BHV-Nytt. Nr 2, juni Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-Nytt. Nr 2, juni 2007. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll"

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 2, juni 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, sid 3-6 april 2007 en succe! Sammanfattning, Kompetenta barn J Juul Meddelanden; sid 7 Omskärelse utomlands MRSA-risk BCG vid utlandsresa Adoptivbarn undersöks nu på barnmottagning Hälsoundersökningar av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Nationell vaccinationsstatistik sid 8 Nya kapitel i Rikshandboken Riskbruksarbetet fortsätter Dicykloverinchlorid mot kolik sid 9 Magdroppar mot kolik Ny PTP-psykolog inom MHV och BHV Lästips sid 1o Utbildning/fortbildning sid 11 Artiklar ur Läkartidningen Sommar, sol och uteliv sid 12 Semester på BHV-enheten

2 Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, april 2007 en succe! Föreningen för Familjecentraler i Sverige höll årskonferens april 2007 i Västerås och arrangemanget var mycket lyckat. Tema för årets familjecentralskonferens var Barnkonventionen med inriktning Vi sätter barnets bästa i främsta rummet, ur artikel 3 och artikeln citeras här nedan. Läs även definitionen på familjecentral på denna sida. I övrigt finns två reportage från dagarna längre fram i tidningen. Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Definition Riksföreningen för Familjecentraler definierar en familjecentral (FC) på följande sätt: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. 3

3 Sammanfattning från Familjecentralsdagarna i Västerås 2007 Årskonferensen för Föreningen för Familjecentraler gick av stapeln i april i år under rubriken Vi sätter barnets bästa i främsta rummet barnkonventionens 3:e artikel. Västerås kommun stod som huvudarrangör tillsammans med Landstinget Västmanland och Föreningen för Familjecentraler. Drygt 330 personer från Piteå i norr till Trelleborg i söder möttes för att knyta kontakter, utbyta tankar och lära av varandra. Även kollegor från Helsingfors fanns bland deltagarna. Programmet bjöd på studiebesök, miniseminarier samt ett flertal föreläsare. Huvudföreläsare var Jesper Juul, familjeterapeut och författare från Århus i Danmark, och hans föreläsning dag två handlade om det kompetenta barnet (se nästa artikel). Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson inledningstalade och gav bra betyg till den verksamhet som bedrivs på landets familjecentraler (FC). Hon menade att samhället har mycket att vinna på om föräldrar erbjuds rådgivning och hjälp under barnets hela uppväxt, och att målet måste vara att alla kommuner ska kunna erbjuda detta stöd. Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv och genom att förbättra stödet till föräldrar kan vi minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar, menade Maria Larsson. Hon hänvisade bl a till en studie från Finland, som gjordes från 70- talet till 90-talet. Den visar att om föräldrar får direkt stöd och rådgivning av sjuksköterska minskar både utagerande och inåtvända problem hos barnen till en tredjedel! I Västerås finns åtta FC, en i varje kommundel och dessa vänder sig till alla innevånare mellan år, alltså inte enbart till barn 0-6 år. Första dagen avslutades med studiebesök på kommunens alla FC och varje FC fick beskriva sin verksamhet och profilering, t ex Hammarby-Råby: Bästa möjliga start Vi vill visa fördelarna med att ha våra verksamheter lokalintegrerade och vårt samarbete med en privat utförare av barnhälsovård, eller motsatsen på Önsta- Gryta: Familjecentrum utan det gemensamma huset. Som ett tredje exempel kan nämnas FC på Viksäng: De viktigaste personerna i barnets liv hur stärker vi dem i föräldrarollen och i deras inbördes relation? Tillsammans med pappautbildarna har vi utvecklat temat relationer i föräldrautbildningen där vi strävar efter att båda föräldrarna är mer delaktiga. Av praktiska skäl begränsades studiebesöken till Västerås kommun, men Fagersta och Skinnskattebergs FC fanns med i kongresshallen med varsin utställning. Tack för de inslagen! Under eftermiddagen den andra dagen bjöds på 12 olika seminarier. Några exempel: - Är barnkonventionen bara något för de mjuka verksamheterna? 12 kommuner som bildat partnerskap för att hitta metoder och styrdokument för att förverkliga Barnkonventionen i alla verksamheter. - Barnpilotverksamheten Våga se och agera när barn far illa. - LiV Föräldrar på lika villkor. Ett projekt för blivande föräldrar i behov av tolk. - Pappagrupper hur kan pappagruppsverksamheten organiseras? Exempel på program för pappagrupper där Calle Nordqvist gav tips och erfarenhet av hur han jobbar med pappagruppsledarutbildning för mödra- och barnhälsovård i Västmanland. Ett mycket uppskattat inslag tyckte deltagarna. forts. 4

4 Avslutningsdagen inledde Ann-Louise Dagson, barnavårdslärare med mångårig erfarenhet av arbete med Barnkonventionen inom Barnombudsmannen och Rädda Barnen, med grunderna i FNkonventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen gäller alla under 18 år. Den har fokus på barnet, familjen och samhället och ger oss en gemensam bild att arbeta utifrån. Vad behöver barn och vad behöver vi skydda barn ifrån? Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper, artiklarna 2, 3, 6 och 12. Vi måste följa barnkonventionen och reflektera över hur och varför vi gör som vi gör! Hur överens är vi? Vilka värderingar styr våra beslut? På vilken teoretisk grund fattar vi våra beslut? Är vi övererns om vad orden betyder? Barn, familj, föräldrastöd? Hur stark ställning har barnkonventionen i vårt arbete? Hur vet vi att vi gör rätt? Ann-Louise föredrag gjorde ett starkt intryck på deltagarna och väckte många frågor och reflektioner att ta med sig hem och jobba vidare med. Pias föreläsning var spännande men svår att återge (ska upplevas!). En viktig synpunkt är: Nya vårdnadsregler som säger att barnets bästa ska gälla vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det kommer att innebära att det ges större utrymme att döma till enskild vårdnad. Vid föreningens årsmöte valdes Anita Pfeiffer, samordnande barnmorska vid MHV i länet, in i styrelsen för Föreningen för Familjecentraler. Vi önskar Anita lycka till med styrelseuppdraget och känner oss stolta över västmanländsk representation. Efter tre innehållsrika dagar med massor av nya kunskaper kan vi i arbetsgruppen pusta ut och känna oss glada och nöjda. Vi har under konferensen fått många positiva kommentarer och fina lovord både vad gäller arrangemang och innehåll. Detta bekräftas även i utvärderingen. Ett stort TACK till alla kollegor ute på FC för allt engagemang i samband med konferensen! vårdutvecklare En annan färgstark föreläsare var Pia Johansson, lagman och domstolschef samt mamma till Barnombudsmannen. Hon föreläste om Barnet i rättsprocessen. Alla barn har rätt till en barndom, en tid som inte bara är en förberedelse till vuxenvärlden utan har ett värde i sig! - Jag möter barn som utsatts för övergrepp, barn som föräldrarna tvistar om, barn som utsätts för omsorgssvikt och barn som behöver olika insatser från samhället. Hur har samhället garanterat dem rättssäkerhet och rättstrygghet, säger Pia Johansson? 5

5 Kompetenta barn Föreläsning på Familjecentralernas årskonferens 24 april 2007 i Västerås, Jesper Juul Många av oss inom MVC och BVC lyssnade till Jesper Juul som med sin kraftfulla och engagerande personlighet påminner om sin läromästare Kempler, som hade sin bakgrund som psykiater/psykoanalytiker men intresseserade sig senare för existentiell psykologi och psykoterapi, och introducerade familjeterapi i Norden från 1968 och framåt. I sin teknik var Kempler konfrontativ och även Jesper konfronterade oss med många tänkvärda, delvis kontroversiella påståenden. Här gör jag bara några axplock från föreläsningen av sådant som jag själv tycker är tänkvärt avseende våra små barn. Mycket av det Juul annars tar upp handlar om förhållandet föräldrar - barn från 2-3 års ålder och uppåt tonåren. Grunden i hans familjesyn är att barn och föräldrar har som alla andra människor lika värde och samma rätt till respekt. Utifrån detta grundantagande betonar han att föräldra - barnrelationen skall vara en jämlik relation subjekt - subjekt. Som föräldrar ska vi låta barnet möta vårt verkliga jag och inte en spelad perfekt förälder. Utifrån detta är han kritisk till olika metoder inom uppfostran som han menar reducerar barnet till ett objekt. Han pekar på att känslor sällan är kränkande men att ord ofta är det. Under spädbarnsåret är det viktigaste att se och bekräfta barnet vilket inte är detsamma som att berömma barnet. Han betonar att barn är födda med sociala förmågor och behov, att de kan ta personligt ansvar och att barns reaktioner alltid är meningsfulla. Om man kränker barnet leder det till minskad vitalitet, mer aggressivitet, låg självkänsla, avsaknad av respekt och självdestruktivt beteende. Om syskonrivalitet poänterar Juul att det är viktigt att se att det större barnet har förlorat 50 % av den tidigare uppmärksamheten och se och bekräfta den sorg detta innebär. Man ska hjälpa barnet att sätta ord på sin förlust. Beröm och kritik är nödvändigt för utvecklandet av självförtroendet = det jag kan men det är hämmande för självkänslan = den jag är. Utifrån hur föräldrar hanterar beröm och kritik kan man förstå en del beteendeproblem och psykiska problem. Han exemplifierar med Supernannymetoden - man berömmer allt rätt och ignorerar fel vilket är en effektiv metod för att få en ändring av beteendet, men det ger depression (tomhetsdepression) eller självdestruktion i tonåren. Om föräldrar uttrycker sin kärlek som beröm leder det till tomhetskänsla i självet (den jag är), och leder till att man presterar (jag är mina prestationer). Juul rekommenderar att man hittar personliga och likvärdiga alternativ till beröm och kritik, t ex: Jag är glad för att du.. Det var en stor hjälp för mig att du.. Jag älskar när du.. Jag vill inte att du..osv. Med dessa formuleringar når man en tvåvägskommunikation - eller en dialog med barnet. Han pekar på att barn behöver föräldrars ledarskap för att inte vantrivas, bli ensamma och hämmas i sin personliga och sociala utveckling. Från senast 2-2½ års ålder behöver barnen få nej från föräldrarna och därmed börja förstå att föräldrar har egna behov t. ex. av vila, läsa tidningen osv. Föräldern ska tilltro barnet förmåga att klara besvikelsen själv och på så vis börja lägga en grund till att senare i livet tilltro sig själv förmågan att klara svårigheter.trotsåldern och puberteten beskriver han som barnens två bästa möjligheter att bli sig själva utan skam och skuld, dvs bli självständiga. För er som vill fördjupa er mer om Jesper Juul och Kemplerinstituten samt familjeterapi kan ni gå in på Ingegerd Solberger MHV- och BHV-psykolog 6

6 Meddelanden Omskärelse utomlands MRSA-risk Det är inte ovanligt att familjer låtit omskära sina småpojkar utomlands. Eftersom det innebär att barnet varit i kontakt med sjukvård utanför Sverige ska barnet undersökas med screeningodlingar för MRSA (multiresistenta staph aureus). Se alltså till att familjen får kontakt med sin familjeläkarmottagning för detta. BCG vid utlandsresa Fortfarande händer det att BB-personal inte fått veta att familjen planerar att åka utomlands det närmaste halvåret och att barnet därför inte BCG-vaccinerats på BB. Vid inskrivning på BVC är det viktigt att ta upp den frågan när ni tar ställning till om barnet hör till riskgrupp. Om man inte har någon misstanke om svår immundefekt kan barnet vaccineras på BVC före halvåret, helst minst 6-8 veckor före avresa. Barn som ska BCG-vaccineras men redan varit utomlands med risk för tbc-smitta (alltså inte vanlig turistresa med hotellboende) ska tuberkulinprövas efter 8-12 veckor och kan sedan BCG-vaccineras om PPD är mindre än 6 mm. Adoptivbarn undersöks nu på barnmottagning Från maj månad undersöks alla nyanlända adoptivbarn på barnmottagning i Västmanland i stället för på Infektionskliniken. Det innebär att dessa barn inte rutinmässigt behöver träffa barnläkare på BVC. Handbokens kapitel har skrivits om. Hälsoundersökningar av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Asylsökande och flyktingar i alla åldrar bör erbjudas hälsosamtal och undersökning. Ansvaret för dessa grupper ligger i länet på Asyl- och Integrationshälsan. Hälsoundersökning bör också erbjudas andra invandrare. Även här har Asyl- och Integrationshälsan ansvaret om det gäller anhöriginvandring där den anhörige varit kortare tid än två år i Sverige, för övriga har respektive familjeläkare ansvar. Adoptivbarn undersöks enligt särskild instruktion (finns även i Barnhälsovårdens Handbok, kapitel 7) på barnmottagning. Smittskyddsläkare Jan Smedjegård har sammanställt en skrivelse där det tydligt anges vad som ska ingå i hälsosamtal, undersökning och provtagning. Den skrivelsen har skickats till bland annat alla familjeläkarenheter och kommer att läggas ut på landstingets hemsida. BVC och skolhälsovården har ansvar för att barn upp till 18 år erbjuds kompletterande vaccinationer motsvarande det svenska programmet. Om vi på BVC träffar familjer som inte blivit hälsoundersökta ska vi alltså ordna det på FLM eller Asyl- och Integrationshälsan, men själva ta ställning till fortsatta vaccinationer. Tänk på att inte vaccinera med MPR innan PPD är satt. Det är förstås önskvärt att hälsoundersökningen är klar innan barnet börjar i förskolan. Kerstin Werner 7

7 Nationell vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik från alla BVC i landet visar att vi i Sverige har en god vaccinationstäckning. Det finns enstaka kommuner med låga siffror, men inte i Västmanland. När det gäller DTP-polio+Hib har mer än 98 % av landets barn födda 2004 fått minst tre doser (99,2 % i Västmanland). MPR-vaccinationen var som lägst i rapporten år 2002, alltså barn födda 1999, bara 88,5 %. Den kritiska siffran för herd immunity alltså risk för större utbrott anses för mässling ligga runt 90 %. Nu är 96,2 % vaccinerade i hela landet, endast sex kommuner i Sverige ligger nu under 90 %. I Västmanland är 97,2 % vaccinerade. Andelen riskbarn som vaccineras med BCG blir allt fler både nationellt och i länet. I Sverige är 18 % av barn födda 2004 identifierade som riskgrupp, av dessa är 91 % vaccinerade. I Västmanland har vi 19,2 % riskbarn och 93,1 % är vaccinerade. En del ovaccinerade barn upptäcks nog i samband med statistikräkningen och erbjuds vaccin under våren, men det vore bra om allt fler riskbarn kan vaccineras under spädbarnsåret. Den som vill veta mer kan gå in på Smittskyddsinstitutets hemsida. Nya kapitel i Rikshandboken I Rikshandboken på har nu kommit fyra nya kapitel: Bakgrund och mål, Barn som far illa, Tandhälsovård och Amning (under kapitlet Mat). Sedan tidigare finns: Akuta barn, Basprogrammet, Vanliga problem på BVC, Vaccinationer, Infektionssjukdomar och Hälsovård i förskolan. Om ni har glömt hur man loggar in, hör av er till oss på BHV-enheten. Kerstin Werner Riskbruksarbetet fortsätter Regeringen fortsätter att satsa pengar på riskbruksarbetet, 20 miljoner till primärvården. Barnhälsovården har sedan april 2007 en projektledare för det nationella riskbruksarbetet som är knuten till Folkhälsoinstitutet. Åsa Heimer heter hon och är BVC-sjuksköterska från Stockholm. Åsa kommer bl a att vara en resurs i alkoholfrågor och delaktig i att ta fram material till broschyrer och filmer att användas i mötet med föräldrar. I Västmanland planeras för ytterligare utbildning i MI (motivating interviewing) - motiverande samtal. En första omgång är planerad till hösten. Broschyren Barns tankar om alkohol bör alla ha fått och förhoppningsvis har ni börjat dela ut och prata kring den. 8

8 Dicycloverinchlorid mot kolik Spädbarnskolik är som ni alla vet mycket påfrestande för familjen. Det är vanligast från 2-6 veckors ålder till 4 månader. Det är förstås viktigt att stötta familjen och att utesluta andra orsaker till skrikighet, t ex komjölksintolerans. Minifom har inte någon bevisad effekt, men om föräldrarna tycker att det hjälper är det inte farligt att fortsätta. I vissa besvärliga fall händer det att man provar dicycloverinchlorid. Följande gäller då: Bör förskrivas av barnläkare, dicycloverinchlorid 1 mg/ml, 100 ml Barnet skall vara minst 6-8 veckor (lägg till för ev prematuritet) och väga minst 4 kg Doseras 2,5 ml 2 gånger dagligen 15 minuter före måltid vid tidpunkter när barnet brukar vara som mest oroligt Om barnet blir trött, får kramper eller andningsproblem eller annars beter sig ovanligt ska medicineringen genast avbrytas. Informera föräldrarna om detta! Läs mer i Rikshandboken på eller ATL barn Apotekstillverkade läkemedel för barn (beställs på apotek). Magdroppar mot kolik Semper har just lanserat sina magdroppar mot spädbarnskolik. Dropparna består av Lactobacillus reuteri. Än så länge finns bara en studie, den har en del brister men visar god effekt på kolikskrik. Mer forskning behövs, men när andra orsaker till kolik uteslutits (t ex komjölksproteinintolerans) kan de familjer som vill, prova Magdroppar, 5 droppar dagligen. Det kan ta 1-2 veckor innan man får full effekt. Kan ges till hur små barn som helst. Finns på apotek men kan inte skrivas på recept. En flaska innehåller 10 ml, kostar 179:- och räcker cirka 2 månader. Skall förvaras i kylskåp, men kan nog klara ett par dagar i rumstemperatur utan att effekten går förlorad. Kerstin Werner Ny PTP-psykolog inom mödra- och barnhälsovården Vi hälsar Jessica Skoog välkommen till oss på Kraftkällan. Jessica började som PTPpsykolog den 1 maj 2007 (praktisk tjänstgöring för psykologer under 1 år för att erhålla legitimation). Jessica kommer att arbeta mot Fagerstaområdet och några vårdcentraler i Västerås tillsammans med oss andra. Jessica har två egna barn i förskoleålder. De senaste fem åren har hon arbetat som familjehandledare på Cederängen under studieuppehållen och hon har även arbetat kortare perioder på daghem. Hon har således redan erfarenhet av att ge stöd till familjer med små barn och från psykologutbildningen har man psykoterapeutisk kompetens motsvarande steg 1. Ingegerd Solberger psykologkonsult 9

9 LÄSTIPS Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannen, 2007 Barnombudsmannen beskriver i sin årsrapport till regeringen 2007 de yngsta barnens (0-5 år) situation utifrån ett antal olika perspektiv. Man belyser bl a förskolan, föräldrarelationer, utsatthet, hälsa och möjligheter att komma till tals. Bland annat har landets barnhälsovårdsteam fått möjlighet att uttala sig om hur man bedömer hälsoläget bland barn 0-5 år, vilka de stora hälsoriskerna för de minsta barnen är, hur ska barnhälsovården för de yngsta vara organiserad samt vad som saknas i nuvarande organisationer när det gäller t ex kompetens, resurser, struktur, personalkategorier eller särskilda insatser. En högaktuell rapport för oss alla inom barnhälsovården. Den rekommenderas varmt! Kan beställas via Barnombudsmannens webbplats, eller Fritzes kundservice, telefon: Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning Rapport Socialstyrelsen, 2007 När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar ställs yrkesverksamma inför såväl praktiska som etiska frågeställningar. Ovissheten om och hur föräldrarna kommer att kunna tillfredsställa sitt barns fysiska och känslomässiga behov och svara för en trygg miljö kombineras ofta med en osäkerhet om hur stödet till familjen kan utformas på bästa sätt. Rapporten ska bidra med kunskap, erfarenheter och idéer och vänder sig till de personer som i sin yrkesutövning möter barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. Dessa familjer har ofta behov av stöd från flera olika verksamheter och syftet med rapporten är också att bidra med underlag till stöd och insatser i samverkan. Rapporten kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, fax: , eller via e-post: webbutik: Båda ovanstående böcker finns på BHV-enheten. 10

10 Utbildning/fortbildning hösten september Hur mår våra barn del 11 Ramnäs Konferens eller Inbjudan/anmälan via Lärcentrum oktober Eva-träffar under hösten Inbjudan kommer via e-post. MI- motiverande samtal Planeras till senhösten. Inbjudan kommer via e-post. Artiklar ur Läkartidningen 2007/12 Fler kejsarsnitt utan medicinsk grund trots riskerna Y Vladic Stjernholm 2007/16 Primärvården får 20 miljoner för arbete med riskbruk S Wåhlin, A-K Svensson, Å Wetterqvist 2007/16 Ultraljudsundersökning av foster kräver medicinsk indikation O Axelsson, K Marsál, L Valentin 2007/16 Rätt till omskärelse föreslås E Ohlin 2007/16 Anhopningen av apatiska barn förblir ett svårförklarligt fenomen S Lundqvist 2007/19 Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer T Duberg, C Lundholm, H Holmberg 11

11 Sommar, sol och uteliv Sommaren gjorde tidig entré i år. Årets upplaga av Apotekets informationsbroschyr Hur man blir brun utan att bränna sig är som vanligt gratis och innehåller det mesta om solbränna, solskyddsmedel och återfuktning. En stor satsning har gjorts för att öka kunskaper och attitydförändringar kring sol och bad och hur man kan skydda sig och därmed minska risken för hudcancer i framtiden hos de minsta. Ett samarbete mellan SSI (Statens Strålskyddsinstitut) och SLS (Svenska Livräddningssällskapet) startade sommaren 2006 genom projektet Solsmart. Att vistas ute i solen behöver inte vara förknippat med stora risker om några enkla tumregler följs. Läs gärna på SSI:s hemsida om de råd och riktlinjer som ges. Några viktiga hemsidor: I fukten och gröngräset trivs fästingar. En mycket bra information om TBE och allmänna skyddsåtgärder mot fästingbett finns att läsa på Smittskyddsenhetens hemsida: Semester på BHV-enheten sommaren 2007 vecka vecka BVC-tjänstgöring (mobil ) Ingegerd Solberger vecka Karita Törnros vecka Kerstin Werner vecka Karita Törnros 12

12 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: önskar alla läsare En riktigt skön sommar! 13

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Jämställt föräldraskap sid 3-4 Förslag till nya råd om alkohol vid amning sid 5

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län. Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 1 Styrdokument för Barnhälsovård i Jämtlands län Version: 3 Ansvarig: Per Hedman, barnhälsovårdsöverläkare Jämtlands län 2013 03 25 2 Innehållsförteckning 1. Riktlinjer för verksamhetsutveckling och kvalitetssäkring...

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2010. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2010. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Silikonolja rekommenderas i första hand mot sid 2 huvudlöss Kolik och akupunktur

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna.

VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR BARNHÄLSOVÅRDEN inom Västra Götalandsregionen Utarbetad gemensamt av de centrala barnhälsovårdsenheterna. Innehållsförteckning 1. Målsättning...2 2. Barnavårdscentral (BVC)...2

Läs mer

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014

Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 1(10) Kvalitetssystem för att säkra barnets rätt till en god och likvärdig hälso- och sjukvård i Jönköpings län 2014 att Barnrond vid sjukhus vårdcentraler och folktandvård Separat beskrivning för genomförande

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, okt 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, okt 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Föreläsning Elisabeth Cleve sid 2 Amningsstrategi för Västmanland, sid 3 Röda hund

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2014. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 23. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2014 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 23 Innehåll Julhälsning sid 2 Glutenintroduktion sid 3 Framtida vacciner sid 3 Ersättning för

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2010. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2010. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Vaccinupphandling, sid 2 Ändrade behandlingsråd vid krupp Barn idag - från SCB,

Läs mer

Adopterade barn möter barnhälsovården

Adopterade barn möter barnhälsovården Adopterade barn möter barnhälsovården 1 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor, MIA Box 308, 101 26 Stockholm Telefon: 08-54 55 56 80 E-post: info@mia.eu Broschyren kan även laddas ner/beställas

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, december 2006. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15

BHV-Nytt. Nr 4, december 2006. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 15 BHV-Nytt Nr 4, december 2006 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 15 Innehåll Julhälsning sid 3 Tack till BVC i Heby kommun Vaccinationer utanför BVC-programmet

Läs mer

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011

Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren. Nummer 3/april 2011 Informationstidning för personal inom barnhälsovården Ansvarig utgivare Staffan Skogar & Cristina Gillå, redaktör Isabel Lindgren Nummer 3/april 2011 Leveransproblem för Infanrix-polio Text: Staffan Skogar,

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 3, oktober 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Sid 1-2 Jämställt föräldrasamtal och vårdnadsfred - för en tryggare barndom,

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

FÖRENINGEN FÖR FAMILJECENTRALERS FRÄMJANDE

FÖRENINGEN FÖR FAMILJECENTRALERS FRÄMJANDE FÖRENINGEN FÖR FAMILJECENTRALERS FRÄMJANDE VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013 Kanslifunktion hemsida, administration och medlemsservice ge stöd till styrelsen, medlemmar och andra förmedla kontakter uppdatera

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2012. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2012. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Sommartider sid 2 Barnets rätt i familjen och samhället Viktigast av allt, sid 3-4

Läs mer

Psykisk ohälsa hos barn och unga

Psykisk ohälsa hos barn och unga Är ni flera från arbetsplatsen som vill gå kontakta oss för grupprabatt! Psykisk ohälsa hos barn och unga en konferens för dig inom elevhälsan Att arbeta förebyggande i skolan praktiska exempel! Hur mår

Läs mer

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29

Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Minnesanteckningar från Borlänges lokala SUF-Grupp 12-03-29 Plats: Kvarnsvedens Vårdcentral Ordförande: Rose-Marie Casselbrant, MVC Sekreterare: Maria Bäck, BVC Jakobsgårdarna Närvarande: Jenny Westergren

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND

KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND LSN-HSF12-169 KRAVSPECIFIKATION FÖR BARNHÄLSOVÅRD I LANDSTINGET SÖRMLAND Barnhälsovården Sörmland 2012 Kravspecifikation för barnhälsovård i Sörmland 2012 Sid 1 (11) Innehållsförteckning 1. Uppdrag...

Läs mer

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa

Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program

Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län. Program Kompetensutveckling - föräldrastöd i i Örebro län Program 13.00 15.00 17.00 Välkomna - projektets bakgrund, syfte och mål. Nuläge Föräldrastöd i det regionala arbetet Folkhälsoinstitutet Elsa Rudsby Strandberg,

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun

Föräldrastöd - en investering för framtiden. Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun Föräldrastöd - en investering för framtiden Strategier för ett utvecklat föräldrastöd i Stenungsunds kommun 2011-2014 Inledning Föräldrar är de viktigaste personerna i varje barns liv. Föräldrar har som

Läs mer

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014

Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 International Child Development Programme Stiftelsen ICDP Sweden Stockholm 2 mars 2014 Verksamhetsberättelse 2013 Bakgrund Programmet Vägledande samspel/icdp ingår i ett internationellt nätverk som arbetar

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Ny familjecentral i Karlskoga

Ny familjecentral i Karlskoga Tjänsteskrivelse 2014-08-27 BUN 2013.0517 Handläggare: Per Blom Barn- och utbildningsnämnden Ny familjecentral i Karlskoga Sammanfattning I juni 2010 antogs en principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Läs mer

Reseberättelse från Danmark

Reseberättelse från Danmark Reseberättelse från Danmark Namn: Sara Ohlsson E-mail: sparrizzen@hotmail.com Skola: Ersta Sköndal Högskola, Instituitionen för vårdvetenskap Utbytesland, stad samt skola: Danmark, Köpenhamn, Diakonissestiftelsen

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, april 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, april 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, april 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Barnhälsovård i förändring (BIF) sid 3 Riskbruksarbete, MI-utbildning sid 4 Smitta

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Barnets rättigheter - från teori till praktik

Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 1-18 september Börja nu Sluta aldrig diskutera Definiera gemensamma begrepp på er arbetsplats Om man

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009.

Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. 1 Tal av Maria Larson vid HARO:s konferens Bättre framtida psykisk hälsa, på Skansen i Stockholm den 3 juni 2009. Kära vänner! Jag är väldigt glad att få möjlighet att inleda idag. Och låt mig säga det

Läs mer

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC

Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC Flyktingmedicinska enheten Björknäs HC 3 sjuksköterskor 0,75 läkare och akuta mottagningstider 1 undersköterska 1 sekreterare 1 barnmorska 0,5 BHV-sköterska 0,5 kurator (vakant) Migrationsverket Bodens

Läs mer

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2015. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2015 En resurs för personal som arbetar med barn och unga En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Vårt uppdrag barnens bästa Så här arbetar vi Hälsokällan

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013

UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach

Målgruppen. Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter. Ann Nilsson, familjecoach Stödet till familjer med föräldrar som har kognitiva svårigheter Målgruppen Föräldrar med kognitiva svårigheter som behöver stöd 1. Föräldrar med en utvecklingsstörning/ svagbegåvning 3. Föräldrar med

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen.

Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Välkommen! 1 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2 Rädda Barnens arbetsmetoder 3 Barn har rättigheter! Idrott för

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2011. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2011. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2011 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 20 Innehåll Sommarhälsning sid 2 Omskärelse av pojkar, Hur gör vi i Västmanland sid 3-4 Dela

Läs mer

exätà ÉÇxÜN{tÜ ä à w Åxw áüçàr Anita Blom af Ekenstam Kerstin Svart Eriksson Familjeterapeuter Resursteamet Täby resursteamet@taby.se JESPER JUULS BEGREPP FÅR STÖD I BLAND ANNAT FÖLJANDE TEORIER OCH FORSKNING:

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 1 (7) TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Västmanland 2014 TBE-information till hälso - och sjukvårdspersonal i Västmanland april 2014 2 (7) Information om TBE till hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer