EBRID - 28:e träffen, på Hasseludden

Transkript

1 EBRID - 28:e träffen, på Hasseludden I vilsam japaninspirerad miljö samlade nära 100 personer för en återblick och en framåtblick när EBRID 10-års jubilerade. Inledning och välkomstanförande Koncernchefen och VD:n för Sydkraft, Lars Frithiof berättade att han var glad och stolt över att få komma hit och inviga nätverkets 10-årsjubileum. Här står Johan Larsson, Lars Frithiof och Ulrik Hermansson och samtalar. Alkoholkonsumtionen har sedan 1996 ökat med 28 %! Det är viktigt att vi jobbar i praktiken och inte bara pratar om de här frågorna. Det övergripande målet är att upptäcka missbruk så tidigt som möjligt hos medarbetarna. Vi vill ha bort missbruket men ha kvar medarbetaren. Vill däremot medarbetaren INTE lämna sitt missbruk måste det leda till att medarbetaren får lämna sitt arbete. Tydlighet, klarhet och krav är viktigt. Inom Sydkraft kommer alla chefer att få utbildning för att upptäcka missbruk tidigt och kunna vara chefer. Lars vill slå ett slag för medarbetarsamtalet/utvecklingssamtalet eller vad man nu väljer att kalla det. Lars har ett krav om att man inom Sydkraft ska ha ett årligt samtal med alla medarbetare. Man har ibland tankar som det ordnar sig, men det är helt fel tankar. Sydkraft behöver också förbättra sin rehabilitering, det är inte bara lagkrav utan det sparar även pengar. Det är en fördel om alla i branschen har samma policy i frågan. Branschen ska deklarera att vi är rädda om våra medarbetare. Det finns också fördelar att lära av varandras erfarenheter och inte uppfylla hjulet igen, utan dela med sig av best practis benchmarket även i dessa frågor. Branschen ska också motverka att konkurrensen i branschen motverkar eller hindrar erfarenhetsutbyte. Ett ord på vägen till Nätverket är att det kanske värt att utveckla samarbete i nätverket med de nordiska systerorganisationerna. Det räcker inte med att bara tillgodose lagkraven utan vi måste gå längre. Tar vi som arbetsgivare ansvar för personalen så vinner vi mycket. Ansvar för våra medarbetare, för energiförsörjningen och ger branschen Låt oss öka takten istället för att luta oss tillbaka och slå oss till ro. Det är idag och framförallt framåt i tiden som vi kan påverka.

2 Nätverket Vad har vi gjort? Omvärlden Policy mer vanligt på arbetsplatser fokus rehabilitering Man ville spåra upp dem som hade ett alkoholberoende och behandla dem. Narkotikamissbruket ökade Narkotikamissbrukets steg, samtidigt startade Nätverket. Nu ökar narkotikamissbruket igen, vad ska vi göra AFS tog upp arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar AFS 1994:1 Narkotikatester diskuterades (SCA, ASG, SL, SAS etc) SAS började diskutera -92/-93 och de är väl ett av de företag som fortfarande diskuterar frågan SCA i AD om narkotikatester Legalisering av narkotika en het fråga för EU Alkoholister kunde bli nyktra (12-stegsbehandlingen) Varför ett nätverk Nätverk mellan olika branscher (bröderna, nyktra alkoholister som var eldsjälar på företag). Ett nätverk på Arlanda flygplats (FENA) Pengar från FHI erfarenhetsutbyte i arbetslivet Energibranschen en möjlighet Åhörare bänkade Betydelsen av pionjärer? En nyodlare, vägbyggare, föregångs/kvinna, banbrytare mm Kan vara en fråga om att våga Inga garantier för berömmelse snarare kritik Karriären kan bromsas eller grusas Sätta sig in i frågan tar tid Det kan bli generellt obekvämt Den som är före alla andra får invänta dem, dock på en mycket obekväm plats. Att lära av erfarenheten Bill Forsberg var facklig inom SEKO. Han dog i cancer för några år sedan. Åke Porjus Johansson representerade då Nynäshamn Energi. Porjus tyckte inte det var så konstigt att vara pionjär för han kommer från ett pionjärsamhälle och har hört det ordet sedan barnsben. När Porjus presenterade nätverket för facket, mötte han motstånd. Främst inom LO protesterade man och hävdade att nätverket var något som drevs kommersiellt. Två pionjärer Åke "Porjus" Johansson berättar, i bakgrunden ser vi Bill Forsbergs porträtt Jan Westring från Forsmarks kärnkraftverk

3 Janne berättar om alkohol och drogtestningens införande på Forsmarks kärnkraftverk. Man förhandlade inte utan drog det via arbetsmiljöorganisationen och dess underorganisation där all partssamverkan i arbetsmiljöfrågor hanteras. Vi har 800 anställda och 300 entreprenörer och 1500 entreprenörer under avställningarna på Forsmark. Motiven som redovisades som skäl för att börja testningen var Säkerheten; kärnkraft och konventionella arbetsmiljön, arbetsgivaransvaret; våra anställda deras barn, samhällsansvaret; moral och etik, kompetensförsörjningen; effektivitet i kompetensanvändningen, rehabiliteringen och sjukfrånvaron, attraktiv arbetsplats. Den slumpmässiga testningen i siffror: Antal tester Egen personal snitt 100/år Entreprenörer snitt 120/år Utfall 6 narkotikaspår 5 alkoholspår 2 egen personal 9 entreprenörspersonal Folke Pärnerteg från Svenska Kraftnäts elberedskap En "löpsedel" som Folke gjort dagen till ära. Folke berättar om sin syn på missbruk. Han gör gärna tidningslöp för att illustrera ämnet han ska tala om, och löpet består av så väl sanna och påhittade rubriker. Sällan går det att gissa vilka som är från verkligheten. Var går gränsen för vem som nyttjar utan att missbruka den som sköter sitt jobb? Men när han inte längre sköter sitt jobb så har vi ett riktigt problem! Det är också dyrt att hålla på med den här sporten. Först gör man av med sina egna pengar, sedan familjens, sedan de andra som har dvs arbetskamraterna och så företagets. Han medger att branschens rykte inte står på topp, och skulle det dessutom komma ut att vi har pundare i branschen då dalar förtroendet ännu mer. Erik Helleryd VD för KFS

4 Erik tar upp att det är lätt att prata om någons alkoholproblem men svårt att tala med någon om deras alkoholproblem. En nackdel är att man använder MBL och LAS ur perspektivet att vi har lagarna så jag som arbetsgivare kan inte göra någonting. Så är det inte, vi måste lära oss att använda lagarna för vi har alla samma mål, att företaget ska fungera. De stora företagen har regler för hur man ska arbeta. KSF:s förhandlare ser att företagen blivit mycket duktigare på att hantera de enskilda medarbetarna när det blir problem. KSF har 500 företag, varav 200 inom energibranschen och har haft förmånen att använda resurscentrum för andra områden t ex alkolås för yrkestrafikförare. Att det finns en punkt i KFS-avtalet som tillåter drogtestning där det är befogat. Den mycket bra formuleringen hade aldrig varit möjligt utan nätverket. Vi försöker använda all kompetens som finns inom KFS, och där passar den här nätverksmodellen väldigt bra. Krister Carlsson Krister Carlsson fick med kort varsel åka på ett nätverksmöte i Gimo. När han åkte hem hade han en nästan religiös känsla av hur seriöst frågan hade hanterats. Han erbjöd sig att fortsätta som KFS:s representant. Det finns en konsult som är släkt med Kofi Annan, han heter Nån Annan och fixar nog det här. Men Nån Annan har nog för mycket att göra, för han hinner aldrig med. Tack vare Krister som fick EBRID tidigt en hemsida. Använd nätverket och använd det som en profilering vid rekrytering uppmanar Krister. Han vet ingen annan bransch som jobbar så seriöst med den här frågan. Monica Köhn HEMAB (Härnösands energiverk) Nyttan med nätverket för ett energiföretag Inom HEMAB gäller alkoholfri/drogfri miljö. HEMABs personal en frisk och nykter resurs att räkna med! Hur missbruk bekämpas i det dagliga arbetet I våra platsannonser Drogtestning vis nyanställning Tydliga regler, introduktionspapper Intranät ebrid tillgänglig för alla Spridning av nyhetsbreven Utbildning och information Modern levande policy Sponsring och reklam (sponsrar bl a elevernas fickalmanacka, föräldrar på stan ) Enkät vid hälsoprofilsbedömning Friskvårdssatsning, motion, massage mm Låg sjukfrånvaro Nicke Rundquist på OKG (Oskarshamns kraftgrupp)

5 Striden i arbetsdomstolen (AD) om städerskan som inte gick med på att drogtesta sig. En partsammansatt grupp på OKG satte sig ned. För kärnkraftverket är säkerhet ett nyckelord. Det handlar också om trovärdighet i samhället. Tog en förhandling för att skriva ett kollektivavtal. Det går bra för alla utom Svenska elektrikerförbundet (SEF), som inte hade mandat att skriva på kollektivavtal utan där krävdes att en ombudsman ska skriva på. Ombudsmannen ville inte skriva på, det skulle vara en kränkning av den personliga integriteten. När det inte gick lyfte man frågan till central förhandling. Då blev det ännu mer tvärstopp. Enligt SEF var det bara en städerska men för OKG så var alla lika. Frågan drevs vidare, till AD. I AD hade OKG Ulric som sakkunnig. Det slutade med en dom till OKG:s fördel. Är man på Hasseludden är det Japan som gäller. En upplevelse att äta i morgonrock och med pinnar ingick i nätverksarbetet den här gången. Jan Nordin från EFA. Arbetsrätten sticker fram sitt dåliga tryne. Hur långt har arbetsgivaren rätt att kontrollera? När blir det ingrepp i den personliga integriteten? Intresset Arbetsledningsrätten gäller i princip OKG har ett starkt intressse Ska gälla för alla Personlig integretet Föra kränkande Inte förnedrande Saknar varje grund att vägra Direkt efter domen anmälde SEF till Europadomstolen. Efter anmälan dömde Europadomstolen i en dansk fråga av samma typ och sagt att domen är riktig och allmänintresset är stort. Janne Hafdell från Söder Energi Står här för fjärde gången. De slumpmässiga testerna ger inte så mycket, det visade Forsmark, och det kostar väldigt mycket. Det har fungerat bra på lokal nivå, men går man högre upp så är facket motståndare. De anställda vill ha drogtestning men det blir något glapp högre upp inom facket.

6 Narkotika på krogen Patrick Ungsäter och Johanna Gripenberg Narkotikapolisen resp STAD-projektet Johanna jobbar på ett forskningsprojekt med bland annat en enkätundersökning (446 kroganställda i Stockholm) och djupintervjuer med ett urval. Det är mycket vanligt att personalen på krogarna ser narkotikapåverkade personer. Man har inte studerat specifika yrkesgrupper tidigare, mode, transport/taxi, IT, frisörer m fl anger krogpersonalen som yrkesgrupper med hög droganvändning. Attityden har ändrats och det är skrämmande för nu anser man inte att det är att knarka att ta en ecstasytablett. Så länge man inte håller på med skitiga nålar och sprutor anser man sig inte vara knarkare. Vid 40 tillfällen spelade skådespelare att de var narkotikapåverkade och ville in på krogen men blev bara stoppade i 3 fall. Observatörer som gick bakom kunde samtidigt se att vakterna observerade och skojade om att personerna var narkotikapåverkade men släppte in dem ändå. Grova brottslingar är VIP på krogarna och ingen vågar sätta sig emot. På krogen gör man av med sina brottsligt förtjänade pengar. Söndagar är den stora festdagen för krogfolk och det är också festdagen för de stora brottslingarna. Det blir väldigt olyckligt när de båda träffas och knyter kontakter. Ett av kriterierna för drogerna är arbetsmiljön och den stressiga arbetssituationen. Ur ett krögarperspektiv så förlorar man pengar om man har knarkare i personalen, för det kostar att skaffa droger. Kockar är överrepresenterade. Det finns intressanta rapporter att läsa finns på Slutorden ur filmen Det värsta med att knarka är inte det jag gjorde utan det jag inte gjorde. Att jag inte tog tillvara mitt liv. Alla mina drömmar som jag hade när jag var liten. Och de som man som liten såg på parkbänken som man då föraktade, så är jag lika dålig själv. Bara för att man stänger krogen klockan 01, betyder inte att det inte finns narkotika. Det finns olika grader, kokain är mer trendigt. Amfetamin och ecstasy är lite lägre. Svenska alkoholvanor Håkan Leifman är alkoholforskare på Stockholms universitet. Alla skulle vinna på att länderna skulle ha samma nivåer, t ex på promillehalten eller på hur man informerar ungdomar om alkoholens risker. Frankrike stödjer Sveriges arbete för alkoholbegränsningar. Den stora motståndaren är Storbritannien. I övriga EU ligger förbrukningen på 11,5-12 liter REN (100%) alkohol per invånare över 15 år. I Sverige ligger förbrukningen på 10 liter REN alkohol per invånare över 15 år.

7 Av denna förbrukning står storförbrukarna för hälften så fördelningen är väldigt sned. Sedan 90-talet har vin och ölkonsumtionen ökat med 80 %. Bag-in-box gör att vardagsdrickandet ökar, det är inte samma motstånd för att man måste öppna en flaska. Rattfyllorna har ökat, för att tillfällena till alkohol har ökat. Spritkonsumtionen har gradvis sjunkit sedan 60-talet, men nu har den vänt och börjar gå upp. Sverige är inte länge ett spritland, det upphörde redan på 80-talet. Förbrukningen beräknas vara 2,58 liter/år (ren sprit, 100% alkoholhalt) per person över 15 år, att jämföra med vinförbrukningen på 4,0 liter/år, starköl 2,93 liter/år och folköl 0,8 liter/år. Nu får man ta in så stora kvantiteter alkohol att polisen plockar resande bilar på överlast. Är man 4 personer i en bil och tar in drygt 200 liter var så väger lasten 1 ton. Ett annat problem med all privatimport är förpackningarna. Glasåtervinningen kostar pengar och de vill inte ta kostnaderna för den tredjedel av glaset som kommer utifrån. Risken finns att när förpackningarna kommer utanför retursystemet så kan förpackningen slängas i de vanliga soporna, och hur ska de hanteras? Sjukskrivningarna ökar med % om alkoholkonsumtionen ökar med 1liter. Nästa nätverksträff Den 29:e konferensen i höst. Borlänge Energi har tagit stafettpinnen. Deltagarna samlade för en gruppbild - det var knepigt att få med alla på en bild men roligt att så många ville komma! Sammanfattning Lars: höj blicken, vi kanske inte bara ska syssla med det svenska perspektivet utan kanske det nordiska perspektivet. Sedan pratades det om pionjärsarbete, att ha en egen vilja och drivkraft i en ganska jobbig miljö Folke: Arbetstid och fritid, finns det en klar gräns Erik: Det unika med att vi är en mötesplats, olika företag utan konkurrenssituationen Monika: Var inne på lära, att lära i varje given situation och det dagliga arbetet. AD-domen, man trodde på sin idé och körde racet. Lär av sättet man jobbade. En rasande massa fakta, genomgående av ganska deprimerande karaktär. En redovisning med mängder av idéer.