Arjeplogs konferensen

Transkript

1 Arjeplogs konferensen Nordsvensk/Nordnorsk samverkan 4 nov 2014 BODÖ-FAUSKE-SALTDAL-ARJEPLOG- ARVIDSJAUR-ÄLVSBYN-BODEN-LULEÅ SAMARBETEN UTBYTEN LØDINGEN BODØ FAUSKE SALTDAL NARVIK NÄTVERK TID KIRUNA TILLVÄXT MO I RANA ARJEPLOG ARVIDSJAUR MILJÖ ÄLVSBYN BODEN LULEÅ E4 Norrbotniabanan SKELLEFTEÅ E4 EKONOMI INNOVATION KOMMUNIKATION UMEÅ NORDLIGA REGIONEN I SAMVERKAN

2 Svensk/norskt samarbeid Under 2014 påbörjade Arjeplogs kommun, Bodø, Fauske, Saltdal kommuner och Salten Regionråd en förstudie i projektet Nordsvensk och Nordnorsk samverkan. Senare utökades samarbetet med Arvidsjaur, Älvsbyn, Boden och Luleå kommun samt LTU Affärsutveckling. I juni blev förstudien klar och den visade att det finns flera områden som lämpar sig för en fördjupad samverkan mellan våra respektive landsändar, och i förlängningen den nordliga regionen. Landshövdingen positiv till samverkan Landshövdingen Sven-Erik Österberg välkomnnar initiativet till samverkan och menar att Länsstyrelsen i Norrbottens län ser positivt på alla aktiviteter som kan leda till en ökad tillväxt i regionen. Min känsla från konferensen är att det finns en stark vilja att göra något av det här, både från norsk och svensk sida, säger han. Landshövdingen menar vidare att ett tvärgående samarbete är unikt och ett positivt sätt att arbeta för att stärka tillväxten i regionen. Samverkan handlar om mänskliga möten och om att göra områden mer attraktivt. En viktig del i detta är jämställdhetsperspektivet. Vi kan också se att ungdomsarbetslösheten ökar, vilket är oroande. En strävan att stärka tillväxtklustret i regionen ökar attraktiviteten och på så vis kan vi också få våra ungdomar att vilja stanna kvar. Inom vilka områden ligger utvecklingspotentialen för Norrbotten? Vårt klimat och våra naturresurser är viktiga tillgångar. Om de nyttjas på ett hållbart sätt. Finns det något som behöver göras för att samverkan ska underlättas? En viktig del i ett samarbetet är att eliminera gränshinder och här finns en del enkla saker att göra som skulle kunna underlätta utbytet över gränserna. Saltenposten har nyligen publicerat en artikel som beskriver ett konkret resultat av förstudieprojektet. Ett samarbete mellan det svenska företaget Northern Mining Products och de norska företagen Galvano Tia och Hammerfall Dolomit, som sammanförts genom LTU Affärsutveckling. Samarbetet handlar om en ny typ av säkerhetsbult, avsedd för gruvor och tunnlar med seismisk aktivitet eller väsentlig deformation, utvecklad av Northern Mining och som nu testas ute på fältet av de norska företagen. Ett samarbete över gränsen som gett resultat och visar att det är viktigt att få till fullskaliga interregprojekt som sträcker sig över flera år. Viktiga element i en samverkan är att möjligggöra mötesplatser för näringslivet, det är genom träffar och nätverk idéer utvecklas, säger Jens B. Kyed, prosjektleder, Naerings- og -Stedsutvikling i Fauske. Tack vare dessa engagerade personer har den svensk/norsk konferensen blivit verklighet: Fr. vänster Heidi Robertsen, Salten Regionråd, Kyrre Didriksen, Samfunnskontoret, Bodø kommune, Sofia Sundh, Näringslivskontoret Älvsbyn, Håkan Wiklund, Utvecklingskontoret Luleå, Ivar Skogset, Näringslivschef Saltdal kommun, Bo Häggroth, Utvecklingsenheten, Arjeplogs kommun. Europa 2020 är EU:s tillväxtstrategi för de kommande tio åren, där den nya visionen är: smart och hållbar tillväxt för alla! Där begreppen hållbar och inkluderande är två nyckelord Iiris Mäntyranta, Interreg IV A Nord. Företagare vill ha one-stop-shop, det vill säga att de får hjälp med allt på ett enda ställe' Per-Anders Blind, Connect Norr. Projektledare: BO HÄGGROTH, UTVECKLINGSENHETEN ARJEPLOGS KOMMUN bo.haggroth@arjeplog.se, Denna tidning är producerad av: Jenny & Lotta AB 2 VI STÖDJER ARJEPLOGS KOMMUN

3 TURISMREGIONEN / REISELIVSREGIONEN Vi måste ha visoner! Turism är ett intressant utvecklingsområde, där det är möjligt att göra samverkansvinster! MÖJLIGHETER: Tillvarata det imateriella kulturarvet. Koppla det till hantverk, skådespeleri, berättande. Konst längs vägen. Konstverk används idag av entreprenörer - bland annat som sevärdheter. Nationell turistväg längs Silvervägen. Tillverkning av bok om Luleåtrakten med lokala historier. Se Sägenleden-Luleå kommun. Se Skrock och skrömt skriven av Beatrice Norberg. Skapa berättarkonst - hantverksled utefter vägen Bodö - Luleå och/eller längs vägen Bodö till Murmansk Branschöverskridande, arbeta tillsammans med de kreativa näringarna för att tillgängliggöra berättelserna för besökarna med hjälp av ny teknik. Produktutveckling kring befintliga berättelser och sevärdheter. Stärka befintliga kommunikationerflyg, kollektivtrafik osv. Kunskapsutbyte, lära oss om varandra. Göra studiebesök hos varandra. Tex turistbyråerna. Nyttja publiciteten kring tunnelbygget, smygmarknadsföring. VINSTER: Attraktivitet Större utbud Marknadsföring Erfarenhetsutbyte Merförsäljning (vi säljer varandra och varandras verksamheter och ger samtidigt en bra service till kunden) VI BEHÖVER: Kartlägga vilka som ska vara med. Förutsättningsskapande åtgärder. Veta vad som ska ingå i projektet? Titta på andra projekt. Vad görs redan, vad görs inte - så att man kompletterar varandra. inbjud till möten med och inspel av regionens turistaktörer och näringslivet i övrigt. Fantastiskt bra initiativ, vi ser mycket positivt på samverkan över gränserna. Även värdefullt att vi är i Arjeplog - att vi åker in i länet. Det är viktigt att besöka hela regionen och vi ser gärna fler sådana här initiativ Ingela Lekfalk, Regionchef, Företagarna Norrbotten. Det här är en fantastisk möjlighet att skapa och nyttja nätverk - om de används rätt Robert Forsberg, Norrbottens Handelskammare. Turism är världens största näring. Dessutom har begreppet arktiskt vuxit och blivit viktigare, vilket gynnar regionen. I det ligger både utvecklingsmöjligheter och samordningsvinster, menar Fjellström i Arjeplog, som har mångårig erfarenhet av turismbranschen och en hel del tankar och ideér kring hur turismen i området skulle kunna utvecklas. Om jag ser till Arjeplog så har vi allt det som efterfrågas. Det måste vi bli mycket bättre på att marknadsföra och paketera. Fjellström menar vidare att i kombination med annat som finns i regionen finns goda möjligheter att paketera det på ett bra sätt. Att se på de goda, fungerande exemplen och lära av dem. Man skulle till exempel kunna tänka sig att man flyger till Luleå, och sedan åker bil eller buss till Bodö, och tar flyget hem igen. Längs vägen finns sedan attraktivt boende, attraktiva platser och aktiviteter som gör att turister vill stanna längs vägen. I paketeteringen ingår även att stugbyar och hotell i Arjeplog och längs silvervägen behöver uppdateras och renoveras. Ja, standarden behöver höjas, både när det gäller anläggningarna och servicenivån. Jag förstår att det till mångt och mycket är en ekonomisk fråga, men ska vi kunna konkurrera med andra måste standarden höjas. Det går inte komma ifrån att dagens turister är kräsnare än tidigare. Det måste också vara lätt för turister att hitta till turistmål och aktiviteter i regionen. Om jag tittar på Arjeplog så är det svårt att hitta hit via internet. Man förstår inte riktigt vem som gör vad och vem man kan vända sig till. Det borde finnas en enda websida där allt är samlat. Fjellström avslutar med att ge några spontana reflektioner från konferensdagen. Jag är mycket positiv, och det verkar som att alla som varit med också är positiva och verkligen vill hitta former för att samarbeta. Bodö kommunalråd bjöd på stående fot in till nästa möte, vilket var häftigt och det tolkar jag som att de också ser en nytta med samverkan. 3

4 NÄRINGSLIVSREGIONEN/NÆRINGSLIVSREGIONEN Företagarna vill minska gränshinder På båda sidor om gränsen finns ett antal välutvecklade branschnätverk som når små- och medelstora företagen. Dessa nätverk kan med fördel samverka mot en gemensam nätverksmotor, som kan fånga upp behov av varor och tjänster och förmedla dessa bland företag i de båda nordliga regionerna så att affärer skapas. Samverkan och plattformsbyggande kan ske inom ett brett spektra av olika verksamheter. Till exempel Energi, mineralteknik, utbildningar, turistnäringen etc. Genom att lyfta goda affärsexempel och hur dessa vuxit fram är exempel på hur goda relationer och förtroende kan byggas. Förutom ett väl fungerade nätverksmotor krävs goda förbindelser mellan regionerna. En flaskhals som får sin lösning är den planerade byggnationen av Tjernfjellstunneln. Gruppen framhöll unisont att träffen varit bra och ser fram mot fler träffar. Företagarna Norrbotten strävar alltid efter att utöka samverkan, både inom och utanför länet och ser positivt på att samverka med Norge. Dessvärre upplever många företagare att utvecklingsmöjligheterna är starkt begränsade, till stor del orsakad av existerande gränshinder. Vilket bland annat ett pågående projekt med namnet Gränshinder i Barnetsområdet visat. Under konferensen fick Ingela Lekfalk, regionchef Företagarna Norrbotten, Britta Flinkfeldt Jansson, Kommunalråd Arjeplog, Torbjörn Lidberg, Kommunalråd Boden samt Niklas Nordström, kommunalråd Luleå, möjlighet att tillsammans med Michael Lindeman, VD Icemakers Test, (längst upp till vänster) följa med till biltestföretaget ICEMAKERS på ett uppskattat studiebesök. Arjeplog är störst i världen på biltest. Med några få undantag finns vartenda företag kopplat till bil- och komponentbranschen representerade på ett eller annat sätt under en vintersäsong. Det är ett unikt kluster som inte finns någon annanstans i världen. Unikt är också att man trots hård konkurrens ändå klarar att samarbeta i de viktiga frågorna Micahel Lindeman, Icemakers. 'Begreppet arktiskt har blivit allt viktigare. Vilket är en tillgång för oss' Sven-Erik Österberg, Landshövding, Norrbottens län. 4 'Ett bra upplägg av dagen som visar att det finns potential i området. Det märks också tydligt att det finns en vilja till samverkan Kyrre Didriksen, Bodø kommune. Gränshindren måste minskas betydligt för att en ordentlig utveckling av export och import av varor och tjänster ska kunna komma igång, säger Ingela Lekfalk. Företagarna efterfrågar också en höjning av kunskapen och av samsynen inom myndighetsverksamheter kopplade till gränshandel. Vardagsutmaningarna upplever företagare som mest frustrerande, till exempel att myndigheterna inte ger samma svar. Vare sig inom en och samma myndighet, eller över gränserna. Svaret beror helt och hållet på vem du pratar med och så ska det inte vara. Det försvårar och skapar osäkerhet. För den som vill sälja varor eller tjänster utanför landets gränser gäller att på olika sätt nå ut till sina kunder. Inte mer än 21% av länets företagare har hemsidor på engelska. Här finns det stor utvecklingspotential. Då det visat sig att flerspråkiga hemsidor kan vara avgörande när det gäller internationella kontakter. Något att tänka på för länets företagare.

5 UTBILDNINGSREGIONEN/UTDANNINGSREGIONEN Diskussionerna berörde följande frågor: Gymnasiet/ videregående opplæring, hur kan vi underlätta för nordiskt utbyte? Hur hanterar vi situationen om konkurrens mellan norska och svenska elever skulle uppstå? Hur jämställa betyg för ansökningar mellan länderna, kan vi ha någon gemensam riktlinje? - Går det på något sätt att harmonisera betygen från gymnasiet/ videregående opplæring? Ett betyg från ex yrkesprogram i Norge kontra i Sverige, för att underlätta för näringslivet/arbetsmarknaden i regionen. Vi vill sträva efter att möjliggöra en mer rörlig arbetskraft och ser behov av att kunna se vilken kompetens personer har, oavsett om de fått sin utbildning i Norge eller i Sverige. - Kan kommuner i Norge och Sverige göra en gemensam ansökan om yrkeshögskola? Är reglerna lika i länderna? Skulle man kunna göra ett gemensamt projekt kring detta? - Vi ser ett gemensamt problem med att ungdomar inte söker de utbildningar som näringslivet/arbetsmarknaden i första hand efterfrågar (exempelvis inom vården och hotell-, restaurang- och turistbranschen). Vad beror detta på? Utbildningens kvalitet? Status? - Vi samtalar om möjligheter till samarbete genom distansutbildning. Här finns dock problematik kring den svenska skollagen när det gäller samverkan på kurs- och programnivå eftersom man i Sverige måste ha en och samma huvudman för undervisningen. Finns det andra områden där vi trots allt kan samverka via distansutbildning? Fortbildning? Uppdragsutbildning? etc. Det vore värdefullt att: Göra en gemensam kartläggning kring vilken kompetensförsörjning vi kommer att behöva i regionen i framtiden för att möta arbetskraftsbehovet. Göra gemensam nulägesanalys: Hur ser de olika skolsystemen ut? Hur ser arbetsmarknaden ut? Hur försörjer vi marknaden? Koppling till näringslivet är oerhört viktigt! Se över möjligheterna att söka in på universiteten, för svenska elever i Norge och vice versa, (Norge ej med i EU) Får svenska studenter i Norge studiemedel? Vilka regelverk har vi? Har vi möjlighet att få rörlighet mellan länderna i regionen på utbildningssidan? Lagar, betyg, intagning, kompetenser, studiemedel, finansiering av utbildning osv. En kartläggning kring detta är nödvändig. Mycket av kartläggningen finns förmodligen redan men behöver sammanföras och sammanställas. Skulle detta kunna rymmas inom ett projekt? Följande målsättningar finns för fortsatt samverkan: Vi önskar marknadsföra vår region som ett kompetenscentrum Ett kompetensnav i norr. Universiteten i Bodö och Luleå och den högteknologiska testindustrin av vinterbiltest däremellan - skulle kunna marknadsföra oss som region och även stärka vår självbild, i konkurrensen med andra regioner i Norge och Sverige. Framförallt små kommuner kan ha problem med att locka kompetens på detta sätt skulle vi kunna presentera gemensamma stordriftsfördelar i regionen. En målsättning för vårt gemensamma arbete skulle kunna vara att möjliggöra/ underlätta för våra unga att studera i regionen. Att de känner till vilka utbildningsmöjligheter som finns inom regionen, få hjälp med att röra sig inom regionen, få stöd för detta. Vi ser även ett framtida utvecklingsområde kring kompetensutveckling och utbyte bland skolor, lärare, skolledare m.m. inom regionen. Styrkor/kompetenser vi kan dela med varandra. Vi ser gärna ytterligare en träff för samverkan men skulle då önska att samtliga kommuner var representerade inom utbildningssektorn. Vi ser det även som önskvärt att det finns en representant från Luleå Tekniska Universitet och från Bodö universitet med i samverkansgruppen. En företagare lever med ständig resursbrist. Finns tid saknas pengar och vice versa. Det bästa vi stödjande organisationer kan göra är att, ett, visa på och underlätta den konkreta affären och två, visa vägen till bra finansiering och sänka trösklarna genom att förmedla rätt kunskap vid rätt tillfälle. Stefan Dahlhielm, LTU Affärsutveckling. Det är nästan ingen seriös företagare som vill ta på sig transporter över Tjernfjellet under dec-feb/mars Erik Hällerstrand, Arvidsjaurs kommun. 5

6 På Hornavanskolan i Arjeplog går elva norska gymnasieelever. Tre av dem har fått berätta vad de tycker om det: 1.) Vad går du för utbildning? 2.) Vad är bra med Arjeplog? 3.) Rekommenderar du utbildningen till andra elever? 4.) Vad hade kunnat vara bättre? Morten Rørvik Madsen från Saltströmmen, Bodø. 6 Morten Rørvik Madsen, 16 år. 1.) Jag går fordonsprogrammet. 2.) Fint ställe och lagom stort. 3.) Ja, det är en bra utbildning, bättre än vad jag skulle ha fått i Norge eftersom vi har betydligt fler verkstadstimmar. 4.) Inför loven brukar skolan fixa en buss som går till Storjord och det är ju bra, men annan tid är det svårt att ta sig hem. Därför hade jag velat att det fanns en bussförbindelse med Norge. Johan Anton Arntzen från Saltströmmen, Bodø. Johan Anton Arntzen, 17 år. 1.) Jag går fordonsutbildningen. 2.) Representanter för Hornavanskolan kom till min dåvarande skola och berättade om skolan och utbildningarna och jag tyckte att det lät bra. Jag ville komma en bit hemifrån också, och Arjeplog ligger så att det går att ta sig hem men det är inte nästgårds direkt. 3.) Ja, vi har bra lärare och jag trivs i Arjeplog. 4.) Jag skulle önska att verkstan på skolan vore tre gånger så stor. Martin Os från Rognan. Martin Os, 18 år, från Rognan, Norge. 1.) Jag gick först Bilteknik, men bytte till fordons och trivs jättebra. 2.) Jag ville pröva något annat, och Arjeplog är lagom stort. Det är fint här och jag får hålla på med det jag vill - motorer. Här finns fina skoterleder och isbanor att köra bil på. 3.) Ja, definitivt. Det är en bra plats att bo på och en bra utbildning. 4.) Att det skulle finnas någon form av busslinje över till Norge. Det är krångligt att ta sig hem. För min del har det blivit enklare nu när jag har körkort och bil och jag brukar erbjuda de andra norska ungdomarna att åka med mig när jag ska hem, så kommer de åtminstone en bit på väg. Bredband över gränsen Ett annat konkret exempel på samverkan är att Arjeplog och Saltdal kommuner bestämt sig för att koppla ihop sina bredband över landsgränsen. En ny tullstationen håller på att byggas på den norska sidan i norsk/svenska gränsområdet, till vilken fiber kommer att dras. Vilket öppnat upp för möjligheten att koppla ihop det norska nätet med det svenska, via Arjeplog. Arjeplog kommuns IT-chef, Thure Holmström, berättar att en utbyggnad av infrastrukturen över gränsen är något som länge varit en framtidsdröm som nu blir verklighet. På så vis skulle Arjeplogs kommun bli en genomgångskommun istället för en slutstation. Vilket öppnar upp för helt nya möjligheter vad det gäller utveckling. Möjligheten att utveckla helt nya tjänster, ökade affärsmöjligheter och en ökad potential när det gäller turism, säger han. Ett väl utbyggt bredbandsnät är en komplex och tuff fråga och förutsätter att de olika aktörerna samarbetar. Vid ett möte i Bodø nyligen har Nordland fylkes och Saltdal kommuner träffat Arjeplog för att prata bredbandsstrategier. Nu är nästa steg att koppla på IT-Norrbotten för att säkerställa dragning av fiber till gränsen även på den svenska sidan. Det här känns riktigt roligt. Vi har fått en snabb start, vilket känns positivt. Visserligen är det en del svårigheter som ska överbryggas men vi känner allihopa att det här är viktigt för framtiden. För utvecklingen i området, för möjligheterna till en mer utvecklad samverkan över gränsen. Idag är internet en del av allas vardagliga liv och en förutsättning för såväl ett fungerande näringsliv som en meningsfull fritid, avslutar Holmström. Nordland Fylkes och Saltdahl kommuner bygger fiber till gränsen mellan Sverige och Norge, väg 95. Med start och färdigställande under 2015 Henry Andorsen, Nordlad Fylkes kommune

7 KOMMUNSAMVERKAN / KOMMUNALT SAMARBETE Norska och svenska kommuner står inför liknande problem och kan lära mycket av varandra. Betydelsen av traditionella vänorter har minskat. Istället arbetar vi i internationella projekt. Utmaning i att hålla samverkan levande. Risken finns att samverkan ebbar ut och upphör. Idé om att bjuda in svenska kommuner till Salten Regionråd. Risk att EU-projekt inte ger en märkbar effekt. Räddningstjänsten jobbar gränslöst Att trafiken kommer att öka över gränsen i samband med byggandet av Tjernfjellstunneln det är nog alla överens om. Såväl gods- som persontrafiken kommer att öka markant. Vilket fått Hans-Eric Jonsson, chef på räddningstjänsten i Arjeplog, att engagera sig i tunnelfrågan. Exempel på områden där vi har gemensamma problem: Ungdomar som droppar ut från gymnasiet. Flyktingmottagande. Räddningstjänsten. Former för erfarenhetsutbyte no/sv. Bredbandsutbyggnad (fiber) - viktigt med fiber över gränsen när Tjernfjällstunneln byggs. Laddstationer och elbilar diskuteras. Vi träffas gärna i denna grupp igen, i januari/februari Han ser gärna ett samarbete med räddningstjänsten på den norska sidan. Vi vet att trafiken kommer att öka längs sträckan och det måste vi planera för. Vi måste ha gemensamma handlingsplaner för hur vi ska agera och samverka vid eventuella trafikolyckor. Även det farliga godset kommer att öka vilket också kräver ordentlig beredskap. Biltestbranschen i Arjeplog drar in omkring en miljard under en säsong. Allt inräknat. Boende, hyrbilar, bränsle, luncher, middagar, flygbiljetter... Michael Lindeman, Icemakers. Ingelin Noresjø, Salten Regionråd. Tryggare väg med tunnel De glädjande beskedet att byggandet av Tjernfjellstunneln kommer att påbörjas under hösten 2015 och beräknas stå färdig 2018, gav Ivar Skogset, Saltdal kommune och Ingelin Noresjø, Salten Regionråd. Tunneln kommer generellt att ge en tryggare väg speciellt för näringstransporter men även för persontransporterna. Den kommer även att innebära att trafiken efter vägsträckan kommer att öka. Även Salten regionråd välkomnar byggandet av tunneln. Tjernfjellsstunneln är en viktig gränsförbindelse och det känns fantastiskt bra att beslut är taget i frågan, nu ser vi fram emot att den ska stå klar som planerat, hösten I dagsläget är den farliga vägen över tjernfjellet ett hinder av både utveckling och utbyte över gränsen, menar Ingelin Noresjö, Salten Regionråd. 7

8 KOMMUNPOLITISKSAMVERKAN / KOMMUNEPOLITISK SAMARBEIDE Det gladde mig att det i samtliga kommuner finns en tillväxtkraft och att alla visste vad de skulle kunna bidra med Niklas Nordström, kommunalråd, Luleå. En historisk konferens har genomförts med Nordnorge och norra Sverige för att diskutera samarbete. Företrädare för kommunerna Bodö, Fauske, Saltdal, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Boden och Luleå tillsammans med företrädare för näringsliv, akademi och regionala representanter. Vi bedömer att det samtal som inletts har potential att bidra till en gemensamt starkare och livskraftigare region. Vi har identifierat goda möjligheter för jobb och tillväxt i en intressant region som spänner mellan Bodö i väst och Luleå i öst. Det finns en bredd och dynamik i näringslivet i den region som finns på båda sidor av gränsen. Ett av de kritiska projekten för att säkra infrastrukturen som binder ihop regionen är Tjernfjellstunneln, på riksgränsen mellan Arjeplog och Saltdal. Vi ser positivt på möjligheterna att knyta ihop regionen och infrastrukturen i de båda länderna när tunneln byggs. Det kan skapa jobb och tillväxt inom industri och besöksnäring samt främja rörlighet i regionen. Vi ser också att det finns en möjlig fortsättning på samarbetet för att säkra kompetensförsörjning till arbetsmarknaden och för att stimulera utbyte mellan universitetet och andra aktörer för att möjliggöra för fler att utbilda sig i regionen. I vår region är det uppenbart att näringslivet tjänar på att vidga sin marknad och skapa fler kundrelationer. Den bredd som finns i spannet väst-öst i regionen öppnar nya möjligheter för växande företag som kan ge fler jobb och tillväxt. Vi söker nu ta steg vidare för fördjupad samverkan i regionen och kommer att fortsätta dialog för att identifiera konkreta möjligheter för samarbete. All samverkan, all handel startar med att man lär känna varandra Britta Flinkfeldt Jansson, kommunalråd, Arjeplog Kommunalråden vill samverka Kommunalråden ser mycket positivt på samverkan med Norge och med varandra och har efter konferensen bestämt sig för att träffas fler gånger, för att fortsätta samtalen. Det berättar Lotta Åman, kommunalråd i Arvidsjaur. Vi finner att detta är mycket intressant och all samverkan och allt samarbete är bra, ett utvecklande utbyte av kompetenser och kontakter, säger hon. Det finns samverkansmöjligheter som Åman ser som särskilt intressanta. Bland annat gruvnäringen, besöksnäringen och transporter med både människor och gods är prioriterade utvecklingsområden. Kommunalråden/Ordfører i Bodø, Fauske, Saltdal, Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Booden och Luleå. När man är på Gardemoen flygplats, i Oslo, är det lika långt från incheckning till sista gaten som det är från Bodø centrum till Bodø flygplats Allan Ellingsen, Bodø kommune. Representanter från Luleå och Bodö kommun i ett spontant möte direkt efter konferensens slut. Vilket vittnar om att det finns en vilja och en potential att samarbeta över gränserna. På bild: Niklas Nordström, Luleå, Allan Ellingsen, Bodø, Kyrre Didriksen, Bodø, Håkan Wiklund, Luleå.