Jordbruksläget I Europeiska unionen. Rapport 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jordbruksläget I Europeiska unionen. Rapport 2001"

Transkript

1 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003) 64 slutlig Jordbruksläget I Europeiska unionen Rapport 2001 Rapporten offentliggörs tillsammans med Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2001 BRYSSEL-LUXEMBURG, 2002

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Den ekonomiska situationen och inkomsterna i jordbruket Översikt Produktionsnivåer Utvecklingen för producent- och marknadspriser Kostnader för produktionsmedel Utvecklingen av jordbruksinkomsterna Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisning (FADN) Utvecklingen av jordbruksinkomsterna Inkomst efter produktionsinriktning Politikutveckling och lagstiftningsinitiativ Kvalitetspolitik Skyddad ursprungsbeteckning / skyddad geografisk beteckning / garanterad traditionell specialitet TRIPS-avtalet Förteckning över nya produkter Ekologiskt jordbruk Marknadsföring av jordbruksprodukter Förenkling av jordbrukslagstiftningen Inledning En öppen och tillgänglig jordbrukslagstiftning Handelsmekanismer Stödsystemet för småjordbruk CAP-ED-projektet Medlemsstaternas förenklingsförslag Reform av bestämmelserna för fårsektorn Statligt stöd Inledning Exceptionella händelser: BSE-krisen Djursjukdomar: mul- och klövsjuka i Förenade kungariket Formella undersökningar inleds

3 Formella undersökningar inleds Italiensk finansieringslag för Programmet AIMA: stöd till fjäderfäindustrin i Italien Stöd för att förbättra villkoren för bearbetning och saluföring av jordbruks- och skogsbruksprodukter LR 5/2000, artikel 35 - Italien (Venetien) Stödprogram i Italien Stöd till vinproducenter i Italien (Sicilien) Stöd till producenter av frukt och grönsaker i Grekland Program för att motverka föroreningar från jordbruket i Frankrike Stöd till de sämst ställda i gemenskapen Regionerna i gemenskapens yttersta randområden De utomeuropeiska länderna och territorierna Åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken Informations- och kommunikationsteknik (IKT) Rådgivande kommittéer och förbindelserna med samhälls- och branschorganisationer UTVECKLINGEN PÅ MARKNADERNA Vegetabilieproduktion Spannmål Världsmarknaden Gemenskapsmarknaden Oljeväxtfrön Ärter, bondbönor, åkerbönor och lupiner Oljelin Trindsäd (kikärter, vicker och linser) Non food-sektorn Ris Stärkelse Socker Världsmarknaden Gemenskapsmarknaden Viktigare händelser inom lagstiftning och politik

4 Potatis Torkat foder Spånadslin och hampa Spånadslin Hampa Bomull Reform av systemet för bomullsstöd Världsmarknaden och gemenskapsmarknaden Silkesmask Olivolja Färsk frukt och färska grönsaker Situationen på världsmarknaden Internationell handel Gemenskapsmarknaden Reformen av sektorn för frukt och grönsaker Bananer Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för bananer Gemenskapens produktion Import från AVS-länderna Bearbetad frukt och bearbetade grönsaker Världsmarknaden och gemenskapsmarknaden Viktigare händelser inom lagstiftning och politik (se avsnitt ) Sektorn för vin Tobak Utvecklingen på marknaderna Viktigare händelser inom lagstiftning och politik Utsäde Utvecklingen på marknaderna Viktigare händelser inom lagstiftning och politik Humle Världsmarknaden

5 Gemenskapsmarknaden Levande växter och blomsterprodukter Djurfoder Utvecklingen på marknaderna animalieproduktion Mjölk och mjölkprodukter Världsmarknaden Gemenskapsmarknaden Nötkött Världsmarknaden Viktigare händelser inom lagstiftning och politik Märkning av nötkött Får- och getkött Viktigare händelser inom lagstiftning och politik Griskött Situationen på världsmarknaden Gemenskapsmarknaden Fjäderfäkött Ägg Honung Situationen på världsmarknaden Gemenskapsmarknaden DET AGROMONETÄRA SYSTEMET Utvecklingen under Agromonetärt stöd UTVECKLING AV LANDSBYGDEN Belgien Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ändrade planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Leader+-program

6 5.2. Danmark Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ny plan för utveckling av landsbygden antagen Ändrad plan för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Leader+-program Nya program antagna Tyskland Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Planen för utveckling av landsbygden för Berlin antogs Ändrade planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Operativa program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Utbetalningsnivå Leader+-program Grekland Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Årsrapport Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Antagande av nya operativa program eller samlade programdokument Ändring av operativa program eller samlade programdokument Årsrapport Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Antagande av nya program Spanien Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ändrade planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Operativa program och kompletterande programplaneringar (EUGFJ:s utvecklingssektion) Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober

7 Leader+-program Antagna nationella och regionala Leader-program Leader II Frankrike Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ny plan för utveckling av landsbygden antagen Ändrad plan för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Ändrade operativa program eller samlade programdokument Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Leader+-program Irland Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Operativa program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Leader+-program Italien Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Antagande av nya planer för utveckling av landsbygden Ändrade planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Programplanering (EUGFJ:s utvecklingssektion) Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Ändring av operativa program eller samlade programdokument Utbetalningsnivå Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Antagande av nya program Utbetalningsnivå Luxemburg Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober

8 5.10. Nederländerna Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ändrad plan för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Leader+-program Antagande av nya operativa program eller samlade programdokument Österrike Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Mål 1-programmet i Burgenland Utbetalningsnivå Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Nytt operativt program eller samlat programdokument Utbetalningsnivå Portugal Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Antagande av nya planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Antagande av nya program Utbetalningsnivå Operativa program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Det operativa programmet Jordbruk och utveckling av landsbygden Regionala operativa program Finland Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ändrade planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Utbetalningsnivå Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion)

9 Antagna Leader+-program Utbetalningsnivå Sverige Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Ändrade planer för utveckling av landsbygden Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Årsrapporter och utbetalningar Utbetalningsnivå för perioden 16 oktober oktober Leader+-program (EUGFJ:s utvecklingssektion) Godkända Leader+-program Utbetalningsnivå Förenade kungariket Planer för utveckling av landsbygden (EUGFJ:s garantisektion) Utbetalningsnivå Operativa program eller samlade programdokument (EUGFJ:s utvecklingssektion) Årsrapporter och utbetalningar Antagna Leader+-program Årliga utbetalningar miljö och skog Miljöåtgärder Skogsbruksåtgärder Finansieringen av den år Europeiska rådets överenskommelse i Berlin och budgetdisciplin EUGFJ:s garantisektion Budgetförfarandet Den monetära reserven EUGFJ:s garantisektions plats i den allmänna budgeten EUGFJ och dess finansiella resurser Arten av utgifter inom EUGFJ:s garantisektion Offentliga interventionslager

10 Granskning och godkännande av räkenskaperna Utvecklingen av jordbruksmarknadernas utgifter EUGFJ:s utvecklingssektion Genomförd finansiering Budgetgenomförande Utvärdering Utvärdering av marknadsåtgärderna Utvärdering av strukturåtgärder och åtgärder för utveckling av landsbygden Förberedelser för utvidgningen Viktigare händelser Anslutningsförhandlingar Återkommande rapporter Sapard Länderna i Central- och Östeuropa - gradvis liberalisering av den bilaterala handeln med jordbruksprodukter Lista 1: Lista 2: Lista 3: Förhandlingsresultat Internationella relationer Internationella organisationer och avtal Världshandelsorganisationen (WTO) Samråd och lösning av tvister inom WTO Mot en ny förhandlingsrunda Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) Allmänna preferenssystemet FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) Internationella spannmålsavtalet Spannmålskonventionen Internationella sockerorganisationen Bilaterala och regionala handelsförbindelser Förenta staterna

11 Kanada Mexiko Sydamerikanska gemensamma marknaden (Mercosur) Chile Sydafrika Japan och Sydkorea Bilaterala handelsförbindelser med Korea och Japan Nya Zeeland Medelhavsländerna Västra Balkan AVS

12 KAPITEL I 1. DEN EKONOMISKA SITUATIONEN OCH INKOMSTERNA I JORDBRUKET 1.1. Översikt 1. Jordbruksåret 2001 utmärktes främst av följande förändringar: a) den allmänna nedgången i den internationella ekonomiska situationen under året, vilken ytterligare förvärrades av de tragiska händelserna den 11 september, b) förhållandevis höga oljepriser under större delen av jordbruksåret (men en betydande minskning jämfört med de mycket höga priserna under senare delen av 2000), vilket ledde till fortsatt höga kostnader för energi och gödningsmedel, men priserna föll kraftigt i mitten av september och blev kvar på mycket lägre nivåer under resten av året, c) en plötslig ökning av livsmedelspriserna under första halvåret 2001, vilket ledde till att inflationen ökade och den privata konsumtionen urholkades, d) fortsatt turbulens inom köttsektorn till följd av en ny BSE-kris mot slutet av 2000, som ledde till att nötköttskonsumtionen och priserna föll kraftigt, och ett utbrott av mul- och klövsjuka i början av 2001, samt e) på det hela taget ogynnsamma väderförhållanden under jordbruksåret, med dåligt väder i flertalet av EU:s medlemsstater, vilket ledde till minskad spannmålsskörd. 2. Till följd av den allmänna nedgången i den inhemska och internationella ekonomiska situationen avtog den globala tillväxten av exporten tvärt, i huvudsak på grund av den markanta nedgången i Förenta staterna. Trots den fördelaktiga växelkursen för euron påverkades EU:s jordbruksexport under 2001 i hög grad av kriserna i köttsektorn och av ökad konkurrens från tredjeländer i spannmålssektorn. 3. Sammantaget visar de första uppskattningarna av jordbruksinkomsterna, som gjordes i slutet av 2001, på en ökning av intäkterna för hela Europeiska unionen med 2,7 % i reala termer (mätt i realt nettomervärde till faktorpris per årsarbetsenhet), efter den redan registrerade uppgången under 2000 (+3,7 % enligt de allra senaste siffrorna). Trots de sanitära kriserna i djursektorn i samband med BSE och mul- och klövsjuka bör den gynnsamma prisutvecklingen, särskilt inom djursektorn (men med nötköttssektorn som tydligt undantag), jämte en ny men måttlig minskning av arbetskraften inom jordbruket (-1,6 % år 2001), leda till att den genomsnittliga jordbruksinkomsten per arbetsenhet stiger till rekordnivåerna 2001, vilket är ett nytt tecken på återhämtning efter nedgången 1998 och Som vanligt måste man emellertid vara försiktig med dessa första uppskattningar. Dessutom döljer sig bakom den förväntade sammanlagda ökningen av genomsnittsinkomst tämligen stora variationer i utvecklingen av jordbruksinkomster beroende på driftsinriktningen. 4. När det gäller vädret startade jordbruksåret 2001 på det hela taget dåligt med ogynnsamma förhållanden under höstsådden. Under denna tid regnade det häftigt vilket hindrade eller omöjliggjorde höstsådd i Förenade kungariket, Irland, Frankrike och Beneluxländerna och minskade den odlade arealen genom översvämningar och skador på skörden. Ovanligt stora mängder regn registrerades även i Spanien och norra Italien, vilket gjorde det möjligt att fylla på vattenreserverna, men i vissa fall ledde vattenmängderna till att marken genomdränktes eller översvämmades. 12

13 5. Likväl bidrog ovanligt höga vintertemperaturer, särskilt i de centrala och norra regionerna i Europa, till att påskynda odlingen av vintergrödor. I de sydliga EUländerna var det torrare än normalt medan det regnade mer än genomsnittligt i de andra länderna och i vissa fall rikligt. Under våren var nederbörden fortfarande mycket kraftig i de centrala och nordliga delarna, vilket fortsatte att hämma jordbruket. Samtidigt var nederbörden otillräcklig i de södra regionerna i Italien, Spanien och Portugal och temperaturerna högre än normalt, vilket förvärrade torkans inverkan på vintersäden. I synnerhet juni var mycket torr och varm i dessa tre länder vilket inverkade menligt på stråsäd, särskilt korn och vete. 6. Under sommaren hämmades eller fördröjdes skörden av den kraftiga blötan i vissa centrala och nordliga länder, medan flera veckors topptemperaturer och torka hade negativa effekter på vinter- och vårsäden i de sydliga länderna, vilket i allmänhet ledde till minskad avkastning för året. Vad beträffar sommargrödor låg produktionen av både betor och potatis under nivåerna för Båda grödorna påverkades negativt av de omfattande regnen i de norra delarna under hösten och skörden blev i allmänhet försenad. 7. Spannmålskonsumtionen inom EU uppskattas ha ökat i endast liten utsträckning under 2001 (med knappt 1 %) efter att ha ökat med omkring 4 % föregående år (då användningen av spannmål i djurfoder ökade märkbart). Konsumenternas förtroende för nötkött minskade markant sedan nya fall av galna ko-sjukan upptäckts sent förra året, vilket ledde till en minskning år 2000 med 5 % av EU:s totala konsumtion jämfört med Denna stora nedgång i konsumtionen fortsatte in i Konsumtionen föll mest i Tyskland, Grekland och Spanien men återhämtade sig sedan under årets senare hälft, vilket ledde till en förväntad sammanlagd minskning över året på omkring 5,7 % jämfört med Liksom tidigare fick den kraftiga tillbakagången i nötköttskonsumtion positiva följder för konsumtionen av fjäderfä- och griskött, som (räknat per person) förväntas öka med 6,5 % respektive knappt 2 % jämfört med nivåerna för Däremot förväntas konsumtionen per person av får- och getkött avta med 5,8 %, vilket i hög grad beror på de exportrestriktioner som infördes på grund av mul- och klövsjuka. Dessa ledde till brist på får- och getkött på EU:s fastland, som traditionellt förlitar sig på export från Förenade kungariket. 9. Den sammanlagda konsumtionen av mjölkprodukter (som alltså omfattar all mjölkanvändning) har ökat i EU sedan 1997, och under 2001 förväntas konsumtionen uppgå till 115,2 miljoner ton (i mjölkekvivalent), vilket är en ökning på 0,3 % under förra året. Medan smörkonsumtionen förblev oförändrad från 2000, förväntas ostkonsumtionen fortsätta sin uppåtgående trend och öka med 0,5 % år 2001, även om denna ökning ligger klart under senare års trend. 10. Det allmänna ekonomiska läget efter den ekonomiska avmattningen i Förenta staterna under året präglades av en försvagning av världsekonomin under 2001 (tillväxten av BNP i världen för 2001 beräknas bli endast 2,1 %) och förvärrades av den allmänna känslan av osäkerhet och otrygghet efter de tragiska händelserna den 11 september. EU kunde inte undvika denna allvarliga och samtidiga nedgång i världsekonomin. EU:s ekonomiska tillväxttakt minskade under 2001 (euroländernas ekonomi kommer troligen att växa med endast 1,6 %, vilket är en minskning från 3,4 % föregående år). Exporten står inför en kraftig avmattning av världshandelns tillväxttakt, som sannolikt kommer att ligga under 1 % (i volym) år Det är den lägsta nivån sedan tidigt 1980-tal. 13

14 11. Sedan oljepriserna höjts satte en plötslig höjning av livsmedelspriserna under första halvåret 2001 fart på inflationen, som urholkade hushållens köpkraft och den privata konsumtionen. Den genomsnittliga inflationstakten i euroländerna för året förväntas bli 2,8 % (jämfört med 2,4 % år 2000). Oljepriserna förblev i allmänhet höga i början av 2001, men något lägre än de mycket höga priserna under senare delen av 2000, och låg kvar på en tämligen stabil nivå till mitten av september, då priserna föll kraftigt för att nå nivåer som inte förekommit sedan mitten av Vad beträffar valutan förblev euron jämfört med tidigare tämligen svag mot US-dollarn under 2001, vilket bidrog till att EU:s export i stort sett förblev konkurrenskraftig på världsmarknaderna. 12. I överensstämmelse med den globala ekonomins allmänna nedgång var de internationella jordbruksmarknaderna relativt stillastående under en stor del av Internationella priser på den mesta spannmålen visade till en början viss återhämtning i början av andra halvåret, efter att ha fallit under det första halvåret. Den ekonomiska osäkerheten efter händelserna den 11 september satte dock press på priserna igen, som förblev i stort sett oförändrade under de återstående månaderna. 13. Internationella vetepriser låg kvar relativt högt under året och långt över föregående års nivåer fram till september, på grund av att produktionen föll i de viktigaste exportländerna och att man förväntade ökad efterfrågan i världen. Från oktober och därefter låg dock prisnivåerna, om än fortfarande tämligen höga, något under de höga nivåerna för motsvarande period vid slutet av Efterfrågan hade minskat och det fanns tecken på att det i många länder, som inte traditionellt är kända som exportörer, fanns betydande överskott som kunde användas för export. På världsmarknaden för majs föll priserna med i storleksordningen 10 % mellan januari och juni innan de återhämtade sig något till augusti, då de återigen hamnade under ny prispress nedåt allteftersom framtidsutsikterna blev osäkra. Priserna föll kraftigt mellan augusti och oktober på grund av de stora lagren och liten efterfrågan, men återhämtade sig något mot slutet av året eftersom produktionen förväntades minska i Förenta staterna. 14. På köttmarknaderna stärktes de internationella priserna under första delen av 2001, vilket främst berodde på en kraftig ökning av fjäderfäpriserna. Försämringen av den globala ekonomiska situationen och de första rapporterade fallen av BSE i Asien i september höll dock tillbaka en höjning av köttpriserna genom att begränsa ökningen av den globala köttkonsumtionen. Priserna på nötkött, som gradvis hade återhämtat sig under det första halvåret, pressades nedåt mot slutet av året till följd av förnyad oro för djursjukdomar men även på grund av en global rörelse bort från nötkött mot annat kött. I samband med den allmänna uppbromsningen av den globala ekonomiska tillväxten och särskilt den minskade efterfrågan i de regioner som varit de viktigaste växande marknaderna under senare år, föll de internationella priserna på mjölkprodukter markant under andra halvåret, så att priserna i december för samtliga mjölkprodukter utom cheddarost låg klart under priserna 12 månader tidigare. 15. EU:s resultat på de internationella jordbruksmarknaderna 2001 har varit tämligen blandat. Medan den svaga euron förbättrat konkurrenskraften för EU:s export, har nedgången i den globala ekonomin jämte årets dåliga spannmålsskörd, den ökade spannmålskonkurrensen från tredjeländer och de nyligen inträffade kriserna i köttsektorn alla haft en klart återhållande effekt på EU:s export. 14

15 16. Under de första tio månaderna 2001 steg det totala värdet av EU:s jordbruksexport något (omkring 2,3 %) jämfört med samma period året innan. Bakom denna siffra finns emellertid stora variationer mellan olika produktsektorer. Spannmålsexporten föll kraftigt med omkring 30 % i volym och 15 % i värde (räknat i euro), vilket delvis berodde på den ökade konkurrensen från export från länderna i Central- och Östeuropa och från republikerna i det före detta Sovjetunionen, där spannmålsgrödorna 2001 hade återhämtat sig från de av torka påverkade nivåerna föregående år. På liknande sätt registrerades stora fall i värdet av export av djurfoder (-19 %) och olivolja (-9,5 %). Däremot förekom betydande ökningar för socker (+36 %), frukt (+16 %) och grönsaker (+17 %). 17. Vad beträffar köttexporten minskade exportvolymen under de första tio månaderna, jämfört med samma period föregående år, till följd av utbrotten av BSE och mul- och klövsjuka, som i det närmaste stoppade EU-exporten av köttprodukter under en viss tid. Nötköttsexporten minskade med drygt 20 % både i volym och i värde, medan exporten av griskött minskade kraftigt i volym (omkring 34 %) men mindre i värde (-13 %). Exporten av fjäderfäkött minskade i volym (med omkring 4 %) men ökade faktiskt i värde (+13 %). Fastän mjölkprodukternas exportvolym minskade märkbart ökade värdet av viss export, särskilt ost (+8 %) och koncentrerad mjölk (+35 %), medan exporten av skummjölkspulver föll kraftigt (med nästan 50 % i värde) till följd av såväl begränsad tillgång i EU som sänkta exportbidragsnivåer. 18. Interventionslagren ökade för flertalet jordbruksprodukter som omfattades av interventionssystem på marknaderna under För spannmål ökade interventionslagren från omkring 6,6 miljoner ton i slutet av 2000 till omkring 7,0 miljoner ton i slutet av Bakom dessa siffror döljer sig emellertid tämligen stora variationer i förändringar av lagerstorlek för olika typer av spannmål. Medan vetelagren minskade avsevärt under 2001 (ner till omkring 0,66 miljoner ton i slutet av året från 1,8 miljoner ton i december 2000), ökade kornlagren under samma period från 1,2 till 1,7 miljoner ton, och råglagren, som ökade från 3,6 till 4,7 miljoner ton, ger fortsatt anledning till oro. Interventionslagren av mjölkpulver hade tagit slut redan i oktober 2000 och låg kvar så under 2001, medan smörlagren minskade från nästan ton i början av 2001 till omkring ton i slutet av året. Till följd av de nya kriserna i köttsektorn ökade interventionslagren av nötkött, som under 2000 i det närmaste tagit slut, väsentligt under 2001 för att uppgå till omkring ton i slutet av året Produktionsnivåer 19. Totalt sett tyder de senaste uppskattningarna (tillgängliga i slutet av december) på att spannmålsproduktionen 2001 var liten med strax över 201 miljoner ton. Detta är en minskning med omkring 12,7 miljoner ton (eller omkring 6 %) jämfört med föregående års rekordskörd, men ändå något mer än skörden Den sammanlagda minskningen jämfört med 2000 beror främst på de dåliga väderförhållanden som drabbade flertalet EU-länder under året. De största produktionsfallen ägde rum i Frankrike (-6 miljoner ton eller 9 %), Spanien (-6,9 miljoner ton eller 29 %) och Förenade kungariket (-4,4 miljoner ton eller 18 %). I Tyskland ökade produktionen avsevärt (+4,8 miljoner ton eller 11 %) till följd av en rekordskörd och blev därigenom för första gången den största stråsädsproducenten i EU, före Frankrike. Det mesta av det totala produktionsfallet beror på minskningen av vete ( 11,4 miljoner ton, eller 12 %, jämfört med föregående år). Även produktionen av korn förväntas minska med 3,3 miljoner ton (eller 6,4 %) jämfört med 2000 och durumvete med 1,1 miljoner ton (eller 12,4 %). Däremot förväntas produktionen av majs öka med omkring 2,4 miljoner 15

16 ton (omkring 6 %) till knappt 41 miljoner ton och råg med 0,8 miljoner ton (eller 15 %), på grund av en produktionsökning på en miljon ton i Tyskland. 20. Den sammanlagda nedgången i spannmålsproduktion speglar en allmän minskning av både spannmålsarealen och avkastningen för Den totala spannmålsarealen minskade med 2,8 % (omkring 1,1 miljoner hektar) jämfört med föregående år, vilket nästan helt beror på minskad veteareal (omkring 8 %). Den enda markanta arealökningen jämfört med föregående år står majsarealen för (med omkring 5 % eller omkring 0,2 miljoner hektar under föregående år), medan arealerna för korn och durumvete förblev mer eller mindre konstanta. 21. De senaste uppskattningarna visar på en genomsnittlig minskning av spannmålsavkastningen med drygt 3 % jämfört med föregående år, eller 5,5 ton per hektar. Detta är omkring 4 % under trenden och det är avkastningen för korn (-6 %) och durumvete (-12 %) som minskar mest. Genomsnittsavkastningen för mjukt vete gick också ner (med 4 %), medan majsskörden steg något (med 1 %) och rågskörden gick upp markant (med 19 %). Emellertid varierar mönstret för avkastningen i hög grad mellan medlemsländerna. Medan till exempel skörden av mjukt vete minskade markant i Spanien (med omkring en tredjedel) och i mindre utsträckning i Frankrike (-6 %), Italien (-4 %) och Förenade kungariket (-10 %), ökade den avsevärt (omkring 8 %) i Irland och Tyskland och tog ett språng i Österrike (omkring 16 %). På liknande sätt ökade rågavkastningen avsevärt i Tyskland (med 25 %) och Österrike (med 20 %), men föll kraftigt i Spanien (med 44 %) och Portugal (med 30 %). För majs var emellertid variationen mellan medlemsstaterna mindre dramatisk, och så gott som samtliga registrerade ökad avkastning. 22. Den totala oljeväxtproduktionen (raps, solrosor och soja) på 13,4 miljoner ton, som omfattar produktion av både livsmedel och icke-livsmedel, ligger på i stort sett samma nivå som föregående år och klart under rekordskörden Både den totala odlingsarealen och den totala avkastningen för oljeväxter är i det närmaste oförändrade sedan När det gäller den enskilda grödan gick sojaproduktionen upp med drygt 6 %, till följd av en ökning på 50 % av odlingsarealen i Frankrike, medan produktionen av solrosor och rapsfrö sjönk mycket marginellt året innan (på grund av en något lägre genomsnittlig avkastning). På nationell nivå ägde mer markanta förändringar rum. 23. Medan arealen för proteingrödor ökade marginellt (med 3 %) jämfört med föregående år, minskade den totala avkastningen, så att det sammanlagda resultatet blev omkring 3 % lägre än 2000 med 3,7 miljoner ton, vilket är den lägsta nivån sedan Oljelinsarealen minskade dramatiskt från hektar 2000 till hektar 2001, till följd av förändringar i den gemensamma organisationen av denna marknad. Dock ledde en bättre avkastning till att minskningen av den sammanlagda produktionen blev mindre märkbar, från ton 2000 till ton De senaste uppskattningarna tyder på att EU:s sockerproduktion föll med omkring 15 % jämfört med föregående år, vilket främst beror på lägre produktion i Frankrike, Tyskland och Italien. Medan den sammanlagda odlingsarealen för betor endast minskade något (men följde på en brant nedgång året innan), minskade avkastningen kraftigt på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Särskilt drabbade det rikliga regnandet i september många produktionsområden som Tyskland och Frankrike, vilket försämrade skörden. 16

17 25. Enligt de första uppskattningarna var produktionen av olivolja avsevärt högre 2001 med omkring 2,1 miljoner ton. 26. Enligt de första prognoserna sjönk produktionen av både frukt (-2,5 % jämfört med 2000) och färska grönsaker (-1,1 %) under Produktionen av potatis uppskattas ha minskat med 8 % jämfört med föregående år, till följd av att perioder med torka och höga temperaturer drabbade potatissorter som inte konstbevattnas i de södra regionerna, medan stora mängder regn hindrade den nordeuropeiska produktionen. 27. Efter en mycket god skörd 1999, då produktionen var den högsta på många år, och en något lägre produktion 2000, visar de senaste uppskattningarna att vinproduktionen minskat under 2001 med ungefär 7,6 % jämfört med föregående år till 169,5 miljoner hektoliter. I Spanien föll produktionen rejält (drygt 20 %) medan den i både Frankrike och Italien minskade med mellan 2,2 och 4,7 %. Däremot beräknades vinproduktionen ha ökat med drygt 15 % i Österrike och Portugal efter kraftiga nedgångar året innan. 28. Till följd av att konsumtionen rasade i slutet av 2000, vilket fortsatte in i 2001, utsattes produktionen av nötkött under 2001 för ett antal kortvariga störningar. För det första skapade överskottet av ett stort antal djur som kvarhölls på bondgårdarna i slutet av 2000, på grund av prisfallen och den kraftiga efterfrågeminskningen, en reserv på omkring 1 miljon slaktdjur. Medan en stor del av dessa slaktades under 2001 behölls många till följande år på grund av de låga priserna. För det andra påverkades produktionen kraftigt av de olika åtgärder som vidtogs för att stödja marknaden och motverka konsekvenserna av de nya utbrotten av BSE och mul- och klövsjuka. Man uppskattar att drygt ton kött drogs tillbaka från marknaden. Mot bakgrund av samtliga dessa faktorer visar de senaste uppskattningarna av den nötköttsproduktion som är avsedd för livsmedel på omkring 7,4 miljoner ton 2001, vilket är i det närmaste oförändrat sedan föregående år, men ändå en minskning med 4 % jämfört med Precis som 1996 ökade de nya utbrotten av BSE efterfrågan på griskött och ledde till en oavbrutet hög prisnivå Utbrottet av mul- och klövsjukan, främst i Förenade kungariket och Nederländerna, och de senare utbrotten av klassisk svinpest i Spanien och i mindre utsträckning i Tyskland, ledde dock till kraftiga störningar i grisköttssektorn. Detta berodde på att djur förstördes av sanitära skäl, att boskapens rörlighet inskränktes och att tredjeländer införde ett stort antal exportförbud. Trots det förbättrades förhållandena något under årets senare del och den sammanlagda produktionen för 2001 förväntas öka något (omkring 0,5 %) jämfört med föregående år, fastän produktionsfallet låg på 2,4 % jämfört med Till skillnad från den stagnation i produktionen som skedde 1999 och 2000, till följd av en avmattning av exporten och en minskad konsumtion efter dioxinkrisen i Belgien 1999, ökade fjäderfäproduktionen under 2001 med omkring 4 % jämfört med Detta beror främst på rädslan för galna ko-sjukan, som ledde till en omsvängning i efterfrågan bort från nötkött till andra sorters kött, och som främst gynnade fjäderfäsektorn tack vare dess förmåga att svara relativt snabbt på den ökade efterfrågan på alternativ till nötkött. 31. Till skillnad från den ganska stabila situationen 1999 och 2000 var 2001 ett dåligt år för sektorn för får- och getkött. Utbrottet av mul- och klövsjuka i Förenade kungariket och i vissa andra europeiska länder drabbade sektorn hårt med stora förluster då djur gallrades ut (nästan fullständigt i Förenade kungariket) och handeln inskränktes. Dessutom infördes inskränkningar i rörligheten för att begränsa spridningen av 17

18 sjukdomen vilket ledde till omsättningssvårigheter. På grund av detta förväntas EU:s totala produktion för 2001 sjunka med 8 % jämfört med 2000, till nivåer klart under topparna under det tidiga 1990-talet. 32. EU:s mjölkkobesättning förväntas uppgå till omkring 20,5 miljoner djur i slutet av 2001, vilket är en liten minskning med 0,6 % från föregående år. Däremot förväntas mjölkavkastningen öka med 2 %, så att den totala mjölkproduktionen för 2001 uppnår lite drygt 122 miljoner ton, dvs. nästan lika mycket som under 1999 och Mjölkleveranserna till mejerierna gick upp något (0,5 %) jämfört med 2000, på grund av ökningar i flera medlemsstater och trots de förväntade minskningarna i Frankrike och Finland. 33. Produktionen av smör under 2001 beräknas ha minskat med omkring 1,8 % jämfört med 2000, vilket är en fortsättning på den liknande mindre minskning som inträffade föregående år. Ökad konsumtion fick ostproduktionen att stiga med 4 %, vilket följde på produktionsökningen 2000 på 2,4 %. Produktionen av skummjölkspulver sjönk igen under 2001 (-6,4 % jämfört med 2000) vilket var en fortsättning på den kraftiga minskningen från föregående år (-5,7 %) Utvecklingen för producent- och marknadspriser 34. Enligt de första tillgängliga prognoserna i slutet av december 2001 ökade producentprisindex för jordbruksprodukter år 2001 med i genomsnitt 5 % i nominella termer i EU jämfört med föregående år, till följd av en ökning av priserna på animalieprodukter med 5,8 % och en ökning av priserna på vegetabilieprodukter med 4,1 %. Bland vegetabilieprodukterna ökade priserna främst för potatis (+27,1 %), oljeväxter (+15 %), durumvete (+14,7 %) och frukt (+11,5 %). Den uppåtgående trenden bröts främst av priserna på oliver och olivolja, som minskade med 4 %. När det gäller animalieprodukter ökade priserna på griskött kraftigt med 20 %, vilket fortsatte den kraftiga prisökningen från föregående år. Betydande höjningar noterades även för får- och lammkött (+10,6 %), fjäderfäkött (+6,4 %) och mjölk (+7,8 %). Däremot föll priserna för nötkött och kalvkött kraftigt (med 11,3 % respektive 7,7 %) och priserna på ägg med 2,1 %. 35. Efter att hänsyn tagits till inflationen steg producentprisindex för hela Europeiska unionen med 2,6 % jämfört med föregående år. Störst var ökningarna i Österrike (+4,4 %), Danmark (+4,8 %), Tyskland (+6,8 %), Portugal (+5,3 %) och Förenade kungariket (+6,5 %). Även producentpriserna steg i flertalet andra medlemsstater: i Belgien (+3,2 %), Grekland (+3,2 %), Frankrike (+2,3 %), Irland (+1,8 %), Italien (+2,5 %), Nederländerna (+1,0 %), Finland (+1,6 %) och Sverige (+2,9 %). Däremot var producentpriserna i reala termer i stort sett oförändrade i Spanien och föll faktiskt i Luxemburg (med 3,0 %). 36. Under 2001 sänktes interventionspriset för spannmål enligt Agenda 2000 från 110,25 euro/ton till 101,31 euro/ton, medan stödet höjdes från 58,76 euro/ton till 63 euro/ton referensavkastning. Det obligatoriska arealuttaget bibehölls på 10 %. Mot denna bakgrund, jämte den allmänt minskade spannmålsskörden jämfört med 2000, var de genomsnittliga marknadspriserna på spannmål i EU mestadels tämligen stabila under året. Endast durumvete visade på någon större förändring (en ökning från omkring 150 euro/ton i början av året till knappt 200 euro/ton i mitten av december, till följd av det kraftiga produktionsfallet och bristen på interventionslager). 18

19 37. Genomsnittspriserna på vete av brödkvalitet låg särskilt stilla under hela året på omkring 140 euro/ton. Även EU-priserna på majs var stabila på omkring 140 euro/ton från januari till mitten av augusti, men föll sedan till omkring 130 euro/ton när utsikterna till en god majsskörd befästes och låg kvar på den nivån under återstoden av året. 38. De genomsnittliga marknadspriserna i EU för korn visade små variationer under året, förutom priserna på maltkorn som vid årets mitt föll från 140 euro/ton, för att sedan från augusti och framåt åter uppnå denna nivå. De genomsnittliga EU-priserna för råg steg i allmänhet under årets första hälft men sjönk därefter, då en stor skörd förväntades i Tyskland. Detta var särskilt fallet för genomsnittspriserna på råg av brödkvalitet som steg från 123 euro/ton i januari till 135 euro/ton i juli, men därefter sjönk fram till augusti till 115 euro/ton och låg kvar på denna nivå under resten av året. 39. Priserna på olivolja förbättrades i allmänhet under 2001 från de låga nivåerna föregående år, men sjönk något mot slutet av året i Spanien och Italien, sedan uppgifter om den kommande skördens storlek kommit fram. För italiensk extra jungfruolja och bomolja visar siffror från slutet av december 2001 att olivoljepriserna i stort sett är oförändrade sedan året innan och ligger över utlösningströskeln för privat lagring. Priserna på spansk olivolja ökade markant under senare hälften av 2001 jämfört med samma period 2000 för både extra jungfruolja och bomolja. Priserna på extra jungfruolja låg vanligen över utlösningspriset för privat lagring från september 2001 och framåt. Till skillnad från den allmänna förbättringen på olivoljemarknaderna under 2001 rasade priserna och försäljningen av olja av olivrestprodukter på grund av rädslan för att livsmedel kunde innehålla polycykliska aromatiska kolväten. 40. I allmänhet fortsatte priserna på vin att falla under 2001 även under föregående års nivåer. I början av december 2001 hade marknadspriserna på rödvin jämfört med samma period föregående år gått ner med 15 % i Frankrike och 24 % i Spanien. Tidigare under året låg dessa priser på ännu lägre relativa nivåer medan priserna i Italien förblev i stort sett oförändrade. Priserna på vitt vin visade i allmänhet mindre dramatiska förändringar. De föll med omkring 5 % i Spanien, 7 % i Italien och 10 % i Frankrike under samma period. Medan priserna på vitt vin varit stabila i Spanien och Italien växlade priserna i Frankrike avsevärt under året. 41. De genomsnittliga EU-priserna på smör låg i början på året på 97,5 % av interventionspriset, men föll därefter ända till mitten av mars till 93,5 % innan de började stiga igen till strax under interventionspriset i slutet av juli. Därefter föll priserna långsamt under resten av året och nådde en nivå på omkring 91 % av interventionspriset i mitten av december. Till följd av produktionsfallet och de små lagervolymerna låg genomsnittspriserna för skummjölkspulver kvar strax över interventionspriset under större delen av året. I början av året låg priserna på 131 % av interventionspriset, sjönk under årets fyra första månader till omkring 112 %, steg i maj tillbaka till omkring 127 % och föll slutligen på nytt mot årets slut till omkring 5 % under interventionspriset. Det genomsnittspris som betalades till mjölkproducenter ökade med 6,5 % år Priserna på nötkött 2001 låg avsevärt under priserna under större delen av föregående år (innan BSE-krisen bröt ut). Dessutom minskade under årets senare hälft slaktpriserna på kor avsevärt, särskilt i Nederländerna och Tyskland. Detta var delvis en säsongbetingad trend men speglade också den avsevärda djurreserv som behölls i jordbruken tidigare 19

20 under året, främst på grund av minskad export till följd av BSE och mul- och klövsjuka, och som senare efter hand sändes till slakt. 43. Den särskilda uppköpsordningen och andra åtgärder som vidtagits spelade en viktig roll för att stödja marknaden Tillsammans med att nötköttskonsumtionen ökade ledde den till att EU-marknaden för nötkött gradvis återhämtade sig. I början av december hade slaktpriserna på unga tjurar och stutar stigit till 86,2 % respektive 83,6 % av interventionspriset, fastän slaktpriserna på kor fortsatte att sjunka. Emellertid fick de första registrerade fallen av BSE i Österrike och Finland priserna att sjunka i mitten av december. 44. Som en indikation på de senaste krisernas inverkan på nötköttsmarknaderna, visar en jämförelse av priserna på nötkött i oktober 2001 med priserna året innan (när BSEkrisen bröt ut) inledningsvis till synes stora prisfall (t.ex. hade priserna på unga tjurar fallit med 18,5 %, kvigor med 15 % och kor med drygt 30 %). Man måste dock komma ihåg att 2000 allmänt sågs som ett ovanligt bra år vad beträffar marknadsprisernas nivåer och att en jämförelse med priser under samma period 1999 är mer relevant. Mot denna bakgrund är prisfallet mindre dramatiskt (t.ex. föll priserna på unga tjurar med 15,5 %, kvigor med 9,4 % och kor med drygt 22 % jämfört med 1999 års prisnivåer). Dessa prisminskningar bör även ses i ljuset av den minskning på 13,4 % av interventionspriserna som fastställdes i Agenda Jordbrukarna kompenserades för sänkningen genom höjda direkta betalningar, vilket till en del uppvägde deras förluster och bidrog till att lindra marknadssituationen ytterligare. 45. Efter fjäderfämarknadens snabba återhämtning under 2000 fick BSE-krisens positiva inverkan på fjäderfäsektorn priserna att stiga till de högsta nivåerna någonsin i februari 2001 på nästan 170 euro/100 kg, vilket är klart över priserna för motsvarande period under senare år. Genomsnittspriserna sjönk därefter under resten av 2001, men de var fortfarande högre än under föregående år ända fram till slutet av augusti, då de föll till de senaste årens genomsnittsnivåer. I november började genomsnittspriset stiga på nytt, främst på grund av stora prisökningar i Spanien, innan de sjönk igen i december. Året slutade på nästan 133 euro/100 kg, vilket ungefärligen motsvarar genomsnittspriset för de senaste åren men är en klar minskning (runt 15 %) jämfört med priserna 12 månader tidigare. 46. Rädslan för BSE ledde till att efterfrågan på nötkött minskade vilket till en del gynnade grisköttsektorn. Därför fortsatte den markanta ökningen av priser på griskött under 2000 under det första kvartalet 2001, med priser som steg brant för att nå en topp i mars på omkring 200 euro/100 kg. Även om marknadspriserna i EU i allmänhet låg kvar på historiskt sett höga nivåer, sjönk de efter toppen i mars vilket främst berodde på exportsvårigheter och på att nötköttskonsumtionen åter ökade. I oktober hade priserna fallit till nivåerna vid årets början och fortsatte att sjunka till drygt 136 euro/100 kg mot slutet av året, vilket motsvarar en minskning med omkring 15 % jämfört med prisnivåerna i början av Förutom i Förenade kungariket var marknaden för får- och getköttsprodukter fortsatt gynnsam genom 2001, med priser som i allmänhet väl översteg de senare årens priser. Under årets första hälft nådde EU:s genomsnittspriser en topp kring slutet av april, omkring 12 % högre än vid årets början, men föll sedan för att nå en bottennotering i juli med omkring 8 % lägre priser än i början av året. Utbrottet av mul- och klövsjuka i Förenade kungariket i slutet av februari skapade turbulens på marknaden. Lammpriserna föll här med drygt en fjärdedel direkt efter nyheterna om utbrottet och 20

Jordbruksläget i Europeiska unionen. Rapport 2002

Jordbruksläget i Europeiska unionen. Rapport 2002 TT ** TT. EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.1.2004 KOM(2003) 852 slutlig Jordbruksläget i Europeiska unionen Rapport 2002 Rapporten offentliggörs tillsammans med Allmän rapport om Europeiska

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet ARBETSDOKUMENT. om förberedelser inför medlingen före första behandlingen. Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet ARBETSDOKUMENT. om förberedelser inför medlingen före första behandlingen. Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 19 juni 2001 ARBETSDOKUMENT om förberedelser inför medlingen före första behandlingen Del I: Den gemensamma jordbrukspolitiken Budgetutskottet Föredragande:

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2016

Priser på jordbruksprodukter september 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna

Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2016-07-04 Marknad i balans ger svag utveckling i råvarupriserna 2016-2025 Utbudet matchar efterfrågan för de flesta råvarorna vilket ger en blygsam prisutveckling

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen

Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016

Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-01 Priser på jordbruksprodukter augusti 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 561 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter

Läs mer

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad

2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad 2003-05-14 Fodersäd Rekordskörd väntas enligt USDA Världslagren av fodersäd minskar för femte året i rad Enligt USDAs senaste skördeprognos för 2003/04 väntas världsproduktionen av fodersäd slå nytt skörderekord.

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Förädlade livsmedel på den internationella arenan

Förädlade livsmedel på den internationella arenan Förädlade livsmedel på den internationella arenan Studie över handeln med livsmedelsindustriprodukter 1995 2005 en kortversion De globala marknaderna för livsmedelsindustriprodukter har växt, samtidigt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ARBETSDOKUMENT. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling ARBETSDOKUMENT. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 6 november 2001 ARBETSDOKUMENT om kommissionens meddelande om möjligheterna att främja odlingen av växtproteiner i EU (KOM(2001)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar

Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-20 Sveriges produktion av nötkött och ägg ökar men importen tar ändå marknadsandelar Under första halvåret 2013 fortsatte Sveriges produktion av

Läs mer

Fact Sheet. Olivoljesektorn i Europeiska unionen. 1. Europeiska unionen. EU är världsledande när det gäller produktion av olivolja

Fact Sheet. Olivoljesektorn i Europeiska unionen. 1. Europeiska unionen. EU är världsledande när det gäller produktion av olivolja Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för jordbruk Olivoljesektorn i Europeiska unionen Fact Sheet Olivolja är en produkt med många användningsområden. I områdena kring Medelhavet har olivolja under

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 4.9.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 4.9.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.9.2014 C(2014) 6326 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 4.9.2014 om tillfälliga undantagsåtgärder för sektorn för mjölk och mjölkprodukter i

Läs mer

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala

Läs mer

Uppföljning av LRFs strategiska mål

Uppföljning av LRFs strategiska mål Uppföljning av LRFs strategiska mål Kvartalsrapport Kvartal 2, : - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 3 procent per år i primärledet. Produktionsvärde: Osäker prognos indikerar,5

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/BA/sv 1 SLUTAKT AF/CE/BA/sv 1 De befullmäktigade för KONUNGARIKET BELGIEN, REPUBLIKEN BULGARIEN, REPUBLIKEN TJECKIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN ESTLAND, REPUBLIKEN GREKLAND,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET >r >r EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION "A- * "A" Bryssel den 15.9.25 KOM(25) 43 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET OM MEDLEMSSTATERNAS TILLÄMPNING AV RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm

Ekonomi och Marknad september 2015. -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad september 2015 -Gris, nöt och lamm Ekonomi och Marknad utges av LRF Kött och syftar till att beskriva marknadsläget inom köttslagen gris, nöt och lamm. Gris Gris Nöt Får och lamm EU-kommissionen

Läs mer

Sveriges livsmedelsexport 2006

Sveriges livsmedelsexport 2006 Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor

Läs mer

Översikten i sammandrag

Översikten i sammandrag OECD-FAO Agricultural Outlook 2009 Summary in Swedish OECD-FAO:s jordbruksöversikt 2009 Sammanfattning på svenska Översikten i sammandrag De makroekonomiska villkor som bildar underlaget för den här halvtidsrapporten

Läs mer

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande:

Då kommissionen fattade detta beslut togs hänsyn till följande: EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 21.12.2001 C(2001)4748 Ärende: Statligt stöd nr N 649/00 Finland Undantag från skatt vid köp av fast egendom Herr Minister, Jag har äran att informera Er att kommissionen

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 11.3.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 11.3.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.3.2014 C(2014) 1447 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 11.3.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013

Läs mer

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT.

944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT. 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in schwedischer Sprache (Normativer Teil) 1 von 10 SLUTAKT AF/CE/SE/sv 1 2 von 10 944 der Beilagen XXIV. GP - Staatsvertrag - 38 Schlussakte in

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2016

Priser på jordbruksprodukter januari 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-01-28 Priser på jordbruksprodukter januari 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i, men även i. Priset i var hela 23 procent högre

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 4. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas under sommaren. Situationen har förvärrats efter att Ryssland i början av augusti

Läs mer

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag

13 Jordbruket i EU. Sammanfattning. Växtodling och företag 211 Kapitel 13 innehåller uppgifter för EU-länderna om Sysselsättning Arealer och företag Växtodling och trädgårdsodling Husdjur Redovisningen hänför sig främst till förhållandena 2004 men vissa tabeller

Läs mer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer 1.1 Gemenskapens politik inom sektorn för oljeväxter Europeiska unionen är en viktig aktör på världsmarknaden för oljeväxter. Den

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.4.2016 COM(2016) 208 final 2016/0111 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag

Läs mer

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU

ADE ADAS AGROTEC- Evaluators.EU Kort sammanfattning Den här utvärderingen avser genomförandet av systemet för jordbruksrådgivning. Det övergripande målet med utvärderingen är att granska systemets effektivitet och verkningsfullhet när

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 4 /03 Dnr 386/01/

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 4 /03 Dnr 386/01/ JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 4 /03 Dnr 386/01/2003 31.1.2003 Giltighetstid 29.2.2003 tills vidare Bemyndigande Lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 3/04 Dnr 130/01/

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET Nr 3/04 Dnr 130/01/ JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 3/04 Dnr 130/01/2004 21.1.2004 Giltighetstid 28.1.2004 tills vidare Bemyndigande 11 lagen om verkställighet av Europeiska gemenskapens gemensamma jordbrukspolitik

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som

Läs mer

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik

MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV ECB:S EXPERTER. Tekniska antaganden om räntor, växelkurser, råvarupriser och finanspolitik Ruta MAKROEKONOMISKA FRAMTIDSBEDÖMNINGAR FÖR EUROOMRÅDET AV :S EXPERTER Det ekonomiska läget är för närvarande mycket osäkert i och med att det är avhängigt av både framtida penningpolitiska beslut och

Läs mer

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1

SLUTAKT. AF/CE/LB/sv 1 SLUTAKT AF/CE/LB/sv 1 De befullmäktigade ombuden för KONUNGARIKET BELGIEN, KONUNGARIKET DANMARK, FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLAND, REPUBLIKEN GREKLAND, KONUNGARIKET SPANIEN, REPUBLIKEN FRANKRIKE, IRLAND, REPUBLIKEN

Läs mer

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller

JORDBRUKET INOM EU. i diagram och tabeller JORDBRUKET INOM EU i diagram och tabeller 1 Jordbruket inom EU i diagram och tabeller Statistikenheten 981105 Referenser Lars Augustsson 036-15 59 61 2 Innehåll 1 EU:s jordbruksproduktion som del av världsproduktionen.

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den, 19.03.2002 C(2002) 708 Ärende: Statligt stöd nr N 327/01 Sverige Stöd till trädgårdsnäringen Herr Minister, Jag har äran att meddela Er att kommissionen inte har några

Läs mer

Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter

Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter EUROPEISKA KOMISSIONEN Bryssel den 23-03-2001 SG(2001) D/287103 Ärende: Statligt stöd/finland Stödnummer N 429/00 Stöd för marknadsföring av ekologiska produkter Herr Minister, I enlighet med artikel 88.3

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 13 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

UTVÄRDERING AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN INOM SEKTORN FÖR PROTEINGRÖDOR

UTVÄRDERING AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN INOM SEKTORN FÖR PROTEINGRÖDOR LMC INTERNATIONAL UTVÄRDERING AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN INOM SEKTORN FÖR PROTEINGRÖDOR Sammanfattning November 2009 New York 1841 Broadway New York, NY 10023 USA Tfn +1 212586-2427 Fax +1 212397-4756

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0525/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0435/2006

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0525/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0435/2006 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 10.10.2006 B6-0525/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0435/2006 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Joseph

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport FRÅN LRF MJÖLK NR 6. 2014 Sammanfattning Den internationella mejerimarknaden har fortsatt att försvagas de senaste månaderna. Situationen är alltjämt besvärlig sedan Ryssland i början

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande "Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Till stora utskottet. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd. meddelande Halvtidsöversyn av den. av den gemensamma jordbrukspolitiken. JORD- OCH SKOGSBRUKSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 20/2002 rd Statsrådets utredning med anledning av kommissionens meddelande "Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken" Till stora utskottet INLEDNING

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

L 152/24 Europeiska unionens officiella tidning

L 152/24 Europeiska unionens officiella tidning L 152/24 Europeiska unionens officiella tidning 11.6.2011 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 562/2011 av den 10 juni 2011 om antagande av en plan för att tilldela medlemsstaterna resurser som

Läs mer

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras

EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras EDF Snapshot 2010 Mjölkproduktionen centraliseras Både Europas mjölkbälte och Sveriges mjölkbälte kommer att stå för allt större del av mjölkproduktionen i framtiden, men lönsamma mjölkföretag återfinns

Läs mer

Mejerimarknadsrapport

Mejerimarknadsrapport Mejerimarknadsrapport från Svensk Mjölk NR 2. 2011 Sammanfattning Fortsatt stark mejerimarknad, även om världsmarknadspriserna för mejeriprodukter har sjunkit något den senaste tiden. Även priserna i Fonterras

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 248/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel (2014/335/EU, Euratom) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I proposition

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

14 Internationella uppgifter om jordbruk

14 Internationella uppgifter om jordbruk 249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2010 KOM(2010) 655 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om övervakning av koldioxidutsläpp

Läs mer

Nya aktörer på världsmarknaden

Nya aktörer på världsmarknaden Nya aktörer på världsmarknaden Global marknadsöversikt för jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Länderna är idag stora producenter inom livsmedelsproduktionen

Läs mer

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET

PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET PRODUKTIVITETS- & KOSTNADSUTVECKLING UNDER 2000-TALET INNEHÅLL INLEDNING 3 NEDVÄXLAD GLOBAL TILLVÄXTTREND 4 PRODUKTIVITETSLYFTET ÄR ÖVER 5 SVENSK KONKURRENSKRAFT 5 SVAG ÅTERHÄMTNING FÖR INDUSTRIN EFTER

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer