Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av Ödeshögs kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Verksamhetsrapport.

Transkript

1 Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av Ödeshögs kommuns arbete med det kommunala aktivitetsansvaret

2 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 2 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Ödeshögs kommun Resultat Syfte och frågeställningar Metod och material Inledning Skolinspektionen genomför en kvalitetsgranskning under hösten 2015 av kommunernas arbete och insatser för de unga som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Granskningen av Ödeshögs kommuns arbete i frågan ingår i detta projekt. Enligt skollagen 29 kap 9 framgår att en hemkommun ska löpande under året hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen är sysselsatta som har fullgjort sin skolplikt men inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola eller gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning (aktivitetsansvar). Hemkommunen har inom ramen för ansvaret uppgiften att erbjuda de ungdomar som berörs lämpliga individuella åtgärder. Åtgärderna ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt. Kommunen ska föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret enligt första stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om den dokumentation och den behandling av personuppgifter som är nödvändig för att kommunen ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt andra och tredje styckena. Lag (2014:1002) och förordning (2006:39) om register och dokumentation vid fullgörandet av kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar.

3 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 3 (12) Syftet med granskningen är att ta reda på om kommunerna erbjuder ungdomarna lämpliga individuella åtgärder som på ett tydligt sätt motiverar den unge till att i första hand återgå till eller påbörja en utbildning och därmed öka den unges möjligheter att i framtiden få ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden. Ödeshögs kommun besöktes den 16 september Ansvariga inspektörer har varit utredare Charlotta Nord och undervisningsråd Nils Pihlsgård. Vid besöket genomfördes intervjuer med en studie- och yrkesvägledare, områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur samt en socialsekreterare. Två ungdomar vars sysselsättning omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret intervjuades. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Förutom en redogörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en kort beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar och genomförande. Kvalitetsgranskningen av kommunernas arbete med det kommunala aktivitetsansvaret genomförs i 15 kommuner. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redovisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapport. För de kommuner som ingått i granskningen ger rapporten en referensram och en möjlighet till jämförelse med förhållanden i andra kommuner. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang. Bakgrundsuppgifter om Ödeshögs kommun Ödeshögs kommun ligger i Östergötlands län och hade år 2014 en befolkning på invånare. Kommunen hade under åren 2011 till 2014 en blygsam befolkningsminskning, men år 2014 vändes en tidigare negativ trend, och invårantalet ökade med 66 personer. Arbetslösheten i kommunen låg under år 2014 på 7,4 procent vilket är lägre än rikssnittet. Bland invånare i åldrarna år låg andelen arbetslösa under samma period på 14,5 procent. Antalet högskoleutbildade ligger på 13 procent. För invånare i åldrarna år är det 14 procent som endast har förgymnasial utbildning. Under år 2014 hade 56 procent av eleverna i hemkommunen fullföljt sina gymnasiestudier inom 3 år. Kommunens största näringsgrenen är tillverkning och utvinning, men även jordbruk och fiske utgör en stor del. Den största privata arbetsgivaren är Hallins Production AB med 75 anställda. I Ödeshögs kommun har Social-och utbildningsnämnden det operativa ansvaret för det kommunala aktivitetsansvaret. Aktivitetsansvaret har delegerats till

4 4 (12) områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur som leder arbetet, vilket utförs av vuxenutbildningens studie- och yrkesvägledare, en praktiksamordnare och två socionomer. Av inskickat dokument från kommunen framgår att det fanns nio ungdomar som ingår i den av Skolinspektionen avgränsade målgrupp som utgör grunden för granskningen av det kommunala aktivitetsansvaret. Studie- och yrkesvägledaren har kontakt med samtliga ungdomar på denna lista. Resultat 1. Har kommunen ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken studerar eller arbetar? Skolinspektionen bedömer om kommunen har en tydlig styrning, målsättning och ansvarsfördelning i arbetet med aktivitetsansvaret. Bedömningen innefattar även i vilken utsträckning samverkan sker mellan aktuella aktörer såväl inom kommunen som med externa aktörer för bästa resultat för den unge. Vidare utreds om kommunen har kontakt med de unga löpande så att kommunen kan följa den unges situation och behov över tid. Kommunens styrning och målsättning i arbetet med aktivitetsansvaret I kommunen finns register över de ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret. Vid kartläggning och registrering använder sig kommunen av ett administrationsprogram tillsammans med ett lokalt Excel-dokument. Av registret framgår sysselsättning för samtliga i kommunen folkbokförda ungdomar i åldern 16 till 20 år. Registret uppdateras två gånger per år, och det görs en avstämning i juni varje år över de ungdomar som har fullföljt sin gymnasieutbildning. Ungdomar från kommunen vilka har valt att gå på en fristående gymnasieskola är ibland svårare att föra in i registret på korrekt sätt då vissa friskolor inte alltid meddelar Ödeshögs kommun att gymnasiestudierna avbrutits. Kommunen har en handlingsplan där aktivitetsansvaret definieras utifrån skollagen. Ansvarsfördelning, organisation och hur uppdraget sköts lokalt framgår av dokumentet. Däremot framgår det inte vilken funktion som har mandat och uppdrag att se till att samverkan såväl inom kommunen som med externa aktörer fungerar. Handlingsplanen beskriver hur kartläggning av, kontakt med och

5 5 (12) uppföljning av ungdomar som berörs av aktivitetsansvaret ska bedrivas. I kommunens handlingsplan finns också dokumentation över åtgärder som erbjuds unga i målgruppen. Kommunens målsättning med hanteringen av aktivitetsansvaret definieras i handlingsplanen utifrån den reglering som ges i skollagen. I kommunen finns ett kvalitetssystem där all aktivitet i kommunen återrapporteras på årsbasis. Det görs ingen specifik utvärdering eller uppföljning av hur det övergripande arbetet med aktivitetsansvaret fungerar och utvecklas. Områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur säger i intervju att han planerar att i framtiden utveckla styrdokument som säkerställer att projekt inom ramen för aktivitetsansvaret utvärderas separat. Kommunens ansvarsfördelning i arbetet med aktivitetsansvaret. Av intervjuerna framgår det att Social- och utbildningsnämnden i kommunen har det operativa ansvaret för aktivitetsansvaret. Ansvaret har sedan delegerats till områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur som leder arbetet. Studieoch yrkesvägledaren för vuxenutbildningen, en praktiksamordnare och två socionomer är de aktörer inom kommunen som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret. Kartläggning, registrering och uppdatering av listor över ungdomar som omfattas av aktivitetsansvaret görs av en skoladministratör och en ekonom. Studie- och yrkesvägledaren träffar grundskolans studie- och yrkesvägledare och ekonomen en gång i månaden för genomgång av information om ungdomarna. Däremellan uppdateras information och listor via mejl och telefonsamta. Dessutom framgår det av intervjuer att grundskolans elevvårdsteam, i vilket grundskolans studie- och yrkesvägledare ingår, vid behov involveras i kommunens arbete med det kommunala aktivitetsansvaret. Av kommunens handlingsplan framgår hur arbetsuppgifter och ansvarsfördelning för aktivitetsansvaret är delegerat, men både områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur och intervjuad socionom påpekar att systemet är sårbart då utförandet i stor utsträckning är bundet till vissa nyckelpersoners engagemang och arbetsinsats. Studie- och yrkesvägledaren säger till exempel att hon ser det som sin uppgift att hålla kontakt och samarbeta med grundskolans studie- och yrkesvägledare och grundskolans elevvårdsteam. Denna uppgift finns inte dokumenterad i handlingsplanen, trots att det av intervjuerna framgår att detta samarbete bidrar till att underlätta och förbättra arbetet med det kommunala aktivitetsansvaret.

6 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 6 (12) Kommunens kontakt med de unga Studie- och yrkesvägledaren berättar att hon initialt kontaktar de unga i målgruppen via brev och/eller telefonsamtal. Hon bedriver även uppsökande verksamhet. För att nå den unge upprättar hon ibland kontakten via vårdnadshavare. Detta tillvägagångssätt används även, om nödvändigt, då den unge är myndig. Studie- och yrkesvägledaren säger att det också händer att den unge själv kontaktar henne efter att denne till exempel ha avbrutit sina gymnasiestudier. Då kontakt har tagits, avtalas tid för möte. Vid detta upprättar hon en individuell handlingsplan för den unge. Hon håller sig sedan informerad på individnivå. Kontakten hålls vid liv genom regelbundna träffar, telefonsamtal, sms och uppsökande verksamhet. Dokumentation kring den unges aktiviteter och vilken typ av kontakter som tagits görs sedan fortlöpande. Av kommunens handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret framgår att kontakt med ungdomar i målgruppen ska ske löpande under året genom brev, telefonsamtal, sms eller e-post [ ] De ungdomar som inte önskar delta i någon planering eller aktivitet, kontaktas igen inom tre månader med nytt erbjudande. Såväl de aktörer som arbetar med det kommunala aktivitetsansvaret som de ungdomar som Skolinspektionen har intervjuat bekräftar att arbetet bedrivs i enlighet med handlingsplanen. Utöver brev- och telefonkontakt träffar aktörerna de unga för avstämning, uppföljning, motivationshöjande samtal etc. Samverkan inom kommunen Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar sker samverkan mellan studieoch yrkesvägledaren, praktiksamordnaren och de två socionomer som är knutna till socialförvaltningen. Studie- och yrkesvägledaren och socionomerna träffas en gång i månaden för avstämning av ungdomarnas aktiviteter. Kommunen har en sammanhållen organisation för arbetsmarknadsåtgärder. Här kan den unge få hjälp med att till exempel hitta en praktikplats. Utöver detta deltar Ödeshög kommun i det nyligen startade ESF-projektet #jagmed. Studieoch yrkesvägledaren säger att hon till exempel vill organisera motivationshöjande och självförtroendeskapande gruppsamtal via #jagmed. Till projektet hoppas hon också kunna knyta olika friskvårdsaktiviteter. Av de intervjuer skolinspektionen gjort framgår att såväl studie- och yrkesvägledaren, som socionomen och områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur har stora förhoppningar på att detta projekt ska förbättra möjligheterna att arbeta med ungdomarna. Inom kommunen samverkar dessutom ansvarig studie- och yrkesvägledare med grundskolans studie- och yrkesvägledare och grundskolan

7 7 (12) elevvårdsteam kring elever som kan komma att beröras av det kommunala aktivitetsansvaret. Den ansvarige studie- och yrkesvägledaren menar att det är viktigt att på ett tidigt stadium få så mycket information som möjligt om dessa ungdomar eftersom detta bidrar till att hon snabbare kan erbjuda de unga en meningsfull och individanpassad aktivitet. Kommunens samverkan med externa aktörer Ödeshögs kommun har avtal med externa aktörer i syfte att hitta individuella lösningar för ungdomar som berörs av det kommunala aktivitetsansvaret. Enligt den intervjuade socialsekreteraren samarbetar han med arbetsförmedlingen för att hitta lämpliga aktiviteter för de unga. Studie- och yrkesvägledaren och praktiksamordnaren arbetar mot till exempel verkstadsindustrin för att hitta praktikplatser, och man samverkar också med olika folkhögskolor för att kunna erbjuda alternativ till traditionell utbildning. I kommunen arbetar studie- och yrkesvägledaren, socionomerna och praktiksamordnaren med externa såväl som interna aktörer. Områdeschefen för utbildning, omsorg och kultur säger att Ödeshögs kommun samverkar med närliggande kommuner, till exempel träffas skolchefer regelbundet, och olika nätverk bidrar till att denna samverkan hålls vid liv. Han berättar också att ett nätverk speciellt fokuserar på att utbyta tankar och idéer kring det kommunala aktivitetsansvaret. Vilka personer som har mandat och uppdrag att samverka med interna och externa aktörer framgår inte av handlingsplanen, även om arbetet utförs av dem som har ansvar för det kommunala aktivitetsansvaret. Skolinspektionen bedömer att Ödeshög kommun har ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken studerar eller arbetar. Kommunens handlingsplaner och riktlinjer fungerar som styrning av arbetet med aktivitetsansvaret. Både handlingsplan och ansvarsfördelning är kända för de tjänstemän och aktörer som arbetar nära de unga. Dock framgår det inte av handlingsplanen vilka funktioner som har mandat och uppdrag att samverka med interna och externa aktörer. Kommunen har rutiner för hur de unga i målgruppen kontaktas, men arbetssättet för hur kontakt tas med de elever som har avbrutit sina studier vid friskolor bör förtydligas.

8 Skolinspektionen Verksamhetsrapport 8 (12) 2. Erbjuder kommunen individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att den unge i första hand återgår till eller påbörjar utbildning? Skolinspektionen bedömer om de aktivitetsinsatser och åtgärder som kommunen erbjuder den unge är anpassade efter individens bakgrund, förutsättningar och behov. Åtgärderna ska också syfta till att motivera den unge till att i första hand återgå till eller påbörja en utbildning. Insatserna ska väcka engagemang och innefatta höga förväntningar på den unge. Individuell kartläggning av alla unga i målgruppen Studie- och yrkesvägledaren i Ödeshögs kommun gör en individuell kartläggning av de unga i målgruppen. Hon dokumenterar relevant information för ungdomarna, till exempel den generella skolbakgrunden, tidigare studieavbrott, vilka åtgärder som gjorts och vad som kan göras utifrån var den unge befinner sig. Samarbetet med grundskolan underlättar detta arbete. En eventuell frånvaroproblematik uppmärksammas till exempel på ett tidigt stadium med hjälp grundskolans frånvarorapporteringssystem. De ungdomar som avbryter sina gymnasiestudier på en kommunal skola fångas upp och kartläggs snabbt. Enligt studie- och yrkesvägledaren kan det däremot ibland vara svårare att få information från friskolor eftersom dessa inte alltid rapporterar när en elev avbryter sina studier. Kommunens insatser och de ungas behov Kommunens arbete med de unga som berörs av det kommunala aktivitetsansvaret syftar främst till att få den unge att återuppta sina avbrutna studier, men studie- och yrkesvägledaren, praktiksamordnaren och socionomerna hjälper också den unge att hitta praktikplats inom kommunens egna verksamheter eller till exempel inom verkstadsindustrin. Vad gäller studier på gymnasienivå erbjuder kommunen enbart introduktionsprogrammet (IM) där språkintroduktion (SI) och individuellt alternativ (IA) ingår. Fritt sök Östergötland gör det möjligt för ungdomar att söka sig till gymnasieskolor i andra kommuner. Studier vid folkhögskola är också ett alternativ som diskuteras och erbjuds den unge. Via individuellt alternativ (IA) kan den unge erbjudas en kombination av

9 9 (12) praktik och studier, till exempel kan den unge läsa gymnasieämnen i en grannkommun samtidigt som praktikplatsen kan förläggas till hemkommunen. Skulle kollektivtrafik utgöra ett ett hinder för den unge, att ta sig till och från skolan eller praktikplatsen erbjuds hjälp med träning i detta också. Studie- och yrkesvägledaren ser ett problem i att kommunen saknar såväl gymnasieutbildning som folkhögskolealternativ eftersom hon tror att långa pendlingsavstånd och oro över nya miljöer kan avskräcka vissa ungdomar från att påbörja studier. Projektet #jagmed är tänkt att kunna erbjuda mer individanpassade lösningar, till exempel friskvårdsaktiviteter och andra aktiviteter som kan stärka de ungas självförtroende. De ungas delaktighet och motivation Studie- och yrkesvägledaren menar att de unga i målgruppen, tillsammans med vårdnadshavare, görs delaktiga i planeringen av insatserna, och de är väl förtrogna med syfte, mål och upplägg av aktiviteterna. Även om den unge är myndig involveras vårdnadshavare - om den unge önskar detta. Kommunens tillvägagångssätt i detta arbete bekräftas av de unga som intervjuats. De säger att de känner tilltro till att studie- och yrkesvägledarens insatser kan hjälpa dem att hitta individuella lösningar som kan leda till att de kan avsluta eller påbörja en utbildning - något som de unga Skolinspektionen intervjuat i första hand uppger att de vill göra. Förväntningar på den unge Ödeshögs kommun erbjuder olika insatser av varierad art, och de aktörer som finns runt den unge har en positiv uppfattning om den unges utveckling och förmåga att lära och utvecklas, vilket framgår av de intervjuer som Skolinspektionen gjort. Praktiksamordnaren kontrollerar dagligen att den unge går till sin praktikplats, och han har höga krav på ungdomarnas närvaro. För de ungdomar som är myndiga och som erhåller försörjningsstöd kan tydligare krav på närvaro ställas, säger socionomen. Olika projekt och motivationshöjande samtal uppmuntrar de unga till att våga sikta högre, men enlig studie- och yrkesvägledaren händer det att unga trots allt inte vill läsa vidare. Hon påpekar att studier inte är rätta vägen för alla. Studie- och yrkesvägledaren, praktiksamordnaren och de två socionomerna som jobbar med det kommunala aktivitetsansvaret arbetar med att uppmärksamma och hjälpa passiva och oengagerade ungdomar, men vissa unga är

10 10 (12) svåra att nå. Kommunen följer dock sin handlingsplan och kontaktar dessa ungdomar regelbundet. Möten mellan den unge och kommunens ansvariga kan ske på till exempel ett café istället för i skolmiljö. Enligt studie- och yrkesvägledaren kan skolalternativet och skolmiljön i sig avskräcka vissa unga från att engagera sig i de verksamheter som bedrivs inom ramen för kommunens aktivitetsansvar, och därför måste alternativ kunna erbjudas, menar hon. Inom det kommunala aktivitetsansvaret hoppas man att Projektet #jagmed kommer att bidra till att mer okonventionella lösningar och alternativa aktiviteter kan erbjudas den unge. Skolinspektionen bedömer att kommunen erbjuder individuellt behovsanpassade insatser i form av studier och praktikplats. För att säkerställa att ungdomar som avbryter studier vid en friskola fångas upp och erbjuds insatser bör kommunen utarbeta rutiner för att uppmärksamma dem. Ansvariga inom kommunen visar att de har höga förväntningar på de unga i målgruppen. De ungas behov och förutsättningar kartläggs och de unga görs delaktiga i planeringen av aktiviteter. 3. Följer kommunerna upp och utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet? Skolinspektionen bedömer om kommunen följer upp och utvärderar de insatser som de unga tar del av. Vidare utreds om kommunen vidtar lämpliga åtgärder utifrån den kunskap som genereras vid utvärdering och uppföljning. Uppföljning och utvärdering av individuellt anpassade åtgärder Studie- och yrkesvägledaren upprättar en individuell handlingsplan för den unge i vilken det framgår vem som ansvarar för uppföljning och när den ska ske. Handlingsplanen förvaras hos och uppdateras av studie- och yrkesvägledaren. De unga som Skolinspektionen intervjuat känner till och medverkar till att den individuella insatsen kontinuerligt följs upp och utvärderas. Kommunen vidtar lämpliga åtgärder utifrån uppföljning och utvärdering av de åtgärder som den unge tar del av

11 11 (12) I Ödeshög kommun avbryts påbörjade aktiviteter för att initiera alternativa åtgärder om den unge är missnöjd eller inte trivs med det som erbjudits. Studieoch yrkesvägledaren träffar rektor för grundskolan och Introduktionsprogrammen, praktiksamordnaren, praktikanskaffaren och grundskolans studie- och yrkesvägledare en gång i månaden. Vid dessa träffar diskuteras ny information om de ungdomar som berörs av kommunens aktivitetsansvar, och man följer upp och utvärderar de vidtagna insatserna på en individuell nivå. Studie- och yrkesvägledaren menar att kommunen är mycket flexibel i sin strävan att hitta aktiviteter som kan motivera den unge. Om den unge vill avbryta en aktivitet går det bra, och andra lösningar diskuteras omgående i samband med en avbruten aktivitet. Tillvägagångssättet bekräftas av de ungdomar som Skolinspektionen intervjuat. Skolinspektionen bedömer att kommunen följer upp och utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet. Det finns dokumenterade rutiner för hur de ungas behov och förutsättningar kartläggs samt att de individuella insatser som görs utvärderas. Olika aktiviteter erbjuds för att stärka de ungas motivation att delta i någon form av sysselsättning. De ansvariga i kommunen har höga förväntningar på de unga, och ett stort engagemang visas i viljan att hitta passande aktiveter för alla ungdomar som berörs av det kommunala aktivitetsansvaret. Syfte och frågeställningar Skolinspektionen granskar kommunernas arbete och insatser för de unga som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret. Det övergripande syftet med granskningen är att ta reda på om kommunerna erbjuder ungdomarna lämpliga individuella åtgärder som på ett tydligt sätt motiverar den unge till att i första hand återgå till eller påbörja en utbildning och därmed öka den unges möjligheter att i framtiden få ett arbete och etablera sig på arbetsmarknaden. Frågeställningar som besvaras är: Har kommunerna ett strukturerat och kontinuerligt arbete för de unga som varken studerar eller arbetar? Erbjuder kommunen individuellt behovsanpassade insatser som syftar till att den unge i första hand återgår till eller påbörjar utbildning? Följer kommunerna upp och

12 12 (12) utvärderar de individuella insatser som riktats mot den unge samt vidtar lämpliga åtgärder utifrån resultatet? Metod och material Projektet omfattar 15 kommuner. Ett strategiskt urval har gjorts av svenska kommuner där andelen arbetslösa ungdomar och ungdomar som står utanför gymnasieskolan under perioder varit hög. Urvalet är baserat på uppgifter om avhopp från gymnasieskolan samt ungas etablering på arbetsmarknaden. Våren 2015 informerades de utvalda kommunerna om kvalitetsgranskningen. Besök genomförs i kommunerna under hösten Granskningen genomförs som en kvalitativ undersökning där dokumentstudier och intervjuer utgör huvudsakliga insamlingsmetoder, även observationer förekommer. En central del i datainsamlingen är intervjuer med målgruppen (unga). För de granskade kommunerna skrivs en verksamhetsrapport och ett beslut.