BEDÖMNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FLADDERMÖSS VID HÄRJA TIDAHOLMS KOMMUN UNDERLAG FÖR ANSÖKAN PÅ UPPDRAG AV SCANERGY AB FÖR VINDKRAFT

Transkript

1 BEDÖMNING AV FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FLADDERMÖSS VID HÄRJA TIDAHOLMS KOMMUN UNDERLAG FÖR ANSÖKAN FÖR VINDKRAFT PÅ UPPDRAG AV SCANERGY AB

2 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Fältarbete och rapport: Johan Ahlén Uppdragsgivare Scanergy AB Cecilia Eckerdal Kartmaterial Erhållet från uppdragsgivaren Foton Johan Ahlén Naturcentrum AB 2 (14)

3 Innehåll INNEHÅLL...3 UPPDRAG OCH METOD...4 FLADDERMÖSS BAKGRUND...4 TIDIGARE KÄNDA UPPGIFTER...6 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FLADDERMÖSS PÅ DE PLATSER VINDKRAFTSVERKEN KOMMER ATT PLACERAS...7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FLADDERMÖSS I KRINGLIGGANDE OMRÅDEN...8 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING...10 REFERENSER...11 BILAGA 1: FLADDERMUSINVENTERING AV SPECIFIKT OMRÅDE (14)

4 Uppdrag och metod På uppdrag av Scanergy AB har Naturcentrum AB genomfört bedömning av förutsättningar för fladdermöss inom ett område vid Härja några kilometer söder om Tidaholms stad i Tidaholms kommun, Västergötland. Rapporten är tänkt att ligga som underlag för planeringen av fyra planerade vindkraftverk. Arbetet har genomförts enligt metoden Bedömning i Naturcentrums metoduppsättning Fladdermusinventering av specifikt område, se bilaga 1. I korthet innebär detta att områdets förutsättningar för fladdermöss bedöms utifrån insamlade tidigare uppgifter, flygbilder och ett fältbesök ( ) i området. Karta 1. Planerade vindkraftverk är markerade med röda, treuddiga symboler. Området som är aktuellt för vindkraftsparken framgår av karta 1. Eftersom fladdermöss rör sig ganska långa sträckor (ofta flera kilometer, vissa arter upp till en mil) från sina boplatser under vanliga jaktnätter har vi också tittat på landskapet inom några kilometer runt den planerade vindkraftsparken. Fladdermöss bakgrund Samtliga fladdermusarter i Sverige omfattas av fjärde bilagan till EU:s habitatdirektiv. Denna bilaga innehåller de djur- och växtarter gemenskapen anser vara viktiga och vilka kräver strängt skydd. Det är med andra ord förbjudet att avsiktligt döda, fånga, störa (särskilt under fortplantningstiden) samt nyttja dem i kommersiellt syfte. Det är dessutom förbjudet att förstöra eller försämra de platser där dessa arter förökar sig och rastar. Det är tillåtet att söka undantag från förbudet. Några arter omfattas också av bilaga 2 vilket innebär att medlemsländerna ska avsätta bevarandeområden och genomföra specifika skyddsåtgärder (nätverket Natura 2000). Direktivet är implementerat bland annat ge- 4 (14)

5 nom att arterna är upptagna i Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) med beteckningen N (alla arter, innebär i princip samma saker som bilaga 4 till habitatdirektivet) och B (några av de ovanligaste arterna, innebär i princip samma saker som bilaga 2 till habitatdirektivet). Sverige har också skrivit på EUROBATS, det europeiska fladdermusavtalet, vilket innebär att vi förbundit oss (Ahlén 2006, Rodrigues m.fl. 2008) att bland annat ange platser som är viktiga för fladdermössens bevarandestatus, vidta lämpliga åtgärder för att skydda fladdermöss och att trygga de bestånd som är hotade. Fladdermöss anses löpa risk att påverkas av vindkraftsetableringar, framför allt genom kollisioner (Ahlén 2003, 2007 och 2008, Eriksson 2009, Dürr 2009, Brinkmann m.fl. 2006). Vissa genomgångar har resulterat i att man till och med hävdar att känsligheten hos fladdermöss är större än den hos fåglar (Barclay 2007, Committee on Environmental Impacts of Wind Energy Projects 2007). Fladdermöss har, likt stora rovfåglar en låg reproduktionstakt och lång livslängd och en population kan därmed påverkas signifikant även av en relativt liten mortalitetsökning. En effekt av etablering av vindkraft som föreslagits i litteraturen är att fladdermöss aktivt söker upp vindkraftverk eftersom de uppfattas som jaktmiljöer till följd av att höga, uppstickande föremål tenderar att dra till sig insektkoncentrationer (s.k. hilltopping). Det är därmed relevant att studera inte bara vilka fladdermöss som förekommer inom en planerad vindkraftspark utan även vilka som finns i markerna runt omkring. Eventuellt kan vissa åtgärder minska riskerna att fladdermöss genom att vindkraftverk stängs av under vissa förutsättningar. Eftersom det inte är känt i allmänhet vilka gränser som bör gälla kan man börja med att göra vissa antaganden och sedan genom ett kontrollprogram skärpa gränserna så att de blir relevanta för det aktuella området. Fladdermöss antas utnyttja de lite högre luftlagren framför allt när det blåser ganska lite. Var gränsen går är dock inte fastslaget och sannolikt varierar den för olika arter och olika områden. Brinkmann m.fl. (2006) observerade att aktiviteten började avta först vid vindstyrkor över 7,5 m/s, medan siffror i stil med 5 eller 5,5 m/s förekommer i andra sammanhang. Den period som har mest fladdermusaktivitet är mitten av juli till mitten av augusti. De flesta fladdermöss som hittats dödade har hittats under denna period samt en bit in på hösten (september). Även i juni kan fladdermusaktiviteten vara ganska hög. Om man ska tillämpa avstängning bör man därför välja ett ganska stort tidsintervall, till exempel juni till september och en ganska hög vindstyrka, till exempel 7,5 m/s och stänga av vindkraftverken under hela natten vid dessa förhållanden. Genom att följa fladdermusaktiviteten med ett kontrollprogram kan man sedan ändra gränserna för när vindkraftverken är igång till andra vindstyrkor, tider på året eller kanske så att de är avstängda bara en del av natten. Ett kontrollprogram bör innefatta registrering av fladdermusaktivitet med ett flertal autoboxar, detektorer som placeras ut och sedan automatiskt aktiveras av ultraljud. Det bästa vore om dessa kunde placeras uppe i vindkraftverken. Boxarna samlar in ljudfiler som sedan kan användas för artbestämning, uppskattning av antal passager och tidpunkter för aktiviteten. Dessa data kan sedan 5 (14)

6 kopplas till till exempel vind- eller andra väderuppgifter. Autoboxarna bör kombineras med att man letar under vindkraftverk efter dödade fladdermöss. Man bör också, samtidigt, följa upp de jaktmiljöer som förekommer i och kring vindkraftsparken genom inventeringsbesök under lämpliga förhållanden under sommar och tidig höst. För att avgöra om sådana miljöer finns, vilka de är och vilka arter som förekommer bör en inventering göras före anläggandet av vindkraftsparken. Ett annat möjligt, för att inte säga nödvändigt, hänsyn är att man undviker värdefulla jakt- och boplatsmiljöer för fladdermöss när man väljer var kraftverken inklusive ytor som krävs för vändplaner, vägar m.m. ska placeras. Tar man för fladdermössen värdefulla miljöer i anspråk minskar sannolikheten att de kan fortleva i området. För vanliga arter leder detta sannolikt inte till någon mätbar förändring av förekomsten i länet eller landet, men för ovanligare arter, som till exempel barbastell kan varje förekomst betraktas som viktig för artens fortlevnad i länet och/eller landet. Tidigare kända uppgifter Så vitt känt har inga registrerade fladdermusobservationer tidigare gjorts inom den planerade vindkraftsparken. I Artportalen finns inga observationer inlagda. Inom en dryg mils radie från den planerade vindkraftsparken finns några lokaler som inventerats inom ramen för Länsstyrelsernas översiktliga inventeringar. Närmast i Mullsjö kommun finns lokalen Tunarp där hela 7 arter observerats. Dessa är mustaschfladdermus/brandts fladdermus, vattenfladdermus, dvärgfladdermus, nordisk fladdermus, stor fladdermus, gråskimlig fladdermus och långörad fladdermus. Av dessa är gråskimlig den ovanligaste. Den förekommer spritt men relativt sparsamt i Sverige söder om Dalälven. I Habo finns två lokaler inom dryga milen från Härjatrakten. Gäbo, strax nordväst om Habo tätort och Skämningsfors nära Vättern strax nordost om Brandstorps kyrka. På dessa platser har de vanliga arterna mustaschfladdermus/brandts fladdermus, dvärgfladdermus och nordisk fladdermus observerats. I Skämningsfors hördes dessutom långörad. I Hjo kommun, vid Munkaskog observerades mustaschfladdermus/brandts fladdermus och nordisk fladdermus vid ett besök Den enda lokal i Tidaholms kommun som undersökts och som det finns tillgängliga data ifrån är Kungslena, knappt två mil från Härja. Där noterades fem arter, bland annat gråskimlig fladdermus, men detta är knappast relevant i det här sammanhanget. 6 (14)

7 Förutsättningar för fladdermöss på de platser vindkraftsverken kommer att placeras Huvuddelen av det höjdområde där vindkraftverken föreslås placeras består av barrdominerad produktionsskog. Bestånden har ofta ganska likåldrig karaktär och är slutna. Varvat med bestånd av denna typ finns också en del hyggen, som är helt öppna miljöer och några bestånd med större andel björk. Samtliga av dessa biotoper är oftast inte särskilt goda fladdermusmiljöer. Det finns ont om ihåliga träd eller träd som i övrigt är lämpliga för kolonier eller för att söka skydd under dagtid i och det finns sällan, eller åtminstone under ganska korta perioder, insekter i tillräcklig mängd och koncentration att de blir bra jaktmarker. Området närmast kring de föreslagna vindkraftverken är alltså med största sannolikhet av lågt värde för fladdermöss. Hyggen och produktionsbestånd av tall, gran och björk vid en av de föreslagna platserna för vindkraftverk. Karta 2 visar områden som bedöms som potentiella jaktmarker för fladdermöss i landskapet kring de planerade vindkraftsverken. Som synes finns egentligen inga i den omedelbara närheten till verksplatserna. 7 (14)

8 Karta 2. De planerade vindkraftsverken (röda, trefingrade symboler) med potentiella jaktbiotoper för fladdermöss markerat med blå skuggning. Förutsättningar för fladdermöss i kringliggande områden I landskapet runt de planerade vindkraftsverken finns några platser med goda förutsättningar för fladdermöss, se karta 2. Dessa är: 1. Brokvarn. En kvarnmiljö med vattenspeglar, flera äldre ekonomibyggnader och med närhet till både sumpskog och naturbetesmarker. Byggnaderna, skogen och betesdjuren gör att det finns gott om både viloplatser (koloniplatser) och föda jaktmöjligheter. Området har goda förutsättningar för fladdermöss. Det ligger ungefär 3 km från närmaste planerade vindkraftverk och löper därmed sannolikt ingen risk för påverkan. 2. Utvängstorp-Bosarp. Kulturmarker i den västvända sluttningen på Tidans östsida. Här finns åkrar, gårdar, naturbetesmarker och lövrika bryn samt en hel del lövträd ute odlingsmark och kring gårdar. Framför allt lövträden och naturbetesmarkerna gör att förutsättningarna för fladdermöss är goda till mycket goda. Området ligger knappt 2 kilometer från närmaste vindkraftverk. Det finns inga uttalade ledlinjer upp till platserna för vindkraftverken, vilket naturligtvis inte utesluter risken att fladdermöss rör sig upp dit, men det minskar den. 3. Härja-Bäckäckra. By runt kyrka med gammal bebyggelse och naturbetesmarker både inne i byn och strax söder om den. Vid Bäckäckra och Långebergstorp finns mycket fina, delvis ädellövklädda naturbetesmarker. Särskilt denna del av området har goda till mycket goda förutsättningar att vara av värde för fladdermöss. Området ligger runt 700 meter från närmaste planerade vindkraftverk. Inga direkta ledlinjer går 8 (14)

9 upp till platserna för vindkraftverken, men avståndet är inte särskilt stort. 4. Kåremon. Några gårdar och en betesmark i sydvänt läge. Betesmarken har spridda träd och fin naturbeteskaraktär. Området har vissa förutsättningar för fladdermöss men är litet och ligger isolerat, omgivet av trivial produktionsskog. Övre, västra delen ligger endast ungefär en halv kilometer från närmaste vindkraftverk. 5. Tavelhult. En hembygdsgård med välbevarad, äldre bebyggelse och en del lövträd och lite öppen åkermark. Liksom Kåremon har detta område vissa förutsättningar för fladdermöss, men ligger isolerat från andra bra marker. Avståndet till närmaste vindkraftverk är ungefär 1,5 km. En bäck går upp mot höjderna. Kanske kan den fungera som ledlinje för flygande fladdermöss. Övriga delar av de omgivande markerna är antingen barrskog, mycket av produktionskaraktär, eller öppna åkrar. De finns ingen anledning att på förhand misstänka att där skulle finnas särskilda fladdermusvärden. Det finns heller ingen anledning att tro att något specifikt flyttstråk skulle gå genom bygden öster om Härja. Detta finns dock ingen säker kunskap om flyttförhållandena i denna del av länet. Mycket fina betesmarker vid Bäckäckra. Marker av denna typ är ofta rika på fladdermöss. 9 (14)

10 Sammanfattande bedömning Området där man planerar vindkraftsverk består av för fladdermöss trivial skog av produktionskaraktär. En bit ifrån vindkraftverken finns några områden med lite varierande förutsättningar för en värdefull fladdermusfauna. De fina områdena Brokvarn och Utvängstorp-Bosarp ligger dock på ett visst avstånd och saknar särskild kontakt med platserna för de planerade vindkraftverken. Kåremon och Tavelhult är sannolikt lite för små, även om de ser fina ut, för att vara riktigt goda fladermusmiljöer. Kvar finns då Härjaområdet som ser lovande ut ur fladdermussynpunkt och som ligger ganska nära vindkraftverken. Det är dock tveksamt om det finns någon landskaplig koppling, men detta är en bedömningsfråga som med dagens kunskapsläge inte går att säga något säkert om. Inga inventerade lokaler finns i närheten av området. De flesta som ligger inom km är måttligt artrika. En är artrik (Tunarp, med 7 arter). Den ovanligaste arten som konstaterats där är gråskimlig fladdermus. Mot bakgrund av detta bedömer vi områdets förutsättningar för fladdermöss som ganska dåliga förutom kring Härja by och även i området vid Utvängstorp-Bosarp. Risken att fladdermusvärden skadas av vindkraftverk på de utpekade platserna är sannolikt låg, men beroende av hur mycket och vilka arter som förekommer i de två områdena (Härja och Utvängstorp) och i vilken grad de flyger upp till trakterna kring vindkraftverken. Fina betesmarker i lövrikt odlingslandskap vid Bosarp, område 2 på karta (14)

11 Referenser Ahlén, I Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och Flora 97:3(14-21). Ahlén, I Handlingsprogram för skydd av fladdermusfaunan. Åtaganden enligt det europeiska fladdermusavtalet EUROBATS. Naturvårdsverket Rapport Ahlén, I Vindkraft ett hot mot fåglar och fladdermöss. Biodiverse 2008:1 (10-11). Barclay, R., Baerwald, E. & Gruver, J Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height Can. J. Zool. 85: Brinkmann, R., Schauer-Weisshahn, H. & Bontadina, F Undtersuchungen zu möglichen betriebsbedingten Auswirkungen von Windkraftanlagen auf Fledermäuse im Regierungsbezirk Freiburg. Unpubl. Forschungbericht im Auftrag des Regierungspräsidiums Freiburg, Freiburg. Committee on Environmental Impacts of Wind Energy Projects, National Research Council Environmental Impacts of Wind-Energy Projects (USA) Dürr, T Fledermausverluste an Windenergieanlagen. Daten aus der zentralen Fundkartei der Staatlichen Vogelschutzwarte im Landesumweltamt Brandenburg. Eriksson, M Fåglarna, däggdjuren och vindkraftverken. Länsstyrelsen i Västra Götalands län, rapport 2009:70. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige. ArtDatabanken, SLU, Uppsala Rodrigues, L., L. Bach, M.-J. Dubourg-Savage, J. Goodwin & C. Harbusch Guidelines for consideration of bats in wind farm projects. EUROBATS Publication Series No. 3 (English version). UNEP/ EUROBATS Secretariat, Bonn, Tyskland 11 (14)

12 Bilaga 1: Fladdermusinventering av specifikt område Denna form av fladdermusinventering är utarbetad efter riktlinjer från EUROBATS (det europeiska avtalet om skydd av fladdermusfaunan, under Bonnkonventionen) och efter samråd med ledande expertis på artbestämning och metodval för fladdermusstudier. Syftet med undersökningstypen är att ta reda på fladdermusfaunans sammansättning och dess användande av landskapet inom ett område på upp till ett tiotal kvadratkilometer. Resultatet kan t ex användas som underlag för planering och miljökonsekvensbeskrivning av vindkraftsetableringar, vägprojekt, kommunal detaljplaneläggning, tillståndsärenden m.m. Arbetet kan inledas med en bedömning av undersökningsbehov och förutsättningar för fladdermusfauna. Resultatet från detta alternativ kan användas som underlag för samråd och i vissa fall som underlag för tillståndsansökan. Bedömningen har fördelen att den kan utföras när som helst under året och därmed kan ge åtminstone ett preliminärt underlagsmaterial att arbeta utifrån. Inventeringen är en fördjupning och kan göras utifrån resultaten från en bedömning av förutsättningarna för fladdermusfaunan eller som ett fristående uppdrag. Görs den med bedömningen som grund blir tidsåtgången något kortare eftersom förarbete och viss redovisning då redan är gjord. Resultat för detta alternativ kan användas som underlag för tillståndsansökan. Bedömning Genom ett fältbesök och insamling av tillgängliga fakta görs en bedömning av områdets förutsättningar för fladdermöss och var eventuella fördjupade inventeringsinsatser bör sättas in. Detta steg rekommenderas som en första insats för att bedöma om ett område är värdefullt för fladdermöss. Arbetet innefattar följande: Uppgifter om vilka arter som förekommer och var de har observerats inhämtas från ArtDatabanken och artportalen samt eventuellt från andra aktiva chiropterologer (fladdermusskådare). Information av detta slag saknas mycket ofta och får därför ofta sökas inom ett område med ganska väl tilltagen radie. Analys av flygbilder och tillgänglig kunskap avseende skyddsvärda biotoper för att identifiera vilka områden och möjliga ledlinjer i landskapet som bör undersökas närmare. Ett fältbesök görs där möjliga fladdermusmiljöer karteras. Förutsättningar för till exempel övervintring, flytt och jaktmiljöer undersöks översiktligt. Analys i en kort rapport. Rekommendation till eventuella fördjupningar. 12 (14)

13 Resultat Resultat levereras i en kortfattad rapport som beskriver områdets förutsättningar för fladdermöss och vad som är känt om faunan. En bedömning görs där området indelas i en av följande klasser: I. Trivialt område med mycket dåliga förutsättningar för fladdermusfaunan. Ingen fördjupning rekommenderas. II. Normalt till värdefullt område. I eller i närheten av området finns platser som kan hysa värden för fladdermöss. Eventuellt går möjliga stråk för flytt eller dagliga rörelser genom området. Rapporteringen ger i detta fall rekommendation om var fördjupade studier bör sättas in och vad de bör inriktas på. I många fall innebär detta att en inventering (se nedan) bör utföras. III. Mycket värdefullt område. Ett område med känd, mycket värdefull fladdermusfauna. Områden där man på förhand kan bedöma att följderna för fladdermusfaunan riskerar att bli allvarliga förs hit. Tidsåtgång Förarbetet tar en dag i anspråk, besök i fält en till två dagar och redovisning av resultaten i kort rapport enligt ovan tar en till två dagar. Total tidsåtgång är två till fem dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning. Alternativet kan utföras under hela året under förutsättning att vägar och skogsbilvägar är framkomliga. Artinventering Detta alternativ rekommenderas för områden som sannolikt hyser en värdefull fladdermusfauna och/eller vid exploateringar där konsekvenser för fladdermöss kan bli påtagliga. Om det inte tidigare är gjort inleds arbetet med kartstudium och eftersök av tillgänglig information om fladdermusfaunan. Området besöks en till tre kvällar under den tid när fladdermössen lever i kolonier, d v s i juni till början av augusti. Antalet individer är då som störst, liksom möjligheten att hitta känsliga arter. Ytterligare ett till två besök görs sedan under sensommar till tidig höst, augusti till september, då flytt pågår och fladdermössen har brutit upp från kolonierna och sökt sig till nya områden med rik insektproduktion för att äta upp sig inför vintern. Det är viktigt att täcka in båda dessa delar av fladdermössens årscykel eftersom användningen av landskapet kan skilja sig avsevärt. Ett område med triviala arter under högsommaren kan ändå vara viktigt för fladdermössen inom ett stort område under sensommar eller höst. Inventeraren är utrustad med en ultraljudsdetektor, en apparat som gör fladdermössens ultraljudsläten hörbara för det mänskliga örat. Observationer dokumenteras genom inspelning av lätena samman med inspelade kommentarer angående flyktsätt, utseende m m. 13 (14)

14 Vid samtliga besök används dessutom så kallade autoboxar, apparatur som placeras ut på strategiskt valda platser och som automatiskt spelar in fladdermusläten. Dessa läten, tillsammans med dem som spelats in med den handhållna detektorn analyseras sedan med hjälp av ett ljudprogram för att säkra dokumentationen och för att avgöra artbestämningar i svårare fall. Metoden kräver mycket goda artkunskaper för att kunna säkerställda fynd av de mest svåridentifierade arterna. Resultat Inventeringen presenteras med kartor där fynd av fladdermöss eller av intressanta miljöer redovisas. I text ges en beskrivning av vilka arter som förekommer och var de observerats samt vilka delar av det inventerade området som har betydelse för fladdermössen, som jaktområden, övervintringsplatser, möjliga koloniplatser och flyktstråk vid dagliga rörelser och migration (flyttning). Tidsåtgång För ett område där biotopsammansättning och storlek gör det möjligt att under en natt avsöka större delen av de för fladdermöss intressanta miljöerna och möjliga flyktstråken åtgår tre till fem fältdagar, fördelade över perioden juni till september. Förarbete tar en dag och sammanställning av resultaten tar tre till fyra dagar. I art- och individrika miljöer åtgår också en dag för ljudanalys. Om bedömning genomförts behövs inget förarbete för detta steg och tiden för rapportskrivning förkortas också något. Total tidsåtgång är sex till tio dagar beroende på områdets storlek och biotopsammansättning samt om förarbetet genomförts tidigare 14 (14)