Jordbruksläget i Europeiska unionen. Rapport 2002

Transkript

1 TT ** TT. EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den KOM(2003) 852 slutlig Jordbruksläget i Europeiska unionen Rapport 2002 Rapporten offentliggörs tillsammans med Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2002 BRYSSELLUXEMBURG, 2003 SV SV

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. KONJUNKTUR OCH INKOMSTERNA I JORDBRUKET Översikt Produktion Producentpriser och marknadspriser Kostnader för produktionsmedel Utvecklingen av jordbruksinkomsterna Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisning (FADN) POLITIKUTVECKLING OCH LAGSTIFTNINGSINITIATIV Halvtidsöversyn av den gemensamma jordbrukspolitiken Kvalitetspolitik Ekologiskt jordbruk Marknadsföring av jordbruksprodukter Förenkling av jordbrukslagstiftningen Statligt stöd Stöd till de sämst ställda Regionerna i gemenskapens yttersta randområden Åtgärder för information om den gemensamma jordbrukspolitiken Informations och kommunikationsteknik Rådgivande kommittéer och förbindelserna med samhälls och branschorganisationer MARKNADSUTVECKLINGEN Vegetabilieprodukter Animalieprodukter DET AGROMONETÄRA SYSTEMET Utvecklingen under UTVECKLING AV LANDSBYGDEN Belgien Danmark Tyskland Grekland 93 2

3 5.5. Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Förenade kungariket MILJÖ OCH SKOG Miljöåtgärder Skogsbruksåtgärder FINANSIERINGEN AV DEN GEMENSAMMA JORDBRUKSPOLITIKEN ÅR EUGFJ:s garantisektion EUGFJ:s utvecklingssektion Utvärdering UTVIDGNINGEN Den viktigaste utvecklingen INTERNATIONELLA FÖRBINDELSER Internationella organisationer och avtal Bilaterala och regionala handelsförbindelser 128 3

4 1. KONJUNKTUR OCH INKOMSTERNA I JORDBRUKET 1.1. Översikt 1. Jordbruksåret 2002 utmärktes främst av följande förändringar: a) Generellt sett en otillfredställande global ekonomisk återhämtning och ett internationellt läge präglat av osäkerhet som en följd av den kombinerade effekten av geopolitiska spänningar, negativ utveckling på kapitalmarknaderna och ovisshet om ekonomins och näringslivets faktiska tillstånd. b) En markant återuppgång i oljepriserna under loppet av 2002, tillbaka till de relativt höga nivåerna under första hälften av c) En försämring av investerarnas förtroende, vilket i kombination med stigande oljepriser urholkade köpkraften och ledde till att den privata konsumtionen i EU ökade endast marginellt under d) En märkbar återhämtning inom boskapssektorn efter den senaste tidens kriser med BSE och mul och klövsjuka. Konsumtionen av nöt och kalvkött ökade kraftigt och priserna i sektorn steg med mer än 6 % i genomsnitt. Återhämtningen inom nötköttssektorn ledde till att 2002 års priser på fläskkött hamnade väsentligt under de exceptionellt höga nivåerna under 2001, och priserna för fjäderfäkött låg under större delen av året också en bra bit under motsvarande priser för e) Allmänt gynnsamma väderförhållanden under jordbruksåret, med undantag för allvarliga översvämningar under sommaren i vissa medlemsstater. Spannmålsskörden blev därmed den näst största någonsin, efter skörden år En begränsad återhämtning av tillväxten i global handel under 2002 hjälpte till att förbättra EU:s samlade export något i förhållande till 2001 års nivå. Läget var emellertid mindre positivt för EU:s jordbruksexport, som mötte ökad konkurrens från länder utanför unionen. Detta gällde särskilt spannmålssektorn, där nya exportföretag i området kring Svarta havet hade en stark inverkan på marknaderna under Däremot ökade exporten inom köttsektorn betydligt i förhållande till det föregående årets nivåer, då handelsrestriktioner med anledning av larmrapporter om djursjukdomar slog hårt mot exporten. Det faktum att euron stärktes under 2002 bidrog också till att hålla nere EU:s jordbruksexport. 3. Enligt preliminära uppskattningar från slutet av 2002 sjönk jordbruksinkomsterna (mätta i reellt nettomervärde till faktorpris per årlig arbetsenhet) för Europeiska unionen som helhet med 3,0 % i reala termer under Denna minskning står i kontrast till de stora ökningarna under 2000 och 2001 (då realinkomsterna steg med 4,4 respektive 6,1 %, enligt de mest aktuella siffrorna) och ska ses mot bakgrund av en fortsatt väsentlig minskning av arbetskraften inom jordbruket ( 2,9 % jämfört med 2001). Trots att inkomsterna sjönk låg den genomsnittliga jordbruksinkomsten under 2002 cirka 25 % högre än inkomsterna i början av 1990talet. Förklaringen till inkomsttappet under 2002 var ett markant prisfall för många grödor och animaliska produkter, vilket mer än uppvägde den ökade produktionsvolymen. De genomsnittliga realpriserna minskade särskilt tydligt för djur och animaliska produkter som fläskkött, fjäderfän och mjölk, men även spannmål, oljegrödor och 4

5 potatis. Dessa preliminära uppskattningar bör dock, som brukligt, hanteras med ett visst mått av försiktighet. 4. Vädermässigt inleddes jordbruksåret 2002 bra, då förberedelserna under hösten 2001 och sådden av vinterspannmål och rapsfrön kunde göras under praktiskt taget optimala och mycket mer gynnsamma förhållanden jämfört med föregående år, särskilt i Frankrike och Förenade kungariket. Höstperioden avslutades med ovanligt kalla veckor i hela Europa under december 2001 och januari 2002, vilket gav upphov till viss oro för frostskador, men därefter var vinterns väderförhållanden i allmänhet gynnsamma med i huvudsak högre temperaturer än genomsnittet och en gynnsam period för att förbereda sådden av vårgrödor. 5. Under våren 2002 var väderförhållandena i stort sett tillfredsställande för grödornas tillväxt och jordbruksverksamheten. På den iberiska halvön, i södra Italien (undantaget Sicilien) och Grekland var regnnivåerna goda, vilket delvis fyllde på vattenreserverna och fick en möjlig inverkan på produktionen av durumvete. De ovanligt höga temperaturerna i slutet av april och maj skyndade på grödornas utveckling, särskilt i de centrala och norra länderna, medan en våg av topptemperaturer under juni månad i Medelhavsområdet ökade tillväxten för sommargrödorna. 6. Läget försämrades allmänt sett i juli och augusti med våldsamma regn i många centraleuropeiska medlemsstater, framför allt Tyskland och Österrike. Detta ledde till mättade jordar och översvämningar, vilket hindrade skörden av stråsäd och orsakade lokala skador i många områden vilket ledde till förlorade skördar och betesmarker. För England, Frankrike och Spanien var skördarna under juli månad som helhet mer gynnsamma än under 2001, och till skillnad från situationen i Tyskland och Österrike var förhållandena för sommargrödornas utveckling förmånliga i stora delar av Frankrike, Italien och Spanien. Sensommaren var i allmänhet gynnsam för sommargrödorna, med torrare och varmare förhållanden i de norra områdena och kallare, våta förhållanden i områdena kring Medelhavet. Detta följdes dock av rikligt regnande och svalare temperaturer än vanligt i oktober, vilket delvis påverkade åkerarbetet, som den sena potatisskörden och den första sockerbetsskörden i länderna i norr. 7. Den inhemska konsumtionen av spannmål uppskattas ha ökat till nästan 192 miljoner ton under 2002/03 (en ökning med omkring 2 miljoner ton jämfört med 2001/02), vilket kan förklaras med ökad livsmedelskonsumtion (+1,2 miljoner ton) och ökad användning av foderspannmål (+cirka 1 miljon ton), främst beroende på att spannmål var förhållandevis billigare än oljegrödor under Konsumtionen av nöt och kalvkött återhämtades kraftigt under Efter de stora nedgångarna i slutet av 2000 och början av 2001 återhämtades konsumtionen stegvis under den följande perioden. Enligt aktuella beräkningar var den totala konsumtionen 7,5 miljoner ton under 2002, vilket är en ökning med 11,3 % jämfört med 2001 års nivå. Konsumtionen av fläskkött 2002 låg kvar på mer eller mindre samma nivå som 2001 (cirka 16,5 miljoner ton) efter en viss ökning under det föregående året, medan konsumtionen av fjäderfäkött, som hade gynnats mest av det senaste BSElarmet och ökat med mer än 3 % under 2001, minskade något under 2002 ( 1,7 % i förhållande till det föregående året) till följd av den återhämtade nötköttskonsumtionen. Smörkonsumtionen förblev slutligen mer eller mindre oförändrad i förhållande till 2001, medan ostkonsumtionen fortsatte uppåt genom att öka med 1,4 % under 2002, även om denna ökning ligger något under de senaste årens trend. 5

6 8. När det gäller det allmänna ekonomiska läget var den internationella återhämtningen något nedslående under I början av året hade man förväntat sig en kraftfull global tillväxt med anledning av de omfattande politiska incitamenten efter händelserna den 11 september 2001 och en mindre stram penningpolitik på många håll. Förtroendet undergrävdes dock av en känsla av osäkerhet som berodde på den kombinerade effekten av geopolitiska spänningar särskilt i Mellanöstern, vilket under årets lopp ledde till högre oljepriser den negativa utvecklingen på kapitalmarknaderna och ovisshet om ekonomins och näringslivets egentliga tillstånd. Detta ledde till att återhämtningen försvagades, och därmed antas BNP ha ökat med endast 2,6 % under Efter att tillväxten av den globala handeln krympte under 2001 för första gången på 20 år väntas den ha återgått till cirka 2 % under I linje med den globala utvecklingen inleddes en återhämtning i EU under första kvartalet 2002, men den höll inte i sig under resten av året. Den allmänna återhämtningen blev därför mycket långsammare än väntat, vilket innebär att den genomsnittliga tillväxttakten i euroområdet beräknas ha nått endast 0,8 % år Samtidigt urholkades köpkraften av stigande priser på livsmedel och olja, med bristande efterfrågan som följd. Detta, i kombination med sämre förtroende från investerarnas sida och hushållens ökade sparande, ledde till att den totala privata konsumtionen i euroområdet ökade med enbart 0,6 % under Inflationen minskade bara långsamt under året: den genomsnittliga inflationstakten för 2002 beräknas till 2,3 % i genomsnitt i euroområdet (något mindre än det föregående årets takt på 2,5 %). 10. Jämfört med de senaste årens nivåer var oljepriserna ganska låga i början av 2002 (cirka 20 dollar fatet för "Brent"olja) men nådde under årets gång allmänt sett tillbaka till nivåerna under första hälften av Priserna för "Brent"olja nådde en topp i slutet av september med över 29 dollar fatet, vilket speglade en rädsla för att oljeförsörjningen skulle upphöra om det blev krig med Irak, men sjönk sedan till cirka 23 dollar fatet kring mitten av november. Därefter började priserna stiga igen, på grund av ett avbrott i leveranserna från Venezuela, för att i slutet av december nå en nivå på över 30 dollar fatet. Efter eurons historiskt låga nivå gentemot den amerikanska dollarn under det föregående året stärktes euron något under 2002 och nådde i november åter en nivå jämförbar med dollarn. 11. Utvecklingen på de internationella jordbruksmarknaderna var något blandad under De internationella priserna för de flesta spannmålen återhämtades märkbart under året, framför allt beroende på låga produktionsnivåer i vissa viktiga producentländer och mot bakgrund av att världens spannmålsskörd väntades bli den minsta sedan 1995, medan de internationella köttpriserna på det hela taget sjönk. De internationella priserna för flertalet spannmål försvagades dock mot slutet av året, då flera icketraditionella exportländer drog fördel av sina goda skördar under senare tid, liksom av den minskade exporten från traditionella exportländer, för att frigöra en större del av sina produktionsöverskott för export. 12. Internationella priser för vete och foderspannmål (baserade på amerikanska priser) ökade märkbart från mitten av året och framåt, och översteg så småningom det tidigare årets prisnivåer, en förändring som drevs på av allt tydligare tecken på minskad tillgång på spannmål för export i traditionella spannmålsexporterande länder. De snabbaste prisstegringarna noterades för nordamerikanska och australiska spannmål, där torkan orsakade en påtaglig nedgång i 2002 års produktion. I september låg priserna för amerikanskt kvarnvete av av god kvalitet nästan 50 % 6

7 högre än priserna ett år tidigare. De generella prisökningarna för amerikanskt mjukt vete var nästan lika stora. Även om vetepriserna förblev märkbart höga jämfört med ett år tidigare sjönk de under senare delen av året, vilket berodde på att icketraditionella exportländer som Ryssland, Kazakstan och Ukraina hade stora överskott som kunde exporteras till relativt låga priser. Priserna på majs uppvisade ett liknande mönster under 2002, med en inledande ökning som i första hand berodde på försämrade väderförhållanden i Förenta staterna, och i september 28 % högre exportpriser för amerikanskt majs jämfört med ett år tidigare. Under senare delen av året dämpades dock uppåttrycket på majspriserna något av lägre internationell efterfrågan i kombination med stora tillgångar på fodervete och majs i flera icketraditionella exportländer. I motsats till spannmålsmarknaderna pressades priserna på ris nedåt på grund av de största exportländernas stora tillgångar. 13. På köttmarknaderna sjönk de internationella priserna allmänt sett under Denna prisutveckling är främst ett resultat av ökande tillgång särskilt i länder som under 2001 var föremål för köttexportrestriktioner djursjukdomars minskade påverkan på marknaderna och valutakursrörelsernas inverkan på den sydamerikanska köttexporten under När det gäller de enskilda köttmarknaderna ledde riklig tillgång på fjäderfä och fläskkött till märkbart sjunkande priser från 2001 års nivåer, medan priserna på nötkött och särskilt fårkött ökade något, i det senare fallet beroende på stor efterfrågan och minskad produktion i industriländerna, framför allt Australien. Internationella priser på mejeriprodukter sjönk under större delen av året men återhämtade sig något under senare delen av 2002, som en följd av en nedgång i leveranserna från Australien och Sydamerika. I november hade priserna på alla mejeriprodukter till viss del återhämtat sig. Priset på mjölkpulver hade stigit mest, medan priserna på smör och ost hade ökat mindre påtagligt. Priserna på alla mejeriprodukter var dock fortfarande långt under priserna tolv månader tidigare. 14. EU:s resultat på de internationella jordbruksmarknaderna har varit tämligen blandat även under Den otillfredsställande globala återhämtningen 2002, eurons förstärkning och den fortsatt hårda konkurrensen från tredje land, framför allt inom spannmålssektorn, var faktorer som begränsade EU:s jordbruksexport. En mycket positiv utveckling var dock den starka återhämtningen av köttexporten från det föregående årets krismärkta nivåer. 15. Under de första nio månaderna 2002 sjönk det allmänna värdet på gemenskapens jordbruksexport marginellt (med cirka 0,8 %) jämfört med samma period Spannmålsexporten minskade kraftigt under 2002, med cirka 16 % i volym och 15 % i värde (i euro), särskilt på grund av fortsatta effekter av den ökade konkurrensen från export från länder utanför EU, framför allt republiker i f.d. Sovjetunionen. (Denna export var så omfattande att EU:s import av spannmål nästan fördubblades i värde jämfört med samma period 2001, samtidigt som EU:s spannmålsexport minskade.) Stora minskningar av värdet på exporten noterades också för djurfoder ( 13 %), socker ( 42 %) och skummjölkspulver ( 37 %), men den senare utvecklingen under sista kvartalet 2002 kan resultera i slutgiltiga siffror för 2002 som visar att minskningen inte var så stor. Däremot ökade exportvärdet betydligt för ris (+42 %), grönsaker (+18 %), potatis (+37 %) och olivolja (+21 %). Exportvärdet ökade också, om än mindre markant, för frukt (+7 %) och vin (+6 %). 16. Volymen av köttexport förbättrades markant under de nio första månaderna 2002 jämfört med samma period föregående år, då BSEkrisens och mul och klövsjukans konsekvenser under en viss tid så gott som stoppade EU:s export av köttprodukter. 7

8 Under nämnda period ökade nöt och kalvköttsexporten med cirka 8 % i både volym och värde, medan exporten av fläskkött och fjäderfäkött ökade påtagligt i volym (med 23 respektive 21 %), men betydligt mindre i värde (med 4 respektive 7 %). När det gäller mejeriprodukter minskade exporten av skummjölkspulver under de nio första månaderna, vilket nämndes tidigare, medan värdet på exporten av smör och ost ökade (med 8 % respektive 1,4 %) under samma period, vilket speglar ökade exportvolymer för dessa produkter (20 % för smör och 4 % för ost). 17. På det hela taget utökades interventionslagren för flertalet viktiga jordbruksprodukter som omfattas av interventionssystemet under Interventionslagren av spannmål ökade från cirka 7,0 miljoner ton i början av 2002 till cirka 8,0 miljoner ton i början av januari Bakom dessa siffror döljer sig emellertid ganska stora variationer i förändringar av lagernivåer för enskilda spannmålstyper. Medan vetelagren minskade ytterligare under 2002 från 0,61 miljoner ton i januari 2002 till cirka 0,41 miljoner ton i januari 2003 ökade kornlagren under samma period från 1,8 miljoner ton till 2,3 miljoner ton, och råglagren fortsatte att öka i likhet med tidigare år, från 4,6 miljoner ton till 5,3 miljoner ton, vilket är ett bekymmer. När det gäller råg väntas situationen dock förbättras eftersom produktionen minskade under 2002 och väntas dala ytterligare under Lagren av mejeriprodukter ökade också i hög grad under Interventionslagren av mjölkpulver, som hade tömts helt i oktober 2000 och förblivit tomma under 2001, började fyllas igen i mars 2002 och ökade därefter kraftigt för att nå en nivå på knappt ton i slutet av september. I januari 2003 hade lagren emellertid minskats till cirka ton, tack vare en kraftig exportökning under senare delen av året. Smörlagren ökade också avsevärt under 2002, från knappt ton i början av året till ton i början av januari Ytterligare förändringar värda att notera är att vinalkohollagren ökade från 2,2 miljoner hektoliter i december 2001 till 3,6 miljoner hektoliter tolv månader senare, och att interventionslagren av nötkött minskade med cirka ton under De offentliga lagren av olivolja fasades slutligen ut för att tömmas helt under 2002, i enlighet med den politiska utvecklingen inom sektorn Produktion Produktion av grödor 19. De senaste uppskattningarna visar att den totala spannmålsproduktionen under 2002 var cirka 210 miljoner ton, dvs. mer än 10 miljoner ton (eller cirka 5 %) större än det föregående årets skörd och den näst största skörden någonsin, efter skörden De största produktionsökningarna skedde i Frankrike (+cirka 9 miljoner ton), Spanien (+4 miljoner ton) och Förenade kungariket (+4 miljoner ton), medan produktionen i Tyskland minskade ( 6,5 miljoner ton jämfört med det föregående årets rekordskördnivå), vilket gör att Frankrike återigen, efter undantaget från regeln år 2001, i vanlig ordning blir EU:s största stråsädsproducent. Den större delen av produktionsökningen är ett resultat av en större veteskörd (omkring +10,9 miljoner ton eller 13 % jämfört med det föregående året). Produktionen av durumvete och havre beräknas också ha blivit större jämfört med det föregående året, då den ökade till 9,8 miljoner ton (omkring +21 %) respektive 7,2 miljoner ton (+15 %). Däremot väntas kornproduktionen ligga på mer eller mindre samma nivå som året innan, medan majsproduktionen minskade något ( 2,7 % jämfört med 2001) och rågproduktionen gick tillbaka kraftigt (med 24 %) till cirka 4,7 miljoner ton, på grund 8

9 av att produktionen i Tyskland minskade med 1,5 miljoner ton. För ris kompenserades en liten produktionsminskning mer än väl av högre avkastning efter bearbetning, vilket gör att produktionen uttryckt i motsvarande mängd slipat ris (cirka 1,6 miljoner ton) steg med 5 % jämfört med det föregående året. 20. Den allmänna ökningen av spannmålsproduktionen speglar en ökning av både spannmålsarealen och avkastningen för Den totala areal som odlas med spannmål ökade med 2,4 % (nästan 1 miljon hektar) jämfört med det föregående året, vilket till större delen beror på att fler arealer tagits i bruk för veteproduktion (omkring +8 % till 14,1 miljoner hektar). Andelen arealer som användes för odling av durumvete och havre ökade också något (mellan 4 och 6 %), medan andelen arealer med korn, majs och råg minskade. 21. De senaste uppskattningarna visar att den genomsnittliga avkastningen på spannmål ökade med 2,9 % jämfört med föregående år, till 5,6 ton per hektar. Den genomsnittliga avkastningen för vete hamnade på +4,3 %, för durumvete +16,1 % och för havre +10 %, vilka var de största ökningarna. Den genomsnittliga avkastningen på korn och majs ökade däremot endast något jämfört med 2001 (+2 % respektive +1 %), medan avkastningen på råg sjönk markant (med cirka 15 %). Mönstret för variationer i grödornas avkastning skiftade dock från en medlemsstat till en annan. Ett exempel är att avkastningen på vete ökade betydligt i Spanien (+32 %) och i mindre utsträckning i Frankrike (+12 %) och Förenade kungariket (+13 %), efter det föregående årets magra resultat, medan den sjönk märkbart i Tyskland (med cirka 13%) och Irland (med 5 %) som en följd av mindre gynnsamma väderförhållanden jämfört med Att väderförhållandena blev mer förmånliga i Grekland, Spanien, Frankrike och Italien i jämförelse med det föregående året är en stor del av förklaringen till den markant ökade genomsnittliga avkastningen på durumvete. 22. Efter en allmän minskning av andelen arealer ( 5 % jämfört med 2001) blev den totala produktionen av oljegrödor (raps, solros och soja) något mindre jämfört med året innan (cirka 2 % ner, till 12,9 miljoner ton), trots en ökad avkastning (+3 % till 2,6 ton per hektar). Produktionen minskade också trots en ökad produktion av rapsfrön (+3 %), vilket i sig är ett resultat av en större odlad areal (+2 % totalt, framför allt beroende på att andelen arealer med rapsfrön ökade med 14 % i Tyskland) och marginellt större genomsnittliga avkastningar (+1 %). Solrosproduktionen minskade däremot med cirka 6 %, vilket är en följd av att den odlade arealen minskade med 11 % (främst beroende på en 12procentig arealminskning i både Frankrike och Spanien), trots att avkastningen förbättrades med 6 % jämfört med det föregående året. Sojaproduktionen 2002 gick ner kraftigt från 2001 (med 26 %), som en följd av att den odlade arealen krympte med hela 27 %. 23. Den dramatiska nedgång i andelen arealer odlade med linfrö som konstaterats under senare år fortsatte under Totalt i EU minskade arealen med ytterligare 43 % till cirka hektar, vilket förklaras av en kraftigt minskad andel i Tyskland och Förenade kungariket. Då avkastningen var mer eller mindre densamma som 2001 minskade den totala produktionen i linje med arealminskningen, från ton 2001 till ton Arealen med proteingrödor var lika stor som det föregående året, men en avsevärd förbättring av den genomsnittliga avkastningen (+6 % jämfört med 2001) gjorde att den totala produktionen ökade till 4,1 miljoner ton (+5 %). 9

10 24. EU:s sockerproduktion 2002 uppskattas ha ökat med cirka 9 % i förhållande till 2001 års exceptionellt låga nivå. Detta var framför allt resultatet av att snittavkastningen hade hämtat sig från det föregående årets magra nivåer, vilket beror på att avkastningen ökade betydligt i Frankrike, Irland, Italien och Förenade kungariket års avkastningsnivåer höjdes av det rikliga regnandet under sommaren, särskilt i sydliga områden, och de goda väderförhållandena i september, även om de viktigaste produktionsområdena i Tyskland senare påverkades av ihållande regn i oktober, vilket satte stopp för skörden där. 25. Olivoljeproduktionen väntas ha blivit betydligt större under 2002: +0,5 miljoner ton jämfört med föregående år (en ökning på cirka 25 % jämfört med 2001). De senaste årens trend mot ökad produktion fortsätter. 26. Tidiga uppskattningar tyder på att fruktproduktionen ökade mycket marginellt under 2002 (+0,6 % jämfört med 2001), medan produktionen av färska grönsaker i allt väsentligt låg kvar på samma nivå som året innan. Som kontrast till det föregående årets utpräglade produktionsfall, som framför allt berodde på att de dåliga väderförhållandena under 2001 påverkade avkastningen, uppskattas potatisproduktionen ha återhämtat sig något under 2002, då den ökade med 1,8 % jämfört med Preliminära uppskattningar visar att vin och mustproduktionen 2002 minskade något, till cirka miljoner hektoliter, vilket ligger cirka 3 % under det föregående årets nivå och en bra bit under den exceptionella skörden 1999 (186,5 miljoner hektoliter) års produktion i både Frankrike och Italien (ner med cirka 5 respektive 12 % jämfört med 2001) påverkades av negativa väderförhållanden, framför allt rikligt regnande i södra Frankrike, vilket förstörde ett antal vinodlingar. Stora produktionsfall skedde också i Grekland och Portugal. Däremot uppskattas vinproduktionen ha ökat betydligt i Tyskland (med 19 %) och Spanien (med 7 10 %) under 2002, efter omfattande nedgångar året innan Animalieproduktion 28. Produktionen av nöt och kalvkött var under 2002 fortfarande påverkad av de senaste årens störningar. De låga priser som kännetecknat marknaden från hösten 2000, och som höll i sig under större delen av 2001, tycks i kombination med en känsla av osäkerhet beroende på svag och flyktig efterfrågan ha lett till en efterföljande minskad produktionskapacitet. Dessutom vidtogs särskilda åtgärder i juni 2001 för att stabilisera marknaden, vilket antas ha minskat incitamenten för produktion ytterligare. Följden är att återhämtningen av nöt och kalvköttsproduktionen 2002 beräknas ha blivit något begränsad, med en nettoproduktion uppskattad till 7,5 miljoner ton. Detta är en ökning med bara 2,9 % jämfört med det föregående årets nivå och fortfarande 3 % lägre än 1999 års nivå. 29. Efter det att fläskköttsproduktionen stabiliserats 2001 tyder aktuella uppskattningar på att produktionen ökade marginellt under 2002, till omkring 17,7 miljoner ton, vilket är bara 1 % mer än Den allmänna produktionsutvecklingen inom EU har påverkats starkt av den kapacitetsminskning som har genomförts under senare år i tre medlemsstater (på grund av ökade påtryckningar från miljögrupper i Belgien och Nederländerna och på grund av mul och klövsjukeepidemin i Förenade kungariket under 2001). I dessa medlemsstater, som inte kunde dra fördel av det positiva prisläget under 2000 och en del av 2001, är grisbesättningen nu cirka 10 % mindre än 10

11 under Följden är att 2002 års totala produktion fortfarande låg 1,5 % lägre än toppnivåerna Efter den ökade produktionen av fjäderfäkött 2001 (+1,9 % jämfört med 2000), vilket i huvudsak var ett resultat av att växlingen i efterfrågan från nötkött efter det senaste BSElarmet i första hand gagnade fjäderfäsektorn, minskade produktionen av fjäderfäkött något under 2002 ( 0,5 % jämfört med 2001). Den lägre tillväxten beror delvis på ökad konkurrens inom sektorn från länder som Brasilien och Thailand samt på att efterfrågan på nötkött har återhämtat sig. 31. Produktionen av får och getkött under 2002 återhämtade sig bara delvis från den dramatiska minskningen under det föregående året (då produktionen föll med 9,4 % jämfört med 2000) och uppgick till 1,03 miljoner ton (inte mer än +1 % jämfört med 2001). Detta följde efter de allvarliga störningarna inom sektorn under 2001, då utbrottet av mul och klövsjuka i Förenade kungariket och ett antal andra europeiska länder ledde till stora förluster på grund av utslaktning och handelsrestriktioner. Den begränsade omfattningen av den därpå följande produktionsåterhämtningen under 2002 berodde framför allt på att fårbesättningen skulle förnyas i Förenade kungariket och därmed att många tackor användes för uppfödning. Situationen inom sektorn förbättrades något under 2002, men den totala produktionsnivån i EU låg fortfarande klart under toppnivåerna i början av 1990talet Produktion av mjölk och mjölkprodukter 32. Trenden att antalet mjölkkor minskar fortsätter, om än i mycket lägre takt jämfört med tidigare år. EU:s mjölkkobesättning beräknas ha minskat till 20,1 miljoner djur i slutet av 2002, vilket är en liten nedgång på 0,4 % jämfört med det föregående året. Mjölkavkastningen ökade med cirka 1,2 %, en bra bit under det tidigare årets ökning på 3,3 %, vilket gör att mjölkproduktionen för 2002 beräknas ligga nära 121,6 miljoner ton års nivå är således mer eller mindre oförändrad och de senaste årens stabila produktion fortsätter. De totala leveranserna till mejerierna var också oförändrade jämfört med 2001, och det skedde inga stora förändringar inom medlemsstaterna. 33. Som kontrast till de två tidigare årens nedgång beräknas smörproduktionen ha ökat under 2002 med cirka 3,5 % jämfört med 2001, vilket beror på stora produktionsökningar i Belgien, Irland och särskilt Spanien, samtidigt som exporten har ökat kraftigt. Ostproduktionen fortsatte att öka under 2002 (+0,8 % jämfört med 2001), även om takten var mycket lägre än under 2000 och Ökad konsumtion och en något större export bidrog till denna utveckling. Produktionen av skummjölkspulver beräknas ha återhämtat sig märkbart under 2002, då den ökade med cirka 8 % jämfört med Producentpriser och marknadspriser Producentpriser 34. Enligt de siffror som fanns tillgängliga i slutet av december 2002 beräknas producentprisindex för jordbruksprodukter ha sjunkit något i EU under 2002 jämfört med föregående år, med i genomsnitt 1,4 % i nominella termer. Denna begränsade minskning beror framför allt på att priserna på djur och animalieprodukter sjönk med 5,6 % och att priserna på jordbruksgrödor ökade med 2,8 % totalt. Den markanta prissänkningen för animalieprodukter drabbade fläskkött ( 17,7 %, vilket står i skarp 11

12 kontrast till de senaste årens stora prisökningar), fårkött ( 7,9 %) och fjäderfäkött ( 7,7 %). Mjölkpriserna sjönk också märkbart ( 4,5 %). Däremot steg priserna på nötoch kalvkött betydligt (med 8,5 respektive 10,1 %), vilket visar att marknaden delvis har hämtat sig efter de senaste årens störningar och de mycket låga priserna under När det gäller priserna på vegetabilieprodukter noterades de mest markanta ökningarna för grönsaker (färska grönsaker +8,5 %, torkade grönsaker +9,6 %), oliver och olivolja (+8,3 %) och frukt (+7,0 %). De allmänna snittpriserna för spannmål och ris sjönk med 6,7 %, beroende på stora prissänkningar för vete och korn på mellan 8 och 10 %. Potatispriserna sjönk också kraftigt, med 14 % jämfört med året innan. 35. Med hänsyn tagen till inflationen beräknas producentprisindex för Europeiska unionen som helhet ha sjunkit med cirka 4 % jämfört med det föregående året. Den största sänkningen skedde i Österrike ( 5,7 %), Belgien ( 7,8 %), Danmark ( 10,4 %), Irland ( 8,6 %), Portugal ( 7,4 %), Spanien ( 5,1 %) och Sverige ( 5,4 %). Producentpriserna för jordbruksprodukter sjönk också i de flesta övriga medlemsstater: i Finland (med 3,7 %), Tyskland (med 4,3 %), Frankrike (med 4,7 %), Luxemburg (med 4,9 %), the Nederländerna (med 3,8 %) och Förenade kungariket (med 4,6 %). Det var endast i två medlemsstater som producentprisindex steg, nämligen i Grekland (+3,0 %) och Italien (+0,8 %) Marknadspriser 36. Efter de senaste årens prissänkningar i enlighet med Agenda 2000 låg interventionspriserna för spannmål kvar på samma nivå under regleringsåret 2002/03 som under det föregående regleringsåret 2001/02 (101,31 euro per ton). Spannmålsstöden, som ökat under senare år, låg också kvar på 63 euro per ton referensavkastning för 2002/03. Kravet på arealuttag bibehölls på 10 %, även om det gjordes undantag i september 2002 i de medlemsstater som hade drabbats av översvämningarna i augusti. Mot denna politiska bakgrund bidrog de goda utsikterna för en förbättrad spannmålsskörd i EU under regleringsåret 2002/03 jämfört med 2001/02, tillsammans med konsekvenserna av högst konkurrenskraftiga exporter från tredje land, särskild republikerna i f.d. Sovjetunionen, till att de genomsnittliga marknadspriserna på spannmål i EU i allmänhet sjönk under årets första åtta månader, med majs som det främsta undantaget. Priserna för många spannmålsslag återhämtade sig dock något under senare delen av 2002, mot bakgrund av nedåtjusteringar av EU:s preliminära skördeuppskattningar för dessa grödor och som en förberedelse inför ändringarna av EU:s spannmålsimportsordning för Med hänsyn till att 2002 års veteskörd i EU såg ut att bli omfattande sjönk de genomsnittliga marknadspriserna för vete av brödkvalitet under första delen av året, från cirka 141 euro per ton i början av året till nästan 120 euro per ton i augusti. Priserna ökade åter till cirka 127 euro per ton från slutet av september och framåt, vilket innebär en minskning med 10 % från början av året. Priserna för durumvete visade ett liknande beteende, med en topp i mars och sedan en markant sänkning fram till slutet av juni, då de nådde en botten på 153 euro per ton innan de stabiliserades i juli och augusti. Sedan återhämtade sig priserna till cirka 180 euro per ton i december, vilket innebär en nedgång med 7 % i förhållande till priserna i början av året. Snittpriserna på majs förblev däremot ganska stabila (mellan 131 och 136 euro per ton) under första hälften av året, eftersom EU:s produktion under 2002 inte väntades förändras särskilt mycket i förhållande till 2001, innan de steg markant från juli till mitten av augusti, då priserna ökade till cirka 154 euro per ton (+13 % av priserna i början av året). Senare i augusti sjönk dock majspriserna snabbt tillbaka till 130 euro 12

13 per ton, och låg kvar runt denna nivå under resten av året. När det gäller priserna på korn sjönk EU:s genomsnittliga marknadspriser på maltkorn från 141 euro per ton i början av 2002 till cirka 110 euro per ton i augusti, men återhämtade sig starkt under de följande månaderna, vilket gjorde att priserna i november månad hade återgått till nivåerna i början av året. De genomsnittliga priserna på råg av brödkvalitet varierade inom ett intervall från 117 euro till 125 euro per ton fram till slutet av juli, då priserna föll tvärt till cirka 106 euro per ton. Med det nya regleringsårets början återhämtade sig priserna gradvis till cirka 120 euro per ton i slutet av november, vilket var en följd av den kraftigt begränsade rågskörden i Tyskland. 38. Priserna på olivolja förblev förhållandevis stabila under 2002, även om de i allmänhet var något högre än året innan. Statistik för slutet av november visar något högre priser för italiensk extra jungfruolja och bomolja än tolv månader tidigare (cirka 9 respektive 3 %). De låg gott och väl över utlösningströskeln för privat lagring. Statistiken för spansk olivolja visar att priserna på olivolja hade gått upp med 3,5 % i förhållande med motsvarande tidpunkt 2001, men priserna för extra jungfruolja var mer eller mindre oförändrade och låg precis ovan utlösningströskeln för privat lagring. 39. Vinpriserna förbättrades i allmänhet under 2002 från det föregående årets låga nivå, även om detta framför allt berodde på att priserna ökade tvärt i Frankrike och Italien under senare delen av året, eftersom då 2002 års skördar väntades bli mindre i dessa länder. I början av december 2002 hade marknadspriserna för rött vin i förhållande till samma period året innan gått upp med 24 % i Frankrike, 14 % i Italien och 12 % i Spanien. Priserna på vita viner förbättrades också i förhållande till 2001: i början av december hade priserna ökat jämfört med tolv månader tidigare med 8 % i Frankrike, 27 % i Italien och 8 % i Spanien. Medan priserna utvecklades ganska jämnt under 2002 i Spanien och Italien, fluktuerade priserna i Frankrike starkt under årets lopp. 40. Den allmänt förbättrade situationen inom nötköttssektorn speglades i 2002 års priser på nötkött och kalvkött. Den kraftigt återhämtade efterfrågan under 2002 ledde till att nötköttspriserna förbättrades betydligt, särskilt priserna på kokött, som i september hade stigit till cirka 190 euro per 100 kg, vilket skall jämföras med 160 euro ett år tidigare. Även om priserna på kokött försvagades under senare delen av året låg de klart högre än motsvarande nivåer Priserna för slaktkroppar av ungtjurar förbättrades också allmänt sett under 2002, då de i princip åter nådde 1999 års nivåer och låg långt över 2001 års motsvarande priser under hela året. Endast priserna på slaktkroppar av stutar försämrades under 2002 jämfört med 2001, då de i allmänhet sjönk under årets gång och låg kvar under 2001 års motsvarande priser. 41. Efter den kraftiga prisnedgången under 2001 (en nedgång på cirka 20 % från rekordpriserna i februari/mars 2001, som låg på nästan 170 euro per 100 kg, till december 2001), som främst berodde på den senaste BSEkrisens positiva inverkan för fjäderfäsektorn, var prisutvecklingen för fjäderfäkött mer traditionell under 2002 och låg nära det mönster som etablerats med de senaste årens genomsnitt. Priserna startade kring 134 euro per 100 kg i början av året och ökade därefter till början av oktober för att nå en topp på 145 euro per 100 kg. Under de återstående månaderna 2002 föll priserna tillbaka till nivåerna från början av året. 42. Under 2002 var de genomsnittliga priserna på fläskkött i EU stabila jämfört med de senaste årens variationer. De låg i allmänhet inom ett intervall mellan 127 och 147 euro per 100 kg. Priserna låg under hela året kvar under de exceptionellt höga 13

14 priserna från 2001, vilket visar att den återhämtade nötköttskonsumtionen även påverkade priserna på fläskkött. Priserna startade i början av året på cirka 136 euro per 100 kg, nådde en topp i slutet av mars på nästan 147 euro per 100 kg och varierade sedan enligt en allmänt nedåtgående trend, som ledde till att priserna hade fallit till 127 euro per 100 kg i slutet av november. Mot bakgrund av händelseutvecklingen och för att stödja fläskköttsmarknaden infördes stöd för privat lagring från och med den 9 december Eftersom produktionen av får och getkött återhämtade sig i mycket begränsad utsträckning under 2002 låg marknadspriserna för får och getkött kvar på historiskt höga nivåer, i likhet med det föregående året. Under den första hälften av 2002 sjönk priserna allmänt från nivån i början av året, som var 450 euro per 100 kg, för att nå en botten i mitten av året kring 380 euro per 100 kg. Från juli och framåt steg snittpriserna igen och uppgick återigen till 430 euro per 100 kg i början av september. Under resten av året rörde sig priserna i allmänhet inom ett intervall mellan 415 euro och 435 euro per 100 kg. I början av december hade priserna gått ner i de flesta medlemsstater jämfört med tolv månader tidigare, men i Italien, Sverige och Förenade kungariket var de avsevärt högre. 44. Efter det markanta prisfallet för smör under andra hälften av 2002 förblev priserna relativt låga under resten av året, på nivåer nära % av interventionspriset under hela året och gott och väl under de senaste årens prisnivåer. Snittpriserna i EU för skummjölkspulver låg i början av året strax ovan interventionspriset. Prisfallet i slutet av 2001 fortsatte emellertid under 2002 eftersom produktionen ökade kraftigt. De genomsnittliga priserna nådde inte botten förrän i slutet av maj, kring 2,4 % under interventionspriset. Priserna förbättrades inte varaktigt förrän i september. Snittpriserna steg i allmänhet över interventionspriset under senare delen av året, då den externa efterfrågan på mjölkpulver från EU ökade som en reaktion på den begränsade produktionen i Australien, som drabbats av torka Kostnader för produktionsmedel 45. Index för inköpspriser på varor och tjänster för löpande konsumtion i jordbruket förblev mer eller mindre oförändrat under 2002 (endast +0,1 % i genomsnitt), i förhållande till föregående år. Störst var uppgången inom underhåll och reparation av utrustning (+4,4 %) och byggnader (+2,1 %), utsäden och växter (+2,2 %) och allmänna kostnader (+2,3 %), men den uppvägdes i hög grad av minskade kostnader för gödningsmedel och energi ( 3,3 % respektive 3,0 %), medan priset på foder förblev mer eller mindre stabilt jämfört med föregående år. 46. Med hänsyn tagen till inflationen minskade index för inköpspriser på varor och tjänster för löpande konsumtion i jordbruket i reella termer med drygt 2 % i hela Europeiska unionen, vilket framför allt berodde på stora prisfall för gödningsmedel och energi (bägge mer än 5 % i reella termer). Prissänkningar större än genomsnittet noterades i Österrike ( 3,0 %), Finland ( 2,5 %), Irland ( 3,3 %), Nederländerna ( 2,9 %), Portugal ( 8,3 %) och Spanien ( 2,7 %). Realpriserna på produktionsmedel gick också ner i Belgien (med 1,3 %), Frankrike (med 1,9 %), Tyskland (med 1,5 %), Grekland (med 1,6 %), Italien (med 2,2 %), Luxemburg (med 1,6 %) och Förenade kungariket (med 1,5 %), och de förblev relativt stabila i Danmark och Sverige. 14

15 1.5. Utvecklingen av jordbruksinkomsterna 47. Enligt de första uppskattningarna från Eurostat, baserade på information som medlemsstaterna lämnade i början av december 2002, pekar på att de genomsnittliga inkomsterna i jordbruket (mätta i reellt nettomervärde till faktorpris per årlig arbetsenhet) i Europeiska unionen som helhet har minskat med hela 3,0 % jämfört med föregående år. Inkomstminskningen antas ha skett i en klar majoritet av medlemsstaterna; endast fem stater väntas notera en ökning. Den kraftigaste minskningen skedde i Danmark ( 26,3 %), Tyskland ( 18,0 %), Irland ( 11,4 %), Belgien ( 7,7 %) och Nederländerna ( 7,5 %). I de flesta av dessa länder är markanta prisfall för fläskkött och mjölk den viktigaste gemensamma faktorn för nedgången i jordbruksinkomster. Andra medlemsstater där inkomsterna minskade om än i mycket mindre utsträckning var Österrike ( 2,8 %), Frankrike ( 0,9 %), Italien ( 1,6 %), Portugal ( 2,2 %) och Sverige ( 1,5 %). Däremot ökade inkomsterna i Grekland (med 5,7 %), Luxemburg (med 1,0 %), Finland (med 7,3 %), Spanien (med 1,2 %) och Förenade kungariket (med 3,9 %). I de flesta av dessa länder minskade arbetskraften inom jordbruket också kraftigt. 48. Till grund för den allmänna minskningen av snittinkomsterna i jordbruket ligger ganska olikartade variationer beroende på typ av jordbruksverksamhet. Enligt de första prognoserna från Informationssystemet för jordbruksföretagens redovisning (FADN) har de genomsnittliga inkomsterna sjunkit mest jämfört med 2001 års nivåer inom de jordbruksföretag som specialiserar sig på produktion av fläsk och fjäderfäkött ( 38,7 %). Inkomsterna väntas också ha minskat inom blandjordbruk (grödor och djurhållning) ( 15,9 %) och mjölkproduktion ( 7,3 %). De genomsnittliga inkomsterna sjönk också inom jordbruk specialiserade på vinproduktion ( 7,5 %), medan inkomsterna ökade stort med 18,6 % inom företag specialiserade på produktion av andra fleråriga grödor. I jordbruksföretag specialiserade på betande boskap ökade också de genomsnittliga inkomsterna (+10,5 %) och för dem som specialiserar sig på trädgårdsodling var ökningen 11,7 %. För jordbruksföretag som specialiserar sig på produktion av de viktigaste grödorna beräknas inkomsterna återigen ha förblivit mer eller mindre desamma. 15

16 Förändringar i de nominella producentpriserna för jordbruksprodukter 2002 och 2001 (%) Medlemsstat UE15 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Förenade kungariket 2002/2001 Vegetabilie produkter 2,8 2,8 4,3 4,9 10,8 4,3 2,0 1,8 7,9 7,2 3,1 2,5 2,8 1,0 4,5 4,7 Animalieprodukter 5,6 8,3 12,0 6,7 1,5 8,7 3,6 4,7 4,6 5,5 3,6 6,7 5,7 3,3 2,8 3,6 TOTALT 1,4 6,2 8,3 2,8 7,0 1,7 2,8 4,3 3,4 3,1 0,1 4,0 4,2 2,0 3,4 3,5 2001/2000 Vegetabilie produkter 5,1 0,1 2,3 6,5 5,9 0,3 4,9 11,0 5,7 6,4 7,3 2,9 6,6 1,9 10,1 10,9 Animalieprodukter 5,2 3,7 9,9 5,6 7,5 10,0 2,0 3,7 3,6 1,1 4,3 8,0 6,3 7,9 2,9 5,7 TOTALT 5,1 2,3 7,5 5,9 6,4 4,6 3,5 4,6 5,0 2,1 5,9 6,4 6,5 4,7 5,2 7,7 Källa: Eurostat Förändringar i de nominella inköpspriserna för produktionsmedel i jordbruket 2002 och 2001 (%) Medlemsstat UE15 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Förenade kungariket Förbrukning i produktionen 2002/2001 0,1 0,3 1,6 0,0 2,2 0,7 0,0 1,3 0,3 0,3 1,0 1,2 5,0 0,6 1,8 0,3 2001/2000 4,1 0,9 8,0 3,6 2,1 1,4 3,0 5,2 5,3 3,7 7,8 2,4 8,3 0,6 6,5 5,1 Investeringar 2002/2001 2,5 2,1 2,0 1,5 4,0 3,7 2,0 3,0 2,7 1,8 3,5 1,5 3,1 2,9 3,2 0,9 2001/2000 2,2 2,6 2,2 1,2 3,7 5,7 2,1 4,3 1,9 3,5 4,3 1,6 1,3 2,9 3,0 0,3 Totalt 2002/2001 0,6 0,5 1,7 0,4 2,5 1,8 0,5 1,7 1,2 0,9 1,4 0,2 3,9 0,2 2,1 0,1 2001/2000 3,7 1,1 6,8 3,1 2,4 1,9 2,8 5,0 4,0 3,6 7,2 2,1 7,3 1,1 5,8 4,3 Källa: Eurostat 16

17 Inflationsrensade producentprisindex för jordbruksprodukter (1995=100) UE15 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Förenade kungariket ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100, ,9 101,4 101,7 98,3 99,0 98,8 97,7 93,5 100,4 94,3 101,5 99,9 99,1 95,8 94,7 97, ,3 101,2 99,8 97,8 96,0 93,9 96,7 86,6 99,0 95,2 105,9 101,2 97,9 93,7 91,3 83, ,5 94,2 86,6 92,5 91,1 89,8 96,0 84,1 93,9 94,2 98,7 93,3 96,9 91,6 89,2 73, ,4 85,4 81,7 86,3 89,6 85,0 92,3 78,6 88,1 91,2 91,2 87,1 90,4 88,8 87,3 69, ,6 91,8 87,7 89,8 90,6 85,9 92,2 79,5 87,9 88,7 96,0 91,4 92,2 89,9 85,1 67, ,6 95,4 92,2 93,0 92,9 87,5 93,7 80,0 90,2 88,4 96,6 95,1 94,0 91,7 87,2 73,4 2002* 85,8 88,0 82,6 89,0 95,7 83,0 89,3 73,1 90,9 84,1 92,9 89,7 87,0 88,3 82,5 70,0 Källa: Eurostat 17

18 Inflationsrensade inköpsprisindex för varor och tjänster som förbrukas i jordbruket (1995=100) UE15 Belgien Danmark Tyskland Grekland Spanien Frankrike Irland Italien Luxemburg Nederländerna Österrike Portugal Finland Sverige Förenade kungariket ,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100, ,1 102,6 101,2 102,2 99,8 100,9 101,7 101,9 106,1 101,0 104,3 101,1 100,2 100,7 105,2 98, ,0 103,2 102,4 102,4 96,8 101,5 101,9 98,7 105,7 100,7 102,6 101,4 96,4 101,4 104,4 92, ,3 97,4 98,6 97,9 93,4 98,6 98,3 94,3 94,0 98,4 97,4 96,5 91,0 98,1 100,9 83, ,1 95,0 94,0 96,3 93,1 95,0 96,3 93,0 85,6 102,9 94,4 95,1 88,9 95,8 100,1 80, ,0 100,1 94,6 101,4 96,1 96,9 99,4 94,0 87,6 105,4 98,6 97,1 89,5 99,4 103,1 82, ,3 100,7 99,9 102,7 94,7 96,3 100,9 95,0 90,2 106,8 101,1 97,2 92,9 97,5 106,8 91,7 2002* 94,2 99,4 99,2 101,2 93,2 93,7 99,0 91,9 88,2 105,1 98,2 94,3 85,2 95,1 106,5 90,3 Källa: Eurostat 18

19 Utvecklingen av jordbruksinkomster i EU under perioden , uttryckt som årlig förändring (i procent) och kumulativ tillväxt (1980 = 100) 18% Annual growth Cumulative growth % % 140 9% 130 6% 120 3% 110 0% 100 3% 90 6% 80 Anmml growth Cumulative growth Källa: Eurostat GD Jordbruk statistik. 19

20 Utvecklingen av jordbruksinkomster i EU:s medlemsstater under 2002 (procentuell förändring i förhållande till 2001) B DK D EL E F IRL I L NL A P FIN S UK EU15 Källa: Eurostat GD Jordbruk statistik. 20