp mot vinden oavsett vindriktning. Girsystemet styrs med hjälp av att en vindriktningsgivare på maskinhusets tak känner vindriktningen. Kontrollsystemet känner av förändringar och med hjälp av elektriska motorer eller servomotorer vrids maskinhuset på tornets topp. De torn som är vanligast idag består av ett antal cirkulära delar av stål som skruvas samman, så kallade rörtorn. I utvecklingen mot högre torn används även andra tekniker, t.ex. betong och fackverkskonstruktioner. I tornet finns i regel en hiss och ett stegsystem för att nå maskinhuset. Kontrollsystemskåp och vissa delar av vindkraftverkets ställverk är normalt monterat i botten på tornet. Från generatorn, ibland via transformator, leds strömmen ner till tornbotten via elkablar som är hängande relativt fritt och som då medger ett antal varvs vridning av maskinhuset i förhållande till tornet. Vid maximalt uppnått antal varv för vridningen stoppas vindkraftverket och girsystemet vrider tillbaka kablaget till ett nolläge varefter vindkraftverket kan startas igen. De flesta moderna stora vindkraftverk regleras i dag med en kombination av bladvinkel- och varvtalsreglering. Det finns flera fördelar med denna kombinerade reglermetod. En är att den el som levereras från vindkraftverket härigenom får en bättre kvalitet samt att vindkraftverkens kraftelektronik kan hjälpa till att stötta nätet. En annan fördel är att det ger möjlighet att hålla verkningsgraden på en maximal nivå i ett brett vindhastighetsintervall, vilket resulterar i en ökad elproduktion. En nackdel är dock att egenförbrukningen i kraftelektroniken ökar vilket till viss del minskar nettoproduktionen. 79

86 8H Figur 38: Principskiss vindkraftverk Den el som genereras i ett vindkraftverk har typiskt en spänning på volt och innan den kan matas ut på elnätet måste den passera en transformator som transformerar upp spänningen till nivåer på kv. Transformatorn kan antingen placeras i vindkraftverkets maskinhus, i nedre delen av tornet eller i ett särskilt hus bredvid vindkraftverket. Åskledare finns på rotorbladen och vindkraftverken är konstruerade för att säkert kunna avleda eventuella blixtnedslag ned i marken utan att de ingående delarna eller människor tar skada. Vindkraftverk i standardutförande är i regel designade för att producera el i temperaturer ner till -20 ºC. Det finns dock specialanpassade verk som kan producera el ända ner till -30 ºC. Det finns idag ett flertal företag som kan leverera verk med en effekt av omkring 2-5 MW. För större verk är antalet leverantörer färre. Men utvecklingen går snabbt och leder till allt mer effektiva verk, så vid tiden för installation kan det vara andra verk än de som finns idag som är de mest lämpade. Ju högre produktion av förnybar energi per verk desto bättre eftersom intrånget i miljön i stort sett är detsamma Parklayout Ett antal tekniska faktorer är av betydelse vid projekteringen av en vindkraftpark: Vindklimatet bestämmer vilken typ av vindkraftverk som är lämpliga för området samt hur verken ska placeras. För att kunna göra en parkoptimering krävs generellt att man har tillgång till säkra vinddata i området. När dessa vinddata utvärderats och analyserats på ett adekvat sätt används avancerade datorprogram, som kan modellera vindklimatet över hela 80

87 8H projektområdet, och optimera fram den bästa parklayouten. Ju fler mätpunkter inom området desto bättre blir optimeringen. Då är det t ex också möjligt att avgöra hur tornhöjden påverkar produktionen på den aktuella platsen, samt vilket förhållande man bör ha mellan turbinens rotordiameter och generatoreffekt. I ett område med moderata vindstyrkor kan det vara en fördel att använda vindkraftverk med en förhållandevis stor rotor i förhållande till generatorn (så kallade lågvindsaggregat). För platser med höga vindhastigheter är det ofta effektivt att använda verk med större generator relativt rotorstorleken. En viktig del i en vindkraftprojektering är också att optimera verkens placering så att bästa möjliga produktion erhålls. Vindkraftverken ska placeras där det blåser som bäst och där de orsakar så liten vindskugga 25 som möjligt på andra verk i parken. Vindklimatet i området i kombination med vindkraftverkens placering har en mycket stor påverkan på verkens produktion och därmed på vindparkens lönsamhet. Val av turbintyp. Vindkraftverk är under ständig teknisk utveckling och det är i dag inte möjligt att förutsäga vilka verk som kommer att finnas på marknaden när Gubbaberget ska uppföras. Valet av vindkraftverk styr i sin tur verkens inbördes placering inom vindkraftparken. Olika vindkraftverk har olika rekommenderade avstånd mellan verken för att undvika att turbulensen och vindskuggan blir för stor. Det är därför inte möjligt att ange vindkraftverkens exakta placering förrän en upphandling är gjord, och upphandling av projekt med Gubbabergets omfattning görs inte innan ett lagakraftvunnet tillstånd har erhållits. En preliminär parklayout baserad på ett vindkraftverk som finns tillgängligt idag, men med högre torn, presenteras nedan för denna MKB. Infrastruktur och vägar. När det gäller projektering av vägar samverkar detta till viss del med val av turbintyp. Transporter och logistik är viktiga parametrar som hänger samman med storlek och tyngd på turbinkomponenterna. Förutom vindkraftverkens placering beror vägdragning, ur teknisk synvinkel, på områdets topografi, markens beskaffenhet och geotekniska förutsättningar. Vid en detaljprojektering av vägar och fundament måste omfattande platsundersökningar göras vilket kan innefatta bl. a. provtagning genom att en sond borras ner i marken till fast berg. Kostnader för detaljprojektering är alltför omfattande för att detaljprojekteringen ska genomföras innan projektet har ett lagakraftvunnet tillstånd. Den vägdragning som anges i denna MKB är alltså preliminär och utgår från den preliminära parklayouten. Effekt och elanslutning. Vindkraftparken måste uppfylla de krav som det anslutande elnätsföretaget ställer på exempelvis elkvalitet. Utöver ovan nämnda tekniska faktorer styrs vindkraftparkens utformning av ett antal miljöfaktorer såsom exempelvis: - Ljudnivå och skuggor vid bostäder - Områdesskydd - Riksintresseområden - Naturvärden - Arkeologiska lämningar - Hydrologiska och geohydrologiska förhållanden Ovanstående faktorer kommer att medföra begränsningar och påverkar den tekniska utformningen. Oavsett hur bra de tekniska förutsättningarna är, kan en layout vara omöjlig p.g.a. rådande miljöförutsättningar. Vanligast är dock att det går att anpassa layouten så att den blir miljömässigt acceptabel. Även hänsyn till angränsande vindkraftparker kan behöva 25 Vindkraftverk orsakar s.k. vakar vilket innebär att verk placerade i lä om andra verk kan utvinna mindre energi. Denna energireduktion kallas vakförlust. 81

88 8H tas, med hänsyn till ljud, skuggor och vakförluster. Därtill kan hänsyn behöva tas till konkurrerande intressen såsom flygplatser och radio- och telelänkar. En ansökan utifrån ovan nämnda förutsättningar kommer att inges. Detta innebär att vindkraftverkens exakta positioner inte anges i ansökan. Istället definieras inom vilket område som verken kan placeras samt inom vilka områden verk inte kommer att placeras. Lämpliga och olämpliga områden samt skäliga skyddsåtgärder identifieras genom att undersöka och bedöma områdets skyddsvärden. Tidigt i samband med samrådet utarbetades ett exempel på en parklayout med 51 stycken 3 MW vindkraftverk med 112 meters rotordiameter, se Figur 20. Figur 39: Områdesgräns och preliminär parklayout med 51 vindkraftverk som det såg ut i samrådsskedet. Baserat på de samråd som genomförts samt genomförda utredningar varvid motstående intressen identifierats har såväl projektområdets avgränsning som den första preliminära exempellayouten vid samråd reviderats. Området som ligger norr om länsväg 529 togs bort från projektområdet vid revideringen, då det inte inrymdes inom Ånge kommuns vindbruksplan. Likaså har Gubbabergets områdesgräns justeras i sydväst för att överensstämma med Ljusdals vindbruksplan. Denna minskning av området innebär också att områdesgränsen kommer längre ifrån fastigheten Stugutjärn. Vidare har projektområdet mer noggrant avgränsats relativt markägoförhållanden och fastighetsgränser. Den nya exempellayouten som denna MKB baseras på består av 46 stycken vindkraftverk om 3 MW och med 112 meters rotordiameter och totalhöjden 240 meter, se Figur

89 8H Figur 40: Maxexempellayout i MKB med 46 vindkraftverk. Den maxexempellayout som redovisas i denna MKB har baserats på följande kriterier: - Områdets markförhållanden, topografi och hydrologi inkl. VMI klass 1 och klass 2. - Inbördes avstånd mellan verk på minst 5 rotordiametrar i den förhärskande vindriktningen - 40 db(a)-gränsen avgör avstånd till bostäder. - Samrådssynpunkter - Hänsyn till skyddade områden enligt 7 kap Miljöbalken. - Naturvärden inkl. SCA klass 1 och klass 2 objekt - Fågelliv - Fasta fornlämningar. Parklayouten enligt Figur 40 är att betrakta som ett maxalternativ, en maxexempellayout, avseende antal verk och totalhöjd och utgör grund för bedömningar av skälig hänsyn och påverkan på miljö och hälsa. Fortsättningsvis kommer denna preliminära layout att kallas maxexempellayouten och avser då 46 vindkraftverk enligt layouten i Figur 40, totalhöjden 240 m, 3 MW turbiner och rotordiametern 112 m. Baserat på MKB:n kommer till ansökan att biläggas en karta som visar projektområdet samt de områden där verk kan placeras och områden där verk inte kommer att placeras Hindermarkering Vindkraftverk måste i likhet med master och andra höga byggnadsverk förses med hindermarkering enligt gällande föreskrifter. Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna 83

90 8H råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2013:9) gäller nu och reglerna för vindkraftverk beror på verkens höjd. Figur 41: Metod för markering av vindkraftverk. Källa: Bilaga nr 3 till TSFS 2013:9. För alla vindkraftverk gäller enligt nuvarande föreskrifter: - Ljuset ska placeras så att det markerar föremålets högsta punkt. För vindkraftverk vars högsta fasta punkt överstiger 150 meter ska beslut om markering inhämtas från transportstyrelsen i varje enskilt fall. - Lågintensiva ljus ska utgöras av fast rött ljus. - Medelintensivt ljus ska utgöras av rött blinkande ljus. - Högintensivt ljus ska utgöras av vitt blinkande ljus. - Både medelintensivt och högintensivt ljus tonas ner och har lägst ljusstyrka på natten. Regler som gäller för vindkraftverk över 150 meter, enligt nu gällande föreskrifter: - Vindkraftverken ska markeras med vit färg samt förses med högintensivt vitt blinkande ljus. - I en vindkraftspark ska minst de vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt punkten ovan. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg och förses med minst lågintensiva ljus. Parkens yttre säkerhetszon sträcker sig 2 km ut från vindkraftverken, se Figur 41. För komplett information angående hindermarkering, så som ljusintensiteter och färgskalor m.m. se Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2013:9) Fundament Grundläggning av vindkraftverk sker genom gravitationsfundament eller bergförankrat fundament. Områden där vindkraftverk kommer att placeras har främst antingen morängrund 84

91 8H eller berg i dagen. Gravitationsfundament, som är lämpligast på morängrund, utgörs av ett armerat betongfundament som via sin egentyngd och underliggande mark upptar alla laster från vindkraftverket, se Figur 42. Betong som byggnadsmaterial används idag i miljömärkta produkter och byggnationer och är ett av de i samhället allra vanligast förekommande byggmaterialen. Betong består huvudsakligen av ballast, cement och vatten samt mycket små mängder av tillsatsmedel (ca tre % av totalvikten). Vid tillverkning av betong sker en viss miljöpåverkan, då i samband med transporterna, förbränning av fossila bränslen och nyttjande av naturmaterial som ballast. På plats i vindkraftverkens fundament kommer betongens påverkan på miljön att vara obefintlig detta då tillsatsmedlen som används binds mycket hårt i betongen. Exempel på tillsatser är polymerer som flytmedel och tensider för porbildning. Figur 42: Gravitationsfundament. Fotograf: Pöyry På berg kan ofta bergförankring av vindkraftverken användas. Bergförankring innebär att aggregaten förankras i berggrunden med förspända kablar eller bultar i borrhål och att ett enkelt betongfundament ger en avvägd yta för tornet, se Figur

92 8H Figur 43: Bergförankrat fundament. Fotograf: Pöyry Infrastruktur Ett exempel på hur transporter kan ansluta till projektområdet samt hur interna vägar kan dras inom projektområdet har utarbetats utifrån maxexempellayouten, se Figur 44 och Figur 45. Exemplet på väglayout utgår från att transporter till Gubbaberget vindkraftpark görs från länsväg 736/529 via länsväg 514 eller riksväg

93 8H Figur 44: Preliminär väglayout visande möjliga anslutningsvägar samt internt vägnät. (För större karta, se bilaga 2) Två befintliga skogsvägar har bedömts som lämpliga anslutningsvägar till vindkraftparken. Dessutom finns tre befintliga skogsvägar som bedömts kunna vara alternativa anslutningsvägar eller utfarter från vindkraftparken. Ytterligare uppgifter avseende vägar och transporter framgår av avsnitten och Figur 44 visar en exempellayout för anslutningsvägar och interna transportvägar. Notera att detta endast är en exempellayout. Vid detaljprojekteringen kommer möjliga vägdragningar att studeras i detalj och väglayouten optimeras för att minimera massbehovet och påverkan på omgivningen. 87

94 8H Figur 45: Preliminär väglayout visande internt vägnät. (För större karta, se bilaga 2) Elsystem och elanslutning Elsystemet kommer att innefatta fyra huvudsakliga delar. Parkens interna nät på mellanspänningsnivå, till vilket de enskilda vindkraftverken ansluter. Transformatorstation, som syftar till att transformera upp spänningen från det interna nätet till stamnätsspänning. Ledning för att överföra effekten mellan parken och anslutningspunkten. Stamnätsstation, antingen befintlig eller nybyggd. För att vindkraftverken ska kunna kommunicera med varandra och omvärlden kommer troligtvis också ett kommunikationsnät att förläggas längs med elnätet. I detta skede av projektet kan endast en högst preliminär lösning av elnätsanslutningen redovisas då anslutning till överliggande elnät är under utredning. Vid genomförande av vindkraftprojekten Gubbaberget, Björnberget och Bäråsen skissas på en gemensam lösning för att ansluta till elnätet, se Figur 46. I dagsläget finns för vindkraftparkerna två preliminära alternativ för anslutning till stamnätet, ett som innebär anslutning till en ny station i Ånge, och ett som innebär anslutning till en ny station strax öster om Bäråsen. SvK väntas kunna ge besked om rekommenderad anslutningspunkt när man är färdig med den nätutredning som nu pågår gällande nätet i området. 88

95 8H Figur 46: Skiss på gemensam möjlig anslutning till elnätet för tre vindkraftparker till en möjlig anslutning till en ny stamnätsstation vid Ånge. Ledningssträckningen mellan parkerna och anslutningspunkterna kommer troligen att vara 130 kv luftledning. Vissa sträckor av exportledningen inom parkgränserna kan komma att utföras som 130 kv jordkabel. Diskussioner om den vidare hanteringen av nätanslutningen förs både med Svenska Kraftnät, Vattenfall Eldistribution, E.ON Elnät och Härjeåns Nät där de två sistnämnda har områdeskoncessionerna för berörda områden. Inom vindkraftparken kommer vindkraftverken att kopplas samman med markförlagd elkabel. Kablarna kommer i huvudsak att följa vägdragningen fram till verken. Inom projektområdet kommer det också att byggas en till två transformatorstationer till vilka det interna elnätet och 130 kv-ledningen ansluter. Transformatorstationen blir ungefär 10 meter hög och tar en yta på cirka meter i anspråk. Ledningsdragningen och elnätsanslutningen kommer att redovisas närmare i samband med den särskilda prövning som krävs enligt ellagen. Nedan visas i Figur 47 den hänsyn till förekommande motstående intressen som tagits vid den preliminära placeringen av transformatorstationer och ledningsdragningen. Dessa är bl. a. skyddade områden enligt miljöbalken, fornlämningar och natur- och kulturvärden. 89

96 8H Figur 47: Ny ledningssträckning från Gubbabergets planerade vindkraftpark fram till befintlig 400 kv-ledning, relativt skyddade områden. (Kulturlämningarna redovisas dels under Murberget, som har inventerat området, dels under Antikvarisk bedömning med uppgifter från Riksantikvarieämbetets register.) 90

97 6.3.8 Kemikalier och avfall 8H Vindkraft är inte särskilt kemikalieintensiv. De flesta kemikalier som förekommer utgörs av olika slags oljor och fett. Därutöver förekommer diverse kemikalier som används i underhållsarbetet, såsom avfettningsmedel, lim, färg osv. Det avfall som uppkommer utgörs till största delen av spilloljor, oljefilter, oljebemängda trasor, lysrör, batterier etc. Alla kemikalier som används kommer att förtecknas i överensstämmelse med gällande bestämmelser om verksamhetsutövares egenkontroll. Dessa avser i dagsläget: Produktens namn Omfattning och användning av produkten Information om produktens hälso- och miljöskadlighet Produktens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet. Alla kemikalier, liksom farligt avfall, kommer att lagras så att de är säkrade mot utläckage som kan orsaka förorening av mark och vatten enligt gängse praxis. Baserat på nuvarande typer av vindkraftverk på marknaden beskrivs nedan var olja kan finnas i ett vindkraftverk samt att uppskattade mängder olja uppskattas. Mängderna olja varierar för olika fabrikat och modeller och rör sig typiskt sett om någon kubikmeter växellådsolja. Oljans kvalitet kontrolleras och byts vid behov ut. Vidare kan det finnas ett hydraulsystem innehållande ca 300 liter olja, för bladvinkelreglering, skivbroms och rotorlås. Bladvinkelregleringen kan också ske elektriskt och då finns det ingen olja i det systemet. I vissa leverantörers girsystem ingår det också olja, i storleksordningen 130 liter smörjolja. Den typ av vindkraftverk som maxexempellayouten baseras på innehåller enligt den tekniska specifikationen, 1170 liter växellådsolja, hydraulolja för bladvinkelreglering och broms samt fett för att smörja lager. Därutöver finns köldvätska i kylsystemet. Växellådan och de andra delarna som inrymmer olja är helt slutna system. Om det uppstår en skada i maskindelarna så att olja kommer loss fångas den normalt upp av maskinhusets eller tornets inneslutning. Det finns även tryckvakter i oljecirkulationssystemet. Vid tryckfall sker larm och vindkraftverket stoppar. Vid larm från oljesystemet kontrolleras vindkraftverket och vid behov vidtas relevanta åtgärder för att omhänderta olja enligt de rutiner som finns. För isolering av vindkraftverkets transformator finns vätskeisolerade system med lindningarna i olja, silikonolja eller biobaserad vätska, och de är då försedd med ett extra oljetråg med nivåvakt. Det finns även så kallade torrtransformatorer, som har lindningarna ingjutna i harts. En transformator på 2 MVA håller uppskattningsvis cirka 0,6 ton isolerolja. Större transformatorer kan innehålla större oljemängd. Transformatorstationens transformator är oljeisolerad. Det finns idag ingen biologiskt nedbrytbar olja att tillgå för transformatorer med aktuell spänning. Transformatorstorlek beror av vilka vindkraftverk (effekten) som kommer att uppföras. En transformator för Gubbaberget uppskattas kunna innehålla ca 18 m 3 olja och den kommer att vara säkrad mot utläckage. 91

98 8H Etableringsfasen Att uppföra en vindkraftpark med 46 vindkraftverk är ett omfattande byggprojekt. Det består av ett antal olika moment. - Vägbyggnation och iordningställande av montage- och upplagsplatser - Materialförsörjning - Uppförande av fundament - Uppförande av vindkraftverk - Uppförande av elsystem Väg- och anläggningsarbeten Till varje vindkraftverk behöver det anläggas en kranplats för montage av vindkraftverket. Den sammanlagda yta som behöver tas i anspråk, inklusive fundament uppskattas till ca m 2 per vindkraftverk. Kranplatsen fungerar också som en mindre lagringsyta. Utöver dessa kan det vara fördelaktigt att anlägga upplagsplatser om ca 5000 m 2 för mellanlagring av material och uppställning av personalbyggnader. Behovet av dessa uppskattas till två-tre stycken. Av Figur 48 och Figur 49 framgår ett exempel på hur en kranplats kan utformas. Figur 48: Exempel på kranplats Fotograf: Pöyry 92

99 8H Figur 49: Exempel på utformning av kranplats. Bild: Pöyry För att hantera de planerade transporterna av vindkraftskomponenter och övrigt byggmaterial behöver det, utifrån maxexempellayouten och exempellayouten för vägar, anläggas cirka 23 km ny väg. Cirka 19 km befintlig väg behöver förstärkas och breddas för anslutning till vindkraftparken och för transport inom parken. Utefter vägarna behöver mötesplatser anläggas, antalet kan bestämmas först under detaljprojekteringen, men rimligtvis kan ca 50 mötesplatser krävas. Vägar och etableringsytor kommer att behövas även under vindkraftparkens driftskede, bland annat för service och underhåll av vindkraftverken. De interna vägarna i vindkraftparken kommer främst att vara grusvägar med en bredd på ca 5 m på raksträckorna och ca 7 m i kurvorna. I mycket branta backar kan ett slitlager av asfalt eller oljegrus behövas för att klara transporterna. Vägen dimensioneras för att klara av de tunga transporterna, se Figur 50. Befintliga vägar behöver justeras, breddas och/eller förstärkas på vissa ställen och nya vägar behöver byggas, se avsnitt Överbyggnaden på befintliga vägar kan behöva förstärkas och körbanan breddas med ca 1 2 m, se Figur 51. Konstruktion, lagertjocklekar och material i vägens överbyggnad beror på de lokala markförhållandena och kan bestämmas och optimeras först efter utförda geotekniska undersökningar som utförs senare inför byggfasen. Figur 50: Exempel på uppbyggnad av ny väg Bild: Vectura 93

100 8H Figur 51: Exempel på förstärkning av befintlig väg. Bild: Vectura För att vägen ska uppnå tillräcklig bärighet och hålla hela sin tekniska livslängd är avvattning av vägkroppen med hjälp av diken viktigt, särskilt i områden med högt förekommande markvatten. Dikena bör ligga tillräckligt djupt under vägens överbyggnad för att säkerställa en väl dränerad vägkropp. Det är också viktigt att slänter förses med erosionsskydd för att minimera rasrisken och för att diken inte ska slamma igen och tappa sin funktion. Anläggande av väg över myrar och våtmarker kräver särskilda vägkonstruktioner, vanligtvis med någon av nedan nämnda metoder: - Urgrävning av myren och påfyllning av berg- och krossmaterial. - Nedpressning av myren med jord- och krossmaterial, en så kallad överlast. - Överbyggnadsförstärkning med geonät i ett eller flera lager, se exempel i Figur 52. Urgrävning och nedpressning ger en större inverkan på våtmarken än överbyggnadsförstärkning, eftersom det naturliga grundvattenflödet kan påverkas. Nedpressning är en tidskrävande metod och måste planeras med god framförhållning. 94

101 8H Figur 52: Grundförstärkning med geonät Fotograf: Vectura En överbyggnadsförstärkning utförs genom att geotextil läggs ut på myren och ovan på det ett geonät, därefter påförs ett grovt krossmaterial. Ovanpå krossmaterialet läggs vid behov ytterligare ett geonät och därefter läggs ett lager med finare krossmaterial. Överbyggnadsförstärkningsmetoden blir sannolikt aktuell att använda om passage av djupare myrar/våtmarker blir nödvändig samt över sådana som kräver detta ur naturvärdessynpunkt/vattenföringssynpunkt. Om passage över grundare myrar/våtmarker måste utföras och de är av mindre betydelse med avseende på naturvärden/vattenföring, kan metoderna urgrävning och nedpressning övervägas. Passage av vattendrag kommer vid behov att utföras på ett sätt som säkerställer vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur. Vägtrummor används med fördel i mindre vattendrag och diken. Vid passage av större vattendrag, i synnerhet sådana med höga naturvärden, kan valvbåge användas, vilket ger möjlighet till en naturlig botten, alternativt kan en större dimension på trumma användas, vilken grävs ner för erhållande av en naturlig botten. Vid anläggningsarbeten kommer risker för påverkan på vattendrag att beaktas och förebyggas, i synnerhet sådana som är av betydelse för områden med höga naturvärden. Vid anläggningsarbeten i eller nära vattendrag är det risk för grumling, speciellt om bottensedimenten är finkorniga. Risken för grumling finns också när markarbeten utförs i finkorniga jordsluttningar till ett vattendrag och vid upplag av massor nära vattendrag. För att förhindra grumling av vatten kommer vid behov vägdiken att förses med erosionsskydd samt 95

102 8H att upplag av schaktmassor inte kommer att placeras nära inpå vattendrag. För att motverka grumling kommer känsliga vattendrag att skyddas genom lämplig åtgärd. Beroende på förutsättningarna i det enskilda fallet kommer invallning, avledning eller slamfällor att tillämpas. Således kan direktutsläpp till vattendrag undvikas genom att tillämpa översilning av lämplig mark eller genom att anlägga sedimentationsdammar. Ytterligare en åtgärd för att förhindra utsläpp av grumligt vatten till recipient är att förlänga vattnets upphållstid genom att placera halmbalar i vägdiken Massbalans Ambitionen är att Gubbaberget vindkraftpark ska uppnå massbalans avseende schakt- och fyllningsmassor. Detta innebär att schaktade massor återanvänds som fyllnadsmaterial inom området. Massbalans leder till en god hushållning med naturresurserna (jord- och berg) samt ett minskat transportbehov. Däremot måste i stort sett allt berg- och stenmaterial som krävs (för vägbyggnation, uppställningsytor och betongframställning) för projektet tas från täkter eftersom sådant material måste uppfylla vissa kvalitetskrav. För att minimera mängden massor som körs på tipp eller till upplag kan t ex markvegetation och jordmån användas till att täcka slänter samt för eventuell återställning av hårdgjorda ytor som inte behövs efter etableringsfasen. Befintliga vägslänter som har vegetationstäcke kommer att bevaras i största möjliga omfattning för att minimera erosionsskador. För att skapa en bra undergrund/terrass för vägar, fundament och övriga ytor inom parken uppskattas cirka m 3 eller cirka ton befintligt material behöva hanteras vid schaktnings- och fyllningsarbeten. Mängden överbyggnadsmaterial för förstärkning av befintliga vägar och anläggande av nya vägar, mötesplatser och etableringsytor beräknas uppgå till totalt cirka m 3. Densiteten för bergskross varierar med kornsammansättningen och bergarten, men generellt ligger densiteten kring 1,8 ton/m 3, vilket ger ett behov av överbyggnadsmaterial på cirka ton. Vägområdet inklusive kantremsor kommer att bli mellan cirka m brett. Den totala ytan för nya vägar har bedömts till cirka m 2. Vägområde för befintliga vägar som förstärks har uppskattats till cirka m 2, varav cirka m 2 är tillkommande yta för utökning av vägområdet. Ytbehovet för kranplatser, fundament och upplagsplatser uppskattas till totalt cirka m Täkter och betongproduktion Tillgång till täkter krävs för uttag av bergskross för byggnation av vägar och uppställningsplatser och även för uttag av ballast (krossat sten-/bergmaterial) för betongproduktion för fundament. I projektområdets närhet finns flera befintliga täkter, se Figur 53. I Tabell 19 visas närmare information om täkterna. 96

103 8H Figur 53:Befintliga täkter Tabell 19 Närliggande täkter Nr Typ Mängd (ton) Avstånd (km) Tillståndens giltighet 1 Berg/Morän Naturgrus Naturgrus Naturgrus Sprängsten Berg/Morän

104 8H Nr Typ Mängd (ton) Avstånd (km) Tillståndens giltighet 7 Berg/Morän Berg/Morän Sprängsten Naturgrus Berg/Morän Berg Morän/Sand Berg/Morän Användning av material från bergtäkt innebär att uttag av naturgrus kan undvikas, vilket av resurshushållningsskäl är önskvärt. Ibland fordras dock sådan kvalitet att naturgrus inte kan uteslutas, i synnerhet för betongproduktion, men om möjligt kommer användning av naturgrus att undvikas. Närmaste ort för betongtillverkning finns i dag i Sundsvall innebärande transportavstånd på cirka 110 km, varför en eller flera mobila betongstationer inom projektområdet eventuellt kan bli aktuella att etablera. Om mobil betongstation blir aktuellt kommer tillåtligheten att prövas utanför denna prövning enligt miljöbalken Anläggning av fundament Fundamenten till vindkraftverken kommer till största del att anläggas på morän. På vissa positioner, beroende på jorddjupet, kommer fundamenten att anläggas på berg. I anslutning till fundamenten kommer kranplatser att anläggas. Ett gravitationsfundament består av ca 1500 m 3 betong och ca 200 ton armeringsjärn, beroende av typ och storlek på vindkraftverket. Mängden betong som åtgår vid bergförankrat fundament är mindre än för ett gravitationsfundament i betong. I de områden där grundläggningen sker i morän eller på berg av låg kvalitet, bedöms ca 2-2,5 meter djupa schakt behövas. Lokala förhållanden för respektive vindkraftverk avgörs vid detaljprojektering, men det kan antas att ytlig grundvattennivå förekommer i området, vilket innebär att grundläggning kan komma att ske under grundvattnet vid vissa positioner. För att möjliggöra arbeten under grundvattennivån krävs temporär länshållning av schakten. Beroende av de hydrogeologiska förhållandena vid varje position för vindkraftverken kan grundvattennivån variera under året. Normalt kan anläggande av fundamenten företrädesvis ske under de tider på året grundvattennivån är låg eller normal. Om mobila betongstationer blir aktuella kommer ballast till dessa i möjligaste mån att tas från närmaste täkt. En betongstation kräver tillgång till rent vatten, elkraft samt omhändertagande av spillvatten. För det fall betongtillverkning blir aktuell inom eller i närheten av projektområdet, bedöms vattenförsörjning kunna ske genom vattenuttag i närheten. Alternativt kan vatten transporteras dit med tankbil. Detaljerna kring en eventuell mobil betongstation utreds senare under detaljprojekteringen och kommer i så fall att prövas i särskild ordning. Cement och armeringsjärn måste transporteras till området. 98

105 8H Vid anläggande av vägar och andra hårdgjorda ytor samt vid schaktning för fundament till vindkraftverken kan ytlig sprängning av berg krävas. Vid eventuella sprängningsarbeten används alltid auktoriserade bergssprängningsföretag och personal. Bergssprängningar anpassas till eventuella närliggande fastigheter och markens geotekniska egenskaper för att undvika skador Uppförande av vindkraftverk Vindkraftverkens maskinhus monteras normalt samman på fabrik och transporteras kompletta. Rotorbladen liksom tornets sektioner transporteras separat. På montageplatsen sker sammansättning av torn, maskinhus och rotor. Torn eller torndelar av betong kan eventuellt platsgjutas. Vindkraftkomponenter är både skrymmande och tunga. De kan vara mer än 50 meter långa och väga över 100 ton. För detta arbete krävs kranar av större modell. Oftast krävs en stor kran i samarbete med en eller två hjälpkranar för att montera ett vindkraftverk Anläggning av elsystem Kablar kommer troligen att grävas ner. Vid grävning av kabelgraven krävs ett arbetsområde för maskiner och schaktmassor. Figur 54 visar hur en kabelgrav kan se ut. I så stor utsträckning som möjligt kommer kablarna att förläggas i samband med väg. Om andra sträckningar utförs kommer ledningsgravarna att utföras väldränerade. Figur 54: Förläggning av kablar 99

106 8H Vid vissa tillfällen kan speciella åtgärder krävas som t.ex. vid korsning av vissa vägar och känsliga vattendrag. Beroende på förhållandena används då olika former av tryckning och borrning för att passera dessa hinder. Passagen sker på tillräckligt djup för att undvika fördämning. Kabelsträckning väljs utifrån bästa framkomliga rutt med minimal påverkan på omgivningen, vilket i huvudsak innebär att den kommer att gå längs med vägar. Den totala kabellängden för internt elnät uppskattas bli cirka 57 km Lagring och hantering av kemikalier och oljor Under etableringsfasen kommer oljor och bränslen att behöva lagras. Dessutom innehåller maskiner bränsle och oljor. Krav på miljöhänsyn kommer att ställas gentemot de entreprenörer som anlitas. Sådana krav kan omfatta entreprenörens maskinpark samt att särskilda platser anvisas för bränsle- och oljehantering inom området. Om lagringsplatser kommer att etableras ska dessa lokaliseras med beaktande av erforderliga skyddsavstånd i förhållande till myrar och vattendrag samt att lagren ska utföras på sådant sätt att risken för förorening av mark och vatten förebyggs Transportvägar Det kan bli aktuellt med transporter både sjö- och landvägen. För sjötransporter krävs lämplig hamn att angöra och det kan inte uteslutas att transporter måste ske längre sträckor på väg. Det är i dagsläget inte möjligt att ange slutligt val av transportvägar och hamn, bland annat beroende på att leverantör av utrustning inte är känd samt att tillgängliga lagringsytor inte kan förutses. Vidare kan det bli nödvändigt att utföra en hållfasthetsutredning av lagringsytor innan val av hamn för att säkerställa att inga skred, sättningar eller dylikt riskeras uppstå. i En översiktlig transportstudie av väl lokaliserade hamnar har genomförts. Fyra hamnar som idag hanterar komponenter till vindkraftverk är identifierade. Dessa är Härnösands djuphamn, Tunadalshamnen, Skärnäs hamn och Gävle hamn, se Figur 55. Söderhamns hamn ligger också inom räckvidd för projektområdet och de har planer på att förstärka sina kajer för att kunna hantera vindkraft i framtiden. För att en hamn ska vara lämplig för att ta emot och lossa utrustning för vindkraftparker måste flera faktorer beaktas: - Hamnen måste kunna hantera de tunga laster som uppstår. - En annan viktig faktor är att det finns tillräckliga lagringsmöjligheter. Beträffande detta har dessa hamnar olika förutsättningar, men alla bedöms kunna ordna med möjligheter till lagring av gods under viss tid efter mottagande. Samtliga hamnar bedöms ha möjlighet till att lagra 2-3 verk. Härnösands djuphamn och Gävle hamn har större lagringsytor och hanterar frekvent vindkraft. - Tillgång till utrustning för lossning, kranar och lyftutrustning, är vidare en viktig faktor. Gävle, Tunadal och Härnösand har permanenta lyftanordningar för att hantera tyngre gods. Skärnäs hamn har kranar för lättare gods, men hyr in större mobila kranar vid behov. - Vidare måste lämpliga anslutningsvägar finnas för transport till projektområdet. Samtliga aktuella hamnar har anslutningsvägar som är allmänna och av god standard. Samtliga identifierade hamnar ligger inom ett avstånd på 35 mil från de planerade vindkraftparkerna. 100

107 8H Transportekipaget från hamn till byggplatsen kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton, vilket ställer stora krav på både befintliga och nya vägar. För transport av vindkraftverk till Gubbaberget kan båttransport från näraliggande lämplig hamn bli aktuellt. Därför har transportvägar från två hamnar som skulle kunna komma ifråga, Härnösand och Gävle, utretts. Från dessa hamnar visas transportvägar som med viss modifiering bedömts kunna uppfylla de krav som ställs för denna typ av transporter. 1) Vid lossning i Härnösand finns minst tre alternativa transportvägar: a) Transport via Varvsallén - E4 - Väg E14 - Väg Väg Väg Väg 736 (väglängd ca 160 km) b) Transport via Varvsallén - E4 - Väg E14 - Väg Väg Väg 736 (väglängd ca 160 km) c) Transport via Varvsallén - E4 - Väg E14 - Väg 83 - Väg 736 (väglängd ca 190 km) 2) Vid lossning i Gävle hamn finns minst ett transportalternativ: a) Transport via Hamnleden - E4 - Väg 84 - Väg 83 - Väg Väg 83 - Väg Väg 514 (väglängd ca 260 km) 101

108 8H Figur 55: Översiktskarta visande möjliga hamnar och transportvägar (Transportvägen ser ut att avvika från E4 vid Iggesund, men detta beror på att en ny väg i detta område är byggd efter det att bakgrundskartan uppdaterades). 102

109 8H Längs transportvägarna finns ett antal korsningar, rondeller och påfarter där vägen kan behöva breddas något och vägskyltar och trafikljus kan behöva monteras ned temporärt. Vid följande platser görs bedömningen att vägarna dessutom kan behöva modifieras för att klara de tyngsta eller längsta transporterna: - Norr om Erikslund passeras, med transportväg 1b, en järnväg där stolpar och bommar i plankorsningen bedöms behöva monteras ner för att möjliggöra transport av långa fordon. - I Erikslund passerar transportväg 1a och 1b ett område med snäva kurvor och närliggande bebyggelse. Det bedöms krävas rätning av kurvorna för att långa transporter ska kunna passera. I området finns även flera enskilda vägar som kan vara möjliga att nyttja istället. - Bron över Lillån vid Hedsjö håller bärighetsklass 1 (BK1), men den har vid en transportsimulering med en 140 tons transport visats vara för svag. Bron behöver troligen förstärkas, alternativt måste transportvikten begränsas för transportväg 1c och 2. Vilken sträcka som slutligt kommer att nyttjas för transporterna av vindkraftutrustning med mera kan inte anges förrän det är känt vilken hamn som kommer att användas. Vidare har varje sträcka sina svårigheter och fördelar både tekniskt, störningsmässigt och miljömässigt vilka kommer att studeras i samband med planering inför byggfasen av projektet. Övriga hamnar som har identifierats som lämpliga ligger utmed de ovan angivna transportvägarna. Andra transportvägar än de identifierade kan också bli aktuella. Vid utarbetande av exemplet på väglayout, se Figur 44 och Figur 45, har antagits att transporter till Gubbabergets vindkraftpark görs via väg 736/529. Två befintliga skogsvägar har i exempellayouten identifierats som lämpliga infarter till vindkraftparken. Dessutom har tre skogsvägar identifierats som alternativa infarter, se Figur 56. Även om de alternativa infarterna inte används som infarter för de största transporterna kan det vara lämpligt att använda dem för lättare trafik t.ex. som utfarter för tomma transporter. 103

110 8H Figur 56 Anslutningsvägar till Gubbabergets projektområde Infart 1 Infart 1 löper parallellt med Långsjöbäcken och en del våtmarker kring bäcken. Infarten är bred och ligger i ett flackt område utan närliggande kultur- eller naturvärden. Vägen håller relativt hög standard, men behöver breddas och förstärkas för att klara tunga transporter. Vägen ligger helt inom SCA:s mark. Infart 2 Infart 2 går invid Stormyran och korsar ett par mindre bäckar inom projektområdet. Infarten kan breddas och vägen håller god standard. Anslutningsvägen ligger inom SCA:s mark. Infart 3 Infart 3 har identifierats som en alternativ infart eller utfart för vindkraftparken. Vägen har en bred infart från länsväg 736 och ligger i ett flackt område. Den är bred och uppbyggd med en väl tilltagen vägkropp. Vägen är relativt kurvig, men är byggd med stora radier. Den korsar en mindre bäck och går invid sumpskogar vid Laxtjärnen. Infart 3 bedöms vara en möjlig anslutningsväg till projektområdet om behovet för en ytterligare infart finns. Infart 4 Infart 4 har också identifierats som en alternativ infart eller utfart för vindkraftparken. Infarten utgår från ett område med några fastigheter som ingår i kulturmiljöprogrammet, men det bedöms fullt möjligt att bredda infarten utan att göra intrång på fastigheterna. Vägen ligger till största del inom SCA:s mark men vid infarten från länsvägen går vägen över en fastighet som inte ägs av SCA. 104

111 Infart 5 8H Infart 5 är en avstickare från anslutningsväg 1 in till projektområdet. Infarten har i exempellayouten identifierats som en alternativ infart. Vägen korsar Långsjöbäcken som har ett rikligt flöde vid passagen Transportbehov Vid byggande av vindkraftverk generas transporter från olika typer av gods, platstillverkat och fabrikstillverkat. Det fabrikstillverkade godset är i huvudsak komponenter till vindkraftverken samt el- och infrastrukturen. Platstillverkat gods kan vara bergskross/grus för förstärkning av befintliga vägar och anläggande av nya vägar och etableringsytor. Betong för anläggande av fundament kan komma att produceras inom projektområdet. Ballast tas från en närliggande täkt, men cement och armering måste transporteras utifrån. Huvuddelen av transportarbetet kommer att uppstå under etableringsfasen. Antal tunga och skrymmande transporter som krävs för vindkraftskomponenter är i hög grad beroende av vindkraftverkets storlek och om stål- betong- eller hybridtorn (en kombination av stål och betong) används. Betongtorn kräver långt fler transporter. För 46 stycken vindkraftverk uppskattas mellan 460 och 2300 transporter kunna krävas beroende på vilket torn som upphandlas. Transporter av berg- och stenmaterial sker i största allmänhet med standardlastbilar med släp och trailers. Betong transporteras i lastbilar med roterande trummor. Om gravitationsfundament används bedöms det krävas mellan och betongbilstransporter, beroende av fundamentets storlek. Om bergförankrade fundament används minskas transportbehovet. Anläggande av fundament kan komma att under flera år och under de mest intensiva gjutningsperioderna uppskattas 500 transporter per dag kunna krävas eftersom mer än ett fundament kan komma att gjutas per dag.. Dock kommer transporterna till stor del att ske inom projektområdet och transportsträckan kommer att vara kort, ca 30 km enligt Tabell 20 nedan. Överbyggnadsmaterialet transporteras med dumprar eller grusbilar, cirka stycken transporter bedöms behövas. Materialmängder och transportavstånd som uppskattats för 46 vindkraftverk framgår av Tabell 20. Transportsträckan hålls nere genom att använda en täkt nära projektområdet. Tabell 20: Uppskattade materialmängder och transportavstånd utifrån exempel på park- och väglayout. Krossat överbyggnadsmaterial 1 ton Fundament, uppställningsplatser/vägar Torn och verk Elutrustning km Ca 30 Betong 2 ton km 110 Cement ton km 110 Vatten 3 ton

112 8H km - Järn- och stål ton km 110 Kablar ton km Utrustning ton km Planeras att tas från en täkt nära projektområdet 2 Denna beräkning grundas på att 13 bergförankrade fundament och 33 gravitationsfundament kommer att anläggas. Beräkningen baseras på betongtillverkning i Sundsvall. 3 Baseras på att vatten inte behöver transporteras till projektområdet. 4 Mängder baseras på uppgifter i avsnitt och Baseras på ståltorn. 6 Transporten kan antingen ske med båt till lämplig hamn och därefter med bil, eller med bil hela vägen. Biltransporten sker med specialfordon. Detta avstånd avser transport med bil från södra Sverige. 7 Avser internt elnät för exempellayouten. 8 Beräkningen baseras på transport från Falun. 9 Avser en transformatorstation. 6.5 Driftfasen Produktion Den produktion som redovisas i detta avsnitt utgår från den maxexempellayout som redovisas i avsnitt (vindkraftverk av typ Vestas V112, 3 MW) med en tornhöjd på 184 m och 112 meters rotordiameter. Samtliga beräkningar som presenteras i denna MKB är baserade på denna typ av vindkraftverk. De villkor som kommer att meddelas i tillståndsbeslutet kommer naturligtvis att innehållas, oavsett vilket fabrikat och effekt som slutligen kommer att väljas. En park om 46 vindkraftverk vid Gubbaberget uppskattas kunna producera ca 410 GWh per år (efter vakförluster och ett avdrag på 10 procent för övriga förluster) och den genomsnittliga produktionen per verk blir då ca 9 GWh/år. En årsmedelvind om 7 m/s på 120 meters höjd antagits för denna beräkning. Vindkraftverken underhålls enligt en fastlagd plan från tillverkaren, antingen av egen personal eller av entreprenör. Detta innebär i regel 1-2 servicetillfällen per år för att säkerställa en säker drift. Till detta tillkommer felavhjälpande underhåll. Parken övervakas dygnet runt från driftcentral. Vid underhåll och service sker transporter. 6.6 Avvecklingsfasen När vindkraftverken är tekniskt uttjänta, efter cirka år, kan vindkraftparken demonteras. Vindkraftverkens drifttid kan också komma att bli längre. Vilka specifika åtgärder som ska genomföras för att återställa området tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten när det blir aktuellt. Vindkraftverk och torn (av stål) kan nermonteras och återvinnas. Likaså kan kablar och elutrustning återvinnas. Det är ännu inte möjligt att återanvända kompositmaterialet i bladen men förutsättningarna för det utreds av branchen. 106

113 8H Det är tveksamt om det är motiverat ur miljösynpunkt att hacka sönder och gräva upp fundamenten, då det går åt stora energimängder, innebär ett stort transportbehov och dessutom kan den markvegetation som kan komma att ha etablerat sig på fundamenten behöva tas bort. Krävs en borttagning är det tekniskt möjligt. I så fall kommer marken att återställas genom utfyllnad och markbearbetning för återetablering av vegetation. Alternativt kan fundamenten vara kvar och jämnas av i nivå med marken och täckas över varefter markbearbetning sker för återetablering av vegetation. Fundamenten bedöms inte medföra någon nämnvärd miljöpåverkan där de står. I likhet med byggskedet kan under avvecklingsskedet temporärt ytterligare lite mark behöva nyttjas. Under avvecklingsskedet kommer, i likhet med byggskedet, att ske transporter. Hur stort transportbehovet kommer att vara, beror på de åtgärder som ska genomföras för att återställa området. Transportbehovet vid återställandet bedöms vara mindre än under anläggningsfasen. 107

114 8H PÅVERKAN OCH MILJÖ- OCH HÄLSOKONSEKVENSER I detta kapitel redogörs för påverkan och konsekvenser enligt i huvudsak samma ordning som framgår av områdesbeskrivningen i kap. 5. Baserat på områdets förutsättningar, vilka beskrivs i kapitel 5, beskrivs i detta kapitel för varje område den påverkan Gubbabergets vindkraftspark kan medföra. Behov och förslag till skyddsåtgärder har därefter identifierats tillsammans med E.ON Vind. Slutligen görs en bedömning av påverkan och konsekvenser efter vidtagna skyddsåtgärder för respektive påverkansområde. Bedömningen är MKB-författarens och värdeskalan nedan används för att gradera påverkan för respektive påverkansområde. Positiv: Med eller utan skyddsåtgärder sker en förbättring av påverkan Ringa: Med eller utan skyddsåtgärder sker ingen eller mycket begränsad påverkan Måttlig: Med planerade skyddsåtgärder kvarstår viss påverkan. Betydande: Med planerade skyddsåtgärder kvarstår en icke obetydlig påverkan. Av sista avsnittet under kapitel 11 framgår en sammanfattande bedömning där det görs en sammanvägd bedömning av all påverkan. I ett helhetsperspektiv kan detta innebära att även om påverkan bedömts vara betydande för det aktuella påverkansområdet kan den ändå sammanvägt bedömas vara acceptabel. Vissa skyddsåtgärder innebär att vindkraftverk och/eller annan utrustning inte kommer att placeras inom vissa områden. Till ansökan kommer att biläggas en karta varav framgår avgränsningen av dessa områden, s.k. undantagsområden. 7.1 Områdets användning för skogsbruk och jakt Av Figur 14 framgår skogsbestånden inom Gubbaberget. Området domineras av modernt produktionsskogsbruk med barrskog, mestadels tall, men även gran och contorta. SCA som skogsägare har ett starkt intresse av att såväl skogsbruket som jakten fortsätter på samma sätt som innan vindkraftparken uppfördes. En balanserad älgstam innebär positiva effekter för skogsbruket. Inom Gubbabergets projektområde bedrivs jakt. Jakträtten inom projektområdet innehas av markägaren SCA. Inget av jaktlagen har yttrat sig vid samrådet Under anläggningsskedet och vid avvecklingsskedet kan tillgängligheten till vindkraftområdet bli begränsad av säkerhetsskäl, men när parken väl tagits i bruk är området återigen tillgängligt. Det är jakträttsinnehavaren som enligt gällande jaktlagstiftning alltid har skyldighet att se till att jakten sker på ett säkert sätt. Detta gäller vid skogsavverkning inom jaktområdet och också vid byggprojekt inom jaktområdet. Säkerhetsaspekter för vindkraftparken behandlas under avsnittet Säkerhet, 7.3. De befintliga vägar som finns i området kommer att användas för vindkraftsparken, men även nya vägar kommer att dras inom Gubbaberget. Den ökade tillgängligheten som vägarna medför kan få både positiva och negativa konsekvenser för jakten. Å ena sidan kan ökad mänsklig aktivitet inom området som kan verka störande vid jakten och även leda till habitatförlust för viltstammar. 108

115 8H Å andra sidan kan anläggningen av nya vägar innebära positiva möjligheter. Som exempel nämner Svenska jägarförbundet i sitt PM Svenska Jägarförbundets syn på vindkraft 26 att rådjursstammen i södra Sverige har drabbats hårt av de senaste årens hårda vintrar. På vissa håll har vindkraftverkens vägar använts för att komma åt att utfodra vilt då dessa vägar ofta är plogade. Viltet kan också tänkas bli gynnade av nya öppna marker som skapas genom eldragning och nya vägar. Detta skapar nytt bete i kanter och restytor som dessutom ger en stor potential för viltvård. Exempelvis kan viltåkrar anläggas för att gynna både vilt och den biologiska mångfalden i stort. Vägarna för också med sig ökad tillgänglighet samt större möjlighet att anlägga pass. Naturvårdsverket har tagit fram en syntesrapport som behandlar vindkraftens effekter på landlevande däggdjur 27. Enligt denna orsakar en vindkraftpark störst påverkan på viltet genom ökad störning till följd av att nya vägar anläggs i området. Den habitatförlust som orsakas till följd av störningen behöver nödvändigtvis inte vara negativ för de större däggdjursarterna. Som tidigare nämnts kan stammarna även tänkas gynnas av de nya öppna markerna och kanterna som skapar nytt bete. Vägar kan också fungera som spridningskorridorer. Det finns även tillgängliga studier på bland annat klövvilt och stora rovdjur under byggfas som indikerar att djuren tillfälligt kan undvika området för att sedan komma tillbaka igen Skyddsåtgärder E.ON Vind och markägaren SCA kommer att ha en dialog med berörda jaktlag innan anläggningsarbetet påbörjas i syfte att om möjligt begränsa påverkan på jakten under byggfasen. Skyddsåtgärder med avseende på risker för att vistas i området redovisas i avsnitt Skyddsåtgärder i syfte att inte riskera påverkan på vatten och därmed fisket och i förlängningen friluftslivet framgår av avsnitt Bedömning Den areal som tas i anspråk för vindkraft är liten och torde inte påverka förutsättningarna nämnvärt för vare sig skogsbruket eller jakten inom projektområdet. En översiktlig beräkning, baserad på den tekniska beskrivningen, innebär att den areal som kommer tas i anspråk för anläggningar kommer att utgöra cirka 4 % av Gubbabergets totala yta. Att kunna nyttja skogsmarken för såväl skogsproduktion som produktion av förnybar vindkraftsel innebär ett effektivt nyttjande av markresursen och är därmed god resurshushållning. Således bedöms vindkraft och skogsbruk vara två verksamheter som med fördel bedrivs parallellt. Jakten kommer att påverkas under projektets byggfas och avvecklingsfas, men konsekvenserna är av övergående karaktär. Byggfasen bedöms i detta skede av projektet kunna pågå under tre år, men inte inom hela området samtidigt. Den erfarenhet som finns visar att djurens gamla betesområden tas i anspråk igen när driftfasen inträder 2. Med nuvarande kunskaper om jakt och vindkraft är bedömningen att dessa verksamheter kan samexistera. Påverkan bedöms som ringa. 26 Svenska Jägarförbundets syn på vindkraft PM daterat Rapport Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Naturvårdsverket juni

116 8H Områdets användning för fiske, rekreation och friluftsliv Friluftslivet inom eller i närheten av projektområdet är inte utpekat som något riksintresse. Närmaste riksintresse för friluftsliv ligger ca 25 km från Gubbaberget. Av kapitel 5 framgår att de södra delarna av projektområdet Gubbaberget ingår i Ramsjö fiskevårdområde med sjön Långsjön som ligger i Ljusdals kommun, Figur 15. Matfors Sportfiskeklubb har fem fiskevatten öster om Gubbaberget i Ljusdals kommun. Klubben äger också övernattningsstugor vid en av sjöarna, Figur 16. Båda dessa fiskeområden ligger i Ljusdals kommun, och Gubbabergets område är inte utpekat i den kommunala översiktsplaneringen som ett område där tystnad är av särskild betydelse. Vid samråd har Ramsjö fiskevårdsområde framfört att man önskar fortsatt information om vad som kommer att hända och att Ramsjö FVO värnar om miljön runt föreningens fiskevatten. Matfors Sportfiskeklubb har vid samrådet framfört oro för störande ljud och att klubben därför vill ta bort de två närmsta vindkraftverken från maxexempellayouten. Efter samrådet har ett av de närmaste vindkraftverken och ytterligare ett verk tagits bort från närområdet till klubbens övernattningsstuga. Det närmsta verket i maxexempellayouten ligger nu ca 1,8 km från stugan och ljudberäkningen visar på 35,5 db(a). Vid fritidsaktiviteter såsom sportfiske och vid naturupplevelser inom eller i närheten av området Gubbaberget kommer ljudmiljön att förändras genom att vindkraftverken kan komma att höras under driftsfasen. Under byggfas och avvecklingsfas kommer nyttjande av projektområdet för friluftsaktiviteter eller vistelse i dess närhet att påverkas av aktiviteter och ljud kopplade till vägbyggande och transporter, anläggning och nedmontering Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder med avseende på risker för att vistas i området redovisas i avsnitt Skyddsåtgärder i syfte att inte riskera påverkan på vatten och därmed fisket och i förlängningen friluftslivet framgår av avsnitt Under såväl etablerings- som driftfas kommer på lämpligt sätt att informeras om vindkraftparken t.ex. genom att informationstavlor placeras på stategiska platser med hänsyn till friluftsliv och annan allmänhet. - Bolaget kommer att informera berörda fiskevårdsföreningar om planerade aktiviteter, dels innan etableringsfasen inleds, dels innan etapper som kan påverka berörda intressen under etableringsfasen påbörjas. - Placering av vindkraftverk kommer att undvikas inom områden som omfattas av det generella strandskyddet på 100 meter Bedömning Det finns friluftsintressen inom området som påverkas negativt genom påverkan på ljudmiljön. Vid vistelse i skogen inom området kommer dock inte vindkraftverken att synas annat än när man kommer direkt inpå. Vid friluftsaktiviteter vid öppna platser i närheten, till exempel fiske i sjöar, kan vindkraftverken både synas och höras. Skyddsåtgärder för detta är svåra att vidta. 110

117 8H Olika individers inställning till vindkraft påverkar upplevelsen av vindkraftverken och de personer som ägnar sig åt sportfiske och naturupplevelser kan komma att uppleva att vindkraftverken påverkar upplevelsen av fritidsaktiviteten negativt. Inom Gubbaberget och närområdet bedrivs ett aktivt sportfiske och stora investeringar har gjorts för att befrämja fisket. Inga vindkraftverk enligt maxexempellayouten kommer att placeras inom strandskyddsområdet på 100 m. Däremot löper många av de befintliga vägarna längs med bäckarna och därför kommer även nya anslutande vägar enligt exempellayouten att beröra strandskyddat område. Strandskyddat område kommer om möjligt att undvikas för etableringen, men det kan inte uteslutas att strandskyddat område kan behöva tas i anspråk vid utformning av den slutliga park- och väglayouten. Riksintressen eller skyddade områden av betydelse för friluftslivet finns inte i påverkansområdet. Vid ett nyttjande av projektområdet eller vistelse i dess närhet kan påverkan och störningar orsakas framförallt under bygg- och avvecklingsfasen då såväl buller som omfattande transportarbete sker i området. Under byggfasen kommer man sannolikt att undvika området helt. Dessa störningar är dock av kortvarig och icke bestående art. Den påverkan som blir under driftfasen med avseende på sportfisket är kopplat till att vindkraftverken kommer att synas och höras. Riskzonen för iskast vid drift av vindkraftverken framgår av avsnitt 7.3. Eftersom Långsjön ligger inom projektområdet kan den komma att ligga inom riskzonen för iskast och vindkraftverken kan komma att placeras så att t.ex. sportfiskare vistas inom denna riskzon för iskast. Vid sådana väderförhållanden att risk för iskast föreligger kan begränsningar av tillgängligheten till området komma att övervägas. Dock bedöms inte de perioder under året när risken för iskast är störst i någon högre grad att sammanfalla med attraktiva perioder för fiske. Påverkan bedöms bli måttlig. 7.3 Områdets användning för rennäring Projektområdet ligger ca 35 km från den angivna gränsen för riksintresse och kärnområde för renskötsel och avståndet är ännu längre till närmaste flyttled. På Sametingets hemsida anger markanvändningskartor för Jijnjevaerie sameby att den norra delen av Gubbabergets planerade vindkraftspark, (den del som ligger inom Västernorrlands län) ligger i vårvinterland och förvinterland. Den del av området som ligger i Gävleborgs län (ca 2/3-delar av Gubbabergets projektområde) finns inte omnämnd på Sametingets karta. Gränsdragningskommissionen hade i uppgift att klarlägga den yttre gränsen för renskötselområdet och lämnade sitt betänkande i rapporten Samernas sedvanemarker (SOU 2006:14). Rapporten beskriver att det finns belägg för att inre Medelpad i äldre tider passerades av samer som var på väg ned till Sundsvall. Det finns också uppgifter om att vinterbete ska ha förekommit i trakterna kring Borgsjö och Ånge åren Några senare uppgifter om vinterbete föreligger dock inte. Enligt Samernas sedvanemarker bekräftar också länsstyrelsen i Gävleborg i sitt remissvar till 1919 års lappkommittés betänkande 1923 att ingen del av länet besökts av samiska flyttgrupper sedan de allra första åren av 1900-talet. Vidare beskrivs i Samernas sedvanemarker att det är först under 2000-talet som jämtlandssamerna åter gjort anspråk på att införliva dessa områden i sina områdesplaner, 111

118 8H vilket kan förklaras av det behov av nya betesmarker som nu föreligger. I verkligheten har samerna dock inte ännu i någon egentlig omfattning tagit i anspråk mark så här långt söderut eller längs Medelpads kust. Detta gör att Gränsdragningskommissionen placerar hela Medelpad i kategori 3, alltså av samerna påstådd men enligt vår bedömning inte bevisad eller mindre sannolik renbetesrätt. Det är dock känt att det på senare år har börjat bedrivas renbete även i områden där renbetesrätten, enligt Gränsdragningskommissionen, bedömts som inte bevisad eller mindre sannolik. Den dominerande markägaren i projektområdet, SCA, har regelbundna möten med de samebyar som har renar på SCAs mark. SCA har därmed en god kännedom om var samebyarna har sina renar och kan därigenom bekräfta att varken Gubbaberget eller dess närområden har använts i modern tid. Detta konfirmeras även av ansvarig inom SCA Skog för det distrikt där Gubbaberget ingår. 28 Han är uppvuxen i området och uppger att det inte funnits ren i området sedan 1940-talet, då det vid enstaka tillfällen passerade renar. Även en tidigare anställd på SCA Skog, en 78-årig skogsarbetare 29, född och uppvuxen i Lillmörtsjön bekräftar att han hört talas om att det vid något tillfälle kring 30- och 40-talet funnits renar i området. Därefter har han dock ingen kännedom om ren i området. I Naturvårdsverkets rapport Vindkraftens effekter på landlevade däggdjur (rapport 6499) redogörs för hur vindkraften kan påverka landlevande däggdjur, däribland ren. Det framgår att kunskapsunderlaget generellt är tunt men att det inte kan uteslutas att tamren kan påverkas på olika sätt av en vindkraftutbyggnad. Den stora påverkan bedöms uppkomma från det interna vägnätet som behöver etableras, eftersom tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik därigenom ökar. Det är väl känt att mänsklig aktivitet kan orsaka störningar för tamren och därigenom leda till en habitatförlust. Då detta område endast är aktuellt för vinterbete torde dock den ökade mänskliga aktiviteten vara begränsad. I övrigt riskerar buller och synintryck också att upplevas störande av ren, men de få studier som finns pekar på en avsaknad av sådana effekter, eller en snabb tillvänjning till störningen, och därmed begränsad inverkan. Rapporten konstaterar att det endast finns ett fåtal studier under konstruktionsfasen men dessa tyder på att ren då tillfälligt kan undvika vindparken. Antalet studier är dock för få för att dra några säkra slutsatser kring detta. Rapporten beskriver också att effekterna från kraftledningar på ren tenderar att bli olika beroende på vilken skala man studerar, på regional skala kan man se ett undvikande medan någon effekt på renar som studerats nära kraftledningar inte kunnat påvisas. Som framgår av samrådsredogörelsen, har avsikten varit att samråda med Jijnjevaerie sameby. Som redovisats i avsnitt 3.2, har inga synpunkter från berörd sameby eller Sametinget lämnats med anledning av samrådsunderlaget Skyddsåtgärder Inga speciella skyddsåtgärder anses nödvändiga Bedömning Ca två tredjedelar av Gubbabergets projektområde ligger i Gävleborgs län, och omnämns inte på Sametingets karta. Då Jijnjevaerie sameby inte inkommit med någon synpunkt i samrådet 28 S Nordlander, telefon S Larsson, telefon

119 8H samt att det inte heller bedrivs något renbete inom den del av området som ligger i Västernorrlands län gör, tillsammans med den ifrågasatta renbetesrätten, att projektets inverkan på rennäringen bedöms som ringa. 7.4 Säkerhet Den risk som är mest relevant att diskutera är att is under vissa väderleksförhållanden kan byggas på rotorbladen för att sedan lossna och kastas ut från vindkraftverket. Förutsättningar för att isbeläggning ska ske är att temperaturen är lägre än +2ºC och att luften är fuktig, såsom dis, dimma eller nederbörd. Enligt en rapport från Elforsk 30 sker nedisning i denna del av Sverige under 2-7 dagar per år. Vidare anges i rapporten hur riskzonen för iskast kan beräknas. En mer detaljerad bild av risken för isbildning ger uppgifter från SiteHunt 31 som SCA har gjort för ett annat projekt cirka 8 mil nordost om projektområdet Gubbaberget. Med hjälp av modellstudier konstateras att risk för is inom detta projektområde statistiskt sett föreligger under ett halvår, under november till april. Högst är risken under januari, mars och december. För dessa sistnämna tre månader finns risk för isbildning upp till hälften av tiden inom en mindre del av projektområdet. Dessa resultat ger också en indikation om risken för isbildning inom Gubbaberget. Moderna vindkraftverk är utrustade med sensorer som känner av vibrationer, vilket isbeläggning kan ge upphov till. Då vibrationerna blir tillräckligt stora stoppar vindkraftverket. Störst är risken för iskast om isbeläggning skett när vindkraftverket stått stilla. Då kan iskast ske när verket startar, innan vibrationerna hinner uppstå och orsaka stopp. Även om antalet incidenter med kastade föremål har minskat med dagens moderna vindkraftverk ger sensorer för vibrationer inte alltid tillräcklig säkerhet med avseende på risken för iskast. Riskzonen för iskast kan enligt ovan nämnda Elforskrapport 30 beräknas på följande sätt för vindkraftverk i drift. d = ( D+H ) x 1,5, där: { d = maximal kastlängd i meter D = rotordiameter i meter H = Navhöjd i meter Enligt formeln ovan är riskzonen för ett verk med 184 meters navhöjd och 112 meters rotordiameter bli 444 meter.. Det finns system under utveckling för detektering av is och avisning. Mer utveckling behövs dock. Tekniker som har testats är att ett elektriskt uppvärmt skikt gjuts in i rotorbladen eller läggs på dess yta. En annan princip som har använts är att varmluft blåses in i bladet när temperaturen sjunker under en viss nivå. Det finns också mer passiva tekniker i form av ytbehandling med hydrofoba material, svartmålade rotorblad samt mekanisk avisning genom rörlig framkant. 30 Ronsten, G. (2004) Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Elforsk rapport 04:13 31 (Site Hunt. 2012, beställt av SCA för vindkraftparken Hästkullen ) 113

120 8H Eftersom vindkraftverken innehåller olja kan oljeläckage ske. Mängden olja är förhållandevis liten och det finns även buffertzoner i de delar i vindkraftverken som innehåller olja. Skulle oljan komma vidare trots det samlas den i tornets botten eller i transformatorhuset. Om olja trots allt skulle läcka ut vidtas relevanta åtgärder för att omhänderta olja enligt de rutiner som finns. Räddningsverket tar upp risker med vindkraft i sin rapport Nya olycksrisker i ett framtida energisystem. 32 I rapporten anges bland annat risken för allvarliga olyckor relaterat till olika energiproduktionssystem under hela produktionsprocessen (inklusive produktion och transporter). Vid elproduktion med vindkraft uppskattas antalet omkomna per GWeyr (Gigawattår energi (=8,76 TWh)) till 0,0073 vilket är nästintill försumbart med tanke på att det år 2009 producerades ca 2,5 TWh från vindkraft i Sverige. Om motsvarande beräkning görs för energiproduktion av kol och olja är siffran 0,157 respektive 0,135 omkomna per GWeyr. Räddningsverket drar slutsatsen att vindkraftverken i sig inte kan betecknas som riskabla undantaget för arbetsmiljörisker. Att vindkraftverken skulle förstöras under storm bedöms som en mycket osannolik händelse. Risken för brand i vindkraftverkets maskinhus som i sin tur skulle kunna orsaka skogsbrand har diskuterats. Brand i vindkraftverkets rotor/maskinhus är dock mycket ovanligt För att undvika brand är vindkraftverken utrustade med sensorer som mäter temperaturen i följande punkter: I verkets transformator (alla tre faserna) I generatorn (alla tre faserna) I generatorns lager I växellådans olja samt i de yttersta lagren I hydrauloljan I omformaren I maskinhuset. I maskinhuset finns även kylfläktar för att reglera temperaturen. Generatorns varvtal kontrolleras kontinuerligt och systemet skall förhindra att rotorn får för hög hastighet och därmed bli överhettad. Om det datorbaserade systemet havererar stannas rotorn automatiskt. Angående risken för brand i själva maskinhuset kan följande konstateras: Skärmen kring maskinhuset består av olika höljen. Om det mot förmodan skulle uppstå brand i maskinhuset, så finns det ett stort antal skruvar i kanterna på varje hölje som håller detta på plats, och som skall förhindra att de faller ner till marken. För att förhindra brand genom kortslutning eller liknande finns det i varje rotor en s.k. Arc detector som har till funktion att slå ifrån strömmen i händelse av kortslutning. Alla vindkraftverk är också utrustade med åskskydd. Det finns receptorer på strategiska punkter i vingarna som fångar upp blixten och leder bort den från vingen till vindkraftverket och vidare till tornets jordledning. 32 Räddningsverket, Nya olycksrisker i ett framtida energisystem - Nya olycksrisker som kan uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem 114

121 8H Kring varje vindkraftverk kommer också finnas en trädfri zon på ca 30 m radie. Dels den hårdgjorda kranuppställningsplatsen, tillfartsvägen samt ytan där grundläggningsarbeten utförs. Tillfartsvägarna är utformade för fordon med lång last och stort axeltryck (10 ton). Det bedöms därför heller inte finnas någon begränsning vad gäller framkomligheten för räddningstjänstens fordon. Kontakt med kommunernas räddningstjänst kommer att tas i god tid innan anläggningsarbetena startar. Sammantaget kan konstateras att det är mycket ovanligt att det uppstår brand i vindkraftverk Skyddsåtgärder - Informations- och varningsskyltar för iskast kommer att placeras på strategiska platser i anslutning till vindkraftparken och skyltningen kommer att ske i samråd med tillsynsmyndigheten. - Verkens driftspersonal kommer att vara utbildad för att med största säkerhet serva vindkraftverk i drift utifrån den verkstyp som kommer att uppföras. - Risker hanteras genom övervakning med olika givare och larmsignaler samt genom driftsrutiner. Vid vindhastigheter över ca 25 m/s känner system av vindhastigheten och verket stoppas automatiskt. - Vindkraftverken kommer att vara konstruerade för att säkert kunna avleda eventuella blixtnedslag ned i marken utan att de ingående delarna eller människor tar skada. - Verksamhetsutövaren kommer att i detalj analysera informationen som erhålls från vindmätningen i vindmätmasterna före beslut om upphandling, den kommer att utgöra underlag för beslut om behov av utrustning som kan detektera och eventuellt reducera is från rotorbladen för att säkerställa människors hälsa och säkerhet i och intill vindkraftparken. Vindkraftsanläggningen kommer att underställas kontroll och service med av leverantören fastlagda intervaller i syfte att bland annat begränsa driftstörningar och därmed även risker. - Rutiner för att på ett säkert sätt informera berörd skoterklubb och fiskevårdsförening vid risk för vistelse i projektområdet och dess närhet kommer att upprättas tillsammans med dessa Bedömning Sannolikheten för att träffas av ett kastat föremål från ett vindkraftverk är mycket liten. Avståndet som is kommer att kunna kastas bedöms vara tillräckligt långt i förhållande till närliggande bostadshus. Riskerna är i första hand förenade med vistelse inom parken vintertid, vilket framför allt berör sportfiskare. Preliminärt bedöms risken för isbildning vara störst under månaderna december, januari och mars men ytterligare metereologiska mätdata kommer att ge mer specifika och säkra uppgifter gällande när risken för isbildning är störst. Isfiske torde framför allt, p. g. a. vädret, vara aktuellt på vårvintern. Skoteråkare torde löpa mindre risk eftersom de passerar snabbt genom Gubbaberget såvitt de inte tar rast inom projektområdet. Tillgängligheten till området för fiske är också begränsad vintertid p. g. a av snö och vägar som inte är körbara. 115

122 8H I övrigt bedöms vistelse som sällsynt, i synnerhet vintertid, då området främst används som produktionsskog. Skulle någon träffas av kastade föremål som t.ex. en del av vindkraftverket eller is skulle det få stora konsekvenser för hälsan. Servicearbete genomförs i enlighet med tillverkarens instruktioner vilket minskar risken för att föremål ska lossna från verken eller att verket ska haverera. Eftersom det finns buffertzoner som kan fånga upp ett eventuellt läckage av olja samt genom att det finns rutiner för att omhänderta olja bedöms risken för att olja ska nå omgivningen vara liten. Skulle ändå olja läcka ut bedöms risken för oljeförorening som liten. Risken för att ett vindkraftverk ska falla omkull eller haveri på grund av sabotage måste betraktas som liten med tanke på den mycket kraftiga konstruktionen. I varje torn finns en låst dörr med en invändig lejdare. Tornet grundläggs på en kraftig betongkonstruktion under mark. Skyddsavstånd till allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar brukar generellt anges till fallhöjden för vindkraftverket inklusive rotor, dvs. i det här fallet ca 240 m. I och med att ett fåtal människor bor/vistas i området samt att vindkraftverken är placerade på ett långt avstånd från genomfartsvägarna i området bör riskerna för skador till följd av nedfallande is vara små. Varningsskyltar kommer, efter samråd med tillsynsmyndigheter, att sättas upp för att uppmärksamma förbipasserande om eventuella risker, exempelvis vid fiskeplatser och skoterleder. Genom den säkerhetsutrustning och de säkerhetsrutiner som finns bedöms planerade åtgärder innebära tillräcklig säkerhet. 7.5 Landskapet Vindkraft påverkar landskapet på flera sätt. Den fysiska påverkan inom anläggningens närområde sker genom den etableringen med fundament, vägar och kraftledningar. Den visuella påverkan består av att vindkraftverk blir synliga på långt avstånd. Dagens vindkraftverk är höga, upp till 240 m höga för maximal effekt där det blåser riktigt bra, och kan därför komma att ses från många platser i det omgivande landskapet. Hur vindkraftanläggningen påverkar landskapsbilden beror på verkens storlek, antal, avstånd och synbarhet och på hur väl anläggningen är anpassad till landskapet. Beroende på jordytans rundning kommer verk som är långt i fjärran att ligga bakom horisontlinjen. På 50 km håll kommer ett 240 meter högt verk att ligga helt bakom horisontlinjen, men kan ändå bli synligt t ex via sin hinderbelysning och på större avstånd än så om man har en fri vy från en högt belägen utblickspunkt. Graden av påverkan beror bland annat på avståndet till parken. Inom närzonen (på upp till ca 4 km avstånd) uppfattas synliga vindkraftverk som dominerande element i landskapet. I mellanzonen (ca 4-8 km) varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. Över öppna partier blir verken väl synliga, men det är svårt att uppfatta deras storlek. I fjärrzonen, upp till ca 15 km, kommer vindkraftverken att bli väl synliga från öppna partier, men landskapsformerna minskar dominansen. På avstånd längre än 15 km uppfattas vindkraftverken som små företeelser vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra landskapselement. Graden av påverkan beror även på hur länge, i vilket syfte och hur ofta man vistas i området. Landskapets användare kan mycket grovt delas in i fyra kategorier, vilka var och en torde ha 116

123 8H ett eget förhållningssätt till området. Beroende på vilken kategori man identifierar sig med eller tillhör kommer en större vindkraftsanläggning att mer eller mindre färga intrycket av området. Dessa grupper är: Bofast befolkning och fritidsboende som vistas i området dagligen, till vardags och som närlandskap för rekreation och utfärder, etc. Tillresta turister eller personer som tillfälligt söker natur- och landskapsupplevelser. Personer som dagligen arbetar i området, exempelvis med skogsarbete, rennäring eller transporter. Förbipasserande resenärer på väg till färdmål utanför området och utan känslomässig bindning till platsen. För att kunna bedöma den geografiska omfattningen och påverkansgraden på landskapsbilden, har flera fotomontage samt en synbarhetsanalys tagits fram för att simulera konsekvenserna för den planerade parken. Bedömningen bygger även på slutsatser från befintligt kunskapsunderlag, framför allt den regionala landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet (2010) som länsstyrelsen i Västernorrland tagit fram Synbarhetsanalys Den visuella påverkan på landskapsbilden har kvantifierats med hjälp av en synbarhetsanalys (synbarhetskartorna med och utan skog) samt visualiserats med hjälp av fotomontage från åtta utvalda utsiktsplatser. Ett så kallat värsta möjliga scenario visar vad avverkning av skogen skulle kunna innebära för synbarheten. Det motsvarar ett landskap utan skog, vilket är ett högst osannolikt scenario. Den digitala terrängmodellen bygger på Lantmäteriets GSD Höjd och markanvändning på GSD Fastighetskarta och skogshöjden på SLU:s rikstäckade skogskartering. Övriga beräkningsparametrar är vindkraftverkens maxhöjd (240 m) och betraktarens ögonhöjd (1,7 m). 117

124 8H Figur 57: Synbarhetsanalys utan hänsyn till skog, värsta möjliga scenario (worst case). Analysresultat på kartan i Figur 57 visar varifrån betraktaren som rör sig i terrängen kan se ett eller flera vindkraftverk. Om betraktaren kan se ett eller flera verk, markeras detta med en rosa färg. I grå områden är vindkraftverken inte synliga. Figuren visar ett hypotetiskt scenario utan skog. 118

125 8H Figur 58: Synbarhetsanalys med hänsyn till skog som finns vid nuvarande tidpunkt. För att ge en så realistisk bild som möjligt över den visuella påverkans omfattning kompletteras synbarhetsanalysen men en beräkning där hänsyn tas till befintlig vegetation dvs de skogsbeklädda områdena. Analysresultat på kartan, se Figur 58 visar varifrån betraktaren som rör sig i terrängen kan se ett eller flera vindkraftverk. När betraktaren står mitt i skogen eller bakom ett hinder som utgörs av topografin eller skogen, skyms vindkraftverken och på synbarhetskartan visas dessa områden som vita (vindkraftverken ej synliga). Om betraktaren kan se ett eller flera verk, markeras detta med en färgskala som går från ljusgult till mörkbrun (antal vindkraftverk helt eller delvis synliga) Fotomontage Med hjälp av fotomontage har vindkraftparkens inverkan på landskapsbilden visualiserats från ett antal platser i omgivningen. Fotomontagen bygger på att digitala vindkraftverk enligt maxexempellayouten, med positionerna angivna, kopieras in på verkliga foton med hjälp av ett dataprogram. Det fotomontaget kan visa är hur stora vindkraftverken kommer att te sig enligt maxexempellayouten och hur de står uppställda. Det fotomontaget har svårare att visa på ett realistiskt sätt är de väder- och ljusförhållanden som kan råda i verkligheten. Om man tänker på hur olika ett landskap kan se ut i släpljus respektive motljus förstår man problematiken, för att inte tala om dis och dimma. Fotopunkterna har valts utifrån synbarhetsanalyser och olika avstånd från vindkraftparken, önskemål i samrådsskedet samt utifrån utgångspunkten att utsiktsplatsen ska ha ett allmänt intresse. I fotomontagen, liksom i synbarhetsanalysen, har vindkraftverk med en totalhöjd av 240 meter använts (184 meter tornhöjd plus 112 meter rotordiameter). Höjden 240 meter har valts 119

126 8H eftersom ansökan avser verk med en högsta höjd av 240 meter. Information om fotopunkterna ges i Tabell 21 och fotopunkterna visas på kartan i Figur 59. Figur 59: Fotopunkter för fotomontage Tabell 21: Information om fotopunkterna runt Gubbabergets projektområde. Namn Beskrivning Marknivå, meter över havet Avstånd till närmaste vind-kraftverk vid Gubbaberget, (km) Storgrundsjön Foto taget från hus vid Sillerviken I sjön Stor- Grundsjön ,3 Hångstaörntorpet Utblick över Hångstaörn ,7 Mellansjö Naggen topp Foto taget vid ett hus i byn Mellansjö vid Mellansjöns västra strand. Foto från högt belägen plats SV om Stor-Potberget vid byn Naggen , ,0 Naggen badplats Vid badplatsen ,8 120

127 8H Hedsjö by Foto taget från vägen mot Hedsjö by ,2 Hedsjö Vid Hedsjöns strand ,6 Grundsjön syd Bredvid Gårdsjöns västra strand ,1 Framtagna panorama-fotomontage visas i Figur 60 till Figur 67. Fotomontagen i större format med bättre synbarhet finns i bilaga 6. I bilagan finns också en översikt över fotopunkterna samt de fotovinklar som använts för fotomontagen i panoramaformatet. I vissa fall har fotomontagen nedan beskurits för bättre synbarhet i detta format. Figur 60: Fotomontage från Sillerviken vid Storgrundsjön. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 6,3 km. 35 st vindkraftverk syns på andra sidan sjön. Landskapet vid Storgundsjön, norr om den planerade vindkraftparken vid Gubbaberget är storskaligt och har låg komplexitet. Siktlinjerna är långa och de flesta vindkraftverken i den planerade parken är helt eller delvis synliga. Parken ger ett närmast dominerande intryck. Figur 61: Fotomontage från Hångstaörntorpet vid Västisjön. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 5,7 km. 20 st vindkraftverk syns till höger i bild. Från denna utblickspunk syns vindkraftparken vid Gubbaberget i sydväst. Även om avståndet till de närmaste vindkraftverken är motsvarande som vid den förra utblickspunkten Sillerviken vid Storgrundsjön, ger vindkraftparken här ett annat, lungare intyck och underordnar sig i landskapet. Figur 62: Fotomontage från Mellansjö. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 4,5 km. 22 st vindkraftverk syns. 121

128 8H Från områdena vid västra stranden av Mellansjö kan man se vindkraftparken i öst. Landskapet är storskaligt med relativ utvecklad rumslighet och vindkraftanläggningen uppfattas som en grupp som utgör ett tydligt element i landskapet utan att dominera. Figur 63: Fotomontage från Naggens topp. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 6,0 km. 29 st vindkraftverk syns vid horisonten. Från denna utsiksplats vid tätorten Naggen syns den planerade vindkraftparken som en bandliknande formation vid horisonten. Landskapet är storskaligt och rumsligheten mer utvecklad vilket bidrar till att vindkraftverken uppfattas som ett landskapselement i bakgrunden som smälter in i landskapet. Figur 64: Fotomontage från Naggens badplats. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 4,8 km. 8 st vindkraftverk syns tvärs över sjön. Utsikten från badplatsen vid sjön Stornaggen påverkas av vindkraftanläggningen och flera vindkraftverk är synliga. Terrängen tillsammans med vegetationen skymmer de flesta av Gubbabergets 46 vindkraftverk. Vindkraftparken uppfattas inte som en större sammanhängande grupp utan som individuella verk. Figur 65: Fotomontage från Hedsjö by. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 3,2 km. 21 st vindkraftverk syns till höger i bild. Hedsjö by ligger strax väster om Gubbaberget i parkens närzon endast ca 3 km från de närmaste verken. De flesta av verken är helt eller delvis synliga från denna blickpunkt och parken gör ett rörigt intryck samtidigt som den omringar byn. Den visuella påverkan är påtaglig. 122

129 8H Figur 66: Fotomontage från Hedsjön. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 5,6 km. 32 st vindkraftverk syns till vänster tvärs över sjön. Vindkraftsparken är väl synlig i detta storskaliga landskap med låg komplexitet och långa siktlinjer. Anläggningen uppfattas som en samlad grupp som utgör ett tydligt landmärke utan att dominera i landskapet. Figur 67: Fotomontage från Grundsjön Söderut. 2 st vindkraftverk syns, ett vindkraftverk syns strax till vänster om grävskopan delvis dold bakom träd, och en vinge syns svagt ovanför skogen i högra kanten av bilden. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 2,1 km. Här befinner man sig i vindkraftparkens närzon, endast ca 2 km från de närmaste verken. Terrängen och framför allt vegetationen skymmer siktet och vindkraftparken är knappt överblickbar från denna plats Hinderbelysning Transportstyrelsens gällande krav på hindermarkering för 240 meter höga vindkraftverk framgår av den tekniska beskrivningen i avsnittet Föreskrifterna är nya och tillämpningen för placeringen av hinderljus på verken är i nuläget något oklar. Därför har praxis enligt de tidigare föreskrifterna, att placera hinderljusen på vindkraftverkets högsta fasta punkt d.v.s. på tornet i navhöjd (för maxexempellayouten 184 m) tillämpats. I Figur 68 visas tillämpningen av Transportstyrelsens metod för markering av vindkraftverk, enligt gällande föreskrifter för vindkraftverk högre än 150 meter. 123

130 8H Figur 68: Hinderbelysning för markering av vindkraftverk enligt maxexempellayout vid Gubbaberget enligt Bilaga nr 3 till TSFS 2013:9. Synbarheten för Gubbabergets planerade vindkraftpark enligt maxexempellayouten med hinderbelysningen tänd och placerad enligt vad som sagts ovan framgår av Figur 69 och Figur 70. I den förstnämnda har inte hänsyn tagits till skog vilket innebär worst case och i den sistnämnda har hänsyn tagits till den skog som finns vid nuvarande tidpunkt. Effekten av hindermarkering har även simuleras med hjälp av animeringar. Animering har gjorts för fotomontage från Naggen Topp (pkt 12). I animeringen syns visuell påverkan från Gubbaberget med hinderbelysning i drift, se bilaga

131 8H Figur 69: Fotopunkter för hindermarkeringar. Färgen anger hur många hindermarkeringar som är synliga utan skog. 125

132 8H Figur 70: Siktanalys vid hindermarkeringar med hänsyn tagen till skog för Gubbabergets planerade vindkraftpark Skyddsåtgärder Möjliga åtgärder som används idag för att minska störningar från hinderbelysning är till exempel reducering av ljusstyrkan nattetid och anpassad hindermarkering beroende på verkens inbördes placering i parken. I dagsläget sker utveckling av system för att möjliggöra reglering av när hinderljusen är aktiverade. Ett sådant system kräver dispens från Luftfartslagstiftningen. Vilka lösningar och hos vilka av turbintillverkarna dessa lösningar kommer att finnas tillgängliga inom de närmaste åren är svårt att bedöma. I dag erbjuder endast en turbintillverkare ett radarsystem och det finns bara i en svensk vindkraftpark. Systemet är väldigt nytt, det kräver dispens och det är inte möjligt att upphandla kommersiellt eftersom det bara finns en leverantör. - Vindkraftverken kommer att ha en vit färg som gör att kontrasterna blir mindre och att synbarheten reduceras. - Rotorbladen kommer att vara målade i matt färg för att minimera reflexer. - Blinkande hinderbelysning kommer att synkroniseras. - Hindermarkeringsljusen kommer att dämpas i den utsträckning som krävs och är möjlig enligt luftfartslagstiftningen. 126

133 7.5.5 Bedömning 8H Den planerade, ca 9 km långa och något bågformade vindkraftsanläggningen vid Gubbaberget omfattar 46 vindkraftverk i det höglänta skogs- och myrlandskapet vid gränsområdet mellan Ånge och Ljusdals kommuner i anslutning till sjön Lillnaggen. Landskapet i området är storskaligt och glest befolkat och det höglänta skogslandskapet är generellt mindre känsligt för vindkraft än de andra landskapskaraktärerna. Den visuella påverkans omfattning och påverkansgrad har studerats mer i detalj med hjälp av fotomontage och synbarhetsanalys. I området närmast parken, inom närzonen upp till ca 4 km avstånd, är den dominerande markanvändningen blandbarrskog, terrängen är kuperad och rumsligheten utvecklad. Dessa förhållanden bidrar till minskad visuell påverkan. I närområdena finns dock ett flertal byar och småskaliga öppna odlingslandskap i anslutning till sjöar. Resultaten tyder på att vindkraftparken kommer att vara överblickbar från flera ställen och påverka landskapsbilden och upplevelsevärden på ett påtagligt sätt. Söder om den planerade parken, delvis inom fjärrzonen upp till ca 15 km avstånd från parken finns en större tätort Ramsjön samt några mindre tätorter vid norra delen av sjön Hennan. Synbarhetsanalysen tyder på att vindkraftparken vid Gubbaberget kommer att påverka landskapsbilden här. Inom Ånge kommun, framför allt inom Ljungadalen, bedöms den visuella påverkan bli mycket liten. De tätbebyggda områdena ner i dalen påverkas inte visuellt. Området väster om Homsjön är det enda större område där landskapsbilden kommer att påverkas av Gubbabergets anläggning. Både Länsstyrelsen i Västernorrland och Länsstyrelsen i Gävleborgs län har tagit fram en regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv, se Figur 71 och Figur 72. Gubbaberget ingår i delområde 33 (Regional landskapsanalys för Västernorrland län) och delområde KS4 (Regional landskapsanalys för Gävleborgs län), se bilderna nedan. I båda analyserna dras slutsatsen att områdena vid gränsen mellan Ånge och Ljusdal är tåliga för vindkraft ur landskapsbild-synpunkt, alternativt är visuellt mindre känsligt för vindkraft. 127

134 8H Figur 71: Olika landskaps tålighet för vindkraft, Regional landskapsanalys, Västernorrlands länsstyrelse (2013) Figur 72: Landskapskaraktärernas känslighet för vindkraft, Regional landskapsanalys, Länsstyrelsen i Gävleborgs län (2010) 128

135 8H Vindkraftanläggningen påverkar sin omgivning visuellt framför allt under den ljusa tiden av dygnet men även under nattetid. Vindkraftverk måste förses med hinderbelysning av flygsäkerhetsskäl. Om vindkraftverk har en högsta fast punkt över 150 meter ska beslut om markeringens placeringshöjd inhämtas från Transportstyrelsen i varje enskilt fall. För att uppskatta vilka områden på marknivå som utsätts för påverkan, har en separat siktanalys för hindermarkering gjorts, med antagandet att hinderljusen placerats i navhöjd, 184 meter. Resultatkartorna redovisar vilka områden som påverkas. Effekten av hindermarkering har även simulerats med hjälp av animeringar. Belysningen får konsekvenser av naturliga skäl endast under den mörka tiden av dygnet och främst under vinterhalvåret. Även väderhållandena, framför allt mulet väder, kan påverka upplevelsen av att ljuset i viss mån reflekteras tillbaka från molnen. Påverkan är mer påtaglig inom områden som saknar övriga konstljuskällor, till exempel utanför tätorter och belysta vägar. Till viss mån kan hindermarkeringar vid vindkraftverk bidra till orienterbarheten på traktnivå under den mörka tiden av dygnet och vinterhalvåret i glesbebyggda områden. Det är viktigt att påpeka att området som påverkas av hinderbelysningen sannolikt blir mindre än det totala området som påverkas visuellt av vindkraftsanläggningen, beroende av hur Transportstyrelsens nya föreskrifter kommer att tillämpas. Hinderbelysningen placeras troligen på navhöjd, d.v.s. på ca 184 m höjd medan fotomontage och synbarhetsanalysen beskriver hur de totalt 240 m höga vindkraftverken påverkar landskapet. Hindermarkeringens ljus lyser i skymning, gryning och nattetid. Teknikutvecklingen innebär troligen att konsekvenserna av hinderbelysningen kommer att minska. De områden runt Gubbaberget där visuella konsekvenser märks mest är framför allt byar och småskaliga öppna odlingslandskap i anslutning till sjöar där landskapsbilden och upplevelsevärden påverkas på ett påtagligt sätt, till exempel vid Hedsjö och Hedsjö by. På längre avstånd finns tätorten Ramsjön samt några minde tätorter vid norra delen av sjön Hennan söder om den planerade parken, där vindkraftparken vid Gubbaberget kommer att påverka landskapsbilden. Bedömningen är att upplevelsen av landskapet kan påverkas men att någon påverkan på hälsa och miljö inte kommer att uppstå. Påverkan på landskapet försvinner när parken läggs ner. Sammantaget bedöms konsekvenserna för landskapsbilden bli måttliga. 7.6 Boendemiljö ljud Bakgrund Ljud anges i enheten decibel (db). Decibelskalan är logaritmisk vilket matematiskt innebär att en fördubbling av ljudnivån motsvarar en ökning med 3 db. Om en anläggning på ett visst avstånd medför en ljudnivå om 40 db skulle två sådana anläggningar på samma avstånd tillsammans ge en ljudnivå om 43 db. Förändringar på 1-2 db klarar örat normalt inte av att uppfatta, först vid förändring om cirka 3 db kan man uppfatta skillnader i ljudnivåer. Vår hörsel behöver dock en ökning med närmare 10 db för att uppleva förändringen som en fördubbling av ljudnivån. Örats känslighet för ljud varierar med ljudets frekvens. Vid beräkning av ljudnivåer kan det göras en kompensation för detta. Den vanligast använda kompenserade ljudnivån benämns db(a). Det är alltså ett sätt att ange en frekvensbild som 129

136 8H liknar örats uppfattning av ljudet. I Figur 73 visas översiktligt vilka ljudnivåer som förekommer i olika miljöer. Figur 73: Illustration av olika ljudnivåer. Källa: Banverket Vanligen anger man ljudnivåer i form av ett vägt medelvärde över en viss tidsperiod (ekvivalentnivå). Tidsperiodens längd beror av hur ljudet varierar över tid. Dygnsmedelvärden är vanligt förekommande. Huruvida infra- och lågfrekvent ljud uppkommer från vindkraftanläggningar har studerats och kunskapsläget redovisas nedan. Naturvårdsverket har år 2011 låtit Karolinska institutet, Institutet för miljömedicin genomföra en sammanställning av kunskapsläget vad gäller exponering och hälsoeffekter av infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar 33. Studien är sammanställd av några av Sveriges främsta forskare inom akustik och miljömedicin. Ett stort antal vetenskapliga rapporter och myndighetsrapporter har genomlysts i sammanställningen. Nedan refereras till slutsatser från denna sammanställning: Enighet råder om att infraljudsnivåer (1-20 Hz) som genereras av moderna vindkraftverk ligger långt under vad som är hörbart på nära håll och än mindre på avstånd där bostäder är belägna. De är inte högre från vindkraftverk än de infraljudsnivåer människor utsätts för dagligen, t.ex. på bussar eller arbetsplatser. Det finns inga belägg för att infraljudet vid dessa nivåer bidrar till bullerstörning eller har andra hälsoeffekter. När det gäller lågfrekvent ljud finns det enligt sammanställningen inget som särskiljer ljud från vindkraft från andra ljudkällor i samhället. Ljudet från vindkraftverk har inte större 33 Nilsson ME, Bluhm G, Eriksson G och Bolin K, (2011) Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekvent ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter. Slutrapport till Naturvårdsverket

137 8H innehåll av lågfrekvent ljud än andra vanliga ljudkällor t ex vägtrafik, vid deras riktvärden. Det är dock ofta hörbart vid gällande riktvärden för bostäder. Undersökningar visar att större vindkraftverk ger ett större bidrag av lågfrekvent ljud än mindre vindkraftverk. Ökningen är dock måttlig, ca 1 db per fördubbling av verkens effekt i frekvensområdet Hz. Så länge aktuella riktvärden för ljud vid bostäders fasad samt inomhus är uppfyllda bedöms det i sammanställningen inte vara troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvent ljud från vindkraft kommer att uppkomma i framtiden. I sammanställningen redovisas att undersökningar visar att ljud från vindkraftverk kan orsaka bullerstörning hos boende. Vid ljudnivåer kring db(a) uppger 10-20% av boenden att de är ganska eller mycket störda av ljudet från vindkraftverken. Det ljud som ger upphov till störningen är det pulserande, svischande ljudet som uppstår när rotorbladen passerar genom luften. Detta ljud är inte lågfrekvent utan ligger framför allt i frekvensområdet Hz. Vid genomgång av ett stort antal rapporter har man enligt sammanställningen inte kunnat visa på några påtagliga ohälsoeffekter av ljud från vindkraftverk Beräkningar av ljud Beräkningar av ljudutbredningen från vindkraftverken vid Gubbaberget har gjorts med den av Naturvårdsverket rekommenderade beräkningsmetoden "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN ). Ljudutbredningen från vindkraftverken har beräknats utan hänsyn tagen till vegetation eller byggnader som eventuellt kan skärma av eller absorbera en del av ljudet. Resultaten av beräkningarna hamnar därmed normalt över den verkliga ljudnivån. Verkens ljudemission (källjud) är beroende av vilken turbin som väljs samt eventuella behov av reglering. Ljudnivån vid beräkningspunkterna och avstånd från dessa hus och platser till närmaste vindkraftverk enligt maxexempellayouten framgår av Tabell 22. Ljudberäkningar har gjorts för maxexempellayouten med två olika totalhöjder, 240 meter och 175 meter. Med den beräkningsmetod som används blir det nästan ingen skillnad i ljudnivå vid mottagarpunkterna. För närmare information om ljudberäkningen, se bilaga 9. Indata för beräkningen är de förutsättningar som maxexempellayouten ger; 46 vindkraftverk, 3MW turbin med totalhöjden 175 respektive 240 meter. Källjud är 106,5 db(a), vilket motsvarar full effekt i beräkningen. Tabell 22: Ljudberäkning för Gubbaberget, totalhöjd 240 meter respektive 175 meter. Punkt Bostad/fritidshus Avstånd närmaste verk enligt exempellayouten, (km)) 131 Ljudpåverkan 8m/s, (db(a) 240 m totalhöjd Ljudpåverkan 8m/s, (db(a) 175 m totalhöjd 0 Västisvedjan 1,9 37,0 37,0 1 Hallaåberget 2,0 36,1 36,1 2 Grundsjön by 1,8 36,6 36,6 3 Grundsjö by Bygdegård 1,4 38,1 38,1 4 Grundsjö by 1,8 36,7 36,7 5 Hångstaörnstorpet 5,4 26,1 26,1 6 Hångstaörnstorpet 5,8 25,5 25,5 7 Naggnäset 1,9 35,8 35,8 8 Sjömon badplats 4,8 27,5 27,5 9 Naggen 5,1 27,1 27,1

138 8H Naggen 5,5 26,2 26,2 11 Stugutjärn 1,5 39,7 39,8 12 Riset 1,8 36,8 36,9 13 Riset Komyran 1,9 36,6 36,6 14 Hedsjö 3,2 33,1 33,1 15 Nylandet 3,4 30,6 30,6 16 Sågen ,0 31,0 17 Klabbtorpet 2,3 27,9 27,9 18 Mellansjö 3,1 27,5 27,5 29 Kojevik 2,6 33,0 33,0 31 Brännan 3,2 32,9 32,9 32 Laxåtjärnen 1,8 35,3 35,4 36 Gårdsjön Gubbaberget 1,2 38,3 38,4 38 Olatjärnen 4,1 28,2 28,2 Figur 74: Visar ljudutbredning vid maxexempellayouten för 175 meter höga vindkraftverk. Ljudlinjen närmast vindkraftsparken visar ljud överstigande 40 db(a), den yttre linjen visar gränsen för 35 db(a). Som framgår av Figur 74 blir ljudnivån vid samtliga bostäder 40 db(a) eller lägre. Detta gäller vid exempellayouten; 46 vindkraftverk med den typ av vindkraftturbiner som maxexempellayouten förutsätter, med källjud på 106,5 db(a) vid full effekt. Totalhöjden är här definierad till 175 meter, vilket är värsta fallet. I fråga om buller från vindkraftverk kan 132

139 8H ett lägre vindkraftverk typiskt sett antas medföra en något högre ljudnivå på marken, eftersom bullerkällan kommer närmare. Beräkningarna för samma typ av turbin men med en totalhöjd om 175 meter har utförts. Beräkningen visar att ljudpåverkan vid beräkning med Naturvårdsverkets rekommenderade beräkningsmetod enligt ovan ej märkbart kommer öka vid en sådan lägre utformning Skyddsåtgärder Oavsett vilket fabrikat och vilken effekt som de vindkraftverk som slutligen kommer att upphandlas har, kommer det villkor som gäller, 40 db(a), att vara styrande för utformningen av slutlig parklayout Bedömning Ljudutbredningen påverkas av vindriktningen, den är större i medvind än i motvind. I utförda beräkningar finns en säkerhetsmarginal eftersom de är utförda för medvind åt alla håll, d.v.s. i verkligheten kommer ljudnivån vid en viss plats, enligt kurvan, endast att uppkomma när vinden blåser från vindkraftverken mot den platsen. Beräkningen i Tabell 22 är utförd enligt ovan. Av vindrosen i den tekniska beskrivningen, Figur 37 framgår att de dominerande vindriktningarna är från nordväst och sydväst, dock varierar den beroende på årstid. Som tidigare nämnts i den tekniska beskrivningen kan man inte i detta skede innan upphandling skett avgöra vilken typ av vindkraftverk som kommer att upphandlas. Det är inte heller avgjort hur många vindkraftverk som slutligen kommer att uppföras och inte heller hur höga dessa kommer att bli. Naturvårdsverket rekommenderar att den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftverk vid bostäder inte överskrider 40 db(a). För planlagda friluftsområden enligt plan- och bygglagen kan planen för området kräva särskild hänsyn till ljudmiljön. För sådana områden bör ljudnivån 35 db(a) inte överskridas. Gubbaberget påverkar inte någon sådan planlagd tyst miljö. Alla hus ligger med god marginal på ett avstånd på 1000 m från planerad vindkraftpark vilket är det avstånd som kommunernas riktlinjer i vindkraftsplanen föreskriver. Naturvårdsverkets rekommendation innebär att 40 db(a) vid bostäder har bedömts vara vad som skäligen får tålas, även om därvid vissa personer enligt den undersökning som refereras ovan upplever sig störda. Den individuella upplevelsen av ljudstörningar är komplicerad. Bidragande orsak till detta torde vara såväl individers olika inställning till vindkraft samt sannolikt också olika fysiska förutsättningar. Påverkan bedöms sammanfattningsvis bli ringa. 7.7 Boendemiljö skuggor Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Det som man i dagligt tal avser med skugga är kärnskugga, som uppstår då det skuggande föremålet skymmer hela solskivan. På större avstånd kommer en vinge inte helt att dölja solen, och skuggbilden blir mindre markant. Enligt Boverkets Vindkraftshandbok 34 är skuggor från roterande vindkraftverk möjliga att uppfatta på upp till ca 1,5 km avstånd, men 34 Boverket (2009) Vindkraftshandboken, planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden; ISBN / ISSN:

140 8H då endast i form av en diffus ljusförändring. Vidare sägs att det är svårt att avgöra var den absoluta gränsen går men att erfarenheten visar att på 3 km avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Vindkraftverk som finns inom ett avstånd som gör att rotorbladen på vindkraftverket täcker minst 20 procent av solytan är relevanta att ta med i en störningsberäkning. En enskild plats kan under korta perioder av ett dygn utsättas för dessa skuggeffekter när verken befinner sig i linje mellan solen och den enskilda platsen. Varaktigheten av en sådan enskild situation, vid en fastighet, påverkas bland annat av vindriktningen. Om det blåser parallellt med solinstrålningen, kommer skuggeffekten att få störst utbredning och ha längst varaktighet, eftersom verket då står med bredsidan mot solen. Ett vanligt riktvärde som tillämpas i rättspraxis enligt Boverkets riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk på störningskänslig plats, är att den faktiska skuggeffekten på störningskänslig plats får vara högst 8 timmar per kalenderår. En skuggförekomst om 8 timmar per år, motsvarar cirka 0,2 % av den sammanlagda tiden under ett år med dagsljus, mellan soluppgång och solnedgång. Riktvärdet tar hänsyn till att den rörliga skuggan inte uppkommer under dygnets mörka timmar, vid mulna tillfällen eller då det inte blåser. Varaktigheten av skuggbildningen per dag bör inte heller överskrida 30 minuter per dygn. Det är förhållandevis enkelt att på teknisk väg begränsa skuggningen, så kallad skuggminimering. Det går att beräkna exakt vilka vindkraftverk som skuggar ett visst hus, och under vilka datum och klockslag detta sker (oftast under morgnar eller kvällar, vår och höst, då solen står lågt). De vindkraftverk som berörs kan styras så att de stoppas automatiskt under de aktuella klockslagen om solen skiner och vindriktningen är sådan att rotorn kan ge skugga Beräkningar av skuggor Skuggtider har beräknats per år och per dag utifrån föreslagen maxexempellayout med 240 m höga verk. Av Tabell 23 framgår de bostäder för vilka skuggberäkningar genomförts. Den sannolika skuggtiden beräknas med hjälp av statistik avseende soltimmar med mera för platsen. För Gubbaberget används statistik på soltimmar från Östersund. Vid beräkning av den maximalt möjliga skuggtiden utgår beräkningen från hela den tid när solen teoretiskt skiner mellan soluppgång och solnedgång från en molnfri himmel och när rotorytan alltid står vinkelrätt mot solinstrålningen under det att vindkraftverket är i drift. Tabell 23: Skuggberäkningar för maxexempellayouten. Punkt Bostad/fritidshus Sannolik (faktisk) skuggtid) 134 Maximal skuggtid Maximalt möjlig skuggtid (värsta fallet) (timmar per år) (timmar per år) (timmar per dag) 0 Västisvedjan Hallaåberget Grundsjön by Grundsjö by Bygdegård 2:11 0:20 21:07 4 Grundsjö by Hångstaörnstorpet Hångstaörnstorpet Naggnäset Sjömon badplats 0 0 0

141 8H Naggen Naggen Stugutjärn 4:35 0:20 23:09 12 Riset Riset Komyran Hedsjö Nylandet Sågen Klabbtorpet Mellansjö Kojevik Brännan Laxåtjärnen Gårdsjön Gubbaberget 1:57 0:24 21:04 38 Olatjärnen Figur 75: Visar skugglinjen för åtta timmar för relevanta beräkningspunkter runt Gubbaberget. Beräkningarna är gjorda för 240 meters totalhöjd. Resultatet av beräkningen visar att den sannolika eller faktiska skuggtiden understiger 8 timmar per år och att den maximala skuggtiden per dag är mindre än 30 minuter per dygn vid samtliga bostäder, se Tabell 23. I bilaga 10 återfinns samtliga beräkningar i sin helhet Skyddsåtgärder Vid behov kommer utrustning för skuggminimering att installeras. 135

142 8H Bedömning Som ovan nämnts är skuggor från roterande vindkraftverk möjliga att uppfatta på upp till ca 1,5 km avstånd, men då endast i form av en diffus ljusförändring. De närmast belägna bostäderna Stugutjärn och Gårdsjön Gubbaberget finns på cirka 1,5 respektive 1,2 km avstånd. Både genomförda beräkningar och avståndet talar för att risken för problem med skuggor är liten. Störning orsakad av skuggor vid bostäder bedöms inte uppkomma. Moderna verk är också i regel antireflexbehandlade varför problem med reflexer inte längre torde förekomma. Bedömningen är att antalet faktiska skuggtimmar vid bostäder inte kommer att överstiga 8 timmar per år, maximalt 30 minuter per dygn och att konsekvensen av skuggor därför blir ringa. 7.8 Boendemiljö visuell påverkan Vindkraftverken kommer att synas från vissa bostäder. Vindkraftparkens hinderbelysning kommer enligt gällande regelverk att utformas på samma sätt oavsett om vindkraftverken är 150 meter eller 240 meter höga. Nedan visas tre fotomontage med 240 meter höga verk enligt maxexempellayouten. För fler fotomontage hänvisas till bilaga

143 8H Fotomontage Figur 76: Fotomontage från Mellansjö. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 4,5 km. Figur 77: Fotomontage från Hedsjö by. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 3,2 km. Figur 78: Fotomontage från Grundsjön Söderut. 2 st vindkraftverk syns, ett vindkraftverk syns strax till vänster om grävskopan, och en vinge syns ovanför skogen i högra kanten av bilden. Avstånd till närmaste synliga vindkraftverk är cirka 2,1 km Bedömning Vindkraftverken kommer att synas från bostäder. Upplevelsen av vindkraftverken torde vara högst individuell, se den skrivning som framgår av avsnitt 7.5. Antal bostäder som får vindkraftverk i blickfånget kommer dock att vara få varför påverkan totalt sett bedöms bli ringa. 7.9 Mark och vatten I detta avsnitt beskrivs påverkan på mark och vatten. En beskrivning av projektområdets förhållanden vad gäller hydrogeologi ges i avsnitt 5.8. Även avrinningsområden och delavrinningsområden redovisas i avsnitt 5.8. En beskrivning av projektområdets miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten ges i avsnitt Vindkraftverk kommer i huvudsak att placeras på höjderna där vindförhållandena är bäst. Om möjligt dras vägar också helst på höjder. Höjderna är inströmningsområden innebärande att grundvattennivån är som djupast inom detta område. För Gubbaberget bedöms grundvattennivån ligga på ca 2-3 m djup. Risk för påverkan är störst under byggfasen då anläggningsarbetet görs och mycket transportarbete sker. Under byggfasen kan större volymer oljor och bränslen behöva lagras inom Gubbaberget. Vid drift finns oljor och kemikalier i vindkraftverken. Vid avveckling kommer också oljor och bränslen att förekomma och hanteras. 137

144 8H Inför byggfasen byggs vägnätet för transport av utrustning och material och elledningar med tillhörande utrustning anläggs. Under byggfasen byggs uppställningsytor och fundament gjuts innan vindkraftverken installeras. Inom Gubbaberget finns redan idag ett utbyggt vägnät med skogsbilvägar. De befintliga vägar som kommer att användas kan behöva breddas och förstärkas samt att nya vägar behöver byggas. Sträckan ny väg enligt maxexempellayouten blir cirka 23 km medan sträckan befintliga vägar som planeras användas uppgår till cirka 19 km. Befintliga vägar och befintliga skogsbilvägar inom projektområdet korsar ofta vattendrag. Det innebär att vattnet passerar via vägtrummor samt att projektområdet idag är påverkat av diken som avvattnar våtmarksområden för att effektivisera skogsbruket. Det kan inte uteslutas att grundvattennivån kommer att nås vid gjutning av gravitationsfundament. Om schaktbotten hamnar under grundvattennivån måste de länshållas vilket kan påverka vattenbalansen i området. Sprängning av berg kan behöva göras vilket kan påverka grundvattentransporten i berget. Grundvattnet kan påverkas om markförorening (oljor, bränslen, kemikalier) tränger ned till grundvattnet med konsekvenser för vattenförsörjningen i närområdet. Vid kontakt med grundvattnet kan också förorening ske. Olja och bränsle kan i låga halter ge vattnet lukt- och smak. För vägar och kranplatser kan ytliga diken behöva anläggas med avledning till vattenrecipient vilket kan påverka såväl vattenbalansen samt ge grumling. I synnerhet vid anläggningsarbeten i sluttningar kan vattenbalansen störas. En påverkad vattenbalans kan orsaka negativa effekter för flora och fauna i synnerhet i biotoper som är beroende av en viss vattenregim. Vid länshållning och dikning kan vattnet grumlas av fina partiklar. Utsläpp av grumlat vatten till ett vattendrag eller sjö kan påverka vattenkvaliten och därmed livsmiljön för flora och fauna i dessa vatten. Skyddade områden och naturvärden som finns inom och i närheten av projektområdet har i vissa fall en koppling till att vattenregimen inom dessa områden inte får påverkas. Skyddad natur och naturvärden beskrivs närmare i avsnitt 5.5 och Här beskrivs avrinning inom projektområdet och från projektområdet som kan ha en påverkan på skyddad natur och naturvärden samt påverkan på de sjöar och vattendrag som berörs av MKN. Inga sjöar eller vattendrag med fastställda miljökvalitetsnormer ligger inom projektområdet. Sjön Lillnaggen i anslutning till projektområdet, ligger närmast projektområdet av de bedömda sjöarna och vattendragen med fastställda miljökvalitetsnormer. I Vattenmyndighetens databas är sjön Lillnaggen klassad som en sjö med god ekologisk och kemisk status. Miljökvalitets-normerna innebär att bibehålla god ekologisk och kemisk status år Vattenmyndigheten anger att det inte finns risk för att detta inte uppnås. Delavrinningsområde 5 inom projektområdet, där Kackalammsbäcken och ytterligare en bäck rinner, står i förbindelse med sjön Lillnaggen och naturreservatet Lill-Naggen. Av Figur 79 framgår att sex vindkraftverk och nya vägar fram till dessa föreslås i maxexempellayouten i delavrinningsområde 5. I exemplet ligger verken och vägarna på cirka 200 meters avstånd ifrån bäckarna med avrinning till Lill-Naggen. Naturreservatet Tillammstjärnen gränsar till projektområdet i den södra delen. En liten del av avrinningen från projektområdet har förbindelse med reservatet. I maxexempellayouten finns varken vindkraftverk eller vägar föreslagna i detta område. Grundvattenmagasinet i isälvsmaterial vid Hedsjö sydväst om projektområdet har god status enligt fastställda miljökvalitetsnormer. Delavrinningsområde 3 har avrinning mot grundvattenmagasinet. Inom delavrinningsområde 3 finns flera mindre bäckar som mynnar ut 138

145 8H i Hedsjöbäcken, vilken löper genom vattenmagasinet. I maxexempellayouten föreslås två vindkraftverk belägna på de högsta delarna, och vägar till dessa i delavrinningsområde 3. Den största delen av projektområdet omfattas av delavrinningsområde 2 som via flera bäckar och sjöar så småningom mynnar ut i Juån som är Natura 2000-område, ca en mil väster om Gubbaberget. Juån skyddas bland annat på grund av förekomsten av flodpärlmussla. I maxexempellayouten ligger flertalet vindkraftverk inom delavrinningsområde 2, högt belägna. Sjön Långsjön och flera tjärnar och bäckar är belägna inom delavrinningsområde 2 i projektområdet. Ingen av dessa sjöar har fastställda miljökvalitetsnormer. Sju verk är i exemplet placerade runt Långsjön, på ett större avstånd än 100 meter från sjön. Inom delavrinningsområde 2 ligger i södra delen av Gubbaberget fyra våtmarksobjekt som har klass 3 i våtmarksinventeringen. I den södra delen av projektområdet är vindkraftverk placerade på höjderna mellan våtmarksobjekten. En ny vägdragning för att nå de södra positionerna föreslås i exemplet passera en övrig kulturlämning vid Hedsjövallen för att undvika vägpassage genom Mattesemyran. Två statusklassade vattendrag ligger på ca 300 meters avstånd till projektområdet, det är Långsjöbäcken, väster om projektområdet, samt en namnlös bäck öster om området som har förbindelse med sjön Stornaggen. Långsjöbäcken har god ekologisk och kemisk status, utan risk för att inte uppnå miljökvalitetsnormen år Den namnlösa bäcken har måttlig ekologisk status och god kemisk status. Där finns risk att inte god ekologisk status uppnås till år Risken beror på att det finns konstgjorda hinder som dammar, vägtrummor och fiskgaller som hindrar vandrande organismer att ta sig fram i vattendraget. Riksintresset Myrkomplexet Girsbäcken är beläget på ett avstånd av ca fyra kilometer från den planerade vindkraftparken. Hångelåns delavrinningsområde (nr 9) inom Gubbaberget står inte i förbindelse med Girsbäckens delavrinningsområde. 139

146 8H Figur 79. Avrinningsområden relativt vindkraftverk och vägar Skyddsåtgärder Redovisning av tekniska skyddsåtgärder i syfte att förebygga påverkan på mark och vatten redogörs för i den tekniska beskrivningen, avsnitt 6.4. Generella skyddsåtgärder Vid upphandling av entreprenörer kommer krav på miljöhänsyn, omfattande såväl utrustning som hantering, vid anläggningsarbete att ställas. 140

147 8H Oljor och kemikalier, liksom avfall och farligt avfall, kommer att lagras enligt gängse praxis så att de är säkrade mot utläckage som kan orsaka förorening av mark och vatten. Om lagringsplatser för oljor och bränsle kommer att etableras ska dessa lokaliseras och utformas med beaktande av platsens sårbarhet för förorening samt recipientens känslighet för förorening. I första hand skall lagringsplatser lokaliseras till andra delavrinningsområden än ovan nämnda eftersom recipienterna är särskilt sårbara för påverkan. Erforderliga skyddsavstånd ska hållas i förhållande till myrar, sjöar och vattendrag. Vindkraftverk kommer inte att byggas inom VMI klass 1 och VMI klass 2. Anläggande av väg kommer inte att ske över våtmarker klass 1 och om anläggande av väg genom våtmark VMI klass 2 inte kan undvikas skall vägen utföras på sådant sätt att vattenregimen inte påverkas eller riskerar påverkas t ex genom överbyggnadsförstärkning. Vägdragning genom och nära våtmarker kommer om möjligt att undvikas. Det nuvarande vägnätet i området kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt varvid största möjliga hänsyn i syfte att inte påverka berörda vattenregimer kommer att tas. Vid etablering av nya vägar ska passage över vattendrag undvikas. Om det inte kan undvikas ska passagen utföras på ett sätt som säkerställer vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur, tex genom halvtrumma. Vattendrag kommer inte att dämmas. Upplag av schaktmassor kommer inte att placeras inom strandskyddat område. Passage av vattendrag kommer vid behov att utföras på ett sätt som säkerställer vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande djur. Det kan ske genom att använda till exempel vägtrumma, valvbåge, tryckning eller borrning. Om kablar måste korsa vattendrag kommer om möjligt detta ske under vattendraget med hjälp av tillgänglig teknik. Specifika skyddsåtgärder för delavrinningsområden Inom delavrinningsområde 3 ska särskilt beaktas att grundvattenmagasinet vid Hedsjö inte påverkas. Inom delavrinningsområde 5 ska särskilt beaktas att inte förbindelsen med Lill- Naggens naturreservats hydrologi påverkas. Inom den lilla del av avrinningsområdet som mynnar mot Tillammstjärns naturreservat, ska särskilt beaktas att inte förbindelsen med naturreservatets hydrologi påverkas Bedömning Risk för påverkan på den lokala hydrogeologin uppkommer framför allt under etableringsfasen vid byggnation av vägar till vindkraftverken, grundläggningen av fundamenten med tillhörande montageplatser samt vid förläggning av elledningar mellan verken samt till transformatorstationer. Den mark som tas i anspråk för etableringen av vindkraft inom projektområdet är förhållandevis liten. 141

148 8H Att jordarterna inom Gubbaberget i huvudsak har låg genomsläpplighet innebär att om spill/utläckage trots skyddsåtgärder inträffar sker föroreningstransporten till grundvattnet inte snabbt. De tekniska skyddsåtgärder som framgår av den tekniska beskrivningen, avsnitt 6.4, bedöms kunna säkerställa att påverkan på den hydrologiska balansen samt flora och fauna i sjöar och vattendrag kan undvikas. Av Figur 79 framgår att maxexempellayouten och den preliminära väglayouten med föreslagna skyddsåtgärder kan genomföras utan menlig miljöpåverkan på hydrologi och hydrogeologi. Generellt kommer inga vindkraftverk att etableras inom 100 meter från sjöar och vattendrag. I exempellayouten kommer vissa befintliga vägar att förstärkas vid passage över bäckar, samt vissa nya vägar att anläggas inom 100 meter från vattendrag. För att säkerställa att vattentäkter inte påverkas bör inför byggfasen en inventering av omkringliggande vattentäkter att diskuteras med tillsynsmyndigheten för ställningstagande till behov av skyddsåtgärder och uppföljande kontroll. Byggande av en bro eller anläggande eller byte av en trumma i ett vattendrag med en medelvattenföring som uppgår till högst 1 m 3 /s är anmälningspliktigt enligt 11 kap. miljöbalken och motsvarande åtgärder i vattendrag med högre flöden kräver tillstånd enligt samma lag. Inledande bedömning är att berörda vattendrag har flöden lägre än 1 m 3 /s. Om så blir aktuellt kommer anmälan att inges för prövning. Avledning av vatten kan innebära att tillstånd för markavvattning krävs. Om så blir aktuellt kommer erforderliga tillstånd att sökas. Gällande lagstiftning med krav på dispens från strandskyddet, krav på anmälan för anläggande av bro/trumma och kravet på tillstånd för markavvattning säkerställer att skäliga försiktighetsmått ur miljösynpunkt kommer att iakttas vid sådana anläggningsarbeten. Åtagandena om särskilda skyddsåtgärder inom vissa delavrinningsområden innebär att påverkan på de skyddade naturområden och naturvärden samt sjöar och vattendrag med MKN som bedömts finnas i påverkansområdet förebyggs. Därvid bedöms risken för påverkan vara ytterst liten vid anläggningsarbeten inom berörda delavrinningsområden. Med planerade skyddsåtgärder bedöms inte verksamheten medföra någon risk för att MKN inte ska kunna uppnås. Sammanfattningsvis bedöms därför påverkan bli ringa Värdefull natur Riksintressen enligt 7 kap. miljöbalken Endast ett riksintresseområde är beläget inom projektområdet, riksintresse för vindbruk. Närmaste område av riksintresse för kulturmiljö är beläget cirka 18 kilometer från projektområdet. Inga riksintressen för rennäring eller friluftsliv är belägna inom 20 kilometer från projektområdet, se Figur 11. Två riksintressen för naturvård är belägna inom fem kilometer från projektområdet. Det gäller dels myrkomplexet Girsbäcken med värden som består i olika våtmarkstyper, såsom strängblandmyr, soligent kärr och sumpskog, och dels Naggen som är en by i ett skogsklätt bergkullandskap med jordbruksmarker, inslag av odlingsrösen och ängslador. Se Figur

149 Bedömning 8H Riksintresset Myrkomplexet Girsbäcken är beläget på ett avstånd av ca fyra kilometer från den planerade vindkraftparken. En mindre del av projektområdet är beläget i samma huvudavrinningsområde som riksintresset myrkomplexet Girsbäcken. Djupbäcken avvattnar denna del av projektområdet och rinner till Slättjärnen, som står i förbindelse med Hångelån. Hydrologin inom riksintresseområdet bedöms inte påverkas då Hångelåns delavrinningsområde inte står förbindelse med Girsbäckens delavrinningsområde. Riksintresset Naggen bedöms inte påverkas, då området är beläget cirka fem kilometer från vindkraftetableringen och värdena består i ett odlingslandskap med bl. a. ängslador och odlingsrösen. Övriga riksintresseområden ligger på så stort avstånd att de ej bedöms påverkas. Riksintresseområdena bedöms inte påverkas och därmed bedöms inga skyddsåtgärder vara nödvändiga för att skydda riksintressenas värden eller hydrologin inom områdena Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Natura 2000 Inga Natura 2000-områden finns inom projektområdet eller inom fem kilometer från projektområdet. I avsnitt ges en kortfattad beskrivning av dessa Natura 2000-områden gällande naturtyp, arter och bevarandemålen. Påverkan på Natura 2000-områden enligt fågeldirektivet behöver beaktas inom ett längre avstånd. Tre Natura 2000-områden, som har ett skydd enligt fågeldirektivet ligger inom tolv kilometers avstånd från projektområdet. Det gäller: Stormyran-Lommyran (6,5 km) och Röjtjärnsmyran Spångmyran (10 km) och Hagåsen Klingersjöåsen (12 km), se Figur 80. Gällande fåglar se avsnitt Av bevarandeplanerna för ovan berörda Natura 2000-områden framgår att inom Stormyran- Lommyran, Hagåsen Klingersjöåsen och Röjtjärnsmyran Spångmyran får inte hydrologin i områdena påverkas om naturvärdena ska bevaras. Naturreservat Utanför projektområdet och i anslutning till den östra gränsen ligger de två naturreservaten Lill-Naggen och Tillammstjärnen, se Figur 80. Båda reservaten är skyddade i syfte att bevara de skogliga livmiljöerna det vill säga de orörda naturskogarna. I avsnitt beskrivs värdena och syftet för reservaten samt de inskränkningar som framgår av reservatsbestämmelserna. Biotopskydd Inga biotopskyddade områden finns inom 5 kilometer från projektområdet. Strandskydd Generellt strandskydd om 100 meter omfattande såväl land- som vattenområde gäller de sjöar och bäckar som finns inom projektområdet, se Figur

150 8H Figur 80: Riksintressen och skyddade områden samt avrinningsområden. Följande objekt är namngivna: riksintresse för naturvård inom 5 km, Natura 2000 med ett skydd enligt fågeldirektivet inom 12 km och naturreservat inom 5 km. 144

151 8H Figur 81: Skyddade områden inom 5 km från projektområdet samt strandskyddszon om 100 meter. Exempellayout för verk och vägar redovisas i figuren. Av Figur 81 framgår att inga vindkraftverk enligt exempellayouten är belägna inom strandskyddat område. Däremot löper flera av de befintliga vägarna parallellt med bäckar, eller passerar bäckar inom strandskyddat område. Detta medför att även föreslagna nya vägar i exemplet hamnar inom strandskyddat område när de fortsätter eller utgår från en befintlig väg. På tre platser i exempellayouten passerar nya vägar över bäckar, se Figur

152 8H Figur 82: Södra delen av Gubbaberget inzoomad. Exempellayoutens nya vägar korsar tre bäckar, Musmyrbäcken, Göhällsbäcken och Oxbäcken Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder vid nya och befintliga vägar Nya vägar och breddning av befintliga vägar enligt exempellayouten kommer på ett antal platser att beröra strandskyddat område. Skyddsåtgärder kommer att vidtas för att undvika påverkan på hydrologin. Skyddsåtgärderna är samma som i avsnittet om Hydrologi, Bedömning Ingen direkt påverkan kan ske på livsmiljöerna i Natura 2000-områdena då de är belägna utanför projektområdet. En indirekt påverkan skulle kunna ske på fågellivet och hydrologin. Eventuell påverkan på fågellivet behandlas under rubrik Stormyran-Lommyran, Hagåsens - Klingersjöåsen och Språngmyran-Röjtjärnmyran ligger alla uppströms avrinningen från Gubbaberget och därmed bedöms inte hydrologin kunna påverkas en vindkraftetablering i Gubbaberget. Naturvärdena beskrivna i reservatsbestämmelserna för naturreservaten Lill-Naggen och Tillammstjärnen bedöms inte att påverkas, då de är belägna utanför projektområdet. Därmed kan ingen direkt påverkan ske på livsmiljöerna i reservaten. Det finns ingen tydlig avrinning från projektområdet till Lill-Naggens naturreservat. Inom projektområdet finns en myr som 146

153 8H sträcker sig in i naturreservatet. Myren har uppmärksammats i den hydrologiska utredningen. Enligt exempellayouten placeras inga verk och vägar så att hydrologin kan påverkas. Mellan reservatet Tillammsmyrarna och projektområdet ligger vattendelaren mellan två huvudavrinningsområden. Endast en mindre mängd av vattenföringen inom projektområdet kan mynna ut i reservatet. Enligt exempellayouten placeras inga verk och vägar så att hydrologin kan påverkas i naturreservatet. Inga skyddsåtgärder bedöms vara nödvändiga för de båda reservaten. De av Skogsstyrelsen avsatta områdena med biotopskydd är belägna på sådant avstånd från projektområdet att dessa inte bedöms påverkas. Vid breddning av befintliga vägar och anläggande av nya vägar enligt exempellayouten planeras anläggningsarbeten inom strandskyddat område. Allemansrätten bedöms inte påverkas och med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms inte biologin i vattendragen att påverkas vid anläggningsarbetena. Bedömningen är att det ger mindre påverkan att använda befintligt vägnät även om det löper parallellt med bäckarna, än att anlägga ny väg längre ifrån bäcken. Med de skyddsåtgärder som vidtas bedöms påverkan på skyddade områden som ringa Naturvärden Information om övriga värden har hämtats från tillgängliga nationella och regionala informationskällor såsom Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Artdatabanken och länsstyrelser. Skoglig information på beståndsnivå har tillhandahållits från SCA. En inventering av naturvärden har också gjorts inom projektområdet under juli 2012 i enlighet med SCA:s inventeringsmetodik. I kapitel 5, Figur 33 redovisas skyddade områden och naturvärden inom och i nära anslutning till Gubbaberget. Inom ramen för de olika inventeringarna såsom våtmarksinventeringen, nyckelbiotopinventeringen och SCA:s naturvärdesinventering tillämpas olika klassificeringssystem. Därför har alla naturvärdena värderats enligt en gemensam värdeskala. Värdering av naturvärden (områden/objekt) har gjorts enligt följande värdeskala: Mycket höga naturvärden (områden med skydd enligt 7 kap miljöbalken, områden med naturvårdsavtal) Höga naturvärden (ängs- och betesmarksobjekt, nyckelbiotoper enligt Skogsstyrelsen, SCA klass 1, VMI klass1 och 2 (dokumenterade värden) Naturvärden (VMI klass 3 (dokumenterade värden), naturvärdesobjekt enligt Skogsstyrelsen, SCA klass 2) I naturvärdesbedömningen, bilaga 3, framgår kriterier för klassificering och värdering av naturvärden. Inom projektområdet finns följande värden registrerade i tillgängliga nationella och regionala informationskällor: 2 nyckelbiotoper, 4 våtmarksobjekt med klass 3 och 15 sumpskogsobjekt. Inom de fyra våtmarkerna av klass 3 finns inga av länsstyrelsen dokumenterade värden. Samtliga våtmarksobjekt och sumpskogsobjekt redovisas som våta och blöta marker. Vid inventeringen av naturvärden under 2012 identifierades 5 SCA klass 1-objekt, 15 SCA klass 2-objekt och 10 SCA klass 3-objekt. Se Tabell 24 och Figur

154 8H Tabell 24: Områden/objekt med värden inom eller i nära anslutning till Gubbaberget Värden Mycket höga naturvärden Höga naturvärden Naturvärden Vissa naturvärden Färg i kartan Områden/objekt inom eller i nära anslutning till projektområdet Inga skyddade områden finns registrerade inom projektområdet. Två naturreservat gränsar mot projektområdet, Lill-Naggen och Tillammstjärnen. 2 nyckelbiotoper 5 SCA klass 1-objekt. 15 SCA klass 2-objekt 10 SCA klass 3-objekt Det finns registrerade lokaler för rödlistade arter inom projektområdet. Dessa lokaler är huvudsakligen belägna inom SCA klass 1-objekt och SCA klass 2-objekt samt i några av SCA klass 3-objekten. Påverkan skulle kunna ske genom att livsmiljön för dessa arter förändras. 148

155 8H Figur 83: Bedömning av naturvärden inom Gubbaberget. Samtliga icke klassade våtmarksobjekt och sumpskogsobjekt redovisas som våta och blöta marker. För tolkning av numreringen hänvisas till naturvärdesbedömningen, bilaga

156 8H Skyddsåtgärder Skyddsåtgärder gällande vindkraftverk, fundament, transformatorstationer och servicebyggnader: Av Figur 84 kan utläsas hur maxexempellayouten korrelerar till skyddsåtgärderna. Samtliga områden med höga naturvärden och naturvärden inom projektområdet undantas från placering av vindkraftverk, transformatorstationer och servicebyggnader. Värden Höga naturvärden Undantag Ja Färg i kartan Områden/objekt 2 nyckelbiotoper 5 SCA klass 1-objekt. Naturvärden Ja 15 SCA klass 2-objekt Hänsyn kommer att tas till de identifierade lokalerna för rödlistade arter. Skyddsåtgärder gällande nya vägar: Samtliga områden med höga naturvärden inom projektområdet undantas från ny vägdragning. Av Figur 85 kan utläsas hur den preliminära väglayouten korrelerar till skyddsåtgärderna. Värden Höga naturvärden Undantag Ja Färg i kartan Områden/objekt 2 nyckelbiotoper 5 SCA klass 1-objekt. Vid detaljprojektering kommer största möjliga hänsyn att tas till SCA klass 2-objekt. Identifierade rödlistade arter ska uppmärksammas och hänsyn tas i samband med detaljprojekteringen. Vägdragning genom och nära våtmarker kommer om möjligt att undvikas. 150

157 8H Figur 84: Områden som undantas från placering av vindkraftverk, fundament, transformatorstationer och servicebyggnader: höga naturvärden och naturvärden. För tolkning av numreringen hänvisas till naturvärdesbedömningen, bilaga

158 8H Figur 85: Områden som undantas ny vägdragning: höga naturvärden. För tolkning av numreringen hänvisas till naturvärdesbedömningen, bilaga

159 Bedömning 8H Av naturvärdesbedömningen framgår att hänsyn till olika naturvärden inom Gubbaberget är motiverade. Skyddsåtgärder kommer också att vidtas i syfte att minimera påverkan. Tabell 25: Naturvärden som kommer att undantas från placering av vindkraftverk, fundament, transformatorer och servicebyggnader. Naturvärden Höga Naturvärden Naturvärden Områden som undantas 2 Nyckelbiotoper och 5 SCA klass 1-objekt 15 SCA klass 2-objekt Tabell 26: Naturvärden som kommer att undantas från dragning av nya vägar. Naturvärden Höga Naturvärden Områden som undantas 2 Nyckelbiotoper och 5 SCA klass 1-objekt Rödlistade arter inom projektområdet finns huvudsakligen inom SCA klass 1- och 2-objekten samt vid lokalerna för rödlistade arter vid Hedsjövallen. Då SCA klass 1- och SCA klass 2- objekt undantas från placering av vindkraftverk etc. och SCA klass 1-objekt undantas från ny vägdragning kommer även arterna att undantas från påverkan. Det skulle innebära orimliga begränsningar och hänsyn att undanta alla SCA klass 2- och även SCA klass 3-objekt från allt anläggningsarbete. Vid detaljprojektering av nya vägar måste ses till helheten och olika aspekter och hänsyn vägas mot varandra. Att undanta alla SCA klass-2 objekt kan innebära längre vägsträckor med sammantaget större miljöpåverkan än att dra vägen genom ett sådant objekt samt därtill också onödiga kostnader. Största möjliga hänsyn kommer att tas vid ny vägdragning varvid hänsyn även kommer att tas till registrerade rödlistade arter inom i synnerhet områden med klass Naturvärden. Maxexempellayouten innebär att vindkraftverk inte berör strandskyddsområde. Det finns dock befintliga vägar som kan behöva breddas inom strandskyddat område Vissa nya vägsträckningar som går från befintlig väg fram till vindkraftverk kan komma närmare vattendrag än 100 meter. Allemansrätten bedöms dock inte påverkas och med de skyddsåtgärder som kommer att vidtas bedöms inte biologin i vattendragen att påverkas vid anläggningsarbeten. Sammantaget med den hänsyn som framgår av skyddsåtgärderna för hydrologi och de skyddsåtgärder för naturvärden som planeras bedöms risken för påverkan på naturvärden vara liten. I Figur 86 och Figur 87 visas maxexempellayouten med 46 vindkraftverk och vägar enligt den preliminära väglayouten. Kartorna visar att det är möjligt att etablera en vindkraftpark om 46 vindkraftverk inom projektområdet med därtill hörande vägdragning med hänsyn till de naturvärden och de skyddsåtgärder som framgår ovan. Tilläggas kan att ytterligare naturvärden kommer att sparas av tekniska skäl och av det skälet att det är olämpliga vindlägen. Detta gäller exempelvis våtmarker och sumpskogar. Påverkan på naturvärden bedöms bli ringa. 153

160 8H Fågel Utförd fågelinventering och kompletterande undersökning kring förekomsten av kungsörn beskrivs i avsnittet 5.16 och redovisas i sin helhet i bilaga 4. Av örninventeringen såväl som av bakgrundsdata framgår att örnrevir ej har konstaterats i närområdet varken innevarande år eller tidigare. (När det gäller örn anger Grouse expeditions att inventeringens slutsatser gäller för parkavgränsningarna plus 3 km.) Örngruppen har inte heller några vintermatningar i området. Inga tecken finns på örnetablering inom området. När det gäller gråtrut häckar ett par på parkgränsen. Måsar ( dit gråtrut räknas), tärnor, skarvar och alkor häckar ofta i kolonier. Tillsammans med en del andra arter bildar de så kallade sjöfågel-kolonier. De rekommendationer som finns i Naturvårdsverkets Rapport 6467 gäller sådana kolonier, alltså platser med många häckande par. Ett enstaka par som i Gubbaberget behöver inte speciella skyddsåtgärder. Vid inventeringen konstaterades att smålom inte häckar inom parken men två förbiflygande individer har setts under förflyttning mellan häck och födotjärn vid linjetaxeringen. Området Gubbaberget ligger inte i eller i närheten av någon känd sträckled. Inga lämpliga klippor hittades vid fågelinventering för fjällvråk. Hönsfåglar kolliderar relativt andra fåglar oftare med vindkraftverk och andra konstruktioner. Av naturvårdsverkets syntesrapport om vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss framgår att riskerna för påverkan från vindkraft på populationer av skogshöns nästan är obefintlig. Tätheten av skogshöns (tjäder och orre) är högst i Norrland, d.v.s. även i Västernorrlands län, samt i Dalarnas och Värmlands län. Tjäder och orre finns i alla län utom på Gotland och är inte rödlistade i Sverige. Tätheten av häckande skogshöns (inkl. järpe)och ripor är i Västernorrlands län 250,1-289,2 per kvadratmil och den procentuella andelen av Sveriges skogshöns som häckar i Västernorrlands län är 7,6 % 35. Förekomsten av tjäder i Gubbaberget var 0,74 stycken/km 2 vid fågelinventeringen. Omräknat motsvarar det ca 74 stycken per kvadratmil, vilket alltså är betydligt under förväntad nivå i detta geografiska läge. Orre hade vid inventeringen en förekomst av 0,66 stycken/km 2 vilket motsvara 66 stycken per kvadratmil, också det en betydligt lägre nivå än förväntat. Vissa miljöer är särskilt viktiga för lekande tjäder och orre. Tjäder spelar i uppvuxen skog och orre spelar på stora, öppna mossar. Likaså är gammelskog och myrmarker viktiga för hönsens och kycklingarnas födosök. Tjädern har anpassat sig väl till ett mer mosaikartat landskap. Det saknas dock tillräckliga kunskaper om betydelsen av störningar från vindkraftverk vid lekplatser för tjäder och orre. Det finns indikationer på att det moderna skogsbruket har medfört att medelstora och stora spelplatser för tjäder blir allt färre 36. Större spel (5 hannar eller fler), vilka enligt SOF skall ges skyddszon vid spelplats, har inte identifierats vid inventering i Gubbaberget och det konstateras att projektområdet är delvis hårt brukat och den låga förekomsten av tjäder beror sannolikt av att sammanhängande bitar äldre skog saknas vilka är en förutsättning för förekomsten av större spel Skyddsåtgärder Det interna elnätet som sammanbinder vindkraftverken inom projektområdet kommer att markförläggas. 35 Rapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Naturvårdsverket november Tjäderinventeringen bilaga 4 154

161 8H Skulle mot förmodan större tjäderspel identifieras i samband med detaljprojektering kommer skälig hänsyn att tas i samråd med länsstyrelsen. Biotoper av gammelskogs- och myrmarker bevaras i enlighet med de skyddsåtgärder som framgår av avsnittet En skyddszon på 2 km hålls till idag kända häckningsplatser för kungsörn Bedömning Tre Natura 2000-områden har ett skydd enligt fågeldirektivet och ligger inom tolv kilometers avstånd från projektområdet, Stormyran-Lommyran (6,5 km) och Röjtjärnsmyran Spångmyran (10 km) och Hagåsen Klingersjöåsen (12 km). Bevarandemålen för fågelarter inom dessa Natura 2000-områden bedöms inte påverkas av en vindkraftetablering i Gubbaberget. Bedömningen grundar sig på uppgifter från fågelinventeringen, bilaga 4, där inventeraren Martin Rydberg Hedéns genomgång visar att de allra flesta arter som ingår i bevarandeplanerna överhuvudtaget saknar kända konflikter med vindkraft. I de rekommendationer som SOF (Sveriges ornitologiska förening) har satt upp för vindkraft rekommenderas inte för någon art större skyddszon än en radie om 2 km. Avståndet från Gubbaberget till ovanstående Natura 2000-områden är betydligt längre och bedömningen är därför att uppförandet av vindkraft inte kommer att påverka fågelfaunan. Av Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss 37 framgår att sammantaget är risken att fåglar och fladdermöss dödas av vindkraftverk antagligen liten i förhållande till risken att de omkommer på grund av annan mänsklig påverkan. Olyckor vid vindkraftverk och annan dödlighet slår emellertid ofta helt olika med avseende på arter och åldergrupper och kan därför inte på förhand avfärdas helt. Området vid Gubbaberget har utretts med avseende på fågel. Inventeringens generella slutsats är att området bitvis är ganska hårt brukat och stora arealer utgörs av ung produktionsskog. Det finns enstaka öar av äldre skog som inte brukats på grund av oländig terräng. Inventeringen har inte gett några häpnadsväckande fynd och antalet rödlistade arter och indikatorarter är låg. Inga tecken finns på örnetablering inom området och tre km runt omkring. Resultatet från örninventeringen, tre observationer, är normalt för ett område som saknar etablerade örnrevir. Tätheten av hönsfågel inom Gubbabergets projektområde är lägre än förväntat jämfört med det vanliga i dessa trakter. Höga naturvärden och Naturvärden (biotoper av gammelskogs- och myrmarker) kommer att bevaras i enlighet med de skyddsåtgärder som framgår av Dessa biotoper är betydelsefulla för hönsfåglarnas och kycklingarnas födosök. I naturvårdsverkets rapport 2011:6467 redovisas rekommendationer att förlägga stora delar av utbyggnaden av vindkraft till produktionsskog i inlandet, vilket stämmer väl in på området Gubbaberget. Påverkan på fågellivet bedöms vara liten och uppförandet av vindkraftverk kommer inte att ha någon betydande påverkan på fågelfaunan i området. Den sammantagna bedömningen är att påverkan på fågellivet är ringa. 37 Rapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Naturvårdsverket november

162 8H Fladdermus På uppdrag av SCA har en studie gjorts av fladdermusaktiviteten inom och runt området Gubbaberget. Hela studien har genomförts juni-augusti 2012 av Martin Rydberg Hedén, Grouseexpeditions i enlighet med de rekommendationer som finns i Naturvårdsverkets rapport nr Inventeringen i sin helhet återfinns i bilaga 4. Inventeringens resultat leder till följande slutsatser och bedömningar av Grouseexpedition, Martin Rydberg Hedén. Områdets topografi och skogens åldersstruktur i kombination med det nordliga läget i landet gör att det helt saknas förutsättningar för en kraftig förekomst av fladdermöss. Den enda rödlistade art som förekommer på dessa breddgrader är Fransfladdermus men avsaknaden av äldre skog med stående död ved gör sannolikheten låg. Arten noterades inte heller vid undersökningen. Fransfladdermus har dessutom ett beteende som gör att den hittills aldrig har förolyckats vid ett vindkraftverk 38 då den jagar lågt och inte kommer i närheten av rotorer. Mot bakgrund av den biotopstudie som gjordes under juni görs bedömningen att området i sin helhet kan klassas som kategori 3 där en fältinventering med ultraljudsdetektorer ej är nödvändig. Det finns i dagsläget ingen konflikt mellan EUROBAT antagandena och en etablering av vindkraft då den påverkan en etablering kan ha på de förekommande arterna inte kommer att kunna påverka den nationella populationsnivån Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder föreslås Bedömning Projektområdet bedöms inte vara en lämplig biotop för fladdermöss. Mot bakgrund av resultatet av biotopinventeringarna i fält och de bedömningar som gjorts enligt ovan bedöms sannolikheten för att det förekommer annat än vanliga arter av fladdermöss inom projektområdet som låg. Den sammantagna bedömningen är att påverkan på fladdermus är ringa Övrig fauna Som beskrivs i kapitel 5.18 så omfattar djurlivet i projektområdet idag de arter som normalt förekommer i denna typ av skogsmiljö d.v.s. älg, rådjur, räv, björn mm. Inom Naturvårdsverkets syntesrapport, Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur 39, har tillgängliga kunskaper och erfarenheter om vindkraftens effekter på landlevande djur, såväl vilda som tama sammanställts. Av denna rapport framgår sammanfattningsvis följande: Även om kunskapsunderlaget generellt är tunt kan det inte uteslutas att landlevande däggdjur bland annat stora rovdjur på olika sätt kan påverkas av vindkraftutbyggnad. För de större viltarterna torde påverkan från vindkraft främst bero på nätet av tillfartsvägar till vindkraftverken. Den främsta faktorn är troligen tillgängliggörandet för friluftsliv, jakt och nöjestrafik. Det är väl känt att störningar från sådan mänsklig aktivitet kan påverka älg, hjort, tamren samt stora däggdjur och i praktiken leda till habitatförlust. 38 Rapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Naturvårdsverket november 2011, s Rapport Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Naturvårdsverket maj

163 8H Vindkraftutbyggnad förväntas åtminstone i skogslandskapet ske i mer avlägsna, höglänta, idag väglösa områden. Sådana områden kan utgöra refuger för bland annat stora rovdjur eller vara viktiga betesmarker för klövdjur. På det viset kan exempelvis nya vägar in i dessa områden komma att få effekter på populationsnivån för dessa arter. Däremot innebär de habitatförändringar, som tillfartsvägarna leder till, inte nödvändigtvis något problem för de större däggdjursarterna. I stället borde öppna marker, nya kantzoner och vägkanter kunna gynna många viltarter. Öppna marker och bryn skapar nytt bete, vägarna kan underlätta för djuren att röra sig i landskapet eller för att undkomma insekter. Ett fåtal tillgängliga studier på bl. a. klövvilt och stora rovdjur under byggfasen antyder att dessa djur då tillfälligt kan undvika vindkraftparker. Buller från vindkraftparker kan teoretiskt störa djurens kommunikation, och även synintryck (inklusive reflexer, skuggor och belysning) kan upplevas störande eller stressande för såväl vilt som tamdjur. De studier som finns pekar dock på avsaknad av sådana effekter, eller snabb tillvänjning till störningen, och därmed en begränsad inverkan. Djur kan även vänja sig vid de övriga störningar som vindkraften innebär. Det kan finnas skillnader i hur störningseffekter gör sig gällande, beroende på landskap och pågående markanvändning. I redan störda områden påverkar en vindkraftetablering kanske inte de förekommande arterna i lika hög omfattning som den skulle göra i mer glesbefolkade skogs- och fjällandskap. Effekterna kan också bero på vindkraftparkens storlek. Vid utbyggnad av större vindkraftparker kan även flera små lokala effekter där summera ihop till betydande effekter, med konsekvenser på populationsnivå Skyddsåtgärder Inga särskilda skyddsåtgärder planeras Bedömning Inom Gubbaberget finns redan idag ett utbyggt vägnät, inom området bedrivs ett aktivt produktionsskogsbruk, det förekommer jakt och området runt Långsjön används för fiske. Även om Gubbaberget och dess närområde är ett glesbefolkat skogsområde så rör sig människor i närheten, fiskar, jagar, kör skoter med mera. Martin Rydberg Hedén, Grouseexpeditions har gjort bedömningen att djurlivet under byggfasen sannolikt kommer att påverkas inom projektområdet då uppbyggnaden sker och den mänskliga aktiviteten är hög. Under driftfasen däremot bedöms det som troligt att nuvarande fauna åter kommer att finnas inom projektområdet och dess närhet och djuren kommer att ha återtagit områden de undvek under tiden då anläggningen uppfördes. Under de kommande årtionden som parken är i bruk kommer själva vindkraftverken att ha en ringa, om ens någon påverkan på djuren, då de snabbt vänjer sig vid ljud som de inte kan relatera till fara. Hur mycket det nya vägnätet kommer att påverka, beror på hur mycket nyttotrafik som behövs, samt i vilken omfattning vägarna bommas för allmänheten. När parken har tjänat ut kommer djuren att påverkas mer igen när både människor och maskiner är i omlopp vid nedmonteringen och avvecklingen. Den totala påverkan ur ett längre tidsperspektiv blir liten och kommer inte att förändra artstrukturen i området. Mot bakgrund av de bedömningar som framgår av syntesrapporten ovan och projektområdets förutsättningar, bedöms påverkan bli ringa. 157

164 8H Kulturmiljö I kapitel 5 redogörs för resultatet av den arkeologiska utredningen, steg 1, och kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) som genomförts inom projektet. Det finns inte någon kulturhistorisk bebyggelse, kulturmiljö eller riksintresseområde inom eller i nära anslutning till utredningsområdet. Närmaste riksintresseområde ligger cirka 2 mil bort och det saknas bebyggda kulturmiljöer och byggnader av särskilt kulturhistoriskt intresse i projektområdet. Det finns inga fasta fornlämningar i utredningsområdet. Inom projektområdet har 28 lokaler registrerats där 27 har bedömts utgöra övriga kulturhistoriska lämningar, mestadels områden med lämningar från skogsbruket och kolning. En lokal har bedömts som så kallad uppgift om, eftersom den endast är känd genom uppteckningar. Inga av de lämningar som dokumenterades är således skyddade enligt kulturminneslagen (KML), vilket innebär att ingrepp i eller i deras närhet inte är tillståndspliktigt. Området innehåller lämningar som är tidstypiska för liknande utmarksområden i Norrland, så i den meningen är utredningsområdet knappast sårbart för en vindkraftsutbyggnad. Utredningen menar ändå att det är önskvärt, om inte obligatoriskt, att hänsyn visas till alla de lämningar som finns inom utredningsområdet oavsett antikvarisk status, förslagsvis genom att lämna en skogsbeklädd buffertzon runt lämningarna i syfte att dämpa eventuell audio-visuell påverkan från närliggande vindkraftverk och tillfartsvägar. Figur 88: Maxexempellayouten och den preliminära väglayouten relativt kulturlämningarna inom området, se bilaga

165 8H Figur 89: Hedsjövallen i södra delen av Gubbaberget uppförstorad. Maxexempellayouten och den preliminära väglayouten visas relativt kulturlämningarna inom området, se bilaga 5. Speciellt känsliga för fragmentering är enligt utredningen två mikromiljöer av kulturhistoriskt intresse, den ena kring Hedsjövallen och den andra mellan Hedsjövallen och Lillnaggen. Rekommendationen från utredarna är för dessa mikromiljöer att man bör undvika att anlägga vägar och vindkraftverk för nära invid dem och/eller mellan de olika och enskilda lämningarna som tillsammans bildar mikromiljöerna. Som framgår av Figur 89 ligger vindkraftverken i maxexempellayouten inte inom lämningarna vid Hedsjövallen. Vägdragningen nedanför Hedsjövallen följer befintlig väg. En ny vägsträckning fram till vindkraftverken söder om Hedsjövallen föreslås. Den går i exemplet i kanten över en övrig kulturhistorisk lämning för att undvika vägdragning i de blöta markerna vid Mattesesmyran. Som framgår av Figur 88 ligger lämningarna i mikromiljön söder om Lillnaggen utanför nuvarande projektområde, och berörs därför inte av vindkraftverk eller vägar. För utredningsområdets övriga kulturhistoriska lämningar rekommenderas hänsyn genom att inte röra själva lämningen. I Figur 88 framgår maxexempellayouten och den preliminära väglayouten relativt de kulturlämningar som finns identifierade Skyddsåtgärder Följande skyddsåtgärder planeras: - I enlighet med kulturminneslagen kommer fornlämningar och bevakningsobjekt inte att röras innan kontakt och tillstånd medges av länsstyrelsen i respektive län. 159

166 8H När de slutliga layouterna för vindkraftverk och vägar etc. finns, efter att detaljprojektering skett, kommer berörda positioner för vindkraftverk och nya vägdragningar vid behov, baserat på resultatet av genomförd kulturhistorisk studie, att undersökas i fält av sakkunnig. Därvid kommer länsstyrelsen att kontaktas för ställningstagande till erforderlig omfattning av fältstudien. - Om möjligt kommer hänsyn att tas till kulturlämningar som inte omfattas av lagstadgat skydd. Därvid kommer värdet av ett bra vindläge att vägas in eller en svårare passage över t ex en våtmark. Som exempel kan nämnas att om en befintlig väg behöver breddas och vägen ligger nära en övrig kulturhistorisk lämning kommer om möjligt breddningen att ske i riktning från lämningen eller om det vid detaljprojekteringen är möjligt att justera positionen för en anläggning eller vägdragning så att en lämning inte påverkas, kommer så att ske Bedömning Inom projektområdet finns inga fasta fornlämningar. I normala fall är övriga kulturhistoriska lämningar inte skyddade enligt lag och ingrepp i eller i deras närhet är inte tillståndspliktiga. Av Figur 88 och Figur 89 framgår att med maxexempellayouten och den preliminära väglayouten påverkas de övriga kulturhistoriska lämningarna vid Hedsjövallen av en ny vägdragning för att undvika vägdragning i våtmarken. Vid detaljprojekteringen kommer anläggningen av vägen att undersökas och anpassas till platsens förhållanden. Bedömningen är att en vindkraftpark med 46 vindkraftverk och därtill kopplad infrastruktur kan etableras inom Gubbaberget med rimlig hänsyn till kulturlämningar. Bedömningen är att påverkan blir ringa Transporter Utsläpp till luft Utsläppen till luft från vindkraft är mycket små. Vindkraftverken själva förorsakar vid normal drift inga utsläpp utan det är framför allt transportarbetet som svarar för utsläppen. Det mesta transportarbetet är kopplat till etableringsfasen. Baserat på bedömningar av transportvolymer och transportavstånden har utsläppen till luft tagits fram med hjälp av beräkningsverktyget NTM Calc, där emissioner och energiförbrukning vid godstransporter kan beräknas. Resultatet redovisas i Tabell 27. Tabell 27: Utsläpp till luft från transporter Vägar och Torn och El- Summa fundament verk utrustning CO 2 (ton) NO x (ton) Stoft (kg) Beräkningarna för transporter av torn och verk baserats på lastbilstransport från Danmark, 800 km, vilket bedöms kunna representera worst case. Utrustningen kan också komma att transporteras med båt, t.ex. till Härnösands hamn innebärande en sträcka på ca 170 km. Vindkraftparken innebär en besparing av minst ton koldioxid per år. Miljökonsekvensen av CO 2, klimatpåverkan, är global och därför lättast att jämföra med 160

167 8H vindkraftens motsvarande minskning av CO 2 -utsläppen. Detta innebär att CO 2 -utsläppen från etableringsfasens transporter är kompenserade efter cirka 4 veckors drift. Vindkraftsparkens utsläpp av koldioxid från transporter är mycket små i jämförelse med utsläppen från vindkraftverkens hela livslängd och den förnyelsebara elproduktionen. När det gäller övriga emissioner är jämförelsen svårare eftersom deras miljökonsekvenser är regionala och/eller lokala. Det vill säga att man måste jämföra konsekvensen av stor minskning av utsläppen i t ex Danmark (som har ett antal kolkondenskraftverk) med konsekvensen av ett mindre utsläpp som sker lokalt och längs svenska vägar. Detta bedöms inte som möjligt att utreda i detta sammanhang Skyddsåtgärder I enlighet med samrådsredogörelsen kommer Trafikverket att kontaktas i god tid innan byggfasen för kommunikation Bedömning Relativt den totala påverkan som transporter orsakar måste de utsläpp till luft som föreliggande projekt orsakar betraktas som små. Därtill innebär elproduktion med förnybar vindenergi ytterst små utsläpp till luft vid drift jämfört med annan produktion med bränslen som vid drift orsakar luftemissioner. Påverkan bedöms bli ringa Kumulativ påverkan Flera vindkraftparker kan, om de ligger tillräckligt nära varandra, ge upphov till kumulativ påverkan. Det vill säga att t.ex. ljud från två vindkraftsparker tillsammans ger upphov till sammantaget högre ljudnivå vid en bostad. En vindkraftpark kan även tillsammans med annan slags verksamhet i närheten ge upphov till kumulativ påverkan genom exempelvis ljud och transporter. Kumulativ påverkan i vindkraftssammanhang avser framförallt påverkan på boendemiljön genom ljud, skuggor och visuell påverkan samt påverkan på landskapsbilden och transporter. En förutsättning för att kunna bedöma hur flera vindkraftsprojekt samverkar kumulativt är dock att projekten startat så att indata avseende vindkraftverk och parklayout finns. Enligt praxis tas hänsyn till de vindkraftsprojekt som påbörjat sin tillståndsprocess d.v.s. haft samråd. Sannolikheten för att samtliga vindkraftsområden i kommunernas vindkraftsplaner förr eller senare kommer att tas i anspråk måste anses vara stor. För detta projekt bedöms kumulativ påverkan för ljud, skuggor och landskapsbild behöva belysas. Därtill riskeras kumulativ påverkan med avseende på byggnation och transporter under byggfasen. Denna påverkan kan dock inte förutses och bedömas i detta skede av projektet. Detta eftersom man omöjligt kan veta vilka projekt som kommer att realiseras och byggas samt i så fall när detta kommer att ske i tiden. Byggfasen pågår därtill under en begränsad tidsperiod. Näraliggande vindkraftprojekt i Gubbabergets närområde skulle kunna ge kumulativ påverkan visuellt och på landskapsbilden med Gubbabergets planerade vindkraftspark. Samtliga berör områden som pekats ut som lämpliga för vindkraft i kommunala vindkraftsplaner. Två av dessa är E.ONs projekt Björnberget och Bäråsen som befinner sig i samma fas som 161

168 8H Gubbaberget, det vill säga ansökan om miljöbalkstillstånd kommer snart att inlämnas. För dessa tre projekt planerar E.ON bland annat en gemensam lösning för elnätsanslutningen. De två vindkraftsprojekt som har lagakraftvunna tillstånd enligt miljöbalken, Östavall och Långåsen, ligger drygt 15 km norr om Gubbaberget. De andra fem projekten har kommit olika långt i tillståndsprocessen, se Tabell. Därtill finns tre områden i vindbruksplaner där projekt ännu inte startats. Lokaliseringen av vindkraftsprojekt och utpekade vindkraftsområden relativt Gubbaberget framgår av Figur 90 och antalet planerade vindkraftverk av Tabell 28. Såvitt är känt har inget av dessa vindkraftsprojekt ännu byggts. Tabell 28: Kända vindkraftsprojekt i närområdet till Gubbaberget Projekt Översiktsplan Antal VKV Fas i tillståndsprocessen Östavall Fjällåsen/Tovåsen 36 Laga kraft Långåsen Långåsen 7 Laga kraft Klevberget 1 Klevberget 6 Samrådsfas Klevberget 2 Klevberget 15 Samrådsfas Riberget Riberget 19 Under Prövning Björnberget Bottentjärnen/ Lill- Grundsjön 150 Samrådsfas Bäråsen Saxen 100 Samrådsfas Storåsen Lomsjöåsen Nottjärnen Ej ianspråktaget Ej ianspråktaget Ej ianspråktaget 162

169 8H Figur 90: Kända vindkraftparker omkring Gubbaberget och som är under planering eller är byggda Den kumulativa ljudpåverkan visas i Figur 91, den kumulativa skuggpåverkan visas i Figur 92 och den kumulativa påverkan på synbarheten i landskapet visas i Figur 97 till Figur 100. Ljudberäkningen enligt Tabell 29 och Figur 91 visar att den kumulativa ljudutbredningen från den planerade anläggningen vid Gubbaberget beror av den planerade anläggningen vid Björnberget. Beräkningarna för samma typ av turbin som i maxexempellayouten, med en totalhöjd om 175 meter har här utförts som värsta fallet när det gäller ljud, eftersom ett lägre vindkraftverk kommer närmare marken. Tabell 29: Kumulativ ljudberäkning, Gubbaberget och Björnberget. Beräknade ljudnivåer med indata från de förutsättningar som maxexempellayouten ger; 46 vindkraftverk, 3MW turbin, men med totalhöjden 175 meter. Punkt Bostad/fritidshus Avstånd närmaste verk enligt exempellayouten (km)) Ljudpåverkan 8m/s (db(a)) 0 Västisvedjan 1,9 40,0 1 Hallaåberget 2,0 38,9 2 Grundsjön by 1,8 38,3 3 Grundsjö by Bygdegård 1, Grundsjö by 1,8 38,2 5 Hångstaörnstorpet 5,4 29,4 6 Hångstaörnstorpet 5,8 28,8 7 Naggnäset 1,9 36,2 163

170 8H Sjömon badplats 4,8 28,2 9 Naggen 5,1 28,0 10 Naggen 5,5 27,1 11 Stugutjärn 1,5 39,9 12 Riset 1,8 37,2 13 Riset Komyran 1,9 37,0 14 Hedsjö 3,2 34,2 15 Nylandet 3,4 33,6 16 Sågen ,4 17 Klabbtorpet 2,3 35,2 18 Mellansjö 3,1 33,3 29 Kojevik 2,6 37,5 31 Brännan 3,2 34,0 32 Laxåtjärnen 1,8 35,5 36 Gårdsjön Gubbaberget 1,2 39,0 38 Olatjärnen 4,1 28,6 Figur 91: Kumulativ ljudutbredning, Gubbaberget och näraliggande projektområden. Skuggberäkningarna enligt Tabell 30 och Figur 92 visar att den kumulativa skuggutbredningen från Gubbaberget och Björnberget inte märks i skuggberäkningarna. 164

171 8H Tabell 30: Kumulativ skuggberäkning Gubbaberget och Björnberget. De beräkningspunkter där det är noll skuggtid är inte medtagna i tabellen. Punkt Bostad/fritidshus Sannolik (faktisk) skuggtid) Maximal skuggtid Maximalt möjlig skuggtid (värsta fallet) (timmar per år) (timmar per år) (timmar per dag) 3 Grundsjö by Bygdegård 2:11 0:20 21:07 11 Stugutjärn 4:35 0:20 23:08 36 Gårdsjön Gubbaberget 1:56 0:24 21:02 Figur 92: Skuggberäkning kumulativt Gubbaberget och Björnberget, maxexempellayout med totalhöjd 240 m. Siktanalys och fotomontage har tagits fram för att bedöma kumulativ påverkan på landskapsbilden. Inom det höglänta skogsområdet vid gränsen mellan Ånge och Ljusdals kommuner pågår planering av ca 300 vindkraftverk i åtta olika parker i olika storlekar. Gubbaberget med 46 planerade vindkraft är den tredje största av de planerade parkerna. Björnberget, strax norr om Gubbaberget är den största parken med 93 planerade verk. Antalet vindkraftverk i de andra parkerna varierar från 7 till 55 verk. Varje park bildar sitt eget kluster som kan uppfattas som en sammanhängande grupp inom närområdet. På avstånd smälter flera av grupperna visuellt ihop och kan uppfattas mer som en enda stor vindkraftsanläggning. För att kunna bilda sig en uppfattning av den totala eventuella påverkan beskrivs de så kallade kumulativa effekterna utifrån värsta möjliga scenario, dvs förutsatt att alla parkerna anläggs. 165

172 8H För att kunna beskriva den kumulativa påverkan på landskapsbilden har fotomontage och synbarhetsanalys gjorts utifrån det rådande kunskapsläget. För att strukturera analysen har man först tagit fram fotomontage och synbarhetsanalys endast för Gubbaberget och därefter för de åtta planerade parkerna tillsammans. Figur 93: Synbarhetsanalys Gubbaberget, ingen skog ( teoretiskt värsta scenario ) Gubbaberget är den sydligaste av alla vindkraftparkerna i gränsområdet Ånge-Ljusdal. Merparten av Gubbabergets vindkraftverk står i Ljusdals kommun. Synbarhetsanalysen utan skog ( värsta scenario ) visar i vilken omfattning närområdet påverkas av anläggningen när man inte tar hänsyn till vegetationen. När vegetationen tas med i beräkningarna, minskar de visuellt påverkade områdena avsevärt, men i närområdet finns ändå bebyggelse i anslutning till sjöar och dessa områden kommer att påverkas av anläggningen på ett påtagligt sätt. 166

173 8H Figur 94: Synbarhetsanalys med skog - Gubbaberget Vindkraftparken vid Gubbaberg kommer även att vara synlig från längre avstånd, över 2 mil men överblickbar framför allt från högre toppar. Ljungandalen i norr, det mest tätbefolkade området i Ånge kommun påverkas inte visuellt av Gubbabergets vindkraftanläggning. Den visuella påverkan från Gubbaberget är mest påtaglig väster och söder om parken. Områdena intill sjön Holmsjön i Ånge kommun samt områdena vid Hennnadalen i Ljusdals kommun, framför allt västra stranden och tätorten Ramsjö påverkas visuellt av Gubbaberget. 167

174 8H Figur 95 Synbarhetsanalys utan skog, åtta planerade parker Figur 96 Synbarhet med skog, åtta planerade parker 168

175 8H Samma fotopunkter som använts tidigare, se Figur 59 och Tabell 21, har använts för att göra fotomontage med omkringliggande vindkraftparker också. Från de åtta fotopunkterna syns både Gubbaberget och Björnberget i fyra stycken. Dessa fyra kumulativa fotomontagen ses nedan i Figur 97 till Figur 100. Från övriga fyra fotopunkter är det bara Gubbaberget som syns och övriga vindkraftverk är inte synliga på grund av terrängen. Figur 97: Fotomontage från Storgrundsjön. Både Gubbaberget och Björnbergets vindkraftsparker syn. Avstånd till närmsta verk är ca 4, 9 km, Björnberget. 4 verk från Björnberget och 35 verk från Gubbaberget syns. Figur 98: Fotomontage från Naggen topp. Både Gubbaberget och Björnbergets vindkraftsparker syns. Avstånd till närmsta verk är ca 6,0 km, Gubbaberget. 23 verk från Björnberget och 29 verk från Gubbaberget syns. Figur 99: Fotomontage från Mellansjö. Både Gubbaberget och Björnbergets vindkraftsparker syns. Avstånd till närmsta verk är ca 3,4 km, Björnberget. 26 verk från Björnberget och 22 verk från Gubbaberget syns. Figur 100: Fotomontage från Hedsjö by. Avstånd till närmsta verk är ca 3,2 km, Gubbaberget. 2 verk från Björnberget och 21 verk från Gubbaberget syns. 169

176 8H Figur 101: När fotomontaget från Hedsjö by förstoras kan man skönja två verk längst ut till vänster som hör till Björnbergets vindkraftspark, ca 5,3 km bort Skyddsåtgärder Oavsett vilket fabrikat och vilken effekt som de vindkraftverk som slutligen kommer att upphandlas har, kommer ljudnivån 40 db(a), att vara styrande för utformningen av slutlig parklayout. I det fall både Björnberget och Gubbaberget realiseras kommer den kumulativa ljudnivån för Gubbaberget och Björnberget tillsammans att vara styrande. Vid behov kommer styrning för skuggminimering av vindkraftverken att tillämpas Bedömning Vad gäller ljud under driftfasen kommer Gubbaberget att verka kumulativt med Björnberget. Vid de ljudberäkningar som visas i Figur 91 och framgår av bilaga 9 har den sammanlagda ljudnivån av Gubbaberget och Björnberget beräknats. Den kumulativa ljudnivån vid bostäder i närheten av såväl Björnberget som Gubbaberget klarar 40 db(a) vid etablering av båda dessa planerade vindkraftparker enligt maxexempellayouterna. På motsvarande sätt har skuggberäkning med Björnberget och Gubbaberget utförts. Beräkningen visar att det inte är någon skillnad i skuggtider vid den kumulativa beräkningen. Gällande praxis för skuggor vid bostadshus kommer att uppfyllas. Avståndet till övriga närbelägna planerade vindkraftparker är tillräckligt långt för att kumulativ påverkan genom ljud och skuggor inte kommer att uppkomma med projektet Gubbaberget. Den regionala landskapsanalysen som finns torde ha utgjort planeringsunderlag vid utarbetandet av de kommunala vindkraftsplanerna. Vid kommunernas bedömning av lämpliga områden för vindkraft bör också påverkan på landskapsbilden kumulativt ha vägts in. Alla 170

177 8H planerade vindkraftparker överensstämmer med något utpekat område i kommunens översiktsplan. I Västernorrlands Regionala landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft 40 beskrivs området där Björnberget ligger som höglänt skog- och myrrikt landskap som är tåligt för vindkraftsetableringar. I den regionala landskapsanalysen beskrivs områdena däromkring som storskaliga och glest befolkade. Sjöarna, odlingsmarkerna och myrarna är förhållandevis små och utblickarna begränsade. Vid vindkraftetableringar måste dock hänsyn tas till småskaliga odlingslandskap och upplevelsen av orördhet i samband med myrar och naturlika skogar. Även Länsstyrelsen i Gävleborg har tagit fram en översiktlig landskapsanalys 41 på regional nivå där landskapets stora drag hanteras. Området där Gubbaberget ligger ingår i det kuperade skogslandskapet och beskrivs som generellt sett mindre känsligt ur landskapsbilds-synpunkt, men som det känsligaste av skogslandskapen. Eftersom det finns god tillgång på lämpliga områden föreslår länsstyrelsen Gävleborg att vindkraftsutbyggnaden i första hand inriktas på områden med låg konfliktgrad med hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. Länsstyrelsen föreslår också att utbyggnaden inriktas mot länets inlandsområden som har bäst förutsättningar att klara planeringsmålet utan allvarliga konflikter med befintlig bebyggelse, natur-, kultur- samt frilufts- och fiskeintressen. Ur landskapsbildssynpunkt har för siktanalys och fotomontage hänsyn tagits till närmast belägna vindkraftparker. Vid denna tidpunkt är det inte möjligt att förutse vilka vindkraftparker som kommer att realiseras. De vindkraftparker som tagits hänsyn till bedöms väl kunna representera worst case. Framförallt Björnberget verkar visuellt kumulativt med Gubbaberget och de båda planerade vindkraftparkerna torde uppfattas som en sammanhållen grupp. Den kumulativa synbarhetsanalysen för alla åtta anläggningar visar att den visuella påverkan ökar påtagligt både inom närområdet och i norr vid Ljungadalen men inte nämnvärt i söder och kring Hennadalen. Påverkan ökar successivt och det är svårt att identifiera tröskelvärden som skulle påvisa att påverkan börjar eskalera. En koncentration av flera hundra vindkraftverk påverkar landskapsbilden på ett påfallande sätt men påverkan är ändå geografiskt begränsad och andra områden kan möjligen då sparas från exploatering. Samtidigt är det även viktigt att komma ihåg att det aktuella området där vindkraftsanläggningar planeras har klassificerats som tåligt mot vindkraft, framför allt på grund av att det höglänta skogslandskapet är storskaligt och lågkomplext och att avståndet mellan de planerade parkerna och tätbebyggelse överstiger flera kilometer. Därtill är alla åtta planerade vindkraftparker utpekade i den kommunala vindkraftsplanen. Inga andra verksamheter har identifierats som skulle kunna ge kumulativ påverkan till projektet Gubbaberget Miljökvalitetsnormer En miljökvalitetsnorm är en föreskrift om kvalitet på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt som behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador 40 Lst Västernorrland, Regional landskapsanalys med fördjupning gällande landskapets tålighet för vindkraft, 2010:27 41 Landskapet i Gävleborg regional landskapsanalys ur ett vindkraftsperspektiv, Rapportnummer: 2010:21, Länsstyrelsen Gävleborg 171

178 8H eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå miljömålen (se nedan). Utgångspunkten för en miljökvalitetsnorm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Miljökvalitetsnormer avser ett bestämt geografiskt område som kan omfatta hela landet eller ett mindre område, till exempel en kommun eller bara en sjö. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. Det finns i dag miljökvalitetsnormer för olika föroreningar i utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Området där vindkraftparken Gubbaberget planeras omfattas inte av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk- och musselvatten eller buller. Däremot omfattas vissa vattenförekomster i närheten av projektområdet av miljökvalitetsnormer för vatten Skyddsåtgärder Bedömning Erforderliga åtgärder i syfte att bibehålla rådande hydrologiska status beskrivs i den tekniska beskrivningen,kapitel 6, samt i avsnittet om hydrologi, Inga sjöar eller vattendrag med fastställda miljökvalitetsnormer ligger inom projektområdet. Sjön Lill-Naggen ligger närmast projektområdet av de bedömda sjöarna och vattendragen. De hydrologiska försiktighetsåtgärder som beskrivits i kapitel 6 och i avsnitt bedöms vara tillräckliga för att minimera påverkan så att vattenregimen inte ändras. Ingen byggnation ska genomföras i sjöarna och därmed bedöms inte verksamheten bidra till morfologiska förändringar eller kontinuitetsförändringar. Skyddsåtgärder vidtas mot grumling och läckage vid anläggningsarbeten och drift. Den planerade verksamheten bedöms inte bidra till försurning eller utsläpp av miljögifter. Anläggande av vindkraftsparken bedöms inte ge konsekvenser på den ekologiska eller kemiska statusen. Grundvattenmagasinet sydväst om projektområdet har god status. Delavrinningsområde 3 har avrinning mot grundvattenmagasinet. Inom delavrinningsområde 3 ska särskilt beaktas att grundvattenmagasinet vid Hedsjö inte påverkas. Den månggraderade moränen i området gör att det är låg genomsläpplighet. De hydrologiska försiktighetsåtgärder som beskrivits i kapitel 6 bedöms vara tillräckliga. Sammanfattningsvis bedöms planerad verksamhet med föreslagna skyddsåtgärder inte medföra att någon miljökvalitetsnorm överträds eller motverkas. Sammanfattningsvis bedöms därför påverkan bli ringa Sammanfattande bedömning För varje påverkansområde har påverkan och konsekvenser för miljö och hälsa värderats i enlighet med den värdeskala som tidigare redovisats. En sammanställning av värderad påverkan framgår av Tabell 31 nedan. 42 Föreskrifter 22 FS 2009:59 om kvalitetskrav för vattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, beslutade av Länsstyrelsen i Västernorrlands läns (Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikts) 172

179 8H Tabell 31: Sammanställning av bedömd påverkan Påverkan med avseende på Bedömning av påverkan 1 Skogsbruk och jakt Ringa 2 Fiske, rekreation och friluftsliv Måttlig 3 Rennäring Ringa Bedöms ej enligt 4 Säkerhet värdeskalan 5 Landskapet Måttlig 6 Boendemiljö ljud Ringa 7 Boendemiljö skuggor Ringa 8 Boendemiljö visuell påverkan Måttlig-stor 9 Mark och vatten Ringa 10 Riksintressen Ringa 11 Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken Ringa 12 Naturvärden Ringa 13 Fågel Ringa 14 Fladdermöss Ringa 15 Övrig fauna Ringa 16 Kulturmiljö Ringa 17 Transporter Ringa 18 Kumulativ påverkan, ljud Ringa 19 Miljökvalitetsnormer Ringa Påverkan på fiske, rekreation och friluftsliv samt de visuella effekterna utkristalliseras som de mest betydande påverkan som Gubbabergets planerade vindkraftpark orsakar. Det är ofrånkomligt att vindkraftverk syns och det är svårt att mildra detta annat än marginellt genom skyddsåtgärder. Människors upplevelse av att se vindkraftverk i landskapet eller från sin bostad är högst individuell och mycket svår att värdera. Detta förhållande beskrivs i kap Ett omfattande aktivt sportfiske sker inom och i närheten av Gubbaberget. Det är troligt att de människor som köper fiskekort för fiske inom området samtidigt vill uppleva en tyst och opåverkad miljö. Förutsättningarna för en god fiskelycka bedöms däremot inte påverkas då skyddsåtgärder för att inte påverka vattenkvaliten kommer att vidtas. Beträffande de andra påverkansområdena är det möjligt att vid risk för påverkan vidta skyddsåtgärder, och så kommer också att göras. 173

180 8H ALTERNATIVREDOVISNING GUBBABERGET Enligt 6 kap. 7 miljöbalken ska MKB:n innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, alternativa utformningar samt konsekvenserna av att projektet inte kommer till stånd. 8.1 Nollalternativet Det s.k. nollalternativet skall redovisa konsekvenserna av att projektet inte kommer till stånd. Nollalternativet innebär konsekvenser både för elproduktionen och för påverkan på miljö och hälsa Konsekvenser för elproduktionen En utebliven vindkraftutbyggnad får effekt på den s.k. marginalproduktionen, d.v.s. det produktionsslag som ökar respektive minskar vid förändringar i elförbrukningen, se Figur 102. Figur 102: Förhållandet mellan utbud och efterfrågan på elmarknaden. Källa: Energimarknadsinspektionen, Vindkraft, vattenkraft och kärnkraft har de lägsta produktionskostnaderna i det nordiska elsystemet och utgör basen. Då efterfrågan ökar, används de produktionsslag med högre produktionskostnader, som baseras på kol, olja och naturgas. Vid stor efterfrågan blir det möjligt att även producera (eller importera) el som är dyrare. Utbudskurvorna visar hur mycket leverantörerna är beredda att leverera vid olika priser, efterfrågekurvan visar hur mycket av en vara konsumenterna vill ha vid olika priser. Marknadspriset hamnar där kurvorna möts. Den miljöaspekt som är mest relevant att jämföra i nollalternativet är utsläpp av koldioxid eftersom detta är ett globalt problem. Hur stor den uteblivna minskningen blir beror på en mängd faktorer och är svår att ange med någon exakt siffra. Beroende av hur sträng klimatpolitiken blir, och hur väl dess målsättningar genomförs, kan marginalelens 174

181 8H koldioxidutsläpp antas ligga i storleksordningen g CO2/kWh el 43. Produktionen är beroende av hur många och hur stora verk som installeras i Gubbaberget. Med maxexempellayouten antas produktionen bli cirka 410 GWh per år. Detta innebär en utebliven minskning av i storleksordningen ton koldioxid per år om projektet inte genomförs Konsekvenser för miljö och hälsa Att inte etablera dessa vindkraftverk riskerar medföra negativa miljö- och hälsokonsekvenser. En ökad användning av förnybar energi är en förutsättning för att minska växthuseffekten globalt samt försurningens och övergödningens effekter såväl regionalt som lokalt. Med hänsyn till befolkningstillväxten kommer behovet av energi också att öka och därför är det sannolikt att också dessa effekter på sikt ökar. I slutänden skulle detta ge negativa konsekvenser för vår natur- och kulturmiljö, friluftslivet samt vår landskapsbild Lokala konsekvenser för Gubbaberget Om projektet inte kommer till stånd kommer i ett första skede alla bedömda positiva och negativa effekter och konsekvenser i området att utebli. Med hänsyn till de politiska målen för vindkraftutbyggnad i kombination med att delar av området är utpekat som ett lämpligt område för vindkraft i den kommunala planläggningen, samt att det inte identifierats några starka motstående intressen i området, framstår det som troligt att det aktuella området på sikt kommer att användas för vindkraftetablering. 8.2 Alternativt utförande Utgångspunkten vid etableringen är att kunna utnyttja området så effektivt som möjligt, det vill säga få ut högsta möjliga elproduktion av det markområde som tas i anspråk med skälig hänsyn till motstående intressen. Det handlar både om ekonomi och om god hushållning med markresursen. Alternativt utförande handlar framför allt om följande parametrar: tornhöjd, rotordiameter, vindkraftturbinernas effekt samt antal vindkraftverk. Ju högre vindkraftverk och större vindkraftturbiner desto mer vindkraftel kan produceras. Även ekonomin är en parameter i denna ekvation, eftersom ökade investeringskostnader måste motsvaras av ökade intäkter. En slutlig layout finns inte i detta skede av projektet och vilka turbiner som kommer att väljas är inte heller avgjort av skäl som tidigare nämnts. Tabell 32 visar hur verkens höjd och märkeffekt påverkar elproduktion och kapacitetsfaktor 44 för den redovisade maxexempellayouten enligt tre olika alternativ: 1. Maxexempellayouten innebärande 46 vindkraftverk, 3 MW turbin, rotordiameter på 112 m och tornhöjd 184 m. 2. Alternativ 1 innebärande 46 vindkraftverk, 3 MW turbin, rotordiameter 112 m och tornhöjd 119 m. 3. Alternativ 2 innebärande 46 vindkraftverk, 2,3 MW turbin, rotordiameter 112 m och tornhöjd 119 m. 43 Effekter av förändrad elanvändning/elproduktion Modellberäkningar; Håkan Sköldberg och Thomas Unger; Elforsk rapport 08:30, april Kapacitetsfaktorn är förhållandet mellan den teoretiska produktionen, om ett vindkraftverk ligger på sin märkeffekt årets alla dagar, och den verkliga produktionen. 175

182 8H Vindmätningarna i området är inte slutförda. Därmed har en årsmedelvind om 7 m/s på 120 meters höjd och 8 m/s på 180 m antagits för dessa beräkningar. Det ska understrykas att alla dessa alternativ ryms inom den aktuella ansökan. Som framgår av Tabell 32 påverkar i synnerhet tornhöjden produktionen väsentligt. Tabell 32: Produktionsmässig jämförelse av utförande enligt tre olika alternativ för Gubbaberget Gubbaberget 2,3 MW, 175 m 3 MW, 175 m 3 MW, 240 m Produktion, GWh/år 370 GWh 410 GWh 500 GWh Produktion per verk, 8 GWh 9 GWh 11 GWh GWh/år Kapacitetsfaktor % 40 % 35 % 40 % 8.3 Alternativ lokalisering Lokaliseringsstudien genomfördes av SCA som är Europas största privata markägare. Senare under arbetet med denna MKB har projektet Gubbaberget förvärvats av E.ON Vind. Förvärvet har inte inneburit att förutsättningarna för lokaliseringsstudien ändrats. SCA har inventerat hela sitt markinnehav i syfte att identifiera lämpliga lokaliseringar för vindkraft. Denna inventering har visat att det finns ett flertal lämpliga områden för vindkraft på SCA-ägd mark. Inventeringen har utgått från vindresursen som är den avgörande faktorn, men därutöver har de olika områdena också värderats utifrån motstående intressen (natur, bostäder, flyg samt riksintressen), infrastruktur i området (vägar och elnätsanslutning), samt huruvida områdena finns med i de berörda kommunernas översiktsplaner. De olika kriterierna har sedan poängsatts. Bra vindförhållanden, riksintresse för vindbruk och om området utpekats som lämpligt i kommunens översiktsplan har tillmätts stor vikt vid bedömning av områdets lämplighet i positiv riktning. Förekomst av många motstående intressen inom området har på motsvarande sätt vägt tungt dock i motsatt riktning d.v.s. inneburit att områdets lämplighet ifrågasatts. Vid denna värdering har fördelarna med lokaliseringen Gubbaberget tydligt övervägt nackdelarna. En gemensam lösning för elnätsanslutningen planeras för Gubbaberget tillsammans med E.ON Vinds två andra vindkraftsprojekt i närheten, Björnberget och Bäråsen. Om E.ON Vind bygger de tre vindkraftparkerna finns stora samordningsvinster att göra eftersom parkerna ligger i någorlunda närhet av varandra. Utifrån detta har bedömningen gjorts att alternativredovisningen även bör beakta förutsättningarna för samordning. En formell förutsättning för tillstånd till etablering av vindkraft är att berörd kommun tillstyrker detta. I kommunens översiktsplan anges de områden där en vindkraftutbyggnad förespråkas. Vindkraftprojektering i områden utpekade i översiktsplanen kommer, om inga oväntade saker framkommer under inventeringarna, kommunen med stor sannolikhet att tillstyrka. Vidare har kommunens ställningstagande i översiktsplaner tillmätts stor betydelse i rättspraxis vid lokaliseringsprövningen. Detta gör att det för en vindkraftexploatör är av stort intresse att projekteringen sker i områden som bedömts som lämpliga i översiktsplan eller vindkraftplan. Utgångspunkten för den alternativstudie som har gjorts är därför att beakta: utredningsområden utpekade som lämpliga för lokalisering av vindkraft i vindkraftplanen, 176

183 8H ungefär motsvarande antal vindkraftverk som i Gubbaberget ska rymmas samt att lokaliseringen ska ligga i någorlunda närhet till E.ON Vinds två andra projekt för att kunna dra nytta av samordningsvinster Kommunernas vindbruksplaner Utgångspunkten för en alternativ lokalisering av vindkraftparken är de områden som kommunerna pekat ut i sina vindkraftsplaner. Ånge kommuns vindkraftsplan antogs i kommunfullmäktige Nedan följer de kriterier som Ånge kommun har haft för att ta fram lämpliga områden samt vilka områden som sedan har pekats ut. Ånge kommun har valt lämpliga områden för vindkraftetablering utifrån följande bedömningsgrunder: Vind Landskap Naturmiljö Kulturmiljövärden Hälsa och säkerhet Turism och friluftsliv Jakt Jordbruk, skogsbruk och rennäring Elnät Vägnät Luftfart Totalförsvar Radiokommunikation. De områden som pekats ut i planen med hjälp av dessa listas nedan samt visas i Figur 103. För flera av områdena har tillståndsprocessen startat och i vissa fall avslutats, vilket också anges nedan. Tabell 33: De lämpliga områden för vindkraftetablering som pekas ut i Vindkraftplanen för Ånge kommun, samt var i tillståndsprocessen området/projektet befinner sig 45. Område Kommentar 1. Storflötten Under prövning 2. Holmsjöåsen Tillstånd/beslut, överklagat 3. Tvåtjärnberget 4. Bottentjärnen Sammanfaller med E.ON Vinds projektområde Björnberget 5. Lillgrundsjön Sammanfaller med E.ON Vinds projektområde Björnberget 6. Lillnaggen Sammanfaller med E.ON Vinds projektområde Gubbaberget 7. Storåsen 45 Förteckning från Västernorrlands länsstyrelse

184 8H Nottjärnen 9. Lomsjöåsen 10. Aborrtjärnåsen Under prövning 11. Saxen Sammanfaller med E.ON Vinds projektområde Bäråsen 12. Långåsen Beviljat 13. Länsterhöjden Under prövning 14. Klevberget Samråd 15. Fjället / Tovåsen Beviljat Figur 103: De lämpliga områden för vindkraftetablering som pekas ut i Vindkraftplanen för Ånge kommun, Plan antagen av kommunfullmäktige , 44. Karta från utdrag ur Vindkraftplanen, Ånge kommun. Område 6, Lillnaggen, sammanfaller delvis med projektområdet Gubbaberget. De områden som kommer närmast i storlek i vindkraftplanen, och därför torde kunna rymma ungefär samma antal vindkraftverk som projektområdet, är område 7, Storåsen och område 3, Tvåtjärnberget. För dessa områden har heller inte någon tillståndsprocess påbörjats. Flera av 178

185 de övriga områdena i planen har redan beviljats miljötillstånd eller har startat tillståndsprocessen. 8H Ljusdals kommuns vindkraftsplan antogs i kommunfullmäktige Lämpliga områden för vindkraftetablering har valts med beaktande av följande: Fysiska förutsättningar; vindförutsättningar, elnätets förutsättningar, landskapets förutsättningar, Planeringsmässiga förutsättningar; skyddsavstånd till bebyggelse, allmänna intressen, riksintressen, luftfart och mellankommunala frågor Omgivningspåverkan; ljudpåverkan, skuggor och hinderbelysning och visuell påverkan. De områden som pekats ut i Ljusdals vindkraftsplan med hjälp av dessa listas här nedan samt visas i Figur 104. För flera av områdena har tillståndsprocessen startat vilket också anges 46. Tabell 34: De lämpliga områden för vindkraftetablering som pekas ut i Vindkraftplanen för Ljusdals kommun, samt var i tillståndsprocessen området /projektet befinner sig. Område Kommentar 1. Skräkle-och Målångsberget 2. Brännberget-Naggen Sammanfaller med E.ON Vinds projektområde Gubbaberget 3. Riberget Under planering/prövning 4. Dalkölen Under planering/prövning. 5. Kölvallen Under planering/prövning 6. Mjöberget Under planering/prövning 7. Sörby Under planering/prövning 8. Hemberget 9. Österberget 10. Råberget 46 Förteckning från Länsstyrelsen Gävleborgs län,

186 8H Figur 104: Ljusdals kommuns utpekade områden för vindkraft. Utdrag ut Ljusdals kommuns tillägg till ÖP, Brännberget-Naggen sammanfaller delvis med projektområdet Gubbaberget. Alternativet till Brännberget-Naggen är Skräkle-Målångsberget som till ytan är det största området, även om det är mindre än Brännberget-Naggen, och där tillståndsprocessen ännu inte är påbörjad Värdering av alternativ Alla utredningsområden som kommunerna har pekat ut bedöms vara lämpliga med hänsyn till bl. a. vindresurs och motstående intressen. Vindresursen är den i särklass viktigaste parametern att ta hänsyn till vid lokaliseringen för att kunna uppfylla kravet på god hushållning med råvaror och energi enligt 2 kap. 5 miljöbalken. Tabell 35 visar en bedömningsmall med vars hjälp en lokaliserings olika kriterier kan ges ett poängtal. Poängtalen för varje kriterium summeras, ju högre summa desto bättre lokalisering. I Tabell 36 har de områden som geografiskt sammanfaller med projektområdet, och de som kommer närmast i storlek för att kunna hysa ungefär samma antal vindkraftverk, värderas med hjälp av bedömningsmallen. Det ger en grov skattning av skillnaderna områdena emellan när det gäller de motstående intressen som finns. 180