BHV-Nytt. Nr 2, juni Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BHV-Nytt. Nr 2, juni 2007. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll"

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 2, juni 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, sid 3-6 april 2007 en succe! Sammanfattning, Kompetenta barn J Juul Meddelanden; sid 7 Omskärelse utomlands MRSA-risk BCG vid utlandsresa Adoptivbarn undersöks nu på barnmottagning Hälsoundersökningar av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Nationell vaccinationsstatistik sid 8 Nya kapitel i Rikshandboken Riskbruksarbetet fortsätter Dicykloverinchlorid mot kolik sid 9 Magdroppar mot kolik Ny PTP-psykolog inom MHV och BHV Lästips sid 1o Utbildning/fortbildning sid 11 Artiklar ur Läkartidningen Sommar, sol och uteliv sid 12 Semester på BHV-enheten

2 Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, april 2007 en succe! Föreningen för Familjecentraler i Sverige höll årskonferens april 2007 i Västerås och arrangemanget var mycket lyckat. Tema för årets familjecentralskonferens var Barnkonventionen med inriktning Vi sätter barnets bästa i främsta rummet, ur artikel 3 och artikeln citeras här nedan. Läs även definitionen på familjecentral på denna sida. I övrigt finns två reportage från dagarna längre fram i tidningen. Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Definition Riksföreningen för Familjecentraler definierar en familjecentral (FC) på följande sätt: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. 3

3 Sammanfattning från Familjecentralsdagarna i Västerås 2007 Årskonferensen för Föreningen för Familjecentraler gick av stapeln i april i år under rubriken Vi sätter barnets bästa i främsta rummet barnkonventionens 3:e artikel. Västerås kommun stod som huvudarrangör tillsammans med Landstinget Västmanland och Föreningen för Familjecentraler. Drygt 330 personer från Piteå i norr till Trelleborg i söder möttes för att knyta kontakter, utbyta tankar och lära av varandra. Även kollegor från Helsingfors fanns bland deltagarna. Programmet bjöd på studiebesök, miniseminarier samt ett flertal föreläsare. Huvudföreläsare var Jesper Juul, familjeterapeut och författare från Århus i Danmark, och hans föreläsning dag två handlade om det kompetenta barnet (se nästa artikel). Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson inledningstalade och gav bra betyg till den verksamhet som bedrivs på landets familjecentraler (FC). Hon menade att samhället har mycket att vinna på om föräldrar erbjuds rådgivning och hjälp under barnets hela uppväxt, och att målet måste vara att alla kommuner ska kunna erbjuda detta stöd. Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv och genom att förbättra stödet till föräldrar kan vi minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar, menade Maria Larsson. Hon hänvisade bl a till en studie från Finland, som gjordes från 70- talet till 90-talet. Den visar att om föräldrar får direkt stöd och rådgivning av sjuksköterska minskar både utagerande och inåtvända problem hos barnen till en tredjedel! I Västerås finns åtta FC, en i varje kommundel och dessa vänder sig till alla innevånare mellan år, alltså inte enbart till barn 0-6 år. Första dagen avslutades med studiebesök på kommunens alla FC och varje FC fick beskriva sin verksamhet och profilering, t ex Hammarby-Råby: Bästa möjliga start Vi vill visa fördelarna med att ha våra verksamheter lokalintegrerade och vårt samarbete med en privat utförare av barnhälsovård, eller motsatsen på Önsta- Gryta: Familjecentrum utan det gemensamma huset. Som ett tredje exempel kan nämnas FC på Viksäng: De viktigaste personerna i barnets liv hur stärker vi dem i föräldrarollen och i deras inbördes relation? Tillsammans med pappautbildarna har vi utvecklat temat relationer i föräldrautbildningen där vi strävar efter att båda föräldrarna är mer delaktiga. Av praktiska skäl begränsades studiebesöken till Västerås kommun, men Fagersta och Skinnskattebergs FC fanns med i kongresshallen med varsin utställning. Tack för de inslagen! Under eftermiddagen den andra dagen bjöds på 12 olika seminarier. Några exempel: - Är barnkonventionen bara något för de mjuka verksamheterna? 12 kommuner som bildat partnerskap för att hitta metoder och styrdokument för att förverkliga Barnkonventionen i alla verksamheter. - Barnpilotverksamheten Våga se och agera när barn far illa. - LiV Föräldrar på lika villkor. Ett projekt för blivande föräldrar i behov av tolk. - Pappagrupper hur kan pappagruppsverksamheten organiseras? Exempel på program för pappagrupper där Calle Nordqvist gav tips och erfarenhet av hur han jobbar med pappagruppsledarutbildning för mödra- och barnhälsovård i Västmanland. Ett mycket uppskattat inslag tyckte deltagarna. forts. 4

4 Avslutningsdagen inledde Ann-Louise Dagson, barnavårdslärare med mångårig erfarenhet av arbete med Barnkonventionen inom Barnombudsmannen och Rädda Barnen, med grunderna i FNkonventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen gäller alla under 18 år. Den har fokus på barnet, familjen och samhället och ger oss en gemensam bild att arbeta utifrån. Vad behöver barn och vad behöver vi skydda barn ifrån? Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper, artiklarna 2, 3, 6 och 12. Vi måste följa barnkonventionen och reflektera över hur och varför vi gör som vi gör! Hur överens är vi? Vilka värderingar styr våra beslut? På vilken teoretisk grund fattar vi våra beslut? Är vi övererns om vad orden betyder? Barn, familj, föräldrastöd? Hur stark ställning har barnkonventionen i vårt arbete? Hur vet vi att vi gör rätt? Ann-Louise föredrag gjorde ett starkt intryck på deltagarna och väckte många frågor och reflektioner att ta med sig hem och jobba vidare med. Pias föreläsning var spännande men svår att återge (ska upplevas!). En viktig synpunkt är: Nya vårdnadsregler som säger att barnets bästa ska gälla vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det kommer att innebära att det ges större utrymme att döma till enskild vårdnad. Vid föreningens årsmöte valdes Anita Pfeiffer, samordnande barnmorska vid MHV i länet, in i styrelsen för Föreningen för Familjecentraler. Vi önskar Anita lycka till med styrelseuppdraget och känner oss stolta över västmanländsk representation. Efter tre innehållsrika dagar med massor av nya kunskaper kan vi i arbetsgruppen pusta ut och känna oss glada och nöjda. Vi har under konferensen fått många positiva kommentarer och fina lovord både vad gäller arrangemang och innehåll. Detta bekräftas även i utvärderingen. Ett stort TACK till alla kollegor ute på FC för allt engagemang i samband med konferensen! vårdutvecklare En annan färgstark föreläsare var Pia Johansson, lagman och domstolschef samt mamma till Barnombudsmannen. Hon föreläste om Barnet i rättsprocessen. Alla barn har rätt till en barndom, en tid som inte bara är en förberedelse till vuxenvärlden utan har ett värde i sig! - Jag möter barn som utsatts för övergrepp, barn som föräldrarna tvistar om, barn som utsätts för omsorgssvikt och barn som behöver olika insatser från samhället. Hur har samhället garanterat dem rättssäkerhet och rättstrygghet, säger Pia Johansson? 5

5 Kompetenta barn Föreläsning på Familjecentralernas årskonferens 24 april 2007 i Västerås, Jesper Juul Många av oss inom MVC och BVC lyssnade till Jesper Juul som med sin kraftfulla och engagerande personlighet påminner om sin läromästare Kempler, som hade sin bakgrund som psykiater/psykoanalytiker men intresseserade sig senare för existentiell psykologi och psykoterapi, och introducerade familjeterapi i Norden från 1968 och framåt. I sin teknik var Kempler konfrontativ och även Jesper konfronterade oss med många tänkvärda, delvis kontroversiella påståenden. Här gör jag bara några axplock från föreläsningen av sådant som jag själv tycker är tänkvärt avseende våra små barn. Mycket av det Juul annars tar upp handlar om förhållandet föräldrar - barn från 2-3 års ålder och uppåt tonåren. Grunden i hans familjesyn är att barn och föräldrar har som alla andra människor lika värde och samma rätt till respekt. Utifrån detta grundantagande betonar han att föräldra - barnrelationen skall vara en jämlik relation subjekt - subjekt. Som föräldrar ska vi låta barnet möta vårt verkliga jag och inte en spelad perfekt förälder. Utifrån detta är han kritisk till olika metoder inom uppfostran som han menar reducerar barnet till ett objekt. Han pekar på att känslor sällan är kränkande men att ord ofta är det. Under spädbarnsåret är det viktigaste att se och bekräfta barnet vilket inte är detsamma som att berömma barnet. Han betonar att barn är födda med sociala förmågor och behov, att de kan ta personligt ansvar och att barns reaktioner alltid är meningsfulla. Om man kränker barnet leder det till minskad vitalitet, mer aggressivitet, låg självkänsla, avsaknad av respekt och självdestruktivt beteende. Om syskonrivalitet poänterar Juul att det är viktigt att se att det större barnet har förlorat 50 % av den tidigare uppmärksamheten och se och bekräfta den sorg detta innebär. Man ska hjälpa barnet att sätta ord på sin förlust. Beröm och kritik är nödvändigt för utvecklandet av självförtroendet = det jag kan men det är hämmande för självkänslan = den jag är. Utifrån hur föräldrar hanterar beröm och kritik kan man förstå en del beteendeproblem och psykiska problem. Han exemplifierar med Supernannymetoden - man berömmer allt rätt och ignorerar fel vilket är en effektiv metod för att få en ändring av beteendet, men det ger depression (tomhetsdepression) eller självdestruktion i tonåren. Om föräldrar uttrycker sin kärlek som beröm leder det till tomhetskänsla i självet (den jag är), och leder till att man presterar (jag är mina prestationer). Juul rekommenderar att man hittar personliga och likvärdiga alternativ till beröm och kritik, t ex: Jag är glad för att du.. Det var en stor hjälp för mig att du.. Jag älskar när du.. Jag vill inte att du..osv. Med dessa formuleringar når man en tvåvägskommunikation - eller en dialog med barnet. Han pekar på att barn behöver föräldrars ledarskap för att inte vantrivas, bli ensamma och hämmas i sin personliga och sociala utveckling. Från senast 2-2½ års ålder behöver barnen få nej från föräldrarna och därmed börja förstå att föräldrar har egna behov t. ex. av vila, läsa tidningen osv. Föräldern ska tilltro barnet förmåga att klara besvikelsen själv och på så vis börja lägga en grund till att senare i livet tilltro sig själv förmågan att klara svårigheter.trotsåldern och puberteten beskriver han som barnens två bästa möjligheter att bli sig själva utan skam och skuld, dvs bli självständiga. För er som vill fördjupa er mer om Jesper Juul och Kemplerinstituten samt familjeterapi kan ni gå in på Ingegerd Solberger MHV- och BHV-psykolog 6

6 Meddelanden Omskärelse utomlands MRSA-risk Det är inte ovanligt att familjer låtit omskära sina småpojkar utomlands. Eftersom det innebär att barnet varit i kontakt med sjukvård utanför Sverige ska barnet undersökas med screeningodlingar för MRSA (multiresistenta staph aureus). Se alltså till att familjen får kontakt med sin familjeläkarmottagning för detta. BCG vid utlandsresa Fortfarande händer det att BB-personal inte fått veta att familjen planerar att åka utomlands det närmaste halvåret och att barnet därför inte BCG-vaccinerats på BB. Vid inskrivning på BVC är det viktigt att ta upp den frågan när ni tar ställning till om barnet hör till riskgrupp. Om man inte har någon misstanke om svår immundefekt kan barnet vaccineras på BVC före halvåret, helst minst 6-8 veckor före avresa. Barn som ska BCG-vaccineras men redan varit utomlands med risk för tbc-smitta (alltså inte vanlig turistresa med hotellboende) ska tuberkulinprövas efter 8-12 veckor och kan sedan BCG-vaccineras om PPD är mindre än 6 mm. Adoptivbarn undersöks nu på barnmottagning Från maj månad undersöks alla nyanlända adoptivbarn på barnmottagning i Västmanland i stället för på Infektionskliniken. Det innebär att dessa barn inte rutinmässigt behöver träffa barnläkare på BVC. Handbokens kapitel har skrivits om. Hälsoundersökningar av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Asylsökande och flyktingar i alla åldrar bör erbjudas hälsosamtal och undersökning. Ansvaret för dessa grupper ligger i länet på Asyl- och Integrationshälsan. Hälsoundersökning bör också erbjudas andra invandrare. Även här har Asyl- och Integrationshälsan ansvaret om det gäller anhöriginvandring där den anhörige varit kortare tid än två år i Sverige, för övriga har respektive familjeläkare ansvar. Adoptivbarn undersöks enligt särskild instruktion (finns även i Barnhälsovårdens Handbok, kapitel 7) på barnmottagning. Smittskyddsläkare Jan Smedjegård har sammanställt en skrivelse där det tydligt anges vad som ska ingå i hälsosamtal, undersökning och provtagning. Den skrivelsen har skickats till bland annat alla familjeläkarenheter och kommer att läggas ut på landstingets hemsida. BVC och skolhälsovården har ansvar för att barn upp till 18 år erbjuds kompletterande vaccinationer motsvarande det svenska programmet. Om vi på BVC träffar familjer som inte blivit hälsoundersökta ska vi alltså ordna det på FLM eller Asyl- och Integrationshälsan, men själva ta ställning till fortsatta vaccinationer. Tänk på att inte vaccinera med MPR innan PPD är satt. Det är förstås önskvärt att hälsoundersökningen är klar innan barnet börjar i förskolan. Kerstin Werner 7

7 Nationell vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik från alla BVC i landet visar att vi i Sverige har en god vaccinationstäckning. Det finns enstaka kommuner med låga siffror, men inte i Västmanland. När det gäller DTP-polio+Hib har mer än 98 % av landets barn födda 2004 fått minst tre doser (99,2 % i Västmanland). MPR-vaccinationen var som lägst i rapporten år 2002, alltså barn födda 1999, bara 88,5 %. Den kritiska siffran för herd immunity alltså risk för större utbrott anses för mässling ligga runt 90 %. Nu är 96,2 % vaccinerade i hela landet, endast sex kommuner i Sverige ligger nu under 90 %. I Västmanland är 97,2 % vaccinerade. Andelen riskbarn som vaccineras med BCG blir allt fler både nationellt och i länet. I Sverige är 18 % av barn födda 2004 identifierade som riskgrupp, av dessa är 91 % vaccinerade. I Västmanland har vi 19,2 % riskbarn och 93,1 % är vaccinerade. En del ovaccinerade barn upptäcks nog i samband med statistikräkningen och erbjuds vaccin under våren, men det vore bra om allt fler riskbarn kan vaccineras under spädbarnsåret. Den som vill veta mer kan gå in på Smittskyddsinstitutets hemsida. Nya kapitel i Rikshandboken I Rikshandboken på har nu kommit fyra nya kapitel: Bakgrund och mål, Barn som far illa, Tandhälsovård och Amning (under kapitlet Mat). Sedan tidigare finns: Akuta barn, Basprogrammet, Vanliga problem på BVC, Vaccinationer, Infektionssjukdomar och Hälsovård i förskolan. Om ni har glömt hur man loggar in, hör av er till oss på BHV-enheten. Kerstin Werner Riskbruksarbetet fortsätter Regeringen fortsätter att satsa pengar på riskbruksarbetet, 20 miljoner till primärvården. Barnhälsovården har sedan april 2007 en projektledare för det nationella riskbruksarbetet som är knuten till Folkhälsoinstitutet. Åsa Heimer heter hon och är BVC-sjuksköterska från Stockholm. Åsa kommer bl a att vara en resurs i alkoholfrågor och delaktig i att ta fram material till broschyrer och filmer att användas i mötet med föräldrar. I Västmanland planeras för ytterligare utbildning i MI (motivating interviewing) - motiverande samtal. En första omgång är planerad till hösten. Broschyren Barns tankar om alkohol bör alla ha fått och förhoppningsvis har ni börjat dela ut och prata kring den. 8

8 Dicycloverinchlorid mot kolik Spädbarnskolik är som ni alla vet mycket påfrestande för familjen. Det är vanligast från 2-6 veckors ålder till 4 månader. Det är förstås viktigt att stötta familjen och att utesluta andra orsaker till skrikighet, t ex komjölksintolerans. Minifom har inte någon bevisad effekt, men om föräldrarna tycker att det hjälper är det inte farligt att fortsätta. I vissa besvärliga fall händer det att man provar dicycloverinchlorid. Följande gäller då: Bör förskrivas av barnläkare, dicycloverinchlorid 1 mg/ml, 100 ml Barnet skall vara minst 6-8 veckor (lägg till för ev prematuritet) och väga minst 4 kg Doseras 2,5 ml 2 gånger dagligen 15 minuter före måltid vid tidpunkter när barnet brukar vara som mest oroligt Om barnet blir trött, får kramper eller andningsproblem eller annars beter sig ovanligt ska medicineringen genast avbrytas. Informera föräldrarna om detta! Läs mer i Rikshandboken på eller ATL barn Apotekstillverkade läkemedel för barn (beställs på apotek). Magdroppar mot kolik Semper har just lanserat sina magdroppar mot spädbarnskolik. Dropparna består av Lactobacillus reuteri. Än så länge finns bara en studie, den har en del brister men visar god effekt på kolikskrik. Mer forskning behövs, men när andra orsaker till kolik uteslutits (t ex komjölksproteinintolerans) kan de familjer som vill, prova Magdroppar, 5 droppar dagligen. Det kan ta 1-2 veckor innan man får full effekt. Kan ges till hur små barn som helst. Finns på apotek men kan inte skrivas på recept. En flaska innehåller 10 ml, kostar 179:- och räcker cirka 2 månader. Skall förvaras i kylskåp, men kan nog klara ett par dagar i rumstemperatur utan att effekten går förlorad. Kerstin Werner Ny PTP-psykolog inom mödra- och barnhälsovården Vi hälsar Jessica Skoog välkommen till oss på Kraftkällan. Jessica började som PTPpsykolog den 1 maj 2007 (praktisk tjänstgöring för psykologer under 1 år för att erhålla legitimation). Jessica kommer att arbeta mot Fagerstaområdet och några vårdcentraler i Västerås tillsammans med oss andra. Jessica har två egna barn i förskoleålder. De senaste fem åren har hon arbetat som familjehandledare på Cederängen under studieuppehållen och hon har även arbetat kortare perioder på daghem. Hon har således redan erfarenhet av att ge stöd till familjer med små barn och från psykologutbildningen har man psykoterapeutisk kompetens motsvarande steg 1. Ingegerd Solberger psykologkonsult 9

9 LÄSTIPS Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannen, 2007 Barnombudsmannen beskriver i sin årsrapport till regeringen 2007 de yngsta barnens (0-5 år) situation utifrån ett antal olika perspektiv. Man belyser bl a förskolan, föräldrarelationer, utsatthet, hälsa och möjligheter att komma till tals. Bland annat har landets barnhälsovårdsteam fått möjlighet att uttala sig om hur man bedömer hälsoläget bland barn 0-5 år, vilka de stora hälsoriskerna för de minsta barnen är, hur ska barnhälsovården för de yngsta vara organiserad samt vad som saknas i nuvarande organisationer när det gäller t ex kompetens, resurser, struktur, personalkategorier eller särskilda insatser. En högaktuell rapport för oss alla inom barnhälsovården. Den rekommenderas varmt! Kan beställas via Barnombudsmannens webbplats, eller Fritzes kundservice, telefon: Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning Rapport Socialstyrelsen, 2007 När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar ställs yrkesverksamma inför såväl praktiska som etiska frågeställningar. Ovissheten om och hur föräldrarna kommer att kunna tillfredsställa sitt barns fysiska och känslomässiga behov och svara för en trygg miljö kombineras ofta med en osäkerhet om hur stödet till familjen kan utformas på bästa sätt. Rapporten ska bidra med kunskap, erfarenheter och idéer och vänder sig till de personer som i sin yrkesutövning möter barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. Dessa familjer har ofta behov av stöd från flera olika verksamheter och syftet med rapporten är också att bidra med underlag till stöd och insatser i samverkan. Rapporten kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, fax: , eller via e-post: webbutik: Båda ovanstående böcker finns på BHV-enheten. 10

10 Utbildning/fortbildning hösten september Hur mår våra barn del 11 Ramnäs Konferens eller Inbjudan/anmälan via Lärcentrum oktober Eva-träffar under hösten Inbjudan kommer via e-post. MI- motiverande samtal Planeras till senhösten. Inbjudan kommer via e-post. Artiklar ur Läkartidningen 2007/12 Fler kejsarsnitt utan medicinsk grund trots riskerna Y Vladic Stjernholm 2007/16 Primärvården får 20 miljoner för arbete med riskbruk S Wåhlin, A-K Svensson, Å Wetterqvist 2007/16 Ultraljudsundersökning av foster kräver medicinsk indikation O Axelsson, K Marsál, L Valentin 2007/16 Rätt till omskärelse föreslås E Ohlin 2007/16 Anhopningen av apatiska barn förblir ett svårförklarligt fenomen S Lundqvist 2007/19 Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer T Duberg, C Lundholm, H Holmberg 11

11 Sommar, sol och uteliv Sommaren gjorde tidig entré i år. Årets upplaga av Apotekets informationsbroschyr Hur man blir brun utan att bränna sig är som vanligt gratis och innehåller det mesta om solbränna, solskyddsmedel och återfuktning. En stor satsning har gjorts för att öka kunskaper och attitydförändringar kring sol och bad och hur man kan skydda sig och därmed minska risken för hudcancer i framtiden hos de minsta. Ett samarbete mellan SSI (Statens Strålskyddsinstitut) och SLS (Svenska Livräddningssällskapet) startade sommaren 2006 genom projektet Solsmart. Att vistas ute i solen behöver inte vara förknippat med stora risker om några enkla tumregler följs. Läs gärna på SSI:s hemsida om de råd och riktlinjer som ges. Några viktiga hemsidor: I fukten och gröngräset trivs fästingar. En mycket bra information om TBE och allmänna skyddsåtgärder mot fästingbett finns att läsa på Smittskyddsenhetens hemsida: Semester på BHV-enheten sommaren 2007 vecka vecka BVC-tjänstgöring (mobil ) Ingegerd Solberger vecka Karita Törnros vecka Kerstin Werner vecka Karita Törnros 12

12 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: önskar alla läsare En riktigt skön sommar! 13

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats Definition av familjecentral Enligt socialstyrelsen är en familjecentral, samordnade och samlokaliserade enheter för : Mödrahälsovård Barnhälsovård

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016 2 (5) 5.5 Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett nationellt fastställt barnhälsovårdsprogram med såväl

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer

Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Barnhälsovårdsprogram i samverkan med socialtjänst för barn i riskmiljöer Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm Socialchefen på Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning bjöd in till möte

Läs mer

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015 2 (5) 5.4 Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 2, juni 2008. Innehåll BHV-Nytt Nr 2, juni 2008 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 17 Innehåll Jämställt föräldraskap sid 3-4 Förslag till nya råd om alkohol vid amning sid 5

Läs mer

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila

Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg

amiljecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på Familjecentral Andersberg Generellt och riktat föräldraskapsstöd på F En mötesplats! Fen är en hälsofrämjande plats för samspel där Gävle kommun och Region Gävleborg samordnar resurser för att underlätta för föräldrar att mötas

Läs mer

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International.

Family-Lab är den svenska delen av Jesper Juuls internationella utbildning, undervisnings och rådgivningsorganisation Family-Lab International. Family-Lab fungerar som ett laboratorium där professionella och föräldrar arbetar tillsammans för att hitta nya sätt att omvandla kärleksfulla tankar till kärleksfulla handlingar. Family-Lab är den svenska

Läs mer

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård 1 2 (5) Regelbok för Mödrahälsovården 5.4.1 Bakgrund Barnmorskemottagningen inom primärvården ska erbjuda hälsovård under graviditet, inklusive föräldrastöd och livsstilssamtal,

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Välfärd i förändring

Välfärd i förändring Linköping 7-8 februari 2008 Familjecentral - mångsidig och lärande mötesplats för barnfamiljer! i Linköping 7-8 7-8 februari 2008 LEDSTJÄRNA På familjecentralen ska alla mötas av en välkomnande atmosfär

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]

Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 1, mars 2013. Innehåll BHV-Nytt Nr 1, mars 2013 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 22 Innehåll Intramuskulära vaccinationer till förskolebarn, sid 2 Nytt PM för Hälsoundersökning

Läs mer

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015

Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 Barnhälsovården Region Jämtland Härjedalen Skolhälsovårdsdag Birka 9 juni 2015 GUNNEL HOLMQVIST, SAMORDNANDE BVC-SJUKSKÖTERSKA ANNA LUNDMARK, BARNHÄLSOVÅRDSÖVERLÄKARE FÖRÄLDRA- och BARNHÄLSAN Kompetenscentrum

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16

BHV-Nytt. Nr 3, oktober 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16 BHV-Nytt Nr 3, oktober 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Samarbetet med sociala myndigheter sid 2 Vaccinering mot pneumokocker sid 3 Nationellt

Läs mer

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya

Barns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler

Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Marie Gustafsson 2012-01-16 Sida 1 (3) Kartläggning utifrån principöverenskommelse om samverkan i familjecentraler Uppdraget Vilgotgruppens arbetsgrupp för barn-

Läs mer

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås

MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som

Läs mer

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015

Månadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015 Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första

Läs mer

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007

BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 BARNHÄLSOVÅRDEN 2007 Sammanfattning Under 2007 har det alkoholförebyggande arbetet inom barnhälsovården diskuterats under en heldagsutbildning i Riskbruksprojektet (ett statligt projekt rörande riskbruk

Läs mer

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014

Månadsbladet NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD. nr 4, april 2014 Månadsbladet nr 4, april 2014 NY VÄGLEDNING FÖR BARNHÄLSOVÅRD Barn i Sverige har rätt till en likvärdig vård för sin fysiska, psykiska och sociala hälsa oavsett var de bor. Barnhälsovården har en särskilt

Läs mer

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag? 1 Vad är en familjecentral En familjecentral innehåller mödrahälsovård,

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 1, april 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16

BHV-Nytt. Nr 1, april 2007. Innehåll. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16 BHV-Nytt Nr 1, april 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Minska risken för plötslig spädbarnsdöd sid 3 SIDS-affisch Årsstatistik 2006 för

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Dags att välja Barnavårdscentral

Dags att välja Barnavårdscentral Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, december 2007. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, december 2007. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, december 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Julhälsning sid 2 Barnahus i Västmanland sid 3 Barnkonventionen Internationellt

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård

Barnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007

Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter. Barnombudsmannens årsrapport 2007 Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannens årsrapport 2007 Alla har rätt till en bra barndom här och nu! Medborgare i unga år Föräldraskapande Före skolan Hälsa

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

Konsultation med BVC och elevhälsa

Konsultation med BVC och elevhälsa Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring

Läs mer

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64...

http://www.regionorebro.se/4.51ddd3b10fa0c64b24800034364/12.51ddd3b10fa0c64... Sida 1 av 2 #$% #/0 2% 3%/$ 6 7 /8 '()*+,-. 1()*+'. (*+-. -(4*+5. ('*+,. -(4*+5.,)(,*+).,(*+)4., 4(*+). ) ('*+,. )('*+'. (*+)5., )(*+. ) 1()*+'.,,(4*+)).,,(*+),. ) )('*+'.! " )5(5*+4.,)(,*+)., )'()*+5.

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsbeskrivning Verksamhetsbeskrivning Psykologer för Mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen Foto: Viktoria Svensson Reviderad version Augusti 2011 Följande dokument har arbetats fram för att beskriva psykologfunktionen,

Läs mer

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu)

Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som

Läs mer

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad

Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.

Läs mer

Våld i nära relationer med fokus på barnet

Våld i nära relationer med fokus på barnet Kunskapscentrum för barnhälsovård Våld i nära relationer med fokus på barnet Andreas Andersson, leg psykolog Pernilla Arvidsson, socionom leg psykoterapeut Projektets syfte Uppmärksamma barn som upplever

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1

Vägledande samspel. - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen. C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Vägledande samspel - ett sätt att förverkliga FN:s Barnkonvention i vardagen C. Graveley A-L.Öqvist 2008 1 Barnet är en individ med egna känslor med egna önskningar med egna avsikter C. Graveley A-L.Öqvist

Läs mer

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ

Familjehemsdagarna VÄLKOMMEN TILL OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagarna 22-23 OKTOBER 2016 HALLSTABERGET SOLLEFTEÅ Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och lyssnar till föreläsningar. Årets tema är Hälsa för barn i

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera

Läs mer

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats.

Båda grupperna hade Barnkonventionen som en röd tråd, material ur Rädda Barnens Med barnen i våra hjärtan användes och tolk fanns på plats. 1 (5) Under projekt Barnintroduktions gång har föräldrastödsverksamhet genomförts i Strömsunds och Bergs kommuner, dessutom har projektet tagit del av arbetet med den föräldragrupp som Familjecentralen

Läs mer

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens

Läs mer

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE!

UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! Modell för Verksamhetsplan/ berättelse för FAMILJECENTRALER UTVÄRDERA FÖR ATT BLI ÄNNU BÄTTRE! -Sätra Bruk Ann-Charlotte Lilja- verksamhetsutvecklare centrala Barnhälsovården, Familjecentral- Region Jönköpings

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Konsultation med förskola

Konsultation med förskola Konsultation med förskola När ett barn utreds och vid uppföljning av insatser behöver socialsekreterare i de flesta fall konsultera den pedagogiska kompetens som finns runt barnet. Nedanstående punkter

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Cathrine Malmqvist, sjukvårdschef Ärendenr HSN 2015/110 Datum 14 april 2015 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Konsekvenser för hälso- och sjukvården angående ökat flyktingmottagande Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig. LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen

Läs mer

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård

Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård BESKRIVNING AV ARBETSUPPGIFTER I NATIONELLA MÅLBESKRIVNINGEN Publicerad 2015, uppdaterad 2016 Hälsofrämjande och förebyggande insatser inom mödrahälsovård och barnhälsovård Konsultation till personal angående

Läs mer

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR

FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR FRÄMJA GODA MAT- OCH AKTIVITETSVANOR har till uppgift att bedriva ett hälsofrämjande och preventivt arbete för alla barnfamiljer, både generellt men också med specifika arbetsinsatser vid behov. Hälsosamtalen

Läs mer

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder.

Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. Föräldra KRAFT Att vara förälder är ett livslångt uppdrag ett av de allra finaste uppdrag man kan få. Men uppdragets karaktär skiftar med barnets ålder. P E R S O N A L F O L D E R Barn behöver föräldrar.

Läs mer

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården

Landstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver

Läs mer

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning Tjänsteskrivelse 2016-0 9-28 Handläggare Marie Lindström Utredningsenheten Utbildningsnämnden Svar på motion (SD) om att utreda kommunens förebyggande arbete och dess åtgärdsplan för att förhindra smittspridning

Läs mer

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag!

Barnkonventionen september Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen september 2011 Det är dags för BK att ta av sig finkostymen, kliva ut från politikens finrum och bli grå genomförandevardag! Barnkonventionen 0-18 år Landstingsfullmäktige 2001 Införliva

Läs mer

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren

Stöd i din föräldraroll. Från graviditet till tonåren Stöd i din föräldraroll Från graviditet till tonåren Du spelar inte längre huvudrollen i ditt liv Att få barn är det största i livet. Det är de flesta överens om. Den gränslösa kärlek barnet ger är obeskrivbar.

Läs mer

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma 2008-2013 Barn och ungas inflytande och delaktighet Egen växtkraft: 2 projekt: Individuell delaktighet i frågor som är viktiga i det enskilda

Läs mer

Att uppmärksamma våld i nära relationer

Att uppmärksamma våld i nära relationer Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns

Läs mer

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,

Läs mer

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid

Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats. Foto: Josefin Sejnelid Välkomna till nätverksträffen Rätt stöd i rätt tid på rätt plats Foto: Josefin Sejnelid Länssamverkan föräldrastöd Deltagarna i gruppen har ett strategiskt uppdrag i sin organisation eller i länet. Deltagare

Läs mer

Föräldrastöd. Enköpings kommun

Föräldrastöd. Enköpings kommun Föräldrastöd Enköpings kommun Beskrivning föräldrastödsprogram 1-3 år Program Att vara småbarnsförälder är inte alltid lätt! Barn är olika till sin läggning redan från tidig ålder. En del är följsamma,

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning 2017 Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska... 3 Distriktssköterska...

Läs mer

Oro för barn och unga

Oro för barn och unga Oro för barn och unga Så här går det till när en anmälan om oro för barn och unga lämnas in. Detta material ersätter tidigare lathund. Laholm 2013-05-24 www.laholm.se Så här går det till på socialkontoret

Läs mer

Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov

Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov Förstudie av den regionala IT- strukturen inom barn- och skolhälsov lsovård i VästmanlandV Uppdraget i VästmanlandV Beskriva en generell process för journalhantering för barn/elev från födelse till avslutad

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Division allmänmedicin 4 11 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Staffan Skogar, barnhälsovårdsöverläkare Mathias Karlsson, områdeschef

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2012. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 21. Innehåll BHV-Nytt Nr 4, dec 2012 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 21 Innehåll Julhälsning sid 2 Ögon- och synundersökningar på BVC sid 3 1177:s BVC-app för föräldrar,

Läs mer

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun

Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Lokal handlingsplan för att främja barn och ungdomars hälsa och livsvillkor i Norrköpings kommun Bakgrund Denna handlingsplan är framtagen i samverkan mellan landstinget och Norrköpings kommun och är ett

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2010. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 19

BHV-Nytt. Nr 4, dec 2010. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 19 BHV-Nytt Nr 4, dec 2010 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 19 Innehåll Julhälsning sid 2 Läkarbesök vad hör till BVC? sid 3 PKU-provet, Fluorhalter i dricksvattnet,

Läs mer

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården

11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården 11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,

Läs mer

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version 20150102.docx Ersättningshandboken - besöksersättning primärvård Handbok besöksersättning version 20150102.docx Kunskapsbank besöksersättning Vårdcentral... 2 Grunddefinitioner vårdcentral:... 2 Läkare... 3 Sjuksköterska...

Läs mer

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE

VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VACCINATIONER AV VUXNA NYANLÄNDA INVANDRARE VAD SÄGER LANDSTINGET? Ur Hälsoundersökning av vuxna asylsökande och nyanlända invandrare Vaccinationsstatus kontrolleras och alla vuxna erbjuds vaccination

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Familjecentraler. -det är grejor det

Familjecentraler. -det är grejor det Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne

Läs mer

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.

Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. 1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar

Läs mer

Riktlinjer för. Barnhälsovården

Riktlinjer för. Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården Riktlinjer för Barnhälsovården Riktlinjer för barnhälsovården i Landstinget Gävleborg Riktlinjerna har utarbetats av barnhälsovårdsenheten i landstinget Gävleborg i samverkan

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

#stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande. Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet

#stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande. Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet #stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande Med samlade krafter för lokal inkludering och likvärdighet i mottagandet #stockholmtillsammans för ett hållbart mottagande Vad representerar du idag? Ta

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Familjecentraler framgång och fall

Familjecentraler framgång och fall Familjecentraler framgång och fall Sätra i augusti 2016 En dröm Att människor lever i harmoni med varandra oavsett religionstillhörighet eller ras är det vackraste som finns. Med korset hänvisar jag till

Läs mer