Bilaga 4a. Osteologisk undersökning av benmaterialet från Strömmen, RAÄ 626/627

Transkript

1 Bilaga 4a. Osteologisk undersökning av benmaterialet från Strömmen, RAÄ 626/627 Av Carina Olson, OFL Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet Stockholms universitet Rapportserie 2011 Inledning Under maj juni 2010 utförde Riksantikvarieämbetet UV Mitt (Uppsala) slutundersökning av Strömmen, fornlämning Rasbo 626 och 627, Rasbo sn i Uppland. Inom lokalen fanns lämningar från yngre bronsålder till romersk järnålder. Benmaterialet som framkom vid utgrävningarna omfattade nästan uteslutande brända ben från gravkontexter. De osteologiska analyserna har utförts med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Den osteologiska analysen av de mänskliga lämningarna har utförts av FD Petra Molnar. Mikroskopisk analys av benvävnad på utvalda benfragment har utförts av ortoped Kurt Haas (bilaga 1). Haas analys har medfört förändringar för resultatet av de mänskliga lämningarna, vilket innebär en viss korrigering av de antal- och viktuppgifter som redovisats av Molnars i föreliggande text. Haas analysresultat finns med som bilaga till denna rapport (bilaga 1). Material Det totala antalet ben från Strömmen uppgår till fragment vilka sammanlagt har en vikt av 2,1 kg. Benen är starkt fragmenterade och snittvikten per fragment är endast 0,1 gram. Viktmässigt har 24 % kunnat identifieras till art, grupp av arter och/eller benslag. Baserat på antal har 7 % varit identifierbart (tabell 1). Tabell 1. Artlista Strömmen. Benmaterialet består, förutom ett fragment, av brända ben. Det obrända benet är ett tandfragment av gräsätare. Majoriteten av benen är hårt vitbrända, förbränningsgrad 6 (Stiner m.fl ) (Tabell 2). Förutom människa (Homo sapiens s.) har endast tamdjur identifierats i benmaterialet. Häst (Equus caballus) dominerar över nöt (bos taurus) medan gruppen stor gräsätare/gräsätare har flest fragment. Bland de fragment som kunnat bestämmas till gruppen gräsätare döljer sig kanske framförallt häst, men troligen även nöt och möjligen får/get. Det finns inget som tyder på att hjortdjur skulle finnas bland benen från Strömmen. Inga fragment av fågel eller fisk har återfunnits, och då bör tilläggas att 22 % av materialet tillvaratagits från jordprover som sållats ner till 1 millimeters masktäthet. Metod och resultat Materialet har undersökts per anläggning, fyndeller grävenhet. Benfragmenten har bestämts till art, grupp av arter och/eller benslag där så varit möjligt. Sidobestämning av benen har kunnat göras i viss utsträckning samt en viss uppdelning av rörbenen i proximal-, diafys- eller distaldel för beräkning av individantal. Inga av de återfunna skelettelementen har kunnat användas för köns- eller åldersbedömning. Inga benfragment i materialet har uppvisat sjukliga förändringar. Slakt och/eller gnagspår har registrerats. För att beräkna förlust av benfragment, för att se om det fanns ben som var mer finkrossade än de som landade på 4 mm-nivån (standard), och vilka mängder dessa i så fall utgjorde, sållades ett antal jordprover genom ett skiktsåll med fraktioner på 4, 2 och 1 mm. Art Antal % Vikt i g % Människa (Homo sapiens s.) 2 <0,1 1,7 0,1 Människa? 22 0,1 4,7 0,2 Häst (Equus caballus) 39 0,2 30,7 1,4 Nötkreatur (Bos taurus) 10 0,1 3,7 0,2 Stor gräsätare (Herbivor) 41 0,2 6,6 0,4 Gräsätare 3 <0,1 1,5 0,1 Ident.benslag art obest ,0 445,3 21,5 Oidentifierat (Indeterminata) ,4 1572,6 76,1 Totalt ,8 100 Tabell 2. Antal och vikt per förbränningsgrad. Förbränningsgrad Antal Vikt i g 4. Delvis kalcinerad ,1 5. > hälften kalcinerad 34 2,7 6. Helt kalcinerad ,9 Obrända ben 1 0,1 Totalt ,8 Bilagor 671

2 Tabell 3. Anatomisk fördelning per kroppsregion. Anatomi Häst Nöt Stor Gräsät Indet Totalt Kranium Kranium? Ryggrad Ryggrad? 4 4 Bröstkorg Framben 3 Hand 3 3 Fot 2 2 Hand/Fot Indet Postkran Totalt Tabell 4. Anatomisk fördelning per benslag Benslag Människa Människa? Gräsätare Människa Människa? Häst Nöt Stor Gräsätare Gräsätare Indet Total Skalltak Skalltak? 6 6 Tand 1 1 Vert cerv 6 6 Vert thor 1 1 Vertebra 1 1 Vertebrae Vertebrae? 4 4 Revben Radius 3 3 Ci 1 1 Cu 1 1 C2 1 1 Calcaneus 1 1 T3 1 1 Mp stilettben Mp Phal Phal Sesamoidea 7 7 Revben/ Rörben Rörben Rörben? 1 1 Indet Grand total Beräkning av individantal Det skelettelement som uppvisar flest antal per sida används för beräkning av minsta antal individer. Hänsyn tas också till ålder, därför kan vissa juvenila ben komma att räknas som enskilda individer. I benmaterialet från Strömmen fanns inga skelettelement som visade på fler än en individ av varje art, men där fyndkontexterna ligger på olika områden inom lokalen, får man anta att det oftast rör sig om olika individer som dessa benfragment kommer ifrån. Anatomisk fördelning Endast en liten del av detta starkt fragmenterade benmaterial har kunnat fördelas anatomiskt; 1,5 % kunde fördelas på olika kroppsregioner, 5,5 % har konstaterats vara postkraniala fragment, resterande 93 % var inte möjliga att fördela anatomiskt (Tabell 3 och 4). Hästen som dominerar djurbensmaterialet har nedlagts i gravkontexterna, och då främst skelettdelar från de yttre extremiteterna. Grävenhet 3204 innehöll flest skelettelement av häst (Tabell 5). Det ska också uppmärksammas att av de 13 ben av häst som kunnat sidobestämmas kommer 12 från vänster sida av kroppen (Tabell 6). Matrester och slaktavfall Till de köttrika regionerna (matavfall) räknas ryggrad, revben, skulderparti, bäcken, fram- och bakben. De köttfattiga (slaktavfall) består av kranium inkl tänder, yttre extremiteter och svanskotor. Fördelningen mellan andelen köttrikt och köttfattigt avfall kan ge en uppfattning om hur stor en eventuell konsumtion och/eller produktion av kött varit på en lokal. P.g.a. det stora antalet oidentifierade fragment från Strömmen är det svårt att få en uppfattning om hur mycket som är slakt- och matavfall ifrån djuren, och hur många av de oidentifierade fragmenten som kommer från människa. Det är troligt att t.ex. flera av de rörben som tillhör det anatomiska begreppet postkranialt är mänskliga med tanke på att de kommer från gravkontexter. Av de skelettelement som hittats av häst kommer 38 % ifrån köttrika kroppsregioner och 62 % ifrån köttfattiga regioner. Fig. 1. Sålltest, ex- på fragmentstorlek från de olika fraktionerna. 672 Skeke gudar, människor och gjutare

3 Tabell 5. Antal hästfragment per grävenhet. Benslag Total C2 1 1 Calcaneus 1 1 Ci 1 1 Costae Cu 1 1 Mp stilettben Phal Radius 3 3 Sesamoidea Sesamoidea anterior T3 1 Vert cerv Vert thor 1 1 Grand Total Slakt- och gnagspår I starkt fragmenterade benmaterial, som detta, är det svårt att upptäcka benfragment med spår av slakt eller av tuggmärken från t ex hundar och grisar. Endast två ben från Strömmen uppvisade någon typ av åverkan, i detta fall i form av snittspår. Det ena snittspåret fanns på en ledände av ett rörben, det andra var ett oidentifierat fragment med två parallella snittspår. Inget av dessa fragment kunde artbestämmas. Fragmenten med snittspår kommer från G4117 och G3234. Inga fragment med gnagspår fanns i materialet. Benmaterialets distribution inom lokalen De tio benrikaste kontexterna, som alla är grävenheter, innehöll från benfragment. Den största mängden ben återfanns i G3231 (3731 fragment) där fyndnummer 81, 180, 188 och 189 innehöll merparten av dessa ben. Den högsta vikten, 308,8 gram, noterades i grävenhet 3234 (Tabell 7a 7b). Den fyndenhet som genererade flest ben var 4974 med 529 fragment till en vikt av 78,5 gram. De två anläggningarna 1878 och 5010 innehöll 218 fragment, 67,8 g (1878) och 22 fragment, 4,2 gram (5010). Resultat av sållningstest En av de fyndenheter som sållades genom ett skiktsåll med fraktioner på fyra, två, respektive en millimeters masktäthet, var fyndnummer 86 från G3195, Fe3193. På 4 mm-nivån stannade 57 fragment, 7,5 gram. Resterande nivåer gav följande resultat: 2 mm = 950 fragment, 32,1 gram, 1 mm = c:a 1200 fragment, 10,5 gram (fig. 1). Förlusten med att endast Tabell 6. Sidobestämda skelettelement av häst. Häst sidobestämning Benslag dx sin C2 1 Calcaneus 1 Ci 1 Cu 1 Radius 3 Revben 2 Sesamb ant 1 1 Sesamben 1 T3 1 Totalt 1 12 använda 4 mm såll kunde alltså i detta fall konstateras vara mycket stor, och visade också på att man finkrossat vissa ben omsorgsfullt inför gravläggningen på Strömmen. Det kan tilläggas att de brända benen från den intilliggande samtida lokalen Skeke inte är lika fragmenterade/krossade. Där ligger snittvikten för de brända benen på 0,3 gram jämfört med Strömmens 0,1 gram. De mänskliga fragmenten Den starka fragmenteringen av benen från Strömmen försvårade identifieringen och artbestämningen av benen. Inget skelettelement hade tillräckligt tydliga karaktärer för att ockulärt kunna bedömas till människa. Eftersom de flesta benen hittades i gravkontexter fanns troligen många ben av människa dolda bland fragmenten. En metod som kan användas på brända ben för att ta reda på detta, är att göra tunnslip på benvävnad och studera vävnads-strukturen i mikroskop. Ortoped K. Haas har utarbetat den metod som användes för fem benfragment från Strömmen. Helt kalcinerade ben, som de flesta från Strömmen, kan dock vara problematiska eftersom sintringsprocessen kan förstöra morfologin i benvävnaden. Vi valde därför ut fyra fragment som ej var helt kalcinerade samt ett som var ganska hårt bränt att ha som jämförelse. Resultatet visar att två av dessa fragment kom från människa, det ena var bränt vid en temperatur av º, det andra vid º. De resterande tre fragmenten fördelades på animalt (1 st, temp º), och två som kunde vara antingen humant eller animalt ( º resp º). Bilagor 673

4 Tabell 7a. Strömmens benrikaste kontexter. Grävenhet Antal Vikt , , , , , , , , , ,1 Total ,7 Tabell 7b. Strömmens benrikaste kontexter inkl. fyndnummer. Grävenhet Fnr Antal Vikt Grävenhet Fnr Antal Vikt Grävenhet Fnr Antal Vikt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , Total , Total , , , , , , , , , , , , , , , , Total , , , , , Total , , , , , , , , , , , , , , , , , Total , , , , Total , , , , , , , , , , , , , , Total , , , , , , , , , , , , , , Total , , , , , Total , Total ,8 Grand total ,5 Referenser Stiner M., Kuhn S., Weiner S. & Bar-Yosef, O Differential burning, recrystallization, and fragmentation of archaeological bone. Journal of Archaeological Science 22: Skeke gudar, människor och gjutare

5 Tabell 8. Osteologisk databas, strömmen raä 626/627, rasbo sn, up. Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 8 0,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 0,9 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 29 6,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 4,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 3,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Ungulat 1 0,6 Hand/Fot Phal Ost.an. DD Indet 7 1,5 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 33 4,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,4 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,4 Postkran Vertebrae Ost.an. DD Indet 1 0,4 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 3 0,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1,5 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,2 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 10 0,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,3 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 8 0,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 6 0,7 Indet Indf Ost.an. DD Indet 1 1,1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 3 0,4 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 2 0,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 4 0,3 Indet Indet Ost.an. DD Människa 1 1,4 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 5 0,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1,4 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1,3 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 7 1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,6 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 1,5 Indet Indet Ost.an. DD Häst 1 0,5 Fot T Ost.an. DD Indet 30 5,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 20 1,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 42 14,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 13 3,4 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 34 17,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 2,9 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 9 2,3 Postkran Rörben Ost.an. DD Nöt 1 1,3 Hand/Fot Mp Ost.an. DD Nöt 9 2,4 Hand/Fot Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 4 0,5 Indet Indet Ost.an. DD Människa? 1 0,1 Kranium Skalltak Ost.an. DD Indet 2 0,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 1,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 0,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,7 Postkran Rörben Bilagor 675

6 Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag Ost.an. DD Indet 4 0,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,2 Kranium? Indet Ost.an. DD Indet 2 0,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 7 0,7 Indet Indet Ost.an. DD Häst 1 0,6 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Indet 2 0,3 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 57 7 Indet Indet Ost.an. DD Häst 2 1,9 Ryggrad Vert cerv Ost.an. DD Indet ,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 27 10,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 8 2,9 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 2 0,7 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Indet 27 4,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 11 4,3 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 3 1 Kranium? Skalltak? Ost.an. DD Indet 9 3,8 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Stor Ungulat 1 0,6 Hand/Fot Phal Ost.an. DD Häst 2 0,9 Hand/Fot Mp stilettben Ost.an. DD Häst 1 0,9 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Häst 2 0,6 Hand/Fot Sesamben Ost.an. DD Indet ,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 27 9,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 10 1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 22 3,1 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 9 1,7 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 4 1,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 20 6,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 1 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Indet 8 3 Postkran Vertebrae Ost.an. DD Häst 2 0,5 Hand/Fot Mp stilettben Ost.an. DD Häst 1 0,7 Hand/Fot Phal Ost.an. DD Häst 1 1,4 Hand/Fot Ost.an. DD Häst 1 1,5 Hand/Fot Sesamben Ost.an. DD Indet 75 6,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 24 7,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 0,8 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 12 2,4 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 40 6 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 15 7 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 11 7,7 Postkran Rörben Ost.an. DD Stor Ungulat 40 6 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Häst 1 0,2 Hand/Fot Mp stilettben Ost.an. DD Indet ,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 22 1,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 27 7,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 2,1 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Indet 39 7,2 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 10 7,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Häst 1 0,9 Hand C Ost.an. DD Häst 1 0,7 Hand Ci Ost.an. DD Häst 1 0,4 Hand Cu Ost.an. DD Häst 4 1,3 Postkran Mp stilettben Ost.an. DD Häst 3 1,4 Framben Radius Ost.an. DD Indet ,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 57 21,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 12 1 Indet Indet 676 Skeke gudar, människor och gjutare

7 Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag Ost.an. DD Indet 20 3,2 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 16 5,4 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 7 6,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 1,1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 3 1,4 Postkran Vertebrae Ost.an. DD Häst 1 1,9 Fot Calcaneus Ost.an. DD Indet 16 5,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet 23 4,3 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 3,6 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 6 3,7 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 4,5 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 1,4 Ryggrad? Vertebrae? Ost.an. DD Indet 2 0,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 2,5 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 4 0,6 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 0,5 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,4 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Indet 11 4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1,3 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Indet 5 1 Postkran Indet Ost.an. DD Häst 1 1,4 Hand Sesamben Ost.an. DD Indet ,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 15 1,1 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 5 0,7 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 10 3,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Människa? 14 1,8 Kranium Revb/Rörb Ost.an. DD Ungulat 1 0,8 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Indet 8 2,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 60 8,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,7 Indet Indet Ost.an. DD Häst 1 0,8 Hand/Fot Phal Ost.an. DD Indet Indet Indet Ost.an. DD Indet ,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 38 3,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 36 9,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,7 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Indet 35 6,8 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 1,1 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 6 4 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 1,7 Postkran Rörben Ost.an. DD Häst 2 0,6 Hand/Fot Mp stilettben Ost.an. DD Häst 3 2,2 Ryggrad Vert cerv Ost.an. DD Indet ,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet Indet Indet Ost.an. DD Indet Indet Indet Ost.an. DD Indet 36 3,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 85 17,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 7 1,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet 12 0,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 94 33,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 15 9,2 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Indet Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 96 15,3 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 18 2,2 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 0,9 Postkran Rörben Bilagor 677

8 Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag Ost.an. DD Indet 34 17,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,6 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 2,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 6 5,9 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 8 8,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 0,6 Kranium Skalltak Ost.an. DD Indet 11 6,2 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Ungulat 1 0,1 Kranium Tand Ost.an. DD Indet ,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 31 11,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 17 8,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet 6 5,5 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 33 5,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 1,9 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 20 9,6 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 9 9,7 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,3 Kranium? Skalltak? Ost.an. DD Indet 10 5,5 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Människa 1 0,3 Kranium Skalltak Ost.an. DD Indet 7 1,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 6 0,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 0,6 Postkran Rörben Ost.an. DD Häst 1 0,9 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Indet 117 9,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 10 3,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet 4 2,4 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 14 2,4 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 5,5 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 1,4 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Häst 2 0,7 Bröstkorg Revben Ost.an. DD Häst 1 2,9 Hand Sesamben Ost.an. DD Häst 1 2,9 Hand Sesamben Ost.an. DD Häst 1 0,4 Ryggrad Vert thor Ost.an. DD Indet 85 5,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 17 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet 8 35 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 1,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 4 2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 1,8 Ryggrad? Vertebrae? Ost.an. DD Indet ,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 24 8,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,4 Postkran Revben Ost.an. DD Indet 6 13 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 3,7 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 3,3 Postkran Vertebrae Ost.an. DD Indet ,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 16 1,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 1,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 14 5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 8 1,4 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 7 4,1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 6 2,9 Postkran Rörben Ost.an. DD Människa? 1 2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 18 3,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,6 Indet Indet 678 Skeke gudar, människor och gjutare

9 Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag Ost.an. DD Indet 4 2,4 Postkran Rörben Ost.an. DD Häst 1 1,2 Ryggrad Vert cerv Ost.an. DD Indet 59 4,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 9 3,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet ,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 78 5,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 35 14,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 4 1,1 Kranium? Indet Ost.an. DD Indet 1 0,5 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 7 3,5 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 1 0,5 Postkran Revben Ost.an. DD Indet 15 3,2 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 40 6,3 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 3 2,5 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 5 3,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 3,9 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,6 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Indet 2 0,8 Postkran Vertebrae Ost.an. DD Indet 17 3,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1,4 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 58 8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 7 5 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 4 2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet Indet Indet Ost.an. DD Indet ,9 Indet Indet Ost.an. DD Indet 32 2,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 20 5,5 Indet Indet Ost.an. DD Indet 5 1,5 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 4 1 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 2 0,4 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 3 2,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 1,7 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 3 3,2 Postkran Rörben Ost.an. DD Häst 1 0,4 Hand/Fot Mp stilettben Ost.an. DD Indet 9 1,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 1,3 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 1 1,9 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 1 0,6 Ryggrad Vertebrae Ost.an. DD Indet 1 0,1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 4 0,6 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 13 1,8 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,8 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 3 0,4 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,3 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 32 3,6 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 29 3,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,8 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 0,7 Postkran Rörben? Ost.an. DD Indet 3 1,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 10 1,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,2 Indet Indet Ost.an. DD Indet 10 1,6 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 11 1 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,8 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 20 2,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 1 0,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 3 0,6 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Människa? 1 0,4 Kranium Skalltak Ost.an. DD Indet 30 2,9 Postkran Indet Bilagor 679

10 Id Fnr Id Ark. obj Grävenh Fyndenh Klass Subklass Art Antal Vikt, g Anatomi Benslag Ost.an. DD Indet 4 0,8 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 1,1 Postkran Rörben Ost.an. DD Människa? 4 0,8 Kranium Revb/Rörb Ost.an. DD Människa? 1 0,5 Kranium Skalltak Ost.an. DD Indet 11 1,7 Indet Indet Ost.an. DD Indet 2 0,2 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 5 2,3 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 2 0,7 Kranium? Skalltak? Ost.an. DD Människa? 1 1,1 Postkran Rörben Ost.an. DD Indet 3 0,3 Indet Indet Ost.an. DD Indet 6 1,3 Postkran Revb/Rörb Ost.an. DD Indet 1 0,1 Postkran Indet Ost.an. DD Indet 4 0,4 Postkran Revb/Rörb Bilaga 1. Mikroskopisk analys av små brända benfragment med frågeställning humant/ animalt ursprung Av Kurt Haas FNR 87: Makro Anatomi: 2 1 cm pentagonal t tunnskaligt (3 mm) gråbrunt. Förbränningsgrad III IV. Tydlig lamina ext./int. Och rel. tjock diploe. Finmaskig värmekrackelerat yta. Sannolikt kraniefragment. Mikro Histomorfologi: Tvärsnitt av kraniefragment med komplett bevarat morfologi som lamina externa, interna och diploe. Histologi: Lamellära strukturer av humant karaktär delvis bevarade, det är ont om tydliga osteoner. Osteocytlacuner vidgade. Sotinlagring i lamina externa/ interna, mera fullständig förbränning i diploen. Diagenes: MFD*: Wedl tunneling, Värmedinducerade fraktur/fissursystem (reticulärt fissursystem i lamina externa) som följer de lamellära strukturerna och osteonerna. OHI** 0 2, Birefringence 0,5. Osteonstruktur: Lamellär bentyp humant. Förbränningstemperatur: grader C. *MFD microscopical focal destruction. ** OHI Oxford histological index. FNR 347: Makro: Anatomi: Robust corticalisfragment av medelstort rörben 4 2 cm med delvis vassa kanter (fresh fracture). Skaftet i mitten ihoplimmat. Mörkbrun till svart infärgning i mellersta corticalis, de yttre benlagren är ljusare, utbrända ( längre värmeexposition?). Mikro Histomorfologi: Rörbensfragment, tvärsnitt, bevarat morfologi med tydlig lamina externa och interna. Centralt sotinlagringar, i periferin utbränt och sotfri. Histologi: Anmärkningsvärt glesa sekundära osteoner. Det saknas fragmentära osteoner och typ II osteoner. Vidgade osteocytlacuner. Diagenes: MFD Wedl och longitudinell tunneling, OHI 0 3, birefringency 0,5. Osteonstruktur: Osteonbanding animalt. Förbränningstemperatur: grader C. FNR 320 Makro Anatomi: 2 1,5 ljusbrunt rörbensfragment, cortical och spongiös andel? Medelstor till liten, ena änden avrundat, resten med vassa kanter (fresh fractur type). Mikro Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiosafragment med intakt morfologi tydlig lamina externa och interna. Ingen infärgning eler sotning, förefaller vara obetydligt värmepåverkad, eventuellt obränt. Histologi: Primära och sekundära osteoner med antydd lamellär struktur. Grundstruktur med otydlig fibrillteckning. Tydliga osteocytlacuner något vidgade. Diagenes: MFD Wedl tunneling, OHI 2 3, birefringency 1 (hög andel bevarat kollagen som talar för låg temperaturexponering). Temperatur gr. Osteonstruktur: Grundsubstans lamellärt, osteonbanding humant. 680 Skeke gudar, människor och gjutare

11 FNR 323 Makro Anatomi: 2 1,5 rörbenfragment, ljusbrun, medelstor till liten ( svårbedömd). Mikro Histomorfologi: Tvärsnitt av spongiöst ben, ljusgrå till brun med humösa diagenetiska infärgningar. Ingen sotinfärgning. Histologi: Delvis täta Haverska system med lamellär karaktär bevarad, tydliga vida osteocytlacuner. Inga fibriller i grundsubstansen bevarade. Diagenes: MFD-Wedl och longitudinell tunnels. Birefringency 0. Temperatur: grader C. Osteonstruktur: Osteonbanding kan vara humant men inga lamellära/reticulära strukturer i grundsubstansen längre synliga. Oklart om humant eller animalt. FNR 367 Makro Stort corticalis rörbensfragment 2,5 1,5, tunnväggigt, närmast kritvit, förbränningsgrad 6. De korta frakturändarna är skarpa, de långa avrundade och vittrade. Mikro Histomorfologin till stora delar förlorad genom sintringsprocessen. Strukturerna är ersatta av en grå opak yta, Haverska kanalerna dock synliga. Histologi: Trots sintringen finns i yttre corticalis ett litet område med bevarade täta osteoner av oklar karaktär med antydan till lamellära strukturer. Diagenes: 0 birefringency 0. Temperatur: grader C. Osteonstruktur: Genom sintringen oklart om humant eller animalt Bilaga 4b. Osteologisk analys av material från Skeke, RAÄ 669 Av Carina Olson OFL (CD) Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet STOCKHOLMS UNIVERSITET Rapportserie 2011:7 Under maj november 2010 utförde Riksantikvarieämbetet UV-Mitt (Uppsala) slutundersökning av Tabell 1. Benmaterialets fördelning på antal och vikt. Art Antal % Vikt i gram % Människa+Människa? 918 7,3 763,30 6,0 Däggdjur , ,05 78,3 Fågel 4 <0,1 7,90 <0,1 Fisk 11 0,1 1,07 <0,1 Identifierade fragment, 890 7,1 499,87 4,0 art obestämd Oidentifierade fragment ,3 1506,70 11,7 Totalt , Skeke, fornlämning RAÄ669. Inom lokalen fanns lämningar från yngre bronsålder till folkvandringstid. Djurbensmaterialet som framkom vid utgrävningarna omfattade både brända ben, huvudsakligen från gravkontexter, och obrända ben från både gravar, boplatslager och verkstadshus. Den osteologiska analysen har utförts av FD Carina Olson med hjälp av den komparativa samlingen vid Osteoarkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet. Undersökningen av de mänskliga lämningarna har utförts av FD Petra Molnar och redovisas i separat rapport. Ytterligare några benfragment av människa har dock tillkommit efter Molnars analys, vilket gör att slutsumman för människa i den totala artlistan (tabell 3) för Skeke är den korrekta. En utökad analys utfördes 2012 av graven A86 för att försöka urskilja ytterligare individer i benmaterialet från denna grav (se bilaga 1). Material Det totala antalet ben uppgår till fragment, till en vikt av 12,8 kg. Baserat på vikt har 11,3 kg (88 %) kunnat identifieras till art, grupp av arter och/eller benslag. Antalsmässigt har 5729 fragment eller 46 % av materialet varit identifierbart (tabell 1). Fördelningen mellan brända och obrända ben är tämligen jämn vad gäller antalet; 6271 obrända, och 6241 brända fragment. Viktmässigt är skillnaden däremot stor; närmare 11 kg obrända gentemot 1,9 kg brända ben, vilket gör att snittvikten på de brända fragmenten endast är 0,3 gram jämfört med 1,8 gram för de obrända benen. Majoriteten (90 %) av de brända benen är hårt brända (helt kalcinerade), förbränningsgrad 6 enligt Stiner m.fl (tabell 2). Bland djurarterna (tabell 3) dominerar tamdjuren med nötkreatur (Bos taurus) följt av får/get (Ovis aries/ Capra hircus) och svin (Sus scrofa) i nämnd ordning. Bilagor 681

12 Tabell 2. Antal och vikt per förbränningsgrad. Förbränningsgrad Antal % Vikt i g % 1. Delvis bränd 10 0,2 11,9 0,6 2. Lätt bränd 34 0,5 18, Helt förkolnad 18 0,3 7,1 0,4 4. Delvis kalcinerad , >Hälften kalcinerad , Helt kalcinerad ,7 91 Totalt ,8 100 Tabell 3. Artlista, Skeke. Artlista, Skeke Antal Vikt Människa (Homo sapiens s.) ,8 Människa? ,5 Nötkreatur (Bos taurus) ,9 Häst (Equus caballus) ,5 Svin (Sus scrofa) ,3 Får (Ovis aries) 1 2,5 Får/get (Ovis aries/capra hircus) ,45 Hund (Canis familiaris) 3 0,9 Hund/räv (Canis familiaris/vulpes vulpes) 1 0,3 Hund/varg (Canis familiaris/canis lupus) 1 10,4 Stor Gräsätare ,51 Liten Gräsätare ,25 Gräsätare ,88 Älg (Alces alces) 1 27,9 Rådjur (Capriolus capriolus) 1 0,4 Hjortdjur (Cervidae) 1 1,5 Bäver (Castor fiber) 1 1,2 Hare (Lepus timidus) 1 2,2 Råtta/mus (Rodentia) 1 0,03 Sork (Arvicolinae) 1 0,03 Mellanstort rovdjur 2 0,4 Vikare (Phoca hispida) 1 3,3 Säl (Phoca sp) 3 2,6 Mellanstort däggdjur 43 22,6 Gås (Anser sp) 3 7,4 Hönsfågel (Galliformes) 1 0,5 Abborre (Perca fluviatilis) 2 0,12 Karpfisk (Cyprinidae) 8 0,9 Gädda (Esox lucius) 1 0,05 Oidentifierade (Indeterminata) ,57 Totalt ,89 Med anledning av dominansen av nöt och får/get, kan man anta att dessa också till stor del finns dolda inom grupperna av gräsätare. Bland övriga tamdjur är hästen vanligt förekommande medan hund bara är representerad med tre fragment. Det finns ytterligare två fragment som vardera kan tillhöra hund men där räv i det ena, och varg i det andra fallet ej kan uteslutas. De vilda däggdjuren samt fåglar och fiskar är mycket sparsamt förekommande i materialet. Bland de identifierade vilda gräsätarna finns ett fragment vardera av älg (Alces alces) respektive rådjur (Capreolus capreolus). Gnagarna representeras av bäver (Castor fiber), hare (Lepus timidus), mus/råtta (Murinae) och sork (Arvicoline) med ett fragment från varje art. Av marina däggdjur har ett fragment av vikare (Phoca hispida) och tre av säl obestämd art (Phoca sp.) identifierats. Fåglarna i materialet är likaledes få med tre fragment av gås (Anser sp.) och ett av hönsfågel (Galliformes). Fiskarna representeras av 8 fragment av karpfisk (Cyprinidae), två av abborre (Perca fluviatilis) och ett av gädda (Esox lucius). Metod och resultat Materialet har undersökts per anläggning, fyndeller grävenhet. De vanligast använda sållen har haft en masktäthet på 4 mm, men 2 mm-såll har också använts i relativt stor omfattning. Benfragmenten har bestämts till art, grupp av arter och/eller benslag där så varit möjligt. För åldersbedömning har epifysstatus på rörbenen noterats, samt mätning av kronhöjd och bedömning av tandslitage på intakta tänder av nöt, häst, får/get och svin utförts. Slakt- och gnagspår har registrerats. Sidobestämning av benen har kunnat göras i viss utsträckning samt en uppdelning av rörbenen i proximal- diafys- och distaldel för beräkning av individantal. Endast ett skelettelement har varit tillräckligt intakt för att kunna mätas och användas för mankhöjdsberäkning. Könsbedömning har endast kunna göras på två hörntänder av svin. Åldersbedömning Eruption, slitage och kronhöjd av tänder, samt epifysstatus på långa och korta rörben har använts för att bedöma ålder på tamdjuren (Silver 1969; Grant 1982), samt Osteoarkeologiska forskningslaboratoriets komparativa samling av ålderbestämda tänder. För nötkreatur har 12 % av de identifierade benen kunnat åldersbedömas. För får/get var 8 %, häst 16 % och svin 21 % lämpade för åldersbedömning. De 682 Skeke gudar, människor och gjutare

13 flesta ålderbedömningar har gjorts på tänder, endast ett fåtal har kunnat bedömas genom epifysstatus. Med reservation för att de flesta tänder varit lösa och bedömts var för sig, visar resultaten att merparten nötkreatur slaktades vid en ålder av 5 7 år. De vanligaste slaktåldrarna för får/get var mellan 1,5 3 år. Hästens slaktålder är spridd mellan 3 15 år med en övervikt för ålderintervallet 6 7 år. De mätbara skelettelementen av svin visar på en ålder yngre än 3 år (fig. 1a och 1b). Könsbedömning Två hörntänder från underkäkar av svin ger de enda säkra könsbestämningarna i benmate-rialet; en galt och en sugga. Storleksbedömning Ett enda skelettelement, i detta fall ett mellanhandsben av svin (Mc III), varit tillräckligt intakt för att kunna användas för mankhöjdsbedömning (Teichert 1966). Detta ben gav en mankhöjd av 78,5 cm, vilket indikerar tamsvin. Gränsen mellan tam- och vildsvin ligger runt 90 cm i mankhöjd (Ekman 1973). För övrigt kan tilläggas att storleken på framförallt tänder av nötkreatur, i jämförelse med den komparativa samlingen vid OFL, var mestadels av samma storlek som tänderna hos dagens boskap. Beräkning av individantal (MNI) Det skelettelement som uppvisar flest antal per sida används vid beräkning av individantal (Chaplin 1971). Hänsyn till ålder tas och vissa juvenila ben kan därför komma att räknas som enskilda individer. Eftersom tänder är det mest förekommande skelettelelmentet från Skeke har dessa använts för beräking av antal individer för tamdjuren. Det minsta säkerställda individantalet för nöt är 16, baserat på 15 st av molar 3 i vänster överkäke (M 3 sin) + 1 spädkalv, får/get 11 (M 3 sin), svin 12 (9 M 3 dx) + 3 fragment av spädgris i olika kontexter och häst 3 (M 1 dx). Att MNI (Mininum Number of Individuals) för häst är så lågt beror på att flera av mjölktänderna och de permanenta tänderna är så morfologiskt lika varandra, och särskilt svårbestämda som lösa och icke intakta. Med stor sannolikhet är individantalet för häst högre än de tre som kunde påvisas här. För vilda däggdjur, fågel och fisk kan endast en individ vardera beläggas. Där benen från djuren hittats i olika kontexter och kronologiska faser får man dock anta att de representerar olika individer. För alla arter gäller för övrigt % ,5-3,5 år > 3,5 år 3-5 år 5-6 år 6-7 år 8-15 år nöt får/get häst svin Fig. 1a. Ålder baserad på tandslitage och eruption. % < 1 år < 1,5 år < 2,5 år < 3,5 år < 4 år Nöt Får/get Svin Fig. 1b. Ålder baserad på epifysstatus. att det minsta antalet säkerställda individer troligen är lägre än det antal djur som under lokalens långa brukningstid funnits där. Anatomisk fördelning Den anatomiska fördelningen av antal identifierade benslag per art eller grupp av arter visar att tänder, och då främst från nöt och får/get, utgör 74 % av det identifierade benmaterialet baserat på antal tänder/tandfragment. Övriga kraniedelar utgör 10 %, framben, bakben och yttre extremiteter 14 %, medan ryggrad och bröstkorg endast utgör 2 % av det identifierade materialet (tabell 4). En jämförelse av den anatomiska fördelningen baserad på benens antal respektive vikt visar att kraniedelar (huvudsakligen tänder) dominerar i båda fallen, men när det gäller framben, bakben och fot blir dessa mycket mer framträdande när den anatomiska fördelningen baseras på vikt (fig. 2) Matrester och slaktavfall Avfallet från slakten kan delas in i två kategorier; matrester och slaktavfall, där den förra representerar skelettdelar från köttrika regioner av djurkroppen och den senare från köttfattiga regioner. Till de kött- Bilagor 683

14 % Kranium Ryggrad Bröstkorg Framben Hand 24% 23% Bakben Fot Hand/fot extremitet Postkran Indet 53% Matavfall Slaktavfall Mat/Slaktavfall Antal Vikt Fig. 2. Anatomisk fördelning baserad på antal resp. vikt. rika regionerna räknas ryggrad, revben, skulderparti, bäcken, fram- och bakben. De köttfattiga regionerna består av kranium inkl tänder, yttre extremiteter och svanskotor. Fördelningen av köttrika kroppsdelar (matavfall) och köttfattiga kroppsdelar (slaktavfall) från Skeke baserat på vikt blir 53 % slaktavfall, 23 % matavfall och 24 % som kan härröra ifrån antingen mat- eller slaktavfall (fig. 3). Detta tyder på en större produktion än konsumtion på platsen. Men, det ska beaktas, att bland de fragment som ej kunnat bestämmas till vare sig mat- eller slaktavfall, kan en hel del matavfall döljas bland sköra skelettelement som lättare fragmenterats, t ex revben och ryggrad. Isåfall blir skillnaden mellan slakt- och matavfall inte lika stor och fördelningen mellan produktion och konsumtion jämnare. Slakt- och gnagspår Den totala mängden ben med åverkan är 61 eller 0,5 procent (bearbetade ben exkluderade). Den vanligaste typen av åverkan är djurs tuggmärken och människors spår av märgspaltning. Sedan följer slaktspår i form av snittmärken som visar att kropparna flåtts, och huggspår som uppkommit vid styckningen av djuren (tabell 5). De långa rörbenen är de som bär de flesta slaktspåren. Att inte fler ben bär spår av åverkan kan dels förklaras med att hälften av benen var starkt fragmenterade, vilket försvårar upptäckten av snittoch huggspår avsevärt, samt att den största delen av lämningarna består av tänder som naturligt lossnat från sina käkar postmortalt, utan tecken på åverkan. Fig. 3. Fördelning av mat- och slaktavfall baserat på vikt. Patologiska förändringar Sjukliga förändringar har endast noterats på ett ben, en underkäke av nöt där troligen någon form av belastning deformerat ledytan mot kraniet. Benmaterialets distribution inom lokalen Benens spridning inom lokalen visar att flest ben, 47 %, fanns i delområde D, följt av delområde B med 25 %. Den anläggning som innehöll flest ben var A26747 och den benrikaste fyndenheten var F Bland grävenheterna hade G25246 flest benfragment. Bland de identifierade arterna dominerar nötkreatur i alla delområden utom i F där fragmenten av får/get är flest (tabell 6a, 6b och 6c). Flera av anläggningarna består av olika kronologiska faser där en jämförelse av benmaterialet kan bli viktig för tolkningen av anläggningarna. Anläggning A41 är en sådan kontext där flera faser överlagrar varandra. Initialt anlades flera kokgropar och bålplatser, följt av en gravfas och slutligen två efterfaser där bl.a. avfall överlagrar initialfaserna. De mänskliga fragmenten dominerar inom bålplatserna som tillhör fas 1, medan fas 2 (grav) visar sparsamt med människoben. Två av de fyra sälfragment som hittats på Skeke återfanns på bålplatserna från fas 1. Får/get har endast identifierats i en kokgrop från fas 1 och den största andelen nötkreatur tillhör fas 2. Svin och häst hittades endast i fas 3 och 4 (tabell 7). Bland kulturlagren är A13979 och A25284 som ligger på olika ställen inom lokalen intressanta att jämföra eftersom båda sannolikt härrör från bronsålder och har inslag av folkvandringstid. Djurbensavfallet från dessa kontexter visar att andelen nötkreatur är större i A13979 medan fler fragment av häst fanns i A Skeke gudar, människor och gjutare