Linda Svahn, nämndsekreterare Lennart Jansson, kommunchef Eva Wahlsten, biträdande kommunchef

Transkript

1 Plats och tid Kommunhusets sammanträdesrum Leja, Lindesberg, kl. 09:00-11:00 ande Anders Larsson (C), ordf. (deltog inte vid behandlingen av 34) Pär-Ove Lindqvist, vice ordf. (M) Bo Bäckman (C) Kurt Scharnke (C), ersättare för Tuula Marjeta (C) Sven-Erik Larsson (M), ersättare för Anniette Lindvall (M) Inger Griberg (V) Lilian Wahlqvist (KD) Patrik Öhrström (FP) Anders Ceder (S) Hans Boström (S) Arnold Bengtsson (S) Ingegerd Lööv (S) Göran Karlsson (S) Irja Gustavsson (S) Helen Uliczka (MP) Övriga deltagande Linda Svahn, nämndsekreterare Lennart Jansson, kommunchef Eva Wahlsten, biträdande kommunchef Utses att justera Anders Ceder (ersättare Pär-Ove Lindqvist) Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare... Paragrafer Ordförande... Ordförande Justerare... ANSLAG - BEVIS Organ Kommunstyrelsen Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Kanslienheten Underskrift...

2 Ärendeförteckning 21 Kommunledningsstaben bolagsordning, ägardirektiv och ägaridé för Stripa Kultur och Utveckling AB 22 Kommunchefen räddningstjänstens framtida organisationsform för Lindesbergs kommun 23 Kommunrevisorerna revisionsrapport Krisberedskap och krisledning i Lindesbergs kommun 24 Barn- och utbildningsnämnden - vårdnadsbidrag 25 Folkhälsostrategen alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun 26 Sveriges Kommuner och Landsting rapporter från nätverket Mellannyckeln grundskolan samt hemtjänst och särskilt boende 27 Bergslagens kommunalteknik underskott för år Bergslagens civilförsvarsförbund ansökan om bidrag 29 Anna Hådén medborgarförslag om allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning 30 Kommunstyrelsen ändring av reglemente för kommunstyrelsen 31 Barn- och utbildningsnämnden avtal med Mediecentrum Mälardalen 32 Dilshad Mostafa (S) och Arnold Bengtsson (S) motion om praktikplatser för SFIdeltagare i kommunens förvaltningar 33 Kommunkontoret reglemente för krisledningsnämnden 34 Riksdagens ombudsmän, JO JO-anmälan mot kommunledningen i Lindesberg för inblandning i hanteringen av bygglovsärenden 35 Industrilokaler i Lindesberg AB om utformning av befintliga detaljplaner m.m. 36 Barn- och utbildningsnämnden riktlinjer för sponsring eller gåva i skolan 37 Kommunstyrelsen anställande av socialchef 38 Örebro kommun vårt framtida Örebro översiktsplan för Örebro kommun 39 Meddelanden

3 2 Ks 21 Dnr Kommunledningsstaben bolagsordning, ägardirektiv och ägaridé för Stripa Kultur och Utveckling AB Meddelas: Stripa Kultur och Utveckling AB Kanslienheten Ärendet avslutas formellt och samordnas med ärendet om kommunens bolagskoncern, dnr Ärendet Bildande av det kommunala bolaget Stripa Kultur och Utveckling AB. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige beslutade den 18 juni 2007 att uppdra till kommunstyrelsen att ta fram förslag till ägaridé, ägardirektiv och bolagsordning för Stripa Kultur och Utveckling AB samt i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att starta upp verksamheten vid Stripa gruva. Kommunstyrelsen beslutade den 19 juni 2007: Det uppdras till kommunstyrelsens ordförande Anders Larsson att underteckna de olika avtal som finns kopplade till förvärven av de båda fastigheterna samt att underteckna behövliga handlingar som krävs för att skapa tänkt bolag. Kommunledningsstaben inkom den 15 augusti 2007 med följande lägesrapport i ärendet: Sjösättningen av bolaget Stripa Kultur och Utveckling pågår. Vid sammanträdet med beredande kommunstyrelsen den 20 augusti 2007 kommer en aktuell lägesrapport i ärendet att lämnas. Vid mötet kommer bland annat förslag till styrdokument för bolaget att presenteras. Kommunstyrelsen beslutade den 28 augusti 2007 att vid extra kommunstyrelse den 17 september 2007 skall behandlas förslag till ägaridé, ägardirektiv och bolagsordning för det kommunala bolaget Stripa Kultur och Utveckling AB. Forts.

4 3 Forts. Ks 21 Kommunstyrelsen föreslog samtidigt kommunfullmäktige besluta: I bolaget Stripa Kultur och Utveckling AB skall antalet styrelseledamöter vara sju och antalet styrelsesuppleanter fem-sju. Ekonomichefen inkom den 12 september 2007 med förslag till ägaridé, ägardirektiv och bolagsordning för Stripa Kultur och Utveckling AB. Kommunstyrelsen beslutade den 17 september 2007 att förslagen till ägaridé och ägardirektiv för Stripa Kultur och Utveckling AB återremitteras till kommunledningsstaben och tas upp till ny behandling. Kommunstyrelsen föreslog samtidigt kommunfullmäktige besluta: Bolagsordning för Stripa Kultur och Utveckling AB fastställes. Kommunfullmäktige beslutade den 17 september 2007 att bolagsordning för Stripa Kultur och Utveckling AB enligt förslag fastställes. Vid beredande kommunstyrelsens sammanträde den 22 september 2008 informerade kommunchef Lennart Jansson kommunstyrelsens ledamöter om att en översyn ska göras av ägarstyrningen av kommunens bolagskoncern. Kommunchefen har uppdragit till Camilla Werderitsch vid ApEL AB att ta fram underlag för denna översyn. Kommunchefen inkom den 2 december 2008 med yttrande i ärendet. Kommunstyrelsen beviljade den 16 december 2008 Stripa Kultur och Utveckling AB en resultattäckningsgaranti på kronor. Finansiering sker ur kommunstyrelsens strukturmedel för år 2009.

5 4 Ks 22 Dnr Kommunchefen räddningstjänstens framtida organisationsform för Lindesbergs kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Lindesbergs kommun ansöker om inträde i kommunalförbundet Nerikes Brandkår med inriktning att övergången sker senast den 1 januari Ärendet Räddningstjänstens framtida organisationsform för Lindesbergs kommun. Ärendets tidigare behandling Kommunchefen inkom den 4 december 2007 med förslag om att en utomstående opartisk utredare anlitas för att förutsättningslöst belysa olika alternativ till framtida organisation av räddningstjänsten för Lindesbergs kommun. Utredningen ska utmynna i en rekommendation av ett av tänkbara alternativ till hur räddningstjänsten ska organiseras i framtiden. Kommunstyrelsen beslutade den 18 december 2007 att det uppdras till kommunchefen att anlita en extern resurs för att genomföra en förutsättningslös utredning om räddningstjänstens framtida organisationsform. Kommunakuten AB anlitades av kommunchefen för en belysning av en framtida organisation för räddningstjänsten i Lindesbergs kommun. Kommunakutens utredning inkom den 11 februari Utredningen remitterades till de politiska partierna och räddnings- och säkerhetsnämnden för yttrande senast den 29 februari Forts.

6 5 Forts. Ks 22 Socialdemokraterna inkom den 28 februari 2008 med sitt yttrande där det framförs att det är rätt att söka sig mot Nerikes brandkår, men ytterligare frågor behöver klargöras innan slutgiltigt beslut tas. Räddnings- och säkerhetsnämnden inkom den 29 februari 2008 med sitt yttrande där det föreslogs att nuvarande organisation, med avtal med närliggande kommuner, behålls. Chefen för Nerikes Brandkår fick därefter i uppdrag av Lindesbergs kommun att göra en utredning om samverkan mellan Nerikes brandkår och kommunen. Den 27 oktober 2008 inkom chefen för Nerikes Brandkår med sin utredning som dagen därefter av kommunchefen remitterades till räddnings- och säkerhetsnämnden, de politiska partierna samt de fackliga organisationerna Kommunal, SKTF och Brandmännens Riksförbund (BRF) för yttrande senast den 26 november Vid beredande kommunstyrelsens sammanträde den 17 november 2008 informerade brandchef P-O Staberyd, vice brandchef Ulf Smedberg och vice brandchef Anders Larsson kommunstyrelsens ledamöter om utredningen om samverkan mellan Nerikes Brandkår och Lindesbergs kommun som inkom 27 oktober Därefter följde en rundvisning av lokalerna. Lindesbergs socialdemokratiska arbetarkommun inkom den 21 november 2008 med sitt yttrande där ett samgående med Nerikes Brandkår tillstyrkes. Räddnings- och säkerhetsnämnden beslutade den 25 november 2008 att ställa sig bakom upprättat remissvar i ärendet. Av remissvaret framgår att nämnden förordar ett djupare samarbete med Nerikes Brandkår. Forts.

7 6 Forts. Ks 22 Kommunal sektion 20 Lindesberg och SKTF avdelning 045 inkom den 26 november 2008 med sitt gemensamma yttrande. Av yttrandet framgår att: Båda facken anser att samgåendet är en verksamhetsövergång och förhandlingar behöver genomföras efter kommunens beslut. Våra medlemmar känner att de fått bra information kring steg ett, men fortsättningen känns mera oviss, och här behövs mer information från kommunen och Nerikes Brandkår. Kommunstyrelsen beslutade den 16 december 2008 att inriktningen ska vara att Lindesbergs kommun blir medlem i kommunalförbundet för Nerikes Brandkår. Det uppdras till kommunchefen att slutföra förhandlingarna med Nerikes Brandkår och att därefter återkomma till kommunstyrelsen med förslag till avtal. Biträdande kommunchefen inkom den 6 februari 2009 med följande förslag i ärendet: Räddningstjänstens framtida organisationsform i Lindesbergs kommun har varit föremål för utredning under Den 16 december 2008 beslutade kommunstyrelsen att inriktningen skulle vara att Lindesbergs kommun skulle bli medlem i Nerikes Brandkår. Som underlag för beslutet ligger två olika utredningar. Dels en utredning som presenterades för kommunstyrelsen i början av 2008 Utredning angående framtida organisation för räddningstjänsten i Lindesbergs kommun från Kommunakuten samt dels en utredning från Nerikes Brandkår som presenterades för beredande kommunstyrelsen i Lindesberg i november 2008 om villkoren för inträde i förbundet. Utredningarna har även presenterats för Räddnings- och säkerhetsnämnden, fackliga organisationer och berörd personal. Lindesbergs kommun har idag ett samarbetsavtal om räddningstjänsten med Nora kommun. Även i Nora kommun pågår förberedelser för ansökan om anslutning till Nerikes Brandkår. Om det skulle bli aktuellt med ett inträde ser Nerikes Brandkår det som en fördel om Nora och Lindesbergs kommuner går in i Nerikes Brandkår vid samma tidpunkt. Forts.

8 7 Forts. Ks 22 Utredningen från Nerikes Brandkår pekar bland annat på att en anslutning till kommunalförbundet skulle göra att medborgarna får tillgång till en större utryckningsorganisation med fler hjälpresurser. Dessutom ökar den sammanlagda kompetensen på alla nivåer vilket också är till gagn för medborgarna. MBL-förhandlingar om förslag till ansökan om inträde i Nerikes Brandkår har hållits med berörda fackliga organisationer, Kommunal, BRF och SKTF. Förhandlingarna avslutades den 3 februari De fackliga organisationerna har inte något att invända mot förslaget. Förslag till beslut: Lindesbergs kommun ansöker om inträde i kommunalförbundet Nerikes Brandkår med inriktning att övergången sker senast den 1 januari 2010.

9 8 Ks 23 Dnr Kommunrevisorerna revisionsrapport Krisberedskap och krisledning i Lindesbergs kommun Meddelas: Kommunrevisorerna Kommunkontorets yttrande den 4 februari 2009 överlämnas som kommunstyrelsens svar till kommunrevisorerna. Ärendet Kommunrevisorerna har under 2008 låtit Komrev göra en granskning av krisberedskap och krisledning i kommunen. Vid granskningen har det bland annat framkommit att det finns brister i den interna kontrollen. Kommunrevisorerna föreslår att: Reglemente för krisledningsnämnd fastställs Krisledningsplan upprättas Praktisk krisledningsövning genomförs Ärendets tidigare behandling: Kommunrevisorerna beslutade den 11 november 2008 att överlämna revisionsrapporten till kommunstyrelsen med begäran om skriftligt svar senast den 28 februari 2008 med kommentarer till granskningen. Biträdande kommunchefen inkom den 4 februari 2009 med följande yttrande: Vid den politiska beredningen den 8 januari 2009 uppdrog kommunstyrelsens ordförande till biträdande kommunchef Eva Wahlsten att yttra sig över revisionsrapporten som behandlar krisberedskap och krisledning i Lindesbergs kommun. Forts.

10 9 Forts. Ks 23 Komrevs samlade bedömning är att kommunen har en ändamålsenlig organisation för krisberedskap och krisledning, men att det ändå finns vissa brister. Med anledning av detta rekommenderar Komrev ett antal åtgärder. En del av dessa är i skrivande stund helt eller delvis åtgärdade. Nedan redovisas Komrevs rekommendationer och läget när det gäller åtgärder av dessa: Kommunen fastställer ett reglemente för krisledningsnämnden. Kanslienheten har utarbetat förslag till reglemente för krisledningsnämnden som kommer att behandlas i planerings- och utvecklingsutskottet och därefter i kommunstyrelsen innan förslaget överlämnas för ställningstagande till fullmäktige. Kommunen fastställer en krisledningsplan för innevarande mandatperiod för hantering av extraordinära händelser. En krisledningsplan för Lindesbergs kommun har antagits av kommunfullmäktige den 19 januari Den ska uppdateras för varje ny mandatperiod. Kommunen ser över samtliga styrdokuments aktualitet och tar fram en plan för uppföljning och revidering av dessa samt utser ansvariga som en del av internkontrollarbetet. Direktiv till Krisledningsorganisation och uppgifter har tagits fram som ett komplement till ledningsplanen. Dessa har godkänts av kommunchefen den 1 februari Av direktiven framgår att de ska uppdateras vid behov och minst en gång per mandatperiod. Ytterst ansvarig för detta är kommunchefen.. Kommunen tar fram, i samband med fastställande av en ny krisledningsplan för mandatperioden , en utbildningsoch övningsplan för den aktuella mandatperioden. Planen bör innefatta både central och lokal krishantering samt samordning med andra myndigheter och organisationer. Arbete med att ta fram en övnings- och utbildningsplan för Lindesbergs kommun inför en extraordinär händelse pågår och den planeras läggas fram för Planerings- och utvecklingsutskottet i februari Forts.

11 10 Forts. Ks 23 Kommunen stärker internkontrollen för krisberedskaps- och säkerhetsfrågor genom att ta fram en plan för uppföljning och återrapportering av frågorna till kommunstyrelsen. Kommunkontoret får i uppdrag att utarbeta en sådan plan och genomföra uppföljning.

12 11 Ks 24 Dnr Barn- och utbildningsnämnden vårdnadsbidrag Meddelas: Barn- och utbildningsnämnden Kanslienheten Med hänvisning till den besvärliga ekonomiska situationen i Lindesbergs kommun är det inte aktuellt att gå vidare med frågan om införande av vårdnadsbidrag i Lindesbergs kommun. Ärendet Vårdnadsbidrag. En kommuninvånare har i brev till barn- och utbildningsnämnden ställt frågan hur Lindesbergs kommun kommer att ställa sig till frågan om vårdnadsbidrag. Ärendets tidigare behandling Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 20 december 2007 att överlämna frågan om vårdnadsbidrag till kommunstyrelsen för ställningstagande. Kommunstyrelsen remitterade den 29 januari 2008 ärendet till tf. kommunchefen för framtagning av beslutsunderlag i ärendet. Kommunkontorets planeringsenhet inkom den 3 februari 2009 med följande yttrande: Vad är kommunalt vårdnadsbidrag och vilka har rätt till bidraget? Den 21 maj 2008 fattade riksdagen beslut om att införa en ny lag om kommunalt vårdnadsbidrag. Underlag och förarbetet för beslutet finns i proposition 2007/08:91 Vårdnadsbidrag - familjepolitisk reform. Genom införandet av ett vårdnadsbidrag ges ökade möjligheter för föräldrar att vara hemma och vårda sitt barn under den period då barnet är mellan ett och tre år. Lagen om kommunalt vårdnadsbidrag började gälla från 1 juli 2008 (Svensk författningssamling, Lag 2008: 307, se bilaga 1). Forts.

13 12 Forts. Ks 24 Bidraget är på kronor per barn och månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Däremot kommer vårdnadsbidraget inte att kunna kombineras med vissa bidrag och ersättningar, till exempel föräldrapenning och a- kassa. Vårdnadsbidraget ska kunna trappas ner mot graden av nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg, vilket möjliggör en kombination av förskola och omsorg i hemmet. Vårdnadsbidraget räknas som bidragsgrundade inkomst när du söker bostadsbidrag, försörjningsstöd eller bostadstillägg för pensionärer. Om man är två vårdnadshavare som ansöker kan man välja att få hälften av vårdnadsbidraget var. Om vårdnadshavarna är frånskilda och bor i varsitt boende och om barnet bor växelvis hos dem kan vårdnadsbidraget delas lika mellan de båda föräldrarna, även när den ena föräldern inte är folkbokförd i samma kommun som barnet. Vårdnadsbidraget är skattefritt, inte pensionsgrundande, samt ingår inte i sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Vad kan vårdnadsbidraget kosta och hur många kommuner har infört kommunalt vårdnadsbidrag? Kostnaden för en enskild kommun att införa vårdnadsbidrag beror bland annat dels på hur många som utnyttjar bidraget och dels på vilka kostnader kommunen har för den barnomsorg som barnen annars skulle använda. Detta kan variera från kommun till kommun. Av Sveriges 290 kommuner har cirka 100 kommuner infört kommunalt vårdnadsbidrag, ungefär 50 kommuner planerar att införa bidraget samt cirka 90 kommuner kommer inte att genomföra reformen. 1 I ett reportage i nyhetsprogrammet Tvärsnytt den 16 januari 2009 så är det kommunerna Örebro, Sala och Västerås som har infört kommunalt vårdnadsbidrag i Örebro och Västmanlands län. Forts.

14 13 Forts. Ks 24 I Örebro kommun infördes vårdnadsbidraget från den 1 januari 2009 i ett första steg för barn i åldersgruppen månader och enbart på heltid. Av totalt 475 barn hade den 21 januari 2009 ansökningar inkommit för 73 barn. 64 ansökningar har beviljats och resterande har fått avslag. Det är intressant att notera att för 52 av de sökande gäller ansökan kortare tid än 1 år. Se tillämpningsföreskrifter enligt bilaga 2. Sala kommun införde kommunalt vårdnadsbidrag den 1 september Enligt uppgifter från den 21 januari 2009 så har cirka 30 familjer fått bidrag. Under perioden september-januari har 47 ansökningar handlagts. Se tillämpningsföreskrifter enligt bilaga 3. Västerås stad införde vårdnadsbidrag samtidigt som Örebro kommun. Av totalt ca 200 familjer som har anmält intresse för vårdnadsbidraget så har ca 40 familjer sökt hittills och har även fått det beviljat för januari månad. Se tillämpningsföreskrifter enligt bilaga 4. Efter muntliga kontakter med tjänstemän vid kommunerna Örebro, Sala och Västerås så kan man konstatera att intresset inte har varit så stort som man trodde att det skulle vara vid införandet av vårdnadsbidraget. Vad orsaken till detta beror på bör utredas ytterligare. 1 Enligt en undersökning gjord av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) i juni Forts.

15 14 Forts. Ks 24 Ledamöternas förslag till beslut Anders Larsson (C) föreslog att ärendet återremitteras till planeringsenheten för komplettering av utredningen med följande punkter: En ekonomisk beräkning på vad kostnaden blir om en familj tilldelas vårdnadsbidrag istället för att nyttja den kommunala barnomsorgen. Redovisa könsfördelningen bland dem som söker vårdnadsbidrag. Redogöra för inkomst- och utbildningsnivå bland dem som söker vårdnadsbidrag. Anders Ceder (S) föreslog att med hänvisning till den besvärliga ekonomiska situationen i Lindesbergs kommun är det inte aktuellt att gå vidare med frågan om införande av vårdnadsbidrag i Lindesbergs kommun. Arnold Bengtsson (S) ställde sig bakom Anders Ceders förslag. Kurt Scharnke (C), Lilian Wahlqvist (KD) och Pär-Ove Lindqvist (M) ställde sig bakom Anders Larssons förslag. sgång Ordföranden tog först upp frågan om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och ansåg att frågan ska återremitteras. Omröstning begärdes och genomfördes enligt följande: Den som stöder Anders Larssons förslag om återremiss röstar ja. Den som vill att ärendet avgörs idag röstar nej. Forts.

16 15 Forts. Ks 24 Omröstningen utföll med 7 ja och 8 nej. Ja röstade Anders Larsson (C) Pär-Ove Lindqvist (M) Bo Bäckman (C) Lilian Wahlqvist (KD) Patrik Öhrström (FP) Sven-Erik Larsson (M) Kurt Scharnke (C) Nej röstade Inger Griberg (V) Anders Ceder (S) Hans Boström (S) Arnold Bengtsson (S) Ingegerd Lööv (S) Göran Karlsson (S) Irja Gustavsson (S) Helen Uliczka (MP) Kommunstyrelsen beslutade att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden tog därefter upp Anders Ceders avslagsförslag. Kommunstyrelsen beslutade enligt Anders Ceders avslagsförslag. Reservationer Anders Larsson (C), Pär-Ove Lindqvist (M), Bo Bäckman (C), Sven- Erik Larsson (M), Kurt Scharnke (C), Lilian Wahlqvist (KD), Patrik Öhrström (FP) reserverade sig till förmån för Anders Larssons förslag.

17 16 Ks 25 Dnr Folkhälsostrategen alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun fastställs med följande kompletteringar: Syftet meningen kompletteras enligt följande tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Medel och organisation stycket kompletteras med följande tillägg Metoder och verktyg för att mäta missbruket av narkotika utvecklas vidare. Ärendet Alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun. Ärendets tidigare behandling Folkhälsostrategen inkom den 12 september 2008 med bifogat alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun. Kommunstyrelsen remitterade den 30 september 2008 arbetsgruppens förslag till de politiska partierna, samtliga styrelser och nämnder, polisen, Örebro läns idrottsförbund samt till landstingets länsberedning norr, primärvård och psykiatri för yttrande senast den 30 november Folkhälsostrategen inkom den 13 januari 2009 med bifogat förslag till Alkohol-, narkotika- och tobakspolitiskt program för Lindesbergs kommun. Smärre justeringar har skett av det ursprungliga programförslaget med anledning av inkomna remissvar. Socialdemokraterna inkom den 17 februari 2009 med förslag till kompletteringar till programmet.

18 17 Ks 26 Dnr Sveriges Kommuner och Landsting rapporter från nätverket Mellannyckeln grundskolan samt hemtjänst och särskilt boende Meddelas: Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Kanslienheten Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens redovisningar läggs till handlingarna Uppföljning av handlingsplan sker senast i september Ärendet Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), finansdepartementet och Rådet för främjande av kommunala analyser har uppmuntrat alla kommuner att bilda nätverk om 5-10 kommuner för att utveckla kommunala nyckeltal. De olika lokala nätverken i landet ska stödjas av en processledare från Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet påbörjades under år 2007 och beräknas pågå under tre år. De kommuner som deltar i Mellannyckeln är Mariestad, Kristinehamn, Lindesberg, Köping, Ludvika, Katrineholm, Sala, Finspång, Avesta, Mora och Flen. Sveriges Kommuner och Landsting inkom den 31 januari 2008 med en rapport från nätverket Mellannyckeln om grundskolan en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv. Den 5 september 2008 inkom ytterligare en rapport från nätverket Mellannyckeln om hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv. Rapporterna kan nås via följande länkar: t-for-natverket-mellannyckeln/ respektive Forts.

19 18 Forts. Ks 26 Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen beslutade den 27 mars 2007 att Lindesbergs kommun deltar i jämförelseprojektet Mellannyckeln och att kommunstyrelsens ordförande Anders Larsson utses till kommunens representant. Kommunstyrelsen uppdrog den 27 november 2008 till kommunledningsstaben att ta fram jämförande mätmetoder och fastställa nyckeltal efter samråd med alla förvaltningar och inom ramen för jämförelseprojektet Mellannyckeln. Planerare Ingemar Wegfors, som är engagerad i projekt Mellannyckeln sedan tidigare, inkom den 10 november 2008 med förslag om de aktuella rapporternas hantering i kommunstyrelsen. Han föreslog att kommunstyrelsen remitterar rapporten om grundskolan till barn- och utbildningsnämnden samt rapporten om hemtjänst och särskilt boende till socialnämnden. Nämnderna ska återrapportera till kommunstyrelsen vid två tillfällen, dels senast i januari 2009 svara vad man vill åtgärda, dels senast i september 2009 rapportera vad man har åtgärdat. Kommunstyrelsen beslutade den 25 november 2008: 1. Rapporten Grundskolan en jämförelse av grundskolan ur ett medborgarperspektiv från nätverket Mellannyckeln lämnas till barn- och utbildningsnämnden för upprättande av handlingsplan. Återrapportering av planerade åtgärder sker till kommunstyrelsen senast i januari Uppföljning av handlingsplanen sker senast i september Rapporten Hemtjänst och särskilt boende en jämförelse av kommunens äldreomsorg ur ett medborgarperspektiv från nätverket Mellannyckeln lämnas till socialnämnden för upprättande av handlingsplan. Återrapportering av planerade åtgärder sker till kommunstyrelsen senast i januari Uppföljning av handlingsplanen sker senast i september Forts.

20 19 Forts. Ks 26 Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 29 januari 2009 att godkänna handlingsplan för Utveckling av kvalitet i grundskolan. Socialnämnden beslutade den 29 januari 2009 att anta skrivet remissvar och överlämna detta till kommunstyrelsen.

21 20 Ks 27 Dnr Bergslagens kommunalteknik underskott för år 2007 Meddelas: Bergslagens kommunalteknik Stabsekonomen Det godkänns att underskottet för Bergslagens kommunalteknik år 2007 på kronor täcks i Lindesbergs kommuns bokslut för år Ärendet Bergslagens kommunalteknik underskott för år Ärendets tidigare behandling Bergslagens kommunalteknik inkom den 17 oktober 2008 med skrivelse om hantering av underskott för år 2006 och eventuellt underskott för år För at påskynda behandlingen av ärendet remitterade kommunstyrelsens kansli den 7 november 2008 ärendet till kommunchefen Lennart Jansson för yttrande senast den 21 november Kommunstyrelsen återremitterade den 16 december 2008 ärendet till kommunchefen. Kommunledningsstaben inkom den 30 januari 2009 med besked om att staben täckt hela underskottet kronor i 2008 års bokslut.

22 21 Ks 28 Dnr Bergslagens civilförsvarsförening ansökan om bidrag Meddelas: Bergslagens civilförsvarsförening Bergslagens civilförsvarsförbunds ansökan om bidrag för verksamheten år 2009 avslås. Ärendet Bergslagens civilförsvarsförening inkom den 4 februari 2008 med ansökan om ekonomiskt stöd med 1 krona per invånare i kommunen, för närvarande kronor för verksamheten år Bergslagens civilförsvarsförening inkom den 13 november 2008 med begäran om ekonomiskt stöd med 1 krona per invånare i kommunen, för närvarande kronor för verksamheten år På begäran från kommunstyrelsens kansli inkom civilförsvarsföreningen den 13 januari 2009 med verksamhetsberättelse för år Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen beslutade den 26 februari 2008 att bjuda in representant för Bergslagens civilförsvarsförening till beredande kommunstyrelsen den 17 mars På beredande kommunstyrelsen den 17 mars 2008 informerade Matti Nylund från Bergslagens civilförsvarsförening samt Pekka Kaukonen från civilförsvarsförbundets Örebrodistrikt ytterligare i ärendet. Kommunstyrelsen beslutade den 25 mars 2008: Bergslagens civilförsvarsförening beviljas bidrag med kronor för år Finansiering sker ur kommunstyrelsens driftmedel. Utvärdering av hur bidraget för 2008 har använts kommer att ske inför kommande års bidragsansökan.

23 22 Ks 29 Dnr Anna Hådén medborgarförslag om allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning Meddelas: Anna Hådén Miljö- och byggförvaltningen Kanslienheten Medborgarförslaget från Anna Hådén besvaras med kommunkontorets yttrande den 3 februari Ärendet Anna Hådén, Fellingsbro inkom den 17 december 2008 med ett medborgarförslag där hon föreslår att det ska vara ett allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning inom kommunen. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige överlämnade den 19 januari 2009 medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Kommunkontoret inkom den 9 februari 2009 med följande förslag till svar på medborgarförslaget: Anna Hådén, Fellingsbro, inkom den 17 december 2008 med ett medborgarförslag om allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning i kommunen. I denna skrivelse står det att hon vill att det ska vara ett allmänt förbud mot att använda fyrverkerier och annan pyroteknisk utrustning annat än vid traditionella högtider som vi firar enligt svensk tradition och hävd. Som exempel nämns nyårsafton och valborgsmässoafton. Forts.

24 23 Forts. Ks 29 De nya lokala ordningsföreskrifterna för Lindesbergs kommun som antogs av kommunfullmäktige 78/2008 föregicks av en remissrunda till polisen, de politiska partierna, Bergslagens Kommunalteknik, kultur- och fritidsnämnden och räddnings- och säkerhetsnämnden. I dessa föreskrifter som gäller från står det att det krävs tillstånd av polismyndigheten för att inom sammanhållen bebyggelse inom offentlig plats använda sådana pyrotekniska varor som genom sin omfattning kan innebära en risk för människors hälsa eller skada på egendom. Fyrverkeri utan tillstånd får ske endast kl på nyårs-, påsk- och valborgsmässoaftonen. Pyrotekniska artiklar typ smällare och bomber med starka ljudeffekter får över huvud taget inte avfyras inom tätorten. I övrigt vad gäller användning av pyrotekniska varor hänvisas till ordningslagen, 3 kap, 7. Med detta föreslås medborgarförslaget vara besvarat.

25 24 Ks 30 Dnr Kommunstyrelsen ändring av reglemente för kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Förslag till ändring av reglemente för kommunstyrelsen godkänns. Ärendet Reglemente för kommunstyrelsen Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen beslutade den 16 december att uppdra till kanslienheten att utarbeta förslag till ändrat reglemente för kommunstyrelsen som innebär att barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens ordförande får närvarorätt och yttranderätt i kommunstyrelsen och dess utskott. Kanslienheten inkom den 4 februari 2009 med förslag till ändrat reglemente.

26 25 Ks 31 Dnr Barn- och utbildningsnämnden avtal med Mediecentrum Mälardalen Meddelas: Mediecenter Mälardalen Ekonomienheten Kommunchefen Biträdande kommunchefen Avtal med Mediecenter Mälardalen om FLOD, Flexible Learning On Demand, tecknas centralt i kommunen. Kostnaden fördelas enligt ekonomienhetens förslag. Ärendet Avtal med Mediecentrum Mälardalen om FLOD, webbaserat verktyg för läromedel. Ärendets tidigare behandling Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 18 december 2008 att föreslå kommunstyrelsen att avtalet med Mediecentrum Mälardalen tecknas av kommunchefen och att budgeten för avtalet handhas centralt i kommunen. Kommunkontoret inkom den 9 februari 2009 med följande skrivelse i ärendet: Mediecentrum ersätter IT-media, vilket tidigare ingick i debiteringen från Regionförbundet Örebro län uppgick kostnaden för IT-media till kronor. Kostnaden har delats mellan grundskolan och gymnasiet. Förslagsvis delas kostnaden 2009 mellan barn- och utbildningsförvaltningen, vuxenutbildningsförvaltningen och kulturoch fritidsförvaltningen. Ekonomienheten på kommunkontoret tar fram lämplig fördelningsnyckel. Avtalet föreslås tecknas centralt.

27 26 Ks 32 Dnr Arnold Bengtsson (s) och Dilshad Mostafa (s) motion om praktikplatser för SFI-deltagare i kommunens förvaltningar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Motionen besvaras med kommunkontorets yttrande den 24 februari Ärendet Dilshad Mostafa (s) och Arnold Bengtsson (s) inkom den 29 januari 2008 med en motion där de föreslår att kommunfullmäktige beslutar att varje arbetsplats i kommunens förvaltningar och bolag tar emot praktikanter från SFI. Ärendets tidigare behandling Kommunfullmäktige remitterade den 17 mars 2008 motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Biträdande kommunchefen inkom den 12 maj 2008 med följande yttrande över motionen: Dilshad Mostafa (s) och Arnold Bengtsson (s) har i en motion den 20 januari 2008 föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta att varje arbetsplats inom kommunala förvaltningar och bolag ska ta emot SFI-deltagare som arbetspraktikanter i förhållande till antalet anställda. På ett möte med förvaltnings- och bolagschefer den 17 april 2008 presenterade förvaltningschefen inom vuxenutbildningsförvaltningen ett förslag till fördelning av totalt 40 fasta platser för språkpraktik. Fördelningen grundade sig på antalet anställda inom respektive förvaltning/bolag. Förslaget möttes positivt och cheferna fick i uppdrag att förankra det i organisationen. Mitt förslag är att förvaltnings- och bolagscheferna får i uppdrag att fördela tilldelat antal platser inom sin egen organisation. Forts.

28 27 Forts. Ks 32 Det kan också konstateras att förslaget till språkpraktik är i linje med Lindesbergs kommuns integrationsprogram enligt vilket kommunen ska stödja verksamhet som syftar till att skapa kontakt mellan svenskar och invandrare och personalsammansättningen inom kommunen ska återspegla kommuninvånarnas etniska ursprung och kommunen ska utgöra ett föredöme avseende etnisk mångfald. Den 15 och 26 maj 2008 har förvaltnings- och bolagschefer och deras berörda medarbetare inbjudits till en träff om integration och arbetslivskontakter på Masugnen som ett led i arbetet med språkpraktik. I och med att arbete i den riktning som motionärerna föreslår påbörjats föreslås att motionen är besvarad. Kommunstyrelsen återremitterade den 27 maj 2008 ärendet till biträdande kommunchefen för förtydligande av hur uppföljningen av språkpraktiken ska genomföras. Biträdande kommunchefen inkom den 10 februari 2009 med följande yttrande: Dilshad Mostafa (s) och Arnold Bengtsson (s) har i en motion den 20 januari 2008 föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta att varje arbetsplats inom kommunala förvaltningar och bolag ska ta emot SFI-deltagare som arbetspraktikanter i förhållande till antalet anställda. På ett möte med förvaltnings- och bolagschefer den 17 april 2008 presenterade förvaltningschefen inom vuxenutbildningsförvaltningen ett förslag till fördelning av totalt 40 fasta platser för språkpraktik. Fördelningen grundade sig på antalet anställda inom respektive förvaltning/bolag. Förslaget möttes positivt och cheferna fick i uppdrag att förankra det i organisationen. Mitt förslag är att förvaltnings- och bolagscheferna får i uppdrag att fördela tilldelat antal platser inom sin egen organisation. Forts.

29 28 Forts. Ks 32 Det kan också konstateras att förslaget till språkpraktik är i linje med Lindesbergs kommuns integrationsprogram enligt vilket kommunen ska stödja verksamhet som syftar till att skapa kontakt mellan svenskar och invandrare och personalsammansättningen inom kommunen ska återspegla kommuninvånarnas etniska ursprung och kommunen ska utgöra ett föredöme avseende etnisk mångfald. Den 15 och 26 maj 2008 har förvaltnings- och bolagschefer och deras berörda medarbetare inbjudits till en träff om integration och arbetslivskontakter på Masugnen som ett led i arbetet med språkpraktik. I och med att arbete i den riktning som motionärerna föreslår påbörjats föreslås att motionen är besvarad. Biträdande kommunchefen inkom den 24 februari 2009 med följande yttrande över motionen: Dilshad Mostafa (s) och Arnold Bengtsson (s) har i en motion den 20 januari 2008 föreslagit att kommunfullmäktige ska besluta att varje arbetsplats inom kommunala förvaltningar och bolag ska ta emot SFI-deltagare som arbetspraktikanter i förhållande till antalet anställda. I maj 2008 inbjöds förvaltnings- och bolagschefer samt andra berörda till en träff på Masugnen om intregation och arbetslivskontakter som ett led i arbetet med praktikplatser för SFI-deltagare. Som föreslås i motionen tecknade därefter vuxenutbildningsförvaltningen avtal med övriga förvaltningar och kommunala bolag om sammanlagt 40 fasta platser för språkpraktik/yrkesvägledning. Fördelningen av platserna grundade sig på antalet anställda inom respektive förvaltning/bolag. Forts.

30 29 Forts. Ks 32 Den 16 januari 2009 bjöd vuxenutbildningsförvaltningen in till ett integrationsseminarium. Där presenterades en uppföljning av hur det gått med vägledningsplatser under hösten 2008, se bilaga. Det konstaterades att det, efter vissa barnsjukdomar i initialskedet, gick ganska bra att ordna platser. På seminariet presenterades också en modell för utvidgad språkpraktik något som, när det genomförs, ger nya möjligheter för SFI-deltagare. Vuxenutbildningsförvaltningen planerar fortsättningsvis att följa upp verksamheten med fasta praktikplatser i samband med integrationsseminarier två gånger om året i januari/februari och augusti/september. Fortsättningsvis föreslås att antalet kontrakterade praktikplatser ska uppgå till minst 40 samt att man från vuxenutbildningsförvaltningen på beredande kommunstyrelsen halvårsvis, i samband med integrationsseminarierna, redovisar läget när det gäller praktikplatserna. Informationen meddelas även fullmäktige halvårsvis.

31 30 Ks 33 Dnr Kommunkontoret reglemente för krisledningsnämnden Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Förslag till reglemente för krisledningsnämnden fastställs. Ärendet Kommunrevisorerna föreslog i sin revisionsrapport den 11 november 2008 att kommunen fastställer ett reglemente för krisledningsnämnd. Ärendets tidigare behandling Biträdande kommunchefen och kommunsekreteraren inkom den 2 februari 2009 med bifogat förslag till reglemente för krisledningsnämnden som i sin slutliga version ska fastställas av kommunfullmäktige. Efter smärre korrigering i planerings- och utvecklingsutskottet förordade utskottet att förslaget till reglemente för krisledningsnämnden fastställs.

32 31 Ks 34 Dnr Riksdagens ombudsmän, JO JO-anmälan mot kommunledningen i Lindesberg för inblandning i hanteringen av bygglovsärenden Meddelas: Justitieombudsmannen, JO Kommunkontorets utredning och kommunstyrelsens ordförandes yttrande i ärendet överlämnas till JO. Ärendet Gabriel Hirsch, Danderyd har den 18 november 2008 lämnat in bifogad anmälan till JO mot att kommunalrådet och kommunledningen i Lindesberg lägger sig i avslag i bygglovsärenden. Riksdagens ombudsmän, JO inkom den 18 december 2008 med begäran om utredning och yttrande i ärendet senast den 16 februari Kommunstyrelsen beslutade den 27 januari 2009 att ärendet tas upp på nytt i kommunstyrelsen i februari På begäran av kommunen har JO beviljat anstånd med yttrandet till den 27 februari Kommunstyrelsens ordförande inkom 19 februari 2009 med begärt yttrande i ärendet. Kommunkontoret inkom den 19 februari 2009 med begärd utredning i ärendet. Notering: Kommunstyrelsens ordförande Anders Larsson deltog inte i behandlingen av detta ärende. Vice ordförande Pär-Ove Lindqvist tog över som ordförande.

33 32 Ks 35 Dnr Industrilokaler i Lindesberg AB om utformning av befintliga detaljplaner m.m. Meddelas: Planerings- och utvecklingsutskottet Ärendet överlämnas till planerings- och utvecklingsutskottet. Ärendet Befintliga detaljplaners utformning och begränsningar. Ärendets tidigare behandling Industrilokaler i Lindesberg AB inkom den 5 november 2008 med synpunkter på befintliga detaljplaners utformning och begränsningar enligt bifogad skrivelse. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 24 november 2008 att arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta: Det uppdras till stadsarkitektkontoret att senast den 31 januari 2009 yttra sig över skrivelsen från Industrilokaler i Lindesberg AB. Kommunstyrelsen uppdrog den 16 december 2008 till stadsarkitektkontoret att senast den 31 januari 2009 yttra sig över skrivelsen från Industrilokaler i Lindesberg AB. Miljö- och byggförvaltningen inkom den 10 februari 2009 med följande yttrande: Med hänvisning till beslut i kommunstyrelsen 235/2008 och ILAB:s skrivelse daterad vill miljö- och byggförvaltningen yttra sig enligt följande: Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att skrivelsen från ILAB läggs till handlingarna utan ytterligare åtgärd. Forts.

34 33 Forts. Ks 35 Bakgrund NATURMARK ISTÄLLET FÖR PARK Förslaget att bara upphäva planer eller omdefiniera gröna områden i gällande detaljplaner på grund av beteckningen PARK är svårbegripligt, om inte andra behov eller justeringar av planerna är önskvärda och nödvändiga. Beteckningen Natur används i mer moderna planer och då oftast vid större sammanhängande gröna områden och då främst i utkanterna på städer och samhällen. Beteckningen Park har använts generellt i äldre planer eller för mindre inkilade områden mellan kvarter. Större skillnader kan ges om de båda kategorierna ges särskilda utformningsbestämmelser. Detta är normalt inte fallet i Lindesbergs tätort. Mellan dessa typer av beteckningar är det ingen större skillnad vad gäller annan användning, till exempel kan det aldrig utgöra en potential för kommande expansionbehov, utgöra upplag, parkering eller liknande eller medföra sanktioner för bristande parkskötsel med mera. KONSEKVENSER Skillnaderna mellan park och Naturmark är mest av historiskt intresse. Några behov att omarbeta gamla detaljplaner enbart för förtydliganden mellan dessa parkbegrepp bedömer miljö- och byggförvaltningen inte föreligger. Det är alltid markägaren/plangenomföraren som genom egen ambition om gestaltning och skötsel av dessa parkområden som slutligen styr deras framtida detaljutformning. PRICKAD MARK Detaljplanen är en prövning av markens lämplighet En detaljplan är ett juridiskt bindande kontrakt mellan kommunen, markägarna, exploatörerna och grannarna. Detaljplanen innehåller juridiskt bindande bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall användas till, byggnadshöjder, byggnaders utformning i stora drag med mera. Byggrätten i detaljplanen anger den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats. Allmänna intressen vägs mot enskilda intressen. Forts.

35 34 Forts. Ks 35 Detaljplanen reglerar vad såväl enskilda som myndigheter får och inte får göra inom ett markområde. Planläggningen är ett lagarbete där kommunala organ med ansvar för olika delar i planprocessen och genomförandet samverkar och den godkänns och antas slutligen normalt politiskt av kommunfullmäktige. (eller i enklare fall efter delegering av kommunstyrelsen eller miljöoch byggnämnden). En planlagd tomt kan oftast inte bebyggas över hela sin areal. Den så kallade byggrätten är oftast mindre än totala arealen. Detta kan bero på att det är olämpligt av exempelvis trafiksäkerhetsskäl, insynsanspekter, brandskydd med mera att bebygga ända ut mot gata och tomtgräns. Det kan också finnas på fastigheten frågor kring dåliga grundförhållanden, ledningar, höjdskillnader, fornminnen, utsikt, gestaltningsskäl, skyddsavstånd till annan bebyggelse, skredrisk, översvämning med mera. Dessa delar blir ofta markerade som inte byggbara och prickas i detaljplanen (så kallad prickad mark). KONSEKVENSER Visst kan och blir detaljplaner så småningom alltid föråldrade, inaktuella och begränsande i sin utformning. Vare sig historiskt eller idag har funnits ambitionen att hålla samtliga planerna aktuella. En högsta ambition härvidlag skulle kräva omfattande resurser (i storleksordningen minst manår för att uppdatera alla planer). Även om dagens resurser skulle kunna utökas något skulle miljö- och byggförvaltningen inte vilja satsa på en sådan uppdatering utan snarare bör utökade resurser satsas på nya projektinriktade detaljplaner samt på ett fungerande och hållbart översiktsplanearbete.

36 35 Ks 36 Dnr Barn- och utbildningsnämnden riktlinjer för sponsring eller gåva i skolan Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Riktlinjer för sponsring eller gåva enligt barn- och utbildningsnämndens förslag 12 december 2008 fastställs. Ärendet Riktlinjer för sponsring eller gåva i skolan Ärendets tidigare behandling Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 18 december 2008 att föreslå kommunfullmäktige att fastställa det bifogade förslaget till riktlinjer för sponsring eller gåva i skolan.

37 36 Ks 37 Dnr Kommunstyrelsen anställande av socialchef Meddelas: Bella Kronman Socialnämnden Personal- och löneenheten Bella Kronman, Hjulsjö, Hällefors, anställs från och med den 1 mars 2009 som förvaltningschef vid socialförvaltningen. Ärendet Anställande av socialchef. Ärendets tidigare behandling Biträdande kommunchefen förordade den 10 februari 2009 Bella Kronman till ny socialchef. MBL-förhandling i ärendet har ägt rum den 13 februari 2009.

38 37 Ks Örebro kommun vårt framtida Örebro översiktsplan för Örebro kommun Meddelas: Örebro kommun Kommunledningsstabens yttrande från den 23 februari 2009 överlämnas som Lindesbergs kommuns svar till Örebro kommun. Ärendet Örebro kommun inkom den 12 november 2008 med förslag till ny översiktsplan. Synpunkter på översiktsplanen önskas senast till den 27 februari Förslaget i sin helhet finns att läsa på Ärendets tidigare behandling Kommunstyrelsen uppdrog den 16 december 2008 till kommunchefen att bilda en grupp bestående av en representant från varje parti (representerat i kommunstyrelsen) för att utarbeta ett förslag i ärendet till den 31 januari Kommunstyrelsen överlämnade samtidigt ärendet till kommunstyrelsens planerings- och utvecklingsutskott för fortsatt behandling. Planerings- och utvecklingsutskottet beslutade den 26 januari 2009 att det uppdras till Gunnar Jaxell på kommunledningsstaben att inhämta synpunkter från varje parti representerat i kommunstyrelsen för sammanställning och redovisning senast till planerings- och utvecklingsutskottets sammanträde den 9 februari 2009 och därefter vid möte med partirepresentanterna diskutera och sammanställa synpunkter på Örebro kommuns översiktsplan. Gunnar Jaxell, kommunledningsstaben, inkom den 23 februari 2009 med förslag i ärendet.

39 38 Ks 39 Meddelanden a) Anna Hådén, Fellingsbro medborgarförslag om allmänt förbud mot fyrverkerier och användande av pyroteknisk utrustning i Lindesbergs kommun b) Lasse Nilsson, Storå medborgarförslag om att använda Strandskolan som museum c) Remiss till trafikingenjören Bo Persson, medborgarförslag om trafiken i Lindesbergs tätort d) Regionförbundet Örebro Örebroregionens internationella strategi Enad utblick Skrivelserna läggs till handlingarna.