Dialogcafé i Tierp den 27 april 2016

Transkript

1 Kommunfullmäktiges integrationsberedning Medborgardialog kring utkast till integrationsstrategi för Tierps kommun Dialogcafé i Tierp den 27 april 2016

2 Bakgrund Kommunfullmäktige i Tierps kommun har tillsatt en Integrationsberedning med uppdrag att ta fram en integrationsstrategi för nyanlända i kommunen. Det övergripande målet för integrationsarbetet är att nyanlända långsiktigt blir inkluderade i samhället. Syfte Syftet med mötet var att presentera utkastet till strategi för de som varit med i framtagandet och invånare som är engagerade i arbetet med integration av nyanlända. Syftet var också att i medborgardialogen stämma av om kommunens mål är förståeliga och rimliga samt att få de närvarande att fundera på hur de i sitt sammanhang skulle kunna arbeta vidare med integration. Medborgardialogen gav också möjlighet för människor som är engagerade i integration av nyanlända att mötas och knyta nya kontakter. Metod En inbjudan till dialogen skickades ut till föreningar, församlingar, myndigheter och andra personer som integrationsberedningen tidigare varit i kontakt med i framtagandet av integrationsstrategin. Dialogen var också öppen för allmänheten att delta i. Det fanns information om mötet på kommunens hemsida och facebook-sida. De som hade angivit sin mailadress i anmälan till mötet fick utkast på strategin samt bilagan med förslag på hur kommunen ska nå målen skickat till sin mail innan mötet. Utskrivna exemplar fanns att få vid mötet. Dialogen ägde rum den 27 april 2016 i A-salen i kommunhuset i Tierp. A-salen möblerades med fem bord med cirka nio platser runt varje. Två platser vid varje bord var reserverade för politiker. Totalt närvarande cirka 45 personer, utav dessa var 9 politiker och 2 tjänstemän från beredningen. Mötet började med att beredningens ordförande, Steffan Wårdsäter, presenterade utkastet till integrationsstrategi. Därefter fick alla närvarande kortfattat presentera sig. Sedan påbörjades dialogerna runt borden utifrån underlaget samtidigt som det serverades fika. I varje grupp fanns två politiker. En av politikerna var sekreterare och den andra ledde dialogen. Politikernas uppgifter var att lyssna, anteckna och se till att alla i gruppen fick komma till tals. Efter cirka minuter avbröts dialogerna och den politiker som var sekreterare i respektive grupp fick kortfattat redovisa vad deras grupp hade pratat om. Alla grupper hann inte diskutera alla frågor. Anteckningarna samlades in och sammanställdes till det här dokumentet. Åsikter och tankar som framkom i dialogerna är inte ordagrant återgivna. Om flera grupper hade påtalat samma sak så redovisas det här ändå bara en gång. 2

3 Samverkan Ge exempel på hur ni tycker att Tierps kommun ska samverka med civilsamhället och andra myndigheter för att uppnå en lyckad integration. - Idag saknas en kontaktperson på kommunen som har ansvar för samverkan med föreningslivet och som kan stötta föreningar på olika sätt. Det behövs en samordningsfunktion, till exempel en föreningslots. - Ledare i föreningar behöver verktyg för hur man lyckas med integration. De behöver få stöd gällande hur de ska arbeta. - Olika projekt och verksamheter blir ofta personberoende, om en drivande person till exempel flyttar är det lätt att det som påbörjats rinner ut i sanden. Därför behöver kommunen vara sammanhållande och finnas representerad, till exempel i det nyskapade Integrationsnätverket. - Det skulle behöva kartläggas vilka initiativ, projekt och verksamheter som finns. Dessa skulle kunna läggas upp på kommunens hemsida så att föreningar hittar varandra och kan samverka. - Informationen på kommunens hemsida behöver vara bättre så det är lättare att hitta. - För de allra flesta aktiviteterna krävs lokaler. Kommunen skulle kunna låna ut lokaler gratis till föreningar på kvällar och helger. Till exempel skolornas lokaler. - Kommunen behöver teckna en lokal överenskommelse med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, civilsamhället och näringslivet (företag). Det behöver definieras vad man ska samverka om. Till exempel skulle man kunna samverka gällande: aktiviteter och mötesplats för barn, ungdomar och vuxna samt validering av utbildning och yrken. Det behövs ett långsiktigt samarbete med en stegvis och kontinuerlig kontakt. - Samverkan behöver vara ömsesidig och man behöver ta tillvara på styrkan från nyanlända. - Kommunen tjänar mycket på en bra integration av nyanlända och att samverka med bland annat civilsamhället på området. 3

4 Mötesplatser Ge exempel på hur mötesplatser och föreningsaktiviteter kan vara viktiga för en lyckad integration. Hur kan civilsamhället och kommunen bidra? - Föreningar och civilsamhället har en väldigt viktig roll gällande aktiviteter och mötesplatser. Att delta i en aktivitet med andra individer skapar en känsla av sammanhang. - Olika generationer kan ha olika kriterier för mötesplatser. Det är viktigt att ha det i beaktande. Det behöver finnas aktiviteter och mötesplatser som passar olika åldersgrupper och personer. - Det kan vara bra att höra med varje nyanländ individ vilket intresse hen har. Tycker hen om att dansa? Sy? Spela fotboll? Sedan skulle till exempel SFI kunna rekommendera en förening hen kan vända sig till för att få utlopp för sitt intresse. - Det är bra om det finns möjlighet att prova på olika aktiviteter för att se vad man tycker är kul att göra. - Det behövs aktiviteter och mötesplatser också för kvinnor. - Det behövs information om vilka mötesplatser som finns. - Det är viktigt med aktiviteter och verksamheter som blir mer än bara ett projekt. Det behöver vara mer långsiktigt. - Aktiviteterna bör inte vara fristående projekt med till exempel bara ensamkommande barn. Syftet ska vara integration i den ordinarie verksamheten. - Det behövs kreativa idéer, kommunen är idag lite statisk. - Föreningskulturen i Sverige är ganska unik, man lär sig mycket av att vara med i en förening. - Det saknas någon som samordnar de insatser som görs en integrationsenhet eller samordnare som föreningar kan vända sig till. - Svenskar pratar och umgås väldigt lite med varandra rent generellt. Hur får vi iväg oss svenskar till mötesplatser för att skapa integration? - Regeringen ger pengar till SISU, förbundet kan sedan använda dessa pengar till investeringar i idrottsföreningar i kommuner. Det finns pengar att söka för att som idrottsförening jobba med integration. Till exempel projektet bollskoj i Österlövsta är ett resultat av detta. Exempel på aktiviteter: - Föräldrautbildning - Fysiska aktiviteter och hälsa - Idrott det är ett språk som alla förstår - Musik och dans - förenar människor liksom idrotten - Hälsohuset i Tierp: gym, dansa, pingis, biljard etc. - Simundervisning - Språkcafé - Språkvän 4

5 - Fadderverksamhet - Läxhjälp - Fritidsgård åk år. - LAN på fritidsgårdar - Ungdomscafé (internet) - Bostadsrättsföreningar - Hyresgästföreningar - Utflykter - Natur- och fritidsaktiviteter - Kolonilotter - Matlagningsgrupp - Odla och laga mat tillsammans - Sociala platser - Nätverk - Bloggar - Kretsloppsverkstaden - Besöka moské - Nationaldagen - evenemang - Träffas i små grupper och göra saker tillsammans, svenskar och nyanlända Fysiska mötesplatser - Tillhandahålla mötesplatser - Lokaler behövs för aktiviteter, både små och stora lokaler - Föreningar skulle kunna låna skollokaler gratis under kvällar och helger - Skapa nya mötesplatser - Samlingslokaler i bostadsområden - Kommunen kan möjliggöra och skapa fysiska mötesplatser till exempel genom att placera ut bänkar. 5

6 Attityd Hur skulle man kunna förbättra attityden till integration och mångfald? - Synliggöra goda exempel som finns, till exempel föreningar där man jobbar med integration. - Fler mötesplatser och informera om de mötesplatser och aktiviteter som finns. - Media bidrar ofta till att försämra attityden och sprida rädsla. - Bryta rädslan för myndigheter och polis hos nyanlända. - Bryta rädslan för nyanlända hos svenskar. - Sprida kunskap - fördomar bygger ofta på okunskap. Det är viktigt att gå ut med rätt information, här kan kommunen vara ett stöd. - Se till individen. Om man lär känna en person så ser man individen, inte en grupp. Det är lätt att säga att en grupp är si eller så. Alla personer är olika individer. För att en person handlar på ett visst sätt betyder inte det att alla andra kommer göra det. - Viktigt att nyanlända får lära sig hur det fungerar i Sverige så de får möjlighet att göra rätt. Till exempel: i Sverige röker man utomhus. Skolgården är utomhus, men man får ändå inte röka där. Det är viktigt att få lära sig de normer som gäller i landet. - Vi behöver inse att det finns många bra projekt och verksamheter runt om i kommunen. Om vi inte har en positiv attityd och tror på det vi gör, vem ska då göra det? - Ha ett seminarium gällande: Hur man kan ändra attityder - Med små, upprepade och ständiga insatser så förbättras attityder. - Omedvetet tvinga på folk en attitydförändring - Det är svårt att integreras hemifrån, människor behöver komma ut och mötas och umgås. - Hälsa på varandra - Uppmuntra och hjälpa varandra. - Värdegrund för anställda i kommunen. Tierps kommun har en viktig roll som arbetsgivare. - Det finns en småorts mentalitet som vi behöver förändra. Även om man bott på en ort i kommunen i ungefär 5-10 år så räknas man fortfarande inte som till exempel örbyhusare. Det gäller även om man är född i Sverige och har flyttat till orten från en annan del av Sverige. Känslan av att inte tillhöra. Det kan krävas att man engagerar sig inom till exempel idrotten och på så vis hittar en plats och ett sammanhang. Om det är svårt som svensk att komma in i samhället på en liten ort så måste det vara ännu svårare som nyanländ. - Att människor vågar öppnar upp och bjuda in. - Alla behöver byta attityd. Både vi och de. - Utgå från sig själv tänk om jag varit tvungen att fly. Hur hade jag velat bli bemött? 6

7 Boende Vad kan medborgarna bidra med för att integrationen i ett bostadsområde ska lyckas? Och vad kan kommunen göra? - Kommunen är utspridd och det finns en hel del glesbygd. Stora delar av året är det kallt, mörkt och människor håller sig mestadels inomhus. Det är inte de bästa förutsättningarna för integration. - Vi har bättre möjlighet att undvika segregation i Tierps kommun jämfört med kommuner i och runt stora städer eftersom det byggs långsammare här. - Mentorskap och värdskap i flerbostadshus, till exempel att någon hälsar nyinflyttade välkomna. - Ha gemensamma städdagar i bostadsområdet då alla kan träffas och städa tillsammans. - Samlingslokaler i bostadsområdena - Se till så att bostadsområdena blir inbjudande och inte så tomma. - Blandat bostadsbyggande bostadsrätter, hyresrätter och villor behöver blandas. Alla aktörer, inklusive kommunen, kan bygga mer det finns ett stort behov av bostäder. - Finns behov av billiga och små lägenheter - Det är bra om man kan sprida barn från ett och samma område till olika förskolor och skolor på de orter där det finns flera. Detta för att undvika segregation. 7

8 Språk Hur skulle man kunna underlätta för nyanlända att lära sig språket? - Språkcafé är ett bra tillfällen att öva på att prata svenska. Det behövs fler frivilliga till språkcaféer. - Starta en facebook-grupp med intresserade som vill vara språkkontakt till nyanlända. - Anordna läxhjälp på biblioteket - Pensionärer som läser böcker för barnen på förskolor. - Äldre elever som läser böcker för yngre elever. - Högstadie- och gymnasielever kan vara språkledare för nyanlända i samma ålder. De kan ha det inplanerat i sitt schema. - Språkpraktik - Praktik utifrån sin kunskap och sina förutsättningar - Vi har lika svårt att förstå nyanlända som de har att förstå oss. Teckenspråk, rörelser och mimik är språk som fungerar oavsett vilket språk man talar. - Det kan vara lättare att lära sig av vänner eller familj än SFI. - Den samhällsorientering som man får på SFI är alldeles för lite. Den är också ofta på svenska, vilket gör att den svårt att förstår. Det behöver också innehålla kommuninformation. - Det skulle ibland behövas tolkhjälp till föreningsaktiviteter. - Föreningsaktiviteter kan bli ett naturligt tillfälle att träna språket då man förenas kring ett gemensamt intresse. Till exempel spela fotboll kan man göra oavsett vilket språk man talar. - Att lära sig ett språk handlar också om motivation hos den nyanlända personen. Saknar personen motivation att lära sig så går det inte. - Det är viktigt att få börja lära sig svenska så tidigt som möjligt efter att man kommit till Sverige. Barn får börja skola och förskola innan de fått uppehållstillstånd. Vuxna får börja läsa svenska först när de fått uppehållstillstånd, det skulle vara bra om vuxna också fick börja lära sig tidigare. Mycket tid går bort i väntan på beslut från Migrationsverket. 8

9 Arbete Hur skulle man kunna skapa arbetsplatser där alla känner sig inkluderade? - Arbetsplatser är i sig integrationsskapande. En anställning eller en praktikplats ger möjlighet att få träna språket och umgås med andra. Det gör att man får nya erfarenheter och man kan växa som människa. En anställning innebär en inkomst. - Företagare måste öppna dörrarna mer. Till exempel ta emot praktikanter och erbjuda sommarjobb. - Det är idag svårt för ungdomar som vill starta eget. Det finns inget stöd att få ekonomsikt och inget redovisningsstöd. Det skulle behövas handledning och en mentor att kunna vända sig till med frågor. - Nätverk där man kan få hjälp att starta företag. - Många nyanlända startar företag. Det behövs information till nyanlända gällande att starta eget företag, inte bara gällande hur man söker ett arbete. - Företagskuvöser. Till exempel under ett år få hyra en kontorsplats med möjlighet att starta och testa att driva företag. - Sociala företag och halvsocialt företagande - Informera mer på SFI vad som gäller när man får ett arbete. Outtalade normer på en arbetsplats etc. - Arbetsmarknadsenheten (AME) på kommunen. Hur kan de vara behjälpliga? 9