ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD,

Transkript

1 ANTAGANDEHANDLING EXPLOATERINGSUTREDNING, UTFORMNINGSRÅD, DETALJPLAN FÖR NYTT TURISTISKT BOENDE M.M. VID FJÄLLGÅRDEN SAMT UPPHÄVANDE AV DEL AV DETALJPLAN FÖR FJÄLLGÅRDEN FRÅN 1994 MED TILLHÖRANDE OMRÅDESBESTÄMMELSER DEL AV MÖRVIKEN 1:75 M.F.L. ÅRE SAMHÄLLE, ÅRE KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN Upprättad Reviderad EXPLOATERINGSUTREDNING Bild 1. Vy från Tottbacken och Platåkåtan efter föreslagen exploatering vid Fjällgården. Illustration Atom arkitekter 1 (13)

2 2 (13) FÖRUTSÄTTNINGAR OCH PROGRAM I den fördjupad översiktsplan för Åre samhälle, FÖP, antagen redovisas den då aktuella exploateringen, den nya liften mot Sadeln och den aktuella sedimentationsdammen. Bild 2. Ur FÖP för Åre Samhälle. Utbyggnadsområde nr.6. Bilden är inte skalenlig togs beslut om att en detaljplan skulle upprättas. Samtidigt togs beslut om att en exploateringsutredning skulle göras parallellt med detaljplanearbetet enligt följande program; Nya byggnader för turistiskt boende, ca 5000m2 BOA med en fördelning av lägenhetsstorlekar enligt följande; 10 % 60 m2, 60 % 80 m2, 20 % 100 m2, 10 % 120 m2. Ny skidväg för att erbjuda en effektiv ski in and ski out med ny skidbro över bergbanan. Minsta lutning 6. Fjällgårdsvägen skall göras om så att den får en max lutning på 7. Torget framför Hotell Fjällgården skall göras bilfritt genom ett parkeringsgarage under Fjällgårdsplatån. Befintlig skidbro över bergbanan vid Hotell Fjällgården anpassas att klara av en utbyggnad av bergbanan samt körbarhet för större pistmaskiner. Programet har under planprocessen bearbetats och justerats. Aktuell detaljplan plan är nu dimensionerad efter följande program; För det befintliga Hotell Fjällgården medger planen en mindre utbyggnad som anpassas till hotellets utformning. Därutöver ger planen byggrätt för tre större byggnader för turistiskt boende i den branta slänten ovanför Fjällgårdsvägen och ett nytt hus med turistiskt boende och servicebutik uppe vid Fjällgårdsplatåns sydöstra sida.

3 Turistiskt boende i 4 nya byggnader. Hus A. Turistiskt boende i anslutning till Fjällgårdsvägens utbyggnad m2 BTA Hus B. Turistiskt boende i anslutning till Fjällgårdsvägens utbyggnad m2 BTA Hus C, Turistiskt boende i anslutning till Fjällgårdsvägens utbyggnad m2 BTA Hus D, Turistiskt boende, servicebutik vid Fjällgårdsplatåns sydöstra sida m2 BTA Utbyggnader av befintligt Hotell Fjällgården. Västra flygeln ca 20 nya gästrum samt konferensdel. 625 m2 BTA Bastu utbyggnad och ombyggnad av poolterrassen. 130 m2 BTA Lastgårdsutbyggnad vid östra flygeln i anslutning till torg garaget. 209 m2 BTA Torggarage under skidtorget med ny torrskodd entré till hotellet. Kiosk- och Cafébyggnad ovanpå infarten till Torggaraget m2 BTA 150 m2 BTA Visar det sig vara ekonomiskt och byggnadstekniskt oförsvarbart att bygga garage under torget och under hus A, B och C ger planen möjlighet att i stället bygga det södra pgaraget för att klara parkeringskraven. Södra parkeringsgaraget m2 BTA Bild 3 Utsnitt från Illustrationskartan över detaljplanens exploatering. Atom arkitekter. 3 (13)

4 4 (13) KRITERIER SOM LEGAT TILL GRUND FÖR EXPLOATERINGSUTREDNINGEN För att komplettera planbeskrivningen och illustrationerna till detaljplanen beskrivs här exploateringsutredningens byggnader och de kriterier som legat till grund för utformningen av byggnaderna. Avsikten med planbestämmelserna har varit att styra upp utformningen av den nya bebyggelsen så att den bildar en optimerad helhet med omkringliggande natur och medvetet relaterar till och lyfter fram det unika Hotell Fjällgården. Bild 4 Fjällgårdsplatån efter fullt utbyggd exploatering. Illustration Atom arkitekter. Fjällgårdsplatån Nya byggnader kring befintliga Hotell Fjällgården och Fjällgårdsplatån skall visuellt relatera till hotell Fjällgårdens formspråk i avseende på volymer och detaljering och tillsammans bilda en enhet med hotellbyggnaden och bergbanans bergsstation. Tillsammans skall de rama in det nya bilfria skidtorget. Hotell Fjällgården smälter väl in i landskapsbilden och färgskalan i omgivande natur. För att även nya byggnader skall anpassas till landskapet och relatera till Hotell Fjällgårdens formspråk har det på plankartan skrivits in följande utformnings anvisningar;

5 Bild 5 Utsnitt från plankartan med bestämmelser. Atom arkitekter. 5 (13)

6 6 (13) Hus D - Kvartersmark B1H1K2 Plankartans skyddsbestämmelse för kvartersmark för B1H1K2 är följande; f2 - Byggnad ska utformas vad gäller färg, volymer, tak och detaljer likt dagens Hotell Fjällgården (gäller det nya huset på Platån). Se planbeskrivning punkt Hotell Fjällgården karaktäriseras framför allt av dess speciella branta taklutningar varför den nya byggnaden på kvartersmarken för B1H1K2 också bör ges samma branta tak. Takhöjderna trappas upp mot norr för att följa landskapet. Huset är tänkt att grundläggas samtidigt med byggnationen av parkeringsgaraget under torget. Detta tillåter att man schaktar uppifrån och ner i slänten med minimal rasrisk som följd. Byggnaden grundläggs på samma plana schaktbotten som torggaraget och lämnar vegetation intakt i slänten nedanför. Grundläggningen och bottenvåning ligger i höjd med golvet inne i torggaraget och skapar därav en säker grundläggning. Byggnaden kragar ut över kanten på den branta slänten men stöds upp av konstruktiva snedställda pelare ner mot den horisontella grundläggningen. Bild 6. Hus D vid Fjällgårdsplatån med dess karaktäriserande torrskodda hissgång upp från hus C. Illustration Atom arkitekter

7 Planen tillåter två olika högsta nockhöjder för hus D som relateras till det omkringliggande landskapet och Hotell Fjällgården. Den högsta nockhöjden ligger närmast Snobbrännans branta nedfart mot norr varför man här accepterar en högre husvolym lika den högsta nockhöjden på befintliga Hotell Fjällgården. Bild 7. Hus D fasader. Ritningen är skallös. Atom arkitekter Huskroppen som upplevs från torgytan bör utformas som en flygel till den befintligt hotellbyggnaden och tillsammans med bergbanans stationshus skapar ett sammanhållet torgrum. 7 (13)

8 8 (13) För att möjliggöra en torrskodd passage mellan hus D och husen nedanför, har en plusmark ritats in på tomtens lägsta del mot sydost för att tillåta en torrskodd gång ut till en hiss för detta avseende. Passagen skall vara en integrerad del av husets utformning. Stor vikt har lagts på att passagen inte ska skymma utsikten och solvärdena för huset. Därför tillåts det på plusmarken en högsta nockhöjd som inte skymmer mer än den nedersta våningens utsikt och solvärden. I den befintliga sluttningen ner mot skidvägen och hus C tillåter planen även en torrskodd passage i form av trappor på marken med ett skyddande tak eller som lutande hiss rulltrappa eller mindre bergbana. Den torrskodda passagen eller hissen byggs uppifrån ytan för torggaraget och ner till nivån för den nya skidvägen och kopplas samman med garaget under hus C. Den torrskodda passagen kopplas även samman med hus B och A. Därigenom kan man torrskodd nå den nya entrén till Hotellet från samtliga bostadshus nedanför Fjällgårdsplatån. Hus A, B och C kvartersmark för B1K2 Bild 8. Hus C. Vy från Fjällgårdsvägen mot sydväst efter fullt utbyggd exploatering. Illustration Atom arkitekter.

9 Plankartans skyddsbestämmelse för kvartersmark för B1K2 är följande; f3 - Byggnad ska utformas med hänsyn till omgivande landskap och angränsande natur samt relatera till dagens hotell Fjällgården. En modernare utformning kan medges, men den ska anknyta till "Planområdets byggnadsstil, anvisningar" (se bild 5). Entréer och angöring Husens entréer skall anpassas till en angöring från den nya dragningen av Fjällgårdsvägen med sin max lutning på 7. Husen skall också anpassas efter den nya skidvägen som skall kunna fungera som ski in and ski out. Skidvägen skall ha en minsta lutning på 6. Placering i landskapet. I detta extrema landskap med höga branta sluttningar har exploateringens placering eftersträvats att åsamka minsta möjliga åverkan på sluttningarna. Se punkt 10.5 Anvisningar för byggande. Därmed eftersträvas att exploatera på så plan och tillgänglig mark som möjligt för att möjliggöra en ekonomisk och säker byggnation. Husen placeras bl.a. därför på och kring Fjällgårdsvägens nuvarande sträckning där marken är planare. Här finns också minst vegetation att bevara och landskapet öppnar upp sig för utblickar. Anpassning till topologin Husvolymerna bör följa den branta omkringliggande naturmarken och terrasseras och delas in i flera volymer för att inte bli mer iögonfallande än nödvändigt. Mot sydost bör höjden på fasaderna vara lägre ut mot Fjällgårdsvägen för att krympa den visuella uppfattningen av volymen från vägen. Upp mot slänten tillåts husen att vara högre. Solvärden och utblickar Husens bör utformas och placerade i landskapet för att få de bästa solvärdena framför allt på eftermiddagen och kvällen. Därför har byggnaderna placerats så långt ut från de branta sluttningarna som möjligt. Detta för att inte sluttningarnas höga granskog skall skymma ljuset. Husvolymernas utformning har eftersträvats att blir en integrerad del av upplevelsen av naturen. Utformningen av husvolymerna ska också bevara de viktiga utblickarna mot dalgången och Renfjället. 9 (13)

10 10 (13) Anpassning till naturen Naturlandskapet består till största delen av tät och högvuxen tallskog. Visuellt bildar denna massiva skog höga branta formationer. Utformningen av husen skall medvetet relatera till naturens formspråk för att smälta in i landskapsbilden. Figur 9 Vy från Sangt Olavsväg nere i Åre by upp mot Fjällgården efter fullt utbyggd exploatering. Material och färg Utöver de anvisningar som skrivits in på plankartan bör val av material styras upp av en hög miljömedvetenhet. Materialen bör kunna uppvisa någon typ av miljöklassning. En dov och mörk färgsättning har anvisats på plankartan för att visuellt smälta in i den mörkare siluetten av granskog. Färgsättning skall också medvetet relatera till det befintliga hotell Fjällgården.

11 Figur 10 Vy mot norr från Fjällgårdsvägen efter full exploatering. Till vänster ser man hus A och till höger hus B och hus C. I förgrunden efter svängen på Fjällgårdsvägen ser man de snötäckta slänterna upp mot det södra parkeringsgaraget. Illustration: Atom arkitekter. Boendeform Turistiskt boende Husen är utformade efter principen för ett turistiskt boende. Denna boendeform tillåter att lägenheternas ytor omfördelas något i förhållande till ett fastboende. Sovrummen kan vara något mindre men med fler bäddar till fördel för ett större badrum med bastu. Vardagsrum och kök kan med fördel slås samman till ett större samutnyttjat rum. Standardköken för en normal lägenhet kan komprimeras. Figur 11. Typplaner för hus B och C. Skallös ritning. Illustration Atom arkitekter. 11 (13)

12 12 (13) Figur 12. Hus C, Vy från syd. Skallös ritning. Illustration Atom arkitekter. Figur 13. Vy mot norr från Bergbanan efter fullt utbyggd exploatering. Fjällgårdens västar utbyggda flygel bildar blickfånget ovanför den nya skidvägsbron över Bergbanan. Till höger skymtas de översta våningarna på hus A bakom granarna.

13 För fler ritningar och detaljer och fotomontage se; Exploateringsutredning daterade samt Fotomontage Detaljplan Fjällgården. Detta dokument är upprättat av; Atom arkitekter Arkitekt Jens Karmert Gaveliusgatan Stockholm +46(0) (0) info@atomarkitekter.com, Plankontoret Planarkitekt Jonas Eriksson Norra vägen 21c Box Järpen Växeln +46 (0) jonas.eriksson@are.se 13 (13)