Tierps kommuns arbete med integration våren 2015

Transkript

1 Kartläggning Tierps kommuns arbete med integration våren 2015 Gemensam service Handläggare Processtöd Louise Pettersson Tierps Kommun Utredningssekreterare Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Telefon: Fax: E-post: louise.pettersson@tierp.se

2 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Metod...3 Disposition...3 Samverkan gällande integration...4 Hur verksamheterna idag arbetar med integration...5 Kultur och fritid...5 Vård & Omsorg...5 Individ och familjeomsorgen...5 AB Tierpsbyggen...6 Medborgarservice...7 Samhällsbyggnad...7 Utbildning...7 Förbättringsområden...9 2

3 Bakgrund Kommunfullmäktige i Tierps kommun tog den17 februari beslut om att inrätta en tillfällig fullmäktigeberedning för integrationsfrågor en integrationsberedning. Integrationsberedningen fick i uppdrag att arbeta fram en kommunal integrationsstrategi med det övergripande målet att nyanlända långsiktigt blir inkluderade i samhället. Syfte Syftet med kartläggningen är att presentera hur arbetet med integration ser ut idag i kommunens verksamheter och vilka förbättringsområden som finns. Syftet med kartläggningen är att beredningen ska få en övergripande bild. Kartläggningen ska vara en del av underlaget till Tierps kommuns integrationsstrategi. Kartläggningen genomförs våren 2015 och visar på hur det då ser ut i kommunens verksamheter. Eftersom till exempel vilka projekt som pågår och lagstiftning förändras med tiden kan kartläggningen endast beskriva hur det ser ut exakt i skrivandets stund, det vill säga våren Metod För att kartlägga hur arbetet med integration ser ut idag i kommunen valde beredningen att bjuda in kommunens verksamhetschefer och vd:n för det kommunala bostadsbolaget. Cheferna och vd:n närvarande vid två olika sammanträden: 21 maj 2015 Sofia Nohrstedt, verksamhetschef Kultur och fritid Helena Carlsson, verksamhetschef Vård & Omsorg Randi Graungaard, verksamhetschef Individ och familjeomsorgen Roger Kjetselberg, vd AB Tierpsbyggen 15 juni 2015 Per Jonsson, verksamhetschef Medborgarservice och verksamhetschef Samhällsbyggnad Helena Car, utvecklingsledare, Utbildning Alla inbjudna hade fått i uppgift att fundera över några punkter (bilaga 1) och presentera dessa på möte - både muntligt och en skriftlig sammanfattning. Disposition I kartläggningen beskrivs först vilka verksamheterna samverkar med gällande integration. Därefter följer verksamheternas beskrivningar av hur de arbetar i sin verksamhet med integration. Slutligen presenteras en sammanställning av de förbättringsområden som framkommit. 3

4 Samverkan gällande integration Alla verksamhetschefer har fått svara på vilka deras verksamhet samarbetar med idag gällande integration utanför den kommunala verksamheten. De finns listade nedan. Myndigheter Arbetsförmedlingen Migrationsverket Länsstyrelsen Landstinget Cosmos BUP Annan kommun Språkskolan, Uppsala kommun Föreningslivet/organisationer Tolfta församling NBV (Nykterhetsrörelsen bildningsverket) Somaliska föreningen Ungdomsnätverket Rädda Barnen Röda korset Företag Nytagarcentrum Almi 4

5 Hur verksamheterna idag arbetar med integration Kultur och fritid I bibliotekslagen står att: 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. Utöver det som står i bibliotekslagen är det upp till verksamheten att bestämma hur man ska arbeta med integration. Biblioteken erbjuder tillämpade medier och medier på andra språk än svenska. Tillsammans med Rädda Barnen har man just nu ett projekt med läxläsning. Biblioteken anordnar sagostunder på andra språk än svenska och ger individer grundläggande kurser i datoranvändning. I många av fallen är studieförbundens datorkurser för avancerade. Biblioteken får ofta hjälpa till med att svara på samhällsfrågor av praktisk karaktär och blir en form av servicefunktion för kommuninvånarna. Biblioteken liksom fritidsgårdarna är mötesplatser för kommuninvånare. SFI ordnar badtillfällen på Aspenbadet. Bergis, som är ett boende för ensamkommande barn, lånar lokaler från kultur och fritid på helgerna. Kultur och fritid jobbar med att översätta information till fler språk än svenska och på så vis nå ut till fler kommuninvånare. Till exempel inbjudningar till olika aktiviteter. Vård & Omsorg Verksamheten arbetar enbart med att verkställa insatser som blivit beviljade av Individ- och familjeomsorgen (IFO). Genomförandeplaner upprättas utifrån kundens behov och tolk anlitas vid behov. Ett samarbete med IFO och Utbildning bedrivs för att kunna erbjuda praktikplatser och språkpraktik. Individ och familjeomsorgen Ensamkommande barn: Kommunerna ansvarar sedan 2006 för ensamkommande barns boende och omsorg. Tierps kommun har idag avtal med Migrationsverket om ett asylboende för 13 ensamkommande asylsökande barn (pojkar år). Gällande barn med permanent uppehållstillstånd (PUT) har kommunen avtal om 12 platser. Antalet ensamkommande barn har ökar och ska enligt prognosen fortsätta öka. Handläggningstiderna hos Migrationsverket är långa och barnen får vänta länge på beslut om uppehållstillstånd. Barnen som får uppehållstillstånd flyttas till PUT-boendet. Eftersom Migrationsverkets handläggningstider är långa så står platser på PUT-boendet tomma, samtidigt som det är stor brist på asylplatser. Migrationsverket har börjat använda sig av utvidgade anvisningar, vilket betyder att de 5

6 anvisar utöver dagens avtal. Just nu, den 24 augusti, har kommunen fem asylsökande barn utöver avtal. För alla ensamkommande barn upprättas en vårdplan och en genomförandeplan. På boendet får barnen del av samhällsinformation, projektet hitta rätt och en normaliseringsprincip påbörjas. Man försöker knyta kontakter med föreningslivet gällande fritidsaktiviteter för de ensamkommande barnen. Vid anhörigplacering så genomförs en mindre familjehemsutredning. Kommunen bedriver 18 + verksamhet för det som är över 18 år och slussas ut från ett boende för ensamkommande barn. Få, om ens några, av de ensamkommande barnen fastnar i försörjningsstöd. Vuxen familj: Idag har kommunen avtal med Migrationsverket om att ta emot 50 personer. Oftast flyttar de som kommer till kommunen in hos anhöriga/vänner. Arbetsförmedlingen har sedan några år tillbaka huvudansvaret för dessa individer. Kommunen samverkar med Arbetsförmedlingen i olika projekt, till exempel Integration och drop- in. AB Tierpsbyggen Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar. I Tierpsbyggens affärsplan står att bolaget ska arbeta aktivt med integration. Ett bra integrationsarbete ger på lång sikt ekonomisk vinning för kommunala bolag. Tierpsbyggen förvaltar idag lägenheter på 12 orter. Cirka av dessa lägenheter hyrs ut till nyanlända. Det är bostadsbrist i kommunen och kötiden för att få lägenhet är 3 år i Tierp, 2 år i Örbyhus och ca 1 år på resterande orter. Det produceras ungefär 40 lägenheter per år. Bland nyanlända är efterfrågan på lägenheter större på vissa orter, de vill helst inte bo i Karlholm eller Örbyhus. I en del lägenheter bor det många personer på liten yta, att människor bor trångt kan inte Tierpsbyggen påverka. Tierpsbyggen har en överenskommelse med Tierps kommun om att hjälpa till med bostadssociala kontrakt. Tierpsbyggen besöker de som går tredje terminen på SFI för att informera om praktiska saker i boendet såsom tvättstuga, sophantering m.m. Tierpsbyggen håller också på att etablera ett samarbete med SFI vid behov av översättning av material, till exempel boendeenkäter. En somalisk tolk har anställts på deltid för att underlätta kontakten med hyresgäster. Tierpsbyggen har ett samarbete med somaliska föreningen och försöker skapa samarbeten med fler föreningar som till exempel hyresgästföreningen. 6

7 Tierpsbyggen erbjuder några praktikplatser. Inför sommaren 2016 undersöker man möjligheten till sommarjobb i Tierpsbyggens bostadsområden för nyanlända ungdomar eller ungdomar med utländsk bakgrund. Tierpsbyggen planerar att eventuellt bygga studentlägenheter kombinerat med PUTlägenheter vid Högbergsskolan. Det ska finnas personal på boendet. Tanken är att skapa en naturlig integration mellan svenska elever och nyanlända. Medborgarservice Näringsliv och turism erbjuder elever Roligaste sommarjobbet. En stor andel av ungdomarna som deltar är utlandsfödda eller har utländsk bakgrund. Genom Nytagarcentrum och Almi kan personer få nyföretagarutbildning och information på ett stort antal språk. Kommunikationsenheten arbetar för att tillgängliggöra lättläst eller uppläst information, information på finska (då Tierp är finsk förvaltningskommun) och i viss utsträckning på engelska. Under 2016 ska arbetet med en ny extern webb påbörjas, tanken är att på den nya hemsidan kunna erbjuda fler lättlästa dokument och på ett flertal olika språk. Bygg- och miljöenheten arbetar också med att tillgängliggöra dokument på flera språk. Enligt lagkrav så finns alla myndighetsdokument på engelska för företag (samarbete sker även med en företagslots som kan flera språk). I kundtjänst kan det vara svårt att kommunicera i vissa fall, men språkliga hinder går oftast att lösa. Man använder idag det webbaserade verktyget Google translate och tar in tolkar vid behov. Informationsträffar genomförs för att informera om hur samhället är uppbyggt, informationen ges även till skolungdomar. Samhällsbyggnad Vatten- och avlopp, Renhållning och Gata/park tar emot praktikanter från Arbetsförmedlingen, frivården eller från HVB-hem. Fysisk planering arbetar med att skapa trygga och attraktiva mötesplatser. Mötesplatser som är under utveckling i kommunen är stationsområdet i Tierp liksom Möbeln som ska öppnas upp mer för kultur och skapande. Utbildning Kommunerna ska tillhandahålla svenska för invandrare (SFI) och samhällsorientering för nyanlända. Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ansvarar kommunerna för förskola, skola och barnomsorg för asylsökande barn. 7

8 Nyanlända barn 1-5 år placeras i förskola, barn 6-12 år placeras på Centralskolan (Tierp) eller Bruksskolan (Söderfors), barn år på Aspenskolan (Tierp) och ungdomar år på Högbergsskolans språkintroduktionsprogram (Tierp). En skola som tar emot många nyanlända blir också expert på det. Förskola och skola kontaktas antingen direkt av nyanlända föräldrar eller så blir barn/elever anvisade en plats av Individ- och familjeomsorgen. I förskolan träffas barn, föräldrar och personal innan barnet börjar. I grundskolan och gymnasiet bjuds föräldrarna in till inskrivningssamtal på den skola där eleven ska börja. Deltar gör elev, vårdnadshavare, lärare från förberedelsegruppen, blivande klassmentor, representant från skolledningen samt skolsköterska. Tolk finns alltid med vid behov. Förberedelsegruppen (FBG) är tänkt för elever som kommer nyanlända till Sverige och behöver tillägna sig svenska språket innan de är redo att börja helt i sin ordinarie klass. Hur lång tid eleven tillhör förberedelsegruppen är individuellt. Alla nyanlända elever får ett anpassat schema. Om eleven har bott i Sverige en längre tid går eleven direkt in i ordinarie klass och följer gruppen samt får stöd i svenska som andraspråk (Sva). Modersmålundervisning och modersmålsstöd erbjuds i de stora språken. I mindre språk erbjuds i vissa fall distansundervisning via Språkskolan i Uppsala. Ofta sker undervisningen efter lektionstid. Ett studentboende för gymnasieelever planeras eventuellt ihop med PUT-boende, vilket skulle kunna skapa en naturlig integration mellan svenska elever och nyanlända. Till vuxenutbildningen och grundvux kommer nyanlända personer själva för att få information. Man tar alltid in tolk vid behov. SFI har utbildning i fyra nivåer och därefter börjar man på vuxenutbildningen. 8

9 Förbättringsområden Alla verksamhetschefer fick presentera förbättringsområden som de kunde se i sin verksamhet och i kommunen som helhet. Dessa förbättringsområden har kategoricerats och placerats under nedanstående rubriker. Samverkan med myndigheter Kommunen behöver tillsammans med ansvariga myndigheter titta på vad man tillsammans har för ansvar. Istället för att skilja på kommunens ansvar och statens ansvar bör man se till helheten. När Arbetsförmedlingen fick mer ansvar för integration och etablering så försvann en social aspekt som tidigare var viktig, till exempel att någon förklarar hur tvättstugan fungerar när man flyttar in. Kommunen ser det inte längre som sitt ansvar och Arbetsförmedlingen har aldrig sett den typen av social aspekt som sitt ansvar. Ansvarsfördelningen behöver bli tydligare. Integrationssamordnare/tydligt integrationsuppdrag Verksamheterna arbetar med integration idag, men det beskriver att det är svårt att veta hur stort fokus som ska läggas på det. Integrationsarbetet kan i många fall bli personberoende. Verksamheterna behöver ett tydligt uppdrag och det behöver tas ett helhetsgrepp. Det behövs en resurs som driver och samordnar arbetet med integration i kommunen. Praktik och arbete Tierps kommun är den största arbetsgivaren i kommunen och bör vara en förebild gällande rekrytering. Flera av verksamhetscheferna menar att rekryteringen går att göra mindre homogen. I en del verksamheter borde språkkunskaper vara meriterande då det behövs i kontakt med kund. Kommunen kan inte ställa krav på rekryteringen eller förvänta sig en mer heterogen rekrytering hos näringslivet i kommunen om man inte själva ser över sin rekryteringsprocess. Kommunen erbjuder en del praktikplatser och sommarjobb till ungdomar, men det går att utveckla mer. För att praktiken ska vara meningsfull behövs bra handledarutbildningar och en genomtänkt planering av praktikperioden. Lönebidragsanställningar är ett alternativ, ett annat alternativ skulle kunna vara att kombinera SFI med praktik eller utbildning. Utbildning Det finns behov av en studie- och yrkesvägledare för alla åldrar. Det är brist på modersmål-lärare, studiehandledare och i vissa fall behöriga lärare i svenska som andraspråk (Sva). I Tierps kommun erbjuds modersmålsundervisning och modersmålsstöd i de stora språken, i mindre språk erbjuds i vissa fall distansundervisning. Distansundervisningen är enligt forskning inte lika effektiv, men det är det alternativ som finns idag. Man skulle vilja ha ett direktiv som ger rätt att registrera alla med annat modersmål än 9

10 svenska för att på bästa sätt kunna nå ut med information om vilket stöd som erbjuds. Det är idag inte möjligt. Kulturskolan skulle kunna se över aktiviteter och instrument som erbjuds och undersöka om det finns intresse för någonting som man inte erbjuder idag. Information och marknadsföring Kommunen har mycket att erbjuda, men det är svårt att lyckas nå ut med information om vad som finns. Den information som finns idag behöver finnas tillgänglig på fler språk. Ett arbete att översätta material och utveckla kommun-webben är påbörjat. Vård- och omsorgsyrkena skulle behöva marknadsföras mer. Tierpsbyggen informerar på SFI om praktiska saker i boendet, denna information sker dock försent. De som går tredje terminen har redan bott över ett år i kommunen. Sociala nätverk Kommunens samverkan med föreningslivet och studieförbund behöver utvecklas. För att som nyanländ kunna etablera sig i samhället är det viktigt med ett socialt nätverk. Både barn, ungdomar och vuxna behöver ett tillfälle utanför klassrummet där de kan träna språk. Ett socialt nätverk och ett sammanhang kan leda till att man knyter kontakter som senare leder till arbete. Samarbetet med föreningslivet gällande fritidsaktiviteter för de ensamkommande barnen behöver utvecklas. Kommunen behöver ta initiativet för bättre samverkan med föreningar och studieförbund. Fysiska mötesplatser Det finns ett behov av funktionella fysiska mötesplatser som är anpassade för alla invånare. Det är viktigt att tänka till gällande utformningen av de mötesplatser som planeras. En mötesplats blir en möjlighet att komma ut och integrera med andra människor i samhället. Boende Det är stor brist på bostäder i kommunen och kötider på alla orter. Att komma in på bostadsmarknaden är en viktig del av etableringen. Boendefrågor behöver få större utrymme i skolan och komma in tidigare i SFIundervisningen. Sedan Arbetsförmedlingen tog över ansvaret för bostadsförmedlingen till nyanlända har den fungerat sämre. 10

11 Bilaga 1. Integrationsberedning 21/5 Skickat: må :20 Till: Randi Graungaard Helena Carlsson Roger Kjettselberg Helena Car Per Jonsson Sofia Nohrstedt Kopia: Stefan Wårdsäter Helena Lundberg Hej! Ni är kallade till integrationsberedningens sammanträde den 21/5 kl i kommunhusets A-sal (Helena Car den 15/6). Jag och beredningens ordförande, Stefan Wårdsäter, har träffats och funderat över upplägget på sammanträdet. Det vi vill att ni utgår ifrån är: - Vad er verksamhet gör idag gällande integration - Om det finns några flaskhalsar/problem med dagens arbetssätt - Med vilka verksamheter ni samverkar internt och externt gällande integration (t.ex. andra enheter, myndigheter eller Länsstyrelsen) - Statistik över hur det ser ut idag i er verksamhet och om ni har någon prognos för framtiden - Om det finns lagstadgat vad din verksamhet ska tillhandahålla gällande integration - Hur ni skulle vilja att arbetet med integration ser ut i framtiden Tanken är att ni var och en ska berätta för gruppen om hur er verksamhet arbetar med utgångspunkt i ovanstående punkter. Vi vill att ni skriver ner en kort sammanfattning och delar ut den, sammanfattningen får gärna innehålla statistik. Efter att du berättat finns möjlighet för ledamöterna att ställa frågor. Kontakta mig om det är några oklarheter! Vänligen/ _Louise Pettersson Utredningssekreterare Processtöd Tierps kommun Centralgatan 7, Tierp Telefon E-post louise.pettersson@tierp.se Internet 11