Redovisning Årsarbetstidsenkäten.

Transkript

1 Redovisning Årsarbetstidsenkäten. Bakgrund På föreningens årsmöte (RS) 2013 fick Föreningsstyrelsen i uppdrag, via motionen 13:37, att göra en enkät för att samla in medlemmarnas synpunkter på årsarbetstid. I februari publicerades en enkät som distribuerades dels genom utskick till klubbordförande, dels genom hemsidan och på Facebook i gruppen SPF. Enkäten har legat öppen i drygt en månad, från 20 februari till 23 mars. Då hade 269 svar inkommit på de 13 frågorna. Enkäten kommer inte att redovisas i sin helhet då enkäten inte är statistiskt tillförlitlig och kvalitetssäkrad. Det innebär också att vi inte kommer att publicera några procentsatser, då det kan ge en missvisande bild. Anledningarna till att enkäten inte är kvalitetssäkrad är bland annat följande: Redovisning Årsarbetstidsenkäten v 2.0.docx Sid 1/5

2 Länken till enkäten var inte unik, vilket innebar att samma person kunde svara på enkäten mer än en gång. Vår analys av kommentarerna i de öppna svarsalternativen signalerar att denna möjlighet med stor sannolikhet utnyttjats. Distributionskanalerna i vilken enkäten spreds har varit begränsade. Detta har lett till att många medlemmar inte haft kännedom om enkäten. Detta beror dels på att hemsidan är relativt nylanserad och har begränsad genomslagskraft, dels beroende på att det inte finns etablerade kanaler överallt för vidare distribution av information som går till våra lokala klubbordförande. Störst effekt verkar publiceringen av enkätlänken ha haft på Facebook där responsen har varit relativt stor. Enkäten har varit öppen för alla, såväl medlemmar som icke-medlemmar. Det gör att vi inte kan dra några slutsatser om vad våra medlemmar tycker, eftersom vi inte vet om de som fyllt i den varit medlemmar eller ej. Antalet svar är begränsat. Ungefär 4000 anställda berörs av årsarbetstid. Det innebär att vi har svar från knappt 7 % av de anställda. För att ett material ska anses statistiskt representativt bör minst 10 % av målgruppen svara. Resultatet av enkäten är alltså svårbedömt, dels på grund av det begränsade och dåligt spridda underlaget och dels beroende på den begränsade mängden svar. För att kunna säkerställa ett bättre material är vår rekommendation att eventuella framtida undersökningar genomförs i samarbete med företaget, då vi också får helt andra möjligheter att säkerställa en högre svarsfrekvens. Det vi däremot kan säga om undersökningen är att enkäten försett oss med mycket viktiga indikationer på vad vi bör arbeta vidare. Det är detta som vi sammanställt nedan. Redogörelse Några skriver att de uppskattar högre kontrakt, de kan nu få banklån som de inte kunde få innan. De får även högre sjukersättning och högre ersättning vid vård av barn. Vi kan dock se att den fullständiga bilden av årsarbetstidens syfte och förutsättningar inte har uppfattats fullt ut av de flesta anställda. Många anser sig trots detta ha fått tillräcklig information.. Vanliga uppfattningar är: 1. De flesta säger sig inte ha fått höjt kontrakt. Vår uppfattning är att de anställda generellt sett har fått sina kontrakt höjda, men att den enskilda höjningen på sina håll inte varit tillräckligt stor för att upplevas som en positiv anledning till årsarbetstid. 2. Många säger sig ha fått minskad lön med tusentals kronor. Det totala antalet utbetalda timmar har inte minskat sedan vi gick in i årsarbetstid. Däremot har det på sina håll skett en omfördelning som innebär Redovisning Årsarbetstidsenkäten v 2.0.docx Sid 2/5

3 att alla inte har fått lika mycket, eller lika lite, som innan årsarbetstid. Vårt uppdrag, i enlighet med medlemmarnas önskemål, var att få kontrakt som stämmer överens med den arbetade tiden. Vi ser att merparten av den arbetade tiden i företaget nu finns utlagt på kontrakt och att vi därmed har uppnått det som våra medlemmar önskade. 3. Att man alltid måste ha jour nämns också ofta. Vår uppfattning är att detta inte är överensstämmande med avtalet. Precis som innan årsarbetstid måste man vara beredd att ställa upp för att hjälpa till vid vakanser. Det betyder inte att arbetsgivaren kan ställa krav på att man alltid ska vara tillgänglig. I kontraktet ingår timmar för korttidsfrånvaro motsvarande butikens genomsnittliga korttidsfrånvaro. Eftersom de finns på kontrakt, men utgör icke planerbar tid krävs ett visst mått av flexibilitet och möjlighet att ställa upp och jobba med kort varsel. Vi märker dock att det finns stora brister på sina håll i hur skrivningen i avtalet tolkas lokalt och vi behöver agera för att komma till rätta med problemet. Vi vet också att det finns en alltför stor underplanering vad gäller schema på sina håll vilket naturligtvis leder till att behovet av att hoppa in med kort varsel blir större än det behöver vara. 4. Att man inte får betalt för det man jobbar är en vanlig åsikt. Svängningarna i timsaldot gör att du ibland är skyldig företaget pengar/timmar och ibland är företaget skyldig dig pengar/timmar. Om kontrakten på butiken är i balans med behovet ska timsaldot kunna balanseras inom den givna ramen under året. Om man ständigt ligger på plussidan och ofta hamnar i en situation där det betalas ut mertid, men likväl inte får ett högre kontrakt, så har vi full förståelse för känslan av att man inte får betalt för det man jobbar. Vår uppfattning är dock att dessa medlemmar (som ligger och konstant pendlar på plussidan i saldo) inte är så många att det skulle ge ett så pass tydligt utslag som enkäten visar. Frågan är därför om den upplevda känsla kan bero på något annat och vad detta i så fall är? Analysen visar tecken på att en del butikschefer inte förstått årsarbetstid och hittar på egna lösningar som naturligtvis kan uppfattas som orättvisa. En del av problemet kan alltså vara att årsarbetstid fortfarande används på ett lite felaktigt sätt. 5. Att vissa får nya kontrakt varje månad för att lösa nästa månads personalbehov har tyvärr blivit ett vanligt problem. Det är ett ofog som vi måste få bort. Vi är överens med företaget att butikerna inte ska planeras på detta sätt och arbetar tillsammans för att komma till rätta med problemet. 6. Vissa upplever att de får mindre övertid än innan. Det är helt korrekt. Övertid är en konsekvens av dålig planering och vi anser att det är positivt för alla parter att övertiden minimeras. Ett minskat övertidsuttag gagnar medlemmarna och arbetsmiljön i det långa loppet. Vårt mål är att så många som möjligt ska ha så höga kontrakt att de kan försörja sig på sitt arbete. Ett högt övertidsuttag står i strid med detta. Redovisning Årsarbetstidsenkäten v 2.0.docx Sid 3/5

4 7. Mertid är förbjuden, har försvunnit eller har blivit begränsad i och med införandet av årsarbetstid. Det tillåtna antalet mertidstimmar är reglerat via arbetstidslagen och styrs inte av Systembolaget och SPF. Under den inledande perioden av årsarbetstid hade vi ett högt mertidsuttag vilket medförde att många sökte, och fick beviljat, dispens för att kunna använda ytterligare mertid. I takt med att vi har blivit bättre på att hantera schemaläggning och kontraktsbilder har också mertidsuttaget minskat, till förmån för höjda kontraktsnivåer. Tillsammans med företaget har vi aktivt arbetat för att mertidsuttaget ska minska, eftersom mertidstimmarna går att planera i större utsträckning än vad som gjordes i början. Det är fortfarande tillåtet med upp till 200 timmars mertid per anställd och år, men en frekvent användning av mertid signalerar dålig planering och felaktig användning av årsarbetstidssystemet. 8. Samverkan har vi aldrig haft! Det är vanlig uppfattning att det inte förekommer någon samverkan på butikerna. Om bilden speglar verkligheten så är det ett stort problem vi ska ta på största allvar. Vi vet också att samverkan sker oftare än vi tror, på grund av att vi inte uttryckligen kallar det för samverkan. Samverkan kan ske på många olika sätt, och är inte alltid ett stormöte på butiken. Det som många däremot missar är att är att vid stora samverkansmöten skall alla ges möjlighet att närvara eller yttra sig i förutbestämda frågor. Dessutom missas det ofta att dokumentera samverkansmötena genom minnesanteckningar. Detta gör att det är väldigt svårt för oss att följa upp samverkan och att vi har en dålig uppfattning om hur samverkan egentligen hanteras i verksamheten. 9. Jag har ingen möjlighet att påverka mitt arbete skriver många i enkäten. En av grundstenarna i årsarbetstidsmodellen var att medarbetarens inflytande över sitt arbete och sin arbetstid skulle öka. Tråkigt nog kan vi se att inflytandet inte har ökat i den omfattning som vi önskade när avtalet skrevs. Om samverkan inte fungerar, så medför det att inflytandet minskar. Vi vet också att användandandet av Heroma Självservice är begränsat, vilket är en bidragande orsak till att påverkansmöjligheten upplevs som liten. Vi tror fortfarande att det finns goda möjligheter att påverka arbetet genom att årsarbetstid är uppbyggt som det är. Frågan är hur vi ska gå tillväga för att ta tillvara på de möjligheterna. Här finns en del för oss att se över och fundera kring. Åtgärder Vad finns det då för något som vi kan göra? Ja, det är så klart en komplex fråga och en del problem går inte att lösa i en handvändning. Vi har trots det försökt oss på att identifiera några saker som vi tror kan bidra till en bättre upplevelse av årsarbetstid. 1. Vi måste förmedla mer information hur Årsarbetstiden fungerar och ska fungera så att alla förstår. Vi vet att det har gjorts mycket stora insatser att nå alla våra butikschefer med rätt information, men att all information kanske inte Redovisning Årsarbetstidsenkäten v 2.0.docx Sid 4/5

5 nått fram till nästa led, dvs försäljarna. Vi tror att det finns mer att göra när det gäller informationsdelen. 2. Vi tror också att en nyckel är att butikscheferna måste bli bättre på att planera långsiktigt, inte bara den närmaste månaden eller i värsta fall den närmaste veckan. Det nya planeringsverktyget Too Easy är ett steg i den riktningen. En bra långsiktig planering hjälper till att komma åt en hel del problem som exempelvis tillfälliga kontraktsuppskrivningar, begränsat inflytande och mertidsanvändning. 3. Samverkan ska fungera som samverkan är tänkt att fungera. För att hela årsarbetstiden ska fungera som vi tänkt MÅSTE samverkan fungera. Utan detta faller inflytandet mellan stolarna. Det är ett gemensamt ansvar att samverkan ska fungera. Vi måste alla hjälpas åt att hålla koll på när samverkan ska ske och i vilken form. Vi kan inte vänta oss att butikscheferna ska hålla koll på allt. Det är vi tillsammans som driver butikerna och arbetet framåt. Det innebär att vi måste hjälpas åt att se till att allt sker som det ska. 4. Vi måste också ge årsarbetstiden tid att bli allmänt accepterat. Vi har trots allt inte haft det så länge. Vi glömmer dessutom väldigt fort. Förr fick vi massor med motioner att vi hade dåliga kontrakt och mycket visstid. Nu när det är åtgärdat vill många ha tillbaka det gamla. Oplanerad övertid var ett gissel, nu vill många ha tillbaka övertiden. Innan kunde butikschefen i stort sett göra som de ville, men nu måste de hantera saker genom samverkan. Tyvärr är många av oss dåliga på att hävda vår rätt och hjälpas åt att göra rätt. Med andra ord kan det bli mycket bättre. Hjälp oss tänka! Vi välkomnar alla inspel och förslag gällande hur vi ska gå tillväga för att komma tillrätta med de problem som lyfts. Kanske finns det någon bland våra medlemmar som sitter på nyckeln till lösningen, eller delar av den! Det är alltid mycket lättare att identifiera problemen, än att komma på vad vi behöver göra för att rätta till dem. Vi behöver hjälpas åt att gnugga geniknölarna och komma med förslag till åtgärder. Kontakta oss med dina förslag! Anna Holgersson Maria Nilsson anna.holgersson@systembolaget.se maria.nilsson@systembolaget.se Redovisning Årsarbetstidsenkäten v 2.0.docx Sid 5/5