Särskild arkeologisk utredning i Runsvik, Raä 335 Tuna socken

Transkript

1 Rapport 2007:20 Särskild arkeologisk utredning i Runsvik, Raä 335 Tuna socken Fornlämning: Raä 335 Fastighet: Runsvik 4:56 Socken: Tuna Kommun: Sundsvall Landskap: Medelpad Kulturmiljöavdelningen Maria Lindeberg

2 Innehåll Innehåll... 1 Översiktskarta... 2 Sammanfattning... 2 Syfte och Metod... 2 Områdesbeskrivning... 3 Redovisning av arbetet... 3 Resultat... 4 Fyndlista... 6 Bilder och kartor... 7 Tekniska och administrativa uppgifter Litteratur Bild omslaget: Utredningsområdet ligger i dungen till höger i bild och till vänster på bilden finns Raä

3 Översiktskarta Bild 1. Utredningsområdet vid röda pilen Sammanfattning Länsmuseet har på begäran av Länsstyrelsen Västernorrland utfört en arkeologisk utredning inför planerat byggande av bostadshus på fastigheten Runsvik 4:56. Målet med utredningen var att fastställa om det fanns förhistoriska lämningar inom det aktuella området, då det i nära anslutning finns tre gravar och ett boplatsområde registrerat sedan tidigare. Sammanlagt togs nio schakt upp, med en yta av ca 125 m². Det resulterade i fynd av två vävtyngder, ett skifferbryne samt två stolphål. Det kunde därmed konstateras att de terrasseringar som observerats innan grävning var husgrundsterasser. Syfte och Metod Syftet med utredningen var att klargöra om det fanns förhistoriska lämningar inom det aktuella området. Utredningen utfördes genom avbaning med grävmaskin och rensning av schakten med fyllhammare och skärslev. Schakt och fynd, liksom terrasseringarna, inmättes med totalstation. För fotodokumentation användes digitalkamera. 2

4 Områdesbeskrivning Runsvik och Tuna socken i Ljungans dalgång vid sjön Marmen, är en fornlämningstät bygd med många intressanta lämningar från järnåldern. Som exempel kan nämnas att endast ca 30 meter norr om utredningsområdets norra del och på andra sidan vägen, finns Raä 28 som består av tre stensättningar. Den närmsta kända boplatsen, Raä 331, återfinns 95 meter söder om utredningsområdet. Denna framkom vid schaktning för en avloppsledning 1992 och har dateringar från bronsålder/förromersk järnålder till romersk järnålder/folkvandringstid (Eliasson, L 1993). Det är inte heller långt till den undersökta boplatsen Raä 325 intill Tuna kyrka, som undersöktes 1991 av Länsmuseet Västernorrland och gav dateringar med tyngdpunkt på övergången bronsålder/romersk järnålder (Holmqvist, M 1994 och Baudou, E 1997). Bild 2. Utredningsområdet markerat med röd pil, närliggande fornlämningar markerade med rött. Det nu aktuella utredningsområdet ligger i en sydvästsluttning ner mot sjön och är idag bevuxet med tät sly och lövskog. Enligt uppgifter från markägaren har tidigare bedrivits fruktodling på platsen. På nedsidan om vägen omkring utredningsområdet är åkermark. Genom området, i dess södra del, går en äldre väg (Ö-V). Längs denna finns en drygt 30 m lång och upp till 3 m bred stengärdesgård. Inom området finns tre terrasseringar (inom ca 70x75m) av vilka åtminstone två är röjda från sten och stensatta i nederkant. Terasseringen i den västra-nordvästra delen av området är överlag mycket stenig och kan vara naturlig. Under torven fanns ett ca 20 cm tjockt mylligt/humöst matjordslager och under det grov sand/grus. Redovisning av arbetet Det översta jordlagret avbanades med grävmaskin och ytorna rensades med fyllhammare och skärslev, samt avsöktes med metalldetektor. Sammanlagt togs nio schakt upp, med en total yta av ca 125 m². Schakten har koncentrerats främst till tomt 2 (se bild 6) ovanför befintlig avloppsledning och till mittenterrassen. 3

5 Schakten på den nedersta terrasseringen i V är inte helt grävda i botten p g a mycket stenigt parti. Vid schaktning påträffades i samtliga schakt utom ett, spår av förhistoriska aktiviteter. De grävda schakten, fynd och anläggningar mättes in med totalstation etablerad utifrån GPS-koordinater. Schakten och området är dokumenterade med digitalt foto. De avbanade ytorna har lagts igen och återställts. Påträffade anläggningar har inte grävts ut helt, endast det framrensade materialet plockades in och förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Bild 3. Schakt, anläggningar och fynd. Resultat Mellan den äldre vägen och åkern ligger rikligt med sten upplagt, både plocksten och större stenar. Innan utredningen fanns misstankar om att det på ett ställe kunde vara en överlagd grav, men vid schaktning på platsen framkom inga indikationer för detta. Stenarna utgör troligen röjningssten från både åkern och vägen. Inom området finns två stensatta terrasser (se bild 3), samt i väster en terrassering som kan vara naturlig. Dock har förhistorisk aktivitet förekommit, då både skärvsten, bränd och sintrad lera samt ett skifferbryne påträffades i schakten. Ett fåtal järnfragment påträffades också, men inget som är säkert kan sägas vara förhistoriskt. I schaktet på mittenterrassen hittades två halva vävtyngder i en mörkfärgning (endast framrensad i plan) innehållande kol och bränd lera. I schaktet fanns också flera 4

6 färgningar, av vilka tre snittades. En tolkades som ett stolphål och en som ett möjligt stolphål. Vid ett senare besök, upptäcktes fler färgningar som troligen också utgör stolphål. Dessa är ej nedrensade eller inmätta på planen. Övriga färgningar är oregelbundna i formen, flammiga och sotiga med inslag av kol. Enstaka skärviga stenar fanns också i schaktet. Bild 4. Vävtyngderna från mittenterrassen och skifferbrynet från den nedre terrassen. På den översta terrassen närmast vägbanken togs inget schakt upp, då de påträffade lämningarna sammantaget ger tillräckliga bevis för en förhistorisk boplats. Länsmuseet bedömer att lämningarna som påträffades vid utredningen tillsammans med terrasseringarna, visar på att ett järnåldershus/gård funnits på platsen och att vidare undersökningar krävs om området skall bebyggas. Bild 5. 5

7 Järnföremålen som hittades vid schaktning. Fyndlista Pno X Y Z Fynd Material Vikt gram Antal Kasserad ,85 Vävtyngd Bränd halva lera 40b ,85 Vävtyngdsfragment? Bränd lera Vävtyngd Bränd halva lera 41b Vävtyngdsfragment? Bränd lera Bränd lera Bränd 93 2 lera 68b Järnföremål Järn x Bränd och Bränd sintrad lera lera Järnföremål Järn x Bryne Skiffer 391 6

8 Bilder och kartor Bild 6. Karta över planerade tomter Bild 7. Översiktskarta med schakten och de närmsta liggande kända lämningarna 7

9 Bild 8. Stensatt terrasskant, Pia Nykvist i bakgrunden på terrassen. Foto: Peter Persson Bild 9. Stengärdesgården 8

10 Bild 20. Schaktet på mittenterrassen. Vävtyngderna i bortre delen av schaktet. Bild 11. Snittat stolphål på mittenterrassen 9

11 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens dnr: Länsmuseets dnr: 2007/237 Län: Västernorrland Landskap: Medelpad Kommun: Sundsvall Socken: Tuna Fastighet: Runsvik 4:56 Fornlämning: Raä 335 Kartblad: 17h2d och 17h2c Tuna Belägenhet angivet i rikets nät: X Y Höjd över havet : m ö h Undersökningstid: 16-17/ Personal: Maria Lindeberg, Ola George från Länsmuseet Västernorrland och Lars-Ivar Sjölund med grävmaskin. Rapportsammanställning: Maria Lindeberg Dokumentationsmaterial och fynd förvaras på Länsmuseet Västernorrland. Litteratur Baudou, Evert Om uppkomsten av järnålderns jordbruksbygd i Mellannorrland och boplatsen vid Tuna kyrka. Arkeologi i Mittnorden (s.11-43) Scriptum Vasa. Eliasson, Laila Arkeologisk undersökning på fast. Runsvik 4:18 och Ön 3:5, Tuna sn, Medelpad. Länsmuseet Västernorrland, Rapport 1993:5. George, Ola Bebyggelsen vid Prästbordet, Tuna Socken, Medelpad under järnåldern. D-uppsats i Arkeologi. Institutionen för humaniora, Mitthögskolan. Östersund Holmqvist, Magnus Arkeologisk undersökning av fornlämning Raä 325, Prästbordet 1:1. Tuna socken, Medelpad. Länsmuseet Västernorrland, Rapport 1994:3. 10