Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr 1 2014"

Transkript

1 Till dig som arbetar i försäkringsbranschen Nr Ur detta nummer: Utökade rapporteringskrav för alla försäkringsföretag FLAOR Effektiv revision av finansiella instrument genom iradar De globala bankerna intensifierar sitt arbete mot penningtvätt

2 Välkommen till BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING! BLICKPUNKT: FÖRSÄKRING skickas till dig som är verksam inom försäkring och är ett initiativ av KPMGs försäkringsspecialister. Vill ni veta mer om något specifikt område kontakta gärna Paul Andersson, eller Mårten Asplund, Innehåll Kulturen viktig för hållbar riskhantering Utökade rapporteringskrav för alla försäkringsföretag FLAOR I huvudet på Svensk Försäkring Fullt möjligt att outsourca under tillsyn Svensk riskhantering i världsklass Effektiv revision av finansiella instrument genom iradar De globala bankerna intensifierar sitt arbete mot penningtvätt Slopade momsgruppsregler ger högre kostnader

3 4 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 5 Kulturen viktig för hållbar riskhantering Riskkultur är ett begrepp som tar allt större plats i försäkringsvokabulären. I Blickpunkt nummer 2/2013 återgav vi Maurice R. Greenbergs (CEO på AIG ) citat Man kan inte lagstifta bort riskerna från branschen, vad man behöver är den rätta riskkulturen, och i novemberutgåvan av Blickpunkt berättade statssekreterare Johanna Lybeck Lilja om Finansdepartementets uppfattning om harmonisering av regelverk. En god riskkultur uppnås genom en kombination av sunda värderingar i branschen, bra regler och god tillsyn. Regelgivning är en del, men sunda värderingar och en god riskkultur i det enskilda företaget är minst lika viktigt, konstaterade hon. Även Finansinspektionen har tagit fasta på begreppet riskkultur, och i sina nya föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut (2014:1) slår myndigheten fast att ett företag ska driva sin verksamhet på ett etiskt ansvarsfullt och professionellt sätt samt upprätthålla en sund riskkultur. Riskkultur definieras här som yrkesmässiga värderingar, attityder och beteenden som har avgörande betydelse för hur ett företag hanterar sina risker. Vidare vägleder Finansinspektionen företag gällande riskkultur med följande beskrivning Ett företag ska ha en gemensam och sund syn på risktagande som baseras på en förståelse för samtliga risker som företaget kan exponeras för samt hur dessa tas om hand i företaget. En sådan riskkultur ska ta hänsyn till företagets beslutade riskaptit. Företaget ska löpande informera och utbilda berörd personal så att den har relevant kunskap om företagets ramverk för riskhantering. Det är tydligt att en organisations riskkultur spelar en central roll i en hållbar riskhantering och för att förändra en riskkultur måste de centrala aspekterna av denna kultur kunna beskrivas och kvantifieras. I det här numret följer vi bland annat upp behovet av harmoniserade regelverk i en intervju med Christina Lindenius, VD för Svensk Försäkring. I februari 2014 höll EIOPAs ordförande Gabriel Bernardino ett framförande i Grekland om myndighetens roll i den europeiska tillsynen och utvecklingen av regelverk. Bland annat talade han om vikten av att behålla en förnuftig balans mellan regelverksutvecklingen och dess underliggande syfte. Gabriel Bernardino lyfte frågan om försäkringsregleringen är på väg att bli ett hinder för företagen och poängterade sedan att så inte bör vara fallet. Det är mer troligt att det nya europeiska regelverksramverket möjliggör utvecklingen av hållbara försäkringsprodukter och adekvat transparens mot kunderna, konstaterade han. Under sitt framträdande uttryckte Gabriel Bernardino uppfattningen att EIOPA borde ha befogenhet att ta del av information om enskilda bolag och även kunna förbjuda finansiella produkter och tjänster. En tankegång som även EU-kommissionens Michel Barnier gav uttryck för under EIOPAs årskonferens i Frankfurt i november 2013: EIOPA kan, under en begränsad tidsperiod, förbjuda produkter som inte är konsumentvänliga och borde också använda sig av dessa befogenheter. Under 2014 kommer EIOPA att tillämpa ett nytt tillsynsverktyg i form av stresstest, och målet är att under året utvärdera försäkringsföretagens uthållighet för marknadsrisker under en kombination av historiska och hypotetiska scenarier. Även försäkringsrisker kommer att stressas utifrån en långvarig miljö med låga räntor. Undersökningen lanseras den 30 april, och EIOPAs rapport publiceras under november. Återigen har Solvens 2 hamnat högt upp på agendan för hela branschen. Anledningen är att Finansinspektionen har beslutat att följa EIOPAs förberedande riktlinjer för företagsstyrningssystem, den framåtblickande bedömningen av egna risker (FLAOR), lämnande av information och förhandsgranskning av interna modeller. Riktlinjerna tillämpas från den 1 januari 2014 fram till att Solvens 2-regelverket börjat tillämpas, och bland annat FLAOR ska rapporteras redan under I det här numret kan ni läsa mer om ORSA och den framåtblickande riskbedömningen. Läsarundersökning I början av mars genomförde vi en läsarundersökning för att ta pulsen på hur ni läsare upplever vår publikation Blickpunkt Försäkring. Till vår glädje är helhetsintrycket väldigt positivt, och framför allt artiklarna om trender och regelverk & risk lockar många läsares uppmärksamhet. Det stora flertalet läsare uppger också att de lär sig något nytt i varje nummer. Även nivån på artiklarna faller väl ut, precis som frekvensen och formatet. Vi är likväl tacksamma för all återkoppling och eventuella synpunkter på hur vi kan göra publikationen ännu bättre, så ni är varmt välkomna att höra av er med förslag på eventuella förbättringar! Aktuella frågor I det här numret av Blickpunkt Försäkring kan du läsa mer om aktuella frågor för försäkringsbranschen inom skatt, revision och rådgivning och dess implikationer för aktörer på marknaden. Trevlig läsning! Av Paul Andersson Director Financial Risk Management Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, n riskhantering och regelefterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspektionen i Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Solvens 2 hos KPMG.

4 6 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 7 ORSA/FLAOR tidslinje FLAOR/ORSA policy FLAOR/ORSA process FLAOR/ORSA rapport 2014 Q Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Utökade rapporteringskrav för alla försäkringsföretag FLAOR Februari 2014 Nationella Tillsynsmyndigheter ska rapportera till EIOPA avseende utvecklingen mot implementering av FLAOR/ORSA Under 2014 Försäkringsföretag förväntas rapportera FLAOR/ORSA under utveckling February 2015 Nationella Tillsynsmyndigheter ska rapportera till EIOPA avseende utvecklingen mot implementering av FLAOR/ORSA Under 2015 Försäkringsföretag förväntas rapportera FLAOR/ORSA under utveckling". För utvalda företag ska FLAOR baseras på Solvens 2-regelverket avseende Försäkringstekniska avsättningar och SCR. Kvantitativa och kvalitativa uppgifter i den framåtblickande bedömningen ska baseras på Solvens 2-regelveket. FLAOR ska jämföras med riskprofil enligt standardformeln (gäller de som inte tillämpar Intern modell). I november 2013 genomförde Finansinspektionen ett av sina uppskattade FI Forum, och temat var myndighetens syn på och tillämpning av de förberedande riktlinjerna för Solvens 2 som EIOPA har tagit fram för att säkra framtiden för Solvens 2. De flesta försäkringsföretagen närvarade på det välbesökta forumet, kanske för att få reda på vilka bolag som skulle komma att omfattas av tröskelvärdena för rapportering. Detta förblev emellertid osagt. Först i slutet av januari 2014 skickade nämligen Finansinspektionen ett brev till styrelse och VD för våra svenska liv- och skadeförsäkringsföretag med information om vilka företag och grupper som omfattas av tröskelvärden enligt de förberedande riktlinjerna inför Solvens 2. Utöver nuvarande regler för Solvensrapportering och anvisningar för trafikljusrapportering införs ytterligare krav på försäkringsföretagen under 2014 till följd av de förberedande riktlinjerna för Solvens 2. Finansinspektionen har i december 2013 rapporterat till EIOPA att de avser att följa de förberedande riktlinjerna. De förberedande riktlinjerna avser: Företagsstyrning Framåtblickande bedömning av egna risker (i enlighet med ORSA-principerna) Lämnande av information för årsrapport och kvartalsrapport Förhandsgranskning av Interna modeller Det är den framåtblickande bedömningen av egna risker (FLAOR) som alla försäkringsföretag ska rapportera till Finansinspektionen under 2014, oavsett tröskelvärde. Detta innebär bland annat att företagen behöver kunna visa kopplingen mellan företagets riskstrategi och strategiska planering samt beslutsfattande av styrelse, VD och nyckelfunktioner. KPMGs erfarenhet är att det oftast krävs ett omfattande arbete att ta fram en adekvat policy, säkerställa en effektiv och lämplig process samt upprätta en rättvisande och relevant rapport, både internt och till tillsynsmyndigheten. För de företag som ännu befinner sig i en förstudiefas är det hög tid att inleda nästa fas för genomförande. Styrelsen och företaget ska kunna visa att de beaktar resultaten av den framåtblickande bedömningen av egna risker och de insikter som har inhämtats under denna process i åtminstone sin finansiella planering, sin verksamhetsplanering samt utvecklingen och utformningen av produkter. Den framåtblickande bedömningen av egna risker innefattar följande delar: Styrdokument för den framåtblickande bedömningen av egna risker Dokumentation av varje framåtblickande bedömning av egna risker En intern rapport av varje framåtblickande bedömning av egna risker En tillsynsrapport om den framåtblickande bedömningen av egna risker Intern modell Enligt riktlinjerna förväntas användare av interna modeller, som har en pågående förhandsgranskningsprocess, att förbereda sig för att använda den interna modellen i bedömningen av sina totala solvensbehov. Styrdokument FLAOR Styrdokumentet för den framåtblickande bedömningen av egna risker, bör enligt riktlinjerna, åtminstone omfatta följande delar: 1. En beskrivning av processer och rutiner som införts för att genomföra den framåtblickande bedömningen av egna risker (FLAOR). 2. Beaktande av kopplingen mellan riskprofilen, de godkända risktoleransgränserna och de totala solvensbehoven. 3. Information om (i) hur och hur ofta stresstester, känslighetsanalyser, omvända stresstester eller andra relevanta analyser kommer att genomföras, (ii) krav på datakvalitet, (iii) hur ofta bedömningen kommer att göras och en motivering av dess lämplighet, i synnerhet med hänsyn till företagets riskprofil och volatiliteten i dess totala solvensbehov i förhållande till dess finansiella ställning, (iv) tidpunkten för den framåtblickande bedömningen av egna risker, samt omständigheter som kan föranleda behov av ytterligare en framåtblickande bedömning av egna risker utanför de normala tidsramarna. Dokumentation FLAOR Dokumentation av varje framåtblickande bedömning av egna risker bör åtminstone innebära att företaget styrker och internt dokumenterar varje framåtblickande bedömning av egna risker och dess resultat. Ledorden det som inte är dokumenterat och effektivt kan tillhandahållas, finns inte är en lämplig ansats att utgå ifrån. Intern rapport FLAOR Den interna rapporten om varje

5 8 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 9 framåtblickande bedömning av egna risker bör åtminstone innehålla en sammanfattning av resultatet och slutsatserna så snart styrelsen har godkänt processen och resultatet. Detta ställer höga krav på styrelsens engagemang och involvering, vilket även ska redovisas i den svarsmall som FI tagit fram och som skall bifogas tillsynsrapporten. Tillsynsrapport FLAOR Tillsynsrapporten om den framåtblickande bedömningen av egna risker ska skickas till Finansinspektionen inom två veckor efter att den framåtblickade bedömningen har godkänts av styrelsen. Tillsynsrapporten bör enligt riktlinjerna minst innehålla information om kvalitativa och kvantitativa resultat och de slutsatser som har dragits. Vidare ska information om metoder och huvudsakliga antaganden som används lämnats. För de bolag som är utvalda för årsrapportering per enligt riktlinjerna för Lämnande av information ska i förekommande lämna en jämförelse mellan de totala solvensbehoven, de föreskrivna kapitalkraven och företagets kapitalbas. Enligt information på Finansinspektionens hemsida ska ytterligare ett dokument bifogas till Tillsynsrapporten. Dokumentet Svarsmall, som publicerades på Finansinspektionens hemsida den 27/2 2014, innehåller ett frågeformulär där bolaget bland annat ska beskriva tillvägagångssätt, beslut och metoder för upprättande av den framåtblickande bedömningen. Nuvarande och framtida solvensbehov I EIOPAs riktlinjer framgår att bedömningen av totala solvensbehov kan göras oavsett vilka föreskrivna kvantitativa krav som gäller. EIOPA anger dock i riktlinjerna att den fortlöpande bedömningen av uppfyllandet av föreskrivna kapitalkrav och krav på försäkringstekniska avsättningar har ett starkt samband med kvantitativa krav i Solvens 2-regelverket som under föreberedelseperioden ännu inte har börjat tillämpas. I riktlinjerna uttrycks inte vilka värderingsgrunder som ska tillämpas för bedömning av solvensbehovet. Det finns dock ett flertal indikationer på att företagen ska ha en uppfattning hur bolagets solvensbehov ser ut i förhållande till det kommande Solvens 2-reglerna. Vidare framgår av riktlinjerna att samtliga företag under 2014 ska förklara varför användning av andra redovisningsoch värderingsgrunder vid bedömning av solvensbehovet i förekommande fall på ett bättre sätt tar hänsyn till företaget särskilda riskprofiler, risktoleransgränser och affärsstrategi. Under 2015 utökas kraven i riktlinjerna till att bedömningen ska innefatta en kvantitativ uppskattning av effekterna om de redovisnings- och värderingsgrunder som tillämpats vid bedömning av solvensbehovet avviker från Solvens 2-regelverket. Förväntningarna på de bolag som är utvalda av Finansinspektionen för Lämnande av information är högre och dessa företag kommer att behöva göra sin framåtblickande bedömning med utgångspunkt från de riktlinjer som EIOPA kommer att ge ut avseende värdering och kapitalkravsberäkning. En kvantitativ analys och bedömning av ett företags nuvarande solvensbehov är viktig att ta fram som utgångspunkt för den framåtblickande bedömningen. Även historiskt solvensbehov kan vara väsentligt för att skapa förståelse för de framtida behoven. Även om det inte uttrycks specifikt i riktlinjerna för alla bolag så kommer det att vara nödvändigt att bedöma och analysera nuvarande kapitalbas och kapitalkrav enligt Solvens 2-regelverket för att rapporteringen av den Framåtblickande bedömningen av egna risker ska kunna ge en rättvisande bild av bolagets nuvarande och framtida solvensbehov. Principer för värdering och beräkning av solvensbehov I svarsmallen som ska skickas in tillsammans med tillsynsrapporten för den Framåtblickande bedömningen under 2014 ska uppgift om vilka värderingsgrunder som tillämpats i den framåtblickande bedömningen lämnas. Förvalda svarsalternativ är Solvens 2-regelverket, gällande svenska redovisningsprinciper eller andra grunder. I nuläget saknas riktlinjer för de värderingsprinciper som är grund för bedömning av solvensbehov. Det saknas också riktlinjer för beräkning av kapitalkrav. Enligt riktlinjerna kommer tekniska specifikationer rörande värdering och beräkning av kapitalkrav att tillhandhållas av EIOPA under våren Innan riktlinjer publiceras kan vägledning tas från de värderingsgrunder och beräkning av kapitalkrav är de som tillämpades i konsekvensstudien för långa försäkringsåtaganden (LTGAstudien) som utfördes under Antaganden som är grund för beräkning av solvenskapitalkrav 2015 De företag som har valts ut av Finansinspektion att lämna årsrapport per ska i den framåtblickande bedömningen som lämnas under 2015 analysera om de fortlöpande kommer att uppfylla de föreskrivna kapitalkraven i Solvens 2-regelverket och i den analysen beakta framtida väsentliga förändringar i sin riskprofil. Om riskprofilen för dessa utvalda företag avviker väsentligt från de antaganden som är grund för beräkningen av solvenskapitalkraven enligt Solvens 2-regelverket behöver den framåtblickande bedömningen som lämnas i så fall innehålla en kvalitativ och kvantitativ analys av skillnader mellan egna antaganden och antaganden i Solvens 2-regelverket. Tillvägagångssätt för att bedöma skillnader för kapitalkravet kan, enligt riktlinjerna, först utgå från en kvalitativ analys och om den analysen visar att avvikelsen inte är signifikant behöver inte en kvantitativ bedömning göras. Information om metoder och huvudsakliga antaganden i tillsynsrapporten Som framgår ovan är det olika krav på större företag och grupper, utvalda för lämnande av information jämfört med de mindre företagen. Det kan också konstateras att det är högre krav generellt under 2015 jämfört med För att vara förberedd för implementeringen av Solvens 2 är det säkerligen en god investering att även de bolag som inte omfattas av riktlinjerna för Lämnande av information har ambitionen att beräkna kapitalkrav enligt riktlinjer som kommer att ges ut av EIOPA. Sammanfattning Kraven på att lämna uppgift om vilka principer som har tillämpas vid beräkning av solvensbehov och en förklaring om tillämpade principer för beräkning av solvensbehoven avviker från Solvens 2-regelverket gäller även de företag som inte är utvalda av Finansinspektionen att lämna årsrapport per Alla företag kommer därför att behöva ha en god förståelse om det kommande Solvens 2-regelverket för beräkning av kapitalbas och kaptialkrav för att kunna uppfylla kraven i de förberedande riktlinjerna avseende den framåtblickande bedömningen av det totala solvensbehovet. Försäkringsgrupper Försäkringsgrupper har möjlighet att upprätta tillsynsrapporten som en enda handling för hela gruppen. I riktlinjerna finns särskilda krav i dialogen med tillsynsmyndigheten för att motivera att den framåtblickande bedömningen lämnas för hela gruppen. Företagen ska kunna lämna en redogörelse för hur dotterföretagen beaktas samt en beskrivning av hur förvaltnings-, lednings och tillsynsorganen i dotterföretagen har varit delaktiga i bedömningsprocessen och godkännande av resultatet av bedömningen. Solvens 2 har äntligen tagit ett rejält kliv närmare mållinjen och först ut för alla försäkringsföretag är alltså regelverket kring den framåtblickande bedömningen av egna risker. De insikter som företaget inhämtar under denna process avseende sin finansiella planering, verksamhetsplanering och utveckling och utformning av produkter, sin organisation och system för både företagsstyrning och intern kontroll kommer behöva omhändertas och förankras internt. Detta lär ta tid och resurser i anspråk, varför det är hög tid att prioritera detta arbete internt och säkerställa att även affärsnyttan stärks i takt med att det interna regelverket utvecklas och kunskapen ökar. Av Paul Andersson Director Financial Risk Management Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, riskhantering och regel-efterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspektionen i Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Solvens 2 hos KPMG. Av Håkan Henriksson Director Accounting Advisory Services Håkan Henriksson är redovisningsspecialist med inriktning mot försäkringsföretag och har många års erfarenhet från redovisningsfrågor inom försäkringsområdet. Han har även fyra års erfarenhet från arbete som redovisningsexpert på Finansinspektionen och har representerat Finansinspektionen i arbetsgrupper för redovisning och Solvens 2 (pelare 1-frågor) inom European Insurance and Occupational Pensions Authority (EIOPA).

6 10 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 11 Alltför långtgående regleringar kan inverka negativt på branschens förmåga att bidra till stabilitet och tillväxt. Christina Lindenius I huvudet på Svensk Försäkring Försäkringsbranschens utmaningar 2014 Christina Lindenius är vd för branschorganisationen Svensk Försäkring och försäkringsbranschens arbetsgivareorganisation FAO. Försäkringsbranschen står inför rejäla utmaningar i form av betydande regelförändringar, skärpt tillsyn och ytterligare beskattningar. Det konstaterar Christina Lindenius, VD på Svensk Försäkring, som också berättar för Blickpunkt Försäkring vilka frågor branschen bör ta itu med under Den pågående regelivern är kanske den mest påtagliga utmaningen för försäkringsbranschen i nuläget. Skärpt reglering och tillsyn, ytterligare beskattning samt påverkan av regler, som gäller andra delar av finanssektorn, kan göra det svårare för branschen att fullgöra sin roll att ge trygghet mot risk. Alltför långtgående regleringar kan även inverka negativt på branschens förmåga att bidra till stabilitet och tillväxt genom långsiktiga investeringar. Försäkringsföretagen har ju stor betydelse för den ekonomiska tillväxten på så sätt att de tar över risker för enskilda och för företag. De är också stora investerare i ekonomin och dämpar konjunktursvängningar med stabila placeringsinnehav. Svensk Försäkring kommer därför att ha fortsatt stort fokus på de omfattande regelförändringarna som sköljer över försäkringsbranschen, menar Christina Lindenius. Arbetet med Solvens 2 går in i ett intensivt skede med utformningen av detaljregleringen inför införandet den 1 januari Osäkerheten kring den slutliga utformningen är fortsatt stor, liksom kopplingen mellan Solvens 2 och andra pågående regleringsinitiativ som den pågående översynen av tjänstepensionsdirektivet (IORP) och hanteringen av Livförsäkringsutredningens betänkande. Andra aktuella regelfrågor som har stor betydelse för branschen rör distribution (IMD 2), dataskydd, finansiell rapportering och central motpartsclearing (EMIR) samt det nyligen aviserade förslaget från regeringen om att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande. Den sammanlagda effekten av alla regelförändringar är högst oklar, inte minst för livförsäkringsföretagen. Utöver de mer direkta effekterna i kölvattnet av finanskrisen sker andra stora förändringar i vår omvärld. Demografiska förändringar, långsam ekonomisk tillväxt och lågsysselsättning sätter press på pensionssystemen inom EU. I det sammanhanget lyfts behovet av kompletterande pensionssparande fram som ett sätt att säkerställa tillräckliga pensioner i framtiden. Regeringens förslag om att slopa avdragsrätten för privat pensionssparande går i motsatt riktning, vilket är olyckligt, menar Christina. Även välfärdssystemen påverkas av den demografiska utvecklingen. Behovet av vård och omsorg ökar med en åldrande befolkning, samtidigt som den medicinteknologiska utvecklingen och individers ökade krav på kvaliteten och tillgången till välfärdstjänster driver upp kostnaderna. Det finns en osäkerhet kring vad individen kan förvänta sig från de offentliga välfärdssystemen och vilka behov som behöver tas om hand på annat sätt. En annan utmaning är att hantera de förändringar i klimatet som leder till att naturkatastrofer blir allt vanligare. I dessa sammanhang lyfts frågan i vilken mån privat försäkring kan bidra ytterligare till de skattefinansierade systemen. En förutsättning för att privat försäkring ska kunna komplettera det offentliga är att ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna är tydlig. Hur ser ni på den nuvarande utvecklingen där regelverken blir allt mer komplexa och där mandat, roller och ansvar förändras mellan myndigheterna i Sverige och Europa? Det är en utmaning att mycket av regelverk och tillsyn numera styrs av institutioner utanför Sverige. Det innebär att Sverige har mer begränsad möjlighet att påverka utformningen av lagstiftningen. Finansinspektionen och EIOPA har kommit att bli myndigheter med mycket muskler och flera olika roller. Vi vill därför framhålla vikten av att det förs en nära och löpande dialog med branschen, och det är vår förhoppning att dialogen mellan politiker, myndigheter och berörda branschorganisationer fördjupas. Det är inte minst viktigt då regelutformningen måste påverkas redan på ett tidigt stadium i processen. När direktiven väl har klubbats finns det sällan utrymme för nationella lösningar. Vi måste få regler som är ändamålsenliga och som så långt som möjligt passar även för svenska förhållanden. Finansdepartementets bedömning är att EIOPA inte ska ta över ansvaret för tillsyn av företagen, utan detta ska ligga kvar på de nationella tillsynsmyndigheterna. I branschen så talas det trots allt om just en sådan förändring av roll och ansvar mellan EIOPA och de nationella tillsynsmyndigheterna. Hur ser Svensk Försäkring på den här frågan? Det pågår för närvarande en utvärdering av det relativt nya tillsynssystemet som skapades som ett svar på finanskrisen. Det är för tidigt att säga vart det leder, och vi tycker att myndigheterna måste få mer tid på sig innan man gör några större ändringar. När det gäller frågan om det direkta tillsynsansvaret kommer att överföras till EU-nivå måste vi komma ihåg att det inte finns samma skäl för en sådan utveckling för försäkringsföretag som för banker. Till skillnad mot försäkringsföretagen var bankerna en starkt bidragande faktor till att finanskrisen över huvud taget uppstod. Bankerna har också stora behov av likvida tillgångar medan försäkringsföretagen har mer långsiktiga åtaganden som inte ställer samma krav på likviditet. Bankerna är dessutom sammanlänkade med varandra i och med betalningssystemet, varför en större samordning av tillsynen kan krävas där. Men det är tydligt att EIOPA kommer att påverka den tillsyn som bedrivs nationellt med hjälp av riktlinjer och rekommendationer. Flera av de svenska försäkringsföretagen som omfattas av regelverk från mer än en europeisk tillsynsmyndighet upplever att reglerna sällan är just harmoniserade och i vissa fall till och med motstridiga. På vilket sätt arbetar Svensk Försäkring för att harmoniseringen ska öka? Ja, försäkringsföretagen påverkas ju inte bara av försäkringsregleringen, utan även av reglering på exempelvis bank- och värdepappersområdena. Detta gäller naturligtvis i varierande grad, beroende på om försäkringsföretaget är fristående eller ingår i en finansiell koncern. Men inga företag blir helt opåverkade. De nya heltäckande regelverken på bank- och värdepappersområdena som kommer in i finanskrisens spår kan få återverkningar på exempelvis kapitalförvaltning och investeringsmöjligheter. Vi arbetar tillsammans med övriga branschföreningar om gemensamma frågor och lyfter även fram kopplingarna mellan lagstiftningsområdena i våra kontakter med myndigheter.

7 12 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 13 Även om försäkringsföretagen allmänt sett ligger bra till i förberedelsearbetet så återstår fortfarande ett omfattande arbete. Christina Lindenius Christina berättar vidare att Svensk Försäkring ser med oro på att det i många fall inte görs tillräcklig skillnad mellan bank- och försäkringsverksamhet och på att samordningen mellan lagstiftningsområdena och konsekvenserna för försäkringsverksamhet inte utreds tillräckligt. De tre europeiska tillsynsmyndigheterna EIOPA, EBA och ESMA behöver också samverka mer för att oväntade konsekvenser av och överlappningar mellan regelverk ska undvikas. Särskilt när det gäller ECB är det främst de planerade rapporteringskraven som är en utmaning för försäkringsbranschen. Försäkring är inte bank och att ECB:s roll kan inte ses på samma sätt som när det gäller bankverksamhet. Dessa skillnader behöver framhållas även för ECB så att rapporteringen fyller de syften som ECB har att verka för i detta fall, nämligen stabilitet på marknaden och inte stabiliteten hos enskilda försäkringsföretag. Om vi går in på några centrala regelförändringar som branschen står inför; livförsäkringsutredningen, tjänstepensionsdirektivet och Solvens 2. Hur arbetar ni med att påverka detta? Upplever ni att det finns en samsyn mellan Finansdepartementet och Finansinspektionen? Nej, jag hoppas verkligen att vi ska undvika överraskningar. Vi har deltagit i de rundabordssamtal om transparens och utvidgad flytträtt som finansmarknadsministern hållit. I vår remiss tog vi upp en mängd tekniska frågor kopplade till flytträtten och hade en mycket kritisk inställning till utredningens övriga delar. Det gällde inte minst förslagen som är kopplade till överskottshanteringen i ömsesidigt bedrivna livförsäkringsföretag. När det gäller tjänstepensionsdirektivet så deltar vi i utredningens arbete med en expert och för löpande diskussioner med våra medlemmar. I utredningens uppdrag ingår att behandla frågan om en möjlighet för dagens livförsäkringsföretag att omvandla sig till tjänstepensionsföretag avseende deras tjänstepensionsverksamhet. För företag med blandad verksamhet blir det då en fråga om att dela upp verksamheten mellan tjänstepensionsverksamhet och övrig verksamhet. Vår målsättning är att tjänstepensionsverksamhet ska omfattas av bästa möjliga reglering, oavsett om den bedrivs i försäkringsföretag eller i tjänstepensionsföretag. I detta ingår att konsumentskyddet ska vara likvärdigt och att utredningens arbete samordnas med förberedelserna inför Solvens 2 om ett försäkringsföretag får möjlighet att omvandla sig till tjänstepensionsföretag. Ser ni behov av ytterligare reglering och ökat fokus från Finansinspektionen när det gäller just konsumentskyddet? Möjligen, men vi är generellt tveksamma till om inriktningen på exempelvis informationskraven som nu håller på att tas fram är rätt i så mening att de underlättar för konsumenten. Vi är oroliga för att förslagen överlappar varandra, med följd att konsumenterna dränks i information. Att kvantitet går före kvalitet. Christina menar att utgångspunkten för det fortsatta arbetet måste vara konsumenternas behov och förutsättningar. Vilka möjligheter har konsumenterna att ta till sig information om försäkringsprodukter? Hur ska vi arbeta för att säkra att försäkringsbranschen har nöjda och trygga kunder med ett bra försäkringsskydd? Svensk Försäkring ställer sig bakom kravet på att den som förmedlar försäkringar tydligt ska informera kunden om vem han eller hon företräder, om priset på förmedlingsuppdraget och om det till exempel är ett försäkringsföretag som betalar provision till förmedlaren. Svensk Försäkring delar också uppfattningen att provisionsersättning inte ska betalas till förmedlare vid oberoende rådgivning. När det gäller Solvens 2 har ju Finansinspektionen beslutat att verka för att företag och försäkringsgrupper förbereder sig och avser att följa upp detta. Samtidigt fortsätter de nuvarande regelverken att gälla till dess att Solvens 2 börjar tillämpas. Var detta rätt väg att gå och hur väl förberedda är de svenska försäkringsföretagen? Finansinspektionen måste göra sitt yttersta för att följa de riktlinjer som EIOPA antar, det följer av den förordning som reglerar EIOPA. Därför är det förståeligt att Finansinspektionen följer riktlinjerna för förberedelse inför Solvens 2. Vi tycker att Finansinspektionen har en lämplig inställning till riktlinjerna genom att de via sin tillsyn ska följa företagens förberedelser och inte kräver en förtida tillämpning. Läget i Sverige är ju sådant att Finansdepartementet har aviserat att det svenska genomförandet i lag av Solvens 2 kommer att vara klart den 1 juli Det är tre månader för sent, vilket riskerar att påverka de svenska försäkringsföretagens möjligheter att i tid ansöka om en del av de tillstånd som de behöver för att allt ska vara på plats när Solvens 2 ska börja tillämpas den 1 januari 2016 ( phasing in ). Även om försäkringsföretagen allmänt sett ligger bra till i förberedelsearbetet så återstår fortfarande ett omfattande arbete. Det finns en risk att allt inte blir klart i tid. Finansinspektionen föreslår att livförsäkringsföretag som hanterar tjänstepension ska hantera tjänstepensionsförsäkring som en separat fond vid rapportering. Är det lämpligt, och vilka mandat har Finansinspektionen att tillämpa förslaget? Det är ju som sagt osäkert hur den kommande svenska tjänstepensionsregleringen kommer att se ut. Den förberedande rapportering som vissa försäkringsföretag gör under förberedelsetiden är just en förberedelse, så att de senare ska kunna uppfylla de nya och mycket omfattande rapporteringskraven. De måste förbereda sig för den reglerings- och rapporteringsmiljö som de kommer att befinna sig i efter den 1 januari Men de ska inte behöva göra mer än så. Det är inte meningen att de nu ska rapportera sådant som senare inte är aktuellt. Finansinspektionen har endast rekommenderat försäkringsföretagen att hantera sin tjänstepensionsverksamhet som att överskott från den inte kan användas för att täcka förluster i den övriga verksamheten. Det är i det här läget inte något krav och kan inte heller vara det. Av Paul Andersson Director Financial Risk Management Paul Andersson har gedigen erfarenhet av företagsstyrning, n riskhantering och regelefterlevnad från linjeroller som riskkontrollchef, portföljchef och aktuarie och som tillsynschef vid Finansinspektionen. Han har varit medlemsdelegat åt Finansinspektionen i Committee of European Insurance and Occupational Pensions Supervisors (CEIOPS) och är branschansvarig för Försäkring och Solvens 2 hos KPMG.

8 14 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 15 Citrix-lösning för att precis som vanligt jobba tillsammans med kundens anställda. i Indien. Ett annat exempel är svenska Swedbank, som har flyttat sin IT-verksamhet till sin egen bank i Tallinn. och bearbetning ske i ett land utanför EU. På så sätt är informationen lagrad i Sverige. Fullt möjligt att outsourca under tillsyn I jakten på kostnadsbesparingar kommer ofta outsourcing på tal. Men för försäkringsbolag och banker som ligger under Finansinspektionens tillsyn finns det en del fallgropar. Outsourcing innebär att ett företag låter ett annat företag sköta en eller flera funktioner eller processer. Tanken är att det outsourcande företaget ska kunna fokusera på sin kärnverksamhet. Eller så hoppas företaget kunna omvandla fasta kostnader till rörliga, öka lönsamheten genom att minska kostnaderna och endast behöva söka och rekrytera personal inom kärnverksamheten. Ett annat företag med annan kärnverksamhet kan uppnå bättre effektivitet, kvalitet och snabbare så kallad time to market. Vanligtvis rör det sig om någon av följande typer av outsourcing: offshore som innebär att arbetsmoment eller processer läggs ut på ett annat företag eller onsite, som innebär att arbetsmoment eller processer görs på företaget i den dagliga verksamheten. Outsourcing kan vara mer eller mindre omfattande. Ibland berörs hela avdelningar. Men det kan också handla om specifika processer eller enstaka IT-system och aktiviteter. Ett område där outsourcing länge har varit vanligt förkommande är IT. Traditionellt har det handlat om drift och förvaltning, men på senare tid har även Software as a Service (SaaS) blivit allt vanligare. Ett annat område med omfattande outsourcing är call center-verksamheter, där det numera ofta handlar om att köpa upp enskilda tjänster eller funktioner. Det är alltså inte hela processer som outsourcas, utan enskilda individer och roller som till exempel administrativa roller i bokföringsprocesser. Rent praktiskt fungerar det så att den anställde på outsourcingföretaget loggar in sig på kundens IT-system via exempelvis en Konsekvensen blir att gränsen mellan att hyra in extra personal och att outsourca suddas ut. Den anställde på outsourcingföretaget blir en sorts virtuell anställd som kostar betydligt mindre. Men det finns också invändningar mot outsourcing. Vanliga farhågor berör kvalitet, effektivitet och konkurrenssituation. Blir slutkundens upplevelse lika bra? Blir det onödiga överlämningar som sänker effektiviteten och förståelsen för helheten? Vill företaget verkligen överföra kunskap till ett annat företag som kan bli en framtida konkurrent? Invändningarna kan också gälla skatter. Inte minst bland banker som inte kan kvitta sin moms eftersom finansiella tjänster är momsbefriade. Det gör inköpta tjänster 25 procent dyrare än att ha egna anställda. Förslaget om slopade momsgrupper kommer också att leda till nya frågeställningar. Ytterligare en aspekt handlar om regelverk. Det finns nämligen flera regler som begränsar utrymmet för outsourcing för företag som ligger under Finansinspektionens tillsyn. Både svenska och internationella banker har sedan länge arbetat med att sänka kostnader genom att flytta sina verksamheter till lågkostnadsländer. Det handlar emellertid ofta inte om outsourcing, eftersom det fortfarande är banken som genomför arbetsmomenten. Ett exempel är de stora internationella bankerna som har förlagt delar av sina verksamheter Men det finns också exempel på outsourcing av bankverksamheter. Till exempel har både Nordea och SBAB outsourcat sina IT-verksamheter till Tieto. Svenska banker och försäkringsbolag outsourcar sällan till leverantörer utanför EU. En viktig anledning är att många regelverk är gemensamma inom EU. Det betyder att reglerna i stort sett är desamma och att det inte är så stor skillnad på att outsourca inom Sverige respektive EU. Det finns skillnader i lagtexter, men innebörden är snarlik. Dessa problem är också relativt enkla att hantera eftersom EU har ett gemensamt ramverk för utbyte av varor och tjänster. Mycket går att hantera genom att formulera avtal på ett visst sätt. För den som vill minska kostnaderna rejält är outsourcing till låglöneländer utanför EU mer intressant, eftersom både löner och priser där är betydligt lägre. Här uppstår emellertid den stora utmaningen, eftersom det finns en rad olika aspekter som måste hanteras utifrån ett regelverksperspektiv. Allra svårast är det att outsourca hela IT-system och processerna runt dessa. Viss information får helt enkelt inte lagras utanför EU. Det är också svårt att lägga ut delar av utvecklingsprojekt, eftersom data inte får föras ut utanför EU. Ett sätt att outsourca administrativa processer är att lägga IT-systemet i Sverige och samtidigt låta inloggning Det här tillvägagångssättet ställer dock stora krav på både det egna bolaget och leverantören. Inte minst måste bolagets styrelse säkerställa att leverantören uppfyller alla regler som gäller för det egna bolaget. Det räcker inte med att bara formulera kontraktet på ett visst sätt, utan det måste göras på samma sätt som om det vore det egna bolaget. Till de viktigare områdena hör bland annat risk, intern kontroll och regelefterlevnad. Ett exempel är processer som omfattar affärsbeslut och därigenom påverkar risker. Därför har styrelsen fullt ansvar, även om de görs av en underleverantör. Det krävs med andra ord en noggrann genomgång av processerna och mappning mot vilka regler som gäller för respektive aktivitet. Andra exempel är speciella krav på ansvar vad avser SLA, säkerhet och användarrättigheter. Även om man löser regelverksaspekterna rent legalt så finns det ett antal konsekvenser som banker och försäkringsbolag bör beakta. Några av de viktigaste är: Regelkravens påverkan på business caset. Nya roller kommer att behöva definieras och tillsättas. Nya risker behöver identifieras och följas. Av Joachim Grebe Senior Manager, Head of Financial Services Joachim Grebe har mångårig erfarenhet som programledare och finansanalytiker. Han har bland annat drivit projekt inom regelverk, compliance, upphandling, sourcing och IT hos en lång rad olika aktörer inom den finansiella sektorn.

9 16 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 17 Svensk riskhantering i världsklass Sedan 2003 har KPMG utvecklat och drivit Risk Management in Finance/ Banking, ett internationellt Sida-sponsrat utbildningsprogram som bidrar till finansiell stabilitet, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning i Sida:s samarbetsländer. KPMG har vunnit Sidas upphandlingsprocess vid två tillfällen och har därigenom genomfört programmet vid 26 tillfällen under de senaste tio åren. Fler än 600 beslutsfattare inom finanssektorn i ett 50-tal länder i Sydostasien, Latinamerika, Östafrika och Östeuropa har genomgått utbildningen. När Sverige öppnade ambassad i Bagdad 2010 gavs också möjligheten för Sida att inom sin landstrategi för biståndet erbjuda utbildningsprogrammet för den irakiska banksektorn. Fyra år senare har KPMG utbildat cirka 100 irakiska beslutsfattare. Många av dessa bidrar till att förstärka landets ekonomiska utveckling och förbättra relationerna till Sverige. Målet med utbildningsprogrammet är att öka kompetensen hos bankernas ledningar och medarbetare, inte minst inom områden som riskhantering och kreditprocessen. Utgångspunkten är att en väl fungerande finanssektor är en förutsättning för att uthålligt kunna främja ekonomisk tillväxt och motverka fattigdom. Med bättre riskhantering i bankerna kan man i större utsträckning låna ut pengar och främja tillväxt bland småföretagare. Varje program innehåller en tre veckor lång intensivkurs i Stockholm som ger deltagarna en övergripande och praktiskt tillämpbar kunskap om hur utvecklingen av finansmarknaden, diversifiering av aktörer, användningen av nya teknologier, förbättrad kredithandläggning och mer avancerad riskhantering kan bidra till ökad finansiell stabilitet, ekonomisk utveckling och fattigdomsbekämpning. Kursens studiebesök hos någon av de svenska sparbankerna, för att ta del av deras modell och dess bidrag till Sveriges utveckling, brukar väcka många intressanta diskussioner och idéer bland deltagarna. Programmets innehåll har utvecklats under åren och berör en rad prioriterade riskområden och utmaningar som i dag bromsar utvecklingen i de flesta deltagande länder. Bland annat behandlas de begränsade möjligheterna att bedöma ett företags eller en persons kreditvärdighet eftersom tillgång till tillförlitlig data saknas. Ett annat problemområde är en bristande riskkultur, som försämrar kvaliteten i bankernas kreditverksamhet och ökar förekomsten av kreditförluster. Andra områden som behandlas är bristande regelverk, korruption och penningtvätt. Ytterligare en utmaning för bankerna är att möta behovet av krediter bland de små och medelstora företagen när de saknar eller har bristande finansiella kunskaper. Detta är något som definitivt begränsar utveckling och tillväxt i privatsektorn. Programmet möjliggör också diskussioner mellan finansiella aktörer och tillsynsmyndigheter. Eftersom programmet bjuder in deltagare från alla aktörer inom finanssektorn, från centralbank till mikrofinansinstitut, bidrar varje program till att öka förståelsen för banksektorns regionala utmaningar. Programmet bidrar även till en ökad dialog bland beslutsfattare på centralbanker och tillsynsmyndigheter. Det är värdefullt att dessa parter kan träffas på neutral mark och ger även centralbanker möjlighet att dela erfarenheter med andra länder och skapa sig en bättre förståelse för bankernas verksamhet och best practice inom riskhantering. Utbildningsfasen i Stockholm som kombinerar föreläsningar, grupparbete och ett stort antal praktiska övningar bygger på erfarenhetsutbyte från flera företagsbesök hos svenska banker och sparbanker. Även möten med gästföreläsare från Finansinspektionen, Riksbanken och andra representanter för svenskt näringsliv är viktiga inslag i programmet. Under de regionala uppföljningarna medverkar också lokala finansiella aktörer, centralbanker och även företag med stor betydelse för den finansiella utvecklingen och tillväxt i privatsektorn. Ett par exempel är telekomföretaget Vodafone, som har drivit utvecklingen av mobile banking i östra Afrika, eller fordonstillverkaren Scania, som i samarbete med Sida driver ett utbildningsprogram för mekaniker i Irak. En viktig del av programmet är deltagarnas förändringsarbeten. Det går till på så sätt att deltagarna rekryteras till programmet i grupper om två till fem personer som gemensamt har identifierat ett förändringsinitiativ som de ska arbeta med under programmet. Med stöd av mentorer från KPMG utvecklar och konkretiserar deltagarna sina förändringsinitiativ under de tre veckorna i Sverige. För att ge deltagarna bättre förutsättningar att lyckas med sitt arbete tränar mentorerna deltagarna med hjälp av praktiska övningar i presentationsteknik och projektled-

10 18 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 19 ningsmetodik. Deltagarna får även stöd vid specifika ämnesrelaterade frågor av KPMGs ämnesexperter under programmets gång. Sex månader efter kurstart följs arbetet med förändringsinitiativen upp vid ett regionalt seminarium, som i första hand fokuserar på resultatuppföljning och erfarenhetsutbyte mellan grupperna. Denna fas är anpassad till deltagarnas behov med inslag av regionala alternativt nationella experter som bjuds in för att bidra med presentationer, gruppövningar och diskussioner. Det finns många exempel på positiva resultat bland de 160 förändringsinitiativ som hittills har genomförts inom ramen för programmet. Här finns resultat som inte bara har bidragit till att förbättra stabiliteten i den finansiella sektorn, utan som också har bidragit till att främja utvecklingen av den privata sektorn och minska fattigdomen i de deltagande länderna. Mentorsstöd tillhandahålls efter en fastställd tids- och aktivitetsplan, och sträcker sig även under sex månader efter den regionala uppföljningen. Risk Management in Finance/Banking har varit ett framgångsrikt utbildningsprogram som har fått uppmärksamhet och stöd av bland annat Världsbanken, Sidas amerikanska motsvarighet USAID och även riskhanteringsorganisationen Global Association of Risk Professionals (GARP), som också sponsrar ett förändringsinitiativ i Azerbajdzjan. Löpande deltagarutvärderingar visar på mycket positiv feedback överlag, och även feedbacken från kursdeltagarnas arbetsgivare, däribland banker och centralbanker, är positiv. Programledningen arbetar löpande med att vidareutveckla programinnehållet, inte minst med hänsyn till de nya trender som driver regionerna, som exempelvis Mobile banking och Islamic banking. Tre framgångsrika förändringsinitiativ 1. Bättre tillgång till krediter för kvinnliga företagare i Rwanda Med hjälp av en kartläggning har teamet tagit fram en riktlinje som föreslår en rad åtgärder för att främja utlåning till kvinnor. Ett samarbete och diskussioner med tre lokala banker och tre mikrofinansinstitut har inletts för att identifiera, utvärdera och anpassa befintliga produkter till företagskooperativ drivna av kvinnor. 2. Riktlinjer för användning av intern ratingmodellvid kreditbeslut Ett team från Makedonien har skapat riktlinjer för användning av interna ratingmodeller vid kreditbeslut. Initiativet med en riskbaserad modell kommer att höja kvaliteten i riskbedömning och prissättning i utlåningsprocessen. Teamet har även inlett diskussioner med ett ledande kreditvärderingsinstitut för ett möjligt samarbete. 3. Ökad utlåning baserad på kassaflödesanalys Ett team från Irak har arbetat för att få till en kulturförändring i utlåningsprocessen i deltagande banker genom att vidareutveckla kreditpolicyn till att omfatta kassaflödesanalys samt integrera andra typer av säkerheter än fastigheter. Fastigheter är i dag den vanligaste typen av säkerhet, vilket rejält försämrar utlåningsmöjligheterna till små och medelstora irakiska företag. Så här säger deltagarna: The program has been amazing with valued added topic and changes initiatives from various country which enable me to understand how things are going in other countries. I enjoyed the learning experience. It was crafted very cleverly in a manner that it mixed learning and fun seamlessly. It is very effective. It s a great opportunity for people from countries, like Georgia, to build a strong network with the same background professionals and share experiences. Av Francois-Xavier Bonnevie Director, Financial Risk Management, RMIF/B programledare Francois-Xavier har 20 års arbetserfarenhet inom kreditverksamhet, utveckling av riskhanteringsramverk och styrningsmodeller både i Sverige och utomlands. Hans erfarenhet som finansrevisor, banktjänsteman och de senaste 13 år som finans- och riskrådgivare har gett honom möjlighet att utveckla en gedigen förståelse av de aktuella drivkrafter, utmaningar och utvecklingsmöjligheter som påverkar finansmarknadernas utveckling i Afrika, Asien, Mellanöstern och Östeuropa. Av Leif Waller Partner, Financial Risk Management, RMIF/B programansvarig Leif har drygt 20 års erfarenhet från arbete inom den finansiella sektorn i Sverige och internationellt. Utöver samarbetet med Sida har han även genomfört uppdrag för bland annat IFC, IMF och Världsbanken. Leif har lång erfarenhet av att ta fram behovsanpassade utbildningsprogram inom bank- och finans i utvecklingsländer men även för aktörer på den svenska finansmarknaden.

11 20 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 21 The KPMG iradar Audit Assist Hur fungerar det? Hedge Fund Data Upload No specific format required Secure interface Generally accepted data integrity Data Mapping Mapping to the KPMG iradar s specific tables Quality check done by the KPMG iradar Independent Valuation 10 years in production 30+ specialists involved 530 clients in 20 countries 40,000 portfolios processed annually 250,000 securities analyzed in database The KPMG iradar operates out of the Cayman Islands, Germany and India Assurance Package Tailored quarterly assurance reporting Detailed results and analytics Regular on-site workshops Knowledge transfers Process benchmarking Industry best practice recommendations Local Contact Local client support Communication of results Stakeholders Advisor Investor Director Administrator Manager Effektiv revision av finansiella instrument genom iradar iradar är ett verktyg som KPMG använder och som gör det möjligt med en oberoende verifiering av priser på hela portföljer av finansiella instrument. Totalt analyseras uppemot portföljer årligen med hjälp av verktyget, som bygger på en databas med cirka analyserade värdepapper. Det var KPMG Frankfurt som utvecklade verktyget som numera inte bara används av samtliga finansiella revisionskunder i Tyskland utan också av andra kunder över hela världen. Till exempel används iradar för i stort sett samtliga KPMG Sveriges större revisionsuppdrag inom försäkrings-branschen. Som exempel kan vi nämna en kund där vi analyserade instrument inom en vecka, och presenterade en rapport som på ett tydligt sätt visar vilken andel av portföljen som kunnat stämmas av mot referensvärden, var differenser uppstått och hur dessa kunde analyseras vidare, berättar Mohammed Farahani, Manager inom Financial Services Audit. De slutsatser vi presenterar för kunden är tydliga och ger kunden detaljerad information presenterad på ett övergripande sätt som ger dem ytterligare kännedom om sina innehav. En stor fördel med KPMGs verktyg som sysselsätter ett team med trettiotalet specialister som på heltid ägnar sig åt värdering av finansiella instrument är att det erbjuder möjligheten att jämföra värderingsteknik och värderingar som avser verkligt värde för finansiella instrument. iradar är med andra ord ett unikt hjälpmedel för att hantera utmaningarna vid analys av komplexa portföljer av instrument, nya finansiella produkter och investeringsstrategier. Användningsområdet är visserligen brett, men inom revisionsuppdragen är den tydligaste fördelen med iradar att verktyget på ett effektivt och tryggt sätt ger en fullständig avstämning av marknadsvärdet av en hel portfölj som innehåller ett stort antal instrument. Det kan handla om exempelvis aktier, obligationer och fonder eller om komplexa derivatinstrument. Mårten Asplund, Partner inom Financial Services Audit, konstaterar att granskning och värdering med hjälp av iradar utförs på ett mer effektivt sätt med ett tydligt kundvärde som följd. Vi kan ge ledningen och styrelsen trygghet i att vi analyserat stora delar av deras portfölj, ibland upp till procent av det totala värdet, och kan visa på exakt vilka avvikelser vi har på totalnivå, och även nedbrutet på varje instrument, säger han. Faktaruta: Av Magnus Ripa Senior manager, KPMG FS Audit Magnus Ripa är auktoriserad revisor och arbetar med flera av KPMGs största kunder inom FS, främst försäkringsbolag. KPMGs användning av iradar i revisionsuppdrag i Sverige är ett led i företagets strävan att modernisera revisionen av komplexa finansiell data. Samtliga kunder kan dra nytta av dess fördelar, som innebär en ytterligare kvalitetssäkring. Dessutom kan resultaten från en iradar-analys användas till: Oberoende analys av bland annat rating, förfallostruktur, geografiska sektorer, som inte syns vid en vanlig avstämning av marknadsvärden mot motpart. Kvalitativ marknadsanalys på portföljnivå. Underlag för att påvisa var riskerna i en portfölj ligger, vilket gör det möjligt att i samverkan med kunden inrikta revisionen mot rätt områden. Utvärdering av kundens egna data som deras värdering bygger på Benchmarking av värden för jämförbara investeringar mellan olika klienter. Det stora antalet användare innebär att verktyget kan ligga till grund för en unik benchmark. Tillgång till specialister som kan användas för att hantera mer komplexa instrument, både internationellt och lokalt. Det blir konkret och tydligt för dem att vårt arbete bidrar till att ge dem trygghet och därmed mervärde. Det känns också bra att veta att detta är ett verktyg som vi inom KPMG använder på flera av våra största, och därmed världens största, förvaltare av finansiella tillgångar. Av Mårten Asplund Partner, KPMG FS Audit Mårten Asplund är auktoriserad revisor och arbetar sedan många år med revision av finansiella bolag, främst försäkringsbolag. Han jobbar även med utveckling av FS Audit inom KPMG.

12 22 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 23 De globala bankerna intensifierar sitt arbete mot penningtvätt Nu ökar åter intresset för AML (Anti Money Laundering) bland världens största globala banker. Det visar en aktuell enkätstudie från KPMG, som har intervjuat 300 anställda med AMLrelaterad yrkesbakgrund på globala bankerna i drygt 40 länder. Av KPMGs enkätstudie framgår bland annat att arbetet med att motverka penningtvätt får allt högre prioritet inom den internationella bank- och finanssektor, där ekonomin i övrigt kännetecknas av instabilitet, stora svängningar och dramatiska förändringar i affärsmiljön. Till exempel uppgav hela 88 procent av dem som medverkade i enkäten att deras styrelse visade ett aktivt intresse för AML-frågor, vilket är 26 procent fler än i 2011 års enkätstudie. Bötesbeloppen för bristande efterlevnad av regelverket uppgår numera till flera miljarder USD, och de reglerande åtgärderna innebär allvarliga hot mot rätten att bedriva verksamhet. Den globala trenden med allt mer aktiva tillsynsmyndigheter märks också i Sverige, där vi på senare tid har haft ett antal uppmärksammade sanktionsbeslut och ingripanden från Finansinspektionen. I flera regioner har antalet böter minskat. Däremot har beloppen för varje enskild bot ökat markant, vilket visar att tillsynsmyndigheterna är fortsatt fast beslutna att förhindra olaglig verksamhet. De omfattande förändringar som genomförs av finansinstituten är en reaktion på de allt mer långtgående globala penningtvättsreglerna, däribland det fjärde penningtvättsdirektivet och det amerikanska regelverket Foreign Account Tax Compliance Act (FATCA). Trots dessa förändringar frågar sig många om det är möjligt för globala företag att ha ett AML-program som uppfyller alla de krav och förväntningar som ställs på de finansiella instituten. Inte minst mot bakgrund av att företagen fortsätter att misslyckas med att leva upp till kraven som tycks förändras allt oftare. Av KPMGs omfattande enkätstudie framgår bland annat att kostnaderna för att efterleva de nya reglerna fortsätter att öka med i genomsnitt 53 procent för banker, vilket överstiger de tidigare prognoserna på över 40 procent under Det handlar framför allt om system för transaktionsövervakning, genomgång, uppdatering och underhåll av kundfiler samt rekrytering av personal. Bland de medverkande bankerna hade hela 95 procent infört en global strategi för att hantera frågorna, visar studien. Av dessa uppgav dock endast 32 procent att de lyckades upprätthålla global enhetlighet i tillämpningen av policyn på dotterbolag och filialer. Av enkäten framgår också att personer i politiskt utsatt ställning (PEP) fortsätter att vara ett fokusområde som företagsledningarna uppmärksammar allt mer. Av de tillfrågade uppgav 82 procent att deras företagsledning är delaktig i godkännandeprocessen av kunder som identifieras som så kallade PEPs. Hur kan kpmg hjälpa till? Är ditt bolag redo för det fjärde penningtvättsdirektivet? Vår tjänst KPMG AML Health check hjälper er identifiera brister och förbereda er inför de kommande regelverksförändringarna Sitter du i styrelsen på ett finansiellt institut som träffas av penningtvättsreglerna? KPMG erbjuder bolagsanspassad styrelseutbildning inom penningtvätt och anti-korruption. Hur står sig ert arbete på penningtvättsområdet relativt andra finansiella institut? Med KPMG AML Benchmarking Tool kan vi jämföra ert AML Complianceprogram med andra banker runt om i världen. Tre tips för att hantera penningtvätt Liksom med andra affärskritiska frågor är ledningens och styrelsens engagemang en kritisk framgångsfaktor. Utse en person i styrelsen som har ansvar för alla frågor som rör penningtvätt. Se till att det finns ett fastställt program för hela bolaget för hur regler om penningtvätt ska kunna efterlevas. Var öppen för olika tekniska lösningar och automatisering som kan bidra till effektivitet givet god övervakning och kontroll. Av Minela Hadziomerovic Manager Minela är ekonom och arbetar med praktiskt tillämpning av finansiella regelverk. Hon har erfarenhet från reglerade sektorer i både Sverige och internationellt och arbetar primärt mot finansiella företag inom etik och compliance med särskilt fokus på penningtvättsfrågor och antikorruption.

13 24 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 25 Momseffekter med momsgrupp Momseffekter utan momsgrupp Momsfri verksamhet inget avdrag för moms Momsfri verksamhet inget avdrag för moms Momsfri verksamhet inget avdrag för moms Momsfri verksamhet inget avdrag för moms X AB Y AB Kostnad tjänst +25% moms X AB Y AB Kostnad tjänst +25% moms Kostnad tjänst Kostnad tjänst Ej avdrag moms Stödbolag AB Stödbolag AB Ej avdrag moms Kostnad tjänst +25% moms Avdrag moms Kostnad tjänst +25% moms Extern leverantör Extern leverantör Slopade momsgruppsregler ger högre kostnader Kommentar. Genom gruppregistrering sker ingen momsbeskattning av de tjänster som Stödbolaget AB tillhandahåller X AB och Y AB. Eftersom inköpet från den externa leverantören avser momsgruppens momsfria verksamhet saknas avdragsrätt för ingående moms. Kommentar. X AB respektive Y AB saknar rätt till avdrag för moms som faktureras från Stödbolaget AB. Däremot har Stödbolaget AB avdragsrätt för moms på inköpet från den externa leverantören. Den kostnadsökning som uppkommer på koncernnivå till följd av att inte vara gruppregistrerad hänför sig till det värde som Stödbolaget AB tillför tjänsterna som utförs till X AB och Y AB. Möjligheten för finansiella företag att gruppregistrera sig för moms kan försvinna redan nästa år. Det är innebörden av ett nytt förslag som lades fram av regeringen den 9 april 2014 i promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för Motivet är att beskattningen ska bli mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer. Även företag i inkomstskatterättslig kommission, som har möjlighet att gruppregistrera sig för moms, berörs då förslaget innebär att möjligheten till gruppregistrering för moms helt tas bort. Om förslaget blir verklighet innebär det ett hårt slag för företag inom den finansiella sektorn som har organiserat och effektviserat sin verksamhet med utgångspunkt från möjligheten att gruppregistrera sig för moms. Slopandet av möjligheten till gruppregistrering kommer leda till ökade momskostnader för de finansiella företag som utnyttjat denna möjlighet. Rent konkret innebär förslaget att momspliktiga tjänster som tillhandahålls mellan medlemmarna i en momsgrupp kommer att momsbeskattas från och med den 1 januari Säljaren kommer därmed behöva redovisa moms på priset för tjänsterna. Denna moms kommer normalt inte vara avdragsgill hos köparen då företag inom den finansiella sektorn huvudsakligen bedriver momsfri verksamhet. Säljaren av tjänsterna kommer dock att ha rätt till avdrag för ingående moms på inköp för att utföra den momspliktiga tjänsten. Vid externa inköp kommer kostnaden för ej avdragsgill moms på koncernnivå i viss mån tas ut av den avdragsgilla momsen hos säljaren. Den merkostnad som uppkommer genom slopandet av möjligheten till gruppregistrering motsvaras av det mervärde som tillförs av säljaren. Det mervärde som skapas hos säljaren kan många gånger utgöra huvuddelen av priset på tjänsterna, särskilt med avseende på inom koncernen internt producerade tjänster eftersom kostnaden för dessa till stor del består av momsfria personalkostnader. I dessa fall skapas i princip hela mervärdet hos säljaren och den ej avdragsgilla ingående momsen hos köparen motsvaras inte av en avdragsgill ingående moms hos säljaren. Detta innebär en betydande kostnadsökning på koncernnivå som inte uppkommit om möjligheten till gruppregistrering för moms funnits kvar. Förslaget har väckt stark kritik från företag inom den finansiella sektorn vars verksamhet bedrivs genom regionala och lokala företag. Enligt en artikel i Dagens Industri har socialdemokraterna genom Magdalena Andersson förklarat att de avser att stoppa förslaget om de vinner valet. Det föreligger således en stor osäkerhet kring framtiden för bestämmelserna om gruppregistrering för moms. Tidsramen för de berörda företagen att anpassa sig till en ny ordning utan möjlighet till gruppregistrering för moms var redan när förslaget presenterades kort, cirka 8 månader. Vid ett regeringsskifte kommer tidsramen vara ännu kortare innan de berörda företagen får klarhet kring under vilken ordning som de kommer bedriva sin verksamhet efter årsskiftet. Trots den osäkerhet som råder finns det med anledning av tidsaspekten skäl att analysera vilken effekt ett slopande av reglerna för gruppregistrering skulle ha för företag som i dag är medlemmar i en momsgrupp. Det finns också anledning att titta närmare på vilka kortsiktiga Momsgrupp så funkar det Samtliga företag som ingår i en momsgrupp betraktas som ett enda företag i momshänseende. Om momsgruppen bedriver momspliktig eller momsfri verksamhet beror på vilka varor eller tjänster som medlemmarna tillhandahåller kunder utanför momsgruppen. Bedömningen av avdragsrätten för ingående moms på gruppmedlemmars inköp utgår från hur inköpen används i momsgruppens utåtriktade verksamhet. Försäljningar mellan medlemmar i en momsgrupp sker utan momsbeskattning, eftersom försäljningen momsmässigt anses ske inom samma enhet. Det innebär i praktiken att moms inte tas ut om en medlem i momsgruppen säljer normalt sett momspliktiga tjänster till övriga medlemmar i gruppen. Eftersom företag inom bank- och försäkringssektorn huvudsakligen bedriver momsfri verksamhet, som inte ger rätt till momsavdrag, kan de därmed undvika kostnaden för ej avdragsgill ingående moms. Den inbesparing som bildandet av en momsgrupp kan ge är dock begränsad till det värde som skapas inom momsgruppen, exempelvis av anställd personal hos medlemmarna. Detta beror på att avdragsrätten för moms på externa inköp är begränsad om de helt eller delvis avser den momsfria verksamheten som momsgruppen bedriver. respektive långsiktiga åtgärder som skulle kunna mildra dessa effekter. Det är en långtifrån enkel uppgift som beroende på omfattningen av försäljningen mellan gruppmedlemmarna kommer att ta betydande resurser i anspråk.

14 26 Blickpunkt Försäkring Blickpunkt Försäkring 27 Fram till i dag har medlemmar i momsgrupper inte behövt göra bedömningen huruvida de tjänster som säljs till andra medlemmar inom gruppen är momspliktiga eller momsfria. Nu kommer de att behöva göra denna bedömning för varje enskilt tillhandahållande, både för att kunna analysera effekterna av förslaget och för att följa gällande bestämmelser efter årsskiftet. Även prissättningen av dessa tjänster behöver ses över, eftersom momslagens bestämmelser om omvärdering av det pris som moms ska redovisas på kan bli aktuell, om priset på tjänsterna inte är marknadsmässigt. Det bör också, utifrån förutsättningarna i respektive koncern, analyseras hur verksamheten ska organiseras för att undvika att momskostnader som skulle kunna undvikas uppkommer. Till exempel har försäkringsbranschen i vissa fall tillämpat tillikaanställning av personalen, vilket innebär att de anställda utför sitt arbete i egenskap av anställda i de olika företagen och att någon tjänst i momshänseende inte föreligger jämfört med om de varit anställda i ett av företagen. Det kan även bli aktuellt med andra sätt att mildra konsekvenserna av moms. Korta fakta om EU:s nya regelverk EU inför regler om obligatorisk rotation av revisions nsby rå minst vart 10 år. Tidsgränsen ka n utsträck as till 20 år om det genomförs en ny upphandling ef ter 10 år och företag som har mer än en vald revisionsbyrå kan använda sammama byrå upp till 24 år. EU inför förbud mot att leverera icke-revisionstjänster till revi sionsks under. De förbjudna tjänst sterna kommer att listas i särs ki lda gemensamma och natione lla kataloger. Arv rvod et för de tilläggstjänster som inte förb rbjuds får inte uppg pgå ti ll mer än 70 procent av det geno ms ni ttli liga rev isions- ar vode t öv er en treårs peri od. KPMG bistår med sakkunskap och strategiskt stöd Vi på KPMG har stor erfarenhet av att hjälpa företag att effektivisera sin momssituation. En genomgripande förändring som borttagandet av möjligheten att vara momsgrupp kommer att påverka alla delar av en företagsgrupp inom den momsfria sektorn som har organiserats utifrån denna möjlighet. Med en risk för upp till upp 25 procent dyrare koncerninterna transaktioner finns starka skäl att redan nu påbörja en fokuserad process som beaktar hur en eventuell förändring slår och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska denna potentiella kostnadsökning. Med både lokal och internationell expertis till vårt förfogande kan vi biträda med allt från kvalificerade lagtekniska frågor till biträde eller utförande av förändringsprocesser och stöd i större strategiska frågor. Av Stefan Wahrenberg Manager, Financial Services Tax Stefan Wahrenberg är skattekonsult med inriktning mot momsfrågor inom den finansiella sektorn. Stefan har lång erfarenhet inom momsområdet och har bland annat varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Av Steven Robertson Senior manager, Financial Services Tax Steven Robertson har arbetat med momsfrågor för finansiella företag sedan Han har tidigare bl.a. varit ansvarig för granskning av moms hos försäkringsbolag och banker på Skatteverket. Sedan 2008 har han lett KPMGs särskilda grupp för indirekta skatter inom den finansiella sektorn.

15 KPMG Besöksadress: Tegelbacken 4 A Postadress: Box Stockholm Tel: Fax: E-post: kpmg.se För mer information om KPMGs tjänster kring försäkring, vänligen kontakta: Paul Andersson Director Financial Risk Management Tel: E-post: Mårten Asplund Head of Insurance Tel: E-post: KPMG erbjuder branschspecifika och kvalificerade tjänster inom revision, skatt och rådgivning. Genom vårt globala nätverk är vi ett av världens ledande kunskapsföretag med specialister i 156 länder. I Sverige har vi stark lokal förankring med medarbetare på 60 orter KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. Printed in Sweden. K3t900ex/1405/2/B882

Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss?

Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss? Förberedande riktlinjer inför Solvens 2 - vad ligger framför oss? 1 april 2014 Berit Lignercrona Varför förberedande riktlinjer? Solvens 2-direktiv antogs redan 2009. Omfattande regelverk. Förberedelse

Läs mer

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA-BoS-14/259 SV Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Tillämpning av Eiopas förberedande riktlinjer

Tillämpning av Eiopas förberedande riktlinjer Tillämpning av Eiopas förberedande riktlinjer Finansinspektionens beslut 6 december 2013 eiopagl@fi.se 1 Agenda Finansinspektionens beslut Tillsyn av förberedelser Bertil Sjöö Berit Lignercrona Frågor

Läs mer

Till dig som arbetar inom banksektorn Nr 1 2014

Till dig som arbetar inom banksektorn Nr 1 2014 Till dig som arbetar inom banksektorn Nr 1 2014 Ur detta nummer: Fullt möjligt att outsourca under tillsyn Effektiv revision av finansiella instrument genom iradar De globala bankerna intensifierar sitt

Läs mer

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2

Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Styrelsens ansvar enligt Solvens 2 Ana Maria Matei, finansinspektör anamaria.matei@fi.se 2011-05-10 Solvens 2-visionen Ny EU-lagstiftning med fokus på riskbaserat kapitalkrav och risk management för försäkringsbolag

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

SOLVENS II - utredningen

SOLVENS II - utredningen SOLVENS II - utredningen Föredrag Sweden Re 2010-10-01 Daniel Barr utredare INNEHÅLL Varför Solvens II Översiktligt innehåll Jämförelse Basel II Effekter av förslaget Beslutsprocessen Utredningsdirektiven

Läs mer

Stockholm den 19 december 2014

Stockholm den 19 december 2014 R-2014/1742 Stockholm den 19 december 2014 Till Finansdepartementet Fi2014/3021 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 september 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet En ny

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Solvens II senaste nytt från utredningen

Solvens II senaste nytt från utredningen Solvens II senaste nytt från utredningen Terminsstart pension 2011-09-07 Daniel Barr särskild utredare INNEHÅLL Solvens II direktivet i översikt Förslag tjänstepensionsreglering Förslag på reglering små

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014

FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna. 10 juni 2014 FI:s arbete i de europeiska tillsynsmyndigheterna 10 juni 2014 1 Agenda Välkommen, Martin Noréus De europeiska tillsynsmyndigheterna; översikt och uppdrag, Christina Ohlén Riktlinjernas tillämplighet i

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Investeringsregler för livförsäkringsföretag

Investeringsregler för livförsäkringsföretag Investeringsregler för livförsäkringsföretag Grundläggande försäkringsrörelserätt 20 oktober 2015 Föreläsare: Per Brandt Chefsjurist SPP Pension & Försäkring AB per.brandt@spp.se 6500559-v1 Disposition

Läs mer

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum

Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll. Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Compliancefunktionen och de nya regelverken från FI om intern styrning och kontroll Lina Rollby Claesson, Compliance Forum Vem är jag och varför dessa frågor? Styrelseledamot i CF sedan start Växelvis

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08. Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08. Granskning av interna modeller för att beräkna riskkänsligt kapitalkrav för försäkringsföretag 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-06-08 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Granskning av interna modeller för att

Läs mer

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr.

EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2014-05-09 EU-kommissionens förslag till reviderat direktiv om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (IORP II); Dnr. Fi2014/1418

Läs mer

Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013

Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013 Förberedelse inför Solvens II SWERMA Captive Nätverksträff 28:e November 2013 Pelare 1 Nuvarande läge Svenska captives generellt sett väl finansierade 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Högre

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(10) Riktlinjer för intern styrning och kontroll 2(10) 1. Syfte Dessa riktlinjer syftar till att övergripande beskriva hur AP7 arbetar med frågor som rör intern styrning och kontroll. Riktlinjerna avser

Läs mer

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1

Rörelseregler. Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015. pje@vinge.se. 6555768-v1 Rörelseregler Lektion 7 - Rörelseregler Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare: Per Johan Eckerberg, pje@vinge.se Disposition 1. Regelverk 2. FRL - översikt 3. FRL:s avtalsrättsliga

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03

Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Svenska Aktuarieföreningen 2015-03-03 Remissvar, FI Dnr 10-9537 Finansinspektionen Box 7821 103 33 Stockholm Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som remissinstans ge sina synpunkter på Finansinspektionens

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

LIVFÖRSÄKRING UNDER SOLVENS II OCH IORP

LIVFÖRSÄKRING UNDER SOLVENS II OCH IORP LIVFÖRSÄKRING UNDER SOLVENS II OCH IORP Den svenska modellen för att driva försäkringsrörelse under två regelverk Oslo den 14 mars 2012 Per Johan Eckerberg och Fabian Ekeblad Table of contents 1 Tjänstepensionsverksamhet

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden En bransch i förändring

www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden En bransch i förändring www.pwc.se/insurance Försäkringsmarknaden En bransch i förändring Ta tillvara på affärsmöjligheterna med en trygg och erfaren samarbetspartner Försäkringsföretag står inför omvälvande förändringar framöver.

Läs mer

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag

Kort om Solvens I, Solvens II och utredningens förslag 2012-01-24 Rnr 84:11 Till Finansdepartementet REMISSVAR Saco har tagit del av Solvens II-utredningens slutbetänkande Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension, SOU 2011:68. Den 31 januari 2012

Läs mer

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser

Finansinspektionens remissynpunkter på Pensionsmyndighetens Standard för pensionsprognoser 2013-02-22 R E M I S S V A R Pensionsmyndigheten FI Dnr 12-13389 Box 38190 (Anges alltid vid svar) 100 64 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7

Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY. Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20. Sida 1 av 7 Zmartic Fonder AB ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen i Zmartic Fonder AB 2015-05-20 Sida 1 av 7 1. Definitioner I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Anställda vars arbetsuppgifter

Läs mer

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring

Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring Särtryck ur Svensk Försäkrings rapportserie 2013:2 Nöjda och trygga kunder konsumentinformation inom försäkring En sammanfattning Denna sammanfattning utgör ett särtryck ur rapporten Nöjda och trygga kunder

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8)

Riskpolicy. Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Case Asset Management Riskpolicy Denna policy har fastställts av styrelsen för Case Asset Management vid styrelsemöte 2012 12 05 1(8) Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2 RISKORGANISATION... 3

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk. Finansinspektionen 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2015-06-17 Tidigare fastställd av styrelsen 2014-05-28 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68)

Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68) 1 (7) YTTRANDE 2012-02-06 Dnr SU Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Rörelsereglering för försäkring och tjänstepension (SOU 2011:68) Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms

Läs mer

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk

5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY. Innehåll. Externa regelverk 5.9. ERSÄTTNINGSPOLICY Fastställd av styrelsen 2014-05-28 Tidigare fastställd av styrelsen 2013-06-19 I de fall Hälsinglands Sparbank saknar policys eller instruktioner inom något område ska Swedbanks

Läs mer

Information om ersättningar i Swedbank 2014

Information om ersättningar i Swedbank 2014 Information om ersättningar i Swedbank 2014 Enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 Information om ersättningar i Swedbank 2014

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9. Förmedling och avtal... 593. Specialförsäkring... 721. Konsument... 779

Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9. Förmedling och avtal... 593. Specialförsäkring... 721. Konsument... 779 Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9 Förmedling och avtal... 593 Specialförsäkring... 721 Konsument... 779 Redovisning och rapportering... 809 Allmän associationsrätt... 999 Etik och brott...

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring

Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Lektion 8 Några särskilda rörelseregler för tjänstepensionsförsäkring Grundläggande försäkringsrörelserätt 20-21 oktober 2015 Föreläsare:Per

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. CHRISTINA STRANDMAN ULLRICH Medgrundare och ordförande i Compliance Forum

INTERN STYRNING OCH KONTROLL. CHRISTINA STRANDMAN ULLRICH Medgrundare och ordförande i Compliance Forum INTERN STYRNING OCH KONTROLL CHRISTINA STRANDMAN ULLRICH Medgrundare och ordförande i Compliance Forum COSO s ramverk Skapades under 1990-talet Syftar till att öka effektiviteten, minska oönskade händelser,

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om styrning, riskhantering och kontroll i kreditinstitut;

Läs mer

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Martin Andersson Bakgrund Finansinspektionens uppdrag: Stabilt och effektivt finansiellt system Konsumentskydd Finansinspektionens

Läs mer

7.2 Ersättningspolicy

7.2 Ersättningspolicy 7.2 Ersättningspolicy Fastställd av styrelsen i Norrbärke Sparbank 2015-06-11 Ersätter tidigare: 2014-10-02 Senast faktaändrad: 2015-05-22 Dokumentägare: VD Fastställelse och revision: Årligen Tillämpliga

Läs mer

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket

Läs mer

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28

Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Delårsrapport Q 3, 2014 2014-11-28 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt kontor i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9. Förmedling och avtal... 369. Specialförsäkring... 503. Konsument... 563

Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9. Förmedling och avtal... 369. Specialförsäkring... 503. Konsument... 563 Alfabetisk förteckning... 5 Försäkringsrörelse... 9 Förmedling och avtal... 369 Specialförsäkring... 503 Konsument... 563 Redovisning och rapportering... 589 Allmän associationsrätt... 777 Etik och brott...

Läs mer

Molnet ett laglöst land?

Molnet ett laglöst land? Molnet ett laglöst land? 31 januari 2012 Pernilla Borg, CISA Magnus Ahlberg Om Ernst & Young IT Risk and Assurance Inom IT Risk and Assurance hjälper vi organisationer att hantera IT-risker på ett sätt

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64)

Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2013-02-26 1 (5) Dnr 2012/1859 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Förstärkt försäkringstagarskydd (SOU 2012:64) (Fi2012/3967) Livförsäkringsutredningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Policy Ersättning. Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20

Policy Ersättning. Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20 Policy Ersättning Ersätter Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen 2014-11-20 Dokumentnamn Policy Ersättning Ägare Styrelsen Ramverksnummer 720.001 Ansvarig för implementering 1:a försvarslinjen Gäller

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Riktlinjer för intern styrning och kontroll

Riktlinjer för intern styrning och kontroll 1(12) Riktlinjer för intern styrning och kontroll Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 Förslag till styrelsen Juni 2015 Samtliga styrelsebeslutade riktlinjer

Läs mer

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy

Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Prognosia AB Bilaga 1: Riskanalys för ersättningspolicy Fastställd i styrelsen 2012-08-30, uppdaterad 2013-10-02 1(4) Bakgrund I enlighet med Finansinspektionens föreskrift om ersättningssystem i värdepappersbolag

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720 SALA SPARBANK Ersättningspolicy POL 720 Datum för fastställelse 2014-10-03 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation och ansvar...

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

2014-09-09 FI Dnr 14-5565

2014-09-09 FI Dnr 14-5565 2014-09-09 FI Dnr 14-5565 REMISSPROMEMORIA Ändrade föreskrifter om försäkringsföretags skyldighet att rapportera kapitalplaceringar och kvartalsuppgifter för livförsäkringsföretag Sammanfattning Finansinspektionen

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Trafikförsäkringsföreningen

Trafikförsäkringsföreningen Trafikförsäkringsföreningen årsredovisning 2014 Trafikförsäkringsföreningen Trafikförsäkringsföreningen (TFF) är ett samarbetsorgan för Sveriges trafikförsäkringsbolag. TFF bidrar till trygghet och rättvisa

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17%

Yale Endowment Plan. Yales portfölj 1986 Yales portfölj 2010. Reala tillgångar; Private. Equity; 5% Reala tillgångar; 26% Aktier; 17% 1 Yale Endowment Plan Universitetets pensionsfond har ett värde på omkring $ 16,6 Mdr och förvaltaren heter sedan 1985 David Swensen och är världskänd för att ha uppfunnit The Yale Model" som är en populär

Läs mer

Delårsrapport, Q 2 2015 2015-08-05

Delårsrapport, Q 2 2015 2015-08-05 Delårsrapport, Q 2 2015 2015-08-05 Verksamhet Consensus Asset Management AB är en fondkommissionär med huvudkontor i Göteborg samt filial i Stockholm. Bolaget är verksamt inom kapitalförvaltning, Corporate

Läs mer

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD

HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD HÅLLBARHET OCH MÅNGFALD Skärpta krav på företagens rapportering Sydsvenska Handelskammaren 2015-10-20 The information contained in this presentation is of a general nature and neither can nor should be

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Projektet för tillsyn över återförsäkringsföretag har nu kommit dithän att vissa viktiga val som gäller helhetsstrukturen

Läs mer

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION

Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Pandium Capital AB RIKTLINJER FÖR INTERNREVISION Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Pandium Capital AB vid styrelsemöte den 30 september 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 1 2 ORGANISATION

Läs mer

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09

Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 Johan Hansing o Lena Barkman 2009-01-09 1 Olika initiativ samma mål Finansplats Stockholm samarbetsprojekt på branschens initiativ 2005 Finansmarknadsrådet tillsatt av regeringen med uppdraget att främja

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics

Programmets benämning: Civilekonomprogrammet Master of Science in Business and Economics Dnr: HS 2014/248 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Civilekonomprogrammet Programkod: Beslut om fastställande: SACEK 14 4. -04- Programmets benämning: Civilekonomprogrammet

Läs mer

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17

ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2014 1 9 ERSÄTTNINGSPOLICY P E A K P A R T N E R S K A P I T A L F Ö R V A L T N I N G A B FASTSTÄLLD AV STYRELSEN 2014-03-17 PEAK PARTNERS Ersättningspolicy 2012 2 9 1.

Läs mer

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning

Internal Governance System. Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning Internal Governance System Expertverktyget för regelefterlevnad, kontroll och styrning IT-stödet för effektiv regelefterlevnad Regelbördan som finansiella företag möter blir alltmer omfattande och komplex.

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer