Johan Asplund, Teorier om framtiden

Transkript

1 Futuristen bör naturligtvis vara intelligent i största allmänhet, men han behöver inte ha någon akademisk examen. Istället är det en fördel om han har en brokig bakgrund och äventyrlig biografi, om han t ex varit missionär i Alaska och skrivit en opublicerad roman. Futuristen har en outsläcklig nyfikenhet och han är speciellt förtjust i ovanliga och underliga idéer. Samtidigt bör han ha en allvarlig läggning; han behöver visserligen inte vara högtidlig och tillknäppt, men han tycker inte om tidsfördriv och småprat. Futuristens tankevanor är okonventionella, vilket inte betyder att hans yttre framtoning behöver vara okonventionell. /.../ Futuristen är»generalist», inte specialist. Hans beläsenhet är vidsträckt men ytlig. Han studerar många tidskrifter men sällan ett tidskriftsnummer från pärm till pärm Johan Asplund, Teorier om framtiden

2 I mediegymnasierna utbildar man massor av människor i tekniken att göra en film, men man har tagit bort historielektionerna. Så gör man en generation till idioter. Det tekniska är det allra lättaste. Det är att ha något att säga som är svårt. Filmregissören Lisa Ohlin, GP 15 nov 1998 Skolan tycks hela tiden öppna möjligheten för också en annan sorts kunskap, en frigörande kunskap, lika skild från tvång och plugg som fria vidder och öppen himmel skiljer sig från kaserner. Ur denna vision växer fram ett krav, ständigt lika nytt, att skolan måste förändras och inkludera själva det fria, otvungna lärandet, ett lärande där eleven själv har ansvaret och av fri vilja driver sig fram mot nytt vetande. Sven-Eric Liedman, I skuggan av framtiden Vad är Kulturverkstan? V i lever i en brytningstid. Många jämför den samhällsomvandling vi befinner oss i med övergången till industrisamhället för tvåhundra år sedan. Det är en svåröverskådlig tid, svår att förstå och att finna sin plats i. Som alla omvälvningar rymmer den såväl hot som möjligheter. Kulturverkstan är en utbildningen som tar sin utgångspunkt i dessa förändringar. Den vänder sig till kulturutövare musiker, skådespelare, författare, filmare, konstnärer och till forskare, journalister och tidskriftsmänniskor. Deltagarna kommer med sin yrkeserfarenhet, sitt konstnärskap, och får lära sig att göra dessa kunskaper verksamma och produktiva i det globala informationssamhällets sköna nya värld. Kulturverkstan kommer att erbjuda deltagarna högst konkreta verktyg (IT-kunskaper, projekthantering mm) och vida teoretiska perspektiv (globalisering, demokrati, kunskapssamhälle). Utbildningen är internationellt inriktad (flera studieresor ingår) och praktiskt förankrad i regionen (två längre praktikperioder ingår i utbildningen). Kulturverkstan är ingen traditionell yrkesutbildning av det skälet att vi inte tror oss om att veta vilka framtidens yrken kommer att bli. Vi tror dock att många av framtidens arbeten kommer att växa fram i skärningsfältet mellan kultursektorn, media och den nya informationstekniken. I detta spänningsfält kommer de som genomgår Kulturverkstans utbildning att verka. Kulturverkstan är en utbildning som sträcker sig över två år; den första kursen startar i augusti 1999 och avlutas i juni Studierna bedrivs på heltid och berättigar till studiemedel. Antalet studieplatser är 30.Utbildningen finansieras med medel från Kommittén för kvalificerad yrkesutbildningen och drivs av Nätverkstan Kultur i Väst i samarbete med Hisingens vuxengymnasium. Nätverkstan ägs och drivs av tidskriften Ord&Bild och Tidskriftsverkstaden i Väst.

3 Datorn kan automatisera informationstjänster, men inte den mänskliga kontakten. Nätet blir allt mer arbetskraftsintensivt, för man vill även här ha personlig service. Efterfrågan på programmerare minskar, medan den ökar på dem som kan skapa de mjuka värdena i tjänster på Internet konstnärer, skribenter, dramaturger, pedagoger med flera. Esther Dyson, GP 2 nov 1998 Vi går in i en epok där tillväxten är virtuell snarare än materiell; där vår produktion av materiella nyttigheter sker lokalt, medan vår kommunikation av betydelser, mening och historier sker globalt. / / Om år har vi utvecklat en kultur och en teknologi som skapar ramarna för kommande århundradens kulturella utveckling. Det är nu en ny civilisation föds. De positiva möjligheterna är enorma. Men för att de ska förverkligas krävs att vi tar oss an uppgiften med lika delar allvar och lust. Och att vi inte överlåter den helt till ingenjörerna, krämarna och nördarna. Tor Nørretranders, Stedet som ikke er Vad lär man sig? Utbildningens mål Målet med Kulturverkstan är att deltagarna efter genomgången utbildning ska gå ut i kulturarbetslivet med förmågan att själv och tillsammans med andra starta och genomföra projekt. Deltagarna ska också kunna gå in i och vitalisera befintliga institutioner, organisationer och företag. På så sätt ska man utgöra resurser i det västsvenska kulturlivet och bidra till att stärka dess infrastruktur. När man genomgått utbildningen på Kulturverkstan är man en nytänkande generalist med utvecklad initiativ- och organisationsförmåga. IT-kunskapen har man med sig, inte som ett mål i sig, utan som ett naturligt redskap för att förverkliga visioner och genomföra projekt. Utbildningens innehåll Kulturverkstans utbildning har tre tyngdpunkter: Kultur, IT och projektarbete. Den är väl förankrad regionalt och har en internationell prägel. Praktisk förankring. Deltagarna får möjlighet att välja mellan ett antal olika projektanordnare och praktikplatser. Kontakterna underhålls och vidareutvecklas under utbildningens gång och kulminerar i fyra perioder av lärande i arbete. Deltagarnas egna projektinitiativ uppmuntras. Två av de fyra perioderna kommer att förläggas och två längre inom Göteborgsregionen. De teoretiska kursmomenten relateras till de praktiska projekten och lärandet i arbetet. Deltagarna arbetar tillsammans i smågrupper (om 6 personer). Arbetet sker växelvis i hela gruppen (föreläsningar etc), i de mindre grupperna (litteraturdiskussioner, studieresor etc) och individuellt (skriftliga redovisningar, praktikprojekt). Varje

4 grupp får tillgång till handledare/faddrar/mentorer som finns med under hela utbildningsgången. Utrymme ges till individuell fördjupning i de kursmoment deltagaren önskar. Utbildningen ska skänka deltagaren såväl mycket handfasta och konkreta kunskaper om projektarbete inom kultursektorn (»Hur skriver man ett pressmeddelande?»,»hur ställer man upp en budget i Excel?»,»Hur uppdaterar man en webbsida?»,»hur gör man en riktig projekt-utvärdering?») som lust och stoff till vida teoretiska reflektioner (»Hur påverkar informationstekniken våra liv?»,»vad innebär globaliseringen för Västsverige?»,»Hur ser framtidens arbetsmarknad ut?»,»kan man söka svaret på sådana frågor i Kjartan Fløgstads romaner?»,»i Lars von Triers filmer?»). Perioderna av lärande i arbetet syftar till att omsätta dessa kunskaper praktiskt. På så sätt prövas och utvecklas deltagarens nyvunna kunskaper och färdigheter. Utbildningens huvudmoment Utbildningen kommer att tillhandahålla en rad konkreta verktyg inom följande områden: Kommunikation (att uttrycka sig i tal, text och bild). Samarbete (gruppdynamik, konflikthantering, pedagogik). Projektarbetets grunder (projektplanering- och finansiering, marknadsföring, ekonomisk planering, uppföljning, bokföring, utvärdering). Datorkunnande (ord- och enklare bildbehandling, layout- samt kalkylprogram, enklare databashantering, e-post, html-kodandets grunder, informationssökning på webben). Kulturverkstan tar sin teoretiska utgångspunkt i det faktum att vi nu är på väg ut ur industrisamhället, in i något annat ännu okänt. Vad innebär denna av- eller postindustrialisering för arbetsmarknaden, ekonomin, demokratin? Vilken roll spelar globaliseringen för framtidsutsikterna för en region som Västsverige? Dessa frågor studeras och diskuteras i fyra temablock:»den hotade demokratin»,»framtidens arbete, arbetets framtid»,»kunskap, bildning och information» samt»globaliseringens konsekvenser». Vidare diskuteras: Kulturen och konsten som ett medel för att förstå den pågående samhällsomvandlingen. Kulturens ökade ekonomiska betydelse. Kulturell kompetens och kreativitet som en allt viktigare produktivkraft. Hur kan kulturell kunskap omvandlas till säljbara produkter? Kan den bidra till att Västsverige lyckas ta klivet från industri- till kunskapssamhälle? Hur befrämja företagsamhet inom den växande kulturindustrisektorn? Och samtidigt: Kulturen och konsten som en obändig kraft som inte låter sig göras nyttig. Det motsträviga, icke-konforma, kritiska och med nödvändighet kontroversiella. Kulturverkstan kommer att ha regelbundna besök av konstnärer, filmare, författare och andra kulturutövare som kommer för att berätta om sitt arbete. En del av dessa besök kommer att göras offentliga i form av uppläsningar, debatter, diskussioner, visningar och vända sig till en större allmänhet. Detta i linje med Kulturverkstans ambition att vara väl synlig och hålla hög profil.

5 Jag ber Eder dock icke överlämna beloppet förrän Ni har fått full visshet om att herr Taube endera tagit hyra på någon ångare, som i dagarna lämnar Göteborgs hamn eller som passagerare inom de närmsta dagarna lämnar Göteborg. Jag anser nämligen att för herr Taubes litterära produktion det är av stor vikt att han snarast möjligt ånyo kommer ut i annan miljö än den svenska: helst till något transoceanskt land. Jag tillåter mig således lita på att pengarna icke överlämnas till herr Evert Taube förrän hans avresa från Sverige är absolut säker. Brev från Åke Bonnier till Evert Taubes far, Carl Gunnar Taube, april 1919 Praktik, studieresor och lärande i arbete Lärandet i arbetet delas upp i två moment: en lokal/regional och en internationell. Den lokala delen av lärande i arbetet kommer att försiggå i samarbete med de organisationer och företag. Tonvikt läggs vid dialog med dessa anordnare. Hos varje anordnare utses en handledare. Dessa träffas vid flera tillfällen före, under och efter utbildningen för att diskutera hur deltagarna bäst ska kunna utvecklas under sitt lärande i arbetet, och för att ta del av tankarna bakom utbildningen. Kulturverkstans projektledare ansvarar för kontakter med handledarna där emellan, samt gör besök och utvärderar fortlöpande varje deltagares arbetsplatsförlagda lärande. I slutet av varje period görs en utvärdering av deltagarna, handledarna och projektledaren. Nätverkstan samarbetar med projektet Information for Cultural Industri Support Services (ICISS), vid Manchester Metropolitan University. Den internationella delen av lärande i arbete förläggs till någon av de organisationer och företag som ingår i ICISS:s europeiska nätverk Helsingfors, Dublin, Berlin, Milano, Barcelona, Tilburg eller Manchester. Under utbildningen kommer deltagarna att göra två sådana studieresor till organisationer som arbetar inom samma sektor som den arbetsplats man är på i Göteborg. De utlandsbaserade perioderna av lärande i arbete förbereds väl, konkreta arbetsuppgifter formuleras och kontakter knyts i god tid innan resan, redovisning och utvärdering sker efter hemkomsten. Deltagarna ska ta med sig erfarenheter från de städer de besöker hem till de regionala organisationer där de har sina andra (och betydligt längre) perioder av arbetsplatsförlagt lärande. Målsättningen är att föra in erfarenheter och kunskaper från andra städer och regioner i Europa som hanterar liknande problem som de Västsverige står inför. Syftet med de olika slagen av lärande i arbete är att de stora frågor om globalisering och arbetets framtid som diskuteras i de teoretiska kursmomenten ska konkretiseras och göras produktiva i deltagarnas möte med arbetsplatserna ute i Europa och i Västsverige.

6 Kom ihåg, skyll aldrig på någonting, om motgången kommer. T ex olycklig kärlek, att det är för mörkt. Börjar man att hängifva sig åt så kallade stämningar är helvetet nära. Blott en järnhård flit, oberoende av ekonomi som är svepskäl, oberoende av lust och olust kan göra dig till konstnär. Arbeta äfven om du kräks öfver saken. Arbeta helst när du känner olust. Blir det bra då? Evert Taube, anteckning, 1910-talet Kvalitetssäkring och egenutvärdering Utbildningens kvalitet ska säkras på flera olika sätt. Deltagarna skriver varje vecka elektroniska veckobrev (e-post) där de sammanfattar och värderar den gångna veckan. Dessa läses och kommenteras av gruppen, gruppens handledare samt projektledaren och utgör utgångspunkt för löpande utvärderingssamtal. Vid slutet av varje delkurs besvarar deltagarna skriftliga enkäter, vilka ligger till grund även för kursledningens och referensgruppens utvärderingar. Varje termin formulerar de studerande skriftligen sina synpunkter på utbildningen. Detta görs till en del i dialog med kursledningen vid protokollförda utvärderingsseminarier. Referensgruppen utser utvärderingsansvariga personer med kompetens inom de viktigaste områdena för utbildningen. Dessa deltar i seminarierna, samlar in erfarenheter från undervisande lärare och handledare samt praktikplatser och genomför också en arbetsmarknadsinriktad uppföljning av första kullen studerande ett år efter avslutade studier. Vid egenutvärderingarna avser vi att använda modellen från Läroverket. En tydlig personlig handlingsplan för tiden efter avslutad utbildning utarbetas. Kompetenskrav på den personal som medverkar i utbildningen Lärare rekryteras från universitet, näringsliv, institutioner och det fria kulturlivet. Vitt skilda fält aktualiseras beroende på delkursens karaktär. Handledaren/läraren kan därför t ex vara forskare inom kulturvetenskap, informatik eller ekonomi, en annan gång en professionell webbdesigner, teaterproducent, dramapedagog eller poet. Även fristående personer och verksamheter, utan andra specificerade meriter än sin idérikedom och originalitet, kan komma ifråga. Genom samarbetet med Hisingens vuxengymnasium kommer Kulturverkstan i åtnjutande av avancerad pedagogisk och teknisk kompetens på en rad områden centrala för utbildningen. Samarbeten Arbetet med att utforma Kulturverkstans utbildning har pågått i ett drygt år. En planeringsgrupp har träffats regelbundet för att inventera behovet och diskutera fram en ändamålsenlig och nyskapande utbildning. En dialog med tänkbara arbetsgivare och praktikanordnare har förts längs vägen. Nätverkstan springer ur Göteborgs»fria kulturliv» och vi kommer att slå vakt om och vårda dessa rötter och kontakter, men också kontakterna med kulturinstitutionerna i Västsverige och med regionens näringsliv.

7 Genom kontakterna med projektet Information for Cultural Industry Support Services i Manchester, samt med de samarbetsparter i 7 länder som ingår i detta nätverk, vill vi dessutom bygga upp ett fungerande europeiskt kontaktnät. Den företagsförlagda delen av utbildningen kommer att genomföras i samarbete med ett flertal företag och organisationer i Västsverige, samt i samarbete med Göteborgs kommun. Vi samarbetar med bl a Göteborg Film Festival, Pusterviksteatern, Atalante, Göteborgsmusiken, Bok & Bibliotek i Norden, Teater & Dansfestivalen, Konserthuset, Göteborgs Stadsteater, Göteborgs Operan, Röhsska museet, Musikens Hus, Blå stället, Göteborgs konstmuseum. Perioder av lärande i arbetet kommer även att förläggas till de organisationer som Nätverkstan samarbetar med på daglig basis: Tidskriftsverkstaden i Väst, Digitala bildverkstan i Göteborg samt tidskrifterna Ord&Bild och glänta. Ett mer formellt samarbete etableras dels med Göteborgs universitet (Forum för studier av samtidskulturen) dels med Hisingens Vuxengymnasium.

8 Praktiskt Kurstart och ansökningsförfarande Kursen startar i augusti 1999 och pågår till juni Studierna bedrivs på heltid. Ansökan ska vara inlämnad till Nätverkstan senast 15 april För ytterligare information, ansökningshandlingar mm kontakta Nätverkstan. Studiefinansiering Kulturverkstans utbildning är avgiftsfri och studiemedelsgrundande. Förkunskapskrav Grundläggande behörighet till högskolan eller motsvarande. Urvalsgrunder Deltagarna väljs ut genom CV och intervjuer. Praktikanordnarna involveras i rekryteringen. Högskolestudier, arbete inom kultursektorn och språkkunskaper är meriterande. Vid antagningen eftersträvas en jämn könsfördelning. Särskild vikt läggs vid de sökandes kulturella/konstnärliga kunnande och intresse samt huruvida de har någon realistisk projektidé. Principer för betygssättning Examination sker löpande genom individuella och kollektiva prestationer, muntligt, skriftligt och i projektform. Som betyg ges godkänt eller icke-godkänt. Examen och utbildningsbevis Efter avslutade studier utfärdas bevis över genomgången utbildning till Projektledare med inriktning mot kultur och IT. Ansvarig utbildningsanordnare Nätverkstan Kultur i Väst AB Övrig utbildningsanordnare Hisingens vuxengymnasium Ledningsgrupp Christina Hjorth, Göteborgs stads kulturförvaltning, David Karlsson, Ord&Bild, Bo Karlsson, Hisingens vuxengymnasium, Lars Nilsson, Nätverkstan, Linda Nygren Eklöf, Göteborgs stad, Börje Rådesjö, Göteborgsregionen, Ove Sernhede, Göteborgs universitet, samt en studeranderepresentant som utses vid utbildningens start.

9 Översikt över utbildningen Period Kurs Poäng Undervisning 1 15 Staden och kulturen introduktion 2 Grundläggande datakunskap 1 Den hotade demokratin 5 Språkfärdighet och kommunikation 3 www-teknik grunder 4 Lärande i arbete 1 1 Förlagd till en av ICISS:s samarbetsparter Undervisning 2 14 Projektkunskap 4 Framtidens arbete, arbetets framtid 6 Projektekonomi 4 Lärande i arbete 2 6 Förlagd till ett företag i Göteborgsregionen Undervisning 3 8 Kunskap, bildning och information 4 www-teknik-fördjupning 4 Lärande i arbete 3 3 Förlagd till en av ICISS:s samarbetsparter Undervisning 4 13 Globaliseringens konsekvenser 5 Marknadsundersökning och marknadsföring 3 Individuell fördjupning 5 Lärande i arbete 4 18 Förlagd till ett företag i Göteborgsregionen Undervisning 5 2 Uppföljning av projektarbete och utvärdering Summa 80 poäng, varav 52 poäng skolförlagt och 28 poäng företag- och organisationsförlagt. 1 poäng är 1 studievecka.

10 För ytterligare information kontakta: Nätverkstan Kultur i Väst Box , Göteborg tel: , fax: natverkstan@natverkstan.net