Bilagor. Bilaga 1. Husbeskrivningar. Hus 1

Transkript

1 Bilagor Bilaga 1. Husbeskrivningar Hus 1 Typ: Treskeppigt. Orientering: Nordnordväst sydsydöst. Längd: Cirka 10 meter mellan de yttersta bockparen. Bredd: Bockbredden ca 1,70 meter. Tak: Av den takbärande konstruktionen fanns fem stolphål, troligen tre bockpar, där endast två är helt synliga. Spannavståndet mellan bockparen varierade mellan 4,70 och 5,00 meter. Stolphål: A3012, A279, A791, A255, A247. De var 0,47 0,67 meter i diameter stora och mellan 0,3 0,4 meter djupa. Datering: Huset låg i ett kulturlager (A1516). I lagret låg två härdar som daterats till 50 BC 50 AD respektive AD (PK15264 respektive PK4762), d.v.s. förromersk romersk järnålder till folkvandringstid. Paralleller: Möjligen Bredåker II, Gamla Uppsala socken, Uppland, vilket motsvarar en datering till AD (Göthberg 2000:60). Kommentar: Hus 1 fortsatte in under den västra schaktkanten på område 36A och kan därför inte bedömas i sin helhet. Det låg i kulturlager A1516, som också fortsatte utanför området. Fig. 12. Plan över hus 1. Skala 1:100. Hus 2 Typ: Treskeppigt. Orientering: Nordväst sydöstlig. Längd: Inklusive gaveln i norr ca 13,5 meter. Bredd: Cirka 6,2 meter. Tak: Den takbärande konstruktionen bestod av fyra bockpar där bockbredden varierade mellan 1,44 och 1,81 meter. Spannavståndet mellan bockparen var mellan 3,80 och 3,90 meter. Stolphål: A852, A4832, A4734, A4719, A489. A4706, A944, A922. De var 0,34 0,63 meter i diameter stora och 0,21 0,35 meter djupa. Gavel: Två stolphål, A1304 och A1126 har bedömts tillhöra en nordlig gavel. Datering: Konstruktion och mått stämmer med hus från romersk järnålder till vendel vikingatid. Huset låg invid kulturlager A1500. Två anläggningar i lagret har daterats till AD respektive (PK4057 respektive PK15435) d.v.s. säga romersk järnålder. Paralleller: Bredåker IV, Gamla Uppsala socken, Uppland har bedömts tillhöra romersk järnålder eller folkvandringstid (Göthberg 2000:50). Kommentar: Huset låg i den sydligaste delen av kulturlagret A1500 och bör därför vara samtida med, eller yngre än lagret. Hus 3. Utgår. 34 Hus och härdar i Skärna

2 Fig. 13. Plan över hus 2. Skala 1:100. Fig. 14. Plan över hus 4. Skala 1:100. Hus 4 Typ: Fyrstolpshus. Storlek: 2,75 2,46 meter. Tak: Stolphål: A6794, A6781, A6808, A6819. Stolphålen var 0,35 0,8 meter i diameter stora och 0,22 0,35 meter djupa. Stenskott. Datering: En förmodat samtida härd (A15797) daterades till AD, d.v.s. romersk järnålder. Paralleller: Två hus med liknande mått har undersökts vid Bålsta (RAÄ 82, Yttergrans socken), som bedömts vara samtida med boplatsen från förromersk järnålder till vikingatid (Franzén, Göthberg, Karlenby 1996). Bilaga 1. Husbeskrivningar 35

3 Kommentar: Helt ensamliggande hus på område 36B. Omedelbart söder om huset fanns härden (A15797) som bedömts tillhöra huset. Hus 5. Utgår. Hus 6 Typ: Fyrstolpshus. Orientering: Nordväst sydöstlig. Storlek: 5,15 1,95 meter. Stolphål: A4747, A14750, A2401, A Stolphålen var 0,64 0,7 meter i diameter stora och 0,2 0,45 meter djupa. Datering: Typologiskt svårt att datera. 14 C-dateringar från härdar i och under det lager (A1516) huset hittats i, visade att de tillhör AD respektive 50 BC 50 AD (PK4762 respektive, PK15264), det vill säga perioden förromersk romersk järnålder folkvandringstid. Paralleller: Hus 84, Fosie IV, Lockarp, Skåne. (Björhem & Säfvestad 1993). Hus I, Stenåldersgatan, Lunda, Badelunda, Västmanland. Daterat förromersk järnålder romersk järnålder (Wilson 1992; Holm, Wilson och Aspeborg 1994). Kommentar: Proportionerna på huset antyder att det ursprungligen kan ha varit ett litet treskeppigt hus. Fig. 15. Plan över hus 6. Skala 1:100. Hus 7 Typ: Treskeppigt (?) långhus. Orientering: Nordväst sydöstlig. Längd: Cirka 6 meter. Bredd: 3,44 3,7 meter Tak: Tre bockpar där bockbredden varierade mellan 3,44 och 3,7 meter. Spannavståndet mellan bockparen var 2,96 och 2,99 meter. Stolphål: A13683, A15468, A13608, A13646, A13537, A Stolphålen var 0,35 0,5 meter i diameter stora och 0,1 0,21 meter djupa. Datering: Typologiskt svårt att datera. 14 C-prover från det kulturlager som huset ligger i (A1500), har analyserats och daterats till perioden e.kr. respektive e.kr. (PK4057, PK15435), d.v.s. romersk järnålder. Paralleller: Malma, Bondkyrko socken, Uppland som daterats till yngre bronsålder förromersk järnålder (Göthberg 2000:34). Fig. 16. Plan över hus 7. Skala 1:100. Kommentar: På grundval av bredden mellan stolparna i de takbärande bockarna, kan det dock röra sig om ett enskeppigt hus. 36 Hus och härdar i Skärna

4 Fig. 17. Plan över hus 8. Skala 1:100. Hus 8 Typ: Treskeppigt långhus. Orientering: Västnordvästlig. Längd: Cirka 9,5 meter. Bredd: 6,20 meter. Tak: Fem stolphål har bedömts tillhöra den takbärande konstruktionen. Avståndet mellan stolparna i bockparen var 3,15 3,26 meter och spannlängden varierade mellan 2,1 och 2,27 meter. Huset var fragmentariskt och dåligt bevarat. Vägg: Fem väggstolphål hittades, varav ett troligen hör till den norra gaveln. Ingång: Två stolphål är utdragna från den västra vägglinjen och kan ha fungerat som två ingångsstolpar i dess södra del. Stolphål: Diameter: 0,2 0,4 meter, djup: 0,12 0,48 meter. Datering: Två 14 C-prover har analyserats. Det ena var från en härd (A4379) som bedömts tillhöra huset och daterades till f.kr. Det andra (PK15349) var från en härd (A15041)), som daterades till e.kr. Resultaten av 14 C- analyserna antyder ett nyttjande under perioden förromersk romersk järnålder. Hustypen finns dock även under yngsta bronsålder. Paralleller: Tesch, B 14:VII (1993:166). Kommentar: Huset var svårt stört av senare tiders aktiviteter och överlagrades av kulturlagret A5776. Troligtvis fortsatte huset och den södra gaveln under den markväg som korsade undersökningsområdet, varför husets totala längd är okänd. Hus 9 Typ: Sentida byggnad, syllstenskonstruktion. Orientering: Nordostlig. Yttre längd: 11,2 meter. Yttre bredd: 9,45 meter. Inre längd: Cirka 9,1 meter. Inre bredd: Cirka 7,2 meter. Paralleller: Kommentar: Sentida husgrund, troligen efter en byggnad som finns karterad på häradskartan från 1860-talet. Byggnaden bestod av två rum, som båda ligger i husets längdriktning. Det södra rummet är 9,1 3,1 meter stort och det norra 9,45 3,5 meter stort. Ytterväggarna varierade i tjocklek mellan 0,5 meter och 1,23 meter. Eftersom byggnaden var kraftigt raserad kunde ej exakta mått fastställas. Huset har enbart karterats och inte undersökts. Aktiviteterna runt huset har lämnat en hel del spår i form av nedgrävningar innehållande bl.a. glas och tegel. Med största sannolikhet är det någon form av uthus tillhörande gården Stora Skärna. Bilaga 1. Husbeskrivningar 37

5 Bilaga 2. Keramikanalys Av Thomas Eriksson Tabell 2. Den förhistoriska keramiken. Slät Strimmig Ej observerbart Totalt Antal % Antal % Antal % Fyndposter 18 66,7 2 7,4 7 25,9 27 Inledning Eftersom materialet från Skärnaboplatsen var relativt litet gjordes en mindre genomgång där formelement, ytbehandling, dekor, buktjocklek, magring och bränningstyp registrerades i IntraSis. All förhistorisk keramik påträffades på område 36A, d.v.s. ytan närmast Fyrisån i söder. Totalt påträffades 691 gram keramik fördelat på 27 fyndposter om 109 fragment. Medelvikt låg därmed på 6,3 gram. Rumsligt sprider sig keramiken över fyra huvudområden. Längst i söder, i kulturlagret A1515 påträffades enstaka slät keramik utanför ett hus. I härd området på kulturlager A1500 påträffades mindre fragment. Merparten keramiken kom i kulturlager A5776, i anläggningsområdet öster om hus 8. Det största enskilda fyndet, F202, jämte två andra fyndnummer påträffades norr om sistnämnda kulturlager. Materialet är alltför litet för att dra några större slutsatser angående keramikspridningen. Nämnas kan dock att i norr fanns allt från tunn- till tjockväggiga kärl, medan det vid de båda kulturlagret i söder enbart fanns medel- och tjockväggiga kärl. Ytbehandling och dekor I de fall man ännu kunde iaktta ytbehandlingen på keramikens bukar var denna överlag enkelt tillstruken. Detta är ett drag som är typiskt för järnålderskeramik. Flera skärvor har dessutom en lätt räfflad yta efter avstrykning, även detta ett drag som är kännetecknande för järnålder (t.ex. F98). Från det norra kulturlagerområdet kommer ett fragment av nedre delen av en buk på ett strimmigt kärl (F52). Fragmentet har klara räfflor i tre olika riktningar, som antingen är dragna med ett redskap eller intryckta av grässtrån. Godset är välmagrat med större magringskorn och har en bladig konsistens, något som kan vara typiskt för kärl med denna ytbehandling. Strimmig keramik förekommer i varierande omfattning på nästan alla boplatser i östra Mälardalen. Vanligtvis upptar typen bara några procent av det totala antalet keramikfragment, men undantag finns, bl.a. på Darsgärdeboplatsen har keramiken en mycket stor andel. Typen är gemensam för delar av Mellansverige och områdena öster om Östersjön bl.a. Finland, Estland och Ryssland (Reisborg 1989). Cirka 50 meter norr om det strimmiga fragmentet i Skärna påträffades ytterligare ett mynningsfragment Vikt, g ,7 68 9,8 31 4,5 691 Antal fragment Medelvikt/ skärva 86 78,9 4 3, , ,9-17,0-1,6-6,3 av ett kärl som möjligtvis kan vara strimmigt eller mycket grovt tillstruket med tydliga räfflor efter avstrykningen (F199). På själva mynningsläppen finns fingeravtryck som gör att mynningen har ett lätt vågigt utseende. Dekortypen är vanlig under förromersk järnålder, men finns bl.a. under bronsålder, men då ofta på rabbiga kärl (Eriksson 2003a, 2003b). Dekortypen är i det danska materialet vanligast under järnålderns period period I och i viss mån i period II. I period III är den mycket ovanlig (Becker 1961:17f). Dekortypen finns även företrädd i det västmanländska fyndmaterialet, bl.a. på boplatsen i Västra Skälby. Ett av Skälbykärlen med en liknande dekor är funnet i en anläggning daterad till yngre bronsålder och förromersk järnålder (Hjärthner-Holdar 1999:50ff). Även från boplatsen RAÄ 142 i Svedvi socken finns liknande dekorer på ett kärl upphittat i en anläggning som har 14 C-daterats till d.v.s. period I och II (Eriksson 1998:53). De svenska kontextdateringarna av dekortypen överensstämmer således väl med de jylländska dateringarna. Liknande typ av dekor förekommer även på Lovön under yngre järnålder. I en senvendeltida kvinnograv där har ett lägre kärl påträffats med fingertoppsgropar på mynningsläppen. Kärlet har dock tolkats som importerat, antagligen från det vendeltida Baltikum (Petré 2000:14 och 24; Nerman 1958: taf 57, 59 och 61). Även från Helgö, finns liknande exempel på dekor, men där avviker mynningens och kärlets utformning starkt från Kolsvaexemplaret. Fyndet från Helgö torde tillhöra folkvandringstid eller perioderna närmast före eller efter (Arrhenius 1964:278f). Utifrån ytbehandling och gods torde dock fragmentet från Skärna snarast kunna dateras till förromersk järnålder. Ytterligare ett fragment från Skärna har samma dekor, nämligen F48. Fyndet kommer från ett annat kärl med slät ytbehandling och har ett finare gods. F199 skulle kunna härrör från ett kärl med lätt utsvängd mynning medan F48 sannolikt kommer från ett kärl med inåtlutande mynning. Dateringen på F48 torde också ligga i äldre järnålder. 38 Hus och härdar i Skärna

6 Formtyper F48 F199 Materialet från Skärna är litet och fragmenterat och inga hela kärl har kunnat rekonstrueras. Flera formelement, t.ex. mynningsform och riktning och fotens utformning, kan användas som dateringsindikationer, framför allt när det är ett större material som behandlas. I Skärna finns ett fynd med en rundad, lätt förtjockad mynningsläpp som tillhör ett svagt S-formigt kärl (F202). Mynningens form tillsammans med yta, gods och kärlform kan allmänt dateras till järnålder, framför allt förromersk järnålder och romersk järnålder (Reisborg 1997:190f). De andra två bevarade mynningarna, som tillhör de redan omnämnda fingerdekorerade kärlen (F48 och F199), kan utifrån främst dekoren dateras till förromersk järnålder. Gods och magring F202 För att dra några större slutsatser om gods och magring kontra datering måste materialet vara större än det i Skärna. Rent allmänt ger godset ett järnåldersintryck. En tendens under äldre järnålder är att andelen keramik med få, men grova magringskorn är hög runt Kristi födelse, medan andelen keramik som är magrad med finkrossat material blir större under yngre romersk järnålder och folkvandringstid. Antagligen har även kärlens funktion påverkat valet av magring, varför olika magringar inte behöver vara kronologiskt betingat. Sammanfattning Fig. 18. Rekonstruktioner av mynningsfragment från Skärna. Samtliga mynningar är så små att den ursprungliga lutningen på mynningen är svår att fastställa. Skala 1:1. Profilteckning T. Eriksson. Keramikmaterialet från Skärna är relativt litet och fragmenterat. Totalt rör det sig om 27 fyndposter och detta motsvarar minst 20 hela kärl. Fragmenteringsgraden är med andra ord mycket hög. Fenomenet är mycket vanligt på regionens boplatser i plöjd åkermark. De godstyper, enstaka formelement och den dekor som finns tyder samtliga på en datering till äldre järnålder. De mest handfasta fynden är de båda mynningsfragmenten med fingerintryck på mynningskanten. De brukar vanligtvis kunna dateras till förromersk järnålder. Några fragment strimmig keramik framkom dessutom. Även denna typ kan dateras till tiden t.o.m. äldre romersk järnålder, men förekommer även i bronsålder. Bilaga 2. Keramikanalys 39

7 Referenser Annuswer, B Järnåldersbebyggelse Järnvägsbygge. Spår vid Borgby. Arkeologisk undersökning för järnvägen Mälarbanan. Delen Västerås Kolbäck. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1998:50. Uppsala. Arrhenius, B Pottery. I: Excavations at Helgö II. Report for Ed. W. Holmqvist & B. Arrhenius. KVHAA. Stockholm. Aspeborg, H Västra Skälby en by från äldre järnåldern. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:56. Uppsala. Becker, C. J Førromersk jernalder i Syd- og Midtjylland. Nationalmuseets skrifter, Større beretningar, VI. København. Eriksson, T Keramik. I: Annuswer, B. Järnåldersbebyggelse Järnvägsbygge. Spår vid Borgby. Arkeologisk undersökning för järnvägen Mälarbanan. Delen Västerås Kolbäck. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1998:50. Uppsala. 2003a. Dekorerad keramik i Apalle. I: Ullén, I. m.fl. Bronsåldersboplatsen vid Apalle i Uppland. Arkeologi på väg undersökningar för E18. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:64. Stockholm. 2003b. Gjuterifynden i Apalle. I: Ullén, I. m.fl. Bronsåldersboplatsen vid Apalle i Uppland. Arkeologi på väg undersökningar för E18. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:64. Stockholm Äldre järnålderskeramik. En specialregistrering. I: Wikborg, J. & Ählström, J. Väg 250, Holmsmalma-Gålby. Ett gravfält och en boplats från äldre järnålder samt en gravhög från yngre järnålder. Västmanlands läns museum. Kulturmiljöavdelningen rapport A. 2004:A13. Västerås. Hjärthner-Holdar, E Keramiken. I: Aspeborg, H. Västra Skälby en by från äldre järnåldern. Riksantikvarieämbetet. UV Uppsala, rapport 1997:56. Uppsala. Petré, B Rapport. Gravfältet RAÄ 87, Lunda, Lovö sn, Up. Ett gravfält från yngre vendeltid. Lovö Archaeological reports and studies nr Department of Archaeology, Stockholm University. Stockholm. Reisborg, S Die Keramik der Darsgärde-Siedlung, Skederid, Uppland. Eine Chronologische Analyse. I: Die Bronzezeit im Ostseegebiet. Red. B. Ambrosiani. KVHAA Konferenser 22. Stockholm Datering av keramik ett nytt hjälpmedel. I: TOR Vol. 29. Uppsala. Bilaga 3. Makrofossilanalys Av Håkan Ranheden Anr./provnr. Art Antal PM852 A852 Inga frön/frukter P4524 Cerealie sp. (ospec. säd) 3 A247 Hordeum sp. (korn) 2 P4525 Triticum aestivum (brödvete) 1 A255 Triticum sp. (vete) 2 Cerealie sp. (ospec. säd) 3 delar P4526 Triticum sp. (vete) 2x½ A791 Cerealie sp. (ospec. säd) 1 Vicia sp. (vicker) 1 P4528 Cerealie sp. (ospec. säd) 2 A274 P4530 Triticum cf. aestivum (brödvete) 3 AS3012 Triticum sp. (vete) 1 Hordeum vulgare (vanligt korn) 2 Cerealie sp. (ospec. säd) 2 Avena cf. sativa (havre) ½ PM4832 Inga frön/frukter Punkt 5724 P5727 Inga frön/frukter AS4719 PM5728 Avena cf. sativa (havre) ½ AS4734 PM5736 Hordeum cf. vulgare (vanligt korn) 4 AS922 Hordeum sp. (korn) 9x½ Hordeum sp. (korn-omogna?) 9 Gramineae sp. (ospec. gräs) 4 Chenopodium album (svinmålla) 1 PM5760 Inga frön/frukter AS4706 P5732 Okänd 1 AS484 P5734 Hordeum vulgare (vanligt korn) 5 AS944 Triticum sp. (vete) 2 Cf. Avena sp. (havre) 6 PM12590 Inga frön/frukter G6393 PM12591 Inga frön/frukter G6389 PM12911 Triticum sp. (vete) 2 A12698 PM12912 Cerealie sp. (ospec. säd) 6 G12453 Okänd 1 PM12913 Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 G12752 Cerealie sp. (ospec. säd) 6 Galium spurium (småsnärjmåra) 1 Chenopodium album (svinmålla) x P15187 Hordeum vulgare (vanligt korn) 3 A5339 Cerealie sp. (ospec. säd) 4 P15188 Hordeum vulgare (vanligt korn) 2 A5339 Cerealie sp. (ospec. säd) 3 Galeopsis sp. (dån) 1 P15460 Cerealie sp. (ospec. säd) 4 AS13537 cf. Avena sp. (havre) 2 40 Hus och härdar i Skärna

8 Anr./provnr. Art Antal P15461 Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 AS13574 Cerealie sp. (ospec. säd) 1 P15462 Cerealie sp. (ospec. säd) 2 fr. AS13608 P15463 Hordeum vulgare (vanligt korn) 1 AS13646 Triticum cf. aestivum (brödvete) 1 Cerealie sp. (ospec. säd) ½ PM15765 Chenopodium album (svinmålla) xx G6781 Fumaria officinalis (jordrök) x PM15766 Chenopodium album (svinmålla) xx AS6794 PM15767 Chenopodium album (svinmålla) xxx AS6808 PM15768 Chenopodium album (svinmålla) x AS6819 Rubus idaeus (hallon) x Anr./provnr. Art Antal PM15864 Triticum aestivum (brödvete) 1 AS15136 Corylus avellana (hassel, nötskal) 1 fr. PM15865 Inga frön/frukter AS4231 PM15868 Chenopodium album (svinmålla) xx A4988 PM15869 Inga frön/frukter AS13093 PM15959 Inga frön/frukter A3818 PM15997 Inga frön/frukter A8115 PM Solanum nigrum (nattskatta) 1 A4333 Asteraceae sp. (korgblommig) 1 Chenopodium album (svinmålla) x Kommentar Nedan ges endast en kortare kommentar av resultatet. En senare tolkning kommer att göras med utgångspunkt från lokala omständigheter mm då också de olika grävningarnas resultat ska diskuteras mer sammanvägt. Samtliga prov har tagits i samband med utgrävningarna och av de arkeologer som deltagit i dessa. Proverna har floterats på lab. med hjälp av en vanlig plasthink och siktar med minsta maskvidd av 0,5 mm. Proverna har överlag haft en volym på ca 2 liter. Själva analysarbetet har skett genom stereomikroskop med förstoringarna 8 50 gånger. Brända lämningar är i tabellen ovan noterade med fetstil medan enstaka eller rikligare förekomster av obrända frön eller frukter har skattats och noterats med x-tecken enligt följande: X = 1 5 st. Xx = 5 20 st. Xxx = st. Beteckningen sp. betyder species, och anger att själva arten inte kunnat fastställas utan endast släktet, medan cf. kommer av engelskans confer (jämför), och antyder en allmän osäkerhet i bestämningen. Bland de påträffade växtresterna har sädesslagsfrön dominerat starkt och bland dessa har frön av korn varit mest frekventa. Även vetefrön har funnits i flera prov. En tydlig anrikning av korn fanns i PM5736 men annars har förekomsten av vete och korn i antal prov varit ungefär den samma. Frön av havre har förekommit i ett par av proven. Resultatet av analyserna antyder därmed koncentrationer av säd till vissa prov medan andra saknat sådana fynd. Några få andra fynd av växtlämningar har gjorts i proverna från Skärna och dessa utgörs av enstaka exemplar av brända frö/fruktrester från ruderatvegetation och det är med all säkerhet så att dessa enstaka fynd endast utgör försumbara lämningar av det som en gång funnits av denna vegetation. Detta antyds också genom närvaron av de obrända svinmållefröerna vilka förekommit mer eller mindre rikligt i några av proven men vars tolkningsvärde är svårt att avgöra då de inte är brända. Med största sannolikhetär de inte användbara för tolkningar av förhistoriska förhållanden. De ger emellertid en vink om hur frekventa sådana frön kan vara i marklager. Att just säd bevaras bra som brända beror på att dessa stärkelserika frön klarar eld förhållandevis bra. Som förkolnade är de också hållbara mot mekanisk nötning genom t.ex. markberedning, d.v.s. en markpåverkan som troligen malt sönder eventuella rester av annan vegetation som en gång måste ha funnits i jordlagren. Flera av proven har inte innehållit obrända frö/ fruktlämningar vilket bör kunna antyda att kontexterna varit relativt intakta och inte blivit förorenade med yngre växtmaterial. Bilaga 3. Makrofossilanalys 41

9 Bilaga 4. Vedarts- och 14 C-analys Av Ulf Strucke tjugo respektive nio kolprover har skickats in för vedarts- respektive 14 C-analys för att bl.a. ge en inblick i val av träslag till konstruktioner, en bild av växtligheten i närområdet, samt med syfte att datera kol från utvalda anläggningar. De träslag som påträffades var främst asp eller vide (fyra prov), tall (tre prov) och ett vardera från björk och gran. Proven är tagna i härdar över och under kulturlager A1516 och A5776, över kulturlager A1500 (1688), i härden vid hus 4 (A15797), en härd som eventuellt kan knytas till hus 8 (A4379) och i grop A5339, se bilaga C-analyserna kommer från samma anläggningar som vedartsproverna. Proven har analyserats av Ångströmlaboratoriet, Avdelningen för Jonfysik vid Uppsala universitet. Ett av proven, PK 4531, löstes upp helt i behandlingen och kunde inte dateras. 14 C-dateringarna från fynd och anläggningar ligger med 1 sigma i tidsintervallet 170 f.kr. 540 e.kr., d.v.s. från förromersk järnålder till folkvandringstid eller en period av ca 700 år. Tyngdpunkten verkar dock ligga runt år 0. Den yngsta dateringen var från en härd (A3251) som överlagrade kulturlager A5776 på område 36A med en datering till e.kr., d.v.s. till folkvandringstid. Områdets äldsta datering, f.kr., från en härd som skulle kunna tillhöra hus 8, det hus som typologiskt också har bedömts som det äldsta. Kulturlager A1500 har troligen avsatts under perioden 75 f.kr. 125 e.kr., alltså en period av 200 år. Det yngsta provet togs i en nedgrävning och det äldsta från en härd. Den korta tidsperioden är något överraskande, då lagret är relativt kraftigt. En 14 C-analys genomfördes också på det skalltak från människa (F86) som fanns i lagret. Fragmentet daterades till perioden e.kr., vilket får anses vara väl överrensstämmande med de övriga proven från lagret. En tanke vi hade var om skalltaket kan ha kommit från en förstörd skelettgrav från det intilliggande gravfältet (RAÄ 206a). Detta verkar dock inte vara troligt, då gravfältet rent morfologiskt tillhör den yngre järnåldern. Kulturlager A1516 är det mest diffusa av de tre lagren och troligen fortsatte det utanför schaktkanten. I lagret fanns den, kanske tydligaste huskonstruktionen på ytan, hus 1. Enligt 14 C-analyserna har lagret avsatts under cirka 450 år, från cirka 65 f.kr. till cirka 385 e.kr. Denna datering av lagret, samt huslämningarna stärker antagandet att boplatsens kärna kan ha legat öster om undersökningsytan, upp mot det troligen yngre gravfältet. Prover togs i det största lagret på ytan ur både över- och underliggande anläggningar. Tyvärr gick det övre provet inte att analysera då det helt löstes upp i NaOH-behandlingen. Det undre provet, taget ur en härd (A15041) som daterades till e.kr., vilket är en av de yngre dateringarna från undersökningen. Det sista bör alltså vara samtida eller yngre än kulturlager A1516. Det bör dock noteras att hela undersökningsområdet var kraftigt stört. De tre lagren skulle alltså kunna härröra från ett större sammanhängande lager, som under årens lopp störts av sentida plöjning och andra aktiviteter. Sammantaget kan man säga att analyserna stärker tolkningen att ytan nyttjats under äldre järnålder och att boplatsen haft sitt kärnområde utanför undersökningsytan. De hus som ligger i kulturlagren har kunnat dateras indirekt genom de prov som tagits i lagren. För husens datering, se bilaga Hus och härdar i Skärna

10 Bilaga 5. Osteologisk analys Av Bengt Wigh, SHM Inledning Under vintern genomfördes en osteologisk analys av främst djurben från utgrävningarna år 2002 i Gamla Uppsala socken, RAÄ 206b och RAÄ 608, benämnda Skärna. Det som då undersöktes var främst en boplatsyta som preliminärt daterats till äldre järnålder och inom boplatsytan undersöktes ett antal stolphus, stolphål, härdar, kokgropar, nedgrävningar och ett mindre antal kulturlager. Benmaterialet Under utgrävningarna tillvaratogs drygt 4,6 kg ben, främst obrända men även en mindre andel eldpåverkade och brända ben (4,8 g). Benmaterialet var generellt bra bevarat, men dock tämligen fragmenterat. Osteologiska metoder Samtliga ben har om möjligt identifierats till art och benslag. I vissa fall har det varit möjligt att avgöra om benet kommit från ett större husdjur varför vissa ben registrerats som nöt/häst. Dessutom är det ofta mycket svårt att särskilja ben från får och get rent morfologiskt varav gruppen får/get även använts. De ben som inte gått att artbestämma eller föras till någon av nyss nämnda grupper har betecknats som oidentifierat. I samband med identifieringen noterades även om benet varit påverkad av eld, d.v.s. bränt eller obränt, slakt- eller gnagspår samt andra ovanligheter. Där det varit möjligt att göra en åldersbedömning av djurets ålder har detta skett. Men på grund av materialets fragmenteringsgrad har endast noterats om djuret varit vuxet eller ungt vid slakttillfället baserat på förekomst eller avsaknad av sammanväxning av benändar. Åldersbedömning har då skett utifrån de data som presenterats av Silver (1969). I vissa fall har det även varit möjligt att göra en åldersbedömning utifrån tandslitaget. En gradering av tandslitaget har skett utifrån Grants metod (1980) och kombinerats med åldersuppskattningar från Vretemark (1997). Där det varit möjligt har ben från fullvuxna individer mätts enligt de metoder som beskrivits av von den Driesch (1976). Alla resultaten har registrerats i utgrävningens databas i programmet Intrasis. Resultat Från denna utgrävning har totalt 4661,9 g ben (1742 fragment), varav 4209,3 g (768 fragment) analyserats och identifierats till art (tabell 3). Resultaten presenteras först efter anläggningstillhörighet och därefter artvis med en osteologisk diskussion. Tabell 3. Artfördelningen. Nöt 2428,3 199 Häst 757,3 50 Nöt/häst 354,9 99 Svin 248,9 42 Får/get 273,6 184 Get 41,6 1 Hund 90,0 185 Hare 6,1 2 Fågel 0,4 2 Fisk 0,1 1 Gädda 0,2 1 Karpfisk 0,1 1 Människa 7,8 1 Oidentifierat 452,6 974 Summa 4661, Tabell 4. Beninnehållet i respektive anläggning ordnat efter anläggningsnummer (tabellen fortsätter t.o.m. s. 50). Anläggning 100, ploglager Nöt 60,0 6 Häst 4,6 1 Nöt/häst 2,8 1 Svin 6,3 3 Gädda 0,2 1 Oidentifierat 11,8 18 Summa 85,7 30 Anläggning 255, stolphål Får/get 1,0 1 Anläggning 384, stolphål Nöt 1,4 1 Anläggning 791, stolphål Nöt 2,7 1 Oidentifierat 0,6 1 Summa 3,3 2 Bilaga 5. Osteologisk analys 43

11 A944 Stolphål Får/get 1,0 1 A1256 Kokgrop Nöt 14,6 2 Får/get 0,2 1 Oidentifierat 3,3 7 Summa 18,1 10 A1286 Härd Art Obränt vikt (g) Obränt fragment Häst 37,5 1 Nöt/häst 18,0 16 Får/get 2,7 4 Bränt Vikt (g) Bränt fragment Oidentifierat 5,0 8 0,6 1 Summa 63,2 29 0,6 1 A1407 Härd Svin 5,0 1 Får/get 2,9 1 Oidentifierat 0,4 2 Summa 8,3 4 A1500 Kulturlager utan angiven grävenhet Människa 7,8 1 Oidentifierat 0,8 1 Summa 8,6 2 Kulturlager 1500, grävenhet 6397 Får/get 3,1 1 Oidentifierat 8,9 12 Summa 12,0 13 Kulturlager 1500, grävenhet 8912 Nöt/häst 8,6 1 Får/get 0,5 1 Summa 9,1 2 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt/häst 20,5 1 Oidentifierat 1,9 1 Summa 22,4 2 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 28,4 1 Får/get 2,8 1 Summa 31,2 2 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 37,7 3 Får/get 3,2 2 Oidentifierat 2,1 2 Summa 43,0 7 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 93,0 19 Får/get 3,3 3 Oidentifierat 13,3 28 Summa 109,6 50 Kulturlager 1500, grävenhet Häst 11,4 1 Svin 44,1 2 Summa 55,5 3 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 3,5 2 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 9,6 1 Får/get 4,1 2 Summa 13,7 3 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 9,6 1 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 22,3 2 Får/get 0,7 1 Oidentifierat 1,9 8 Summa 24,9 11 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 34,8 2 Oidentifierat 1,5 8 Summa 36,3 10 Kulturlager 1500, grävenhet Nöt 19,0 1 Nöt/häst 18,4 2 Svin 0,5 1 Får/get 6,7 6 Oidentifierat 1,1 5 Summa 45, Hus och härdar i Skärna

12 Kulturlager 1500, totalt alla grävenheter Nöt 257,9 32 Nöt/häst 47,5 4 Häst 11,4 1 Svin 45,6 3 Får/get 24,4 17 Människa 7,8 1 Oidentifierat 31,5 65 Summa 426,1 123 Anläggning 1516, kulturlager Får/get 0,8 1 Kulturlager 1516, grävenhet 8916 Nöt/häst 1,3 1 Oidentifierat 1,0 2 Summa 2,3 3 Anläggning 1520, stolphål Får/get 2,5 1 Oidentifierat 1,3 2 Summa 3,8 3 Anläggning 1553, härd Nöt 23,3 1 Får/get 24,5 5 Oidentifierat 4,2 3 Summa 52,0 9 Anläggning 1674, härd Nöt 26,8 1 Nöt/häst 2,3 1 Summa 29,1 2 Anläggning 1688, härd Oidentifierat 16,2 21 Anläggning 1701, härd Nöt/häst 6,5 1 Får/get 15,3 3 Oidentifierat 4,3 8 Summa 26,1 12 Anläggning 1728, härd Oidentifierat 1,8 5 Anläggning 1758, kokgrop Häst 49,5 1 Anläggning 1770, stolphål Nöt/häst 2,8 1 Får/get 1,2 1 Summa 4,0 2 Anläggning 1813, härd Oidentifierat 4,2 5 Anläggning 1593 Stolphål Svin 22,2 1 Anläggning 1626, härd Nöt 3,2 1 Nöt/häst 20,0 4 Oidentifierat 3,3 9 Summa 26,5 14 Anläggning 1636, härd Nöt 13,8 1 Får/get 2,1 2 Hare 0,2 1 Oidentifierat 4,4 28 Summa 20,5 32 Anläggning 1662, nedgrävning Svin 25,5 5 Oidentifierat 4,3 3 Summa 29,8 8 Anläggning 1907, härd Nöt 26,0 4 Svin 1,2 1 Oidentifierat 2,1 5 Summa 29,3 10 Anläggning 1928, härd Nöt 16,2 3 Nöt/häst 6,6 1 Summa 22,8 4 Anläggning 2250 (utgått) Nöt 0,4 1 Nöt/häst 6,0 1 Get 41,6 1 Summa 48,0 3 Anläggning 2304, stolphål Oidentifierat 1,4 1 Bilaga 5. Osteologisk analys 45

13 Anläggning 2401, stolphål Oidentifierat 0,9 1 Anläggning 2485, stolphål Häst 84,0 2 Oidentifierat 8,1 6 Summa 92,1 8 Anläggning 3614, nedgrävning Nöt 494,8 3 Häst 4,5 1 Nöt/häst 30,4 3 Får/get 2,5 3 Fågel 0,1 1 Oidentifierat 23,1 90 Summa 555,4 101 Anläggning 3024, härd Nöt 5,0 2 Häst 17,1 1 Oidentifierat 0,5 1 Summa 22,6 4 Anläggning 3046, stolphål Får/get 1,2 1 Anläggning 3056, stolphål Nöt 35,1 1 Anläggning 3177, härd Nöt 11,5 3 Anläggning 3190, stolphål Nöt 1,7 1 Får/get 7,6 3 Summa 9,3 4 Anläggning 3221 (utgått) Nöt 21,4 1 Anläggning 3231 (utgått) Får/get 5,7 2 Anläggning 3251, härd Nöt 68,7 5 Får/get 3,0 1 Oidentifierat 8,7 3 Summa 80,4 9 Anläggning 3288, härd Nöt 16,7 1 Svin 3,4 1 Summa 20, Hus och härdar i Skärna Anläggning 3765, stolphål Får/get 6,0 17 Anläggning 4082, stolphål Nöt 4,2 1 Anläggning 4607, härd Oidentifierat 0,5 1 Anläggning 4763, stolphål Häst 61,8 1 Anläggning 4896, härd Svin 8,6 1 Anläggning 5339, nedgrävning Nöt 584,6 20 Häst 203,1 8 Nöt/häst 46,0 17 Svin 103,5 8 Får/get 11,9 2 Oidentifierat 36,5 48 Summa 985,6 103 Anläggning 5396, härd Nöt/häst 10,2 6 Får/get 0,8 1 Oidentifierat 15,7 72 Summa 26,7 79 Anläggning 5538, härd Häst 16,4 2 Får/get 10,5 3 Oidentifierat 3,8 9 Summa 30,7 14 Anläggning 5776, kulturlager Utan angiven grävenhet Nöt 6,4 2 Oidentifierat 1,2 1 Summa 7,6 3

14 Kulturlager 5776, grävenhet 6395 Nöt 2,1 1 Nöt/häst 1,2 1 Får/get 0,7 1 Oidentifierat 3,9 8 Summa 7,9 11 Kulturlager 5776, grävenhet 6399 Nöt 11,3 3 Får/get 0,6 2 Oidentifierat 8,7 16 Summa 20,6 21 Kulturlager 5776, grävenhet 6401 Nöt/häst 16,0 2 Får/get 1,6 2 Karpfisk 0,1 1 Oidentifierat 0,8 7 Summa 18,5 12 Kulturlager 5776, grävenhet 6403 Oidentifierat 1,0 15 Kulturlager 5776, grävenhet 6407 Oidentifierat 1,3 3 Kulturlager 5776, grävenhet 6409 Får/get 5,6 2 Oidentifierat 1,1 6 Summa 6,7 8 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 29,3 3 Får/get 6,9 3 Oidentifierat 5,8 17 Summa 42,0 23 Kulturlager 5776, grävenhet Får/get 2,1 3 Oidentifierat 2,1 2 Summa 4,2 5 Kulturlager 5776, grävenhet Svin 0,4 1 Oidentifierat 10,3 26 Summa 10,7 27 Kulturlager 5776, grävenhet Får/get 0,8 4 Oidentifierat 2,9 8 Summa 3,7 12 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 2,4 1 Får/get 1,4 2 Hare 5,9 1 Oidentifierat 14,3 17 Summa 24,0 21 Kulturlager 5776, grävenhet Art Obränt vikt (g) Obränt fragment Nöt/häst 3,8 1 Svin 0,6 1 Får/get 4,8 4 Bränt vikt (g) Bränt fragment Oidentifierat 5,6 13 0,5 2 Summa 14,8 19 0,5 2 Kulturlager 5776, grävenhet Häst 22,2 1 Nöt/häst 7,4 4 Får/get 9,1 7 Oidentifierat 3,4 17 Summa 42,1 29 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 1,5 1 Nöt/häst 12,5 4 Oidentifierat 6,2 10 Summa 20,2 15 Kulturlager 5776, grävenhet Häst 36,3 1 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 10,8 2 Kulturlager 5776, grävenhet Får/get 1,1 1 Oidentifierat 0,3 1 Summa 1,4 2 Kulturlager 577, grävenhet Svin 1,2 1 Får/get 2,4 2 Oidentifierat 6,2 12 Summa 9,8 15 Bilaga 5. Osteologisk analys 47

15 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 30,7 1 Oidentifierat 4,0 23 Summa 34,7 24 Kulturlager 5776, grävenhet Får/get 0,1 1 Kulturlager 5776, grävenhet Häst 20,9 1 Får/get 1,5 2 Oidentifierat 0,2 1 Summa 22,6 4 Kulturlager 5776, grävenhet Svin 1,5 1 Får/get 0,8 1 Oidentifierat 0,1 1 Summa 2,4 3 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 8,9 2 Svin 1,2 1 Får/get 1,1 1 Oidentifierat 3,0 8 Summa 14,2 12 Kulturlager 5776, grävenhet Art Obränt vikt (g) Obränt fragment Bränt vikt (g) Bränt fragment Nöt/häst 1,6 1 Svin 0,5 1 Oidentifierat 0,6 2 Summa 1,1 3 1,6 1 Kulturlager 5776, grävenhet Häst 5,3 1 Nöt/häst 22,7 3 Svin 0,2 1 Oidentifierat 10,6 13 Summa 38,8 18 Kulturlager 5776, grävenhet Fågel 0,3 1 Oidentifierat 6,6 6 Summa 6,9 7 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt/häst 7,1 1 Får/get 1,8 2 Oidentifierat 12,9 27 Summa 21,8 30 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 9,0 2 Får/get 13,2 17 Oidentifierat 4,1 12 Summa 26,3 31 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 4,3 1 Nöt/häst 7,0 2 Får/get 0,5 2 Oidentifierat 5,9 23 Summa 17,7 28 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 22,1 4 Får/get 21,5 4 Oidentifierat 8,1 18 Summa 51,7 26 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 12,9 3 Svin 1,5 2 Får/get 8,0 4 Oidentifierat 10,2 14 Summa 24,6 23 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 31,4 2 Svin 0,3 1 Får/get 10,4 7 Oidentifierat 4,1 10 Summa 46,2 20 Kulturlager 5776, grävenhet Art Obränt vikt (g) Obränt fragment Nöt 26,7 6 Får/get 4,3 4 Fisk 0,1 1 Bränt vikt (g) Bränt fragment Oidentifierat 4,4 12 0,1 1 Summa 35,5 23 0, Hus och härdar i Skärna

16 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 10,8 1 Får/get 2,2 1 Oidentifierat 3,5 3 Summa 16,5 5 Kulturlager 5776, grävenhet Oidentifierat 2,6 2 Kulturlager 5776, grävenhet Nöt 27,3 1 Kulturlager 5776, grävenhet Art Obränt vikt (g) Obränt fragment Nöt 44,3 7 Nöt/häst 9,4 4 Svin 0,5 1 Får/get 1,1 2 Bränt vikt (g) Bränt fragment Oidentifierat 10,6 31 0,2 1 Summa 65,9 45 0,2 1 Kulturlager 5776, totalt alla grävenheter Art Obränt vikt (g) Nöt 292,2 43 Häst 84,7 4 Obränt fragment Bränt vikt(g) Nöt/häst 87,1 22 1,6 1 Svin 7,9 11 Får/get 103,6 81 Hare 5,9 1 Fågel 0,3 1 Karpfisk 0,1 1 Fisk 0,1 1 Oidentifierat 166, ,8 4 Summa 748, ,4 5 Bränt fragment Anläggning 6650, stolphål Oidentifierat 3,9 3 Anläggning 6769, nedgrävning Nöt 59,4 19 Oidentifierat 35,5 74 Summa 94,9 93 Anläggning 8852, härd Nöt 2,4 1 Anläggning 8879, härd Nöt 12,7 2 Oidentifierat 3,9 12 Summa 16,6 14 Anläggning 12698, stolphus 6, anläggning Nöt 16,2 3 Svin 0,6 1 Oidentifierat 1,9 6 Summa 18,7 10 Anläggning 12967, härd Nöt 5,8 1 Nöt/häst 6,3 1 Oidentifierat 3,1 5 Summa 15,2 7 Anläggning 13052, härd Får/get 19,3 13 Oidentifierat 7,3 2 Summa 26,6 15 Anläggning 6439, härd Nöt 48,0 11 Nöt/häst 16,6 11 Oidentifierat 5,0 13 Summa 69,6 35 Anläggning 6494, kokgrop Nöt/häst 10,8 2 Svin 9,9 4 Oidentifierat 8,2 5 Summa 28,9 11 Anläggning 13375, härd Art Obränt vikt (g) Obränt fragment Häst 140,9 26 Bränt vikt (g) Bränt fragment Får/get 1,8 4 Oidentifierat 1,8 12 Summa 142,7 38 1,8 4 Anläggning 13625, stolphål Nöt 20,8 2 Nöt/häst 16,8 2 Summa 37,6 4 Anläggning 6551, härd Nöt 30,4 5 Får/get 0,2 1 Oidentifierat 0,8 2 Summa 31,4 8 Bilaga 5. Osteologisk analys 49

17 Anläggning 13961, nedgrävning Nöt 10,3 1 Oidentifierat 2,6 1 Summa 12,9 2 Anläggning 13981, nedgrävning Nöt 1,5 1 Får/get 3,3 1 Summa 4,8 2 Anläggning 14455, nedgrävning Recent Hund 90,0 185 Anläggning 14618, stolphål Svin 6,7 1 Anläggning 15011, härd Nöt 6,2 1 Får/get 9,4 2 Summa 15,6 3 Utan anläggningstillhörighet Nöt 232,4 11 Häst 41,8 1 Nöt/häst 15,3 3 Svin 2,5 1 Får/get 8,2 11 Oidentifierat 9,7 22 Summa 309,9 49 Artfördelningen mellan de olika anläggningarna är snarlik och det är svårt att jämföra enskilda anläggningarnas innehåll med varandra eftersom det statistiska underlaget blir alldeles för litet då. Däremot om man grupperar anläggningarna efter typ så framträder ett tydligare och ett något mer pålitligt resultat. Dock måste poängteras att även vid en sådan gruppering så innehåller vissa anläggningstyper ett alldeles för litet benmaterial för att resultaten ska kunna användas full ut (fig. 19). Ett intressant resultat är andelen hästben i härdarna. Ingen annan typ av anläggning innehåller samma höga andel häst. Andelen får/get är högre i kulturlagren på bekostnad av häst och nöt. Svinen tycks vara lika frekventa oberoende anläggningstyp om man bortser från kokgropar och ploglagret varifrån ytterst få ben kommer. Dock tycks nedgrävningarna innehålla en något större mängd svinben samtidigt som andelen nöt är hög och får/get låg men detta kan vara ett slumpmässigt resultat. Antalet husdjursben från nedgrävningar är så pass liten att varje identifierat fragment motsvarar mer än 1 %-enhet. Benslagsfördelning För att få en inblick i hanteringen av djuren och benavfallet efter slakt är det intressant att studera förhållandet mellan ben från köttrika delar, d.v.s. matrester och köttfattiga delar, d.v.s. slaktavfallet. En uppdelning enligt tabell 5 av benen efter köttmängd har gjorts för hela materialet totalt och för varje anläggningstyp grupperat. Tabell 5. Uppdelningen av ben från matrester och slaktavfall. Matrester Köttrika ben Kotor Skulderblad Överarmsben Armbågsben Strålben Bäckenben Korsben Lårben Skenben Slaktavfall Köttfattiga ben Kranium Tänder Hand-/fotrotsben Mellanhands-/mellanfotsben Phalanger Svanskotor Sesamben Resultatet visar på tydliga skillnader i hanteringen av ben på plats, dels när det gäller arter och dels när det gäller typ av anläggning (fig ). Det verkar som om en större andel slaktavfallet hamnat i härdarna för att förbrännas och benen från matrester hittar man i större andel i husen och deras stolphål. Orsaken till den låga andelen matrester efter både häst och svin kan vara att det är en större andel tänder från dessa arter som påträffats samt att antalet ben från dessa djur också är tämligen litet. Resultat utifrån identifierad art Nöt (Bos taurus) Den mest påträffade arten i hela detta material är nötboskap. Totalt har 199 fragment, 2428,3 gram identifierats till denna art. Det behöver dock inte innebära att nötköttskonsumtionen var den mest rådande på boplatsen utan kan vara resultatet av bevaringsförhållandena på plats. Större ben tenderar att bevaras bättre än mindre och blir därigenom lättare omhändertagna i fält och identifierade efteråt. 50 Hus och härdar i Skärna

18 100 % 80 % 60 % 40 % 20 % 0 % Härdar (n=153) Kulturlager (n=221) Kokgropar (n=10) Nedgrävningar (n=92) Ploglager (n=11) Stolphål (n=44) Får/get Svin Nöt/häst Häst Nöt Fig. 19. Artfördelningen av de vanligaste husdjuren grupperat i de olika anläggningstyperna. 100% 80% 60% 40% 20% Slaktavfall Matrester Fig. 20. Fördelningen mellan matrester och slaktavfall när samtliga husdjursben har räknats samman. 0% Totalt Härdar Kulturlager Nedgrävningar Stolphål 100 % Fig. 21. Fördelningen mellan matrester och slaktavfall för nöt. 80 % 60 % 40 % 20 % Slaktavfall Matrester 0 % Totalt Härdar Kulturlager Nedgrävningar Stolphål 100 % Fig. 22. Fördelningen mellan matrester och slaktavfall för häst. 80 % 60 % 40 % 20 % Slaktavfall Matrester 0 % Totalt Härdar Kulturlager Nedgrävningar Stolphål Bilaga 5. Osteologisk analys 51

19 Fig. 23. Fördelningen mellan matrester och slaktavfall för svin. 100 % 80 % 60 % 40 % Slaktavfall Matrester 20 % 0 % Totalt Härdar Kulturlager Nedgrävningar Stolphål 100 % Fig. 24. Fördelningen mellan matrester och slaktavfall för får/get. 80 % 60 % 40 % 20 % Slaktavfall Matrester 0 % Totalt Härdar Kulturlager Nedgrävningar Stolphål Åldersfördelning bland nötkreaturen Ytterst få ben har kunnat ge någon upplysning om åldersfördelningen bland de slaktade och konsumerade nötkreaturen i Skärna. De få ben som påträffats med bevarade ledändar tyder på en majoritet av fullvuxna djur (över fyra år) med ledändarna fastvuxna med benskaftet. Det finns dock ett mycket litet antal tänder som uppenbarligen härrör från unga slaktade nötkreatur, yngre än tre år. Inga bevarade underkäkar med tänder som skulle kunna ha använts för tandslitagestudier har påträffats i materialet. En åldersfördelning med en klar majoritet vuxna djur är den mest frekventa för en förhistorisk boplats och innebär att djuren slaktats först när de tjänat ut som mjölkkor och dragdjur. Enstaka övertaliga kalvar har dock konsumerats vid enstaka tillfällen. Könsfördelningen bland nötkreaturen Det har inte varit möjligt att få en uppfattning om könsfördelningen i materialet eftersom ett tillräckligt antal lämpliga ben med användbara kriterier inte har bevarats. Ett helt bevarat mellanfotsben tycks utifrån form och storlek komma från en tjur. Mellanfotsben och andra extremitetsben från tjurar tenderar att vara kortare och kraftigare i förhållande till längd jämfört med ben från kor och oxar. Storleken på nötkreaturen I materialet påträffades totalt tre olika ben som kunde mätas och användas för en storleksjämförelse. Två av benen var mellanfotsben varav ett helt samt ett skulderblad. Måtten redovisas i tabell 6. Storleken på det hela mellanfotsbenet ger en kroppslängdsberäkning till 119 cm utifrån Focks metod (Fock 1966) och den breda nedre ledänden och tjockleken på benskaftet tyder på att det kommer från en tjur. Övriga mått stämmer väl överens med medelvärdet för nötkreatur från bl.a. med Eketorp (Boessneck m.fl. 1979) och det vikingatida Birka (Wigh 2001). Slaktteknik Endast ett fåtal ben uppvisade spår andra spår efter slakt än fragmenteringen. Ett antal revben uppvisar märken efter snitt och hugg som uppkommit vid slakttillfället och ett skenben har uppenbarligen klyvts axialt troligen för att komma åt den eftertraktade benmärgen. Sjukdomar och slitskador I detta material har inga patologiska förändringar eller slitskador påträffats på benen från nötkreaturen. 52 Hus och härdar i Skärna

20 Tabell 6. Mätresultat. Nötkreatur (Bos taurus) Skulderblad (Scapula) F299 GLP 67,3 mm BG 50,1 mm Häst (Equus caballus) Språngben (Talus) Mellanfotsben (Metatarsus) F297 F192 GL 215 mm SD 29,4 mm Bd 61,5 mm 51,4 mm Får/get (Ovis aries/capra hircus) Språngben (Talus) Slaktteknik Endast ett ben, ett lårben uppvisar några spår från slakttillfället. Det är därför inte möjligt att göra några bedömningar hur slakt och styckning skett. Sjukdomar och slitskador En underkäke med en mindre sjukligt förändrad ledyta (caput mandibularis) har hittats i materialet från Skärna. Orsaken till denna patologi går inte att avgöra utifrån bara detta fynd. Men någon form av skada på underkäken har lett till en inflammerad eller infekterad käkled. GH GB BFd F474 55,7 mm 58,3 mm 49,2 mm GLl GLm Häst (Equus caballus) Av häst har det påträffats och identifierats totalt 50 fragment med vikten 757,3 gram. Fördelningen i materialet mellan de olika benslagen tyder på att hästar har slaktats och troligen då även konsumerats på plats. Om detta skett till vardags på boplatsen eller bara vid religiösa högtider går inte att utröna. Dock är antalet hästben relativt stort att det tyder på att hästkött konsumerats tämligen frekvent, dock inte lika vanligt som övriga husdjur på platsen. Åldersfördelningen bland hästarna Det mesta tyder på att det är fullvuxna hästar som slaktats i Skärna. En påträffad mjölktand tyder på att unghästar förekommit men denna tand kan vara en normalt tappad mjölktand och behöver inte komma från ett slaktat djur. Könsfördelningen bland hästarna Främst kan man göra en könsbedömning på hästar utifrån förekomsten av hörntänder, vilka förekommer hos nästan alla fullvuxna hingstar och hos endast ett mycket litet antal ston. Men i detta material har käkar med eller utan hörntänder påträffats liksom inga lösa hörntänder varför det inte går att få en uppfattning om könsfördelningen bland hästarna i detta material. Storleken på hästarna Endast ett ben, ett språngben, var möjligt att mäta (se tabell 6). Måtten tyder på en häst jämnstor med de påträffade i Eketorp på Öland (Boessneck m.fl. 1979). Bd F274 26,4 mm 25,1 mm 17,9 mm Nöt/häst (Bos taurus/equus caballus) En relativt stor mängd ben har endast kunnat bedömas tillhöra ett stort husdjur, nöt eller häst. Till denna grupp har 99 fragment med vikten 354,9 gram förts. Utifrån fördelningen i materialet som helhet mellan nötkreatur och häst kan man anta att övervägande delen av benen i nöt/häst-gruppen kommer från nötkreatur. De ben som ingår i denna grupp är främst fragment av rörben och revben. Svin (Sus scrofa dom.) I materialet påträffades endast 42 fragment från svin med vikten 248,9 gram. Samtliga dessa ben har bedömts komma från tamsvin. Alltså inga vildsvin har konstaterats i materialet. Uppenbarligen har fläskkött haft en underordnad betydelse för byborna i Skärna. Orsaken till det relativt låga antalet svinben beror troligast på att området runt boplatsen inte lämpade sig så bra för svinhållning. En annan orsak kan vara att bevaringsförhållandena på plats gjort att benen från de mindre husdjuren bevarats sämre, men detta motsägs av antalet får/getben som är relativt högt. Det vanligast sättet förr att hålla svin var fritt i skogspartier runt om boplatsen (Vretemark 1997), men om sådana marker saknats kan det försvårat och gjort det oekonomiskt att hålla svin i Skärna. Åldersfördelningen bland svinen Eftersom underlaget med svinben är litet så är det mycket svårt att med säkerhet säga något om åldersfördelningen på de slaktade djuren. Det mesta tyder dock på att det är främst unga grisar, yngre än tre år som slaktats. Ett antal lösa icke fastvuxna benändar har nämligen påträffats. Endast två äldre grisar har konstaterats, det rör dig om en individ i åldern tre fyra år och en relativt gammal individ med mycket slitna tänder. På de flesta förhistoriska och modernare boplatser brukade man slakta de flesta svinen innan de blivit helt fullvuxna. Detta skedde när tillväxten och köttkvalitén var som bäst. Att hålla svinen längre än tre år är inte lönsamt eftersom tillväxten då minskar drastiskt i förhållande till kostnaderna att hålla Bilaga 5. Osteologisk analys 53

21 djuret. Eftersom svin producerar ett relativt stort antal ungar per sugga och galt så har endast ett fåtal avelsdjur behållits över tre års ålder. Könsfördelningen bland svinen Det vanligast sättet att göra en könsbedömning av ett svinskelett är att titta på utseendet på hörntänderna. De från galtar är betydligt större och grövre än de hos suggor. Denna skillnad kan man upptäcka även hos relativt unga individer. Dock brukar hörntänder från galtar vara överrepresenterade i förhistoriska benmaterial oftast på grund av att de är lätta att känna igen och de bevarats bättre. I detta benmaterial från Skärna har en hörntand från galt konstaterats, inga från suggor. Storleken på svinen Inga svinben har kunnat användas för en storleksstudie. Slaktteknik Endast ett svinben uppvisar spår från slakt eller styckning, ett lårben med ett snittmärke ned mot knäleden. Troligen har benet delats just vid leden, vilket är det vanligaste sättet. Sjukdomar Inga sjukliga förändringar på svinbenen har upptäckts. Eftersom svin normalt slaktats relativt unga så har sådana förändringar inte hunnit inträffa än. Sjukliga förändringar är vanligare ju äldre djuren blir. Får och Getter (Ovis aries et Capra hircus) Att skilja ben från får och getter åt är som bekant tämligen svårt om man inte har tillgång till hela och välbevarade skelett. I detta material har ett säkert getben påträffats, en hornkvicke från en anläggning som dock utgått och övriga ben har endast varit möjliga att identifiera som får eller get. Från andra boplatser vet vi att får brukar vara vanligare än get under förhistorien. Men det går inte att bedöma om detta är fallet även för Skärna. Totalt har 184 får/getben och ett getben påträffats med vikterna 273,6 gram respektive 41,6 gram. Åldersfördelningen bland får/getterna En majoritet av får/getterna tycks ha slaktat innan fullvuxen ålder av tre år. Det förekommer fem lösa benändar och en fastvuxen benände i materialet. Olika benslag växer ihop i olika åldrar, men dessa påträffade benändar kommer från ben som tillhör de som växer ihop tämligen sent, d.v.s. vid två tre års ålder eller äldre vilket innebär fem individer under tre år och en äldre än tre år. Könsfördelning bland får/getter Det har inte varit möjligt att göra någon könsbedömning. Storleken på får/getter I detta material påträffades endast ett mätbart ben från får eller get (tabell 6). Benet var ett språngben och måtten visar på en snarlik storlek med de fårben som påträffats på den närliggande boplatsen Fullerö (Wigh 2006), men en aning mindre än de från Birka. Mankhöjden på fåren i Birka har beräknats till cirka 62 cm (Wigh 2001) och detta språngben från Skärna ger en kroppslängdsberäkning på knappa 60 cm. Kroppslängden har beräknats efter Teicherts metod (1975). Slaktteknik Inga direkta spår av slakt eller styckning har påträffats på får- eller getbenen. Sjukdomar Inga patologiska förändringar har konstaterats i materialet. Hund (Canis familiaris) Från en recent nedgrävning har en hundvalp tagits tillvara. I övrigt har inga fynd av hund i det förhistoriska materialet gjorts. Skogshare (Lepus timidus) Endast två fynd av hare har gjorts i en härd (A1636) och ett kulturlager (5776). Harbenen vägde tillsammans 6,1 gram. Tydligen har en begränsad jakt på hare skett i området. Troligen har dock detta köttillskott haft ringa betydelse för befolkningen i Skärna. Fågel (Aves sp.) Fågelben är ofta tunna och går därmed lätt sönder och bevaras dåligt. Många gånger är det då svårt att identifiera fågelart på grund av fragmenteringen när väl fågelben påträffas på en boplats. I materialet från Skärna påträffades två fågelben med vikten 0,4 gram, men det var inte möjligt att bedöma från vilken art dessa kommer ifrån. Fisk (Pisces sp.) Liksom med fågelben är antalet fynd av fiskben beroende på bevaringsförhållandena samt noggrannheten vid insamlingen av ben i fält. Oftast kan man bara finna fiskben om man sållar materialet i ett tämligen tätt såll. Av de tre fiskfynden med den totala vikten av 0,4 gram i materialet har det varit möjligt att artbestämma två av dessa till gädda och en art av karpfisk. Att urskilja arten av karpfisk är mycket svårt om inte de arttypiska benslagen påträffas. Troligen har fiske 54 Hus och härdar i Skärna