Arkeologisk undersökning av raä 133, Holms sn

Transkript

1 Rapport 2006:14 Arkeologisk undersökning av raä 133, Holms sn Fornlämning: Raä 133 Fastighet: Fagerviken 1:4 Socken: Holm Kommun: Sundsvall Landskap: Medelpad David Loeffler

2 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Tekniska och administrativa uppgifter...3 Undersökningstid och personal...3 Fagervikssjön-bakgrund...3 Terrängbeskrivning...4 Boplatsbeskrivning Raä Anläggning 1,...5 Anläggning 2,...5 Undersökningsmål...6 Undersökningsmetod...6 Koordinatsystem och Fixpunkter...6 Resultat...7 Beskrivning anläggning Beskrivning anläggning Beskrivning anläggning Beskrivning anläggning Tack...9 Litteratur...9 Fyndlista-avslag...10 Fyndlista-brända ben...10 Jordprov...10 Kolprov (se även profilritningarna) Fyndlista-skärvsten Plan- och profilritningar...12 Diabilder i färg

3 Sammanfattning Under maj-juni 2006 utfördes denna undersökning av två kokgropar, när vattenståndet i Fagervikssjön var tillräckligt lågt. Sjön är reglerad och normalt ligger bopplatsen under vatten. I området har flera fynd av mesolitisk karaktär gjorts i samband med inventeringar och karteringar av erosionsskadorna. Kokgroparna förväntades höra samman med fynden från mesolitisk tid. I den mycket begränsade undersökningen framkom fler kokgropar och 4 dateringar utfördes från kol i två av groparna. Resultatet visar att en kokgrop var från romersk järnålder, men en nyfunnen (anl. 4) var från mesolitisk tid (ca 5000 f.kr.). Den yngre kokgropen kan möjligen höra samman med en närliggande fångstgrop. 2

4 Inledning I samband med projektet "Mesolitiska boplatser kring Fagervikssjön" utfördes under maj 2006 en undersökning av två erosionsskadade kokgropar, anläggning 2 och 4, på lokalen Raä 133 i Holm socken, Medelpad. Länsmuseet Västernorrland, Härnösand, ansvarade för undersökningen. Tekniska och administrativa uppgifter Län Västernorrland Landskap Medelpad Kommun Sundsvalls Socken Holm Raä nr. 133 Fastighet Fagerviken 1:4 Ekonomiskt kartblad 18G Og Gimåfors Koordinater enligt rikets nät x y H.ö.h m.ö.h. Länsmuseets Dnr. 2005/00419 Länsstyrelsens Dnr Undersökningstid och personal Undersökningen ägde rum mellan 8-10 maj Fältarbetstiden uppgick till ca 48 timmar. Personal under fältarbetet var Maria Lindberg, Ronny Smeds, Lars Göran Spång och David Loeffler. Fagervikssjön-bakgrund Fagervikssjön dämdes Den utnyttjas idag som ett vattenmagasin till Leringens kraftstation. Sjön fungerar som årsmagasin, då den fylls under våren med smältvattnen, som kommer från inlandet. Den töms sedan under vinterhalvåret. Medelvärdet på sjöns vattennivå innan dämningen var ca m.ö.h. och är nu efter dämningen ca m.ö.h., en höjdskillnad på 5.4 meter. Dagens vattennivån pendlar mellan ca m.ö.h., en höjdskillnad på ca 9.8 meter årligen. En fornminnesinventering av Gimån genomfördes under 13 dagar i oktober 1942, ca ett halvt år innan vattensystemet togs i bruk. Inga boplatser av stenålderskaraktär hittades vid detta inventeringstillfälle (Janson 1942). Vid fornminnesinventeringen inom samma område 1993 hittades över 60 boplatser av stenålderskaraktär. De flesta av dessa boplatser uppvisar någon form av erosionsskador, en del verkar helt förstörda. De som inte är totalt förstörda idag kommer förr eller senare att helt försvinna genom fortsatt erosionspåverkan. 3

5 Terrängbeskrivning Idag ligger boplatsen på N sidan av Fagervikssjön meter under sjöns vattenyta. Överdämnd sedan 1942, har boplatsen utsatts för erosion i över 60 år, med skador som följd. Innan sjön dämdes låg den på en liten sandig och torr förhöjning omgiven av lägre och fuktigare mark i Ö, V och S samt av tilltagande stenig och blockig mark i N. Denna plats, innan dämningen, låg ca 300 meter från sjön och var därmed inte strandbunden. Rester av stubbar inom området visar att platsen var skogsbevuxen innan dämningen. Fig. 1. Översiktskarta. Långsidan 3,6 km. Kartblad 18G Og Gimåfors Boplatsbeskrivning Raä 133 Boplatsen upptäcktes år 1993 i samband med Riksantikvarieämbetets kulturhistoriska inventering av de NV delarna av Holm sn, Medelpad. Den ligger nedanför dagens strandhak och är ca 100x 70 meter (Ö-V) stor. Inom området syns enstaka avslag, måttligt med skärvsten samt måttligt till rikligt med brända ben inom vissa delar av boplatsen. I boplatsens S del syntes två anhopningar av skärvsten, anläggning 1 och 2, som tolkades som rester efter härdar eller kokgropar. 4

6 Fig. 2. Detaljkarta över undersökningsområdet. Anläggning 1, avvägning i mitten x y z Härd/kokgrop, oregelbunden närmast oval ca 160 x 120 cm ( ). På ytan syns en mycket gles skärvstenspackning bestående av ett 20 tal skärvstenar cm stora. Prov med jordsond visar att: 0-10 cm under markytan finns ett rödbränt sotigt lager, cm under markytan finns ett omrört beigefärgat lager, cm under markytan finns ett rödbränt sotigt lager, och därefter opåverkad jord. Anläggning 2, avvägning i mitten x y z Härd/kokgrop, oregelbunden närmast rund ca 90 cm i diameter. På ytan syns en mycket gles skärvstenspackning bestående av ett 10 tal skärvstenar 5-10 cm stora. I anl. N kant en sten, 32 x 28 cm (N-S) och 10 cm hög. Prov med jordsond visar att; 0-4 cm under markytan finns ett kraftigt sotigt lager, 4-14 cm under markytan finns ett rödbränt lager med sot och kol, cm under markytan finns ett kraftigt sotigt lager med kol, cm under markytan finns ett rödbränd lager med sot och kol, och därefter opåverkad jord. 5

7 Undersökningsmål Boplatsen ligger meter över havet och ursprungligen (innan dämningen) på en mindre förhöjning i skogen ca 300 meter från sjöns strandkant. Om boplatsen utnyttjades när den var havsbunden, d.v.s. innan sjön slutligen bildades, skulle den då, enligt strandlinjekronologien, dateras till tiden ca 7000 f. Kr. kalibrerade (Lundqvist 1987:93). Tidigare har 2 mikrospånskärnor samt 3 mikrospån hittats inom området. Liknande föremål är kända i Danmark från Mellan Maglemose tid f. Kr. kalibrerade och är vanligt förekommande fram till slutet av Mesolitiskt tid ca 4000 f. Kr. kalibrerade (Jensen 1982:65). Utifrån detta har tre undersökningsmål formulerats: 1) Kan något meningsfullt åstadkommas av en arkeologisk undersökning på en sådan fornlämning som denna, trots erosionsskador orsakat av 60 års dämning? Mer specifikt: 2) Är anläggning 2 rester efter en härd eller en kokgrop? 3) Är boplatsen från tidig Mesolitisk tid, och därmed en av de äldsta i Norrland, spår efter de första människorna som koloniserade området efter den senaste istiden? Undersökningsmetod Ett fristående koordinatsystem upprättades i magnetiskt N-S över boplatsen med tre fixpunkter (se nedan). Två kvadratmeters rutor stakades ut så att deras N sidan tangerade mitten av anläggning 2 för att därmed åstadkom en profil genom densamma. Varje metersruta delades upp i fyra s.k. kvadrat- eller kvarts- (1/4) metersrutor. Varje kvartsmeters ruta grävdes i artificiella lager eller rensningsnivåer som var 10 cm tjocka (RN-nivå) med början räknad från under det omrörda beige-grå sandlagret som täcker stora delar av boplatsområdet. Grävningen avslutades på en nivå där de kulturella inslagen upphörde samt där det opåverkade jordlagret tog vid. All kulturellt material som tillvaratogs in situ mättes in enligt koordinatsystemet. Jordmaterialet togs upp med skärslev och sållades i ett 4 mm stort såll, eventuella kulturella material som hittades då togs tillvara för varje enskild 1/4 ruta och RN-nivå. Efter avslutad utgrävning restaurerades undersökningsytan till ursprungligt skick. Den registrerade skärvstenen tillvaratogs ej och således ligger nu på schaktets botten. Koordinatsystem och Fixpunkter Ett lokalt koordinatsystem upprättades i magnetiskt N-S över boplatsen med tre fixpunkter som knackades in på var sin sten när boplatsen karterades våren Fixpunkterna syns som en ca 2 cm i diameter och 1 cm djup grop som är imålad med rödfärg samt inprickad på kartan. 6

8 Fixpunkt 1 ligger nedanför dagens strandhak vid NÖ delen av boplatsen på en närmast plan jordfast sten ca 250 x 180 cm (NÖ-SV) stor och 60 cm hög. Fixpunkten är inkackad vid en liten plan hylla ca 25 cm från stenens SÖ kant i mitten av långsidan samt ca 20 ovanför dagens strandplan. Fixpunkt 2 ligger ca 18 meter SÖ om dagens strandhak i NÖ delen av boplatsen på en plan jordfast sten ca 140 x 80 cm (NV-SÖ) stor och cm hög. Fixpunkten inknackad i mitten av stenen vid dess högsta punkt. Fixpunkt 3 ligger ca 21 meter S om dagens strandhak NÖ om samt strax utanför boplatsområdet på en närmast plan jordfast sten ca. 260 x 210 cm (NÖ-SV) stor och 60 cm hög. Fixpunkten är inknackad på NÖ sidan av stenen. x y z Ungefärlig x i rikets nät Ungefärlig y i rikets nät fixpunkt fixpunkt fixpunkt Resultat Med hänvisning till de ovan ställda undersökningsmålen kan konstateras: 1) Att det är fullt möjligt att utvinna meningsfull information ur fornlämningarna med arkeologiska undersökningar trots 60 års dämningsskador. 2) Att anläggning 2 är en härdgrop, se beskrivning nedan. 3) Att ytterligare tre anläggningar hittades vid undersökningstillfället, nr. 3, 4 och 5, se beskrivningarna nedan. Anläggning 4 hittades av en slump vid undersökning av anläggning 2. Anläggning 3 och 5 hittades av en slump med hjälp av jordsond 4) 4 14-C dateringar har erhållits. Anläggning 2 dateras till romersk järnålder. Anläggningen kan höra ihop med intilliggande fångstgropen (Raä 168). Det mest intressanta var emellertid att nedersta lagret på anläggning 4 daterades till f.kr (kalibrerat 2 sigma). Ett yngre lager har påförts som daterats till f.kr. (kalibrerat 2 sigma). Anläggningen har därmed förmodligen samband med fynden av mesolitisk karaktär som hittats i området. 7

9 Beskrivning anläggning 2 Avvägning i mitten x y z Enligt prov med jordsond är anläggningen närmast rund ca 90 cm i diameter. På ytan syntes en mycket gles skärvstenspackning bestående av ett 10 tal skärvstenar 5-10 cm stora. I anläggningens N kant syntes en sten, 32 x 28 cm (N-S) och 10 cm hög. Endast anläggningens S del undersöktes. I profil syntes anläggningen som en cm bred och 20 cm djup skålformad grop med rund bottenplan. Fyllningen bestod av kraftig rödbränd sand med flera olika skikt eller lager av sot och kol. Sanden omedelbart under och intill anläggningens sidor är rödbränd, respektive består av en blandning av rödbränd och/eller rostfärgad sand. Fyra avslag av kvarts hittades i anläggningen, 7 gram brända ben samt 2.2 liter skärvsten. Två jordprover samt två kolprover tillvaratogs, den senare från anläggningens botten, se profilritningen. Anläggningen tolkas som en härdgrop snarare än en kokgrop, dels p.g.a. det kraftigt rödbrända fyllnadsmaterialet med olika skikt av sot och kol och dels p.g.a. den ringa skärvstensmängden i förhållande till anläggningens storlek. Beskrivning anläggning 3 Avvägning i anläggningens mitt x y z Helt osynlig på markytan - den hittades av en slump och begränsades med jordsond. Kokgrop (?) närmast oval ca 90 x 70 cm ( ). Prov med jordsond visar: 0-7 cm ett lager av grå-beige moig sand, 7-10 cm ett lager rödbränd sand, cm ett lager sot och kol, cm ett lager rödbränd sand, cm ett lager rödbränd och grå (sotig?) sand, 48 cm- opåverkade sand. Beskrivning anläggning 4 Avvägning i anläggningens mitt x y z Helt osynlig på markytan - den hittades av en slump vid undersökning av anläggning 2. Enligt prov med jordsond är den närmast oval ca 190 x 150 cm (N-S). Endast dess Ö del undersöktes. I profil syns den som en ca cm djup nedgrävning med oregelbunden formade sidor och bottenplan, med en fyllning bestående av två lager. Det översta lagret var mellan ca cm brett och bestod av en omrörd blandning av ljusbrun samt rostjords färgad sand med inslag av sot och kol. Den nedersta lagret var ca cm tjockt och bestod av en rödbränd sand med inslag av sot och kol. Sammanlagt tillvaratogs 6 avslag av kvarts, 12 gram brända ben samt 1.8 liter skärvsten från anläggningens fyllning. Ett bearbetat avslag av kvarts hittades nära anläggningens botten. Två jordprov och två kolprov tillvaratogs, se profilritningen. Anläggningens funktion/tolkning är ovist. 8

10 Beskrivning anläggning 5 Avvägning i anläggningens mitt x y z Helt osynlig på markytan - den hittades (av en slump) och begränsades med jordsond. Kokgrop (?) närmast oval ca 80 x 55 cm ( ). Prov med jordsond visar: 0-3 cm sotig blekjord, sand, 3-4 cm rostjord, sand, 4-16 cm grå sotig (?), lera, cm rostjord (?), sand, cm rödbränd (?) sand, cm rostjord (?), sand, cm rödbränd (?) sand, cm lager med sot & kol, cm sotig rödbränd (?) sand, 46- opåverkade sand. Tack Ett stort tack till Berndt Westman, Ronny Smeds, Lars Göran Spång, Maria Lindberg samt Gimåfors Bygdeföreningen. Utan era insatser skulle denna undersökningen aldrig kunnat genomföras. Litteratur Janson, Sverker Rapport över arkeologisk rekognoscering av Gimåns flodområde i Torps och Holm socknar i Medelpad, oktober Opublicerad rapport ATA Dnr. 4519, 22 december Jensen, Jørgen The Prehistory of Denmark. Methuen: London & New York. Lundqvist, Jan Beskrivning till jordartskarta över Västernorrlands län och förutvarande Fjällsjö k:n. Sveriges Geologiska undersökning Ser. Ca. Nr

11 Fyndlista-avslag Allt som allt registrerades 11 avslag av kvarts och ett bearbetat avslag av kvarts. Av dessa hittades 4 avslag i anläggning 2 medan 7 avslag och det bearbetade avslaget hittades i anläggning 4. Fynd nr. x y z typ material ruta del av ruta lager cm Anl. nr. F1 sållfynd avslag kvarts V-ruta NV F2 sållfynd avslag kvarts V-ruta NV F3 sållfynd avslag kvarts V-ruta NV F4 sållfynd avslag kvarts Ö-ruta NV F5 sållfynd avslag kvarts V-ruta NÖ F avslag kvarts V-ruta SV F avslag kvarts V-ruta SV F avslag kvarts V-ruta NV F ret. avslag kvarts V-ruta NV F avslag kvarts V-ruta NV Fyndlista-brända ben Allt som allt registrerades ca 22 gram brända ben, varav 7 gram hittades i anläggning 2 och 12 gram i anläggning 4. Fynd ruta del av ruta lager cm gram nr. F10 Ö-ruta SÖ 0-10 <1 --- F11 Ö-ruta NV 5-10 <1 anl. 2 F12 Ö-ruta NV <1 anl. 2 F13 Ö-ruta NV <1 anl. 2 F14 V-ruta NV 0-10 <1 --- F15 V-ruta NÖ anl. 2 F16 V-ruta SÖ 0-10 <1 --- F17 V-ruta NV anl. 4 F18 V-ruta NÖ <1 anl. 2 F19 V-ruta NV anl. 4 F20 V-ruta NÖ <1 anl. 2 F21 V-ruta SV <1 anl. 4 F22 V-ruta NV <1 anl. 4 Jordprov Fyra jordprover tillvaratogs, 2 från olika delar i anläggning 2 och 2 från olika delar av anläggning 4. Proverna sparas en begränsad tid. Ruta del av ruta lager cm Ö-ruta NV 5-10 anl. 2 Ö-ruta NV anl. 2 V-ruta NV anl. 4 V-ruta SV anl. 4 10

12 Kolprov (se även profilritningarna) Fyra kolprover tillvaratogs från olika kollager, 2 från olika delar i anläggning 2 och 2 från olika delar av anläggning 4. nr. x y z 1 anl anl anl anl Fyndlista-skärvsten Skärvstensmängden mättes med hjälp av ett litermått. Allt som allt registrerades 5 liter skärvsten, varav 2.2 liter hittades i anläggning 2 och 1.8 liter hittades i anläggning 4. ruta del av ruta lager cm liter Ö-ruta NV anl. 2 Ö-ruta NÖ Ö-ruta SV Ö-ruta SÖ Ö-ruta NV anl. 2 Ö-ruta NÖ Ö-ruta SV Ö-ruta SÖ Ö-ruta NV Ö-ruta NÖ Ö-ruta SV Ö-ruta SÖ Ö-ruta NV Ö-ruta NÖ Ö-ruta SV Ö-ruta SÖ V-ruta NV V-ruta NÖ anl. 2 V-ruta SV V-ruta SÖ V-ruta NV anl. 4 V-ruta NÖ anl. 2 V-ruta SV anl. 4 V-ruta SÖ V-ruta NV anl. 4 V-ruta NÖ anl. 2 V-ruta SV anl. 4 V-ruta SÖ V-ruta NV anl. 4 V-ruta NÖ V-ruta SV anl. 4 V-ruta SÖ

13 Plan- och profilritningar 12

14 13

15 Diabilder i färg 1) Södra halvan av anläggning 2 ca 10 cm under markytan. Den syns som en kraftig rödbränd färgning som begränsas av ett band av sot och kol, som i sin tur är omgiven av rödbränt material och rostjord. 2) Ö rutan (i bakgrunden) och V rutan (i förgrunden) ca 10 cm under markytan. Södra halvan av anläggning 2 syns i bildens vänstra kant (se bild 1 för beskrivning). Anläggning 4, i bildens förgrund, syns som en rödbränd färgning kantat med några skärvstenar. 14

16 3) Ö rutan (i förgrunden) och V rutan (i bakgrunden) ca 20 cm under markytan. S halvan av anläggning 2 syns i bildens högerkant samt i N profilen som en kraftig rödbränd färgning kantad av ett lager sot och kol. Anläggning 4 syns som en omrörd blandning av ljusbrun sand och rostjord omgiven av ett band rödbränt material. 4) Anläggning 2 i N profil syns tydligt som en kraftig rödbränd färgning, med olika skikt bestående av sot och kol, omgiven av rödbränt material och rostjord. 15

17 5) Anläggning 4 i V profil syns tydligt som en oregelbunden nedgrävning, dess nedre halva bestående av en rödbränd färgning med sot och kol och dess övre bestående av en omrörd blandning av ljusbrun sand och rostjord tillsammans med sot och kol. 16