Processtöd för skolans personal i arbetet med entreprenöriellt lärande. Per Erik Holmén Jaana Nehez. på uppdrag av och i samarbete med ENTRIS

Transkript

1 Processtöd för skolans personal i arbetet med entreprenöriellt lärande Per Erik Holmén Jaana Nehez på uppdrag av och i samarbete med ENTRIS

2 Förord Många projekt som syftar till att öka utvecklingen av entreprenöriellt lärande i skolan, handlar i första hand om kompetensutveckling av skolpersonal. Kompetensutveckling och utbildning i all ära, men för att ta tillvara på kunskapen som tillgodogjorts via utbildningar och omsätta den i praktiken, måste det till något mer. Forskning visar att en arbetsmiljö som är tillåtande och positiv till lärande och kompetensutveckling, är av stor betydelse för de anställdas hälsa, välbefinnande och personliga utveckling. Skolpersonalens kunskap och kompetens måste tas tillvara och utvecklas, så att den kommer till nytta och användning i verksamheten. Entreprenörskap ses av EU som en nyckelkompetens för det livslånga lärandet. I den svenska skolan genomförs just nu omfattande reformer som ska börja gälla från hösten Värdegrund, jämställdhet och entreprenörskap är övergripande teman i Lgr 11. Dessutom införs entreprenörskap i Gy 11 som ett nytt övergripande perspektiv i alla gymnasieutbildningar. För att kompetensutveckling ska leda till långsiktiga positiva effekter för individen och organisationen, behövs stöd och styrning i implementeringsprocessen. Detta är bakgrunden till varför projektet ENTRIS Entreprenörskap i skolan i samarbete med Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborgs stad tagit fram Från tanke till aktion ett självinstruerande studiehandledningsmaterial som stödjer skolornas interna arbete mot ett ökat entreprenöriellt lärande. Materialet kan med fördel användas i allt utvecklings- och kvalitetssäkringsarbete. Kom igång snabbt! Läs inledningstexten och sedan är det bara att följa anvisningarna för scirkel 1 steg för steg. Lycka till i ert fortsatta utvecklingsarbete mot entreprenöriellt lärande! Vi vill också passa på att rikta ett tack till Socialfonden som genom finansieringsstöd av ENTRIS gjort detta material möjligt. Eva Ekmark och Charlotta Levin Projektledare för ENTRIS

3 INLEDNING Innehållsförteckning INLEDNING INLEDNING...5 AKTIONSCIRKEL Introduktionsmöte... 7 Lärandemöte 1: observation... 9 Lärandemöte 2: reflektion Lärandemöte 3: plan Lärandemöte 4: aktion Deltagarseminarium möte för erfarenhetsspridning Processmatris aktionscirkel AKTIONSCIRKEL Introduktion Lärandemöte 1: plan Lärandemöte 2: aktion Lärandemöte 3: observation Lärandemöte 4: reflektion Dialogkonferens möte för erfarenhetsspridning Processmatris aktionscirkel TEORI OCH METOD...23 Introduktion i aktionslärande Dialogiska samtal för lärande splan srapport Tankekarta Nätverk och dialogkonferenser LITTERATUR...36 Referenser Litteraturtips Pedagoger och skolledare som vill arbeta med entreprenöriellt lärande ställer sig ofta frågan: Hur ska vi göra?. Det finns inga färdiga lösningar, utan var och en måste hitta sin väg. Processtödsmaterialet som du håller i din hand kan vara ett stöd för att hitta just din egen väg mot det entreprenöriella lärandet. För att utveckla barns och ungas entreprenöriella kompetenser, krävs att all personal i skolan arbetar målmedvetet och systematiskt med förståelsen för vad det innebär att agera i samklang med ett entreprenöriellt synsätt och med hur det entreprenöriella lärandet ska bedrivas. slärande är ett sätt att ta sig an denna uppgift. Processtödsmaterialet är avsett för alla som arbetar inom skolans värld. När det i texten hänvisas till pedagoger och skolledare inbegriper detta alltså alla som arbetar med eller i närheten av barn, unga och vuxna i skola och utbildning. Alla som är på gång att införa entreprenöriellt lärande och som berörs ska kunna använda materialet för att bidra till skolutveckling. Processtödet kan ses som en byggnadsställning som stödjer byggandet utan att peka ut hur huset ska se ut. Det finns alltså inga svar på vad som är rätt eller fel. Processtödets upplägg Utgångspunkten är att du arbetar med detta material tillsammans med dina kollegor eller medarbetare. Materialet är självinstruerande och upplagt så att ni arbetar med det i egen takt i form av en studiecirkel. et är att tillsammans utveckla kompetenser och förmågor att förändra, utveckla samt förbättra undervisningen. Det förhållningssätt och de metoder som processtödet utgår ifrån kallas för aktionslärande. slärande är en form av erfarenhetslärande som bygger på fyra delar: observation, reflektion, plan och aktion. Dessa kan sägas utgöra en cirkel. Processtödsmaterialet följer stegen i denna cirkel. Studiecirkeln som modell bygger på nyfikenhet, engagemang samt gemensamt utbyte av tankar och idéer. I en studiecirkel är samtalet en viktig aspekt när man scirkel lär av varandra. Orden är våra redskap när vi berättar om hur vi arbetar och hur vi tänker kring arbetet. Vi behöver begrepp som matchar det som sker i praxis. Genom att sätta ord på våra erfarenheter blir de tillgängliga för andra, men för att ökad insikt ska uppstå behöver erfarenheterna sättas i ett sammanhang. Detta sker genom dialog och gemensam reflektion. För att underlätta användandet är processtödet indelat i två delar: aktionscirkel 1 och aktionscirkel 2. Dessa två delar hänger ihop men kan användas separat. 5

4 INLEDNING AKTIONSCIRKEL 1 Introduktionsmöte scirkel scirkel 1 - med fokus på den individuella praktiken scirkel 1 innehåller ett introduktionsmöte, fyra lärandemöten och ett deltagarseminarium. Fokus i denna cirkel är individens praktik. Du förutsätts tänka om och undersöka vilka områden i din pedagogiska verksamhet som kan förbättras med entreprenöriellt lärande, samt förväntas göra en mindre förändring, det vill säga aktion, i din praktik. Samtidigt får du kunskaper och färdigheter, att med hjälp av aktionslärande förbättra den egna praktiken. scirkel 2 med fokus på den gemensamma praktiken I aktionscirkel 2 sätts fokus på arbetslaget eller gruppen. Denna cirkel består av fyra lärandemöten och ett erfarenhetsutbyte. Den aktion som görs för att utveckla undervisningen i aktionscirkel 2, är gemensam för gruppen. Gruppen enas om ett område att arbeta med. Lärandemötena i aktionscirkel 2 är ett förslag på upplägg. Det är troligt att det inte är en så tydlig linjär process i verkligheten. Vanligt är att processen startar i en planering av en aktion. Under aktionens gång behöver man redskap för både observation och reflektion. Lärandemötena kan med fördel förläggas parallellt med att gruppen arbetar med sin aktion. Tid, startpunkter och användningssätt En aktionscirkel tar ungefär veckor att genomföra vid en gruppstorlek på 6-8 personer om gruppen träffas varannan vecka. Det finns inget som hindrar att en högre eller lägre takt hålls. Det finns dessutom möjlighet till olika startpunkter i materialet. En rekommendation för dig som vill prova på arbetssättet är att börja med aktionscirkel 1. scirkel 1 fokuserar på individen och kan användas vid upprepade tillfällen om man så vill. Den kan även användas som stöd i ett gemensamt utvecklingsarbete. De som vill fördjupa arbetet har möjlighet att göra detta i aktionscirkel 2 med stöd av teori- och metodavsnittet. Grupper som kommit en bit på väg i sitt utvecklingsarbete kan även starta direkt i aktionscirkel 2 och få processtöd i att införa entreprenöriellt lärande i undervisningen. Du och dina kollegor eller medarbetare kan använda processtödet som ett smörgåsbord och anpassa de olika delarna efter skolans eller ett enskilt arbetslags behov och förutsättningar. Lärandemöten Varje lärandemöte är tänkt att ta cirka 90 min. Om gruppen är större än 6-8 personer räcker inte denna tid till. Allmänt för varje lärandemöte är att det finns förberedelse och efterarbete i form av uppgifter. Detta och samtalsstrukturen beskrivs för varje lärandemöte. En rekommendation är att avsätta något längre tid för de båda avslutande mötena i respektive cirkel, det vill säga erfarenhetsutbytena, än för de ordinarie lärandemötena. Skolan saknar minne En del i att utveckla sin verksamhet handlar om att dokumentera denna. Lärandet i processen ökar om du och dina kollegor eller medarbetare kan se tillbaka på det som gjorts. Kommunikation och spridning av lärdomar underlättas. Erfarenhetsutbytet får helt enkelt en högre kvalitet om lärdomarna skrivs ned. Skolans värld präglas av en pratakultur där det finns en ovana att faktiskt skriva ned det man tänker. Under studiecirkelns gång finns det rikligt med tillfällen att dokumentera och reflektera. Dokumentationen från mötena finns i form av mötesanteckningar och individuella anteckningar i loggbok. Det är först när du kan se din process som det är möjligt att se din egen utveckling! Mer information För mer information kan du gå in på Där finner du bland annat: Senaste versionen av processtödsmaterialet Elektroniska versioner av alla dokument Möjlighet att skicka kommentarer och frågor till författarna AKTIONSCIRKEL 1 Introduktionsmöte Introduktionsmötet består av två delar. Under den första samtalar ni om hur och när ni tillsammans ska genomföra studiecirkeln. Under den andra delger ni varandra erfarenheter från den egna praktiken. Samtalet sker där med hjälp av en struktur som ska underlätta dialogen. Mötet kan vid behov delas upp på två tillfällen. Läs processtödsmaterialets inledning. Ta med en loggbok som du använder genom hela studiecirkeln. Besvara som underlag inför mötet skriftligen följande, utforskande frågor om din praktik: Vad fungerar bra respektive mindre bra i min praktik? Vad vill jag förbättra? Varför vill jag förbättra detta? Hur ska jag förbättra detta? Genomförande av mötets första del (avsätt cirka 20 minuter) Utse en samtalsledare för mötet och en person som dokumenterar mötet. Gå igenom inledningen i processtödsmaterialet och försäkra er om att alla har förstått. Skapa en gemensam förståelse för sådant som är oklart. Enas om tidpunkter för fyra lärandemöten och ett erfarenhetsutbyte. Det är en fördel om arbetslaget eller gruppen redan från början enas om hur ansvaret för studiecirkelns olika delar ska fördelas. Att få en förståelse för processtödets upplägg och översikt över vad aktionslärande är Att med hjälp av utforskande frågor hitta utvecklingsområden som kan förbättras med entreprenöriellt lärande Utgångspunkterna för denna del av samtalet kan vara: Vem/vilka ska ta ansvar för att studiecirkeln genomförs? Vad har dessa personer för ansvar? Vad är gemensamt ansvar och vad är individuellt ansvar? Vilka förväntningar har vi på varandra? Genomförande av mötets dialogoch reflektionsdel Samtalsledaren har som uppgift att se till att varje deltagare kommer till tals och att tiden hålls. Tips för samtalsledaren finns på sidan 27. Den som dokumenterar antecknar huvuddragen i det som samtalet handlat om. 6 7

5 AKTIONSCIRKEL 1 Introduktionsmöte AKTIONSCIRKEL 1 Lärandemöte 1: observation scirkel scirkel Samtalet startar med att varje deltagare lyfter svaren på de utforskande frågorna om den egna praktiken i tur och ordning. Inga frågor eller kommentarer från andra i gruppen är tillåtna. Gå laget runt och avsätt cirka 5 minuter per person. När alla har fått tala avsätts 5 minuter för individuell reflektion i loggboken utifrån följande frågor: Vilka mönster och områden för förbättring framträder som gemensamma? Vad kan entreprenöriellt lärande bidra med i dessa förbättringar? Gå laget runt där var och en kort lyfter sina tankar om frågorna. Släpp sedan dialogen fri med de individuella reflektionerna som utgångspunkt. Avslutning Avsluta mötet med 5 minuters individuell reflektion i loggboken utifrån frågan: Vad tar jag med mig som viktigt från dagens möte? Utse en ny samtalsledare och dokumentationsansvarig till nästa möte. Uppgifter till lärandemöte 1 Läs igenom instruktionen för lärandemöte 1. Dokumentationsansvarig skriver ut anteckningarna och tar med. Genomför en observation med hjälp av en dubbellogg som är kopplad till innehållet introduktionsmötets dialog- och reflektionsdel. Mer om observation finns att läsa på sidan 28. Skriv en till två A4-sidor i form av en dubbellogg: Vad har jag sett? Här skriver du ned vad du ser/läser/hör/ känner. Hur tänker jag om detta? Här värderar/ analyserar/tolkar du det du sett. Kopiera upp till dina kollegor och ta med till nästa möte, för att få igång ett samtal och synliggöra din och dina kollegors eller medarbetares praktik. Att dela dokumentationen med varandra kräver mod, en nödvändighet i förändringsarbete, samt gör det enklare att ställa frågor och att reflektera tillsammans; erfarenheterna bevaras och görs tillgängliga för alla. Lärandemöte 1: observation Lärandemötet sätter fokus på observation i aktionscirkeln. Att observera din egen praktik är starten för att kunna göra den bättre. Hur vet du annars vad som kan förbättras? Läs instruktionen för lärandemöte 1. Ta med uppkopierat underlag från din observation till dina kollegor. Teori och metod Genomförande Dela ut anteckningarna från deltagarnas observationer. Varje deltagare berättar om sin observation och hur den är kopplad till de förbättringar som togs upp under introduktionsmötet. Gå laget runt och avsätt 5-10 minuter per person. Den som är i fokus får tala till punkt och frågor eller kommentarer undviks. När alla kommit till tals kan fördjupande eller utvidgande frågor ställas. Råd samt frågor som är värderande eller innehåller indirekta råd, Har du tänkt på att?, undviks. Reflektera individuellt över observationerna i skrift under 5 minuter utifrån följande frågor: Vilka typer av problem/möjligheter finns det i observationerna? Vad kan jag göra med dessa problem/möjligheter? Delge varandra de individuella reflektionerna. Gå laget runt och släpp sedan dialogen fri. Att använda konstruktiva och dialogiska sätt att samtala Att ta fram fakta om den egna verksamheten genom observation Samtalet om vad du gör och ser är en viktig del i bearbetningen av dina erfarenheter. Strukturen i mötet ska underlätta dialogen i gruppen. Dialog syftar till lärande till skillnad från diskussion eller debatt. Diskussionen, som kan vinnas eller förloras, kan sluta i en kompromiss. Debatten kan bara vinnas eller förloras och i den finns inget intresse att förstå eller lära sig av varandra. Avslutning Avsluta med en individuell reflektion i loggboken utifrån frågorna: Vad tar jag med mig som viktigt från innehållet i samtalet? Vilken typ av samtal har förts? Dialog, diskussion eller debatt? Utse en ny samtalsledare och dokumentationsansvarig för nästa möte. Uppgifter till lärandemöte 2 Läs igenom instruktionen för lärandemöte 2. Dokumentationsansvarig skriver ut anteckningarna och tar med. Var och en genomför och dokumenterar en reflektion med hjälp av GLL-metoden (s 30). Välj själv en aspekt av det du gör som är kopplad till entreprenöriellt lärande. Kopiera upp din GLL till dina kollegor och ta med till nästa möte. En GLL har följande rubriker: Vad har jag Vad har jag Vad är Gjort? Lärt? Klokt att göra? 8 9

6 AKTIONSCIRKEL 1 Lärandemöte 2: reflektion AKTIONSCIRKEL 1 Lärandemöte 3: plan scirkel scirkel Lärandemöte 2: reflektion Detta lärandemöte sätter fokus på reflektionsdelen i aktionscirkeln. Att reflektera över egen praktik är viktigt för att hitta de bästa förbättrings- eller utvecklingsmöjligheterna. Lärandemöte 3: plan Detta lärandemöte sätter fokus på planeringsdelen i aktionscirkeln. I planeringsfasen får du möjlighet att ännu en gång analysera och formulera de problem som du möter i verksamheten, för att sedan kunna förbättra situationen. Genomför en GLL över egen praktik som är kopplad till entreprenöriellt lärande. Läs instruktionen för lärandemöte 2. Att visa på en praktisk struktur för reflektion Kopiera upp din aktionsplan till dina kollegor. Läs igenom instruktionen för lärandemöte 3. Att använda aktionsplan som verktyg för förbättrings- och utvecklingsarbete Teori och metod Med hjälp av reflektion kan erfarenheter omvandlas till lärande, men för att detta ska ske krävs att reflektionen är systematisk och äger rum såväl före som efter handling. Då skapas distans till handlingen. Sker reflektionen individuellt, så kallad självreflektion, leder den skapade distansen till ökad kunskap om den egna praktiken och yrkesrollen. Sker den kollegialt blir följden en djupare förståelse om utvecklingsområdet. Teori och metod I teori- och metoddelen finns en mall för hur en aktionsplan ser ut (s 31). I denna finns ett antal frågor som syftar till att hjälpa till när du planerar din aktion. splanen är ett levande dokument som alltså bör redigeras efter hand som nya erfarenheter och reflektioner påverkar aktionens upplägg. En kontinuerligt uppdaterad aktionsplan underlättar en gemensam förståelse för aktionen och skrivandet av en aktionsrapport. Genomförande Dela ut anteckningarna från observationerna och anteckningarna från förra mötet. Varje deltagare berättar i 5-10 minuter om sin GLL, utan att övriga avbryter. När alla kommit till tals kan fördjupande eller utvidgande frågor ställas. Råd samt frågor som är värderande eller innehåller indirekta råd, Har du tänkt på att?, undviks. Reflektera individuellt i 5-10 minuter i skrift över vad som kom fram i samtalet: Vilka typer av problem/möjligheter finns det i reflektionerna? Vilka möjliga förändringar kan genomföras genast och vilka tar längre tid? Vilka av dessa kan vi ta ansvar för och vilka involverar utomstående personer utanför gruppen? Lyft de individuella reflektionerna. Gå först laget runt och släpp sedan dialogen fri. Avslutning Avsluta mötet med en individuell reflektion i loggboken utifrån frågorna: Vilken aktion kan jag arbeta med till nästa gång? Vilken typ av samtal har förts? Dialog, diskussion eller debatt? Utse en ny samtalsledare och dokumentationsansvarig för nästa möte. Uppgifter till lärandemöte 3 Läs igenom instruktionen för lärandemöte 3. Dokumentationsansvarig skriver ut anteckningarna och tar med. Skriv en aktionsplan som beskriver din aktion med hjälp av mallen på sidan 31. Genomförande Dela ut anteckningarna från förra mötet. Varje deltagare berättar om sin aktionsplan i 5 minuter utan att övriga avbryter. Fördjupande eller utvidgande frågor ställs när alla kommit till tals. Råd och frågor som är värderande eller innehåller indirekta råd, Har du tänkt på att?, undviks. Efter de fördjupande och utvidgande frågorna får varje person i gruppen ta emot råd, förslag på förbättringar och positiv kritik. Gå laget runt och låt varje deltagare få vara i fokus i 2-3 minuter. Reflektera individuellt över följande frågor i 5-10 minuter i loggboken: På vilket sätt blir min aktionsplan bättre av de frågor som ställts till mig? Vilket råd eller förslag till förbättring upplever jag som värdefullt för min aktion? Avslutning Gå laget runt och låt var och en lyfta en viktig tanke som man tar med sig från mötet. Utse en ny samtalsledare och dokumentationsansvarig för nästa möte. Uppgifter till lärandemöte 4 Läs instruktionen för lärandemöte 4. Dokumentationsansvarig skriver ut anteckningarna och tar med. Genomför din planerade aktion. Skriv en aktionsrapport med hjälp av mallen i teorioch metoddelen (s 32). Kategorisera möjliga aktioner tillsammans

7 AKTIONSCIRKEL 1 Lärandemöte 4: aktion AKTIONSCIRKEL 1 Deltagarseminarium möte för erfarenhetsspridning scirkel scirkel Lärandemöte 4: aktion Detta lärandemöte sätter fokus på aktionsdelen i aktionscirkeln. Det är bra om mötet hålls när alla aktionerna är klara. Tiden mellan lärandemöte 3 och 4 kan förlängas så att aktionens effekter kan studeras. Har intervallet mellan mötena varit två veckor, kan tiden för aktionen vara tre eller fyra veckor. Genomför en aktion i din praktik samt skriv en kort rapport om denna. Läs instruktionen för lärandemöte 4. Att genomföra en mindre aktion i sin praktik Att få samtala om sin aktion Deltagarseminarium möte för erfarenhetsspridning Deltagarseminarium förutsätter att ni är några grupper som har genomfört aktioner och vill sprida och utbyta erfarenheter inom eller utom arbetsplatsen. På detta sätt får du möjlighet att vidga och fördjupa din egen förståelse. Fokusera på vad den genomförda förändringen bestod i och vad den ledde till samt på ditt eget lärande i aktionen. Är ni inte flera grupper som har genomfört aktioner kan ni i stället dela med er av era erfarenheter till intresserade kollegor. Titta exempelvis tillbaka på hur lärandemötena är strukturerade och arrangera ett lärandemöte som erfarenhetsutbyte i stället. Teori och metod slärande handlar om att förbättra något i egen praktik. En aktion kan vara omfattande och beröra skolövergripande förbättringar eller vara avgränsad till metoder i det enskilda klassrummet. Genom att dokumentera dina erfarenheter och reflektioner skapar du den distans till vardagen som är nödvändig för klarsyn. Det skrivna språket gör att tanken blir både synlig och bevarad. Med hjälp av systematiskt nedskrivna reflektioner underlättar du dessutom kommunikationen med andra kring aktionen samt underlättar för dig själv att summera och sprida dina lärdomar. Genomförande Dela ut anteckningarna från förra mötet. Varje deltagare berättar i turordning om sin aktion i 5 minuter utan att övriga avbryter. När alla kommit till tals kan fördjupande eller utvidgande frågor ställas. Råd och frågor som är värderande eller innehåller indirekt råd, Har du tänkt på att?, undviks. Reflektera gemensamt över vad som kom fram i samtalet om aktionerna. Fokus i reflektionen är hur man kan veta att aktionen har uppnått sitt syfte. Fundera individuellt över följande frågor i 5-10 minuter i loggboken: Vilka bevis har du samlat för att kunna bedöma vad som sker i din aktion? Hur ska du kontrollera att din bedömning av vad som sker är någorlunda korrekt? Har du uppnått det du ville med din aktion? Varför/ varför inte? Vilka nya idéer har dykt upp under aktionens gång? Delge varandra de individuella reflektionerna. Gå laget runt och släpp sedan dialogen fri. Avslutning Bestäm tillsammans hur ni ska sprida era erfarenheter till andra på er arbetsplats. Det finns ett förslag till hur denna spridning kan gå till i form av ett deltagarseminarium. Seminariet kan även hållas inom gruppen. Uppgifter till deltagarseminarium möte för erfarenhetsspridning Läs instruktionen för deltagarseminariet och planera inför det samma. Följande frågor kan fungera som stöd inför den egna förberedelsen inför deltagarseminariet: Vad har du arbetat med och hur långt har du kommit? Hur har du observerat vad som har hänt under processen? Hur har du reflekterat under processens gång? Vad har varit speciellt intressant eller problematiskt? Varför gick det som det gick och hur vet du det? På vilket sätt har du bidragit till förändringen? Vem/vilka stod för förändringen? Vad har du lärt, till exempel utifrån det som varit speciellt intressant eller problematiskt? Vad hade du gjort annorlunda om du hade fått göra om det igen? Förbered några frågor som du tycker är intressanta att samtala om under seminariet och som är kopplade till din aktion. Förbered en kort presentation av din aktion på 5 minuter. Förbered några frågor som du tycker är intressanta att samtala om och som är kopplade till din aktion. Försök att rekrytera en samtalsledare som inte själv ska presentera en aktion i deltagarseminariet. Genomförande Skapa grupper om cirka 8 deltagare. Grupperna bör vara mixade med deltagare från som många olika arbetslag eller verksamheter som möjligt. Utse en samtalsledare. Denna person ska helst inte själv vara en som ska göra en presentation. Välj gärna någon utomstående. Uppgiften för samtalsledaren är att vara uppmärksam på att tiden hålls och se till att alla får komma till tals. Låt varje person få 5 minuter att presentera sin aktion och avsätt 15 minuter för samtal kring respektive aktion. När alla aktioner har ventilerats får var och en reflektera i sin loggbok utifrån frågan: Vad har varit viktigt för mig under detta seminarium? Avsluta seminariet med att alla får lyfta en viktig aspekt ur sin reflektion i tur och ordning. Ì Ì Att använda en mötesstruktur för spridning av erfarenheter Efteråt kan gruppen välja mellan att utveckla arbetet ytterligare genom att upprepa aktionscirkel 1 utifrån en ny observation eller frågeställning och att fortsätta med aktionscirkel

8 Processmatris aktionscirkel 1 AKTIONSCIRKEL 1 Metoder och teorier Processbeskrivning AKTIONSCIRKEL 2 Introduktion scirkel Introduktionsmöte Lärandemöte 1 observation Lärandemöte 2 reflektion Lärandemöte 3 plan Lärandemöte 4 aktion Att få en förståelse för processtödets upplägg och översikt över vad aktionslärande är Att med hjälp av utforskande frågor hitta utvecklingsområden som kan förbättras med entreprenöriellt lärande Att använda konstruktiva och dialogiska sätt att samtala Att ta fram fakta om den egna verksamheten genom observation Att visa på en praktisk struktur för reflektion Att använda aktionsplan som verktyg för förbättrings- och utvecklingsarbete Att genomföra en mindre aktion i sin praktik från början till slut Att få samtala om sin aktion slärande i praktik och teori Studiecirkel som form Dialogiska samtal GLL splan srapport INFÖR MÖTET Läsa introduktionstexten om processtödet Besvara de utforskande frågorna om sin praktik UNDER MÖTET Gå igenom upplägg och göra sig en bild av sin och andras praktik TILL NÄSTA MÖTE Göra en observation som är kopplad till de utforskande frågorna INFÖR MÖTET Göra en observation och dokumentera denna UNDER MÖTET Föra en dialog om de olika observationerna TILL NÄSTA MÖTE Göra en observation och reflektion utifrån sin praktik med hjälp av en GLL-logg INFÖR MÖTET Skriva samman sin observation/reflektion UNDER MÖTET Dela sina erfarenheter utifrån GLL TILL NÄSTA MÖTE era en liten förändring i sin praktik med hjälp av aktionsplansmallen INFÖR MÖTET Sammanställa sin aktionsplan UNDER MÖTET Samtala om aktionerna TILL NÄSTA MÖTE Genomföra en liten aktion i sin praktik och skriva en aktionsrapport NFÖR MÖTET Sammanställa sin dokumentation, så långt som man har kommit UNDER MÖTET Samtala om aktionerna TILL DELTAGARSEMINARIET Förbereda deltagarseminarium AKTIONSCIRKEL 2 Introduktion I aktionscirkel 2 förflyttas fokus från individen till en gemensam aktion för gruppen. Processen i aktionscirkel 2 förutsätter en grundläggande förståelse för aktionslärande. Grupper som vill starta här rekommenderas utöver att läsa igenom hela materialet för aktionscirkel 2 också läsa teori- och metoddelens avsnitt om aktionslärande (s 23) och dialogiska samtal (s 26) innan arbetet startar. De olika lärandemötena har olika teman som kopplar till aktionslärandets samtliga delar. slärande fungerar som bäst när våra egna erfarenheter möter teorier och metoder, som kan utvidga vår förståelse av vår egen praktik. Teorier hjälper till att hitta nya glasögon att studera den egna praktiken genom. Till skillnad från aktionscirkel 1 startar aktionscirkel 2 i planeringen av en aktion. Övriga lärandemöten i aktionscirkel 2 kan läggas ut utefter behov under den gemensamma aktionen. Det är inte ens så att de behöver komma i den ordning som de finns beskrivna. Med anledning av detta finns till skillnad från aktionscirkel 1 inga uppgifter till nästa möte preciserade under instruktionerna för respektive möte, men däremot beskrivs precis som i föregående aktionscirkel nödvändiga förberedelser. Läs igenom instruktionen för lärandemöte 1 för att ta reda vilka förberedelser som behövs. Varje lärandemöte sätter fokus på en aspekt av aktionslärande och ger också möjlighet att få pröva på någon praktisk uppgift som knyter an till de olika delarna i aktionslärande. Varje uppgift kan med fördel kopplas samman med aktionen så att en helhet skapas. Är du intresserad av konkreta exempel på genomförda aktioner? Det finns uppsatser skrivna av pedagoger och skolledare i Helsingborgs skolor på Deltagarseminarium erfarenhetsutbyte Att använda en mötesstruktur för spridning av erfarenheter Deltagarseminarium INFÖR DELTAGARSEMINARIET Förbereda redovisning av aktion UNDER DELTAGARSEMINARIET Genomföra deltagarseminarium EFTER DELTAGARSEMINARIET era fortsatt arbete 14 15

9 AKTIONSCIRKEL 2 Lärandemöte 1: plan AKTIONSCIRKEL 2 Lärandemöte 1: plan scirkel scirkel Lärandemöte 1: plan När du och dina kollegor eller medarbetare startar aktionscirkel 2 förutsätts att ni redan har observerat och reflekterat kring er praktik och hur ni kan arbeta med entreprenöriellt lärande. En stor del av detta lärandemöte upptas av en brainstorming. Brainstorming är ett konstruktivt sätt att samla ihop idéer och förslag som kan vara till stöd för planeringen av aktionen. Reflektera individuellt i skrift över vilka områden som aktionen kan handla om. Fördjupa dig i några teorier och metoder som stöd för att strukturera det praktiska arbetet. Förslag finns i teori- och metoddelen samt i litteraturtipsen. Läs avsnitten om aktionslärande, observation, reflektion och dokumentation i teori- och metoddelen. Teori och metod Litteraturtips För att sätta aktionslärande och förbättringsarbete i ett större sammanhang kan du även läsa vidare i litteraturtipsen (s 37). Beroende på hur aktionen ser ut och vad du vill uppnå kan det vara lämpligt att ta hjälp av nya teorier om området som aktionen handlar om, det vill säga entreprenöriellt lärande. Även för detta finns litteraturtips (s 37). Genomförande Utse en samtalsledare och en dokumentationsansvarig. Genomför en brainstorming. Här är det lämpligt att den som är dokumentationsansvarig dokumenterar brainstormingen på en tavla i form av en tankekarta (teori- och metodavsnittet s 33). Om ni inte vill göra en tankekarta kan ni skriva i punktform. Att genom dialog enas om gemensamt fokus för utvecklingsarbetet Att genom teori om aktionslärande, entreprenöriellt lärande och skolutveckling få förståelse för sin praktik och sin aktion I teori- och metodavsnittet finns en mall för hur en aktionsplan ser ut (s 31). I denna finns ett antal frågor som syftar till att hjälpa till när du planerar din aktion. splanen är ett levande dokument som alltså bör redigeras efter hand som nya erfarenheter och reflektioner påverkar aktionens upplägg. En kontinuerligt uppdaterad aktionsplan underlättar en gemensam förståelse för aktionen och förenklar skrivandet av en aktionsrapport. Välj vad brainstormingen ska handla om. Om det är så att gruppen redan nu vet vad aktionen handlar om, kan brainstormingen förslagsvis handla om hur aktionen ska genomföras, förslag på metoder eller aktiviteter. Det är inte tillåtet att kommentera eller på annat sätt lägga sig i någon annans idé under brainstormingen. Det är viktigt att alla idéer och förslag får komma fram. Ni kan inte på förhand veta om en idé är genomförbar eller inte. Guldkornen kommer nästan alltid från oväntade håll. Håll tempot uppe och ge ingen tid för eftertänksamhet. Eftertänksamhet stoppar flödet av idéer. Brainstormingen går till på följande sätt: Var och en delger kort en idé eller förslag utan att motivera. Den som inte har en idé eller ett förslag säger pass. Det är möjligt att komma med nya idéer även om man passat ett varv. Gå laget runt, varv efter varv tills alla passar. När brainstormingen är slut är det dags att reflektera över idéerna och förslagen. Läs igenom och fundera på följande frågor individuellt i 5 minuter: Vilka idéer hänger ihop med varandra? Kan de kategoriseras? Vilka idéer är genomförbara på kort sikt och lång sikt? Vilken idé anser jag vara den bästa att gå vidare med? Gå laget runt och presentera vad ni kommit fram till i reflektionen. Enas om en idé att gå vidare med. Rösta inte fram en idé utan försök att enas i dialog om en idé att bygga aktionen på. Ta fram mallen för aktionsplan och börja skissa på er plan. Koppla er tänkta aktion till litteratur som stöttar er i arbetet med utvecklingsarbetet. Avslutning Bestäm utifrån er planerade aktion lämpliga tider och ordningen för de kommande tre lärandemötena och det avslutande mötet för erfarenhetsutbyte. Ordningen på de följande lärandemötena är ett förslag som ni kan ändra utefter era behov

10 AKTIONSCIRKEL 2 Lärandemöte 2: aktion AKTIONSCIRKEL 2 Lärandemöte 3: observation scirkel scirkel Lärandemöte 2: aktion Detta lärandemöte är i form av ett litteraturseminarium som ska öka förståelsen för den aktion som är igång. Erfarenhetslärande behöver nya idéer och teorier för att inte bara bli en bekräftelse av vad du redan vet eller kan. Ny förståelse växer fram när erfarenheterna möter nya idéer och teorier. Det är viktigt att ta sig tid att läsa och minst lika viktigt att samtala om det du läst. Underlaget för samtalet under lärandemötet är en trippellogg (s 30) som används som stöd vid läsningen av litteraturen. Lärandemöte 3: observation Detta lärandemöte handlar om hur vi kan mäta effekterna av aktionen. Vad behöver vi ta reda på? Hur ska vi ta reda på detta? Hur vet vi att vi samlar in rätt information? Ett värdefullt sätt att samla in information om hur aktionen går är kollegial observation, speciellt om aktionen handlar om att förändra undervisningen mot entreprenöriella arbetssätt. Alla i gruppen läser samma litteratur. Var och en skriver en trippellogg som stöd- och reflektionsverktyg vid läsningen. Att föra en dialog kring relevant teori för sin aktion Läs igenom avsnittet i teori- och metoddelen om kollegial observation (s 28). Gör en kollegial observation hos en kollega kopplad till aktionen. Att få fördjupade kunskaper om varandras praktik och aktionen Teori och metod Du och dina kollegor eller medarbetare förutsätts ha valt och läst gemensamt vald litteratur till mötet. Med trippellogg som verktyg får du stöd vid läsning av litteratur som är kopplad till aktionen. En trippellogg utmynnar i egenformulerade frågor, vilka lämpligen lyfts under ett litteraturseminarium där allas frågor ges utrymme. Genomförande Utse en samtalsledare. Var och en lyfter i turordning sin fråga från sin trippellogg. Nya frågor formuleras för varje varv som hinns med. Samtala om frågorna i tur och ordning. Tänk på att samtalet ska föras i form av en dialog som syftar till att fördjupa din och dina kollegors förståelse för aktionen. Undvik att hamna i diskussion och debatt. Undvik rätt- eller feltänk i samtalet! Reflektera över samtalet med hjälp av följande frågor individuellt i 5 minuter: Vad i samtalet har gjort att jag kan förstå aktionen på ett annat sätt än tidigare? Vad tar jag med mig som viktigt i detta samtal? Avslutning Sammanfatta tillsammans vilka lärdomar ni tar med er in i arbetet med aktionen. Teori och metod Skuggning är en form av kollegial observation. Denna kollegiala observation ska vara kopplad till aktionen och ni ska besöka varandra parvis i gruppen. Välj fokus för skuggningen så att den ger information om aktionen och hur den går. Genomförande av mötet Utse en samtalsledare och en dokumentationsansvarig för mötet. Reflektera individuellt i skrift om den kollegiala observationen i några minuter. Börja med att gå en runda runt bordet där alla får möjlighet att lyfta sina reflektioner om den kollegiala observationen. Beräkna cirka 5 minuter per person. Släpp dialogen fri i minuter. Reflektera individuellt i 5 minuter över vad som kommit upp under dialogen. Gå laget runt där alla kort lyfter sina reflektioner i ett par minuter. Sammanfatta tillsammans vad som verkar vara de mest kloka sätten att observera aktionen och dess effekter på. Fokus i dialogen är, hur ni kan veta att aktionen har uppnått sitt syfte. Avslutning Reflektera i loggboken över vad tar du med dig som viktigt från dagens möte. Gå laget runt och låt alla kort lyfta en tanke från reflektionen

11 AKTIONSCIRKEL 2 Lärandemöte 4: reflektion AKTIONSCIRKEL 2 Dialogkonferens möte för erfarenhetsspridning scirkel scirkel Lärandemöte 4: reflektion Ändra dina tankar och du ändrar din värld 1 I detta avslutande lärandemöte finns ett exempel på hur den reflektiva nivån kan höjas och en ny förståelse kan skapas genom att du och övriga deltagare i aktionen samtalar i reflekterande team. Läs igenom avsnittet reflektion för lärande (s 29). Läs igenom de noteringar som du gjort under din aktion (exempelvis din GLL). Teori och metod Att öka sin förmåga att reflektera över aktionen individuellt och i grupp kan ske på olika nivåer och för ett aktionslärande krävs en fördjupad reflektion såväl före som efter handling. är starten på en läroprocess som slutar med nya insikter och kunskaper om den nya praktiken. En ny förståelse ger nya handlingsalternativ och nya möjligheter till att förbättra praktiken. Dialogkonferens möte för erfarenhetsspridning Fundera över hur ni ska sprida era erfarenheter. Här ges ett förslag på ett skolövergripande möte i form av en dialogkonferens. Det går utmärkt att göra det i mindre skala i form av ett deltagarseminarium eller om ni vill utveckla något eget ur strukturerna i lärandemötena. Genom att vi bygger relationer och samarbetar med till exempel andra arbetslag inom vår egen skola eller med andra skolor kan vi lära oss mycket av varandra. Ett forum för detta erfarenhetslärande kan vara en dialogkonferens, där vi använder dialog i olika forum och grupper som verktyg för utvecklings- och förändringsarbetet. Läs avsnittet om nätverk och dialogkonferenser på sidan 34. era konferensen så att den passar era behov. Att använda en mötesstruktur för erfarenhets- och nätverkslärande Genomförande Ett sätt att få tag i nya insikter och fördjupa förståelsen för sina observationer är att göra en kollegial reflektion i form av trios eller reflekterande team: Deltagarna delas in tre och tre I varje trio finns tre roller: A) den som berättar, B) den som ställer sonderande frågor och C) den som reflekterar över och speglar samtalet. A berättar för B i 5 minuter, B ställer sonderande frågor till A i 5 minuter och C reflekterar över eller speglar samtalet i 5 minuter. Rollerna skiftar så att A blir B, B blir C och C blir A. Denna rotering upprepas en gång till så att alla har haft alla tre rollerna. Deltagarna samtalar om samtalet under 5-10 minuter. Dialogen ska mynna ut i lärdomar. Alternativt kan dialogen landa i viktiga frågeställningar att lyfta i hela gruppen. Genomför reflekterande team-samtal. Beräkna cirka 60 minuter för ett reflekterande team att genomföra sitt samtal. Ägna de sista 30 minuterna åt vad som framkommit i de reflekterande teamen. Lyft frågor och lärdomar från varje grupp i tur och ordning. Sammanfatta tillsammans i några punkter det som är viktiga lärdomar från aktionen. Avslutning Reflektera individuellt i loggboken över vad som är viktiga lärdomar och erfarenheter för dig att ta med dig in i din praktik. Fundera över hur ni ska sprida era erfarenheter. I processtödet finns det ett förslag på ett skolövergripande möte i form av en dialogkonferens. Det går utmärkt att göra det i mindre skala i form av ett deltagarseminarium eller om ni vill utveckla något eget ur strukturerna i lärandemötena. Genomförande En dialogkonferensdag innerhåller förslagsvis fyra pass, ett teoripass, ett pass där teori och praktik kopplas samman, ett pass där vi utvecklar vår praktik och slutligen ett pass GRÖNA RUMMET för teori, begrepp och modeller RÖDA RUMMET för kopplande av teori med praxis: Öppna frågeställningar som knyter ihop praxis och teori där exempel från pågående praktik presenteras. Här följer ett förslag på hur ett program för en dialogkonferensdag kan se ut. BLÅ RUMMET för redogörelser från praxis, reflektioner, idéer och skapande av text utifrån röda rummets frågeställningar GULA RUMMET för presentation av pågående praktik. Spridande av goda exempel, lösningar och fallgropar utifrån temat för konferensen. Helgrupp Tvärgrupper/ heterogena grupper Verksamhetsgrupper/ homogena grupper Helgrupp 1 Norman Vincent Peale 20 21

12 TEORI OCH METOD Introduktion i aktionslärande Processmatris aktionscirkel 2 AKTIONSCIRKEL 2 Metoder och teorier Processbeskrivning Lärandemöte 1 plan Lärandemöte 2 aktion Lärandemöte 3 observation Lärandemöte 4 reflektion Dialogkonferens Erfarenhetsutbyte Att genom dialog enas om gemensamt fokus för utvecklingsarbetet Att genom teori om aktionslärande och skolutveckling få förståelse för sin praktik och sin aktion Att genom aktionen förbättra eller utveckla sin praktik Att föra en dialog kring relevant teori för sin aktion Att få fördjupade kunskaper i olika sätt att observera sin praktik Att pröva på kollegial observation Att öka sin förmåga att reflektera över aktionen individuellt och i grupp Att använda en mötesstruktur för erfarenhets- och nätverkslärande Teorier om aktionslärande Egen teori Brainstorming Fördjupning om aktionslärande Trippellogg Kollegial observation Fördjupade metoder om reflektion Reflekterande team Dialogkonferens Nätverk Den sista aktionscirkeln kan läggas upp efter varje arbetslags och skolas behov. De olika delarna kan med fördel studeras på sådant sätt att lärandemötena som handlar om observation och reflektion genomförs under tiden som aktionen pågår. Upplägget som finns här är ett möjligt sätt att genomföra aktionscirkeln på. TEORI OCH METOD Introduktion i aktionslärande Många föräldrar beskriver en och samma upplevelse om när man ska lära barn något nytt. Det är inte vad vi säger utan vad vi gör som räknas. Det är inte effektivt att tala om hur något är utan det fungerar bättre att visa eller uppleva det. Både vuxna och barn lär av sina erfarenheter. Hur vi ser på världen styrs av dessa erfarenheter och är grunden för vår förståelse av denna. Vår förståelse styr hur vi agerar och tänker i olika situationer. Ett litet exempel på detta är ett samtal mellan Clara som är 6 år och hennes mamma: Mamma: Jag ska spela brännboll med mina elever i morgon. Clara: Vad är brännboll? Mamma: Det är ett spel som man spelar. Det finns två lag. Ett som är ute och ett som är inne. Man använder ett slagträ som man slår på en boll och så ska Clara: Kan man spela det inne? Mamma: Nej man kan bara spela det ute. På ett fält till exempel. Clara: Men ett lag ska ju spela inne? Hur gör man med träden då? I dialogen ser vi klart och tydligt att Clara tolkar det som hennes mamma berättar om brännboll utifrån sin förståelse om världen. Clara saknar erfarenheter om hur brännboll spelas och har svårt att göra sig en bild av hur det se ut. Hennes förståelse begränsas av hennes erfarenheter. Våra handlingar styrs av den förståelse vi har om omvärlden. För att lära oss nya handlingssätt krävs det att vi erövrar en ny förståelse. Det finns två principiellt olika sätt att förändra den egna förståelsen genom lärande. Axel Targama 2 uttrycker det som: 1. Att arbeta med ordet som instrument: Lärande = först intellektuell insikt, sedan handling i linje med den 2. Att arbeta via handlingar och diskussion kring dessa: Lärande = först handling, sedan reflektion (den laborativa principen) När vi arbetar med ordet som instrument talar vi om hur saker och ting ska göras. Detta är troligtvis det vanligaste sättet att arbeta på, både inom skola och på arbetsplatser i allmänhet. Det underliggande antagandet är att barn och vuxna förändrar sin förståelse av hur saker och ting fungerar genom att någon talar om detta för dem. Den laborativa metoden, som bland annat John Dewey uttryckte som Learning by Doing, ser däremot på förståelse som något som ändras när vi får pröva på något nytt i handling. Experimentera, testa och emellanåt misslyckas är del i detta. Det är genom nya erfarenheter som ny förståelse skapas. Det finns många undersökningar som stödjer tanken på att den laborativa principen ger en större effekt när det handlar om lärande. Erfarenhetslärande bygger på den laborativa principen och kan sammanfattas som: Att i handling lära sig om sin praktik Att i handling utveckla sin praktik Att koppla ihop praktik och teori Situationen för många pedagoger är den samma som för Clara. Entreprenöriellt lärande förutsätter att pedagoger agerar och tänker annorlunda. Förståelsen för vad entreprenöriellt lärande är begränsas av de erfarenheter som vi har. Nya erfarenheter måste göras för att en ny förståelse ska växa fram. Det bästa är om erfarenheterna grundas i praktiken. Det är inte vad vi säger utan vad vi gör som gör skillnad. 2 Citat från en föreläsning för skolledare och chefer i Helsingborgs stad under våren

13 TEORI OCH METOD Introduktion i aktionslärande TEORI OCH METOD Introduktion i aktionslärande slärande slärande 3 är en form av erfarenhetslärande och innebär ett systematiskt sökande efter goda handlingsalternativ. Det är både en metod och ett förhållningssätt till hur vi kan förbättra vår egen verksamhet utifrån egna upplevda behov. slärande och -forskning är i grunden vetenskapliga sätt att ta tag i skolutveckling på alla nivåer och kan beskrivas på följande sätt: 1. Att använda en vetenskaplig metod 2. Att söka efter förnuftiga beslut 3. Att utbyta goda råd och konstruktiv kritik 4. Att lära sig nya handlingssätt 4 Kurt Lewin är en förgrundsgestalt inom aktionslärande och definierade en cyklisk process för erfarenhetslärande bestående av fyra delar: plan, aktion, observation och reflektion. scirkel Figur 2 slärande illustrerat som en cirkel bestående av fyra delar De fyra begreppen är därmed centrala inom aktionslärande och kan beskrivas som aktionslärandets fyra steg. Ett aktionslärande innebär att vi tar oss igenom de olika stegen för att öka kvaliteten i det förbättringsarbete vi vill genomföra. Det finns ingen given startpunkt även om observation är den mest vanliga. Låt oss titta på ett litet exempel: Pedagoger i arbetslaget observerar att många av eleverna har hög frånvaro, stannar hemma för att läsa inför prov och inte engagerar sig i arbetslagsgemensamma aktiviteter. Pedagogerna vill ha engagerade elever som lär för livet, men inser att de inte signalerar detta i handling; eleverna fokuserar på proven för att pedagogerna också gör det. Tillsammans gör pedagogerna en plan för vilka kompetenser de vill att eleverna ska få med sig innan de går vidare till fortsatta studier och hur de kan arbeta tillsammans för att eleverna ska uppnå dessa kompetenser samt kunskapsmålen. Pedagogerna arbetar enligt planen en termin samt observerar och reflekterar kontinuerligt över vad som sker, för att sedan utvärdera och fatta beslut om vad som är klokt att göra i nästa steg för att uppnå målen. Många av er tänker kanske att detta gör vi redan. Det är säkert sant, men vad aktionslärande lyfter fram är systematiken i det hela. slärande tillför en mental karta som gör att processerna i utvecklingsprojekt blir tydligare och mer genomtänkta. Genom reflektion ser vi vilka områden som fungerar och vad som kan utvecklas vidare. I skolans värld lägger vi gärna fokus på planering och utförande. Detta kan vi kalla en planera- och görakultur. slärande lyfter fram vikten av observation och reflektion som viktiga steg i utvecklingsprocesser. I en planera- och görakultur finns inte mycket utrymme för lärande och vi har svårt att ändra på etablerade handlingsmönster. Vi gör som vi alltid gjort och har svårt att se alternativa lösningar. Förståelsen för det egna arbetet är grunden för de val och de handlingar vi gör. Att arbeta med entreprenöriellt lärande, underlättas om det finns konkreta verktyg för att utveckla förståelsen för den egna praktiken. Teori och praktik måste kopplas samman och att det är genom handling som vi lär oss att förändra verksamheten i en önskad riktning. slärande är en cyklisk process som inte är avslutad. I vårt arbete kan vi alltid hitta något att förbättra och utveckla. Ofta sker starten i en observation över något som vi inte är nöjda med, men det behöver inte vara så. Det kan vara så att vi kastar oss in i en aktion direkt. När vi har tagit oss runt ett varv i cirkeln kommer vi att ha fått nya erfarenheter. Dessa erfarenheter kan ge upphov till nya aktioner som knoppas av efter hand. slärande handlar om att i vår vardag förbättra den egna verksamheten, för att uppnå de mål vi har för avsikt att uppnå. Lärandetrappan Processen att lära av sina erfarenheter beskriver Tiller 5 i fyra steg, i en så kallad lärandetrappa: 1. På det första steget talar vi löst om våra erfarenheter. Det kan ske i korridoren, i personalrummet eller på arbetslagsmötet och är en nödvändig grund för lärandet. Stannar vi på detta trappsteg, får lärandet emellertid ingen grogrund. I en stressad tillvaro där vardagen prioriterar sig själv och ad-hoc-lösningar dominerar över långsiktiga lösningar faller vi in i en kultur där vi inte utsätter oss för större prövningar än vad som upplevs nödvändigt. Lärandet är lågt om den egna praktiken. 2. Det andra steget innebär att vi börjar ordna upp och kategorisera det vi talar om, för att skapa mönster i våra erfarenheter. Tiller nämner förslag på begrepp för denna sortering, till exempel intentioner och realiteter eller mål, innehåll, arbetssätt och utvärdering. 3. På det tredje steget i trappan kopplar vi olika erfarenheter med varandra. Kommer vi upp på detta trappsteg har vi möjlighet att lära oss mer än om vi bara stannar vid det lösa pratet. 4. På det fjärde steget fördjupar vi emellertid vår förståelse och vårt lärande genom att knyta våra erfarenheter till teori. Med hjälp av teori kan vi få nya insikter som kan vara avgörande för möjligheterna att lösa de problem vi brottas med i vår vardag. slärande kräver en vilja till förändring och därmed också mod att våga förändra. Det är först när vi reflekterar och ser möjligheter, vågar prova nya angreppssätt och vågar utmana den rådande kulturen, som vi kan få ett lärande till stånd. slärande handlar alltså om att inte fastna i en roll där vi är offer för omständigheterna, utan att vi aktivt går in och förändrar det som inte är tillfredsställande. Förutom mod är tid och systematik också viktiga ingredienser. ERFARENHETER ORDNAS LÖST PRAT OM ERFARENHETER ERFARENHETER KNYTS TILL TEORI ERFARENHETER KOPPLAS Figur 3 Lärandetrappan 3 slärande och aktionsforskning är besläktade begrepp. För en lärare som arbetar med metoden i sin praktik är det lämpligt att använda begreppet aktionslärande. sforskning har samma metodik och teoretisk grund som aktionslärande men kraven på teoretiskt förankring och vetenskaplighet är större. 4 Revans refererad i Tiller Tiller