Riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner - ett praktiskt exempel

Transkript

1 Riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner - ett praktiskt exempel Lena Antti, Univ lektor, nämndsledamot TFN, LTUs Bologna grundutbildningsgrupp Helena Johnsson, Univ lektor, programkoordinator Civing Arkitektur Bakgrund Bland universitet och högskolor pågår idag ett omfattande arbete med att införa en utbildningsstruktur enligt Bolognadeklarationen (med de övergripande målen att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas attraktionskraft som utbildningsregion). Detta arbete har föregåtts av Utbildningsdepartementets uppdrag att bl a se över vissa examensfrågor i högskolan (Magisterexamen i internationell belysning, Ds 2003:4), generella principer för hur omfattning och mål i utbildningar bör formuleras (Högre utbildning i utveckling Bolognaprocessen i svensk belysning, Ds 2004:2) samt regeringens högskoleproposition (Ny värld ny högskola, 2004/05:162) där förslag över Sveriges anpassning till Bolognaprocessen lades fram. Parallellt med detta har LTU utarbetat en modell för hur vi lokalt ska möta och förbereda oss för de kommande förändringar som Bolognaanpassning innebär (Projektrapport : Bolognautveckling vid LTU utbildning på grund- och avancerad nivå). En hel del arbete återstår dock, t ex riktlinjer för nivåindelning av kurser, speciellt hur progressionen ska beskrivas och huruvida LTU skall anta ECTS-betygskala eller inte. De förändringar som beskrivs i denna presentation fokuserar på målformuleringar i kursplaner samt på den s k målmatrisen, ett kvalitetssäkrande hjälpverktyg vid arbetet med utbildningsplaner. Förväntade studieresultat LTUs pågående arbete med kunskapsbyggande överensstämmer mycket väl med Bolognaintentionerna kring kvalitetssäkring av utbildningar. Perpektivändringen från undervisning till lärande börjar alltmer vinna gehör även hos lärare som inte forskar eller är speciellt engagerade i pedagogisk utveckling. Utveckling av metoder som gynnar djupinlärning sker också sedan något år tillbaka på några av de prestigefyllda ingenjörsutbildningarna vid M.I.T i Boston (det s k CDIOkonceptet). Begreppet förväntade studieresultat (learning outcomes) beskrivs i olika Bolognadokument som en mycket betydelsefull byggsten för att främja transparens i den europeiska referensramen (qualification framework) för jämförbara och förenliga kvalifikationer eller examina. Begreppet förekommer ganska ofta i engelskspråkiga dokument om Bolognaprocessen, t ex i följande citat: Learning outcomes are statements of what a learner is expected to know, understand and/or be able to do at the end of a period of learning. (A framework for Qualifications of the EHEA 1 ) Learning outcomes represent a change in emphasis from teaching to learning typified by what is known as the adoption of a student-centered approach, as opposed to the more traditional, teacher-centered viewpoint. Student-centered learning produces a focus on the teaching learning assessment relationships and the fundamental links between the design, delivery, assessment and measurement of learning. (A framework for Qualifications of the EHEA) 1 EHEA The European Higher Education Area (Europeiskt område för högre utbildning i Bolognadeklarationen) 1 (6)

2 The quality assurance of programmes and awards are expected to include: - development and publication of explicit intended outcomes; Student assessment procedures are expected to: - be designed to measure the achievement of the intended learning outcomes and other programme objectives; (Standard and Guidelines for Quality Assurance in the EHEA) I regeringens proposition står också att läsa: Förväntade studieresultat (learning outcomes) är ett centralt begrepp inom högskolepedagogiken och ett nyckelbegrepp inom Bolognaprocessen. Begreppet förväntade studieresultat används på alla nivåer, från de beskrivningar av varje nivå som fastslagits inom ramen för Bolognasamarbetet till enskilda kurser. Den grundläggande principen är i korthet att planeringen av kurser och utbildningar skall ske utifrån beskrivningar av de kunskaper som studenterna förväntas ha tillägnat sig i slutet av kursen eller utbildningen. Kunskap innefattar i det här sammanhanget flera olika kunskapsformer, såsom faktakunskaper, förståelse, förtrogenhet och färdigheter. Konsekvensen av denna perspektivförskjutning från undervisning till lärande är att alla kurs- och utbildningsplaner vid LTU ska ses över så att det tydligt framgår för studenter, lärare och framtida arbetsgivare vilka förväntade studieresultat i form av faktakunskaper, förståelse, förtrogenhet och färdigheter, som studenten ska ha erhållit efter en kurs eller en utbildning. En hel del av våra kursplaner har redan, ofta i samband med kunskapsbyggarkursen, omformulerats i enlighet med dessa intentioner. Beslutade riktlinjer för kursplaner och utbildningsplaner Vid LTU försöker vi nu i samband med samtliga nämnders beslut (mars 2006) för första gången bygga in pedagogiska strategier och sätt att tänka i universitetets administrativa rutiner. Pedagogiskt utvecklingsarbete är skört och kan lätt raseras (Gibbs workshop vid LTU, 1997), så ett sätt att få det mera robust är att bygga in det i de administrativa rutinerna. En kursplanemall med medföljande instruktioner har därför tagits fram, beslutats av nämnderna, och ska nu implementeras för samtliga av LTUs kurser, bilaga 1. I kvalitetssäkrande syfte och i enlighet med Bolognaanpassningen har också en s k målmatris tagits fram, bilaga 2. Tanken är att den ska användas som ett hjälpverktyg i program-/arenakoordinatorers planering och överblick av utbildningar. Det är ett sätt att styra och kontrollera i vilka av utbildningens kurser som de olika kunskaperna och färdigheterna behandlas eller tränas och som leder till den kompetens som är formulerad i examensmålen. Denna ifyllda målmatris skall finnas tillgänglig på webben i anslutning till utbildningens examensbeskrivning och utbildningsplan. Presentationens syfte Under presentationen kommer vi att presentera bakgrunden till det arbete som vi påbörjat kring omformulering av kursplaner. Mallen för kursplaner och målmatris presenteras och exemplifieras. Vi ser fram emot en bra dialog med frågor, synpunkter, kommentarer och gärna förbättringsförslag till dessa. Lena och Helena inför KB-dagen 7 juni (6)

3 M A L L- kursplan BILAGA 1 Obs detta är ett juridiskt dokument som bör ha en varaktighet över ett antal år. Det kan därför vara fördelaktigt att planen är kort och övergripande. Kursplanen kompletteras med en mer detaljerad studiehandledning där förändringar kan göras inom ramen för kursplanen. Kurskod Kursnamn svenska Antal poäng Ämne: (SCB) Djup Kursnamn engelska Antal ECTS Betygsskala: Nivå Kontaktperson: E-post: Examinator: Kursen fastställd/senast reviderad och övergångsbestämmelser: Kursen förutsätter förkunskaper motsvarande: Uttryck förkunskaperna som specifikt ämnesinnehåll, metoder, färdigheter etc., inte bara som namn på tidigare kurser. Syfte/mål: Målen ska uttrycka vad studenten ska kunna (göra) som resultat av kursen. Det kan vara en bra idé att vid formulering av målen också ha beskrivningen av examinationen i åtanke. Övergripande mål skrivs här i studiehandledningen anges de preciserade målen. Det är studenternas lärande som skall vara i fokus för lärarens intresse när målen formuleras. Kursinnehåll: Här anges kursens innehåll, vilka verktyg som används (programvara eller dyl.) Genomförande: (Undervisning): Beskriv vilket arbete studenterna ska göra i kursen för att nå målen. Beskriv vilka färdigheter som tränas t ex muntlig/skriftlig presentation, projektarbete, grupparbete/samarbete, öppna problemställningar, laborativt arbete, företags-/kommunanknutet arbete, etc. Kontrollera att de rätta förkunskaperna är formulerade (för progressionen). Examination Beskriv vad studenterna ska göra för att visa att de uppnått målen. Beskriv examinationsmoment och betygsskala. I studiehandledningen anges hur betyget bestäms och hur examinationen stödjer studenterna att göra en jämn och realistisk tidsplanering under kursen (t ex kontinuerlig uppföljning, stopptider för inlämningsuppgifter, mm). Kontrollera att examinationen verkligen mäter att kursens mål uppfylls (validitet). Litteraturen fastställd: Här anges ett datum Litteratur: Här anges den litteratur som ska användas eller som senast användes. Om ändring av kurslitteratur planeras införs genast en notering om detta och då litteraturen är fastställd anges denna senast 3 veckor före kursstart. Övrigt: Inför Bolognaanpassning anges här kursens nivå och progression, dvs. grundnivå eller avancerad nivå. Progressionen anges i enlighet med framtagna direktiv under Länk till kursens hemsida med studiehandledningen 3 (6)

4 BILAGA 1 Förtydliganden/Instruktioner till kursansvarig, examinator: (baseras på Graham Gibbs, vårt eget kunskapsbyggande - Anders Söderlund, Brit Rönnbäck & Kristina Edström, pedagogiska konsulter KTH, CDIOs koncept. Nedanstående är delvis författat av Kristina Edström) MÅL Kursens mål ska ligga till grund för undervisning och examination. Målen skall konkretisera det som står i 9 HF och i övrigt också konkretisera den/de utbildning/ar den bedrivs inom och också den vision vi har vid LTU (se KB-kursen, moduler i Lärarportalen och Fronter). Målen skall vara utgångspunkt både för uppföljning och för kvalitetssäkring. Formulera mål som resultat I kursplanen anges 3-8 övergripande mål medan preciserade mål anges i en studiehandledning. Man behöver alltså inte ha med precis allt i kursplanen. I studiehandledningen närmar man sig den konkreta nivå som är vägledningen för hur examinationen utformas i detalj. Därför ska målen beskriva vad studenten kan göra som resultat av kursen. Fokus ligger alltså på lärandets utfall. Använd aktiva verb: Studenten ska kunna beskriva, ge exempel på, förklara, formulera, uppskatta, beräkna, lösa, tillämpa, välja, motivera, utforma, tolka, planera, utvärdera, avgöra. Det räcker alltså inte att beskriva kursens innehåll, vad som lärs ut. Ibland ser man mål som egentligen beskriver innehållet. Se upp för formuleringar som kursen ska ge en introduktion till, eller studenten ska förstå och sedan en uppräkning av innehållet. Undvik helt att använda ordet förstå, förståelse är inte direkt observerbart. Vi behöver yttre indikationer (prestationer) på ett inre tillstånd (förståelse). För det andra kan man förstå på så många olika nivåer. Vi ser att en ettåring förstår magnetism när hon kan flytta magneterna på kylskåpet, men en student i fysikkursen förstår magnetism på en mer avancerad nivå, vilket hon kan visa med mer avancerade prestationer. Beskriv därför i stället vad studenten bör kunna uppvisa för observerbara prestationer som bevis på att hon/han har uppnått förståelse på den nivå som krävs i kursen. (Ovanstående stycke exkluderat i förtydligande/instruktion i beslut av SNL ). Målen ska uttryckas övergripande nog för att beskriva centrala kunskaper och färdigheter, men samtidigt vara tillräckligt specifika för att ligga till grund för undervisning och examination. Det ska gå att bedöma när målen är uppfyllda, de bör alltså beskriva vad examinator godkänner som bevis för att studenten har uppnått målen. Många lärare vill ange både ett långsiktigt syfte och de konkret mätbara målen. En möjlighet är att dela upp i övergripande mål (riktmärket i horisonten) och mätbara mål (strecket på marken så långt studenten ska nå i den här kursen). Alla mål ska vara explicita. Redovisa både de ämnesmässiga målen och mål för generella färdigheter. Med generella färdigheter avses färdigheter utöver de ämnesspecifika kunskaperna. Sträva efter att explicit uttrycka alla kursens mål, även sådant som tidigare funnits med på köpet. Varje kurs ska, utöver de ämnesmässiga målen, utveckla 4 (6)

5 studenternas förmåga i åtminstone någon annan färdighet. Program-/arenakoordinator samordnar och tilldelar kurser särskilt ansvar att undervisa och examinera generella färdigheter. Observera dock, att det finns en del "generiska" mål i de flesta utbildningar som kan vara svåra att finna någon bra form att mäta objektivt - förmåga att leda, t.ex. - men för den skull bör man ju inte avstå från att ha med sådana mål. Ibland kan det väl också röra sig om sådant som ska "genomsyra" en utbildning, men kanske inte solklart hör hemma i en särskild kurs. - Det bör man ju också tänka över om det är något som ska formuleras tydligt och i vilka kurser det ska ske... De viktigaste generella färdigheterna i utbildningsprogrammet kan vara: muntlig och skriftlig (även grafisk) kommunikation på svenska och engelska förmåga att arbeta effektivt i olika grupper, nätverk och projekt, som medarbetare och ledare, planering av tid och resurser informationskompetens helhetstänkande teknik och samhälle etik Observera att vi här talar om färdigheter, något som studenterna aktivt måste arbeta med. Varning för att som enda åtgärd exempelvis lägga in en föreläsning om rapportskrivning, eller att i förväg föreläsa om alla kända teorier om gruppdynamik det är som att föreläsa om simning ungefär. Bästa sättet att utveckla dessa färdigheter är genom erfarenhet och reflektion. Först när det finns egen erfarenhet är studenterna mottagliga för teori. Tips (som föreslås läggas ut i Fronter med tillgänglighet för alla lärare): SOLOtaxonomin (Biggs John, Teaching for Quality Learning at University, 2nd ed, 2003) och Nils Trowalds taxonomi (förenkling av Bloom) kan användas vid formulering av mål samt också goda exempel från andra universitet. EXAMINATION Det är viktigt att examinationen stämmer överens med målen. Tänk på att variera examinationsformer. Se vad Nils Trowald säger om examinationsformer. FÖRKUNSKAPSKRAV Det ska gå att utläsa vilka kunskaper och färdigheter (t ex metoder) som verkligen utnyttjas i kursen. Generella färdigheter som rapportskrivning, projektplanering, teknisk litteratur på engelska, ska också ingå. Ange också röda trådar, överenskommelser mellan kurser. Kurser får inte ha några dolda förkunskapskrav av typen alla har väl trimmat sin moppe/gjort en hemsida/byggt en friggebod. Koppling till senare kurser Redogör för vilka fortsättningskurser eller ämnesområden som bygger direkt på denna kurs. Stäm av med program-/arenakoordinator! Vilka förkunskaper måste kursen ge studenterna inför andra kurser? ÖVRIGT Det ska alltid finnas ett komplement till kursplanen i form av en studiehandledning. Denna ska vara tillgänglig för studenterna på webben. 5 (6)

6 6 (6) BILAGA 2