Sammanfattning 3. Inledning 4. Syfte och metod 4. Områdesbeskrivning 4. Redogörelse av arbetet 4. Fornminnesinventeringens beskrivning av Raä 39:2 5

Transkript

1 Rapport 2007:8 Rapport över undersökning av fångstgrop och stenåldersboplats samt kursverksamhet och återställningsarbeten av markberedningsskador på fångstgropar i Graninge socken. Fornlämning: Raä 27, 28, 32, 33, 34, 35, 37, 38, 39, 40, 346, 247, 248, 249, 250, 251 Fastighet: Åkroken 1:1 Socken: Graninge Kommun: Sollefteå Landskap: Ångermanland Markprofil av fångstgrop 39:2 Kulturmiljöavdelningen Ola George

2 2 Sammanfattning 3 Inledning 4 Syfte och metod 4 Områdesbeskrivning 4 Redogörelse av arbetet 4 Fornminnesinventeringens beskrivning av Raä 39:2 5 Beskrivning av anläggningar och delytor 5 Fyndmaterialet 8 Osteologisk analys utförd av Ylva Telldahl 9 14 C-dateringar 9 Adin (arkeologisk databas i Norrland) 10 Tolkning och diskussion 10 Tekniska och administrativa uppgifter 11 Referenser 11 Bilagor 1. Kartor 2. Fotolista 3. Profiler 4. Fyndlista

3 3 Sammanfattning Under ledning av Länsmuseet Västernorrland genomfördes återställningsarbeten av fångstgropar som skadats av markberedning vid Åkroken i Graninge. I samband med återställningsarbetena genomfördes även begränsade undersökningar av de skadade boplatserna inom det markberedda området. Länsmuseet bedrev även en endagskurs för maskinförare anställda av SCA Skog AB. Målsättningen med kursen var att öka maskinförarnas kunskaper och medvetenhet om fornlämningar och kulturhistoriska lämningar i skogen. Kursdeltagarna deltog även i en begränsad undersökning av en av de skadade fornlämningarna. Undersökningarna och återställningsarbetet genomfördes av Länsmuseet tillsammans med arbetskraft som SCA avlönade. En av de kraftigast skadade fångstgroparna undersöktes. Det visade sig att den grävts om åtminstone vid tre tillfällen. Kol som påträffades i botten av fångstgropen daterades till mellan och f. Kr. Det gör den till den hittills äldsta daterade fångstgropen i länet. Ben från en närliggande boplats daterades till mellan och f.kr. Flera nya boplatslämningar påträffades vid arbetena vid Åkroken. Flera av dem ligger i anslutning till fångstgroparna. Möjligen representerar de aktivitetsytor som kan sättas i samband med fångsten i groparna. Dateringen av den nyfunna boplatsen intill fångstgropssystemen antyder att vissa av fångstgroparna kan ha använts redan under mesolitisk tid.

4 4 Inledning Vid markberedning på fastigheten Åkroken 1:1 under år 2005 förstördes ett stort antal fångstgropar och stenåldersboplatser. Länsmuseet Västernorrland fick i uppdrag av Länsstyrelsen att dokumentera de uppkomna skadorna. Länsstyrelsen ville inte göra en rättslig sak av förstörelsen utan drev igenom att Länsmuseet skulle hålla en kurs om fornlämningar och kulturhistoriska objekt i skogen för SCA s maskinförare för att på så sätt minimera skadorna i framtiden. Avsikten var även att maskinförarna skulle arbeta med återställningsarbetena och deltaga vid undersökningarna av de skadade fornlämningarna. Syfte och metod Syftet med projektet var: Att i samverkan med SCA Skog AB återställa de förstörda fångstgroparna så nära det ursprungliga utseendet som möjligt. Att undersöka en av de förstörda fångstgroparna. Tillvarata fynd som låg i markberedningsgroparna. Att genomföra en kurs för anställda inom SCA för att öka deras kunskap och medvetenhet om de kulturhistoriska lämningarnas värde i skogen. Kursen bedrevs dels som en exkursion i fält för att visa kursdeltagarna olika typer av fornlämningar, dels en genomgång och diskussion kring de rutiner som praktiseras i samband med skogsbruket och vilken lagstiftning som gäller. Till detta kom ett moment där kursdeltagarna fick delta i undersökningen av en av de förstörda fornlämningarna. Områdesbeskrivning De av markberedning sönderkörda lämningarna ligger söder och öster om Stor och Lill- Spångsjöarna. Jordarten består där huvudsakligen av sand. Öster om den undersökta fångstgropen ligger en djup ravin som rimligtvis varit begränsande för älgarnas vandringar. Öster om ravinen vidtar en ca 150 m bred och plan yta innan ett brant berg tar vid. Sydväst om Spångsjöarna finns ett ca 700 m långt fångstgropssystem som löper fram till Spångsjöberget. Fångstgropssystemen har troligen spärrat av älgarnas stråk i området mellan de två ovan nämnda bergen. Redogörelse av arbetet Fångstgroparnas skador dokumenterades under år 2005 av Länsmuseet Västernorrland (Lindeberg 2005). För att återställa skadorna torvades de förstörda delarna av fångstgroparna av. Därefter påfördes sand från närliggande områden på och konstruktionerna kunde sedan byggas upp igen. När detta var gjort lades ny torv över de restaurerade ytorna. Efter återställningsarbetena fotograferades fångstgroparna. De fynd som påträffades i markberedningsgroparna på de olika fornlämningarna tillvaratogs och mättes in med GPS. I samband med tillvaratagandet så sållades också jorden i de fyndförande markberedningsgroparna.

5 5 Undersökningen av fångstgropen med betäckningen Raä 39:2 inleddes med att fångstgropen och vallen torvades av, ytan fotograferades därefter. Med hjälp av grävmaskin grävdes sedan den nordligaste och den sydligaste ¼ ut. På så sätt kunde två markprofiler dokumenteras genom avritning och fotografering. Kolprov för 14 C-analys togs ur den nordöstliga profilens bottenlager. Fornminnesinventeringens beskrivning av Raä 39:2 Fångstgrop, oregelbunden ca 3 m i diameter och 0,2 m djup. Omgiven av vall 1-2 m bred och 0,1 m hög. Beväxt med tall och 10-tal småträd. Som kommentar anges att fångstgroparna 39:1 och 39:2 är något osäkra. Beskrivning av anläggningar och delytor Beskrivning av fångstgrop Raä 39:2 Fångstgropen var vid undersökningstillfället mycket förstörd av skogsmaskiner. Gropen kunde ses som en svacka i marken och det var inte helt självklart att det varit en fångstgrop innan undersökningen påbörjades. Diametern med vallar var ca 6,5 m, vallen var högst i östra delen. I gropen fanns en ca 2 x 2 m stor fördjupning varav östra bottenplanet var kantigt, i övrigt rundad till oregelbunden form. Fångstgropen ligger omkring 10 m sydväst om en djup ravin. Läget är därför väl valt. Kol från gropen (se foto på sidan 6 och i bilagan på sidan 15) daterades till perioden mellan och f. Kr. Flera faser kunde urskiljas i gropens användning genom tydliga skiktningar i markprofilerna (minst 3 st). Den fångstgrop som hade beteckningen 39:1 återfanns inte vid karteringen 2005 eller vid återställningsarbetena Plan över den undersökta fångstgropen. De blåa strecken anger de dokumenterade profilerna, de skrafferade ytorna markerar de undersökta ytorna.

6 6 Nordöstra profilen fotad från nordväst. Kolet från sotiga området i mitten av bilden 14 C- daterades till år BP Nordvästra profilen fotad från nordöst.

7 7 Sydöstra profilen fotad från sydväst. I profilen syns tre olika lager representerande omgrävningar av gropen. Raä 36 Objektet är registrerat som en tjärdal men kunde inte iakttagas varken vid karteringen 2005 eller vid återställningsarbetena Troligen är lämningarna helt utplånade av markberedningen.. Raä 248 (nyupptäckt boplatslämning) Boplatslämningen upptäcktes då fynd gjordes i markberedningsgropar. Då hela området var markberett kunde boplatsen avgränsas till en yta omkring 8,5 x 5 m. Boplatsens mitt ligger på koordinaterna X Y Fynd av brända ben, skärvsten, avslag och splitter av kvarts av olika färg och kvalitéer och bergart påträffades. I materialet förekommer åtminstone en mindre skrapa av kvarts. Ett bränt ben daterades med 14 C-datering till och f.kr. I de sex gropar där fynd påträffades fanns ca 14 kg skärvig sten. Det är därför sannolikt att en härd eller kokgrop finns inom ytan. De nordligaste groparna numrerades uppifrån från vänster till höger 6-4 och de sydligaste från vänster till höger 1-3.

8 8 Den nyupptäckta boplatslämningen Raä 248 längst ner till höger. Raä 247 (Nyupptäckt boplatslämning) I samband med restaureringsarbetena upptäcktes en mindre boplatslämning i en sydvästsluttning på koordinaterna X Y Utbredningen är 6-7 m i orientering nordväst-sydöst. Bredden är högst 2 m då inga fynd påträffades i markberedningsgroparna intill. Raä 246 (nyuptäckt skärvstensförekomst) Omkring 5 m väster om Raä 28:4 på koordinaterna X Y upptäcktes en skärvstensförekomst i en markberedningsgrop 1,2 x 0,5 m stor. Inga skärvstenar var synliga i de omgivande markberedningsgroparna som låg 1-1,5 m från fyndplatsen för skärvstenen. Fyndmaterialet Den övervägande delen av fyndmaterialet från de olika fornlämningslokalerna utgörs av avslag av kvarts. Avslag av hälleflinta (porfyrisk vulkanit) från Vithällan i Haverö finns representerat i materialet liksom enstaka bitar av kvartsit. Ett redskap utgörs av en skrapa i kvarts från Raä I övrigt förekommer brända ben och skärvig sten.

9 9 Osteologisk analys utförd av Ylva Telldahl Benmaterialet från Åkroken 1:1 har analyserats på uppdrag av Ola George vid Länsmuseet Västernorrland. Benmaterialet tillvaratogs vid begränsade undersökningar av boplatsytor i samband med återställningsarbeten efter markskador som uppkommit genom markberedning. Totalt utgjordes benmaterialet på Raä 249 av 54 vit- och ljust brunbrända benfragment med en vikt av 25,5 gram. Av dessa har endast tio identifierats till klasserna stort däggdjur och stor gräsätare. Från den senare återfanns två benfragment med fusionerade ledytor vilket indikerar vuxna djur. Spår från eventuell slakt går ej att fastställa på grund av benmaterialets höga fragmenteringsgrad. Tabell 1. Benlista (ST DD= stort däggdjur, ST UNG= stor gräsätare, indet= oidentifierat, F- p= fusionerad proximalt, F-d= fusionerad distalt). Fyndnr Vikt (g) Ant Art Benslag Del Sid F-p F-d Kommentar 1 6,71 31 Indet Indet Ljusbruna till vitbrända 1 3,39 6 ST DD Långa rörben Diafysfragment 1 0,85 2 Indet Platta ben Ljusbrunbrända 1 0,44 1 ST UNG Lårben Distalt condylfragment Ljusbrunbränd 1 1,64 1 ST UNG Överarmsben Proximal ledytefragment x Ljusbrunbränd 2 1,37 1 Indet Kranium Ljusbrunbränd 3 1,69 1 ST UNG Lårben Distalt condylfragment sin x Vitbränd 3 2,61 1 ST UNG Fotrotsben Ledytefragment x Vitbränd. Centrotarsale 3 6,8 10 Indet Indet Vitbrända S:a 25,5 54 Totalt utgjordes benmaterialet från Raä 248 av 13 vitbrända benfragment med en vikt av 5,59 gram. Av dessa har endast tre benfragment identifieras till klassen liten gräsätare och avsåg fragment från långa rörben. Av de icke identifierbara benfragmenten återfanns två ledytefragment varav ett är av sådan art att det troligtvis tillhör ett hand- eller fotrotsben från däggdjur. Tabell 1. Benlista. (L UNG = liten gräsätare, Indet = oidentifierat) Fyndnr Vikt (g) Ant Art Benslag Del Kommentar Av ledytans storlek att döma tillhör 1 0,58 1 Indet Indet Ledytefragment det ett mindre benelement. Vitbränd 2 0,87 4 Indet Vitbrända 3 Grop 2 1,46 4 Indet Indet Vitbrända Grop 2 0,66 1 L UNG Lårben Distalt ledytefragment Vitbränd Grop 2 1,1 2 L UNG Långa rörben Diafysfragment Vitbrända Grop 2 0,92 1 Indet Indet ledytefragment Vitbränd S.a 5,59 13 De tre fynden nedan har tyvärr ej kunnat identifieras till annat än däggdjur:

10 10 -Raä 27 var det endast ett bränt benfragment, 0,91 gram (ljusbrunbränd). -Raä 247 var det fem brända benfragment på 2,52 gram (ljusbrunbränd). -Raä 34 så var det sammantaget 10 brända benfragment, 2,02 gram (vit-ljusgulbrända. 14 C-dateringar Vid undersökningen av fångstgropen togs ett kol-prov från ett bottenlager. Gropen var omgrävd flera gånger. Det innebär att det därför inte är helt säkert att kolet kom från den första fasen även om kolet togs på gränsen mot orörd sand. Provet (Ua ) fick en datering till år BP. Med 2 sigmas (95,4 %) sannolikhet hamnar dateringen mellan och f. Kr I anslutning till fångstgropssystemet med betäckningen Raä 38 påträffades en tidigare oregistrerad boplatslämning (Raä 248). På denna boplats fanns brända ben. och ett av benen daterades (Ua ) till år BP. Med 2 sigmas (93,6 %) sannolikhet hamnar dateringen mellan och f.kr. Adin (arkeologisk databas i Norrland) Enligt de uppgifter som fanns i Adin vid rapporteringstillfället hade knappt 50 fångstgropar undersökts i länet. Dateringarna spänner över lång tid. Den här undersökta och rapporterade fångstgropen är den äldsta, den yngsta daterade fångstgropen i länet är ca 250 år gammal. Med reservation för att kalibreringarna kan vara utförda på olika vis är följande redovisning belysande för de omkring 26 daterade fångstgroparna i länet (två av spannen går in i varandra). Romersk järnålder- vikingatid (9), bronsålder- romersk järnålder (9), medeltid- slutet av talet (5) neolitisk tid (2), historisk tid (1). Ett fåtal är alltså daterade till neolitikum, ingen har mesolitisk datering. Flertalet har använts under äldre delen av järnåldern. Det är naturligtvis svårt att exakt veta vilken typ av organiskt material som verkligen har daterats. Materialet behöver inte nödvändigtvis vara samtida med groparnas användningstid.

11 11 Tolkning och diskussion I området kring Åkroken fanns sedan fornminnesinventeringen 1994 många fornlämningar registrerade. Vid karteringen av markskador uppkomna vid markberedning påträffades fler fornlämningar och vid återställningsarbetena året efter framkom ytterliggare lämningar. I en del fall ligger fångstgropar och boplatser så nära att man kan misstänka att fångsten från groparna tillretts på platsen. Tyvärr har inte de osteologiska analyserna närmare kunnat artbestämma de påträffade djurbenen närmare än till liten och stor gräsätare, det är dock troligt att en del av benen kan komma från älgar. Den undersökta fångstgropen är den hittills äldsta daterade i länet. Hur lång användningstid fångstgropen haft är det inte känt. Den närliggande, nyfunna boplatsen har daterats och den är drygt 1000 år äldre än den undersökta fångstgropen. Området har troligen nyttjats under lång tid vilket sammantaget med det stora antalet fångstgropar kan tyda på att området under långa tider haft en stor älgstam. Dateringarna motsvarar de arkeologiska perioderna tidig och mellan- neolitikum. Den geologiska perioden kallas subboreal tid och kännetecknas av ett kallare och fuktigare klimat än tidigare period (Lundqvist, 1987). Fångstgropssystemen i området har om det varit samtida kunnat spärrat av vandringsstråken för älgarna mellan Spångsjöberget och Lillberget. Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2006/153 Län: Västernorrland Landskap: Ångermanland Kommun: Sollefteå Socken: Graninge Fastighet: Åkroken 1:1 Fornlämning Raä 27, 28, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 247, 248, 249, 250, 251 Kartblad: 18 H 6 e Höjd över havet: m Tid i fält: 11-14/8, 15/9, 19-21/ Länsmuseets personal: Ola George Grovarbetare: Amy Aronsson, Arne Sundberg. Rapportsammanställning: Ola George Osteologisk analys: Ylva Telldahl vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm. 14 C-analyser: Ångströmlaboratoriet i Uppsala. Dokumentationsmaterial i form av ritningar, fotografier, mm förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Referenser Lindeberg, M Dokumentation av markberedningsskador på fångstgropar och stenåldersboplatser i Graninge socken. Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport 2005:30.

12 Lundqvist, J Beskrivning till jordartskarta över Västernorrlands län och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges Geologiska Undersökning, Ser. Avhandlingar och uppsatser i A4, Nr 55. Uppsala. 12

13 13 Bilaga 1. Kartor. Den gröna punkten markerar platsen för undersökningen och återställningsarbetena.

14 Översiktsbild med de berörda fornlämningarna. 14

15 15 Bilaga 2. Fotolista Fotonr Objekt Beskrivning Foto från 1 Raä 35 Västra gropen öster om vägen Sö 2 Raä 35 Östra gropen öster om vägen Sv 3 Raä 37 Västra gropen öster om vägen Sö 4 Raä 37 Mellersta gropen öster om vägen Sv 5 Raä 37 Östra gropen öster om vägen Sv 6 Raä 38 Västra gropen öster om vägen Sv 7 Raä 38 Östra gropen öster om vägen Ssv 8 Raä 38 Östra gropen öster om vägen Ö 9 Raä 39 Den undersökta och återställda gropen Ö 10 Raä 39 Den undersökta och återställda gropen Ö 11 Raä 38 Gropen väster om vägen Sö 12 Raä 37 Första gropen från öster räknat, väster om vägen Ö 13 Raä 37 Andra gropen från öster räknat, väster om vägen Vsv 14 Raä 37 Tredje gropen från öster räknat, väster om vägen Ö 15 Raä 37 Fjärde gropen från öster räknat, väster om vägen S 16 Raä 37 Femte gropen från öster räknat, väster om vägen S 17 Raä 37 Sjätte gropen från öster räknat, väster om vägen Ösö 18 Raä 37 Sjunde gropen från öster räknat, väster om vägen Sv 19 Raä 28 Nordligaste gropen Ö 20 Raä 28 Andre gropen från norr Ö 21 Raä 28 Tredje gropen från norr Sö 22 Raä 28 Fjärde gropen från norr Ö 23 Raä 28 Femte gropen från norr S 24 Raä 32 Sv 25 Raä 32 Sv

16 Bilaga 3. Profilritningar 16

17 17

18 18 Bilaga 4. Fyndlista Raä Fyndnr Fynd X Y Z Mått Antal Vikt Kommentar 27 1 Bränt ben 1 0, Avslag Pnr från karteringen. Vulkanit Bränt ben ,7 Grop Bränt ben ,5 4 0,9 Grop Bränt ben ,2 Grop Avslag ,7 Grop 5. Kvarts och bergart Avslag och skrapa ,5 Grop 4. Kvarts och bergart Avslag ,9 Grop 1. Kvarts. Gps-inmätt Grop 6. Kvarts och bergart. Gpsinmätt Avslag , Avslag ,7 Grop 2. Kvarts. Gps-inmätt Avslag , ,9 Grop 3. Kvarts Bränt ben , Avslag ,8 Kvarts 34 1 Bränt ben 11 2,3 Pno från utredning 34 2 Kärna? ,4 Gps-imätt 34 3 Avslag ,3 Kvarts och kvartsit 34 4 Avslag Kvarts 34 5 Avslag ,2 Kvarts 34 6 Avslag ,7 Kvarts 34 7 Avslag ,6 Kvarts Bränt ben , Avslag ,2 Kvarts 33 1 Avslag ,5 Kvarts från ljus till genomskinlig 33 2 Avslag ,4 Kvarts

19 Avslag ,8 Kvarts 33 4 Avslag ,4 Kvarts 33 5 Avslag ,3 Kvarts 33 6 Avslag ,5 Kvarts, skrapa? 33 7 Avslag Kvarts Bränt ben Bränt ben , Bränt ben 14 11,7 Pno från utredning Avslag ,4 Bergart Avslag ,5 Kvarts Avslag ,6 Kvarts Avslag ,5 Kvarts Avslag Kvarts Avslag ,7 Kvarts Avslag ,1 Kvarts och en svallad kvartsit 40 1 Avslag ,8 Kvarts Porfyrisk vulkanit (hälleflinta) från 40 2 Avslag Vithällan i Haverö enligt David Loefler 40 3 Avslag ,6 Kvarts