Lokal tolkning av kursplanerna i ett F-9 perspektiv

Transkript

1 Lokal tolkning av kursplanerna i ett F-9 perspektiv Kungsgårdens ro Rebbelberga ro Skäldervikens ro Sockerbrukets ro Denna sammanställning ingår i ett projekt mellan skolorna i Nätverk Norr, Ängelholms kommun.

2 Innehållsförteckning ämnesordning: Bild... 3 Engelska... 8 Hem- och konsumentkunskap (Hk) Idrott och hälsa (Idh) Matematik Musik Naturorienterade ämnen (NO) Samhällsorienterade ämnen (SO) Slöjd Svenska Svenska som andraspråk (SvA) Teknik

3 Bild 3

4 BILD Utbildningen i ämnet bild syftar till att utveckla såväl kunskaperna om bilden som kunskaper i att framställa, analysera och kommunicera med bilder. Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga, ge allmänbildning inom bildområdet och leda till att eleven skaffar sig en egen ståndpunkt i en verklighet med stort visuellt informationsflöde. Mål att sträva mot: Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven - utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik, - blir medveten om bilden som språk och dess roll och användning i skilda sammanhang och kulturer samt utvecklar förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder, - utvecklar förmågan att analysera och samtala om bilder och förståelse av att bilden bär betydelser, skapar mening och har ett innehåll utöver det föreställande, - tillägnar sig såväl en bild- och kulturhistorisk allmänbildning som kunskaper om arkitekturens och formgivningens betydelse för den egna miljön, - blir förtrogen med kulturverksamhet inom bildens område samt dess professionella yrkesutövare. Kursplanens mål: I slutet av det femte skolåret skall eleven kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker. Mål: I slutet av det andra skolåret ska eleven behärska: Skötsel och rengöring Färgblandning Bygga och konstruera Frottage Collage Potatistryck eller liknande enkla tryck Disponera hela pappret Lätt på handen och utgå från den ovala formen I slutet av det femte skolåret ska eleven behärska: Färglära Varma och kalla färger Schablontryck Skulpturer 4

5 Medel: Eleven ska ges tillfälle att: Prova på och bekanta sig med blyerts, radergummi, sax, linjal, vattenfärg, pastellkritor, färgpennor, lera, papper och klister. (F-2) Arbeta med papier maché, tapetklister, tusch, kol, ritprogram/scanner och digitalkamera. (3-5) I slutet av det femte skolåret ska eleven kunna använda egna och andras bilder för att berätta, beskriva eller förklara. Mål: Eleven ska förstå: Proportioner och perspektiv Formspråk, t ex organiska (mjuka) och geometriska (hårda) former Medel: Eleven ska ges tillfälle att: Framställa och berätta till bilder Illustrera sagor och fakta Göra egna bildserier Illustrera ljud, musik och känslor I slutet av det femte skolåret ska eleven ha grundläggande förmåga att granska och tolka bilder och former. Mål: Eleven ska kunna: Samtala om bildmontage och fotomanipulation Diskutera reklambilder och hur de kan påverka Medel: Eleven ska ges tillfälle att: Göra egna collage Göra egna reklambilder I slutet av det femte skolåret ska eleven känna till några bildkonstnärer och deras verk. Mål: Eleven ska: Ha kännedom om bilder från skilda kulturer och epoker. Medel: Eleven ska ges tillfälle till: Studiebesök i offentliga miljöer t ex Hembygdsparken, biblioteket och parker. Att lära känna några berömda konstnärer och deras verk och själva prova på att arbeta utifrån dessa. 5

6 I slutet av det nionde året ska eleven ha förmåga att se och framställa bilder och former med hjälp av traditionella och moderna metoder och tekniker. Mål: Eleven ska behärska: Färgcirkeln Gråskala Grafiska tryck Tredimensionella bilder och skulpturer Datorbaserad bild Medel: Eleven ska ges tillfälle att prova: Papper, akvarell, akryl, grafitstift, tryckfärg, vaxkritor, oljepastellkritor, textilfärg, readymix, linoleum, lera, hönsnät etc. I slutet av det nionde året ska eleven kunna använda egna och andras bilder i bestämda syften. Mål: Eleven ska behärska: Kompositionsövningar Färglära Perspektivlära Proportioner av olika föremål Stilleben Människoframställningar i helfigur samt porträtt och rörelse Medel: Eleven ska ges tillfälle att arbeta med: Linje, yta, form och text Komplementfärger, färgblandningar, färgcirkel, skuggningar, djupverkan etc. Tvåpunktsperspektiv, frontperspektiv, luftperspektiv, färg- och ljusperspektiv I slutet av det nionde skolåret ska eleven kunna analysera och kritiskt granska konstbilder, bilder för reklam och propaganda, nyheter och information i form av tredimensionell gestaltning, stillbilder och rörliga bilder. Mål: Eleven ska känna till: Olika bildtyper. Tolkning/analys av egna och andras bilder. Medel: Eleven ska ges tillfälle att arbeta med: Barnbild, rörlig bild, informativ bild, konstbild, reklam, digitala bilder och propaganda. Eget bildskapande i skriftlig eller muntlig form. I ämnet ingår att granska medievärldens sätt att framställa klass, etnicitet och kön. 6

7 I slutet av det nionde skolåret ska eleven ha kännedom om och kunna beskriva bilder från skilda tider och kulturer, känna till några framträdande bildkonstnärer samt vara orienterad om aktuella verksamheter inom bildområdet. Mål: Eleven ska ha kännedom om: Kulturarkitektur Konstnärer från olika tidsepoker och kulturer Medel: Eleven ska ges tillfälle att arbeta med: Litteratur Film Internet 7

8 Engelska 8

9 ENGELSKA Skolverkets strävansmål för ämnet Engelska (skolår F-9) Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift, fördjupar sin förståelse av talad engelska i olika situationer och sammanhang, utvecklar sin förmåga att delta aktivt i samtal och skriftlig kommunikation, uttrycka sina egna tankar på engelska samt uppfatta andras åsikter och erfarenheter, utvecklar sin förmåga att använda engelska muntligt i olika sammanhang för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter, utvecklar sin förmåga att läsa olika slags texter för upplevelser, information och kunskaper, utvecklar sin förmåga att uttrycka sig varierat och säkert i skrift för att berätta, beskriva och förklara samt motivera sina åsikter, utvecklar sin förmåga att analysera, bearbeta och förbättra språket mot allt större variation och säkerhet, utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel och att kritiskt granska informationskällor, utvecklar sin förmåga att reflektera över levnadssätt och kulturer i engelsktalande länder och göra jämförelser med egna erfarenheter, utvecklar sin förmåga att reflektera över och ta ansvar för sin egen språkinlärning och att medvetet använda arbetssätt som främjar den egna inlärningen, utvecklar sin förmåga att planera, genomföra och utvärdera uppgifter, på egen hand och i samarbete med andra. När du läser den lokala kursplanen i engelska på de följande sidorna bör du särskilt observera progressionen inom de olika momenten. Först får eleven t ex stifta bekantskap med ett visst moment, därefter arbetar man och tränar momentet o s v för att så småningom behärska det. Du bör också tänka på att angivna ämnesområden och liknande är att betrakta som förslag på medel med vars hjälp eleverna kan nå målen. Likaså är placeringen av momenten i en viss årskurs endast en rekommendation. 9

10 Kursplan i engelska, nätverk norr År Moment Lyssna Tala 1-3 Förstår enkla hälsningsfraser och instruktioner i klassrumssituationen, färger, tal (1-10), kroppsdelar och enkla ord för mat och dryck. Förstår det viktigaste när någon annan än läraren läser en enkel text. Kan presentera sig själv (namn, ålder, familj, enkelt om vad man tycker om och inte tycker om), delta i rim och ramsor, enkla sånger och danslekar o likn. Kan säga färgerna och räkna till tio. Läsa Får se ordbilder i samband med ämnesområdena. Skriva Grammatik Realia Skriver av enkla fraser. Använder do och don t i enkla fraser som I like / I don t like. Har kommit i kontakt med obestämda artiklarna a / an och singular / plural. Har kännedom om att engelska talas i stora delar av världen och förstår varför det är viktigt att lära sig andra språk än hemspråket. Ämnesområden Metakunskap/ Reflektion Att hälsa. Klassrummet. Färger. Kläder. Familjen (de vanligaste begreppen). Djur. Kroppsdelar. Maträtter och drycker. Talen Övrigt Kan koppla ihop bilder och ord inom ämnesområdena (dra streck, måla etc.). 10

11 Moment År Lyssna Tala Läsa Skriva Grammatik Realia Ämnesområden Förstår frågeställningar i enkla konversationer inom för eleven välbekanta områden (se Ämnesområden). Lyssnar på och förstår enkla dialoger. Förstår räkneorden upp till 100. Förstår en känd saga eller liknande på förenklad engelska. 4 Besvarar frågor i enkla konversationer (se ovan). Sjunger engelska sånger. Deltar aktivt i enkla dialoger (och ställer frågor) samt dramatiseringar. Använder räkneorden upp till 100. Beskriver utseende och hur någon är klädd. Berättar om sin fritid, sina frukostvanor och om en vanlig dag. Läser enkla texter med anknytning till för eleven välbekanta områden. Skriver enkla dialoger efter en mall. Skriver och stavar de vanligaste orden inom ämnesområdena. Berättar om sin familj och använder presens av be. Använder can / can t och do / don t samt frågeord som what, where, who osv. Använder sammandragna former (I m, she s...) och regelbunden plural. Stiftar bekantskap med personliga pronomen, prepositioner samt verbformer i tredje person singular. Förstår användandet av bestämd artikel. Känner till lite om vardagslivet i England (som t ex skolan). Husdjur. Väder. Utseende. Kläder. Frukost. Talen upp till 100. Klockan med hel, halv och kvart. Fritidssysselssättningar Sommar och vinter. Månaderna. Metakunskap/ Reflektion Reflekterar över hur man bäst lär sig ord och fraser på engelska. Förstår vikten av att planera sin läxläsning. Övrigt Försöker tillägna sig ett korrekt engelskt uttal. Vågar använda språket. 11

12 Moment År Lyssna Tala Läsa Skriva Grammatik Realia Ämnesområden 5 Förstår enkla instruktioner så att eleven kan t ex delta i en lek eller utföra en syssla i klassrummet eller utomhus. Förstår sammanhanget i en obekant text, gärna illustrerad. Får tillfälle att lyssna på en person som har engelska som modersmål. Förstår en kamrat som beskriver något inom ämnesområdena nedan. Framför en egenproducerad dialog (se Skriva ). Deltar i samtal (med återkoppling) inom några av ämnesområdena. Håller en enkel presentation, med anknytning till eleven själv, inför en mindre grupp. Intervjuar en kamrat och berättar sedan om denna för någon annan. Läser längre texter med anknytning till för eleven välbekanta områden. Läser också enklare faktatexter i anslutning till realia och ämnesområden (se nedan). Skriver enkla dialoger tillsammans med en kamrat eller på egen hand. Gör en skriftlig personlig presentation. Skriver och stavar vanliga ord och uttryck samt ibland hela meningar. Använder imperfektformer av verb vid kommunikation i tal och skrift. Bokstaverar ord med hjälp av alfabetet. Använder did / didn t. Behärskar obestämd artikel och regelbunden pluralbildning. Kan använda ordningstal, t ex i samband med datum. Arbetar med adjektiv i olika komparationsformer. Känner till lite om Storbritanniens geografi. Har lyssnat till engelska från olika delar av världen. Datum. Alfabetet. Måltider. Bostaden. Årstider, högtider och veckodagar. Kommunikationer. Sport. Metakunskap/ Diskuterar strategier för lärande med kamrater. Reflektion Får fördjupad förståelse för vikten av att lära sig främmande språk. Övrigt Har provat på att använda svensk/engelskt lexikon. 12

13 År Moment Lyssna Tala Förstår det viktigaste i en obekant uppläst text. Kan följa med i handlingen i en film eller ett TV-program med enkelt innehåll. 6 Kan återberätta handlingen i en film eller ett TV program (se Lyssna). Använder fullständiga meningar. Håller en presentation i en helklass. Läsa Läser enkla skönlitterära texter och faktatexter. Skriva Grammatik Skriver en recension (se Läsa). Skriver brev och mailar till kamrater på begriplig engelska. Arbetar med olika genitivformer. Arbetar med verbets temaformer, pågående presens samt futurum. Arbetar med de grammatiska moment som tagits upp i år 5. Realia Arbetar med engelskspråkiga länder i olika delar av världen. Ämnesområden Djur i världen. IT/Teknik/Media Kändisar/Berömda personer. Berömda platser Metakunskap/ Reflektion Förstår vikten av att våga prata. Förstår nyttan av fonetisk skrift. Förstår att det finns strategier för att hitta vägar och göra sig förstådd när ordförrådet inte räcker till. Övrigt Arbetar med fonetisk skrift och kan uttala kända engelska ord med hjälp av densamma. Tränar sig att använda lexikon. 13

14 År Moment Lyssna Tala Förstår talad engelska i för eleven kända situationer t.ex. familj, fritid, intressen, musik. Förstår tal i instruktioner. 7 Presenterar sig själv och andra. Berättar och beskriver något som hon/han sett, hört, upplevt eller läst. Använder engelska som klassrumsspråk. Deltar i enklare diskussioner. Läser en känd text högt inför en större eller mindre grupp. Läsa Skriva Grammatik Realia Läser enklare texter t.ex. skönlitterära sådana och tidningstexter. Skriver enklare texter om för eleven kända situationer, t.ex. boken This Is Me. Skriver en sammanfattning. Arbetar med obest./best. artikel, plural av substantiv, enkel presens, do-omskrivning, regelbunden imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt, räkneord (grundtal, ordningstal), there is/there are, personliga/possessiva pronomen. Har kunskap om vardagsliv och kulturtraditioner i några länder där engelska har en central ställning, t.ex. Storbritannien, Irland och USA. Ämnesområden T.ex. boken This Is Me. Food, School, Sports, Christmas. Metakunskap/ Använder arbetssätt som främjar den egna inlärningen. Reflektion Övrigt Tränar sig i att använda lexikon. Utvecklar sin förmåga att använda hjälpmedel. 14

15 Moment År Lyssna 8 Förstår talad engelska i för eleven delvis okända situationer. Förstår något regionalt färgat tal. Tala Uttrycker sina egna tankar och idéer och förklarar dem. Återger nyheter. Återberättar avlyssnad eller läst text. Behärskar situationer som t.ex. restaurangbesök, biljettbokning m.m. Läsa Läser individuellt anpassade skönlitterära texter. Skriva Skriver en enklare recension. Ger information i skrift samt berättar och beskriver något. Grammatik Arbetar med progressiv form, adjektiv, oregelbundna och regelbundna verb i presens, imperfekt, perfekt, pluskvamperfekt och futurum, genitiv, relativa och possessiva pronomen, frågepronomen, some och any, ordföljd. Realia Ämnesområden Har kunskaper om samhället i länder där engelska har en central ställning, t.ex. Kanada, Sydafrika. T.ex. Sports, Crime, Love/Friendship, Holidays, Suspense. Metakunskap/ Tar ansvar för sin egen språkinlärning. Reflektion Övrigt Använder lexikon. Väljer och använder hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter. 15

16 År Moment Lyssna Tala 9 Förstår talad engelska i nya situationer och i olika sammanhang. Uppfattar åsikter, nyanser och känslor i språket, t.ex. otextad film och nyheter. Deltar aktivt i diskussioner och motiverar sin åsikt. Återberättar längre text t.ex. i samband med skönlitteratur och film. Bidrar till att kommunikationen fungerar med hjälp av olika strategier. Presenterar områden som ligger utanför elevens sfär, t.ex. fakta, nyheter, kända personer. Läsa Skriva Grammatik Läser skönlitterära texter och faktatexter av olika svårighetsgrad. Uttrycker och motiverar sina åsikter varierat och säkert. Arbetar med adjektiv/adverb, plural av substantiv, prepositioner, -ingform efter vissa verb och uttryck, passiv form, tag-questions, nationalitetsord, modala verb. Realia Gör jämförelser mellan egna kulturella erfarenheter och förhållanden i t.ex. Australien, Nya Zeeland, Indien. Presenterar hemlandet på engelska. Ämnesområden T.ex. Music, Countries, War & Peace, Transportation. Metakunskap/ Reflekterar över och drar slutsatser om sitt sätt att lära sig Reflektion engelska. Övrigt Använder lexikon. Väljer och använder hjälpmedel vid textläsning, skrivning och andra språkliga aktiviteter. 16

17 Hem- och konsumentkunskap (Hk) 17

18 Hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskapens kunskapsområden är mat och måltider, social gemenskap, boende och konsumentekonomi. Varje kunskapsområde skall genomsyras av perspektiven resurshushållning, kultur, hälsa och jämställdhet. Arbetsprocessen är grunden i undervisningen och det är inte resultatet som är det viktigaste. I processen utvecklar man istället tilltron till den egna förmågan att självständigt och tillsammans med andra utföra uppgifter i hushållet samt utveckla ett reflekterande förhållningssätt till dessa. Likaså strävar undervisningen efter att ge eleven handlingsberedskap för olika situationer i det dagliga livet samt få ett globalt perspektiv. Elevens skicklighet, kreativitet och samarbetsförmåga ligger till grund för bedömningen i HK. Mål som eleven skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Eleven skall - kunna laga mat och arrangera för gemenskap kring måltiden och förstå dess kulturella och sociala värden - kunna använda olika varor, metoder och redskap i hushållet och därvid ta hänsyn till hälsa, hushållsekonomi och miljö, - kunna samarbeta med andra vid arbetet med olika uppgifter, - vid genomförandet av olika uppgifter i hushållet kunna jämföra priser och uppfatta skillnader mellan information och reklam. Våra lokala kursplanemål och strävansmål i år 5. Dessa mål ska eleverna träna genom att arbeta med följande arbetsområden. Mat och måltider må bra - bordsskick - dukning - se samband mellan mat och hälsa - planera och tillaga enklare måltider med hjälp av matcirkeln - skala, skära, riva - enklare bakning - koka och steka - redskapsanvändning Boende ta tillvara - källsortering och återvinning - diskning och rengöring - tvätt och tvättsymboler 18

19 Konsumentekonomi handla smart - fickpengar - jämförpriser - uppfatta skillnader mellan information och reklam Social gemenskap lika olika - flickor och pojkar arbetar tillsammans på lika villkor - kunna samarbeta med andra vid arbete med olika arbetsuppgifter Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall - kunna planera, tillaga, arrangera och värdera måltider med hänsyn till ekonomi, hälsa, miljö och estetiska värden, - ha kunskaper om resurshållning för att kunna välja och använda metoder, redskap och teknisk utrustning för matlagning, rengöring och tvätt i hushållet samt kunna hantera dem på ett för situationen funktionellt och säkert sätt, - kunna samarbeta med andra oavsett skillnader i fråga om exempelvis kön och etnicitet samt ha insikter i frågor som rör kulturell variation och hushållsarbetets koppling till jämställdhet, - känna till sina rättigheter som konsument och kunna värdera olika slags information vid utförandet av verksamheter i hushållet. Våra lokala kursplanemål och strävansmål i år 7. Dessa mål ska eleverna träna genom att arbeta med följande arbetsområden. Mat och måltider - lära sig grunderna i matlagning och bakning - planera och tillaga från olika livsmedelsgrupper, som värderas ur hälsosynpunkt med hjälp av tallriksmodellen. - få insikter i olika mattraditioner - läsa och förstå olika recept - lära sig att använda lämpliga redskap och tekniska hjälpmedel Boende - diska och rengöra på ett hygieniskt och resurssnålt sätt - ha kännedom om olika miljömärkningar Konsumentekonomi - få medvetenhet om livsmedelskostnader Social gemenskap - kunna samarbeta med alla 19

20 Våra lokala kursplanemål och strävansmål i år 8. Dessa mål ska eleverna träna genom att arbeta med följande arbetsområden. Mat och måltider - kunna praktisera grunderna i matlagning och bakning - kunna tillaga en maträtt utifrån ett givet livsmedel med hänsyn till näringsinnehåll, smak, kvalitet och pris med hjälp av tallriksmodellen - få kännedom om vad som händer med näringsämnena vid tillagning - göra aktiva val utifrån säsongens råvaror, framför då det gäller grönsaker och frukter - sträva efter att kunna jämföra livsmedel och reflektera över för och nackdelar av dina val och kunna argumentera utförligt för din åsikt Boende - använda kökets olika funktioner och testa olika redskap samt tekniska hjälpmedel - stäva och undersöka olika materials påverkan på livsmedel vid tillagning Konsumentekonomi - ha kännedom om att dina livsmedelsval kan göra världen bättre - sträva efter att förklara utförligt varför du väljer de livsmedel du gör och visar stor kunskap i miljö och resursfrågor, du planerar med hänsyn till pengar och naturresurser Social gemenskap - kunna samarbeta med alla - sträva efter att förstå att människors olikheter ger ny kunskap Våra lokala kursplanemål och strävansmål i år 9. Dessa mål ska eleverna träna genom att arbeta med följande arbetsområden. Mat och måltider - få kunskap om olika matkulturer - få kunskap om special koster - lära sig att det finns ekologiska och kravmärkta livsmedel - kunna tillaga vegetarisk och vegankost - kunna laga mat från andra länder - visa skicklighet och kreativitet under praktiskt arbete - godkännas i det praktiska provet - kunna genomföra det praktiska provet på ett så hygieniskt, miljövänligt och resurssnålt sätt som möjligt - sträva efter att arbeta kreativt och självständigt, du har helhetssyn och reflekterar över etiska, historiska och internationella perspektiv 20

21 Boende - lära sig tyda tvättmärkning på klädesplagg för att kunna sortera tvätten - kunna använda tvättmaskin, mangel, torkskåp/torktumlare - kunna stryka enklare plagg - sträva efter att använda resurssnåla alternativ Konsumentekonomi - kunna skriva kassabok - känna till vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument - veta vad ord som öppet köp och bytesrätt innebär - känna till olika konsument lagar - sträva efter att lära sig planera sin ekonomi efter hushållets resurser, granska och värdera information och reklam Social gemenskap - upptäcka att samarbete med andra utvecklar dig själv - sträva efter att kunna samarbeta med alla för att främja jämställdhet 21

22 Idrott och hälsa (Idh) 22

23 Idrott och hälsa Ämnet idrott och hälsa syftar till att utveckla elevernas fysiska, psykiska och sociala förmåga samt ge kunskap om den egna livsstilens betydelse för hälsan. Ämnet skall väcka nyfikenhet och intresse för nya aktiviteter. Ett grundläggande syfte med ämnet är också att skapa förutsättningar för alla att delta i olika aktiviteter på sina egna villkor, utveckla gemenskap och samarbetsförmåga samt förståelse och respekt för andra. Fysiska aktiviteter utgör en gemensam nämnare för olika kulturer. Utbildningen i idrott och hälsa ger möjligheter till att stärka gemenskapen mellan barn och ungdomar i ett mångkulturellt och internationellt samhälle. Ämnet idrott och hälsa har ett brett innehåll. Ämnets kärna är idrott, lek och allsidiga rörelser utformade så att alla oavsett fysiska eller andra förutsättningar ska kunna delta, erhålla upplevelser och erfarenheter samt utvecklas på sina egna villkor. Grundläggande är ett hälsoperspektiv som innefattar såväl fysiskt och psykiskt som socialt välbefinnande. Ämnet förmedlar därmed en syn på idrott och hälsa som har betydelse för både uppväxttiden och senare skeden i livet. 23

24 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av femte skolåret Eleven skall - behärska olika motoriska grundformer och utföra rörelser med balans och kroppskontroll, - kunna utföra enkla danser och rörelseuppgifter till musik, - kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten, - kunna orientera sig och hitta i närmiljön genom att använda enkla hjälpmedel, - ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten, - känna till något om och kunna ge synpunkter på arbetsmiljön i skolan, - ha erfarenheter av några vanliga idrottsaktiviteter, - veta något om skaderisker och om hur skador kan undvikas. År F 2 Grovmotoriska grundformer: åla, krypa, hoppa, balansera, rulla, kasta/fånga Lekar: - lära sig lekar där motorik, uppmärksamhet, reaktionsförmåga och det sociala samspelet utvecklas Bollövningar, bollekar: - kasta och fånga en stor och liten boll - i rörelse studsa en boll med en hand - enkla regler kring olika bollspel Dans och rörelse till musik: - röra sig fritt i lekar och uppvärmningsövningar till musik - delta i dansövningar i storgrupp, ex. jul- och midsommardanser Hygien och lämplig klädsel: - att byta om och duscha i samband med idrottsaktivitet - rätt utrustning/kläder Uteaktiviteter med naturkunskap: - lekar och aktiviteter i naturen - rutiner kring friluftsverksamhet i olika terräng; vatten, skog, skolgård, skridskobana 24

25 Simundervisning: - känna sig trygg i vattnet, grunt som djupt vatten - kunna simma 25m - prova på olika livräddningsövningar - prova på olika simsätt - prova på olika hopp och dyksätt - bad, båt och isvett År 3 5 Bollsport: - känna till och ha tränat på grundtekniker i de vanligaste bollidrotterna - känna till grundläggande uppställningar och teknik - kunna de regler som behövs för att spelet ska fungera i ett skolsammanhang - i spelet följa de normer som gäller i förhållandet till medspelare, motståndare, regler och domare. Dans och rörelse till musik: - känna till vanliga grundsteg i musik - ha för vana att röra sig till musik Friidrott: - känna till skillnaden mellan sprintlöpning och uthållighet - träna på rätt kastteknik - träna på olika hopp - veta hur man använder tidtagarur och måttband - känna till enklare regler som gäller för de olika friidrottsgrenarna och efter sin egen förmåga kunna förbättra sin personliga färdighet Orientering, kartkunskap: - träna på att hitta i närmiljön med hjälp av enklare kartor ex skolgårdsorientering och ledstångsorientering - lära sig peka ut positionen vid en gemensam kartpromenad - lära sig de 4 väderstrecken på en orienteringskarta Simning, livräddning: - klara vattenprovet ( att falla i vattnet och sedan direkt kunna simma 200m, varav 50 på rygg) - prova på klädsim - kunna hantera nödsituationer i och vid vatten och veta vad framstupa sidoläge är Redskapsgymnastik: - delta och efter bästa förmåga kunna utföra övningar i grenarna matta, hopp, bom/räck, ringar och linor. 25

26 Hälsa och ergonomi: - känna till betydelsen av att sitta och bära riktigt - känna till betydelsen av en sund livsföring (kost, motion, vila och sömn) - veta uppvärmningens betydelse och kunna genomföra en uppvärmning och uppmjukning med bra rörelsemönster - ska byta om och förstå varför man ska duscha i samband med en idrottsaktivitet - känna till hur vissa skador kan förebyggas och undvikas Friluftsliv: - veta hur man utrustar sig med lämplig klädsel vid lektioner och friluftsdagar under olika årstider - känna till allemansrätten - veta hur man uppträder på ett lämpligt sätt i naturen 26

27 Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret Eleven skall - förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa, - kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga sammanhang, - kunna delta i lek, dans, idrott och andra aktiviteter och kunna utföra lämpliga rörelseuppgifter, - kunna forma och genomföra aktiviteter för egen motion, - kunna orientera sig i okända marker genom att använda olika hjälpmedel, - kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider, - ha kunskaper i livräddande första hjälp, - ha kunskaper i vanliga rörelseaktiviteter och hur de kan bedrivas på ett säkert sätt. År 6 9 Hälsa och ergonomi - känna till ämnets helhetssyn på människan dvs. att kropp, känslor, intellekt och tankar är beroende av varandra - förstå sambandet mellan kost, motion, vila och sömn - ta ansvar för sin egen hälsa gällande kondition, styrka och rörlighet - känna till några fysiologiska begrepp ( puls, muskler, skelett) - hantera vinster och förluster i spel på rätt sätt, vara ett idrottsligt föredöme - tillämpa kunskaper inom ergonomi i vardagssituationer ( ex. rätt/fel sittställning, rätt/fel lyftteknik) - vara medveten om sin egen arbetsmiljö ( ex bullernivå) - ha kännedom om droger och dopningens skadeverkningar Dans och rörelse till musik - efter förmåga ha deltagit i dans, motionsprogram och rytmundervisning - prövat grundstegen i olika enkla danser - utföra uppvärmningsprogram till musik Redskapsgymnastik - efter egen förmåga ha utfört övningar på redskapen. - Säkert och ansvarsfullt kunna plocka fram och ta bort redskap Ledarskap - leda en lek eller uppvärmning 27

28 Orientering, karta och kompass - veta om hur man passar kartan efter känd terräng - prova på och känna till hur kompassen fungerar - ledstångsorientering Friluftsliv - känner till hur man vistas i naturen vid olika årstider - känna till vad allemansrätten innebär, rättigheter - skyldigheter Simning, livräddning och första hjälpen: - prova på och kunna grunderna i livräddning - veta grunderna i första hjälpen ( tryckförband, stukningar ) 28

29 Matematik 29

30 Matematik F-9 Inledning Skolan ska ge eleverna sådana kunskaper i matematik att de kan fatta välgrundade beslut i vardagslivet tolka och använda det ökande flödet av information följa och deltaga i beslutsprocesser i samhället För att göra detta möjligt krävs en balans mellan kreativa, problemlösande aktiviteter och kunskaper om begrepp, metoder och uttrycksformer. Strävansmål F-9 Eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik i olika situationer. (Lpo 94) För att nå detta: utgår vi i undervisningen från vardagliga situationer använder vi problem, som ger möjlighet till många olika lösningar delger eleverna varandra sina tankar om olika strategier till lösningar ges eleverna tid till gruppvisa och gemensamma diskussioner Eleven inser att matematik spelat/spelar en viktig roll i olika kulturer och verksamheter och får kännedom om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder inom matematiken utvecklats och använts. (Lpo 94) För att nå detta: arbetar vi med hur olika talsystem vuxit fram presenteras några av de stora matematikerna och deras teorier får eleverna kännedom om räknehjälpmedel genom historien från fingrar till datorer visar vi algoritmer från olika kulturer och olika tidsepoker Eleven inser värdet av och använder matematikens uttrycksformer. (Lpo 94) För att nå detta: prioriteras lösningar som bygger på elevens egen uttrycksförmåga i de lägre årskurserna införes symbolspråk (siffror och tecken) successivt används ett matematiskt korrekt språk 30