Leda andra Leda varandra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Leda andra Leda varandra"

Transkript

1 cirkeln ledarskap u Band på kurs u Martin och fåglarna u Ledare på film u Rör om i din förening u Tips för cirkelledare Caroline af Ugglas får alla hjärtan att slå i takt Leda andra Leda varandra Pedagogiska giganter Så tänkte Montessori, Freire och Grundtvig lusten först Cirkelledarens största tillgång morot till hundarna Hundinstruktörerna coachar och belönar

2 cirkeln ges ut av Studiefrämjandet till cirka cirkelledare, förtroendevalda och anställda. Cirkeln produceras av Kombinera för Studiefrämjandet. Årgång 34. redaktör Thomas Östlund art director Ninni Oljemark ansvarig utgivare Katarina Kjerfve, Studiefrämjandet redaktionsråd Thomas Östlund Ninni Oljemark Katarina Kjerfve Marcus Pehrsson omslagsfoto Anna Molander postadress Cirkeln Kombinera Holländargatan 8B Stockholm e-post internet tryck Norra Skåne Offset, Hässleholm papper Skandia 2000 White Tillverkat vid Lessebo Bruk issn annonsera i cirkeln Annonskontakt Bo Eriksson E-post: Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt material. Citera gärna med ange källan. Detta nummer är presslagt i november Nu är vi här ni är inte vackrast i världen världen är vackrast i er, sjunger Emil Jensen. Han sjunger om alla som bryr sig om något utanför dem själva. Som ser andra. Och om att världen blir lite vackrare i ljuset av sådana människor. När jag frågar vad som gör en bra cirkelledare är det ett ord som återkommer: Entusiasm. En cirkelledare ska kunna smitta andra med lust och glädje. Kan man lära sig sånt? Jag vet En cirkelledare ska inte. Caroline av Ugglas lyckas kunna smitta andra uppenbarligen. Hennes sätt att med lust och glädje. leda gör att människor vågar. Sjung så det dånar! Vänd dina defekter till effekter i din alldeles unika personlighet, menar hon. Att göra bort sig det finns liksom inte på kartan. Välkommen till ett nytt nummer av Cirkeln. Vi satsar nu på renodlade tematidningar. Fyra gånger om året kommer en tryckt tidning. Samtidigt bygger vi upp webbtidningen Cirkeln, med reportage, nyheter och information för dig som är cirkelledare. Nu är vi här. Vi hoppas kunna inspirera och ge ett och annat tips som gör cirkelledarskapet lite mer lustfyllt. Så att världen blir lite vackrare, just på grund av er. Thomas östlund Redaktör Innehåll 4 Leda andra Leda varandra 10 Band på kurs 12 Närbild: Caroline af Ugglas 16 Ledare på film 17 Rör om i din förening 18 Mera morötter till hundarna 20 Pedagogiska giganter 22 Snabba tips för cirkelledare 23 Ensam gör ingen framgång 4 Leda andra Leda varandra foto: jari koivisto tummen ned för paniken om att klösbrädorna (smartphones) ska leda mänskligheten i fördärvet. Det skulle tågen, radion, rocken, teven och videon också. Men riktigt så blev det nu inte. Däremot gillar vi inte er som glor på skärmen samtidigt som ni färdas fram på trånga trottoarer. Vi vägrar veja! tummen upp för tilltaget att servera 50 personer zucchinibiff till middag på konferens, vilket nyligen hände i Studiefrämjandets distrikt i Väst. Vi äter gärna kött men hyllar denna form av vegetariska provokationer. Jo en del blev faktiskt upprörda. för internatskolor. Nej, vi menar inte Lundsberg utan de över hundra folkhögskolor som erbjuder internatboende. Där trivs människor, lär sig umgås och att använda strykjärn på rätt sätt. 12 Caroline af Ugglas tar ton foto: anna molander 2 cirkeln

3 hej cirkel ledare namn: Martin Alexandersson cirkelledare i: Gävle Fågelklubb ålder: 40 bor: Lägenhet på Brynäs i Gävle (men jag håller på Frölunda) familj: Singel arbete: Gymnasielärare i data och media fritid: Mest fågel och natur. Fotografi, lite sport. Jag sover inte så mycket läser just nu: Gulls av Klaus Malling Olsen. 600 sidor om trutar gillar: Människor som är kunniga och ser helheter ogillar: Arrogans Lust för lom och labb Vilka cirklar leder du? Nybörjar- och fortsättningscirklar inom fågel. Vilka deltar? En salig blandning. Pensionärer, unga par, en del som jobbar med miljö. Naturintresset är det som förenar. Fågelintresset ökar, vi är många fler i klubben nu än för några år sen. Vad gör ni i cirklarna? På nybörjarcirklarna är det mest grundkunskaper, då är jag mer som lärare. På fortsättningscirklarna styr gruppen. Det är så som jag tycker att en cirkel ska vara. Först bestämmer vi vad vi ska ta upp i cirkeln. På träffarna brukar vi gå igenom artgrupper som lommar eller labbar. Alla pluggar på, någon samlar in bilder och sen tittar vi på arter, åldrar, årstidsförändringar i utseende. Vi berättar och lär av varandra. Jag fikar utomhus 150 gånger om året Varför detta intresse, vad är så fascinerande med fågel? Vänd på frågan vad är inte fascinerande? Jag fikar utomhus 150 gånger om året, bara det! Fågelintresserade människor är trevliga och kunniga. Sen den här skattjaktsbiten. Du vet aldrig vad som väntar därute. Jag säger som Nalle Puh: När man tar på sig ett par stövlar är man nästan säker på att något spännande ska hända. Vad gör en bra cirkelledare? Du måste ha energi och engagemang, det smittar av sig. Du ska tycka om att se människor utvecklas och ha kunskap om ditt ämne. Bästa rådet till en ny cirkelledare? Våga! Och våga fråga andra ledare. Du kan alltid få tips. text: thomas östlund foto: Per Erik Jäderberg cirkeln 3

4 Leda andra Leda varandra Varje år genomförs studiecirklar i Sverige. Och varje cirkel har en ledare. Men vad innebär det egentligen att vara cirkelledare? Vi reder ut begreppen och hittar inte ett sätt att leda, men däremot några gemen - samma nämnare Lusten Viktigast av allt engagemang för ämnet och omsorg om gruppen. Det är två nyckelfaktorer för ett bra cirkelledarskap. Men viktigast av allt är lusten. Det lustfyllda lärandet är grunden i studiecirkeln, säger Ulrika Vesterlund på Studiefrämjandet i Östergötland. text: thomas östlund foto: ninni oljemark» Jag ser mig inte som en ledare för gruppen, det är titeln på ett papper. Deltagarna förväntar sig att jag ska förklara så att de förstår och se till att vi kommer framåt. Röster från två av Sveriges tusentals cirkelledare. Citaten speglar ett ledarskap som inte är helt lätt att ringa in. Att leda en studiecirkel är kanske ett av de mer diffusa ledaruppdrag som finns. Säkert ligger det i själva studiecirkelns väsen. När en grupp möts frivilligt, då är det i hög grad gruppens deltagare som själva avgör vad för slags ledarskap de behöver. Cirkelledaren saknar också den formella makt som andra ledare har på jobbet eller i skolan. De studiecirklar som genomförs varje år följer knappast någon enhetlig mall. Lite förenklat kan man ändå dela in dem i två huvudkategorier, som vi kan kalla kamratcirkar och kunskapscirklar. Gruppen har ansvar Kamratcirkeln utmärks av en grupp som på eget initiativ bestämmer sig för att lära sig något tillsammans. Ofta känner deltagarna varandra sedan tidigare. Här förväntar sig sällan deltagarna att ledaren ska stå för all kunskap och styrning. Det är gruppens gemensamma ansvar. Studieförbundens musikcirklar är de vanligaste kamratcirklarna. Drygt 20 procent av all cirkelverksamhet som genomförs i Sverige består av musikcirklar. Ett rockband som repar är så nära studiecirkelns grundidé man kan komma, där talar vi verkligen om kamratgruppen som valt sitt ämne. Uttalandet kommer från Bengt Göransson, kulturminister under 1980-talet och fortfarande en skarp röst i samhällsdebatten. Det är knappast rockmusiken han uppskattar mest, utan studiecirkeln som självbestämmande grupp för lärande och gemenskap, i skarp kontrast till strukturerade och styrda utbildningar och andra skollika situationer. Ledarskapet i kamratcirklarna kopplas ibland enbart till att skö 4 cirkeln

5 ta administration och kontakter med studieförbundet. Hans Jonsson, som arbetar med utbildning på Studiefrämjandet i Värmland, menar att detta förekommer, men att ledarskapet i kamratcirklar betyder mer än så: Det varierar så klart, men även ledare i kamratcirklarna står för struktur och att föra gruppen mot målet. Hans Jonsson har kontakt med kamratcirklar i jakt och här är deltagarna inställda på att ta jägarexamen. Ledaren är ofta den som tar initiativ till studierna, och samlar ett gäng intresserade omkring sig. Kanske är det annorlunda i rockcirklarna. Ofta pågår de en längre tid och här är det snarare grupprocesserna än ledarskapet som är det viktiga. Det ligger säkert något i det. För i många kamratcirklar är det formella ledarskapet ganska vagt. Gruppen bestämmer gemensamt. Behovet av en tydlig ledare är inte så stort. En röst från en deltagare i Studiefrämjandets musikcirklar speglar hur det kan se ut: I vårt band fanns definitivt en ledare och det var naturligt att han tog hand om det praktiska, men annars hade alla lika mycket att säga till om. Andra förväntningar Kunskapscirkeln är den andra typen. Hit hör de cirklar som annonseras ut på studieförbundens webbplatser och i kurskataloger. De marknadsförs sällan som studiecirklar utan som kurs eller utbildning. Här är förväntningarna på ledaren annorlunda. Ofta har deltagarna betalat en avgift och vill möta en ledare som är bra på sitt ämne och kan förmedla kunskapen. Det kan handla om att lära sig ett språk, ett datorprogram eller ett hantverk. Många studieförbund använder sina kunniga ledare som ett säljargument i kursverksamheten. Det här betyder inte att kunskapscirkeln behöver vara lika styrd och lärarledd som i skolan. De flesta studieförbund betonar på sina webbplatser vikten av att del» hans jonsson arbetar med utbildning på Studiefrämjandet i Värmland. cirkeln 5

6 Ibland gäller det att du tonar ner dig själv och ger utrymme för andra. Ulrika Vesterlund menar att det är bra om ledarna kan erbjuda olika sätt att lära.» tagarna får vara med och planera studierna. I praktiken är det inte alltid enkelt. Många vill ha kunskapen serverad. Här är ledarens utmaning är att få deltagarna att vara med och påverka. En del av de cirklar som annonseras ut till allmänheten har arvoderade cirkelledare. Hans Jonsson menar att det gör det lättare att ställa krav. De måste inse att en viktig del av cirkelledarskapet är att få gruppen att fungera, och deltagarna att ta ett aktivt ansvar för planeringen. Det går ingen skarp gräns mellan kamratcirklar och kunskapscirklar. De är snarare ytterligheter i ett brett spektrum, där de flesta hamnar någonstans mitt emellan. Omsorgen förenar Om nu ledarskapet i cirklar är så mångfacetterat, vad är det som förenar? I boken Cirkelledares beprövade erfarenheter, som bygger på intervjuer med cirkelledare, framstår omsorgen om gruppen som en gemensam nämnare. Det ska vara god stämning i cirkeln. En av ledarna uttrycker det enkelt men tydligt: Deltagarna ska vara snälla och trevliga mot varandra. Att det här är en betydelsefull faktor bekräftas av de studier som görs bland cirkeldeltagare. Den sociala gemenskapen är ett viktigt skäl till att folk deltar i studiecirklar. Men varje grupp består av individer, och ambitionen att både se till gruppens och till de enskilda deltagarnas behov kan orsaka spänningar, vilket många cirkelledare kan berätta om. När deltagarna drar åt olika håll sätts förmågan på prov, oavsett vilken roll ledaren har. Följande citat från Studiefrämjandets musikverksamhet visar att det ibland kan fungera alldeles utmärkt: I vårt band är det vår trummis, vår basist eller ena gitarristen som kommer med idéer. Sedan är vi alla fem inblandade i att få ut det mesta av det hela Om någon har förslag är det ingen som känner sig trampad på tårna. Men det finns också risker: Om man känner att det finns några brister i gruppen bör man kunna ta tag i det Om det blir konflikter och så. Men jag vet inte hur man praktiskt skulle gå till väga. För att få till en bra stämning i gruppen och hantera konflikter, är kunskap i gruppdynamik en klar fördel. Gruppdynamik handlar om att förstå de processer som sker i en grupp. Man kan beskriva det som ett pussel, där pusselbitarna är gruppens deltagare. För ledaren gäller det att få bitarna att bilda en helhet, gruppens identitet. Vilken är din ledarskapsmix? Att vara ledare är att mixa olika roller till en helhet. Din personlighet och den grupp du ska leda har betydelse för hur mixen blir.tänk dig att du har 100 procent hur många procent ägnar du var och en av dessa delar i ledarskapet för din grupp? Driva på så att gruppen planerar och når sina mål. Kontrollera Se till att regler upprättas och följs. Att alla vet vad som gäller. Effektivisera Skapa rutiner så att ni jobbar effektivt. Skapa harmoni så att gruppen håller ihop och mår bra. Lyssna Vara lyhörd för vad som sägs också mellan raderna. Fånga upp behov. Uppmuntra och bekräfta Se till att deltagarna växer och utvecklas. Coacha och ge positiv feedback. Vägvisare Tydliggöra möjligheter och vägar framåt, för gruppen och deltagarna. 6 cirkeln

7 Många ledare menar att detta är ett spännande pusslande. Att förstå vad som händer i gruppen medvetet eller omedvetet, uttalat eller i det tysta och utifrån det hitta sätt att styra gruppen åt rätt håll. Vad krävs? Vad måste jag kunna? Det är en naturlig fråga för den som funderar på att bli cirkelledare. Förmågan att skapa god stämning i gruppen är central, men även annat har betydelse. Som att kunna stödja deltagarnas lärande. En del lär bäst när de lyssnar, några genom att läsa och andra när de gör saker praktiskt. Det är en fördel om alla får chans att möta sitt inlärningssätt i cirkeln. Att väva in övningar, upplevelser och praktiska moment är vanligt. Det är alltid bra om en cirkelledare kan erbjuda olika sätt att lära. Även i kamratcirkeln är det bra att fundera över hur man lär sig, och att det kan variera mellan deltagarna i gruppen, säger Ulrika Vesterlund, ansvarig för cirkelledarutveckling i Studiefrämjandet Östergötland. Samtal och diskussioner mellan deltagarna ingår i nästan alla studiecirklar. Ibland har cirkelledaren rollen av samtalsledare. Många har sina egna trix för att få samtalen att flyta, så att ingen lämnas utanför, och ingen tar över hela föreställningen. Lyhördhet är viktigt. Som ledare måste du ha vilja och förmåga att se alla i gruppen. Ibland gäller det att du tonar ner dig själv och ger utrymme för andra, säger Hans Jonsson. Kunskap om själva ämnet då? Självklart är den nödvändig. Det gäller främst i kunskapscirklarna, och särskilt på nybörjarnivå, där poängen är att deltagarna ska» Lärandets faser och typer enligt Kolb I folkbildningen förenas ofta praktik och teori. Många gillar studieförbunden just för möjligheten att lära genom att göra saker praktiskt skapa, uppleva, experimentera... Övning ger färdighet, brukar det heta. Den amerikanske psykologen Daniel Kolb» har utvecklat teorier om erfarenhetsbaserat lärande ett lärande som just kopplar samman tanke och handling. Hans idéer används ibland i Studiefrämjandets cirkelledarutveckling. Kolb har gett namn åt Kolbs lärcirkel som beskriver ett sätt att lära i fyra faser, där kopplingen mellan praktik och teori tydliggörs. De fyra faserna visas lite förenklat på bilden till höger. Enligt Kolb kan lärandet börja var som helst i lärcirkeln men vandringen mellan de olika faserna kräver olika lärstilar. Som ledare kan det vara intressant att fundera över hur det ni gör i studiecirkeln kan länkas till olika faser i lärcirkeln. I sina teorier har Kolb gått ett steg längre och kopplat lärcirkeln till olika personligheter. Det leder fram till fyra typer : den aktiva, den reflekterande, den logiska och den praktiska. Människor är oftast en mix utav dessa fyra typer, men mixen kan se olika ut. Genom att se människors olikhet går det att utveckla pedagogiken, så att alla får möjlighet att göra det som de är bra på. Tillämpning Du experimenterar och tillämpar ny kunskap, genom att göra nya saker 1. Den aktiva är handlingsorienterad och bra på att göra nya saker utifrån kunskap och erfarenheter som finns till hands. Vill ofta ha tydliga motiv till varför man ska lära sig något. 2. Den reflekterande är bra på att fundera över det som görs eller upplevs. Vill ofta ha råd ställer frågor och söker svar. Fyra faser av lärande Upplevelse Du upplever eller gör någonting utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper Abstraktion Du sammanfattar flera enskilda upplevelser. Sorterar, kategoriserar och skapar nya begrepp och teorier Fyra lärtyper Reflektion Du reflekterar och ställer dig frågor utifrån det du upplever och gör 3. Den logiska är bra på att tänka i termer av abstrakta begrepp och teorier utifrån det som görs eller upplevs. Gillar tydliga mål och att jämföra alternativa lösningar för att nå dem. 4. Den praktiska är bra på att tolka nya begrepp och fakta och att tillämpa den nya kunskapen i praktisk handling, ofta i samspel med andra. cirkeln 7

8 3steg Det som ledarutvecklingens deltagare uppskattar mest är mötet med andra ledare.» introduceras i ett nytt ämne. I kamratcirklarna däremot, är det sällan deltagarna förväntar sig att ledaren ska sitta inne med all kunskap. Och oavsett vad det är för cirkel du leder om du inte kan svaret på en fråga är det ofta bättre att erkänna det öppet, i stället för att låstas att du vet och kanske bli avslöjad. Utbildning finns Alla studieförbund har egna cirkelledarutbildningar. I Studiefrämjandet kallas de för ledarutveckling och består av tre steg. Att cirkelledarna ska gå dessa utbildningar är inget krav, men ett erbjudande som många nappar på och är nöjda med. Hans Jonsson har arbetat med ledarutveckling sedan 1997 och tycker att nivån på både utbildningen och deltagarna har höjts sedan dess. Förr kunde det vara ett sätt att åka och festa, nu ser man sällan några rödögda, halvsovande deltagare på morgonen dag två, säger han. Grupputveckling I kamratcirklarna önskar många att hela gruppen ska få delta i ledarutvecklingen. Kanske blir grupputveckling framtidens modell. Det förekommer redan i ledarutvecklingen för musikgrupper, där hela band deltar. Det som ledarutvecklingens deltagare uppskattar mest är mötet med andra cirkelledare. Att utbyta idéer, erfarenheter och kanske ett och annat tips om hur man hanterar besvärliga deltagare Ledarutveckling i Studiefrämjandet I Studiefrämjandet kallas cirkelwledarutbildningarna ledarutveckling, just för att betona att det handlar om att utveckla ett ledarskap tillsammans med andra, inte få färdigpaketerad kunskap. ledarutveckling steg 1 (L1) fokuserar på rollen som ledare i Studiefrämjandet och på hur grupper fungerar. Du får grundläggande kunskap i folkbildningens pedagogik och metoder. Du får kunskap om Studiefrämjandets idé och organisation. ledarutveckling steg 2 (L2) fokuserar på inlärningsprocesser och kommunikation. Du fördjupar din pedagogiska kompetens. Du ökar din kunskap om gruppdynamik och får redskap för att utveckla lärandet i cirkeln. ledarutveckling steg 3 (L3) ger ytterligare pedagogisk fördjupning, med fokus på att öka din kunskap om dig själv som ledare. Du vässar kunskaperna om lärandet och om olika deltagar- och gruppprocesser. Och även en ledare för ledarutveckling kan lära nytt. Jag smittas av cirkelledarnas entusiasm, och går alltid hem med ny kunskap i min egen ryggsäck, säger Ulrika Vesterlund. l Cirkelledares beprövade erfarenheter av Martin Lundberg & Staffan Larsson är utgiven av Bildningsförbundet Östergötland. 8 cirkeln

9 notiser Undervisning gör folket lätt att leda men svårt att kommendera, lätt att regera men omöjligt att förslava. lord brougham Du? Jag? Vi? flippade klassrum foto: Thinkstock Vad säger deltagarna om sina ledare? Vägval och vilja Vad vill studieförbunden och folkhögskolorna? Vilka vägval står de inför? Svaren hittar du i Folkbildningens Vägval & Vilja. Här kan du läsa om vad folkbildningen vill prioritera inom fem områden: Bildning & sammanhang Tillgänglighet & delaktighet Medborgare & civilsamhälle Arbetsliv & livslångt lärande Kultur & kreativitet Folkbildningens Vägval & Vilja finns på katederundervisning har kanske sina poänger, men varför inte filma genomgångarna och låta eleverna titta och lyssna i lugn och ro? Då kan man i stället använda lektioner till övningar, diskussioner och fördjupning. Det är idén med Flipped Classroom det omvända klassrummet som nu används mer och mer, även i svensk skola. Det ger bättre kontakt med eleverna, menar David Barker, lärare i Stockholm. Det flippade klassrummet låter kanske nytt, men är ett exempel på att skolan inspireras av folkbildningens pedagogik. Krama Dracula Häxleken, Fruktsallad, Bildåren och Familjen Larsson. Vad är nu detta? Jo, teaterövningar enkelt beskrivna precis som recept i en kokbok. Att använda i teatergrupper men även för övning och lek i andra sammanhang. De 70 övningarna i boken Krama Dracula är indelade i tre kapitel: Uppvärmning, koncentration och improvisation. Beställ Krama Dracula av Peter Ekvall på Varje år deltar personer i studieförbundens cirklar. Hur ser de på cirkelledarna? Vad har de för betydelse i cirkeln? Här är några siffror 82 procent anser att cirkelledaren var mycket eller ganska viktig för att få kunskaper i cirkeln. 76 procent instämmer helt eller till stor del i att ledarens kunskaper i ämnet var viktiga för utbytet i cirkeln. 52 procent uppger att cirkelledaren och deltagarna bestämde cirkelns innehåll gemensamt. 29 procent uppger att cirkelledaren bestämde och 12 procent att deltagarna bestämde tillsammans. I 5 procent av cirklarna bestämde deltagarna var och en. 26 procent menar att cirkelarbetet mycket bestod av att ledaren hade genomgångar för gruppen. Siffrorna kommer från Studiecirkeldeltagare 2008 (Folkbildningsrådet), den senaste nationella undersökningen bland cirkeldeltagare. cirkeln 9

10 Respekt för varandras olikheter behövs om bandet ska lyckas i långa loppet. Jens Karlsson i bandet Benjamin & The Traveling Family. Att prata om hur man vill ha det i bandet är viktigt, menar han. Band på kurs Lite blandat på mcu Gruppdynamik, konfliktlösning, ledarskap och folkbildning. många musikband harvar på i replokalen tills viljorna blir olika, konfliktytorna fler och ambitionerna går åt skilda håll. Följ med på MCU, kursen där den som spelar i band får lära sig om ledarskap och gruppdynamik. Allt för att utvecklas, ha mer kul ihop och komma lite närmare drömmen om de stora scenerna. text: elma pasalic foto: fredrik karlsson»ett tiotal musiker sitter samlade runt några bord på ett hotell i centrala Karlstad. Det är tisdag och mörkret kom tidigt denna kväll. Klockan har knappt slagit åtta, tittar man ut genom fönstren möter blicken kall och blöt höst. Att prata ledarskap känns trivsamt. Deltagarna fingrar på färgglada gummibollar för att avleda det rörelsebehov som lätt uppstår när man sitter stilla. Framför dem står Johan Carlsson med en grön whiteboardpenna i högsta hugg. Han är ansvarig för kursen och förklarar vikten av bra planering när man startar band. Tydliga mål och respekt för varandras olikheter är ett måste för de som vill lyckas i långa loppet, menar Johan. Plus att ha kul när man repar. Olika förutsättningar olika behov Målet med kursen är en tankeställare om vad man egentligen gör i replokalen, men också att bli medveten om vem som tar på sig ledarrollen och varför. Det kan förebygga problem och göra det lättare att arbeta ihop. Tillsammans med kollegan Hans Jonsson och ett gäng handgripliga samarbetsövningar väcker Johan matnyttiga tankar med konkreta exempel. En av kvällens uppgifter är att flytta en penna från ena sidan av handen till den andra, tanken är att visa hur olika människor lär sig på olika sätt. För vissa funkar det bäst att lyssna, 10 cirkeln

11 Det vi gör här på kursen kan relateras till allt skolan, kompisarna, familjen. andra behöver känna sig fram till ny kunskap. Det finns inga rätt eller fel, berättar Hasse som är en fena på just det här med gruppdynamik. Det vi gör här på kursen kan relateras till allt skolan, kompisarna, familjen. När vi pratar om ledarskap blir det tydligt att det är gruppen tillsammans som skapar något gemensamt. Därför är det viktigt att verkligen prata igenom hur man vill ha det, säger Jens Karlsson, en av deltagarna. Kunskap ger ordning Bredvid honom sitter bandkompisen Benjamin Edman och rullar en penna. Det var från början riktigt svårt att förstå hur den skulle rullas över fingrar och handrygg för att slutligen hamna i handflatorna. Men när killarna väl hjälptes åt och visade varandra gick det bättre. Bara några få minuter senare rör sig pennorna på rätt sätt nästan av sig själva. Bandet de spelar i, Benjamin & The Traveling Family, startade från början som Benjamins soloprojekt och har nu utvecklats till något större. Jens hittade musiken ganska sent i tonåren och har lärt sig det mesta via Youtube. I dag spelar han gitarr, banjo och mandolin. Benjamin å andra sidan har skapat melodier hela sitt liv. Han står huvudsakligen för texterna och sången. Ytterligare två personer är delaktiga i projektet och en tredje är på ingång. Så någon självklar struktur har ännu inte satt sig. Ordning på torpet Att gå en kurs anpassad för just cirkelledare och musiker ser både Jens och Benjamin som ett ypperligt tillfälle att få ordning på torpet. Vi är jättebra kompisar och har spelat tillsammans många gånger, men det är först nu som vi har tagit tag i saken och startat ett band. Eftersom jag skriver det mesta av musiken har ledarrollen naturligt hamnat hos mig. Kursen hjälper oss förstå hur vi ska dela upp ansvaret, men än har vi inte haft några större konflikter. Det mesta har vi löst längs vägen, berättar Benjamin. Utbildningen är upplevelsebaserad, vilket innebär många praktiska uppgifter och aktiv medverkan från de som deltar. Teorier om gruppdynamik, ledarskap och lärande är utgångspunkt. Allt är anpassat för de som spelar i band och alla musikgenrer är välkomna. Drygt åttio musiker från Värmland och Örebro går kursen varje år. Utöver övningar om hur man blir en bättre ledare och bandmedlem, får deltagarna även en dos kunskap om folkbildning. Under två kvällar får de prova på att fatta olika typer av beslut, tillsammans och på egen hand. De diskussioner som kommer upp till ytan gör det lättare att förstå hur konflikter och lösningar uppstår i ett band. Först då kan man hjälpa varandra, menar Johan. Det handlar inte bara om att kunna definiera en bra ledare utan också om att fatta varför det blir som det blir. I ett band kan ledarrollen vara flytande, och då är det extra viktigt att blir medveten om vilken roll var och en har i vilken situation. Det är därför den här kursen finns och behövs, för att hjälpa musikerna på vägen mot större delaktighet, säger Johan. l Flytande ledarroller är vanligt i musikgrupper, menar ledaren Johan Carlsson. MCU hjälper deltagarna att se vad som gäller i deras band. Det här är MCU MCU står för Musikcirkelledarutveckling. MCU har funnits sedan mitten av nittiotalet och är en del av Studiefrämjandets utvecklingsprogram för cirkelledare. År 2012 deltog 840 personer i MCU. Musik är Studiefrämjandets största verksamhetsområde. cirkeln 11

12 Sjung ut! Närbild caroline af ugglas 12 cirkeln

13 Caroline får alla hjärtan att slå i takt blunda och tänk på en ledare. Vem ser du? En man i kostym? Jesus? Caroline af Ugglas med röd clownnäsa? För fansen och medlemmarna i Kör för alla är hon en självklar vägvisare till konsten att sjunga och samtidigt vara sig själv fullt ut. text: henrik möller foto: anna molander»att Caroline är en ledare av rang är en självklarhet för de som är med i Kör för alla. Själv säger hon så här: Egentligen är jag inte en sådan som står och pekar med hela handen. Det skulle gå illa för mig som chef på Ericsson. Men kören brinner jag för, då faller det sig naturligt. Så okej då, det är väl ett ledarskap och jag är väl ganska bra på det. Eller jättebra till och med, tilllägger hon med ett snabbt leende. Visst vill hon göra en intervju om ledarskap, men det får bli i samband med en Kör för allarepetition. På dagarna måste hon måla inför två aktuella utställningar. Målningar som ofta föreställer henne själv med clownnäsa. Ingen chefstyp Alla människor har en clownnäsa och de som inte vet det kan inte ta av den. Förstår man clownnäsan så hajar man hela grejen. Förstår man den inte så kan man ju fortsätta så, säger hon lite illmarigt. Caroline af Ugglas kanske aldrig blir urtypen för en chef. Hjärnan vill stoppa in henne i andra fack. Konstnär, folkkär artist och en som gör vad som faller henne in. Hur ser hon ut egentligen, är det gummistövlar hon har på sig i direktsändning? Hennes nya album heter Jag har katten, låtarna handlar om ensamhet och trasiga relationer men också om att vara sig själv. Hon har målat omslaget själv, ett självporträtt med clownnäsa. Tre psykologer har oberoende av varandra sagt till mig att de använder min musik i sin partnerterapi. Paren lyssnar på mina låtar och sen diskuterar de. Det tycker jag är jättesmickrande. Då har man fått ord på sådant som folk tycker är viktigt. Just i kväll ska hon få mer eller mindre musikaliska människor att brista ut i I don t care! I love it! med liv och lust, magstöd och stämmor. Hur gör mänskan? Vi har en röst- och sångmetod som min kära mor utvecklat och som fungerar bra. Sedan är jag ganska överdriven som person och visar att det inte är läskigt att göra bort sig. Då vågar de göra likadant och vågar mer och mer. Vad är pinsamt? Det är en varm och mörk höstkväll i oktober och termins start för körens Stockholmsavdelning. En strid ström av silhuetter strömmar in som mörk materia i Filadelfias ljustempel på Rörstrandsgatan. Caroline hälsar på den ene och andre medan hon funderar vidare. Eller göra bort sig förresten Det är väl snarare att man inte behöver vara så spänd hela tiden. Jag skäms sällan och tycker inte att något är särskilt pinsamt. Att vara pinsam är en helt annan grej, det är när man är jobbig mot andra människor. Caroline av Ugglas har brutit mot många normer för att få vara» Att ha attityd och gilla sig själv. Det krävs för att kunna lära ut sång, menar Caroline af Ugglas. cirkeln 13

14 om Namn: Caroline af Ugglas Ålder: 41 år. Bor: I ett hus i skogen utanför Kungsängen. Familj: En trettonårig dotter och en sexårig son samt en man med artonårig dotter. Inspirationskällor: Farmor och barnen. Aktuell med: Senaste albumet Jag har katten. Konstutställningar i Sverige och utomlands personer i kören. Fritt fram att komma med för den som vill sjunga med. Och folk kommer.» sig själv. Som barn, kvinna och som artist. Jag tycker att det är lite äckligt det här med att alla ska se ut och vara på ett visst sätt, det kan bli lite falskt. Att ha gått sin egen väg har gett henne konflikter men också styrka. I dag är det länge sen hon tyckte något var pinsamt. Det gör henne trygg och skapar en trovärdighet och ärlighet som verkar frigörande på andra. Hon lyfter gärna fram defekter hos sig själv som hon vet att många delar. Ja, idén är att andra kan känna, åh vad skönt, känner hon så kan jag också leva ut det. Det är då man inser att defekten kanske inte är någon defekt, utan en effekt som man kan vända till styrka. Caroline af ugglas om självkänsa Döm inte dig själv efter dina tankar självkänsla är dagsform. Vissa dagar är man sämre, det är då man behöver boostas. Försök intala dig själv att du ska skita i vad andra tycker. inse att du är vacker för den du är och för det du skapar. Spegelbilden är ganska ointressant. skönhet är ganska banalt, det kommer inifrån. Gilla din kropp men lägg mer kraft på insidan. Åk till en sjukgymnast i stället för att ta ett piller. Skit i naglarna och ta reda på varför du har ont. utgå från dig själv. Är du god? Ja, om du handlar gott. Döm inte dig själv efter dina tankar. Det du gör och den du väljer att framstå som det är du. Synkat hjärtbeat Bakom disken i vestibulen sitter Heinz Liljedahl make, producent och vapendragare. I tolv har de drivit kören tillsammans. Konceptet bygger på stora repetitioner med mycket humor och känsla, besök av kända gästartister och så grand finalekonsert i slutet på terminen. På scen kompletterar de varandra, han det tystlåtna ankaret, hon som tar alla situationer på volley och hela tiden förnyar energin i rummet. Med sig har de även en glad Andreas som spelar congas. Caroline sippar på en ramlösa och kontrollerar att dagens låtar hamnat på plats i datorn. Publiken börjar strömma in och ta plats. Närmast sätter sig veteranerna, de som tappat blygseln och sjunger med utan att skämmas. Många hälsar på varandra som vänner eller kollegor och anländer i grupp. Nykomlingarna placerar sig oftast längst bak, på läktaren. De ser sig omkring och försöker verka obesvärade, en och annan tuggar tyst på en macka. Vad ska hända här i kväll? Folk får ta den plats de själva vill i kören. Men känner jag att de mesar ur för mycket därbak då är alla tvungna att göra om låten. Jag vill få ett visst energiflöde på hela kören, annars känner jag inte att det blir lyckat. Byggnaden är magnifik, skapad för gemenskap och upplevelse. Det blir mer och mer fullsatt på både parkett och läktare. Det jag ger är nycklar till att hitta sången. Den är läkande, frigör endorfiner, adrenalin, serotonin, oxytocin och dopa 14 cirkeln

15 Lyssna och våga Vill du våga mer än du gör? Här är Caroline af Ugglas låtval till dig: Rockin in the Free World Neil Young Everebody hurts R.E.M Jealous guy John Lennon Work me lord Janis Joplin Jag ger dig min morgon Fred Åkerström Ut med läpparna, upp med blicken och se kaxiga ut. Säg: Pop! Och sänk huvet nedåt, se lömsk ut och säg: Rock. min, glädjeämnen som gör att man känner vällust. Hon tror också att det finns ett stort behov av att göra saker tillsammans. Att det blir mer och mer sällsynt. Det är ju egen lyckas dräng som gäller annars. Men när man står och sjunger i kör slår alla hjärtan i takt. Vi synkar hjärtslagen och det är helt sjukt! Forskarna vet inte varför, det har nog med beatet i musiken att göra. Caroline har två käpphästar för att lära ut sång. Det gäller att ha attityd och gilla sig själv. Gillar man sig själv blir det lättare för andra att gilla det de hör. Om det inte går att gilla sig själv på en gång får man låtsas. Då kanske publiken går på det och när man märker det så kanske man till slut hittar ett visst självförtroende och börjar gilla sig själv på riktigt. Man kan börja med att spela en roll eller teater, ut med läpparna och på med en attityd! Hö-hö-hö! Gäspa! Så är det dags. En körmedlem kliver upp på scen och berättar att körens fadderbarn mår bra. Sedan kliver Caroline upp. En tunn gestalt i blå platåskor, vit t-shirt och svarta gympabrallor. Hon får genast kontakt med publiken och sätter igång uppvärmningsövningarna. Händerna på magen och så andas vi in och blir tjocka. Andas ut och rulla bak axlarna Caroline sjunger före och kören svarar. För att inte struphuvudet ska blockera stämbanden måste vi ideligen gäspa. Hö-hö-hö! Gäspa! Treklang nu! Gäspa! Mo-mo-mo-mo Stämmorna i kören blir allt starkare, tonarten stiger. Heej-heej-heej-heej! Och så säger vi Heinz Heinz Heeeeeinz Gäspa! Kom kom kom! Medan Heinz och Andreas gör sig redo på scenen gör kören en attitydövning. Ut med läpparna, upp med blicken och se kaxiga ut. Säg: Pop! Och sänk huvet nedåt, se lömsk ut och säg: Rock. Det blir lite fniss. Var allvarliga när ni gör det här annars betyder det ingenting, den här övningen! Är ni med? Pop! Rock! Pop! Rock! Ni anar inte hur utvecklande det där var Bra! Då sitter det. Sen kör vi personer sjunger I löövve rock and roll, put another dime in the jukebox baby. Andra gången är det ganska bra tryck, men Caroline triggar oss ännu mer. Jag vill ha mer svulst och rock n roll här! Efteråt är Caroline nöjd och varm. Jag frågar henne vilken ledare hon själv skulle acceptera. Någon som är rak och tydlig och inte lindar in saker och ting. Och som ger mig uppskattning och en varm filt efteråt om det varit tufft. l Caroline berättar mer På kommenterar Caroline af Ugglas några av sina egna låtar. cirkeln 15

16 Film Jag är inte intresserad av detaljerna i din inkompetens. maryl streep i djävulen bär prada Mannen vi älskar att hata Se en film och trimma ditt ledarskap. Det finns mycket att avskräckas och inspireras av. Här ger Mårten Blomkvist, filmskribent i DN, några tips. Det har gjorts tre filmer om det myteri som 1789 ägde» rum på brittiska transportfartyget HMS Bounty. Två skildrar kapten William Bligh som ett sadistiskt svin. En av filmerna vill omvärdera och väcka sympati för Bligh. Gissa vilken som blev en flopp? Det fanns inte mycket intresse för Anthony Hopkins vilsna kapten i The Bounty (1984). Charles Laughtons och Trevor Howards råskinn, från 1935 respektive 1962, är däremot klassiska hatbilder av ledaren som monster. Ve den som står i vägen för Howard: jag ska få den mannen att förbanna sin mor för att hon fött honom. Ledaren är mannen vi älskar att hata, för att parafrasera en gammal slogan från filmvärlden. De utsätts för många lustmord. Fåfänga och för mycket makt gör dem galna. I Bron över floden Kwai (1957) framstår Alec Guinness överste först som en hjälte, när han i japansk krigsfångenskap trotsar den grymma lägerchefen. Sedan blir han förrädare när han, besatt av vilja att visa japanerna britters överlägsenhet, hjälper fienderna att bygga en bro som kommer att gynna dem i kriget. Samtidigt antyder filmerna att viss hänsynslöshet är beundransvärd. I Wolf (1994) spelar Jack Nicholson tam förläggare som efter ett varulvsbett får välbehövlig rovdjursinstinkt. Det bryska tal George C. Scott framför till trupperna i inledningen till Patton pansargeneralen (1970) används till och med i amerikansk ledarutbildning: Ingen jävel har vunnit ett krig genom att dö för sitt land. Han har vunnit det genom att se till att den andra stackars dumma jäveln dött för sitt land. Även kvinnliga bossar kan svarva till fraser användbara i ledarskap. Som Meryl Streep när en assistent ursäktar sig i Djävulen bär Prada (2006): Jag är inte intresserad av detaljerna i din inkompetens. Andra chefer är mindre direkta men trycker till folk ändå. I komedin Office space (1999) gör exempelvis Jennifer Aniston en servitris som lydigt bär de femton lustiga knappar och dekaler restaurangen kräver. Formellt rätt, medger chefen. Men det visar en dålig attityd när hon bara nöjer sig med att uppfylla minimikravet. Det är modernt Bligh-ledarskap, det diffusa tyranniet. I Direktören för det hele (2006) för Lars von Trier det till sin yttersta konsekvens. Chefen där står inte ut med konflikter. Alla otrevliga besked skyller han på direktören för det hele. Den direktören är helt påhittad, chefens egen privata kapten Bligh. Mårten Blomkvist Författare och filmskribent, bland annat i Dagens Nyheter. Utkom 2011 med Höggradigt jävla excentrisk: en biografi över Bo Widerberg foto: Sara Winsnes Ingen cirkel utan fika Klicha Sorayas bullar Soraya Samarchy delar här med sig av sitt favoritrecept på Klicha eller Sorayas bullar som de kallas på Studiefrämjandet i Tullinge, där Soraya jobbar. Dessa bullar, fyllda med härlig valnötsblandning, finns alltid i frysen på kontoret. Vi gör dem till högtider hemma i Irak. De funkar i Tullinge också. Vi åt dem senast igår, säger Soraya. Deg 4 dricksglas vetemjöl 1 dricksglas smör eller margarin 1 glas fingervarmt vatten 1 tesked jäst 1 nypa salt 1 påse (12g) Kardemumma Smält smör och blanda alla ingredienser till en deg Jäs på varm plats 45 min Valnötsblandning 1 dricksglas valnötskärnor 2 matskedar socker 1 påse (12g) Kardemumma Grovhacka nötterna och blanda med kardemumma och socker Gör bullar och grädda Kavla degen och skär ut decimeterstora rutor. Lägg valnötsblandningen mitten och vik över degen Lägg på plåt Pensla med vispat ägg Grädda min på 200 grader, tills de är guldfärgade 16 cirkeln

17 F n ö i Rör om i föreningen föreningsutveckling låter inte så upphetsande. Men det är nog vad många av Sveriges föreningar skulle behöva. Medlemsmodellen är ett nytt sätt att utveckla er förening. R e» Föreningsböcker handlar ofta om det organisatoriska styrelse, stadgar, ekonomi... I Medlemsmodellen står den enskilde medlemmen i centrum. Hur ska vi få fler, aktivare och nöjdare medlemmar? är frågan. Detta perspektiv behövs, för även om svenskarna älskar sina föreningar, kan kärleken svalna. Att vara trogen samma förening hela livet är ingen självklarhet längre. Därför är det värt att ägna medlemmarna omsorg. Stadgar och protokoll i all ära, utan medlemmar, ingen varaktig framgång. Föreningar behöver fråga sig hur man kan nå nya intresserade och hur lätt det är att komma in som ny medlem. Det säger Agneta Fleischer som arbetar med pedagogiska frågor på Studiefrämjandet. Minns när du var ny Medlemsmodellen lämpar sig bra för studiecirklar, menar hon. Att samla en grupp, lägga dagordningen åt sidan och ägna sig åt de lite större frågorna kan vara både intressant och utvecklande. Alla har ju en gång varit ny medlem. Att minnas hur det var då är ett bra sätt att börja fundera över hur föreningen mår idag, säger hon. Förhoppningsvis leder det till en nytändning som också innebär förändring. Därför avslutas handledningen med att gruppen får hjälp att göra en handlingsplan. l gn 8frågor för fler medlemmar I Medlemsmodellen ställs många frågor. Svaren kan leda er fram till fler och nöjdare medlemmar i föreningen. 1. Reflektera Vad är meningen med föreningen? 2. Analysera Vilka är era blivande medlemmar och var finns de? 3. Attrahera Hur når ni ut till dem och gör er intressanta? 4. Rekrytera Vad får människor att ta steget och bli medlem? 5. Introducera Hur tar ni emot och välkomnar nya medlemmar? 6. Hantera Hur hanterar ni kritik och utträden? 7. Aktivera Hur får ni passiva medlemmar att bli aktiva? 8. Utvärdera Har ni nått era mål och vad har ni lärt er på vägen? studiehandledningen till boken Medlemsmodellen innehåller diskussionsfrågor och övningar uppdelade på fem träffar. boken Medlemsmodellen av Niklas Hill och Angeli Sjöström kan beställas på Cirkelledaren en lyssnande katalysator Johnny Nilsson, 56, är ny förbundschef för Studiefrämjandet. Han bor i Stockholm och har tidigare bland annat varit statssekreterare på Utbildningsdepartementet. Är aktiv ledare i Friluftsfrämjandet, med kajak och långfärdsskridsko som stora intressen. Har du själv varit cirkelledare? Ja, i många cirklar under åren men starkast intryck gjorde den period när jag som ung på sjuttiotalet hade ett uppdrag av Kommunalarbetareförbundet. Medbestämmandelagen var ny och Kommunal gjorde en satsning i hela landet på cirklar om medbestämmande på jobbet. Jag ledde cirklar på sjukhus runt om i Stockholm. Jag minns fortfarande känslan det var fantastiskt. Jag var ju ung och visste inte mycket om arbetslivet, men den blev som en katalysator för kunskap och vilja som deltagarna hade. Vilka egenskaper är viktigast för en cirkelledare? Att kunna lyssna. Det gäller att få fram de erfarenheter som människor bär på, men kanske inte alltid satt ord på. Då kan vi bidra till att både enskilda deltagare och gruppen växer. Varför behövs studiecirklar? I studiecirklarna frigörs så mycket nyfikenhet och engagemang. Formerna för studiecirklar kan nog ändras, men kärnan människors vilja att upptäcka och lära ihop med andra, den kommer att finnas kvar om hundra år. cirkeln 17

18 Anne-Marie Folkesson med Karisma och Splitten, båda australisk kelpi. Det är en konst att ställa utvecklande frågor och inse att en del frågor inte bara kan besvaras med rätt eller fel. Mera morötter till hundarna att ge ledtrådar så att matte och husse hittar sina egna lösningar. Få hundägaren att förstå att det är smartare att belöna när hunden gör rätt än att bestraffa när den gör fel. Plus en massa entusiasm och engagemang. Det behövs av en bra hundinstruktör, menar Ann-Marie Folkesson, utbildningsansvarig på Svenska Brukshundklubben. text: Thomas Östlund foto: Evelyn Edblad Vilka egenskaper bör en» le dare ha som möter nyblivna hundägare på en valpkurs? Att du är entusiastisk och engagerad i ditt ledarskap. Om deltagaren går från kursen och känner sig inspirerad har du lyckats. Du behöver också vara tydlig med vad som krävs för att lyckas med hunden. Den som spelar golf kan ställa klubborna i garaget och lägga sig och vila. Det går inte med en hund. Vad är viktigast hos era ledare, att vara bra med människor eller med hund? Utan en god pedagogik når du inte fram till hundägarna. Och med bristande hundkunskaper får du inget förtroende bland deltagarna. Men det är klart, om man lyckas lösa problem med hunden, då blir de flesta nöjda även om ledaren inte är den smidigaste människa de mött. Men man ska tänka på att det inte är lätt att komma till en brukshundklubb med en problemhund, en del känner sig misslyckade som hundägare och som människa. Därför är ledarens förståelse och empati viktigt. Vad vill ni utveckla i ert ledarskap? Att ledarna ska ha ett coachande förhållningssätt. Det gäller att upptäcka värdet i att hundägarna hittar sina egna svar. En duktig instruktör tycker det är roligt att själv leverera lösningar. Då är de inte alltid så benägna att fråga hur tänker du själv? Det är en konst att ställa utvecklande frågor och inse att en del frågor inte bara kan besvaras med rätt eller fel. Med mera Över en halv miljon svenskar äger en hund. Svenska Brukshundklubben, SBK har en stor utbildningsverksamhet i samarbete med Studiefrämjandet. I SBK finns cirka ledare, eller instruktörer. Ledarhandledningen Handbok för instruktörer kommer nu i en omarbetad upplaga. Vad är tjusningen med att vara hundinstruktör? Glädjen i att se människor och hundar utvecklas. Att se deltagare lyckas och bli glada av det ger en kick. Kopplingen mellan SBK och Studiefrämjandet hur ser den ut? De flesta av våra utbildningar kör vi som cirklar i samarbete med Studiefrämjandet. Innan du får ditt certifikat som instruktör ska du ha gått första steget i Studiefrämjandets ledarutveckling. Det är ett naturligt steg i att bli instruktör. Varför ska jag som ny hundägare söka mig till SBK? Du får en tillhörighet i en organisation med stor erfarenhet. Hos oss finns massor av möjligheter att gå vidare med din hund om du är intresserad. Har vi kunnigare hundägare nu än för tio år sedan? Generellt ja. Alla hundprogram på teve uppmärksammar människor på vikten av utbildning. Det är en del av förklaringen. Nu löser man inte problem så enkelt som det verkar på teve. Vi får inte se all den tid som ligger bakom. Problemlösning med hund tar tid och i programmen vill de visa snabba lösningar på kort tid. Vad har vi blivit bättre på? Vikten av att belöna bra beteenden hos hunden. Lite av den auktoritära tron att det handlar om att sätta hunden på plats och visa vem som bestämmer har ersatts av tron på att belöna goda beteenden och att det är mer effektivt. Mera morötter än piskor? Ja, det är en bra sammanfattning. l 18 cirkeln

19 96 Den store ledaren har inget behov av att gå i täten för honom räcker det med att visa färdriktningen. Cirkeldating tusen studiecirkelledare är verksamma i Sveriges tio studieförbund. som studerar något tillsammans. Det är själva grundtanken med studiecirkeln. Det finns massor av så kallade kamratcirklar, inom musik, litteratur, hantverk och andra ämnen. Men det finns ett dilemma: Hur får man folk att hitta varandra? Nyinflyttade, ensamma eller folk med udda intressen. Roger Lönnblad på Studiefrämjandet i Småland har funderat över frågan. Nu lanserar de Intressegrupper. Som ett slags dating, fast med studier i stället för romantik, i alla fall i början, säger han. Det hela går till så att du anmäler ditt intresse på webben eller direkt till någon på Studiefrämjandet. När minst tre anmält sig är det bara att köra igång. Kamratcirkel låter inte så hett, därför kallar vi det intressegrupper. Men själva idén är densamma. Och den är unik för studieförbunden, säger Roger Lönnblad. En grupp med gemensamt intresse källa: folkbildningsrådet HEJ Svenska steg för steg 1 Lärobok Svenska steg för steg är ett heltäckande grundmaterial för kurs B inom sfi-undervisningen. Läromedlet vänder sig i första hand till vuxna kursdeltagare med kort skolbakgrund. Det kan även vara lämpligt för studerande på motsvarande nivå inom andra skolformer. 49,60 Lärobokens 15 kapitel är indelade efter teman och innehåller korta dialoger eller andra texter om vanliga vardagssituationer. Texterna följs av övningar av olika slag samt en presentation av grammatiska moment. Uttalet presenteras på ett metodiskt och lättfattligt sätt. De flesta avsnitt innehåller dessutom ett självbedömningstest som hjälper eleven att utvärdera sina kunskaper och ta ansvar för sin inlärning. 63,20 Mörkret ger mer tid till att skapa! Svenska steg för steg Svenska steg för steg Lärobok Övningsbok Svenska steg för steg är ett heltäckande grundmaterial för kurs B inom sfi-undervisningen. Läromedlet vänder sig i första hand till vuxna kursdeltagare med kort skolbakgrund. Det kan även vara lämpligt för studerande på motsvarande nivå inom andra skolformer. Lärobokens 15 kapitel är indelade efter teman och innehåller korta dialoger eller andra texter om vanliga vardagssituationer. Texterna följs av övningar av olika slag samt en presentation av grammatiska moment. Uttalet presenteras på ett metodiskt och lättfattligt sätt. De flesta avsnitt innehåller dessutom ett självbedömningstest som hjälper eleven att utvärdera sina kunskaper och ta ansvar för sin inlärning. Svenska steg för steg har ett rikt ordförråd som ger goda möjligheter till samtal och diskussioner kring ett brett spektrum av ämnen. Ett rikt bildmaterial underlättar ordinlärningen. Svenska steg för steg har ett rikt ordförråd som ger goda möjligheter till samtal och diskussioner kring ett brett spektrum av ämnen. Ett rikt bildmaterial underlättar ordinlärningen. Övningsboken innehåller ytterligare övningar som tränar grammatik, ordkunskap, läs- och hörförståelse och uttal. Övningsboken innehåller ytterligare övningar som tränar grammatik, ordkunskap, läs- och hörförståelse och uttal. Inspelningar av texter, vissa uttalsövningar samt hörövningar ingår i läromedlet (mp3-filer). Inspelningar av texter, vissa uttalsövningar samt hörövningar ingår i läromedlet (mp3-filer). ISBN Svenska steg för steg 1 Övningsbok 111,20 henry miller 1 ISBN Monica Tanner Krantz Inger Edvardsson Agneta Westergren Monica Tanner Krantz Agneta Westergren 1 52,00 55,20 Du hittar butiker i: SKARA på Axvallagatan 10 och i STOCKHOLM på Mäster Samuelsgatan 56 w w w. sl o j d - d e t a l j e r.s e Kundtjänst: cirkeln 19

20 5 John har de stora pedagogerna något att säga oss idag? De levde i en annan tid men var ofta före sin tid i tankarna. Inte sällan fick de kämpa i motvind. För den som vill botanisera i folkbildningens idégrund finns många namn att välja bland. Här är fem personer som tänkte nytt om bildning och lärande. text: Thomas östlund illustration: Ninni oljemark pedagogiska g Deway Learning by doing John Deway ( ) brukar kallas den progressiva pedagogikens fader. Han föddes i Vermont och verkade hela sitt liv vid olika universitet i USA. Deway myntade begreppet learning by doing. Han menade att teori och praktik skulle gå hand i hand, och såg det som ett sätt att bryta skolans och elevernas isolering från samhället i övrigt. Ämnesintegrering, grupparbete, prao, specialarbeten det är inslag i dagens skola som direkt kan härledas till Deway. Vad är då värdefull kunskap, enligt Deway? Jo, det är främst konsten att lösa problem praktiska eller teoretiska. Att lära sig färdigpaketerad kunskap utantill gav han inte mycket för. Det är inte så lätt att ta till sig Deways snåriga och akademiska språk. Men han har haft ett stort inflytande på utbildningspolitiken under 1900-talet från den unga sovjetstatens skolsystem, till svenska studiecirklar. Maria Montessori Låt nyfikenheten lära När du är som mest nyfiken då är det lättast att lära. Det är kärnan i Montessoripedagogiken, utvecklad av den italienska läkaren och pedagogen Maria Montessori ( ). Det gäller därför att känna till barnets utvecklingsstadier och utifrån det förstå när de är som mest mottagliga för att lära sig olika saker. Att vägen till kunskap bör gå från det konkreta till det abstrakta är en annan huvudtanke. På en Montessoriskola hittar du därför material och leksaker som väcker lusten att skapa, pröva och undersöka. Först i nästa steg är det dags för de abstrakta och teoretiska sammanhangen. Det är ingen tvekan om att Maria Montessoris idéer har varit framgångsrika. Sextio år efter hennes död finns Montessoriskolor världen över. Själv blev hon bannlyst av både fascister och nazister och slutade sitt liv i Holland. Jag tror att skolan i första hand är en social institution. Utbildning är alltså en social process. John Deway Lärarens uppgift blir att förbereda en serie av motiv för kulturella aktiviteter, spridda över en särskilt förberedd miljö, och sedan hålla sig ifrån påträngande inblandning. maria montessori

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare

Utvärdering deltagare 2013 v.7-9 31 deltagare Utvärdering deltagare 13 v.7-9 31 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på läger? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - För att man fick nya kompisar, fick göra det man tycker om

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport

Utvärdering att skriva för webben - Snabbrapport Utvärdering att skriva för webben Snabbrapport. Jag är 3 3 6 6 7 7 kvinna man egen definition. Befattning 3 3 assistent bibliotekarie chef annan 3. Hur nöjd är du medutbildningen som helhet? Inte alls

Läs mer

Utbud hösten 2012. Nora. vt - 2013

Utbud hösten 2012. Nora. vt - 2013 Utbud hösten 2012 Nora vt - 2013 Hej Nytt år, nya möjligheter! Folkbildningens kulturskola fortsätter med nya spännande och kreativa studiecirklar. Studieförbunden har gemensamt arbetat fram vårens utbud

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17

Lukas 14:25-33 Att vara Jesu lärjunge. Övriga läsningar: Vish 9:13-18, Filem 9b-10, 12-17 23 söndagen under året (år C) (8 september 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 14:25-33 Att vara Jesu vän Att vara Jesu lärjunge Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till

Läs mer

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN. Utveckla din förening

Studieplan till MEDLEMSMODELLEN. Utveckla din förening Studieplan till MEDLEMSMODELLEN Utveckla din förening Innehåll Inledning... sid 3 Om studieplanen... sid 4 Medlemsmodellen i korthet... sid 5 Några metodtips... sid 6 Träff 1: Reflektera - Analysera...

Läs mer

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Lärarmaterial. Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Henrik Einspor sidan 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max är en kille som bor ute på landet med sin mamma och pappa. En kväll störtar ett rymdskepp nära deras hus. I rymdskeppet finns en Alien. Max

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Maxat med möjligheter

Maxat med möjligheter Maxat med möjligheter Om du gillar omväxling, problemlösning och att göra saker med händerna är VVS och fastighet ditt program. Du lär dig yrket både i skolan och ute på arbetsplatser, i branscher som

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas)

Liknelsen om det förlorade fåret. Liknelsen om det förlorade myntet. (även Lukas 15:1-32 om den förlorade sonen kan läsas) 24 söndagen under året (år C) (15 september 2013) Förlorade fåret - du är viktig för Gud Tidsram: 20-25 minuter. Lukas 15:1-10 Liknelsen om det förlorade fåret Alla tullindrivare och syndare sökte sig

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial

Berättarstunden. Termin 3: Båtäventyret. - levande berättelser från Bibeln. Söndagsskolmaterial Berättarstunden - levande berättelser från Bibeln Termin 3: Båtäventyret Söndagsskolmaterial Innehåll Termin 3 Båtäventyret Förord Beskrivning Lektion 1 Lektion 2 Lektion 3 Lektion 4 Lektion 5 Lektion

Läs mer

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING

VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING VIOLETTA - KARAKTÄRSBESKRIVNING Premiär måndagen den 14 oktober klockan 16.00 - Höstens nya must- see serie VIOLETTA Violetta är en smart och levnadsglad tjej. Hon har en fantastisk sångröst som hon ärvt

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Glenn Ringtved Vad handlar boken om? Boken handlar om Kasper och hans pappa. Kaspers pappa har vunnit pris i boxning och figuren som han vann, står framme. Kaspers pappa

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Ledarutveckling för kvinnor

Ledarutveckling för kvinnor Ledarutveckling för kvinnor En ledarskapskurs för kvinnor Det här är en kurs för kvinnor som vill utvecklas. Du behöver inte vara chef idag för att gå kursen. Kursen ger dig ett verktyg för att kunna utvecklas

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Vägen till en NY RelationsBlueprint...

Vägen till en NY RelationsBlueprint... Vägen till en NY RelationsBlueprint... Kommer du ihåg... sist gick vi igenom den viktigaste delen som kontrollerar din lycka, framgång och tillfredsställelse i kärleksfulla och passionerade relationer

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutats. Här kommer tips på hur

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST

Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST Täby Kulturskola MUSIK UNG TEATER KONST 1 MUSIK UNG TEATER KONST - Är glädje, gemenskap och kreativitet! Alla Täbys barn och ungdomar från år 1 i grundskolan till och med gymnasiet får hos oss möjlighet

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald

FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET. illustration: Fibben Hald FÖRDJUPNINGS- OCH INSPIRATIONMATERIAL TILL FÖRETSTÄLLNINGEN ÄGGET illustration: Fibben Hald Detta är ett material till dig som lärare att använda före eller efter ni sett föreställningen Ägget på Unga

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013

Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Ledarskapsutbildning Instruktörer 2012-2013 Målet med utbildningen Få en inblick i vad ledarskap handlar om Förstå situationer där du behöver använda ditt ledarskap Förstå vad som krävs för att utöva ledarskap

Läs mer

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE

HANDLEDNING FÖR UTBILDARE HANDLEDNING FÖR UTBILDARE SISU IDROTTSBÖCKER Det är upp till dig som kursledare att bestämma hur du på bästa sätt ska få deltagarna att nå upp till kursens mål då kursen avslutas. Här kommer tips på hur

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016

VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 VERKSAMHETSPLAN 2013-2016 F&S Järfälla är det självklara valet när en person vill börja träna. För de som redan är igång och tränar är F&S Järfälla den självklara mötesplatsen en plats där man vill hänga.

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012

barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 barnhemmet i muang mai måndag 10 september - söndag 11 november 2012 Oj, oj, oj vad länge sedan det var - och ända ursäkten att brevet har dröjt är att tiden går alldeles för fort. Men det sägs ju att

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

2014/2015. konfirmand

2014/2015. konfirmand 2014/2015 konfirmand 1 Nya kompisar, läger och gå på vatten Vi lever i en tid där vi möter många olika tankar värderingar och trosuppfattningar. Det kan vara positivt men också förvirrande. Vad är rätt

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Cirkelledarutbildningar hösten 2011

Cirkelledarutbildningar hösten 2011 ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND Västra Götaland Cirkelledarutbildningar hösten 2011 Välkommen till Cirkelledarutveckling i höst! Temadagarna Skrattet i studiecirkeln motivation och lust att lära Hur hänger

Läs mer

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling

En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling En liten hjälp till BAS grupperna i Lidköpings församling Sida2 BAS ABC Några grunder för BAS grupper i Lidköpings församling En BAS grupp är en grupp i församlingen. Där man på ett nära sätt kan träffas

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Skolan med arbetsglädje Montessori

Skolan med arbetsglädje Montessori Skolan med arbetsglädje Montessori Vem var Maria Montessori? Maria Montessori (1870-1952) var Italiens första kvinnliga läkare. I sitt arbete kom hon tidigt i kontakt med mentalt störda barn och socialt

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg

Att leda, bygga och ingå i effektiva team. Bengt Kallenberg Att leda, bygga och ingå i effektiva team Bengt Kallenberg Du kommer få med dig... Grupp och team, vad och varför? Nycklarna för att lyckas Övergripande förståelse för de olika faserna Ökad kunskap om

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Det balanserade ledarskapet

Det balanserade ledarskapet Det balanserade ledarskapet Jag talade nyligen med en utländsk kontakt och vi talade om ledarskap. En av frågorna han ställde till mig var då; hur definierar du skillnaden mellan chef och ledare? Bra fråga

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

NLP MASTER PRACTITIONER

NLP MASTER PRACTITIONER NYCKELCOACH.SE NLP MASTER PRACTITIONER MASTER KURS Vrigstad 2014 Det finns många nya, spännande NLP-tekniker att upptäcka i Masterutbildningen, och det finns mycket mer än det. De största fördelarna är:

Läs mer

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10

Frågan om det största budet i lagen. Övriga läsningar: 2 Mos 22:21-27, 1 Thess 1:5-10 Älska Gud och din nästa som dig Själv 30:e söndagen under året (årgång A) (26 oktober 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Matt 22: 34-40 Frågan om det största budet i lagen När fariseerna fick höra hur han hade

Läs mer

www.bonniercarlsen.se

www.bonniercarlsen.se Riktiga kompisar enligt Rosa Text Måns Gahrton och Johan Unenge 2007 Bild Johan Unenge 2007 Text (serier): Måns Gahrton Bild (serier): Johan Unenge En originalproduktion från Bonnier Carlsen Bokförlag,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Kulturpedagogiska projekt

Kulturpedagogiska projekt Kulturpedagogiska projekt VEM HÅLLER I KULTURPROJEKTEN? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i de kulturpedagogiska projekten. Susanna har flera års erfarenhet av att leda kurser

Läs mer

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET

KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET KOMMUNIKATION UPPMÄRKSAMHET Uppmärksamhet är kanske den enskilt viktigaste ingrediensen för mänsklig utveckling näringslösning för själen. Om du tänker på tillfällen i ditt liv då du har utvecklats, tagit

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Facit Språkvägen. för sfi kurs D

Facit Språkvägen. för sfi kurs D Facit Språkvägen för sfi kurs D Kapitel 1 Insändare 1 Den har skrivits av en person som bor i Tallbogård. 2 Han vill framföra att han tycker att det är fel av kommunen att bygga en väg rakt igenom parken

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Jag har aldrig haft nån plan B

Jag har aldrig haft nån plan B Jag har aldrig haft nån plan B En intervju med Nicke Andersson Som (grundande) medlem av flera välkända band spelar låtskrivaren, sångaren, gitarristen och trummisen Nicke Andersson sedan flera decennier

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer