Svensk Jazz Enkätsvar Arrangörer

Transkript

1 Svensk Jazz Enkätsvar Arrangörer Arr. 1: Arrangörer som sökt statligt stöd (inom parentes), 51 svar Arr. 2: Arrangörer som ej sökt statligt stöd: 4 svar Frågorna 2 3, 5 6 och 8 15 har svarsalternativ i form av en femgradig skala där 1) är sämst och 5) bäst. Betyg som anges på dessa frågor är ett viktat genomsnitt av de avgivna svaren. Betyget 3 kan alltså tolkas som ett neutralt betyg. Vet ej finns också som alternativ på de flesta frågor. Detta alternativ påverkar inte betygsgenomsnittet. Andelen Vet ej anges som ett procenttal i förhållande till antalet avgivna svar på respektive fråga. Under rubriken Kommentarer anges en sammanfattning av de svarandes kommentarer i punktform. Övriga kommentarer är mina egna. Fråga 1 Hur länge har er förening varit medlem i SJR/Svensk Jazz? < 5 år: 14,5 % (10 %) 5 10: 11 % (10 %) > 10 år: 74,5% (80 %) Alla Arr. 2-medlemmar < 10 år 55 svar (51) Fråga 2 Hur nöjda är ni med den service, hjälp och information ni får från Svensk Jazz? Betyg: 3,81 (3,84) Vet ej: 11 % De flesta nöjda. Hjälp med bidragsansökan och utskick nämns. Flera klarar sig själva för det mesta. För att nå alla (en del datorovana) behövs personliga mail. Fråga 3 Betyg: 3,37 (3,36) Vet ej: 24 % Hur fungerar Svensk Jazz:s nationella arbete? 54 svar (50) Uppfattningen om vad det nationella arbetet innebär och erfarenheterna, bedömningen och förväntningarna på detsamma, varierar. En orsak till detta kan vara att informationen inte alltid når ut, vilket också den relativt höga andelen som väljer alternativet Vet ej möjligen skvallrar om. De regionala träffarna med riksstyrelsen/kansliet uppskattas av många. Även möten med enskilda klubbar önskas. Stöd för starkare regional samordning och samarbeten efterlyses, liksom inflytande över 1

2 innehållet i RSJ:s turnéprojekt. Satsa även på landsbygden! För att klara detta behöver ju kansliet mer folk helt enkelt Fråga 4 Vad anser ni om Svensk Jazz:s internationella aktiviteter? 55 svar (51) Betyg: [asymmetriska svarsalternativ] Inget som Svensk Jazz ska syssla med: 20 % De bör minska i omfattning: 14 % Ligger på en bra nivå: 37 % De bör öka i omfattning: 29 % Vet ej: 36 %. Vittnar förmodligen om att denna del av förbundets verksamhet inte i så hög grad involverat arrangörerna. Flera svar anger att det behövs mer och bättre information inom detta område. Några betonar vikten av internationella kontakter och utbyten Bland de mer negativa påtalas bl.a. att det inte finns intresse från klubbarna att satsa på mässor, showcase och sälja in musiker och skivbolag. Klubbarna är kärnverksamheten. Resursbristen gör att alla pengar bör användas nationellt. Transparens: Viktigt att alla som får del av t.ex. internationella satsningar namnges i Verksamhetsberättelsen el.dyl. Fråga 5 Betyg: 2,77 (2,75) Hur fungerar det regionala samarbetet mellan jazzklubbarna i er region? Vet ej: 2 %. Väldigt spridda skurar, svårt att få en samlad bild. Det är olika helt enkelt. Dock; alla verkar ha en uppfattning om läget. Flera svar vittnar om gott och välfungerande samarbete. I några regioner har samarbetet försämrats eller upphört p.g.a. länsmusikorganisationens tillkortakommanden. Vissa regioner har aldrig haft något samarbete. 2

3 Fråga 6 Hur fungerar samarbetet med regionala myndigheter? Betyg: 3,12 (3,11) Ingen samlad bild här heller Vet ej: 6 % Många positiva erfarenheter men också bakslag, som kan vara personberoende, i vissa regioner. Olika utfall i olika regioner. En rapport om att regionen nu gör mängder av hittepåprojekt för att vara PK men publiken uteblir. Fråga 7 Var vill ni i framtiden söka statliga verksamhetsbidrag? Svensk Jazz: 90 % (93,3 %) Regionen: 8 % (4,4 %) Kulturrådet: 2 % (2,2 %) Överväldigande majoritet för Svensk Jazz således. Vet ej: 8 % 52 svar (48) Stor enighet om att man vill få bidragen genom Svensk Jazz. Det fungerar väl idag. Inställningen till regionen som kanal för bidrag är förstås beroende på hur bra samarbetet med respektive region fungerar idag. Några påtalar att det är viktigt att alla arrangerande medlemsföreningar söker genom RSJ för att det inte ska finnas någon gräddfil eller bli ett A- och ett B-lag bland klubbarna. Kriterierna för hur fördelningen sker måste redovisas. Fråga 8 Hur fungerar Jazzriksdagen? Betyg: 3,86 (3,88) Ingen är missnöjd! Alla svar 3 5. Vet ej: 34 % (31 %). Antyder väl att många aldrig bevistat Jazzriksdagen. Många av dessa är (inte helt otippat) nyare medlemmar. Mycket beröm! Tillfälle att träffa kollegor och utbyta erfarenheter och bygga nätverk är viktigt. Formen med seminarier och presentation av nya grupper ses av flera som mycket positivt. 3

4 Det efterlyses mer input från klubbarna, respektive mer lyhördhet för klubbarnas önskemål, för att hitta relevanta seminarieämnen. Någon tycker att Riksdagen bör hållas på en fast central plats (inte ambulerande) varje år och någon annan menar att den av logistik och kostnadsskäl bör lokaliseras till Stockholmsområdet. Mer fokus på arrangörsföreningen är ett annat önskemål. Bättre ordning på mötesformalia efterlyses. Fråga 9 Hur fungerar Arrangörsrådet? Betyg: 2,75 (2,75) Vet ej: 62 % (59 %). Här verkar det finnas plats för informationsinsatser... I flera kommentarer hävdas att man inte fått någon information om vad Arrangörsrådet gör. Några, med direkt insyn, menar att det fungerar i stort sett bra men att det är svårt att nå ut eller svårt att få input från klubbarna. Några pekar på att verksamheten är avhängig av enskilda eldsjälar. Flera anser att Arrangörsrådet har en viktig uppgift. Någon att man klarar sig själv. Fråga 10 Hur fungerar Svensk Jazz:s kulturpolitiska arbete? Betyg: 3,39 (3,37) Vet ej: 32 % (29 %). Några svarar att man inte är insatta i arbetet. Kulturpolitiken pekas ut som ett av de viktigaste områdena för Svensk jazz. Man efterlyser utvärderingar av tidigare kampanjers och politikerkontakters resultat inneburit. Men också av vad samverkansmodellen och f.f.a. dess effekt på kulturbidragen inneburit. Kritik riktas mot en upplevd senfärdighet från förbundet att reagera mot Kulturrådets propåer om könsfördelningen på scen. Fråga 11 Hur väl företräder Svensk Jazz hela det svenska jazzlivet? 52 svar (48) Betyg: 3,58 (3,58). Trots ett betyg som går i positiv riktning är de flesta kommentarerna mer negativa 4

5 eller problematiserande. Vet ej: 23 % (25 %). Man pekar på svårigheten med att företräda både klubbar och musiker m.m. Svårt att få in alla under samma hatt. Några vill gå tillbaka till ett förbund som bara företräder arrangörer/klubbar. Problem med att en del arrangörer står utanför förbundet. Förbundet har för små resurser för lite personal. Det finns ingen som kan göra det bättre. Man missar unga och genreöverskridande musiker. Förbundet alltför Stockholmscentrerat. Fråga 12 Hur väl fungerar demokratin inom Svensk Jazz? Betyg: 3,49 (3,47) Vet ej: 33 % (31 %). 52 svar (49) Det har blivit svårare i och med organisationsförändringarna 2011 och framåt. Jazzklubbarna är för dåligt företrädda i styrelsen. Tidigare regional representation mer demokratisk. Motstridiga intressen inom förbundet. Arbetsgivare arbetstagare på samma sida är problematiskt. Orimligt att en enskild musikermedlem har samma röstetal som en förening med 1000 medlemmar. Det går bra att samarbeta med musikerna. Jazzriksdagen demokratisk. Medlemsklubbarna måste ha respekt för kön och ålder och ge alla lika villkor. Fråga 13 Hur väl fungerar den nya organisation av förbundet som infördes 2011? Betyg: 3,47 (3,41) Vet ej: 36 % (35 %). Några upplever ingen skillnad. 5

6 Bättre än den tidigare. Organisationsformen är utvecklingsbar. Förbundet företräder inte längre de grundande medlemmarna. Bygger på ett systemfel där kollektivavtal mellan medlemmarna är ett symtom. Bör på sikt brytas upp och återgå till ett förbund för arrangörer. Regionsamarbete som upphört är en indikation på att det inte fungerar. Troligen krångligare och dyrare. Återgå till regioner och regionrepresentation. Fråga 14 Hur upplever ni utvecklingen sedan 2011 inom följande områden? 52 svar (50) Service: Betyg: 4,10 Vet ej: 21 % Nationellt: Betyg: 3,28 Vet ej: 25 % Internationellt: Betyg: 3,33 Vet ej: 59 % Kulturpolitik: Betyg: 3,33 Vet ej: 42 % Demokrati: Betyg: 3,14 Vet ej: 33 % Effektivitet: Betyg: 3,41 Vet ej: 36 % Tydligt positivt utslag vad gäller Förbundets service. Återigen, den höga andelen Vet ej för internationella aktiviteter kan ha att göra med att många arrangörer inte känner sig delaktiga inom detta fält. Flera betonar att det av olika skäl är svårt att uttala sig. Eftersom man ser organisationsförändringen 2011 i sig som negativ är det svårt att uppleva någon förbättring. Utifrån detta ifrågasätts även förbundets roll för klubbarna. Svårt att veta vad förändringar beror på, inte nödvändigtvis kopplade till den nya organisationen. Fråga 15 Hur nöjda är ni sammantaget med medlemskapet i Svensk Jazz? Betyg: 3,58 (3,53) Vet ej: 2 % (0 %). Mycket är bra men organisationsförändringarna leder åt fel håll. Var förändringarna påtvingade utifrån? Det viktigaste är förmedlingen av kulturstödet men att någon central organisation sprider information och för jazzens talan är också viktigt. 6

7 Vi vet för lite och utnyttjar kanske därför inte alla möjligheter som medlemskapet erbjuder. Mer info för att få ut mer av medlemskapet. Lite för hög avgift. Fråga 16 Var ligger de stora utmaningarna/möjligheterna för Svensk Jazz i framtiden? 53 svar (50) Beroende på vilken statistisk modell man väljer för att redovisa resultatet kommer man till lite olika utfall. Klart är dock att Föryngring/Återväxt i arrangörsleden toppar listan oavsett metod. Så här skulle det kunna se ut (om man tittar på topp 3 hos var och en): Föryngring Kulturpolitik 59 poäng 45 poäng Regional utveckling 40 poäng Publikarbete 40 poäng Kostnadseffektivitet 38 poäng Mediearbete Annat 31 poäng 18 poäng Flera andra förslag med anknytning till fråga 16 tas upp: Bättre integration - Jazzscenen i Sverige är väldigt vit Riktlinjer för gager Slå ihop publik- och mediearbetet till en punkt. Stöd och utbildning för den enskilde arrangören. Attrahera ungdomen som publik. Sträva efter en breddning av det ekonomiska underlaget genom t.ex. sponsring. Stöd från kansliet för att söka regionala medel. Tålamod och envishet för att i slutändan bli likabehandlade. Kulturens roll i skolan, i vardagen och som en del av samhällsbyggandet är också kulturpolitik. Några åsikter om själva enkäten framförs också: Ett förord skulle behövas om de organisatoriska förändringarna som infördes 2011, för att skulle ha samma förförståelse av ämnet. Det borde funnits fler exemplifieringar till frågorna. Göteborg Anders Malmström 7