UPPFÖLJNING AV AKUT BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISK SLUTENVÅRD MED INTERACTIVE VOICE RESPONSE (IVR). EN RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE.

Transkript

1 FORSKNINGSPROGRAM 2008 UPPFÖLJNING AV AKUT BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRISK SLUTENVÅRD MED INTERACTIVE VOICE RESPONSE (IVR). EN RANDOMISERAD KONTROLLERAD STUDIE. Björn Axel Johansson SYFTE Kan Interactive Voice Response (IVR) användas som uppföljningsmetod för barn och ungdomar som skrivs ut efter vård på en barnpsykiatrisk akutvårdsavdelning? BAKGRUND I Skåne har ca 15 % av barn och ungdomar yngre än 18 år psykiatriska diagnoser. Behovet av akut barnpsykiatrisk slutenvård i regionen är stort. I Malmö har behovet ökat de senaste åren. Patienterna på akutvårdsavdelningen På Barn- och ungdomspsykiatriska klinikens akutvårdsavdelning i Malmö vårdades under 2005 etthundratjugotvå patienter (125 vårdtillfällen). Den genomsnittliga vårdtiden var åtta dagar, 11 patienter vårdades på LPT. Den vanligaste diagnosen var depression. Under 2006 vårdades 126 patienter (161 vårdtillfällen) på avdelningen. Den genomsnittliga vårdtiden var sex dagar, 16 patienter vårdades på LPT. Den vanligaste diagnosen var depression. De senaste två åren har beläggningen på avdelningen varit ca 75 %. Vilken behandling får patienterna på akutvårdsavdelningen? På Barn- och ungdomspsykiatriska klinikens akutvårdsavdelning finns fem vårdplatser. Flertalet patienter skrivs in från klinikens ÖV-mottagningar, men patienter läggs också in från klinikerna i Trelleborg, Helsingborg, Ängelholm och Kristianstad. Patienterna läggs in med en förälder. Den globala funktionen skattas med GAF. Patienterna bedöms kontinuerligt av läkare samt av psykolog och kurator. De diagnostiseras med hjälp av ICD-10 och DSM-IV. Vi strävar efter att implementera de evidensbaserade behandlingsmetoder [7, 8, 17]. På avdelningen arbetar vi efter ett salutogent förhållningssätt [3, 4 ]. Patienter och föräldrar får inläggningsorsaken förklarad för sig, de informeras om planeringen framåt och görs delaktiga i behandlingsarbetet. Vidare erbjuds råd om självhjälp och det finns alltid personal tillgänglig för frågor och stöd. Patienterna uppmuntras att ha fortsatt kontakt med sin familj/primära stödgrupp under slutenvårdsperioden. Tillsammans med personal får patienten göra en nätverkskarta [24]. Åtgärderna syftar till att öka patientens känsla av sammanhang (KASAM) något som visat sig ha en positiv inverkan på barn- och ungdomars psykiska hälsa [2, 10-16]. På avdelningen bedrivs även ett miljöterapeutiskt arbete. Patienterna får i vardagssituationerna hjälp av personalen med att förstå begrepp som hänsyn och ansvar och att handskas med konfliktsituationer. Under vårdtiden introduceras patienterna i ett kognitivt tänkande. De informeras om möjligheterna att identifiera tankar, känslor och sociala situationer förknippade med en ökad risk för psykiatriska symptom, ex ett självdestruktivt beteende. Vi hjälper till med att planera uppföljningen i öppen vård. 1

2 Hur utvärderar vi behandlingen? Under oktober 2006 till mars 2007 har vi systematiskt utvärderat behandlingsarbetet med ett internt konstruerat frågeformulär (Svartek & Cederblad). Samtliga patienter som vårdades under mer än ett dygn fyllde i formuläret. Föräldrarna fyllde i en föräldraversion. Kön, ålder, vårdtidens längd och diagnos noterades. Formuläret bestod av 12 frågor med fokus på det salutogena arbetet, men även två frågor som handlade om måendet vid in- respektive utskrivning. Dessa frågor besvarades med en markering på en 10-gradig skala. Resultatet av utvärderingen visade att patienterna förbättrades under vårdtiden. Föräldrarnas skattning av sina barns mående hade en mycket god samstämmighet med barnens egen bedömning. Vidare visade förbättringen god samstämmighet med resultaten från GAF-skattningarna vid inrespektive utskrivningarna. METOD IVR vad är det? Interactive Voice Response (IVR) är en dator med integrerad telefonväxel [22]. Systemet kan bl a administrera utvärderingsformulär och samla in och bearbeta data. Respondenten lyssnar till ett förinspelat meddelande och besvarar frågor genom knapptryckning eller muntligen, vilket möjliggör såväl öppna som slutna svarsalternativ. Respondenten kan antingen ringa till datorn eller bli uppringd på antingen en stationär telefon eller på en mobiltelefon. Metoden är kostandseffektiv och lyckas fånga patienten i vardagen. Den har stor teckning, möjlighet att ge påminnelser och effektivisera forskning. Mår patienten dåligt kan man tänka sig att öka uppföljningsfrekvensen eller koppla upp patienten on-line. Svaren fylls i omedelbart - ingen bias på grund av latens [1]. Metoden har använts inom sjukvården, inklusive psykiatrin i USA [5-6, 18-21]. I Sverige har Andersson och medarbetare använt tekniken, bl a genom att följa variationer av psykiskt mående i realtid [1]. Tidigare forskning med IVR på barn- och ungdomar I Sverige har metoden inte använts på barn- och ungdomar. I en australiensisk studie använde Stritzke och medarbetare (2005) metoden framgångsrikt på 9-13 åriga barn för daglig informationsinhämtning under 4 respektive 8 veckor. Följsamheten i studien var väl så bra som i arbeten med vuxna [23]. I en jämförande studie undersökte Brodey och medarbetare (2005) 95 slutenvårdsbehandlade ungdomars alkoholvanor med sedvanlig intervju, nätbaserad intervju och med IVR. Patienterna tyckte det var lätt att svara på nät- och IVR-baserade frågor. Resultaten korrelerade väl med den sedvanliga intervjun [9]. DESIGN Konsekutiva patienter som läggs in för akut slutenvård på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö med början kommer att tillfrågas om de vill delta i studien. Uppskattningsvis har mer än 90% av patienterna en egen mobiltelefon. De patienter som saknar mobiltelefon kommer att erbjudas att köpa en telefon alternativt låna en av våra mobiltelefoner, öppna endast för inkommande samtal. Telefonen kvitteras ut i samband med utskrivning och lämnas tillbaka vid första återbesöket. De patienter som önskar kommer att få skriftlig information där bakgrund, syfte och innehållet i studien gås igenom. Det kommer att framgå att deltagandet är frivilligt och att patienterna när somhelst har möjlighet att avbryta sitt deltagande. Patienterna kommer att få ett telefonnummer dit de kan ringa om de under studien får några frågor. Patienterna och vårdnadshavarna skall lämna sitt skrifltiga samtycke till deltagandet. Exklusionskriterier kommer att vara låg ålder (< 12 år), mental retardation och språksvårigheter. Forskningen omfattas av sekretesslagen. Aktuell centraldator är inlåst. Koden till är kopplad till en person på Avdelningen för klinisk alkoholforskning. Datorn är inte uppkopplad till något 2

3 nätverk. Deltagandet är frivilligt och patienterna kan när som helst avbryta studien och, om så önskas, få den information som i datorn är knuten till telefonnumret raderad. Randomisering Efter utskrivning kommer patienterna att bli uppringda någon gång mellan och antingen varannan eller var fjärde dag fram till första återbesöket. Randomiseringen kommer att ske med hjälp av slumptals kalkylator. Effektberäkning Eftersom metoden är ny kan ingen beräkning av power göras. Jag planerar att randomisera 60 patienter. Denna population bör kunna ge svar på kliniskt signifikanta skillnader mellan de olika intensiteterna i uppföljning. Program En förinspelad röst kommer att be patienterna skatta sitt mående på en 10-gradig skala, där 0 betecknar maximalt lidande och 9 maximal harmoni. När de bestämt sig trycker de på #-knappen, varefter informationen förs över till centraldatorn för lagring och bearbetning. KLINISK BETYDELSE Det är angeläget att utveckla och införa nya, moderna uppföljningsmetoder inom barn- och ungdomspsykiatrin, metoder som känns naturliga för ungdomar och som är lätta för dem att jobba med. Framtiden Aktuell studie syftar till att undersöka en för svensk barn- och ungdomspsykiatri helt ny utvärderingsmetodik med en potentiell behandlingsmöjlighet. Faller studien väl ut planeras en liknande studie där patienterna automatiskt blir kopplade till ett stödsamtal om datorn registrerar att patienten försämras. I en sådan studie kan man tänka sig att inte endast fråga hur patienten mår utan bryta upp frågan och undersöka om patienten har några psykiatriska symptom, hur han/hon har det i skolan, på fritiden och i umgänget med kamrater och föräldrarna. Det är inte tänkt att metoden skall ersätta besöken på mottagningen, den skall ses som ett komplement med möjligheter att höja kvalitén på vården. För många patienter kan metoden sannolikt upplevas som en trygghet med ett slags larmfunktion. Metoden skapar en möjlighet att fånga patientens mående utanför sjukhuset eller mottagningen och kan generera ett underlag för urval, så att de patienter som mår sämst prioriteras. Metoden har dessutom en inbyggd utvärderingsmekanism. Malmö (Reviderad version av Forskningsprogram ) 3

4 REFERENSER 1. Andersson C, Söderpalm Gordh AHV & Berglund M (2007). Use of real time interactive voice response (IVR) in a study of stress and alcohol consumption Alc Clin Exp Res (accepted for publication). 2. Antonovsky A (1993) The structure and properties of the sense of coherence scale. Soc Sci Med, 36, No. 6, Antonovsky A & Sourani T (1990) Family Sense of Coherence and Family Adaption. In Antonovsky, A (Ed) The sociology of health and health care in Israel. Studies of Israeli Society, V, Baker LK (1998) Sense of Coherence in Adolescents With Cystic Fibrosis. In McCubbin, H. I., Thompson EA, Thompson AI & Fromer JE.(Eds) Stress, coping, and health in familie s. Sense of Coherence and Resiliency, SAGE, USA. 5. Bardone A, Krahn D, Goodman B, & Searles J (2000). Using interactive voice response technology and timeline follow-back methodology in studying binge eating and drinking behavior: different answers to different forms of the same question? Addict Behav, 25(1), Bear L, Brown-Beasley MW, Sorce J & Henriques I (1993). Computer-assisted telephone administration of a structured interview for obsessive-compulsive disorder. Am J Psychiatry, 11, Behandling av depressionssjukdomar, SBU, Rapport 166/2, , Behandling av ångestsyndrom, SBU, Rapport 171/2, , Brodey BB, Rosen CS, Winters KC, Brodey IS, Sheetz BM, Steinfeld RR & Kaminer Y (2005) Conversion and validation of the teen-addiction severity index (T-ASI) for internet and automated-telephone self-report administration. Psychol Addic t Behav, 19 (1), Büchi S, Sensky T, Allard S, Stoll T, Schnyder U, Klaghofer R & Buddeberg C (1998) Sense of Coherence-A protective Factor for Depression in Rheumatoid. J Rheumatology, 25(5), Carmel S & Bernstein J (1990) Trait anxiety, sense of coherence and medical school stressors: observations at three stages. Anxiety Reseach, 3(1), Cederblad M (1996) The children of the Lundby study as adults: A salutogenic perspective. Eur Child Adolesc Psychiatry, 5, Supplement 1, Cederblad M, Dahlin Lm Hagnell O & Hansson K. (1994) Salutogenic childhood factors reported by middle-aged individuals. Follow-up of the children from the Lundby study grown up in families expericenceing three or more childhood psychiatric risk factors. Eur Arch Psychiatry Clin Neurosci, 244, Cederblad M, Dahlin L, Hagnell O & Hansson K. (1995) Coping with life span crises in a group at risk of mental and behavioral disorders: from the Lundby study. Acta Psychiatr Scand, 91, Cederblad M & Hansson K (1996) Känsla av sammanhang - ett centralt begrepp i hälsoforskningen. Socialmed tidsk r, nr 4, Cederblad M & Hansson K (1996):a Sense of coherence - a concept influencing health and quality of life in a Swedish psychiatric at-risk group. Isr J Med Sci, 32, Vitiello B, Masi G, Marazziti D (Eds) (2006) Handbook of Child and Adolescent Psychopharmacology. Informa Healthcare. 18. Lynch DJ, Tamburrino MB & Nagel R (1997) Telephone counselling for patients with minor depression: preliminary findings in a family practice setting. J Fam Pract, 44(3), Mundt JC, Perrine MW, Searles JS, Walter D (1995). An application of interactive voice response (IVR) technology to longitudinal studies of daily behavior. Behav Res Methods Instrum Comput, 27(3),

5 20. Piette JD (2000). Interactive voice response systems in the diagnosis and management of chronic disease. Am J Manag Care, 6(7), Simpson T, Kivlahan D, Bush K, McFall M (2005) Telephone self-monitoring among alcohol use disorder patients in early recovery: a randomised study of feasibility and measurement reactivity. Drug Alcohol Depend 79, Smart Quest, Automated telephone survey software version 5.0. Telesage Inc., Chapel Hill, NC, USA 23. Stritzke WG, Dandy J, Durkin K & Houghton S (2005) Use of interactive voice response (IVR) technology in health research with children. Behav Res Methods 37(1), Waad T & Hult S (2001) Att arbeta med sociala nätverkskartor i ett salutogent perspektiv. En beskrivning av nätverkskartan, som utredningsinstrument i öppen och sluten vård. Psyche, 4,