KONSEKVENSANALYS KULTURMILJÖ

Transkript

1 DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM ANDERS STJERNBERG Sweco Architects AB Marknadsområde Kulturmiljö repo001.docx

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 2 Gällande föreskrifter och förutsättningar Miljöbalken Fornlämningar Kommunala ställningstaganden Projekt Husnyckeln lyfter fram Åre kabinbana Befintlig situation i aktuell del av riksintresset 5 3 Åtgärder - beskrivning nu föreslagen detaljplan Planområdet Kabinbanan i Åre Planerade åtgärder 11 4 Konsekvenser - analys Konsekvenser av nollalternativet Konsekvenser av detaljplaneförslaget 16 Bilaga 1. Åre kabinbana - historik 17 repo001.docx BYGGNADSANTIKVARIE ANDERS STJERNBERG DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

3 1 Inledning Sweco Architects AB i Östersund utarbetar ett nytt detaljplaneförslag för området kring Åre kabinbanas dalstation på uppdrag av Åre kommun. Skistar AB vill bygga ut området både öster och väster om dalstationen och knyta ihop den befintliga stationen, som en entré för samtliga verksamheter. Åre kabinbana ligger inom riksintresse för kulturmiljövården. Byggnadsantikvarie Anders Stjernberg, Sweco Architects AB, Stockholm, har därför anlitats för att genomföra en kulturmiljöanalys av förslaget. Underlaget är avsett att ingå i en kommande miljökonsekvensanalys. Arbetet har genomförts under juli - oktober månad Kraven på miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar ställs i miljöbalkens sjätte kapitel. De innebär i korthet att en exploatör eller verksamhetsutövare är skyldig att som underlag för beslut beskriva konsekvenserna av olika tänkta förändringar och därvid risk för påverkan på kulturmiljön. Kulturmiljöanalysen utreder konsekvenserna och ligger till grund för bedömningen av sårbarhet i detaljplaneförslaget gentemot befintligt riksintresse för kulturmiljövården och utgör även underlag för avsnittet om kulturmiljö i miljökonsekvensbeskrivningen. 1 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

4 2 Gällande föreskrifter och förutsättningar 2.1 Miljöbalken Områden som är av riksintresse för kulturmiljövården regleras i 3 kap. 6 miljöbalken (1998:808). Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natureller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. Riksintresset Åredalen (Z32).Planområdet med hela Åre samhälle omfattas av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 MB (Z32 Åredalen). Utmed en långsträckt yta utmed riksvägen norr om Brattland förbi Åre mot Tegelfjäll är huvudområdet markerat. Källa: Länsstyrelsen Jämtland län. Motivering: A. Älvdalsbygd på Åresjöns norra sida med bebyggelsekontinuitet från järnåldern. B. Turistorten Åre samhälle med medeltidskyrka. (Bymiljö). repo001.docx (18) Uttryck för riksintresset: A. Det öppna odlingslandskapet väster och sydost om Åre med gamla landsvägen nere vid sjön och 1800-talsbebyggelse på många gårdar och i odlingsmarken. DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

5 B. Den tidiga turismens byggnader med hotell och villor i nationalromantisk stil, de flesta kring det tidigt stadsplanelagda området som sträcker sig från järnvägsstationen och parken upp till bergbanan från 1910-talet med dalstationen vid Åre torg och toppstationen vid hotellet Fjällgården. I samhället ligger Åre medeltida kyrka och ovanför centrum ligger Tottens by med flera tätt sammanträngda gårdar på en smal hylla i fjällsluttningen. Inom riksintresseområdet återfinns f ö flera byggnadsminnen Åre järnvägsstation, som uppfördes 1880 efter typritningar av SJ:s chefsarkitekt A.W. Edelsvärd. Stationen ingår i en stadsplan med park och allé fram till torget och bergbanans dalstation. Den 800 m långa Åre bergbana, invigd 1910, är också ett byggnadsminne. Vidare den så kallade Mårtenvillan (Totten 2:47, tidigare 2:8), uppförd som privatbostad för och av den framgångsrike byggmästaren Mårten Ohlson Mårtenvillan nyttjades till en början som fritidshus och hyrdes ut till turister. Det aktuella planområdet ligger också inom det stora område som betecknas Fjällvärlden ; riksintresse för turismen, det rörliga friluftslivet och för dess natur- och kulturvärden, 4 kap. 1-2 miljöbalken (MB). Vid beslut om exploateringar och andra miljöingrepp ska nämnda intressen skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dem. Bestämmelserna utgör inte hinder för utveckling av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet (4 kap. 1 ). Vakthögen markerad med stor R. Källa: Fornsök, Riksantikvarieämbetet. 3 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

6 2.2 Fornlämningar Det finns inga registrerade eller i övrigt kända fornlämningar eller byggnadsminnen inom planområdet. Däremot finns strax öster om detsamma den sk Vakthögen, Raä 17:1. Det är en närmast oval, gräsbevuxen kulle ca 20x18 m. Kullen kallas så då det under orostider i äldre tider var en utmärkt utkikspost med vida utsikt mot Duvedshållet. Fornlämning Raä Åre 17:1. Vakthögen. Definieras som naturföremål/-bildning med tradition Vakthögen sedd från norr med Åresjön i fonden. 4 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

7 2.3 Kommunala ställningstaganden I den fördjupade översiktsplanen för Åre samhälle (FÖP) från år 2005 beskrivs Kabinbanan tillsammans med byn, Störtloppsområdet och Åreskutan som en mycket viktig miljö som tillsammans är det som utåt ger bilden av Åre. Enligt FÖP:en ska nya permanenta byggnader utformas med särskild hänsyn till detta. Området är tidigare detaljplanelagt med en byggnadsplan från I gällande plan utgör programområdet huvudsakligen friluftsområde och parkering. Den nya detaljplanen kommer att ersätta del av den nu gällande detaljplanen för området. Åre kommun har i samverkan med näringslivet tagit fram en utvecklingsplan Vision 2020 (se En del av visionen för att utveckla destinationen Åre är att ge utökad service och skapa fler bäddar. Åre kommun anser att det nu föreslagna planprogrammet ger möjlighet till detta. Man menar vidare att kabinbanans dalstation har potential att utvecklas och bli ett nav och en entré till nya lägenhetshus med handel, service och parkering. Kommunstyrelsen beslutade i planbesked att prövning genom detaljplan medges och att planprocessen ska inledas med ett planprogram. 2.4 Projekt Husnyckeln lyfter fram Åre kabinbana Projekt Husnyckeln, som bl.a. stöttas av länsstyrelsen Jämtland, är ett EU-finansierat samverkansprojekt mellan Stiftelsen Jamtli och Sør-Trøndelag Fylkeskommune för att utveckla kulturmiljöer i Nordens Gröna Bälte genom förmedling av kunskap och information inom byggnadskultur och byggnadsvård. Projektet ska värna om regionens byggda kulturarv och att dessa tydliggörs för husägare, politiker och tjänstemän i lokal och regional förvaltning. Projektet har presenterat och utvärderat Åre kabinbana: Sveriges enda kabinbana, invigd 1976, är det mest påtagliga resultatet av det så kallade "Andra Åre-projektet".( ) Den(kabinbanan) ger en avstamp, om än en tvekande sådan, inför den snabba utvecklingen under 1980-talet fram till den ekonomiska kollapsen i början av 1990-talet. Kabinbanebyggnaden är kraftfullt brutalistisk i sin stil och markerar tydligt den nya eran. Den är samtidigt slutet på något - rekordårens "grand final". Byggnaden ligger också alldeles intill den då relativt nya europavägen. I bergstationen ligger Sveriges högst belägna restaurang, Stormköket. Byggnadens modernistiska storskaliga och rationella arkitektur är ett monument över projektets anda. 2.5 Befintlig situation i aktuell del av riksintresset I det centrala riksintresseområdet nordväst om Åre torg ligger dalstationen till Åre kabinbana.(röd ring) Kring dalstationen återfinns ett stort, öppet och flackt område, närmast en platå ovanför E14, som helt präglas av brant öppen terräng för skidnedfarternas avslut. Området avgränsas mot öster av ett långsmalt skogsparti på randen av den starkt sluttande branten ned mot Bergbanan, anlagd , vars dalstation ligger invid Åre torgs norra sida. I detta skogspartis södra del öppnar terrängen upp sig och här, 5 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

8 i ett höjdläge på en kulle, ligger den mest centrala fornlämningen, kallad Vakthögen (stor gult R). Högre upp i skogspartiets västra kant återfinns anrika hotell Fjällgården, invigt 1915.(svart ring) Bortom kabinbanans dalstation, något nordväst om parkeringsytorna i ett släntparti finns ett område med huvudsakligen fritidsboende av varierande ålder, samlade utmed något som kallas Slalomsvängen. Söder om E14 återfinns centrumbebyggelse i Åre by med Åre torg centralt beläget(lila ring). Detaljplaneområdets ungefärliga gränsdragning inom blå rektangel. Se utförligare sidan 8. Åre kabinbana har ett mycket stort symbolvärde för utvecklingen av Åre som modern alpin sportort. Vi talar då i första hand om själva kabinernas rörelse i landskapet mellan dalstationen och Åreskutans topp, som uppfattas av alla invånare och besökare till Åre samhälle. Själva dalstationens placering och arkitektoniska utformning med stora öppna ytor på ömse sidor utgör själva porten till fjällterrängen, oavsett skidåkningen vintertid, cykling downhill eller vandring sommartid. Öppenheten i landskapet och linornas spektakulära dragning i den branta terrängen med de rörliga kabinerna ger upphov till både fascination och lust att ta sig upp till Åreskutan. Samtidigt gav kabinbanesatsningen under 1970-talet en tillgänglighet till fjällvärlden i närheten av Åre by, som möjliggjorde en stark utveckling av Åre som sportort och besöksmål. Dalstationen speglar 1970-talets industrisamhälle, även läsbar i sitt tidstypiskt konstruktiva uttryck; och statens starka intresse av utvecklingen i Åre. Statliga pengar investerades i Årebygdens utveckling, statliga pengar byggde kabinbanan. Placeringen var avsedd för Åre torg, men ansågs för dyr. Det slutliga läget blev en kompromiss, som därefter mycket annat utvecklats kring. Men parallellt med stora utvecklingsinitiativ utarbetade staten även tillvaratagandet av riksintressen inom bl.a. natur- och kulturmiljö. 6 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

9 3 Åtgärder - beskrivning nu föreslagen detaljplan 3.1 Planområdet Plankarta Planområdets centrala del där Kabinbanans dalstation är beläget ligger ca 250 meter nordväst om Åre torg. Området omfattar infarten vid OKQ8, parkeringen väster om dalstationen, vidare österut mot Vakthögen, ner till E14 och tillbaka mot infarten OKQ8. Området berör del av fastigheten Mörviken 1:75, som ägs av Skistar AB. Inom planområdet ligger kabinbanas dalstation som är placerad ca 20 meter från E14. Mellan dalstationen och E14 finns angöring för bussar, taxi, personbilar och parkering. 7 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

10 Väster om dalstationen, i en högre nivå, finns ytterligare parkeringsplatser. Öster om dalstationen ligger liftarna VM6:an och Worldcupliften. Ca 70 meter sydost om liftarna finns backrestaurangen Timmerstugan. Inom planområdet angör Kabinbanevägen som förbinder E14 med Årevägen. Parallellt med Kabinbanevägen, under E14, går en gc/skid- väg som utmynnar på Åre Torg. I anslutning till planområdet, ca 110 meter väster om Kabinbanan, ligger en bensinstation. 8 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

11 I en flygbild från 2003 (utsnitt) ser vi dalstationen återfinns i ett öppet terrängavsnitt strax intill E14. Foto: Jonas Olsson. Sweco arkiv. Från satellit ser vi centralt i bild dalstationen med omgivande öppen teräng. E14 passerar diagonalt söder om dalstationen genom bilden. 3.2 Kabinbanan i Åre Kabinbanans dalstation utgör angöringen till Åreskutan och Åres fjällvärld, sommar som vinter. Den är placerad i dalen vid Mörvikshummelns fot i terrängen intill de stora skidnedfarterna med Slalombacken, World Cupbacken och Stjärnbacken, som löper 9 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

12 utmed bergets branter. Den är uppförd i en horisontellt anlagd betongkonstruktion i två plan, samt ett uppskjutande skal i en stålkonstruktion. Den invigdes Anläggningen utgör dels en station för biljettköp och köande besökare, med tillhörande kontor och verkstad, dels skyddande skal för de rörliga kabinerna. Det är lätt att avläsa dess form som start och slutpunkt i en alpin vintervärld. Numera även för sommarsäsongens allt populärare downhill med mountainbikes. I modernismens efterföljd visar dalstationen släktskap med exempelvis arenaarkitektur som 1970-talet frambringade. Den skiljer sig inte mycket från de linjer som framhållits inom olika modernistiska riktningar - byggnader behandlas som volymer och inte som fasta kroppar, där väggarna betraktas som underordnade element då de bärande delarna består av bjälklag i betong och pelarkonstruktioner. Dessa stål- och betongkonstruktioner skapar regelbundenhet och en egen rytm då de bärande delarna är placerade på jämna avstånd för att fördela krafterna jämnt. Likaså betonas dalstationens horisontalitet i den fasta betongvolymen och dess vertikalitet i kabinernas skyddande huv talets konstruktivistiska kabinbanestation saknar alla tänkbara former av påklistrad dekor eller ornament. De arkitektoniska elementen utgör dekorationer i sig själv, med betongens rena linjer. Den uppstickande huven för dalstationens kabiner följer Åreskutans fallande linje i terrängen. 10 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

13 3.3 Planerade åtgärder I samrådshandlingen beskrivs åtgärderna. Väster om Kabinbanans dalstation planeras en större matvarubutik i nivå med befintliga markparkeringar. Infart till parkeringsgarage med ca 200 p-platser och inlastning sker också från gatunivån. Ovanför butiksplanet planeras ca 70 lägenheter. Här uppgår antalet våningsplan till nio. Detta presenteras i ett skissunderlag utfört av Gisteråsjöstrand Arkitekter i Östersund. Detta förslag integrerar dalstationen. Öster om kabinbanans dalstation planeras för liknande funktioner såsom parkeringsgarage med ca 200 p-platser, handel, service, restaurang och ca 90 lägenheter. Här uppgår volymerna som mest till elva plan. Detta finns redovisat i en förstuide av Agnasark i Leksand. Kabinbanans dalstation blir en entré, förutom som idag till berget, skidåkningen, cyklingen och vandringen, också en entré till de planerade lägenhetshusen, handeln och servicen på båda sidor av dalstationen. Kabinbanevägens sträckning och anslutningar till E14 planeras att i princip bibehållas. Nya byggnader bör i sin utformning ta hänsyn till landskapsbilden och utformas på ett sportigt och modernt sätt. För bebyggelse i östra delen av planområdet, som kan bli 11 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

14 synlig från Bergbanan, bör anpassningen också göras till närbelägna värdefulla byggnader. Planen innebär förutsättningar för centralt placerade lägenheter med god tillgänglighet till service, handel, boende, parkering och fjällnära aktiviteter. Trafiken kommer att utökas såväl för kollektiv trafik som privat och med oskyddade trafikanter. Trafik- och parkeringssituationen kommer att studeras i detaljplaneskedet. Särskilt fokus i planeringen läggs på säkerhet för gående, cyklister och skidåkare till och från området och i förbindelsen till Åre torg. Parkeringsnormen för Åre by ska följas. Utbyggnad väster om dalstationen, skisser Gisteråsjöstrand Arkitekter Principsektion för västra delen. Här beskrivs höjder närmare 30 m över E14, men genom lägre volym utmed vägen och två vinkelställda högre volymer i en mer mot bergets slutning tillbakadragen position gör möjligen att landskapets mäktighet kan uppfattas från E (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

15 I den västra delen finns ett flackare parti utmed E14 och ett par tvärställda betydligt högre volymer I studien om den östra bebyggelsen finns också höjdnivåer på närmare 30 m över nuvarande nivå vid E (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

16 Den östra utbyggnaden förläggs mycket nära Vakthögen och ansluts direkt till skidområdets nedfarter. Utbredningen utmed hela vägsträckan stänger mer eller mindre vyn från upp mot massivet från E14 och Åre centrum. I ett något senare utredningsskede har ett antal bearbetade vyer givit volymerna ett tydligare utseende där framför allt bebyggelsen i östra området anpassats med höga spetsiga tak i varierande nivåer och färgsatts i mörkt brunt. Även det västra området har denna färgställning. 14 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

17 15 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

18 4 Konsekvenser - analys 4.1 Konsekvenser av nollalternativet Sammantaget bedöms nollalternativet medföra små negativa konsekvenser för kulturmiljön. 4.2 Konsekvenser av detaljplaneförslaget Den föreslagna utbyggnaden kring Åre kabinbana bedöms innebära en påtaglig skada på det kombinerade riksintresset för kulturmiljön och friluftslivet. Planförslaget innebär att den symboltyngda dalstationen utvecklas till entré för boende och service. Den nya bebyggelsen följer uppenbarligen en önskan om storskalighet och storstadsanpassad centrumbebyggelse i en traditionellt öppen terräng där turismen länge nyttjat Åredalens sluttningar för friluftsliv och skidåkning. Bebyggelsen, som otydligt framhålls utföras både sportigt och modernt, (hur det ska definieras i sammanhanget mot bakgrund av att både sporten och modernismen nu har 100 år på nacken) är utformad med två byggnadstyper, skivhus med flacka sadeltak respektive något utdragna punkthus med indragen takvåning. Även dalstationen, som också fortsättningsvis ska utgöra områdets huvudentré, var på sin tid sportig och modern. Placeringen av kabinbanans dalstation blev resultatet av en kompromiss under 1970-talet då den egentligen skulle placeras invid Åre torg. Med sitt friliggande läge utgör den symbolen för utvecklingen av sportorten Åre. Dalstationen påverkar mindre bebyggelsens kärnvärden i riksintresset och den medger ännu upplevelsen och förståelsen av den gamla hävden av Åredalens storskaliga naturrum. Detta rum klarar i viss mån högre byggnader än andra tätorter, och i bycentrum har sedan dess utvecklats en bebyggelse av denna sort. Men den fortsatta utbredningen i en skala som denna i allt fler riktningar medför oro inför läsbarheten i riksintresset. Riksintresset omfattar ett stort och vitt område och dess gränser är väl tilltagna, både på karta och tankemässigt. Utvecklingen av turistorten Åre pågår ständigt och var drar vi gränsen för det som är kulturhistoriskt värdefullt? Detta behöver utredas djupare för att kunna omsättas i sådana här utbyggnadsförslag. Ju mer som byggs i miljön, desto mindre av dess historiska sammanhang blir kvar. De stora volymerna inkräktar allvarligt på siktlinjerna i naturrummet, även om det idag inte nyttjas för odling och bete utan för skidåkning och downhillcykel. Trots att E14 kan betraktas som en barriär i sig är öppenheten kring kabinbanans dalstation ännu av stor betydelse för helheten. Genom att uppföra byggnadsvolymer om nio-elva våningar skapas en barriär med betydligt större effekt på läsbarheten i miljön. Det inkluderar också att den historiskt viktiga Vakthögens utsikt mot väster skärmas av. Byggnadsvolymerna kommer att upplevas alltför påträngande genom omfång, volym och utformning. Sårbarheten för riksintresset ligger i öppen dager. Förslaget bör därför studeras om. 16 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

19 Bilaga 1. Åre kabinbana - historik En statlig fritidsutredning tillsattes 1969 och som en del av den tillkännagavs 1971 att Åre skulle bli föremål för ett stort pilotprojekt,»åreprojektet«, som syftade till en omfattande utbyggnad av turistisk infrastruktur i en stor del av (nuvarande) Åre kommun fastställde riksdagen en lista över»primära rekreationsområden«i landet. I Jämtlands län fick Åre-Duved respektive Härjedalsfjällen denna status. Som en följd av beslutet om pilotprojektet 1971 presenterades samma år en utvecklingsplan av jordbruksdepartementet, enligt vilken antalet bäddar i området skulle öka från till Främst skulle satsningar ske på billigare boendealternativ av typen stugbyar och lägenhetshotell. Vidare skulle liftar byggas ut, lokaler för inomhussport byggas, kommunikationerna förbättras m.m. I ett riksdagsbeslut 1973 bestämdes att staten skulle stödja en första etapp. Totalt planerades fyra etapper. Året därpå, 1974, skapades nuvarande Åre kommun genom att småkommunerna Hallen, Mörsil, Kall, Undersåker och Åre slogs ihop till Åre kommun med Järpen som centralort. Den nya storkommunen Åre hade betydligt större möjligheter att ta ett bredare grepp om planeringen än vad de fem småkommunerna haft tidigare, även om själva Åreprojektet i första hand var en statlig angelägenhet. Tack vare Åreprojektet fick kommunen hjälp av staten med planeringen. Områdesplanen för Åredalen togs fram med ekonomiskt stöd från staten, liksom bl.a. till anläggandet av en VA-ledning genom Åredalen med tillhörande reningsverk. För planering och projektering av Åreprojektet bildades 1973 bolaget ÅPAB. Året därpå bildades Åre Lift- och Kabinbanebolag (ÅKAB), som skulle ta över byggandet, och sedan driften av Åre kabinbana. Förutom bl.a. ett antal liftar och nya nedfarter blev det mest påtagliga turistiska resultatet av Åreprojektet byggandet av kabinbanan, som invigdes Åreprojektet hade successivt bantats ned och fått en slagsida på åtgärder i Åres närhet. En stadsplan fastställdes 1976 för uppförande av en stugby i västra delen av Åre, som RESO skulle driva, men planerna fullföljdes inte. Som en slags ersättning för RESO-byn kan etablerandet av Åre Camping ses. Däremot uppfördes första etappen av Åre fjällby helt i Åreprojektets anda som en stugby med»kollektiva bäddar«, som var ett av tidens omtyckta nyckelbegrepp. Åre fjällby var en privatägd anläggning med uthyrningsstugor. Jordbruksdepartementet hade ursprungligen beräknat kostnaden för att bygga kabinbanan till 7,28 miljoner kr. När ÅKAB 1976 redovisade vad det skulle kosta att bygga klart banan, beräknades kostnaden till 74 miljoner kr. Totalt satsade staten 127,3 miljoner kr på Åreprojektet. Kabinbanebygget blev besvärligt p.g.a. byggtekniska, vädermässiga och ekonomiska problem. En tanke var inledningsvis att förlägga banans dalstation till torget i Åre, vilket hade inneburit att intrycket av samhället radikalt förändrats. Denna idé övergavs, enligt uppgift p.g.a. att det skulle kostat två miljoner att köpa in det gamla Sporthotellet och riva det. Idéerna bakom detta Åreprojekt förkroppsligas i kabinbanan, i synnerhet dess dalstation. 17 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP

20 Byggnadens modernistiska, storskaliga och rationella arkitektur är ett monument över projektets anda. Att själva kabinerna skulle vara tillgängliga även för funktionshindrade personer var viktigt. Kabinbanan och Åreprojektet ifrågasattes visserligen från flera håll i en tid av lågkonjunktur och ett samhällsklimat präglat av polariserade åsikter, men själva kabinbanan kom att få enormt stor betydelse för Åres utveckling. Dessutom växte intresset för utförsåkning markant vid den här tiden genom»stenmarksfebern«. I slutet av 70-talet planerades också för en stor utbyggnad av området kring Tott Hotell samt Granen- och Freskområdet. Idéerna anslöt till utvecklingsplanen från 1971 och föranleddes av att Vingresor/Club 33 köpt det anrika Tott Hotell, som 1979 invigdes som det kraftigt ombyggda Sunwing Åre. Statens engagemang i Åre fortsatte ytterligare en tid genom att en störtloppsbana med lift och snökanonanläggning bekostades genom ett bidrag 1984 till ÅKAB på 29 Mkr. Det skulle visa sig vara en viktig satsning, där staten förutsatte att det lokala näringslivet följde upp insatsen med investeringar. Störtloppet drogs från kabinbanans bergstation till målområdet nedanför (dåvarande) E 75:an, ca en kilometer väster om Åre centrum. Här anlades Olympialiften 1984 (idag ersatt av VM 8:an) samt några år senare Olympiagondolen. Nedfarterna, liftarna och bl.a. Nya Lundsgården innebar en total omdaning av västra Åre och en i det närmaste utradering av byn Lien. I de västra delarna av Åre fortsatte också under 80-talet utbyggnaden av Åre Fjällby, som med tiden växte ut till en anläggning med olika boendeformer, restauranger, konferenslokaler, butiker m.m. 18 (18) repo001.docx DALSTATIONSOMRÅDET, ÅRE KABINBANA, UTBYGGNAD - DP