Reflexen. Nummer 2 Juli Trafiktekniska föreningen 50 år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Reflexen. Nummer 2 Juli 2015. Trafiktekniska föreningen 50 år 1965-2015"

Transkript

1 Nummer 2 Juli Trafiktekniska föreningen 50 år Gångvänlig stad Trafiken - ett potent hälsopiller? TF:s årsdagar

2 Reflexen. Nummer Oktober 2008 Nummer 2 En tidskrift om trafik, utveckling, människor och kunskap från Trafiktekniska Föreningen Nummer December 2008 Mars 2009 Nummer 2 Nummer 3 Juni 2009 Oktober 2009 Nummer 4 Medfinansiering av infrastrukturobjekt - blir det bättre? DECEMBER 2009 Fokus i detta nummer: Hur kommer Lundinutredningen Hållbara transporter är svårt att påverka resandet? - eller? ECOMM 2009 i San Sebastián OS-Guld Mot nya Curlingspel & trafikplanering För effektivare planeringsprocesser, Tema: lokala stormen? Odla ditt nätverk Nya utmaningar för trafikplanerarna Får vi se spårvägar i Skåne? Ny tunnelbanelinje i Stockholm Världens minsta stad med tunnelbana Debatt om höghastighetståg och spårbilar Vad behövs för att skapa Den goda staden? Cykel i staden (2/2007) Nya Reflexen (/2008) Nummer 2 Mars 200 Nummer 3 De bästa bilderna från Fototävlingen spårtaxi framtiden? Trafikverket Infartsparkeringar NEW YORK NEW YORK Trafikplanering i Lågkonjunktur Debatten fortsätter. Strategier & processer (/2009) ECOMM MM (2/2009) Fototävlingen mm (3/2009) Trafikverket mm (4/2009) Tänk trygghet tidigare (/20) Transportpolicy, medfinansiering mm. (2/20) Cykelturism, transpor thållbarhet mm (3/20) Maj 200 Är Spårtrafik (2/2008) Nummer lär av Danmark Spårtrafik Den Perfekta Fototävling Nummer 4 Oktober 200 December 200 Årsmötet Roslagsbanan Far och Flyg Mikrosimulering xx Hållbara transporter i Karlstad 3 Hållbara transporter (2/200) Förbifart Sthlm mm (/200) Ljusdesign och trygghet Fotgängaranalyser för Oxford Circus Landskapet och grön infrastruktur Nya tåg i Mälardalen Framtidens kollektivtrafik Trafiksäkerhet i ett nytt perspektiv Roadpricing Holland Förbifart Stockholm Ljusdesign mm (4/200) Framtiden mm (3/200) Nummer 3 Nummer 4 Oktober 202 December 202 Nummer 2 Juli 203 Framtidens järnväg Tema: Den nya planeringsprocessen Planeringen i ett helhetsperspektiv Nya styrelsen Säkra skolvägar Så kan vi effektivisera planering och byggande Cykelexpressrutter Intervju med Daniel Firth Cykelfrågor, gods och transport (/202) Nummer 3 Oktober 203 Nummer 4 Trafiksäkerhet, flyg och klimat mm. (2/202) Nummer December 203 Den nya Framtidens järnväg planeringsprocessen (4/202) (3/202) Maj 204 Nummer 2 September 204 Nummer 3 5 Finns den "säkra" hastigheten? Allt om asfalt (3/203) Logistik och godstransporter (4/203) Attraktiv kollektivtrafik (/204) Nummer 2 Valspecial (2/204) 5 Trafiktekniska föreningen 50 år Gångvänlig stad Trafiken - ett potent hälsopiller? TF:s årsdagar Aktuell forskning (3/204) Juni 205 Trafiktekniska föreningen 50 år! Alla resor börjar med ett steg Nya mål för svensk transportpolitik? 9-kommuners trafiksäkerhetsnätverk Februari Klimatforskning Utbyggnad av Stockholms tunnelbana Logistik och godstransporter Reseberättelse från London Cykeltrafik mm (2/203) 65 Alliansen vill satsa stort och smått på hela transportsystemet Hållbara farthinder Reseberättelse från Vancouver ITS, trängselskatter mm (/203) Nummer Grön trafikpolitik för klimatsmarta transporter Drift och underhåll Infrastrukturskulden bromsar tillväxten Attraktiv kollektivtrafik Årsdagarna i Malmö November 204 Valspecial! Vad är asfalt? Att mäta cykeltrafik Studieresa, håll bartresande mm. (4/20) Säkra vägar för MC Ostlänken Framtidens stationer Järnvägens problem och möjligheter Hur rustar sig branschens aktörer inför vintern? TF 50 år (/205) Detta nummer (2/205) Samtliga dessa tidigare nummer av Reflexen kan läsas digitalt på vår hemsida: 2 Tidskriften Reflexen produceras av och för medlemmarna i Trafiktekniska Föreningen. Ansvarig utgivare: Åsa Vagland, Redaktionen: Therese Nyman Kontakt: Omslagsfoto (fram och baksida): Anna Andersson Hemsida: ISSN Tryckeri: Wikingtryck, Malmö Utformning: Anna Andersson

3 Innehåll 4 Ledare Våra drömmars stad 5 det var en gång en stad...en gångvänlig stad 9 Trafiken - ett potent hälsopiller? 2 TF-årsdagar 5 Kära medlemmar i Trafiktekniska Föreningen! 7 TRAFIKPLANERING SCAFT - en modell 22 SCAFT - Komplettering till redovisning 23 SCAFT - Inlägg om genomslaget internationellt JULI 205 Under årets första halva har vi hunnit fira föreningens 50 årsjubileum på årsdagarna i Göteborg. Årsdagarna bjöd på studiebesök, middag, föreläsningar och debatt. Gamla ordföranden delade med sig om erfarenheter och historier från förr. Under konferensen fick vi föreläsningar om bl.a. då- och framtidens stads- och trafikplanerings metoder, tunnelbanans utbyggnad och framtidens resmönster. I Reflexens sommarnummer kommer några av artiklarna från årsdagarna, för er som inte hade möjlighet att närvara. Det bjuds på artiklar om jubileumsanförandet, framtagandet av SCAFT och våra drömmars stad. 205 har börjat med stormsteg och det börjar vankas sommar med semesterplaner. Jag vill önska er en glad sommar och trevlig läsning. Redaktör Therese Nyman 3

4 Ledare Våra drömmars stad I begynnelsen fick staden sitt sigill och märke; murar och torn intill vatten. Skyddande sten restes mot allt som fanns utanför, mot fienden och vinden, mot kölden och mörkret. En gång hade staden legat hoprullad som en igelkott i en bergskreva. Så börjar Per Anders Fågelströms skildring av Stockholms och Sveriges utveckling från ett fattigt utvecklingssamhälle till ett modernt välfärdssamhälle i Mina drömmars stad från 960. Även om den handlar om en annan tid kan jag inte låta bli att reflektera över parallellerna med dagens samhälle. Förvisso är tiggarna inte längre dalmasar och smålänningar som flyr missväxt och fattigdom för en dröm om en drägligare tillvaro. Dagarbetarna i hamnen kallas inte längre sumprunkare och sjåare. Världen har blivit större. Mobilitet och fri rörlighet är grunden i denna större värld. Planerarnas visioner har inte alltid varit desamma, de har inte alltid gett alla samma möjligheter att röra sig fritt i Staden. De har stötts ochblötts och lett Staden framåt, även om Staden fortfarande är en hoprullad igelkott för vissa grupper. Den väntade på honom, staden som så länge funnits i hans drömmar. Grå berg reste kala klippor över trädgårdarnas och tobaksfältens frodiga grönska. Stad serverad på silverbricka, framsträckt som gåva. Jag tvivlar inte på att det stora flertalet som flydde till Staden kände så. Att Staden förvisso var en kal och främmande plats, men samtidigt full av förväntningar och drömmar. Vilka förväntningar och drömmar har människor av idag på Staden? Hur skiljer sig Staden av idag mot den i industrialiseringens ungdom? Aldrig förr har så många haft det så bra som vi har nu. Aldrig förr har väl Staden, ekonomin och tekniken haft så goda möjligheter att förverkliga Stadens drömmar? Ändå är känslan att det inte finns några drömmar att förverkliga. Jag har i många av de trafikprojekt jag varit inblandad i inspirerats av de mål och visioner projektenvill förverkliga. Detta gäller både i det lilla som i det stora. I att få till farthinder kring skolan så att barnen kan gå själva, till att bygga nya stationer så att fler människor kan dra nytta av Staden på ett mer hållbart sätt. Något som slår mig i många projekt är dock att drömmarna inte alltid delas med Stadens invånare. Hur många spaltkilometrar har inte skrivits i tidningar och på sociala medier om fasan över nya gupp, nya tågtunnlar, nya vägar eller nya cykelbanor? Jag har dock inte sett många spaltmeter om drömmar och visioner om en mer tillgänglig stad, säkrare vägar eller godare livsmiljö. Är alla verkligen så belåtna med sin Stad, eller är det så att planerarnas mål, visioner och drömmar inte nåttgemene man, att de fastnat på vägen? Någonstans i övergången till ett modernt välfärdssamhälle verkar drömmarna om Staden försvunnit. Från att ha varit ett samhälle där folklig opinion tvingat beslutsfattarna till förändring har vi idag ett samhälle där opinionen oftare motsätter sig beslutsfattarnas utvecklingslusta. Detta märks inte minst i de större infrastrukturprojekten och i klimatdebatten, men också i synen på fri rörlighet och tillgängligheten till det offentliga rummet. Som trafikplanerare kan vi inte komma ifrån att vi är en del av etablissemanget. Är vår uppgift att ge förutsättningar för gemene man att förverkliga sina drömmar, eller skall vi också inspirera fler att drömma? Hur går vi från trafikplanerarens vision om staden, till våra drömmars stad? Anders Sjöholm Vice Ordförande i TF 4

5 Det var en gång en stad...en gångvänlig stad I stort sett alla byar och städer har någon gång varit planerad utefter principen om den gångvänliga staden helt enkelt för att det var apostlahästarna som var det naturliga fortskaffningsmedlet då byn/staden växte fram. Ända fram till början/mitten av 900-talet fick dessa urgamla ideal inom stadsplaneringen råda. Idag ser städerna, eller delar av dessa, ut på andra sätt och är baserade på andra ideal. Den moderna stadsplaneringen handlar i mångt och mycket om att faktiskt hitta tillbaka till den gångvänliga stadens ideal. Hur gör vi det? Text: Anna Berlin, trafikplanerare Göteborgs stad Bild: Se bildtexter Strukturerna består Städer växer snabbt! Tittar man exempelvis på en stadskarta över Göteborg från början av 800-talet utgör staden en yta på ca -,5 km i diameter. Idag har staden en mer eller mindre sammanhängande exploatering på 2-3 mil. Mycket liten del av det kan klassas som tät blandstad. Men det som fascinerar är att man idag kan ta en stadskarta över City från 600-talet då staden grundades och fortfarande orientera sig. Stråken består även om trafikslagen och nyttjandet av gaturummet förändras! Det är därför det är så viktigt att planera för stråken och den sammanhängande stadsväven för det är det som kommer att bestå. Att ta lärdom av historien Varje epok i historien har kommit med nya ideal och värderingar, vilka även avspeglas i stadsplaneringen. Så länge byar och städer växte fram på de gåendes villkor upprätthölls en finmaskighet i gatustrukturen. Alla vardagliga funktioner var tvungna att Göteborgs stadskärna i början av 800-talet utgörs av en yta på ca -,5 km i diameter. Fler historiska kartor över Göteborg finns på webben: arkiv-och-ritningar/historiskt-material/kartor/ 5

6 Paris (vänster bild) och New York (höger bild) är båda exempel på gångvänliga städer. Båda har en finmaskig gatustruktur som är sammanhängande. kunna nås inom en liten, gångnära, radie och således fick städerna hög densitet och bostäder blandades med butiker och andra verksamheter. Med bilismens intåg gavs det helt andra möjligheter att planera staden. Plötsligt kunde man färdas snabbt och över långa sträckor. Sanitära problem som fanns i de täta städerna kunde nu hanteras i och med att människorna inte behövde bo så tätt. Dessutom hämmade ju den täta gatustrukturen bilarnas förträfflighet i form av att färdas snabbt. Den ökande bilismen visade snabbt sina negativa sidor i form av köer, avgaser och olyckor. Istället för att låta biltrafiken anpassa sig till staden så fick staden anpassa sig till bilismen och de nya idealen. Man började separera trafikslagen liksom man separerade boende och verksamheter. Bilen gjorde det möjligt! I de nya bostadsområdena kunde barnen leka och lära sig cykla på helt bilfria gårdar. Lägenheterna var ljusa och luftiga och för det mesta placerade utan nära insyn från någon annan lägenhet. Många gånger var byggnaderna i sig fristående konstprojekt och inte en integrerad del i en stad. Vad var då nackdelen med detta nya det som först hade uppfattats så sunt? Ja, förutom de uppenbara negativa effekterna som ökad biltrafik för med sig (klimatpåverkan lokal och global, trängsel, olyckor m.m.) så glesade det också ut staden. Densiteten minskade och med det minskade kundunderlaget till butiker och andra verksamheter. Vi hade kommit in i en spiral där bilberoende göder separering av samhällsfunktioner (externhandel) som i sin tur ökar bilberoendet ytterligare. Dagens planerare har ofta som uppgift att bygga samman olika delar av staden vilket ger möjlighet att knyta ihop grundstrukturen så att den främjar levande stadsliv och hållbart resande. 6

7 Exempel på ett område där man vill förtäta. Om man zoomar ut ser man att det i framtiden skulle kunna vara möjligt att skapa en kvartersstruktur som bättre skulle kunna främja stadslivet (vänster bild). En förtätning i dagsläget skulle då kunna se ut som bilden till höger. (Källa: Grundkarta från Göteborg Stads MapInfo-databas. Överlagrat utbyggnadsförslag - Lukas Memborn.) Den gångvänliga staden I den gångvänliga staden är gatustrukturen sammanhängande, logisk och orienterbar, gen, tillgänglig och flexibel. Gångvänliga gator är ett system med många möjligheter och där det hela tiden finns en fortsättning. Du ska aldrig behöva gå tillbaka utan ett stråk ska alltid leda vidare till en ny korsningspunkt med nya möjligheter till vägval. Som promenerande människa är vi känsliga eftersom vi tar oss fram med egen muskelkraft. Ser vi att gatan innebär en omväg, att den blockeras, blir allt för jobbig på grund av topografin eller är för tråkig så väljer vi troligtvis en annan väg eller ett annat färdmedel nästa gång. Vill vi planera den hållbara staden måste vi göra det utifrån de gåendes villkor och strukturerna för den gångbara staden betyder inte att det är dåligt för övriga trafikslag, tvärt om. Samma strukturer kan innehålla olika färdmedel under olika epoker. Planera staden Idag tror vi oss vara klokare (precis som alla före oss har trott!?) och vill nu återigen bygga tätt och återskapa blandstaden. Tät blandstad detta mantra som idag genomsyrar all stadsplanering, åtminstone i de större städerna. De flesta nya strategiska dokument och politiska mål som berör stadsplanering handlar om att det ska vara bra och framkomligt för gång och cykel, vi ska finna lösningar mot buller och andra emissioner alstrade av biltrafiken, vi ska skapa bra affärslägen och ha ett effektivt markutnyttjande. Jo men visst, det är kanske inte helt fel. Den nya planeringen bygger helt och hållet på den gångvänliga stadens principer (som ju trots allt fungerat empiriskt under tusentals år) och de sanitära problem man upplevde i städerna förr i tiden kan vi hantera med dagens teknik. Vi har idag möjlighet att återigen bo tätt. Dagens planerare har ofta som uppgift att bygga samman olika delar av staden förtäta staden. Således har vi nu möjlighet att knyta ihop grundstrukturen. Gör vi det efter den gångvänliga stadens principer kommer vi att premiera levande stadsliv och hållbart resande. Det finns ofta en bra grundstruktur i staden att bygga vidare på. Har man tur finns det dessutom gamla stadsplaner som kan förklara hur det var tänkt att redan utbyggda delar skulle hänga ihop med varandra. Det är också nu det är viktigt att zooma ut och se stadens mönster i ett större perspektiv. Vi måste blicka långt utanför vårt projektområde, kanske upp mot km. Ovan visas ett exempel på ett område där man vill förtäta. Om man zoomar ut ser man att det i framtiden skulle kunna vara möjligt att skapa en kvartersstruktur som bättre skulle kunna främja stadslivet (vänster bild). En förtätning i dagsläget skulle då kunna se ut som bilden till höger. Idag har vi tillgång till moderna 7

8 Space Syntax-metoden visar hur väl varje enskild gata integreras i gatustrukturen. Ju rödare desto mer integrerad=desto bättre ur ett fotgängarperspektiv. Metoden är effektiv om man vill analysera potentialen i dagens gatunät eller om man önskar analysera olika strukturer i nya exploateringsområden. Bilderna visar hur Göteborgs centrala delar ser ut idag och exempel på hur bl.a. Gullbergsvassområdet skulle kunna integreras i den befintliga staden. (Källa: Frihamnen och Backaplan stadsbyggnadsanalys och planrekommendationer, Göteborgs Stad och Spacescape) verktyg för att analysera gatustrukturen. Bilderna till höger visar exempel från Göteborg där man använt Space Syntax för att analysera ett utbyggnadsområde. I kombination med andra verktyg och goda kunskaper kring trafikplanering och bebyggelseplanering kan vi tillsammans skapa en gångbar stad! För mer information: Nya styrelsen har nu konstituerat sig! Ordförande Åsa Vagland (Regeringskansliet, Stockholm) Vice ordförande Anders Sjöholm (Ramböll, Malmö) Sekreterare Pia Larsson Wijk (Infracontrol, Stockholm) Kassör Daniel Firth (Trafikkontoret, Stockholm) Ledamot Bo Eskebaek (WSP, Sundsvall) Charlotte Reinholdt (RKM Norrbotten) Maria Nordlöf (Structor, Stockholm) Suppleant Lina Svensson (Trafikkontoret, Göteborg) 8 TRAFIKPLANERARE till ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt. Uppsala växer snabbt. Under kommande årtionden kommer tusentals bostäder att byggas med behov av tillhörande infrastruktur. Ulleråker är ett område där kommunen nyligen har startat exploatering. Under de kommande 20 åren kommer ungefär invånare att flytta hit. Denna tjänst innebär att delta i Ulleråkerprojektets samtliga skeden. Läs mer om tjänsten på ledigajobb Välkommen med din ansökan senast 23 augusti. I Uppsala kommun vill vi ha mångfald i arbetslivet och därmed tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning och etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten.

9 Trafiken ett potent hälsopiller? En stor del av Sveriges befolkning är otillräckligt fysiskt aktiva och en stödjande trafikmiljö vad gäller aktiv mobilitet skulle innebära stora vinster för samhället. Att kvantifiera och ta hänsyn till folkhälsoeffekterna i trafikplaneringen är en viktig väg framåt och det finns evidensbaserade metoder att ta hjälp av. Text: Med dr Ulf Eriksson, trafikkonsult, Trivector Bild: ELTIS En stor del av befolkningen når inte de nivåer av fysisk aktivitet som Folkhälsomyndigheten rekommenderar för att främja hälsa och förebygga kroniska sjukdomar. Det senaste decenniet har intresset för hur vi påverkas av den omgivande miljön ökat markant. Svensk och internationell forskning har under senare tid visat på egenskaper i staden som förenklar och möjliggör gång, cykel och kollektivt resande. Trafikmiljöer som stödjer aktiv mobilitet, det vill säga gång och cykel, kan bidra med stora positiva effekter på folkhälsan. Aktiv mobilitet bidrar dessutom till en mer levande och socialt hållbar stad med fler möten människor emellan. Bättre folkhälsa ett transportpolitiskt mål Enligt de nationella transportpolitiska målen ska transportsystemet utformas så att det bidrar till bättre folkhälsa. För att transportsystemet ska kunna bli hälsofrämjande behövs en ökad förståelse och kunskap om hälsofrämjande trafikplanering. Idag finns det evidensbaserade metoder som kan användas för att beräkna folkhälsoeffekterna av den fysiska aktiviteten som gång och cykling bidrar med. Effekterna kan antingen redovisas i förbättrad hälsa eller i beräknat samhällsekonomiskt värde i kronor. Ett av dessa verktyg är Världshälsoorganisationens Health Economic Assessment Tool (HEAT) som är tillgängligt kostnadsfritt på internet och som kan användas av planerare. Ekonomisk värdering av aktiv mobilitet En ekonomisk bedömning av hälsoeffekterna från gång och cykel kan bidra med värdefull information i många situationer. Det kan till exempel vara vid åtgärdsvalsstudier (ÅVS), årsbokslut, eller framtagande av trafikstrategier och genomförandeplaner. Genom att inkludera fysisk aktivitet i analyser eller underlagsmaterial skapas bättre förståelse för hur transportsystemet kan påverka folkhälsan. Samtidigt synliggörs de stora vinsterna som fysisk aktivitet kan bidra med för samhället. Stora vinster för samhället Den fysiska ansträngningen att gå eller cykla till bussen eller tåget påverkar hälsan betydligt mer än vad buller, luftförorening och olyckor gör. I en relativt Hälsotillstånd Förtida död 20-35% Hjärtinfarkt och stroke 20-35% Diabetes typ % Tjocktarmscancer 30-50% Bröstcancer 20% Depression 20-30% Alzheimers 40-45% Minskad risk genom fysisk aktivitet (50 min/vecka) Tabell. Minskad risk genom att vara fysiskt aktiv 50 minuter/veckan, till exempel 30 minuters gång i rask takt fem dagar i veckan. (Källa: Improving the health of Londoners: Transport Action Plan 204) nypublicerad rapport användes HEAT för att beräkna hälsoeffekterna av kollektivtrafikens anslutningsresor som sker med gång eller cykel. I projektet Ökad folkhälsa genom kollektivtrafikens fördubblingsprojekt * undersöktes på vilket sätt och i vilken omfattning kollektivtrafiken bidrar till det transportpolitiska hälsomålet. Fördubblingsprojektet har som mål att fördubbla antalet resande med kollektivtrafik år 2020 jämfört med 2006 (och att fördubbla marknadsandelen på lång sikt). Flera scenarier av hur trafiken kan * Fördubblingsprojektet har som mål att fördubbla antalet resande med kollektivtrafik år 2020 jämfört med 2006 (och att fördubbla marknadsandelen på lång sikt). 9

10 komma att förändras fram till år 2020 jämfört med 2006 har tagits fram. Resultaten visar stora vinster i folkhälsa om de nya resenärerna lockas från biltrafiken, men däremot försämrad folkhälsa om övergången sker från gång och cykel till kollektivtrafik. Beroende på scenario beräknas den aktiva mobiliteten som sker till och från kollektivtrafiken bidra med positiva hälsoeffekter värda mellan 9 och 70 miljarder kronor per år. PASTA åtgärder för aktiv mobilitet i Europa Projektet som beskrivs ovan, tillsammans med andra studier, visar att aktiv mobilitet bidrar med stora värden till samhället och att olika prioriteringar och åtgärder i trafikplaneringen får konsekvenser för hur stora effekterna blir. Nu pågår datainsamlingen i ett stort internationellt forskningsprojekt där effekterna av ett antal åtgärder för ökad aktiv mobilitet ska undersökas. Projektet, Physical Activity through Sustainable Transport approaches (PASTA), genomförs i sju europeiska städer och totalt ska deltagare rekryteras. I Örebro initieras nu åtgärder för att öka andelen gång och cykel till ett antal större arbetsplatser. Bland åtgärderna finns lånecyklar, prova-på dagar, information om fördelarna med att gå och cykla samt mindre förändringar i den omgivande miljön som till exempel cykelpumpar och cykelparkering. I Antwerpen ska en ny cykelbro byggas och effekterna av bron utvärderas inom 0

11 PASTA. I f.d. OS-byn i London byggs nya cykelvägar och gröna gångstråk, i Barcelona byggs ett antal bostadsområden om till super islands där biltrafiken begränsas och ytorna omfördelas till gång, cykel och grönytor. I Rom utvärderas effekterna av 4000 nya cykelparkeringsplatser som kommer installeras vid skolor och offentliga arbetsplatser i de centrala delarna av staden. Effekten av åtgärderna vad gäller aktiv mobilitet följs upp och de ekonomiska effekterna beräknas i varje deltagande stad. Data från PASTA kommer också användas för att uppdatera HEAT, och WHO är en av de 4 partners som ingår i forskningskonsortiet. PASTA avslutas med en internationell konferens i Köpenhamn i slutet av 207. Hälsofrämjande trafikplanering Redan idag kan vi med den kunskap och de metoder som finns arbeta systematiskt för en hälsofrämjande trafikplanering i kommuner och regioner. Att gå från kunskap till handling skulle göra gott för vår livskvalitet, den sociala hållbarheten och inte minst för samhällets plånbok. För mer information: Läs mer om PASTA-projektet och HEAT!

12 TF-årsdagar 205 Bilder och artiklar från TF:s årsdagar som hölls 5-6 april i Göteborg Årsdagarna började med ett studiebesök hos Volvo. Där bjöds det på en rundtur i deras Brand Experience Centre och en presentation av deras arbete för ökad säkerhet. Vi fick simulera bromssträcka och provköra deras bilflotta. Dagen fortsatte med besök på nya ombyggda Chalmers hållplats för spårvagn och buss. Dag två fylldes av intressanta föreläsningar, debatt och årsstämma. Pris till bästa examensarbete och årets trafikpris delades ut. 2

13 TF-årsdagar 205 Fick testköra Volvos bilflotta - här är nya XC90 Prototyp av ny Volvo-modell Testar bromssträckan Krockad XC60 3

14 TF-årsdagar 205 Åtta gamla och sittande ordförande Pris för bästa examensarbete Trafikpriset delades ut 4

15 Kära medlemmar i Trafiktekniska Föreningen! Något redigerad utgåva av det tal som hölls av Bernt Nielsen vid jubileumsmiddagen. TF-årsdagar 205 Kära medlemmar i Trafiktekniska Föreningen! Jag tror inte att jag bör säga Kära Trafiktekniker. Vi känner oss inte som sådana som tekniker vi är något mera eller annorlunda. Jag slog i baklängesordboken och hittade 49 ord/titlar som slutar på tekniker ljustekniker, sjukhustekniker något främmande för oss. Psykologiskt intressant kan vara att omedelbart före raden med tekniker kommer sangviniker och omedelbart efter kommer pykniker. Kanske ytterligare ett skäl till att inte känna sig som tekniker? Vi har talat om detta förut bör föreningen ha ett mera adekvat namn? Låt föreningens engelska titel vara vägledande för ett eventuellt namnbyte Swedish Association of Transportation Planners. Varför står jag nu här? I höstas blev jag kontaktad av styrelsen om min uppfattning om vilka f d ordföringar om borde sitta i en panel dag 2 och koppla dåtid till nutid och framtid. Jag hade mina uppfattningar som faktiskt speglas i morgondagens program. Jag fick frågan om jag själv ville sitta i panelen eller hålla ett anförande vid jubileumsmiddagen dag. Mitt svar framgår av att jag nu står här högst ärad. Men vad skall jag tala om? Välj vad du vill! Så det blir några nedslag från de 50 åren fritt hämtade ur eget huvud. Tillbaka igen till namnet Trafiktekniska Föreningen. År 965 var detta ett ganska naturligt namn. Vi höll på med trafikteknik dimensionering, prognoser, kurvradier. Naturligt nog fick den nybildade professuren i Lund startad 966 benämningen Trafikteknik. Jag gör nu ett snabbt språng dels till 60-talet, dels över Atlanten till USA som då var ett föredöme för många av oss speciellt när det gäller just trafiktekniken. Häromdagen tog jag fram mitt ex av Traffic Engineering Handbook 965 års edition, utgiven i USA, inköpt för 26 kronor. Jag bläddrade förundrat genom diagram och tabeller rörande fordons bränsleförbrukning, acceleration, sidokrafter, andelen färgblinda, parkeringsdimensionering. Min professionella specialitet ledde mig att leta efter kollektivtrafik Public Transport. Ingen träff, man får leta under Mass Transit ett betydligt negativare ord än Public Transport. Så mycket folk som möjligt ombord. Det kapitlet handlar huvudsakligen om fysisk dimensionering av hållplatser och terminaler inte ett ord om resenärerna. Det var alltid fordonet som var i fokus inte människan. Jag gör nu ett gender-inriktat inslag. I Handbook läste jag om Editorial Board 7 herrar. Det finns 24 kapitel i boken 24 manliga skribenter. Det finns ett Honorable Reference Board 88 herrar. Tillbaka igen över Atlanten hur hade vi det själva i föreningen vid starten? Jag har plågat styrelsen, gamla ordföranden, en del kvinnor i professionen som jag känner för att hitta tidpunkten då de första kvinnorna kom med i föreningen. Parentes: Här noterar jag en viss historielöshet i föreningen jag hittar inte ens matriklar tidigare än Vem är föreningens arkivarie? slut parentes. Jag parallelläste den nu aktuella matrikeln mot en tidig SVR-katalog och tror mig nu veta att de första 5 åren var enkönade, att den första kvinnan heter Inger följd några år senare av Lisbeth, Monica och Marianne och att vi efter 0 år hade ca 0 kvinnliga medlemmar. Senaste matrikeln var ett lyft att läsa av nu drygt 000 medlemmar räknade jag till 400 kvinnligt förnamn 38 %. Själv medverkade jag till viss del som VBBgruppchef på 90-talet anställde jag 6 kvinnliga civilingenjörer på raken och höll på att få länsstyrelsens jämställdhetspris det året. En uppmaning till styrelsen kom tillrätta med historielösheten så länge det fortfarande finns en relativt pigg samling personer som var med från början! Addera därtill matriklar, verksamhetsberättelser samt Reflexen och ett fullödigt underlag torde finnas. Jag gör nu en reflexion om monokulturens faror baserad på egen erfarenhet och jag tänker inte på könsmässiga monokulturer utan yr- 5

16 TF-årsdagar 205 kesmässiga. Jag klev in i trafikens värld på Chalmers charmad av giganten Sune Lindström och hans drabant den blott 36-årige Stig Nordqvist. Trafikteknik som egentligen kunde vara ett Väg-ochVatten-ämne sorterade under institutionen för Stadsbyggnad ett Arkitektur-ämne. Det kändes rätt från början. V-byggarna fick för första gången läsa ihop, arbeta ihop, göra inlämningsuppgifter ihop med arkitekter. På institutionen där jag sedan hamnade var denna samarbetsform legio. Trafik var en del av samhällsbyggandet. När jag några år senare hamnade på VBB sorterade min trafikgrupp under avdelningen för Stadsbyggnad. I korridorerna såväl som i uppdragen varvades trafikare med arkitekter ett ömsesidigt befruktande av tankar, idéer och resultat. Hos en av våra stora beställare Göteborgs Stad var det på samma sätt. Det fanns en trafikenhet på vardera stadsplane- och generalplaneavdelningen. Detta för trafikplaneringen gynnsamma klimat har upphört på båda ställen på det som då var VBB finns de båda disciplinerna i olika bolag och i Göteborg på olika förvaltningar. Nu skall jag berätta en nästan rar episod som idag är otänkbar. Tidigt 90-tal jag är på väg från Stockholm till Borlänge. På plattformen möter jag en potentiell beställare. Han utbrister: Vi ses i kafévagnen om en halvtimme du kan beställa in två kaffe.. Så gjorde jag och kryddade med två mazariner. Den potentielle beställaren kom till kafévagnen: Det här ser bra ut du skall utreda en framtida Götalandsbana. Du kan börja på måndag. Så blev det! Och när man ser den senaste prislappen på denna bana så skulle man slagit till 994 när min utredning var klar. Jag vaknar å andra sidan sällan på natten och funderar på om kaffe + mazarin var lovlig eller olovlig bestickning. Innan jag avslutar har vi insett vilken påverkan vi har på människans vardag? Jag minns ett seminarium på 80-talet det handlade om busstrafik i Stockholms innerstad. Den erfarne och vidsynte arkitekturprofessorn Ragnar Uppman sa mycket kloka saker bl a Vi arkitekter bygger hus där människor vistas inomhus ni trafikplanerare bygger stadens rum där människorna vistas utomhus. Det hade jag inte tänkt på tidigare. En annan fråga man kan ställa sig så här frampå aftonen Har vi alltid gjort rätt? I varje enskilt ögonblick tror vi det annars hade vi sannolikt gjort på annat sätt. Men tänk om vi INTE varit så förblindade av USA. Tänk om vi tagit större intryck av exempelvis Kevin Lynch med Image of the City. Eller om vi bättre förstått storheten hos Colin Buchanan när han kom med Traffic in Towns och Environmental Capacity det är omgivningens krav som skall vara vägledande för trafikmängderna inte ett kliniskt framräknat behovsstyrt resultat. Tänk om vi hade kunnat avsätta 0 % av det vi lade ner på biltrafikanläggningar på cykeltrafikanläggningar vilken cykeltrafiksituation vi då hade haft. Och tänk om vi konsekvent räknat resenärer i stället för fordon då hade vi sluppit sådana resonemang som Jaså kan inte bussen hänga med i den gröna vågens tempo så synd om bussen! OBS inte synd om resenären utan om bussen! Jag avslutar med att lyckönska föreningen och dess medlemmar till det första halvseklet. Om den unga generation som nu sakta tar över är lika livskraftig som en och annan av oss som var med från början och som fortfarande hänger med så har vi bland oss i kväll deltagare i ett kommande 00-årsjubileum. Detta skålar vi för! Göteborg i april 205 Bernt Nielsen 6

17 Trafikplanering 965 Inledningsanförande vid TF:s 50-årsjubileum TF-årsdagar 205 Ulf du Rietz I början av 960-talet fanns det i Sverige endast ett fåtal trafikingenjörer. De var anställda på Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, i de största kommunerna samt i ett antal konsultföretag. Av dessa var det få med 0 års erfarenhet. Själv tog jag examen 959 vid V-sektionen på KTH. Två av de ledande konsulterna var Stig Nordqvist och Nils Rosén. De hade båda studerat i USA och kommit tillbaka med olika uppfattning om den framtida trafikutvecklingen. (Jag fick mitt första jobb som medarbetare till Nils Rosén.) Stig trodde att man skulle bli helt beroende av egen bil utom i de största tätorterna, som i USA. Kollektivtrafiken skulle inriktas på tunnelbanor och stombusslinjer. Stockholm planerades enligt Stigs modell med stadsmotorvägar ända in i citykärnan. Nils ansåg att man skulle ge prioritet till bussar och cyklar Hans modell fann gehör i Västerås med stor cykelpendling till ASEA och med Linköping som snar efterföljare. I båda dessa städer genomfördes att de centrala huvudgatorna blev buss eller gågator. För mig innebar det att jag via en anställning i Linköping blev lockad till Göteborg med anställning på Stadsbyggnadskontoret och sidouppdrag på Chalmers. Där befann jag mig således när TF bildades. På generalplanekontoret i Göteborg studerade man utvecklingen i Bremen, vilket ledde till liknande resultat som i Västerås och Linköping varigenom centrum delades upp i ett antal sektorer skilda åt av buss/spårvägs- och gågator. För kollektivtrafikens stomnät studerades möjligheten till alwegbanor eller spårtaxi. Den stora förändringen i de flesta tätorterna var att centrum skulle avlastas genom utbyggnad av förbifarter. En stor planeringsfråga, som hanterades av planverket i samarbete med KTH var den framtida biltätheten som underlag för parkeringsnormer. På Stadsbyggnadsinstitutionen på Chalmers utvecklade en arbetsgrupp under ledning av Professor Sune Lindström, Stig Nordqvist och Olof Gunnarsson SCAFT-reglerna för trafiksäkerhet i bostadsområden, vilken har kommit att bli vägledande för planeringen på många håll i världen. Vid den här tiden pågick över hela Sverige planeringen av Högertrafikomläggningen. Den kom att bli den största trafiksäkerhetsåtgärden genom tiderna i Sverige genom att den fokuserade trafikanterna på farorna i trafiken. Ulf du Rietz 7

18 TF-årsdagar 205 SCAFT - en modell för stadsplanering som dominerade hur Sverige byggdes ut på talet. Ett rapsodiskt sammandrag av det föredrag som Bernt Nielsen höll på TFs jubileumskonferens den 6 april 205 Jag har fått uppgiften att tala om Forskningen bakom och SCAFT förslag medan mina två kolleger Kalle Sicking och Ulf du Rietz berättar om hur Scaft användes i praktiken. SCAFT skall uttydas Stadsbyggnad, Chalmers, Arbetsgruppen för Forskning om Trafiksäkerhet. Ordet forskning är viktigt även om man då inte talade om evidensbaserade resultat var det just det som var drivkraften det fanns så mycket tyckande rörande trafiksäkerhet. Det började redan på 40-talet Den som tog initiativet till forskningen och som var drivkraften till ett stycke in på 970-talet var professorn i stadsbyggnad vid Chalmers Sune Lindström. Bakgrunden till Sunes intresse kan skönjas redan från början av 940-talet då han som regionplanechef i Göteborg hade trafiksäkerheten som en av de allra viktigaste ingredienserna i Regionplan för Göteborg med Omnejd åren Plandokumentet är en fröjd att läsa. Bilagan om Vägar inleds med en beskrivning av trafiksäkerheten. 500 dödade i trafiken i slutet av 930-talet är ett ofattbar högt värde antalet personbilar då var ca st. (Idag har vi 23 gånger så många personbilar medan antalet dödade 8 " Trafiksäkerheten Under åren närmast före kriget uppgick i Sverige antalet dödsfall vid trafikolyckor ända till 500 per år och personskadorna till (ur Bilagan om "Vägar") nästan har halverats). Nåväl regionplanen innehöll ett förslag till indelning av vägsystemet i sju hastighetsklasser där varje klass hade sin uppsättning av 20 olika standardmått (hastighet, bredd, lutning, typ av trafik osv). Detta kan ses som embryot till en av SCAFTprinciperna differentiera trafiken beroende på dess egenskap. Vägen till trafiksäkerhet Det andra dokumentet som jag hämtat information ifrån är den bok som Sune gav ut 970 tillsammans med sin entusiastiske medarbetare S Olof Gunnarsson. I boken beskrivs bakgrunden till SCAFT-principerna. Boken är späckad med diagram och fotografier hämtade från främst svensk verklighet. Det finns även en lång rad med fotografier från goda (inte så många) och dåliga (desto fler) trafikmiljöer. På nästa sida visas exempel från boken samt bilder som visar hur man genom att bryta upp ett 4-vägskryss till två 3-vägs kunde reducera antalet konfliktpunkter från 32 till 8. Fortsättning på sida 20

19 TF-årsdagar 205 Diagram som visar hur trafikolyckorna varierar med typ av stadsdel i sin tur med olika grad av separering och differentiering. Fotografier från goda (inte så många) och dåliga (desto fler) trafikmiljöer. 4-vägskryss till 3-vägskryss kan reducera antalet konfliktpunkter från 32 till 8. 9

20 TF-årsdagar 205 Rätt och fel Ett antal teckningar enkla som om de vore hämtade ur folkskolans läsebok visar FEL och RÄTT. Vid nyplanering var ledorden Separering, Differentiering och Utifrånmatning. Skolan i mitten! Många bostadsområden byggda på 50- och 60-talen hade många brister i trafiksäkerheten dessa skulle trafiksaneras. Exemplet till höger visar hur de genomgående inre gatorna stängdes av på sex ställen. Vips blev det utifrånmatning! Rättesnöret Rättesnöret för oss alla var den hierarkiska uppdelningen som vi lärde oss rabbla i sömnen: Fjärrled, Primärled, Sekundärled, Matarled, Angöringsgata, Entrégata. Flera av dem fanns dessutom i Typ I och Typ II. Det mentala avståndet till den indelning av vägar som redovisats 30 år tidigare i Regionplan för Göteborg är inte särskilt långt. Men så var det också samma hjärna bakom. Vad glömdes bort? SCAFT fokuserade totalt på TRAFIK- SÄKERHET. Därmed blev ett antal faktorer styvmoderligt behandlade eller inte behandlade alls. Kollektivtrafiken Busstrafiken hänvisades huvudsakligen till billederna och därmed fick man lösningar med (för) långa buss- 20

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Regeringens motorväg mot klimatförändringar Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala

Läs mer

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten

Infrastruktur. Visioner. Cykel. Køge Kust - Team Vandkunsten. Bilaga: Infrastruktur. Køge Kyst Team Vandkunsten 1 (13) Køge Kyst Team Vandkunsten Infrastruktur Visioner Trafiken i Køge ska bidra till den önskade stadsutvecklingen. Det är en utmaning att skapa en hållbar urban mobilitet, som prioriterar gång-, cykeloch

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer

frågor om höghastighetståg

frågor om höghastighetståg 12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad

Läs mer

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014

Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden. SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 Innovativ gatuutformning i Norra Djurgårdsstaden SKL Trafik- och gatudagar 13-14 oktober 2014 MILJÖSTADSDELEN NORRA DJURGÅRDSSTADEN 2030 ; 12 000 lägenhet och 35 000 arbetsplatser Några övergripande miljömål;

Läs mer

Hållbar planering varför det?

Hållbar planering varför det? Hållbar planering varför det? Staden och trafiken steg mot en hållbar planering Grand Hotel 11 maj 2011 Christer Ljungberg, Trivector Traffic Vilka är Trivector? Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag

Läs mer

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN

KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN KOMMUNALTEKNISKA FÖRENINGEN TRAFIKKOMMITTÉN Möte Stockholm 17 februari 1999 Närvarande: Hans Eberfors Sören Flodin Maria Karlsson Håkan Johansson Per Öhgren Mats Fager Ej närvarande: Fredrik Forssell Lars

Läs mer

Unga tankar om framtidens resor

Unga tankar om framtidens resor 2011-03-24 Unga tankar om framtidens resor Specialutgåva kring gångtrafik! Idéer och illustrationer: Elever vid Thorildsplans gymnasium Stefan Myhrberg, Fariba Daryani Stockholms stad, Trafikkontoret Så

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden?

1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? Svar från Folkpartiet Grönområden 1. Vad vill ni göra under den kommande mandatperioden för att bevara Uppsalas parker och grönområden? När staden växer och förtätas behövs fler parker, lekplatser och

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:25

Regeringens proposition 2012/13:25 CYKEL Vad säger propen och vad gör Trafikverket? Anna Wildt-Persson Trafikverket Region Syd Regeringens proposition 2012/13:25 Regeringens bedömning: Åtgärder för ökad och säker cykeltrafik har potential

Läs mer

Klimat och transporter

Klimat och transporter 2010-03-19 Klimat och transporter Jannica Schelin Processledare för Hållbart Resande i Norrköpings kommun Hållbart Resande Hållbart Resande och Mobility Management Arbetet med Hållbart Resande handlar

Läs mer

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013.

Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 2013. Varför behöver man beskriva trafiknätets cykelvänlighet? En rapport inom CyCity. Pelle Envall och Michael Koucky, Augusti 213. Innehållsförteckning 1. Vad är nyttan med en kvalitetsbeskrivning?...3 2.

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258

Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 YIMBY Yes In My BackYard. 2011-10-25 2011:13 Yttrande om förstudie för Hågelbyleden - Väg 258 Nätverket YIMBY ser mycket positivt på Botkyrka kommuns planer att förtäta och koppla samman Alby och Eriksberg.

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014

Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 - alla frågor Inloggad som. Logga ut Cykelfrågor riksdagsvalet 2014 Alla frågor från enkäten Cykelfrämjandet och Uppsala cykelförening vill gärna ställa några frågor till

Läs mer

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten?

Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Bästa bilhastigheten i stan vad säger forskningsresultaten? Prof. András Várhelyi, Prof. Christer Hydén, Doc. Åse Svensson, Trafik & väg, Lunds Universitet Bilen är ett flexibelt transportmedel som tillfredsställer

Läs mer

Mer människor, mindre trafik

Mer människor, mindre trafik Mer människor, mindre trafik Nyckeln till ett större och mer hållbart Göteborg Västlänken En storstad med trivsel och nära till det mesta Året är 2026 och Göteborgsregionen beräknas ha 1,6 miljoner invånare,

Läs mer

Hållbart resande i praktiken

Hållbart resande i praktiken Hållbart resande i praktiken Trafik och stadsplanering med beteendepåverkan i fokus Björn Wendle, Lund 11 maj 2011 Idéskrift om Hållbart Resande Del av den Den Goda Staden, på initiativ av Temagrupp Hållbart

Läs mer

Cykelkonferensen 2009

Cykelkonferensen 2009 Cykelkonferensen 2009 29 30 september i Linköping Sveriges Kommuner och Landsting i samarbete med Välkommen till SKL:s cykelkonferens 2009! Cykelfrågorna upplever just nu en renässans, med klimatfrågorna

Läs mer

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ

Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ Cykeln först! FRAMTIDENS CYKELPOLITIK I MALMÖ FÖRORD Vi står vid ett vägval i en global värld med en pågående urbanisering. Städerna växer och fler slåss om gaturummet. Om städerna ska vara framkomliga

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Inrikes persontransport en handlingsplan

Inrikes persontransport en handlingsplan Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter

Läs mer

Detta är Västsvenska paketet

Detta är Västsvenska paketet Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och

Läs mer

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön 2011-06-30 Miljö - Hälsa - Trafiksäkerhet Grön flagg Grön Flagg är en miljöcertifiering och ett verktyg som många skolor i Örebro använder för att arbeta med miljö och hållbar utveckling. Skolans arbete

Läs mer

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele

Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.

Läs mer

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare

Läs mer

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder

Skellefteås satsningar på Näringsliv. Infrastruktur Bostäder Medborgardialog Skellefteås satsningar på Näringsliv Infrastruktur Bostäder VARFÖR EN TRAFIKSTRATEGI? Avsiktsförklaring samt samarbetsavtal med Trafikverket Avsiktsförklaringen innebär att kommunen och

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll

Bilaga 1; Bakgrund Innehåll Bilaga 1; Bakgrund Innehåll KOMMUNEN... 2 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 2 ÖRESUND SOM CYKELREGION... 3 CENTRALORTEN... 4 BEFINTLIGA G/C-VÄGAR... 4 BRISTER... 5 MARKNADSFÖRING... 6 HISTORISKT ARV... 6 UNDERSÖKNINGAR...

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget

Konsekvensanalyser. Expansion Allum/Kyrktorget. Blandstad Stråk Kyrktorget Konsekvensanalyser Expansion Allum/Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Stråk Kyrktorget Blandstad Blandstad STADSSTRUKTUR Centrala Partille har många större byggnader och fastigheter, men få

Läs mer

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5)

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING 2013-05-14 0 (5) 2013-05-14 0 (5) PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-09-19 FÖRVALTNING 1 (5) INLEDNING Höganäs kommun växer och utvecklas, både i yta och befolkningsmässigt.

Läs mer

SATSA II Regional cykelstrategi

SATSA II Regional cykelstrategi SATSA II Regional cykelstrategi Syfte och mål Skapa en regional plattform för cykelfrågan i Stockholms län, så att cykeltrafiken kan öka som andel av det totala resandet. Ta fram ett väl underbyggt underlag

Läs mer

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

Gatukontorsdagar 2010. Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Gatukontorsdagar 2010 Håkan Wennerström Regionchef Region Väst Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation

Läs mer

tokiga transporter SPN-uppdrag

tokiga transporter SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Hur reser vuxna egentligen? 1. Hur reser vuxna egentligen? Välj ut en vuxen i din närhet som du litar på och träffar ofta. Välj ut tre dagar under arbetsveckan (måndag till fredag) då du

Läs mer

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242

Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Tekniska förvaltningen Gatu- och trafikkontoret Tjänsteskrivelse 1(6) Erik Nilsgart 046-3555232 erik.nilsgart@lund.se Tekniska nämnden Införande av nya hastighetsgränser i Lund Dnr 2015/242 Sammanfattning

Läs mer

Trafikslag på undantag: Cykeltrafiken i Stockholm 1930 1975

Trafikslag på undantag: Cykeltrafiken i Stockholm 1930 1975 Trafikslag på undantag: Cykeltrafiken i Stockholm 1930 1975 Planering och ideologi Bakom aktionen mot cyklisterna ligger givetvis ett systematiskt tankearbete, genomfört av de klokaste arkitekterna och

Läs mer

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

Bilaga 5 Samlad effektbedömning Bilaga 5 Samlad effektbedömning Åtgärdsvalsstudie E södra infarten Örnsköldsvik 1 TMALL 000 Rapport generell v 1.0 Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-91 91 Dokumenttitel: Åtgärdsvalsstudie

Läs mer

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA

STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA ARBETSRAPPORT juni 2006 STORÄNGEN - EN DEL AV HUDDINGES STADSKÄRNA - strategiska stadsbyggnadsanalyser - förslag på riktlinjer för stadsutveckling - konceptskiss inför det fortsatta planarbetet Bakgrund

Läs mer

Välkommen till cykelfrukostseminarium

Välkommen till cykelfrukostseminarium Välkommen till cykelfrukostseminarium WSP 2013-03-12 Björn Hugosson (moderator) Gruppchef på trafikavdelningen Foto: ubrayj02 @ flickr. Creative Commons BY 2.0 2013-03-12 Välkommen! à Program 08.00 08.30

Läs mer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer

Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY. Liveability - sida 1. Utfallsindikatorer Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: LIVEABILITY Aspekt Liveability Utfallsindikatorer Objektiv SO/Li-I-O1 Antal rapporterade överfall som skedde i transportsystemet

Läs mer

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning

Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Stockholmsförsöket hur gick det? Analysgruppens sammanfattning Omfattande och detaljerad utvärdering Resvaneundersökning Stockholms län (augusti) Resvaneundersökning Mälardalen Biltrafik Snitträkningar

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun

Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun 2013-10-03 MINNESANTECKNINGAR Medborgarmöte Förslag till Hastighetsplan för Bara, Klågerup och Holmeja i Svedala kommun Plats och tid: Klågerupskolans matsal, kl.18:30-21:00 Närvarande: Åhörare: 25-talet

Läs mer

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011

Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 Nationellt forum TRAFIKPLANERING Inbjudan till konferens i Stockholm den 30-31 augusti 2011 TALARE Särskilt inbjuden talare Näringsdepartementet Kent Johansson Uppsala kommun Sven Ekman Göteborgs Stad

Läs mer

Nuläge, brister och behov

Nuläge, brister och behov Nuläge, brister och behov Åtgärdsvalsstudie ABB-industriområde och Väsmanstrand 2014-10-15 Nuläge 2046 Antal fordon per veckodygn inom området se karta in i området, ut från området, totalt. Mätningarna

Läs mer

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC.

Det goda livet 2013-09-16. TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? TRIVECTOR TRAFFIC. Välkommen till TRAFIKEN OCH DET GODA LIVET - medspelare eller motspelare i stadsutvecklingen? Det goda livet TRIVECTOR TRAFFIC Grundat 1987 av 4 forskare i Lund Idag 90 anställda, Traffic 50 Kontor i Lund,

Läs mer

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie

Väg 77. Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie Väg 77 Länsgränsen - Rösa förbi Rimbo Samrådsunderlag förstudie 1 Kort om väg 77 Vägen har ett körfält i vardera riktningen utan mitträcke. Vägbredden är ca 6,5m, respektive körfält 3m, vägrenar 0,25m.

Läs mer

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan.

Bild: Stiliserad bandragning. Lommabanan. Bild: Stiliserad bandragning Lommabanan. » Lommabanan behöver byggas ut nu Planerna för att bygga ut Lommabanan för persontrafik har funnits länge, och de flesta utredningar som krävs har också genomförts.

Läs mer

Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012

Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012 Spännande internationella case! Trafikplanering 2012 fokus cykel Inbjudan till konferens i Stockholm den 29-30 augusti 2012 TALARE MODERATOR Christian Juul F.d. ordförande Cykelfrämjandet KEYNOTE Houten

Läs mer

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg

Utvärdering av Tölö ängar. Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Utvärdering av Tölö ängar Elin Johansson, planchef, Plan & Bygg Upplägg av presentation 1. Kort om utvärderingen 2. Fakta om området 3. Utformningen av området och de boendes attityder 4. Sammanfattning

Läs mer

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic

PARKERINGSPOLICY I SVERIGE. Karin Neergaard, Trivector Traffic PARKERINGSPOLICY I SVERIGE Karin Neergaard, Trivector Traffic TRIVECTOR TRAFFIC Konsulttjänster och forskning inget annat än hållbara transporter Lund, Stockholm, Göteborg Klimat, energi och miljö Kollektivtrafik

Läs mer

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm

Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Fotgängarens trygghet när det är mörkt - erfarenheter från studier inom två stadsutvecklingsprojekt i Stockholm Pelle Envall TUB Trafikutredningsbyrån Upplägg Bakgrund Definition Finns empiriska bevis

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Fakta och myter om Peak Car

Fakta och myter om Peak Car Fakta och myter om Peak Car Text och produktion: Scantech Strategy Advisors 2014. Finns Peak Car? I samhällsdebatten förekommer ibland uttrycket Peak Car. Betydelsen av Peak Car varierar, men syftet är

Läs mer

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet

Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn Yttrande till Socialdepartementet TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 2014-04-30 UTBILDNINGSKONTORET Dnr BOU 2014-171 Klas Lind Dnr KS 2014-345 Barn- och ungdomsnämnden Socialstyrelsens rekommendation om införande av hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt

Avtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt Mål Avtal, som driver mot målet att fördubbla resandet och marknadsandelen Ett reducerat antal överklaganden Avtal, som gör det möjligt att få mer trafik pengarna Utveckla den gemensamma affären mellan

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken

Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken Lundalänken en genväg för kollektivtrafiken 109 000 invånare i kommunen (12:a i landet efter folkmängd) tillväxt i befolkning ca 1% per år tillväxt i arbetsplatser ca 2% per år (5 nya jobb varje arbetsdag)

Läs mer

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det

Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 1 Vi får ingen cykelrevolution trots att samhället säger sig vilja ha det 2 Vår tes: Vi gör fel saker och är inte tillräckligt modiga Alla trafikslag ska inte få ökad framkomlighet Vi måste våga prioritera

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan!

Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Bättre tätortsmiljö för barnen och färre bilar i stan! Vi tycker att det skall finnas många bilfria ställen i stan och inte bara en dag Tobias och Ulf, 9 år Barn tillbringar största delen av sin tid i

Läs mer

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun

Cykelstrategi. Cykelstrategi. för Falköpings kommun Cykelstrategi för Falköpings kommun Innehållsförteckning Inledning 3 dokument 3 Nulägesanalys 4 Vision Falköping som cykelkommun 6 Åtgärdsområden 6 Infrastruktur 6 Säkerhet och trygghet 7 Drift och underhåll

Läs mer

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015

PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE 2015 PENDLINGSBARA SVERIGE LIKA STORT SOM HELA DANMARK För andra året i rad kartlägger vi på Samtrafiken hur pendlingsbara svenska städer är. I år har vi tittat närmare på Sveriges

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen

Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Sigtuna kommun Stadsbyggnadskontoret Trafikgruppen Synpunkter på förslag till Översiktsplan 2014 Sigtuna kommun utställningsversionen Trafikgruppen noterar med tillfredsställelse det positiva beskedet

Läs mer

Var rädd om våra barn i trafiken!

Var rädd om våra barn i trafiken! Var rädd om våra barn i trafiken! Du är förälder till ett barn som just har börjat skolan Nacka kommun arbetar aktivt med trafiksäkerheten och tryggheten runt skolorna. Idag skjutsar många föräldrar sina

Läs mer

Trafikutredning Storvreta

Trafikutredning Storvreta Trafikutredning Storvreta 2008.05.22 Resultat från trafikanalyser Projektorganisation Uppsala kommun Projektledare Pernilla Hessling, Stadsbyggnadskontoret Uppdragsansvarig Handläggare Trafiksimulering

Läs mer

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025

Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Cykelfrämjandets Riksstyrelse Joakim Bjerhem Sekreterare Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Cykelfrämjandet på Nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Sammanfattning Cykelfrämjandet

Läs mer

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg

Stadsbyggnadskontoret Göteborg. Stadsbyggnadskontoret Göteborg Välkommen hem Äppelträdgården är inget vanligt bostadsområde, hastigt hoprafsat för att tjäna snabba pengar. Så vill vi inte jobba. Därför började vi med att verkligen tänka efter: hur ser ett optimalt

Läs mer

Vision Ett bilfritt Vänersborg

Vision Ett bilfritt Vänersborg Vision Ett bilfritt Vänersborg Vi är två ungdomar som under fyra veckor har jobbat med Agenda 21 och folkhälsa i Vänersborgs kommun. Vi har valt att rikta in oss på hållbar transport ur både miljö- och

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL

Trafiknytt från SKL. Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj. Patrik Wirsenius, SKL Trafiknytt från SKL Gatukontorsdagarna 2014, Västerås 22 maj Patrik Wirsenius, SKL Aktuella SKL-projekt inom trafik - TRAST 3, ny utgåva 2014-15 - Gångbar stad, ny handbok - Trafiksäkra staden, ny handbok

Läs mer

Sveriges bästa stadsbusslinje

Sveriges bästa stadsbusslinje Sveriges bästa stadsbusslinje Mattias Schiöth, Skånetrafiken Syften Att följa strategin från Framtidens kollektivtrafik om att utveckla dagens kollektivtrafik Att bidra till branschens mål om fördubbling

Läs mer

Regional cykelplan för Uppsala län

Regional cykelplan för Uppsala län 2010-10-14 Dnr: RFUL 2010/66 Regional cykelplan för Uppsala län Besöksadress Kungsgatan 41 Telefon 018-18 21 00 E-post info@regionuppsala.se Org. nr 222 000-1511 Postadress Box 1843, 751 48 Uppsala Fax

Läs mer

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet.

I huvudet på en. stockholmare. Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. I huvudet på en stockholmare Frågor & svar från 1500 stockholmare om citykärnan och utvecklingen av Centralstationsområdet. 2 Utvecklingen av en station och området runt omkring både påverkar och berör

Läs mer

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm

Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm Stockholms läns Bussbranschförening 2015-05-28 Förutsättningarna för bussar i beställningstrafik i Stockholm - Redovisning av problem och angelägna förbättringar i väginfrastrukturen Publikation gjord

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet.

ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk. Hela staden inkluderande, grön och dynamisk. Möta vattnet. ÄLVSTADEN ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Inkluderande, grön och dynamisk Hela staden inkluderande, grön och dynamisk Möta vattnet Stärka kärnan Mål och visioner i Göteborg Stärk kärnan GR Hållbar tillväxt 2013 45000

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

Trafikstrategi för Alvesta kommun

Trafikstrategi för Alvesta kommun 2015-04-28 Trafikstrategi för Alvesta kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2015-03-24 19 INNEHÅLL Vision och strategi... 3 BILAGOR Bakgrund... 6 Förslag på fortsatt arbete... 11 Ordförklaring... 12 Referenslitteratur...

Läs mer

Reflexen. Attraktiv kollektivtrafik. 9-kommuners trafiksäkerhetsnätverk. Nummer 1 Maj 2014

Reflexen. Attraktiv kollektivtrafik. 9-kommuners trafiksäkerhetsnätverk. Nummer 1 Maj 2014 Nummer Maj 204 Attraktiv kollektivtrafik Utbyggnad av Stockholms tunnelbana Nya mål för svensk transportpolitik? 9-kommuners trafiksäkerhetsnätverk TF:s medlemsenkät 2005 TF genomför medlemsenkät - vilken

Läs mer

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10

Ostlänken och trafikutvecklingen. Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 Ostlänken och trafikutvecklingen Jan Forsberg Vd SJ AB 2006-03-10 1 SJ AB:s resultat 2005 +566 Mkr Snabbtåg 2 SJ:s goda resultat beror på Kraftigt minskade kostnader Ökade intäkter trots Kraftigt ökad

Läs mer

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11

Idéuppdrag Stationsområdet, HÖÖR 2012.05.11 HÅLLBART? Frågan om stationsområdet i Höör handlar Frågan om tillgänglighet till platsen rör sig på flera nivåer. Det handlar både om hur man kommer till och från, men också om hur man kan röra sig på

Läs mer

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober

Trafikverkets arbete med cykelfrågor. Naturskyddsföreningens. cykelkurs. Lördag 19 oktober Trafikverkets arbete med cykelfrågor Naturskyddsföreningens cykelkurs Lördag 19 oktober Innehåll 1. Generellt 2. Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 3. Strategi och handlingsplan

Läs mer

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! vardag KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer! Vi reser idag mer och mer och ofta längre och längre. Redan för 40 år sedan var vägtrafiken det dominerande

Läs mer

Bygga och plantera i tomtgränsen

Bygga och plantera i tomtgränsen Bygga och plantera i tomtgränsen i Växjö kommun Vårda din tomt och förebygg olyckor Växjö kommun 2014-04-10 1 Tack för att du vårdar din tomt och förebygger olyckor Du som fastighetsägare och vi på Växjö

Läs mer

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström

Cykelsatsningen i Gävle. Helena Werre Marie Wallström Cykelsatsningen i Gävle Helena Werre Marie Wallström Utgångspunkter Nationella och regionala mål Transportpolitiska mål Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt

Läs mer

Sida 1 1 Sida2 2 Sida 3 Som vi såg illustrerat i videon så är det ofta en huggsexa om vem som ska norpa en ledig parkering. Det beror på att dagens parkeringssystem bygger på den planekonomiska modellen,

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka

Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka Huddinge planerar för framtidens trafik tyck till och påverka TRAFIKSTRATEGI FÖR HUDDINGE KOMMUN Huddinges befolkning ökar precis som antalet transporter. Dagens och morgondagens växande behov kräver ett

Läs mer

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM

Här börjar framtiden. Ostlänken den nya tidens järnväg VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING STOCKHOLM Här börjar framtiden Ostlänken den nya tidens järnväg STOCKHOLM VAGNHÄRAD SKAVSTA NYKÖPING NORRKÖPING LINKÖPING En del av Sveriges första höghastighetsjärnväg Sverige växer, storstadsregionerna expanderar

Läs mer

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun.

Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Invånarnas uppfattning om hur gator, parker, vatten och avlopp samt avfallshantering sköts i Lomma kommun. Sammanfattning av resultaten från en enkätundersökning våren 2013 Lomma kommun Våren 2013 genomförde

Läs mer

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor

Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Välkommen till SCB:s frukostseminarium om grönytor Hur gröna är våra städer? Foto: Stefan Svanström Stefan Svanström & Jerker Moström Avdelningen för Regioner och Miljö Statistiska centralbyrån facebook.com/statisticssweden

Läs mer