BHV-Nytt. Nr 2, juni Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 16. Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 2, juni 2007 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 16 Innehåll Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, sid 3-6 april 2007 en succe! Sammanfattning, Kompetenta barn J Juul Meddelanden; sid 7 Omskärelse utomlands MRSA-risk BCG vid utlandsresa Adoptivbarn undersöks nu på barnmottagning Hälsoundersökningar av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Nationell vaccinationsstatistik sid 8 Nya kapitel i Rikshandboken Riskbruksarbetet fortsätter Dicykloverinchlorid mot kolik sid 9 Magdroppar mot kolik Ny PTP-psykolog inom MHV och BHV Lästips sid 1o Utbildning/fortbildning sid 11 Artiklar ur Läkartidningen Sommar, sol och uteliv sid 12 Semester på BHV-enheten

2 Nationell Familjecentralskonferens i Västerås, april 2007 en succe! Föreningen för Familjecentraler i Sverige höll årskonferens april 2007 i Västerås och arrangemanget var mycket lyckat. Tema för årets familjecentralskonferens var Barnkonventionen med inriktning Vi sätter barnets bästa i främsta rummet, ur artikel 3 och artikeln citeras här nedan. Läs även definitionen på familjecentral på denna sida. I övrigt finns två reportage från dagarna längre fram i tidningen. Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Definition Riksföreningen för Familjecentraler definierar en familjecentral (FC) på följande sätt: En familjecentral bedriver en verksamhet som är hälsofrämjande generell, tidigt förebyggande och stödjande samt riktar sig till föräldrar och barn. En familjecentral bör minst innehålla mödrahälsovård, barnhälsovård, öppen förskola och socialtjänst med inriktning mot förebyggande arbete. På en familjecentral arbetar flera olika yrkeskategorier tillsammans kring barnfamiljen. Förutom barnmorskor, sjuksköterskor, förskollärare och socialsekreterare kan det även finnas familjerådgivare, fritidsledare, psykologer och läkare. Kännetecknande för verksamheten är att huvudmännen, till exempel kommun och landsting, samordnar sina resurser för att möjliggöra en tvärfacklig samverkan. 3

3 Sammanfattning från Familjecentralsdagarna i Västerås 2007 Årskonferensen för Föreningen för Familjecentraler gick av stapeln i april i år under rubriken Vi sätter barnets bästa i främsta rummet barnkonventionens 3:e artikel. Västerås kommun stod som huvudarrangör tillsammans med Landstinget Västmanland och Föreningen för Familjecentraler. Drygt 330 personer från Piteå i norr till Trelleborg i söder möttes för att knyta kontakter, utbyta tankar och lära av varandra. Även kollegor från Helsingfors fanns bland deltagarna. Programmet bjöd på studiebesök, miniseminarier samt ett flertal föreläsare. Huvudföreläsare var Jesper Juul, familjeterapeut och författare från Århus i Danmark, och hans föreläsning dag två handlade om det kompetenta barnet (se nästa artikel). Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson inledningstalade och gav bra betyg till den verksamhet som bedrivs på landets familjecentraler (FC). Hon menade att samhället har mycket att vinna på om föräldrar erbjuds rådgivning och hjälp under barnets hela uppväxt, och att målet måste vara att alla kommuner ska kunna erbjuda detta stöd. Föräldrarna är de viktigaste personerna i varje barns liv och genom att förbättra stödet till föräldrar kan vi minska den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar, menade Maria Larsson. Hon hänvisade bl a till en studie från Finland, som gjordes från 70- talet till 90-talet. Den visar att om föräldrar får direkt stöd och rådgivning av sjuksköterska minskar både utagerande och inåtvända problem hos barnen till en tredjedel! I Västerås finns åtta FC, en i varje kommundel och dessa vänder sig till alla innevånare mellan år, alltså inte enbart till barn 0-6 år. Första dagen avslutades med studiebesök på kommunens alla FC och varje FC fick beskriva sin verksamhet och profilering, t ex Hammarby-Råby: Bästa möjliga start Vi vill visa fördelarna med att ha våra verksamheter lokalintegrerade och vårt samarbete med en privat utförare av barnhälsovård, eller motsatsen på Önsta- Gryta: Familjecentrum utan det gemensamma huset. Som ett tredje exempel kan nämnas FC på Viksäng: De viktigaste personerna i barnets liv hur stärker vi dem i föräldrarollen och i deras inbördes relation? Tillsammans med pappautbildarna har vi utvecklat temat relationer i föräldrautbildningen där vi strävar efter att båda föräldrarna är mer delaktiga. Av praktiska skäl begränsades studiebesöken till Västerås kommun, men Fagersta och Skinnskattebergs FC fanns med i kongresshallen med varsin utställning. Tack för de inslagen! Under eftermiddagen den andra dagen bjöds på 12 olika seminarier. Några exempel: - Är barnkonventionen bara något för de mjuka verksamheterna? 12 kommuner som bildat partnerskap för att hitta metoder och styrdokument för att förverkliga Barnkonventionen i alla verksamheter. - Barnpilotverksamheten Våga se och agera när barn far illa. - LiV Föräldrar på lika villkor. Ett projekt för blivande föräldrar i behov av tolk. - Pappagrupper hur kan pappagruppsverksamheten organiseras? Exempel på program för pappagrupper där Calle Nordqvist gav tips och erfarenhet av hur han jobbar med pappagruppsledarutbildning för mödra- och barnhälsovård i Västmanland. Ett mycket uppskattat inslag tyckte deltagarna. forts. 4

4 Avslutningsdagen inledde Ann-Louise Dagson, barnavårdslärare med mångårig erfarenhet av arbete med Barnkonventionen inom Barnombudsmannen och Rädda Barnen, med grunderna i FNkonventionen om barnets rättigheter. Barnkonventionen gäller alla under 18 år. Den har fokus på barnet, familjen och samhället och ger oss en gemensam bild att arbeta utifrån. Vad behöver barn och vad behöver vi skydda barn ifrån? Barnkonventionen bygger på fyra grundprinciper, artiklarna 2, 3, 6 och 12. Vi måste följa barnkonventionen och reflektera över hur och varför vi gör som vi gör! Hur överens är vi? Vilka värderingar styr våra beslut? På vilken teoretisk grund fattar vi våra beslut? Är vi övererns om vad orden betyder? Barn, familj, föräldrastöd? Hur stark ställning har barnkonventionen i vårt arbete? Hur vet vi att vi gör rätt? Ann-Louise föredrag gjorde ett starkt intryck på deltagarna och väckte många frågor och reflektioner att ta med sig hem och jobba vidare med. Pias föreläsning var spännande men svår att återge (ska upplevas!). En viktig synpunkt är: Nya vårdnadsregler som säger att barnets bästa ska gälla vid beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det kommer att innebära att det ges större utrymme att döma till enskild vårdnad. Vid föreningens årsmöte valdes Anita Pfeiffer, samordnande barnmorska vid MHV i länet, in i styrelsen för Föreningen för Familjecentraler. Vi önskar Anita lycka till med styrelseuppdraget och känner oss stolta över västmanländsk representation. Efter tre innehållsrika dagar med massor av nya kunskaper kan vi i arbetsgruppen pusta ut och känna oss glada och nöjda. Vi har under konferensen fått många positiva kommentarer och fina lovord både vad gäller arrangemang och innehåll. Detta bekräftas även i utvärderingen. Ett stort TACK till alla kollegor ute på FC för allt engagemang i samband med konferensen! vårdutvecklare En annan färgstark föreläsare var Pia Johansson, lagman och domstolschef samt mamma till Barnombudsmannen. Hon föreläste om Barnet i rättsprocessen. Alla barn har rätt till en barndom, en tid som inte bara är en förberedelse till vuxenvärlden utan har ett värde i sig! - Jag möter barn som utsatts för övergrepp, barn som föräldrarna tvistar om, barn som utsätts för omsorgssvikt och barn som behöver olika insatser från samhället. Hur har samhället garanterat dem rättssäkerhet och rättstrygghet, säger Pia Johansson? 5

5 Kompetenta barn Föreläsning på Familjecentralernas årskonferens 24 april 2007 i Västerås, Jesper Juul Många av oss inom MVC och BVC lyssnade till Jesper Juul som med sin kraftfulla och engagerande personlighet påminner om sin läromästare Kempler, som hade sin bakgrund som psykiater/psykoanalytiker men intresseserade sig senare för existentiell psykologi och psykoterapi, och introducerade familjeterapi i Norden från 1968 och framåt. I sin teknik var Kempler konfrontativ och även Jesper konfronterade oss med många tänkvärda, delvis kontroversiella påståenden. Här gör jag bara några axplock från föreläsningen av sådant som jag själv tycker är tänkvärt avseende våra små barn. Mycket av det Juul annars tar upp handlar om förhållandet föräldrar - barn från 2-3 års ålder och uppåt tonåren. Grunden i hans familjesyn är att barn och föräldrar har som alla andra människor lika värde och samma rätt till respekt. Utifrån detta grundantagande betonar han att föräldra - barnrelationen skall vara en jämlik relation subjekt - subjekt. Som föräldrar ska vi låta barnet möta vårt verkliga jag och inte en spelad perfekt förälder. Utifrån detta är han kritisk till olika metoder inom uppfostran som han menar reducerar barnet till ett objekt. Han pekar på att känslor sällan är kränkande men att ord ofta är det. Under spädbarnsåret är det viktigaste att se och bekräfta barnet vilket inte är detsamma som att berömma barnet. Han betonar att barn är födda med sociala förmågor och behov, att de kan ta personligt ansvar och att barns reaktioner alltid är meningsfulla. Om man kränker barnet leder det till minskad vitalitet, mer aggressivitet, låg självkänsla, avsaknad av respekt och självdestruktivt beteende. Om syskonrivalitet poänterar Juul att det är viktigt att se att det större barnet har förlorat 50 % av den tidigare uppmärksamheten och se och bekräfta den sorg detta innebär. Man ska hjälpa barnet att sätta ord på sin förlust. Beröm och kritik är nödvändigt för utvecklandet av självförtroendet = det jag kan men det är hämmande för självkänslan = den jag är. Utifrån hur föräldrar hanterar beröm och kritik kan man förstå en del beteendeproblem och psykiska problem. Han exemplifierar med Supernannymetoden - man berömmer allt rätt och ignorerar fel vilket är en effektiv metod för att få en ändring av beteendet, men det ger depression (tomhetsdepression) eller självdestruktion i tonåren. Om föräldrar uttrycker sin kärlek som beröm leder det till tomhetskänsla i självet (den jag är), och leder till att man presterar (jag är mina prestationer). Juul rekommenderar att man hittar personliga och likvärdiga alternativ till beröm och kritik, t ex: Jag är glad för att du.. Det var en stor hjälp för mig att du.. Jag älskar när du.. Jag vill inte att du..osv. Med dessa formuleringar når man en tvåvägskommunikation - eller en dialog med barnet. Han pekar på att barn behöver föräldrars ledarskap för att inte vantrivas, bli ensamma och hämmas i sin personliga och sociala utveckling. Från senast 2-2½ års ålder behöver barnen få nej från föräldrarna och därmed börja förstå att föräldrar har egna behov t. ex. av vila, läsa tidningen osv. Föräldern ska tilltro barnet förmåga att klara besvikelsen själv och på så vis börja lägga en grund till att senare i livet tilltro sig själv förmågan att klara svårigheter.trotsåldern och puberteten beskriver han som barnens två bästa möjligheter att bli sig själva utan skam och skuld, dvs bli självständiga. För er som vill fördjupa er mer om Jesper Juul och Kemplerinstituten samt familjeterapi kan ni gå in på Ingegerd Solberger MHV- och BHV-psykolog 6

6 Meddelanden Omskärelse utomlands MRSA-risk Det är inte ovanligt att familjer låtit omskära sina småpojkar utomlands. Eftersom det innebär att barnet varit i kontakt med sjukvård utanför Sverige ska barnet undersökas med screeningodlingar för MRSA (multiresistenta staph aureus). Se alltså till att familjen får kontakt med sin familjeläkarmottagning för detta. BCG vid utlandsresa Fortfarande händer det att BB-personal inte fått veta att familjen planerar att åka utomlands det närmaste halvåret och att barnet därför inte BCG-vaccinerats på BB. Vid inskrivning på BVC är det viktigt att ta upp den frågan när ni tar ställning till om barnet hör till riskgrupp. Om man inte har någon misstanke om svår immundefekt kan barnet vaccineras på BVC före halvåret, helst minst 6-8 veckor före avresa. Barn som ska BCG-vaccineras men redan varit utomlands med risk för tbc-smitta (alltså inte vanlig turistresa med hotellboende) ska tuberkulinprövas efter 8-12 veckor och kan sedan BCG-vaccineras om PPD är mindre än 6 mm. Adoptivbarn undersöks nu på barnmottagning Från maj månad undersöks alla nyanlända adoptivbarn på barnmottagning i Västmanland i stället för på Infektionskliniken. Det innebär att dessa barn inte rutinmässigt behöver träffa barnläkare på BVC. Handbokens kapitel har skrivits om. Hälsoundersökningar av asylsökande, flyktingar och andra invandrare Asylsökande och flyktingar i alla åldrar bör erbjudas hälsosamtal och undersökning. Ansvaret för dessa grupper ligger i länet på Asyl- och Integrationshälsan. Hälsoundersökning bör också erbjudas andra invandrare. Även här har Asyl- och Integrationshälsan ansvaret om det gäller anhöriginvandring där den anhörige varit kortare tid än två år i Sverige, för övriga har respektive familjeläkare ansvar. Adoptivbarn undersöks enligt särskild instruktion (finns även i Barnhälsovårdens Handbok, kapitel 7) på barnmottagning. Smittskyddsläkare Jan Smedjegård har sammanställt en skrivelse där det tydligt anges vad som ska ingå i hälsosamtal, undersökning och provtagning. Den skrivelsen har skickats till bland annat alla familjeläkarenheter och kommer att läggas ut på landstingets hemsida. BVC och skolhälsovården har ansvar för att barn upp till 18 år erbjuds kompletterande vaccinationer motsvarande det svenska programmet. Om vi på BVC träffar familjer som inte blivit hälsoundersökta ska vi alltså ordna det på FLM eller Asyl- och Integrationshälsan, men själva ta ställning till fortsatta vaccinationer. Tänk på att inte vaccinera med MPR innan PPD är satt. Det är förstås önskvärt att hälsoundersökningen är klar innan barnet börjar i förskolan. Kerstin Werner 7

7 Nationell vaccinationsstatistik Vaccinationsstatistik från alla BVC i landet visar att vi i Sverige har en god vaccinationstäckning. Det finns enstaka kommuner med låga siffror, men inte i Västmanland. När det gäller DTP-polio+Hib har mer än 98 % av landets barn födda 2004 fått minst tre doser (99,2 % i Västmanland). MPR-vaccinationen var som lägst i rapporten år 2002, alltså barn födda 1999, bara 88,5 %. Den kritiska siffran för herd immunity alltså risk för större utbrott anses för mässling ligga runt 90 %. Nu är 96,2 % vaccinerade i hela landet, endast sex kommuner i Sverige ligger nu under 90 %. I Västmanland är 97,2 % vaccinerade. Andelen riskbarn som vaccineras med BCG blir allt fler både nationellt och i länet. I Sverige är 18 % av barn födda 2004 identifierade som riskgrupp, av dessa är 91 % vaccinerade. I Västmanland har vi 19,2 % riskbarn och 93,1 % är vaccinerade. En del ovaccinerade barn upptäcks nog i samband med statistikräkningen och erbjuds vaccin under våren, men det vore bra om allt fler riskbarn kan vaccineras under spädbarnsåret. Den som vill veta mer kan gå in på Smittskyddsinstitutets hemsida. Nya kapitel i Rikshandboken I Rikshandboken på har nu kommit fyra nya kapitel: Bakgrund och mål, Barn som far illa, Tandhälsovård och Amning (under kapitlet Mat). Sedan tidigare finns: Akuta barn, Basprogrammet, Vanliga problem på BVC, Vaccinationer, Infektionssjukdomar och Hälsovård i förskolan. Om ni har glömt hur man loggar in, hör av er till oss på BHV-enheten. Kerstin Werner Riskbruksarbetet fortsätter Regeringen fortsätter att satsa pengar på riskbruksarbetet, 20 miljoner till primärvården. Barnhälsovården har sedan april 2007 en projektledare för det nationella riskbruksarbetet som är knuten till Folkhälsoinstitutet. Åsa Heimer heter hon och är BVC-sjuksköterska från Stockholm. Åsa kommer bl a att vara en resurs i alkoholfrågor och delaktig i att ta fram material till broschyrer och filmer att användas i mötet med föräldrar. I Västmanland planeras för ytterligare utbildning i MI (motivating interviewing) - motiverande samtal. En första omgång är planerad till hösten. Broschyren Barns tankar om alkohol bör alla ha fått och förhoppningsvis har ni börjat dela ut och prata kring den. 8

8 Dicycloverinchlorid mot kolik Spädbarnskolik är som ni alla vet mycket påfrestande för familjen. Det är vanligast från 2-6 veckors ålder till 4 månader. Det är förstås viktigt att stötta familjen och att utesluta andra orsaker till skrikighet, t ex komjölksintolerans. Minifom har inte någon bevisad effekt, men om föräldrarna tycker att det hjälper är det inte farligt att fortsätta. I vissa besvärliga fall händer det att man provar dicycloverinchlorid. Följande gäller då: Bör förskrivas av barnläkare, dicycloverinchlorid 1 mg/ml, 100 ml Barnet skall vara minst 6-8 veckor (lägg till för ev prematuritet) och väga minst 4 kg Doseras 2,5 ml 2 gånger dagligen 15 minuter före måltid vid tidpunkter när barnet brukar vara som mest oroligt Om barnet blir trött, får kramper eller andningsproblem eller annars beter sig ovanligt ska medicineringen genast avbrytas. Informera föräldrarna om detta! Läs mer i Rikshandboken på eller ATL barn Apotekstillverkade läkemedel för barn (beställs på apotek). Magdroppar mot kolik Semper har just lanserat sina magdroppar mot spädbarnskolik. Dropparna består av Lactobacillus reuteri. Än så länge finns bara en studie, den har en del brister men visar god effekt på kolikskrik. Mer forskning behövs, men när andra orsaker till kolik uteslutits (t ex komjölksproteinintolerans) kan de familjer som vill, prova Magdroppar, 5 droppar dagligen. Det kan ta 1-2 veckor innan man får full effekt. Kan ges till hur små barn som helst. Finns på apotek men kan inte skrivas på recept. En flaska innehåller 10 ml, kostar 179:- och räcker cirka 2 månader. Skall förvaras i kylskåp, men kan nog klara ett par dagar i rumstemperatur utan att effekten går förlorad. Kerstin Werner Ny PTP-psykolog inom mödra- och barnhälsovården Vi hälsar Jessica Skoog välkommen till oss på Kraftkällan. Jessica började som PTPpsykolog den 1 maj 2007 (praktisk tjänstgöring för psykologer under 1 år för att erhålla legitimation). Jessica kommer att arbeta mot Fagerstaområdet och några vårdcentraler i Västerås tillsammans med oss andra. Jessica har två egna barn i förskoleålder. De senaste fem åren har hon arbetat som familjehandledare på Cederängen under studieuppehållen och hon har även arbetat kortare perioder på daghem. Hon har således redan erfarenhet av att ge stöd till familjer med små barn och från psykologutbildningen har man psykoterapeutisk kompetens motsvarande steg 1. Ingegerd Solberger psykologkonsult 9

9 LÄSTIPS Klara, färdiga, gå! Om de yngsta medborgarna och deras rättigheter Barnombudsmannen, 2007 Barnombudsmannen beskriver i sin årsrapport till regeringen 2007 de yngsta barnens (0-5 år) situation utifrån ett antal olika perspektiv. Man belyser bl a förskolan, föräldrarelationer, utsatthet, hälsa och möjligheter att komma till tals. Bland annat har landets barnhälsovårdsteam fått möjlighet att uttala sig om hur man bedömer hälsoläget bland barn 0-5 år, vilka de stora hälsoriskerna för de minsta barnen är, hur ska barnhälsovården för de yngsta vara organiserad samt vad som saknas i nuvarande organisationer när det gäller t ex kompetens, resurser, struktur, personalkategorier eller särskilda insatser. En högaktuell rapport för oss alla inom barnhälsovården. Den rekommenderas varmt! Kan beställas via Barnombudsmannens webbplats, eller Fritzes kundservice, telefon: Barn som har föräldrar med utvecklingsstörning Rapport Socialstyrelsen, 2007 När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar ställs yrkesverksamma inför såväl praktiska som etiska frågeställningar. Ovissheten om och hur föräldrarna kommer att kunna tillfredsställa sitt barns fysiska och känslomässiga behov och svara för en trygg miljö kombineras ofta med en osäkerhet om hur stödet till familjen kan utformas på bästa sätt. Rapporten ska bidra med kunskap, erfarenheter och idéer och vänder sig till de personer som i sin yrkesutövning möter barn som har föräldrar med utvecklingsstörning. Dessa familjer har ofta behov av stöd från flera olika verksamheter och syftet med rapporten är också att bidra med underlag till stöd och insatser i samverkan. Rapporten kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, fax: , eller via e-post: socialstyrelsen@strd.se, webbutik: Båda ovanstående böcker finns på BHV-enheten. 10

10 Utbildning/fortbildning hösten september Hur mår våra barn del 11 Ramnäs Konferens eller Inbjudan/anmälan via Lärcentrum oktober Eva-träffar under hösten Inbjudan kommer via e-post. MI- motiverande samtal Planeras till senhösten. Inbjudan kommer via e-post. Artiklar ur Läkartidningen 2007/12 Fler kejsarsnitt utan medicinsk grund trots riskerna Y Vladic Stjernholm 2007/16 Primärvården får 20 miljoner för arbete med riskbruk S Wåhlin, A-K Svensson, Å Wetterqvist 2007/16 Ultraljudsundersökning av foster kräver medicinsk indikation O Axelsson, K Marsál, L Valentin 2007/16 Rätt till omskärelse föreslås E Ohlin 2007/16 Anhopningen av apatiska barn förblir ett svårförklarligt fenomen S Lundqvist 2007/19 Örontermometer inte fullgott alternativ till rektaltermometer T Duberg, C Lundholm, H Holmberg 11

11 Sommar, sol och uteliv Sommaren gjorde tidig entré i år. Årets upplaga av Apotekets informationsbroschyr Hur man blir brun utan att bränna sig är som vanligt gratis och innehåller det mesta om solbränna, solskyddsmedel och återfuktning. En stor satsning har gjorts för att öka kunskaper och attitydförändringar kring sol och bad och hur man kan skydda sig och därmed minska risken för hudcancer i framtiden hos de minsta. Ett samarbete mellan SSI (Statens Strålskyddsinstitut) och SLS (Svenska Livräddningssällskapet) startade sommaren 2006 genom projektet Solsmart. Att vistas ute i solen behöver inte vara förknippat med stora risker om några enkla tumregler följs. Läs gärna på SSI:s hemsida om de råd och riktlinjer som ges. Några viktiga hemsidor: I fukten och gröngräset trivs fästingar. En mycket bra information om TBE och allmänna skyddsåtgärder mot fästingbett finns att läsa på Smittskyddsenhetens hemsida: Semester på BHV-enheten sommaren 2007 vecka vecka BVC-tjänstgöring (mobil ) Ingegerd Solberger vecka Karita Törnros vecka Kerstin Werner vecka Karita Törnros 12

12 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Ingegerd Solberger Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås fax: önskar alla läsare En riktigt skön sommar! 13