Gemensam medie- och kommunikationsplan för länsstyrelserna inom Mellersta rovdjursförvaltningsområdet

Transkript

1 1(9) Sten Renglin Presschef Direkt: Mellersta rovdjursförvaltningsområdet Gemensam medie- och kommunikationsplan för länsstyrelserna inom Mellersta rovdjursförvaltningsområdet beslutade Samverkansrådet att pressansvariga i länen ska utarbeta förslag till övergripande medie- och kommunikationsplan och utsåg Sten Renglin att vara sammankallande. Förslaget är framtaget efter diskussioner mellan alla (åtta) berörda länsstyrelser. Vid det sista mötet då förslaget fastslogs deltog alla utom Uppsala och Dalarna. Sten Renglin vid Länsstyrelsen i Örebro län har varit sammankallande och sekreterare. Beslut Mellersta rovdjursförvaltningsområdet beslutar att ställa sig bakom denna Medie- och kommunikationsplan och föreslår att de berörda länsstyrelserna fortsätter att samarbeta i enlighet med planens strategiska råd och kommunikationsaktiviteter. Syfte Syftet med gemensam medie- och kommunikationsplan för länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet är att ge stöd till länsstyrelsernas handläggning och kommunikation och få ett likartat arbetssätt, vilket ger en ökad kostnadseffektivitet och större förutsättningar att framgångsrikt hantera svåra kommunikationssituationer. Mål - att förstärka förtroendet hos allmänhet och beslutsfattare för länsstyrelsernas insatser inom den nya svenska rovdjurspolitiken. - att massmedia, medborgare, beslutsfattare och andra aktörer har en positiv uppfattning om hur länsstyrelserna hanterar rovdjursfrågan. Bakgrund Sommaren 2009 antog Sveriges riksdag en rovdjurspolitik, baserad på propositionen En ny rovdjursförvaltning. Länsstyrelserna har av regering och riksdag fått en huvudroll i genomförandet av den nya politiken. Länsstyrelserna bör få ett utvidgat ansvar för förvaltningen av rovdjuren. Därför bör Naturvårdsverket få delegera till länsstyrelsen att fatta beslut om licensjakt och skyddsjakt efter björn, varg, järv och lodjur. En sådan delegation av POSTADRESS GATUADRESS TELEFON E-POST INTERNET ORG NR ÖREBRO Stortorget orebro@lansstyrelsen.se

2 2(9) beslutsmakten bör gälla samtliga beslut om licensjakt och skyddsjakt efter arter som förekommer i antal som överstiger de nationella miniminivåerna. Prop. 2008/09:210. Motiven till det utökade uppdraget till länsstyrelserna finns i följande motivering från samma proposition: Vägen till bättre samexistens mellan människor och rovdjur börjar i beslut om förvaltningen av rovdjursstammarna. Ett regionaliserat ansvar med lokalt inflytande och med möjlighet att ansvara för rovdjursstammarnas utveckling är avgörande verktyg för att nå ett brett stöd för rovdjurspolitiken och för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för samexistens mellan människor och rovdjur. Beslut om förvaltningen ska även i fortsättningen ske på ett ansvarsfullt sätt, men besluten bör i högre grad än hittills fattas närmare de människor som lever i rovdjurens närhet. Prop. 2008/09:210. Vargar och björnar är knappast något enskilt stort samhällsproblem, men ändå väcker jakt eller inte jakt mycket starka känslor, vilka tenderar att dela upp rovdjurstäta län i två poler, allt längre ifrån varandra. Detta i sig riskerar att bli ett stort problem som äventyrar förtroendet för myndigheternas hantering av frågorna runt rovdjurspolitiken. Det mediala intresset är mycket stort. Det gäller såväl massmedia som inom de sociala medierna. Medborgares, aktörers och beslutsfattares uppfattning av hur länsstyrelsen hanterar de nya uppdragen och engagemangen styrs av den bild som massmedia förmedlar. En negativ bild av länsstyrelsen i ett massmedialt ämne kastar skugga över hela myndigheten, rent av alla myndigheter. Mot den bakgrunden är det värdefullt att länsstyrelserna skapar en strategi för mediehantering innan de kommande besluten i Samverkansråd Mellersta rovdjursförvaltningsområdet och länens Viltförvaltningsdelegationer. Länsstyrelsernas förtroendekapital Regeringens och riksdagens idé med den nya rovdjursförvaltningen, inom vilken länsstyrelserna har en utvidgad roll, är att stärka det lokala inflytandet och härigenom få ett brett stöd för rovdjurspolitiken En stor del av länsstyrelsernas förtroendekapital består i att myndigheterna befinner sig närmare intressenter och aktörer såväl geografiskt som vad gäller att beakta lokala och regionala skillnader.

3 3(9) De olika länsstyrelserna kan dock inte tillämpa den svenska rovdjurspolitiken olika i olika delar av Sverige. Förvaltningen förutsätter en samsyn och ett samarbete över länsgränserna. Detta gör länsstyrelsernas hantering av vilt- och rovdjur till en svår uppgift, men helt i linje med vad Länsstyrelsen står för enligt länsstyrelseinstruktionen:. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Balansgången mellan å ena sidan verka regionalt men med nationella mål, ställer höga krav på kommunikationsarbetet. Detta bör därför genomsyras av samarbeten över länsgränserna, samsyn, likartade rutiner, erfarenhetsutbyten och snabba återkopplingar. Men arbetet måste också ha ett avvägt utrymme för hänsyn till särskilda regionala eller lokala förhållanden Eftersom det finns en ambition att hanteringen av frågorna ska genomsyras av samsyn mellan länen, är det också viktigt att man gemensamt kan utforma kommunikations- och mediestrategiska råd för länen i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet. Hur jobbar vi idag För att kunna sammanställa praktiska råd till alla som har informationsuppdrag inom vilt- och rovdjursförvaltning på länsstyrelserna i mellersta området, samlar vi in uppgifter från resp. länsstyrelse. Härigenom får vi automatiskt erfarenhetsutbyte och förslag på hur vi praktiskt kan möta massmedia. Enkät 1 Hur är informationsflödet vid exempelvis tamdjursangrepp från varg eller annat rovdjur? Vem uttalar sig i massmedia om händelsen? 1 Sex av åtta länsstyrelser har svarat på enkäten. Svaren ger för handen att länsstyrelserna i Mellansverige har likartat förhållningssätt för sin mediehantering i rovdjursfrågor.

4 4(9) Hur snabbt går länsstyrelsen ut till massmedia vid en spektakulär händelse? Hur går information till massmedia ut: Läggs pressmeddelandet ut på gemensamma hemsidan, lansstyrelsen.se Skickas pressmeddelandet till andra länsstyrelser? Skickas pressinformationen till Naturvårdsverket? Skickas pres meddelandet till regeringskansliet Vilka är utbildade i massmediehantering i ärendekedjan på länsstyrelsen Har länsstyrelsen haft särskilda, allmänna informationsmöten med massmedia kring rovdjursfrågor det senaste året? Har länsstyrelsen arrangerat presskonferens det senaste året med anledning av särskild rovdjurshändelse? Vilken/vilka inom länsstyrelsen ringer bevakande reportrar för att få information/nyheter inom rov/vilt? Hur informerar länsstyrelsen andra länsstyrelser vid medialt intressanta händelser Hur informeras länsledning om spektakulära händelser: Hur snabbt informeras länsledning Har länsstyrelsen nyhetsagent/omvärldsbevakning för att följa vad medier skriver om länsstyrelsen och rovdjur i sådana fall vilken? Enkätsvaren är inte att betrakta som någon djupanalys av hur vi hanterar massmedia på länsstyrelserna, men det finns (minst) två tydliga tendenser som vi kan dra slutsatser från: 1) Avsaknaden av tydliga rutiner för hur vi briefar varandra över länsgränserna omkring en specifik händelse/ beslut. 2) Länsstyrelserna använder sig inte av skolan att ha en fast presstalesman, utan den som äger ärendet i detta fall besiktningsman/naturbevakare/handläggare frontas mot massmedia vid händelser. Medieanalys Länsstyrelsen i Örebro län (David Samuelsson, praktikant från Karlstads Universitet) har gjort en medieanalys från ett typisk, svårt vargärende i Örebro län. Vid licensjakt mot varg skedde en överskjutning en varg för mycket påsköts. Den överlevde och vandrade över länsgränsen mot Värmland. Utifrån medieanalysen (bifogas i eget dokument) kan vi dra tre slutsatser:

5 5(9) 1) Beskrivningen av händelsen som källan (Länsstyrelsens pressmeddelande) gjorde blev den gällande bilden vad som inträffat. Länsstyrelsen behöll därigenom informationsinitiativet. 2) Händelsen blev snabbt en riksnyhet. Medieintresset tornade upp sig mycket snabbt och starkt, likt en storm, men mojnade lika snabbt. 3) Utifrån frågorna som medier ställde till oss (källan) kunde vi konstatera att det lätt uppstår spekulationer och rykten som måste kollas och snabbt dementeras. Kommunikationsplan Hur vi (länsstyrelserna i mellersta rovdjursförvaltningsområdet) bör jobba tillsammans i den nya rovdjurspolitiken Planen innehåller i första hand aktiviteter som förhåller sig till medier. Men aktiviteterna måste stödjas av genomtänkta och aktiva insatser inom såväl intern och extern kommunikation på resp. länsstyrelse. Varje länsstyrelse ansvarar för sin strategi och sitt kommunikationsarbete. När det gäller rovdjursfrågor så finns det en gemensam plattform genom Mellersta rovdjursförvaltningsområdet som berör åtta län. Det finns uppenbara fördelar med att de åtta länsstyrelserna inom mellersta området har en samsyn kring rovdjurs- och viltuppdragen och bör samarbeta för nå målen, som t.ex.: Möjlighet att verka mer kostnadseffektivt. Möjlighet att agera mer kraftfullt. Möjlighet till mer resurser. Möjlighet att verka mer trovärdigt och förtroendefullt. Ingen kedja är starkare än den svagaste länken och i arbetet med rovdjursfrågorna är många medarbetare på olika nivåer involverade. Därför är det viktigt att strategin och kommunikationsplanen tar sin utgångspunkt i att stärka och utveckla det interna samarbetet. Likväl som vi vill skapa förtroende gentemot våra målgrupper måste vi skapa förtroende och förståelse för varandras roller inom organisationen. Det är också viktigt att vi tar hänsyn till att det finns regionala skillnader, både geografiskt och organisatoriskt. Trots att vi ska samarbeta bör det faktiska arbetet skötas i vår vardag och inte i centraliserad form. Målgrupper Målgrupperna för länsstyrelsernas kommunikationsinsatser inom rovdjursförvaltningen är utan att ange vilka som är direkta eller indirekta massmedia, medborgare, centrala beslutsfattare och de intressegrupper som kan representera de samhällsintressen som beskrivs

6 6(9) i regeringens proposition 2008:09:210 En ny rovdjursförvaltning. Dessa kan sammanfattas i de intressen som resp. läns Viltförvaltningsdelegation ska representera 2 samt allmänhet i rovdjursområdena. Kommunikativa mål Länsinvånarna ska ha kännedom om rovdjurssituationen i länet, utan att behöva vara insatta i detaljer. Länsinvånarna ska allmänt inte behöva känna ovederhäftig rädsla för rovdjur Massmedier ska förses med information så att de har sakligt underlag för reportage och artiklar om rovdjur Det ska finnas tillgång till saklig och lättläst information om rovdjur, regler m.m. så att skolor, allmänhet m.fl. snabbt kan få svar på relevanta frågor. Ledamöterna och ersättarna i länens Viltförvaltningsdelegation ska snabbt få tillgång till samma information som ges till massmedier. När massmedia rapporterar om en större händelse med rovdjur ska det i massmedia upplevas som självklart att länsstyrelsens sakkunnighet bekräftar eller beskriver händelsen. (på samma sätt som att polisen bekräftar en kriminalnyhet) Budskap Budskapet i varje kommunikationsinsats ska vara genomtänkt och anpassat till varje situation (motiv). Budskapet ska alltid utgå från Länsstyrelsens uppdrag eller uppgift inom aktuell situation. Länsstyrelsernas informationsinsatser ska kännetecknas av saklighet och fakta och grunda sig på de uppdrag länsstyrelsen har i den svenska rovdjurspolitiken. Länsstyrelsen ska snabbt agera för att dementera felaktiga påståenden eller uppgifter som riskerar att prägla en rapportering av en händelse med rovdjur. När det gäller debatter, tyckanden eller inlägg så ska detta i första hand prövas av Landshövdingen/länsledningen med hjälp av pressansvarig om det görs i Länsstyrelsens eller Viltförvaltningsdelegationens namn. Kommunikationsplanen har inga befogenheter att upphäva meddelarfrihet, tryckfrihet eller andra grundlagsskyddade rättigheter. 2 Jakt- och viltvårdsintresset, naturvårdsintresset friluftsintresset ägare och brukare av jordbruksmark, lokalt näringsliv och turism, tamdjursägare skogsnäringen, yrkesfisket, politiker

7 7(9) Vem ska uttala sig? Varje länsstyrelse bestämmer själva vilka rutiner man har när det gäller vem som uttalar sig i mediesituationer. En gemensam tendens bland de berörda länsstyrelserna är att den som arbetar med frågan och har mest kunskap i ämnet är den som representerar myndigheten i media. Snabb och relevant information Att uttala sig är dock inte alltid samma sak som att ge medierna snabb och relevant information. Detta arbete hanteras i regel av informations/pressansvariga. Det är därför viktigt att länsstyrelserna har resurser, rutiner och organisation för att snabbt ge svar och service till media. Pressmeddelanden snabbt, kort och begripligt Snabbt, kort och lättöverskådliga pressmeddelande är av erfarenhet ofta en bra källa för massmedia vid en händelse. Meddelandet bör utformas så att den kan användas i massmediernas hantering utan större ändringar. Budskapen bör inte vara för många och utgå från länsstyrelsernas uppdrag i rovdjurspolitiken. Särskilda mottagningslistor utifrån olika situationer ska finnas och vara lättillgängliga för snabba utskick. Om inte meddelandet kommer ut tillräckligt snabbt är risken att någon annan tar initiativet, Pressmeddelandet bör skickas för kännedom till andra aktörer, exempelvis andra länsstyrelser, naturvårdsverket och viltförvaltningsdelegationens intressenter. Talespunkter sammanfattar och sätter gränser Vid en massmedialt intressant händelse uppstår spekulationer och rykten. Reportrar söker svar hos många och söker vidare när kontaktpersonen inte är tillgänglig. Många uttalar sig, varför det är av stor vikt att myndigheten har en gemensam linje i informationen. Presschef eller motsvarande bör i samråd med andra ansvariga snabbt göra korta s.k. talespunkter som sammanfattar vår version av händelsen och begränsar innehållet i vad vi ska uttala oss om. Behåll informationsinitiativet! Pressansvarig eller motsvarande kan härigenom se till så att länsstyrelsen behåller initiativet i mediebehandlingen och fördela ordet så att rätt person inom myndigheten uttalar sig och bedömer om denne är den ansvarige handläggaren, naturbevakaren, besiktningsmannen eller rent av landshövdingen.

8 8(9) Träning i mediesituationer Det är i detta sammanhangen mycket viktigt att de som uttalar sig tränas i mediekommunikation. Aktiviteter konkreta åtgärder Kommunikationsinsatserna ska alltid göras i samförstånd eller samarbete mellan berörda handläggare och informationsenheter eller motsvarande och med största möjliga interna förankring. Vad Detaljer Vem ansvarar Utbildning/träning i Delvis gemensam Sten R i Örebro har mediehantering utbildning i mediehantering ansökt Skapa rutiner för information vid händelser Möten med intressenter, VFD m.fl Ansökan om medel är inlämnad hos naturvårdsverket En enkel att-göra-lista ska finnas på varje berörd infoavdelning eller motsv. Lista tas fram på rutiner om vilka som ska informeras etc. Viltförvaltningsdelegationer och samarbetande intressenter ska ha kännedom om länsstyrelsens rutiner och infoinsatser Länsstyrelserna gemensamt Rovdjurs/vilthandläggare samt ansv info Medieaktiviteter Samarbete med Naturvårdsverket Särskild kom.plan för vargflytt Aktiviteter för massmedia som upplevs ha allmänintresse och är relevanta för rapporteringen kring rovdjur Länsstyrelserna behöver samverka med NV och delta i möten inom rovdjur I samarbete med NV görs en särskild kom.plan för hantering av vargflytt. 20 vargar ska flyttas in i Varje pressansv. i samarbete med rovdjursansv. NV/Länsstyrelser

9 9(9) Informationsmaterial Sociala medier Mellansverige fram till Enkel, lättläst och relevant information om rovdjur, vilt och jakt ska finnas tillgänglig på webb och i tryck Ta fram förslag på hur länsstyrelserna ska öka sitt engagemang i sociala medier. Rovdjursdebatten är mycket aktiv bland sociala medier. Länsstyrelsernas medverkan är liten, nära noll. E-delegationen (regeringskommitté) Di 2009:01 vill främja en utveckling i myndigheternas aktiviteter i sociala medier. NV och Länsstyrelser Länsstyrelsen i Örebro har fått kronor från NV för att ta fram material till skolor