Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden

Transkript

1 INFORMATION 1 (5) Information om tillstånd, dispenser m.m. för åtgärder/ verksamheter som påverkar mark- eller vattenområden Ofta krävs anmälan, tillstånd eller dispens för arbeten som påverkar mark- eller vattenområden. Det är verksamhetsutövarens ansvar att ta reda på vad lagen säger och att se till att de tillstånd, dispenser m.m. som krävs finns innan arbetena påbörjas. För att underlätta för verksamhetsutövaren har Länsstyrelsen tagit fram detta informationsblad med kortfattade upplysningar om några av de bestämmelser, främst i miljöbalken (MB, SFS 1998:808), som ofta kan vara tilllämpliga. Skyddade områden och arter Om grävning eller andra åtgärder ska utföras inom ett område som är skyddat, t.ex. ett vattenskyddsområde eller naturreservat, kan det enligt föreskrifterna för området krävas tillstånd eller dispens från Länsstyrelsen eller berörd miljönämnd. Vattenskyddsföreskrifter kan också innehålla andra bestämmelser som är relevanta för arbetsföretaget, t.ex. om hantering av oljeprodukter och andra för grundvattnet skadliga ämnen. Vattenskyddsföreskrifterna finns tillgängliga på Länsstyrelsens webbplats under Publikationer/Författningar. Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av naturtyper och livsmiljöer för arter som EU-länderna har kommit överens om att skydda. För arbeten som kan komma att medföra en betydande påverkan på miljön inom ett s.k. Natura 2000-område krävs tillstånd av Länsstyrelsen enligt 7 kap. 28 a MB. Till skillnad från vad som gäller för andra områdesskydd så krävs tillstånd även för åtgärder som utförs utanför det skyddade området om de kan medföra en betydande påverkan på Naturaområdet. Fridlysta arter För de djur- och växtarter som är fridlysta enligt bestämmelserna i 4-9 artskyddsförordningen (2007:845), bl.a. alla groddjur, gäller förbud mot olika åtgärder som kan störa eller skada exemplar av arterna, deras fortplantningsområden, viloplatser m.m. Skyddet är olika starkt för olika arter. Länsstyrelsen kan medge dispens från fridlysningsbestämmelserna om vissa särskilda förutsättningar som anges i förordningen är uppfyllda. Generellt biotopskydd För arbeten som kan skada ett objekt som omfattas av generellt biotopskydd, d.v.s. alléer, pilevallar samt i eller vid jordbruksmark lokaliserade källor, småvatten, våtmarker, stenmurar, odlingsrösen och åkerholmar, krävs dispens från biotopskyddet (7 kap. 11 miljöbalken och 5 i förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken, 1998:1252). Dessa objekt finns inte inventerade och kartlagda i Länsstyrelsens kartdataskikt. Skyddet innebär att biotoperna inte får utsättas för verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön. Länsstyrelsen kan medge dispens från biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att strandområden idag och i framtiden ska vara tillgängliga för allmänheten samt att goda livsvillkor för djur- och växtlivet ska bevaras på land och i vatten. Strandskyddsbestämmelserna, som delvis har ändrats fr.o.m. den 1 juli 2009, finns i miljöbalken, MB (SFS 1998:808), 7 kapitlet h. Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar Postadress Besöksadress Telefon/Telefax E-post/webbplats: Org.nr SE KARLSKRONA Skeppsbrokajen blekinge@lansstyrelsen.se

2 2 (5) och vattendrag. Skyddet gäller inom land- och vattenområdet intill 100 m från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd (strandskyddsområde). På vissa ställen kan strandskyddet vara utökat så att det gäller upp till 300 m från strandlinjen. (7 kap. 13 och 14 MB). Inom strandskyddsområde är det bl.a. förbjudet att uppföra nya byggnader, att ändra byggnader eller deras användning, eller att utföra anläggningar eller anordningar som hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område som annars skulle ha varit allemansrättsligt tillgängligt. Det är också förbjudet att vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur- och växtarter (7 kap. 15 MB). Kommunen eller i vissa fall länsstyrelsen kan lämna dispens från strandskyddet i ett enskilt fall om det finns särskilda skäl. Uppförande av nya bryggor och utbyggnad av befintliga bryggor är exempel på åtgärder som ofta kräver dispens från strandskyddet. Vattenverksamhet Grundregeln är att vattenverksamhet är tillståndspliktig (11 kap. 2 och 9 MB). För vissa vattenverksamheter gäller sedan den 15 maj 2007 istället anmälningsplikt enligt 11 kap. 9a MB och 19 förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet m.m. Anmälan ska göras minst 8 veckor innan verksamheten/åtgärden är tänkt att påbörjas. Varken tillstånd eller anmälan behövs dock om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas av verksamhetens inverkan på vattenförhållandena (11 kap 12 MB). Det är den som utför en åtgärd som ska kunna visa att undantaget är uppfyllt. Markavvattning Markavvattning, t.ex. dikning eller invallning för att skydda mot vatten, är en särskild typ av vattenverksamhet som alltid kräver tillstånd av Länsstyrelsen. I vissa fall, t.ex. om det ställs krav på ersättning, ska miljödomstolen göra tillståndsprövningen. I stora delar av södra Sverige, bl.a. i hela Blekinge län, gäller även förbud mot markavvattning. Länsstyrelsen kan medge dispens från förbudet om det finns särskilda skäl. (11 kap. 2, 13 och 14 MB samt bilagan till förordningen om vattenverksamhet m.m.). Rensning Tillstånd behövs enligt 11 kap. 15 MB inte för att utföra rensningar för att bibehålla vattnets djup eller läge. Sådan rensning innebär normalt sett borttagning av slam, vegetation eller nedrasat material. Rensningar som innebär att vattendrag/diken breddas eller fördjupas i förhållande till tidigare fast botten eller i förhållande till i ett eventuellt tillstånd fastställd bottennivå, betraktas som markavvattning och kräver därmed tillstånd. Om ett s.k. nytt naturtillstånd har inträtt sedan den senaste rensningen, krävs det också tillstånd för att återställa diket/vattendraget till tidigare djup och bredd. Av 11 kap. 15 MB framgår att om fisket kan skadas av planerade rensningsåtgärder ska anmälan om de planerade rensningsarbetena alltid göras till Länsstyrelsen innan arbetena påbörjas. Med fisket avses både yrkes- och/eller fritidsfisket och även risken för skador på vattenlevande kräftdjur och blötdjur bör tas med i bedömningen. Denna anmälningsskyldighet gäller även normala underhållsåtgärder i diken och även om tillstånd till dikena finns. Om rensningsarbetena berör en fastighet som tillhör någon annan, skall fastighetsägaren alltid underrättas innan arbetena påbörjas. Rådighet För att få bedriva vattenverksamhet ska verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten ska bedrivas. Kravet på rådighet gäller för all slags vattenverksamhet, även sådan som inte är anmälnings- eller tillståndspliktig. Bestämmelser om rådighet finns i 2 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet m.m.. Rådighet kan

3 3 (5) t.ex. grundas på äganderätt, servitut, nyttjanderätt eller annan rätt. Det är verksamhetsutövarens ansvar att se till att ha rådighet över vattnet där verksamheten ska bedrivas. Täkt Täkt av berg, naturgrus eller andra jordarter för annat än markinnehavarens husbehov kräver tillstånd enligt 9 kap. 6 MB. Täkt av berg eller naturgrus för markinnehavarens husbehov kräver anmälan till tillsynsmyndigheten enligt 9 kap. 6 MB om totalt uttagen mängd naturgrus eller berg är mer än ton. Alla övriga täkter av berg, naturgrus eller andra jordarter är samrådspliktiga enligt 12 kap. 6 MB, se nedan. Avfall Uppläggning eller användning av avfall som uppkommer i samband med olika arbeten, t.ex. överskottmassor av jord- och sten, muddermassor m.m., kräver normalt anmälan till den kommunala miljönämnden eller tillstånd av Länsstyrelsen enligt bestämmelserna i 9 kap. MB, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, avfallsförordningen (2001:1063) eller förordningen (2001:512) om deponering av avfall. Dumpning Det är förbjudet att dumpa alla typer av avfall, t.ex. muddrade massor, inom Sveriges sjöterritorium (både inre vatten som insjöar, vattendrag, kanaler och territorialhavet) och ekonomiska zon. Avfall får inte heller dumpas från svenska fartyg eller luftfartyg i det fria havet. Naturvårdsverket får medge dispens från förbudet om avfallet kan dumpas utan olägenhet för människors hälsa och miljön. (15 kap. 31 och 33 MB). Information_tillst_disp_09.doc Förorenade områden Enligt 10 kap. 2 miljöbalken är den som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada eller allvarlig miljöskada (verksamhetsutövaren) ansvarig för det avhjälpande som ska ske enligt bestämmelserna i 10 kap. 4-5 miljöbalken. Som verksamhetsutövare räknas också den som skapar förutsättningar för att föroreningar från ett förorenat område sprids, t.ex. den som schaktar eller gräver i ett förorenat område. Det är förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta en avhjälpandeåtgärd med anledning av en föroreningsskada i ett mark- eller vattenområde, grundvatten, en byggnad eller en anläggning enligt 10 kap. miljöbalken, om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och denna risk inte bedöms som ringa (28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Vidare finns en skyldighet att genast underrätta tillsynsmyndigheten om det t.ex. vid grävningsarbeten upptäcks en förorening (10 kap. 9 miljöbalken). Indikationer på förorening är t.ex. färgskiftning, lukt, byggrester (tegel, betong, trä m.m.) och tankar. Underlåtenhet att meddela tillsynsmyndigheten är straffsanktionerat. Samråd om arbetsföretag som kan påverka naturmiljön Enligt 12 kap 6 MB ska verksamheter eller åtgärder som kan komma att medföra en väsentlig ändring av naturmiljön men som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i balken, anmälas för samråd till tillsynsmyndigheten. Verksamheten/åtgärden får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan gjorts om inte tillsynsmyndigheten medger något annat. Verksamhetsutövaren är alltid ansvarig för att reglerna i miljöbalken följs och för att åtgärder vidtas för att undvika skada på människors hälsa och miljön. Anmälan om att ta jordbruksmark ur jordbruksproduktion Jordbruksmark får tas ur jordbruksproduktion tidigast åtta månader efter det att anmälan om åtgärden har gjorts till länsstyrelsen, om inte länsstyrelsen medger något annat. Anmälan behövs dock inte om åtgärden är av ringa betydelse för jordbruket på jordbruksenheten eller för natur-

4 4 (5) och kulturmiljön och inte heller när marken tas i anspråk för en verksamhet som prövats enligt någon annan bestämmelse. (3 förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket) Hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket Jordbruksverket har meddelat särskilda föreskrifter om den hänsyn till natur- och kulturvärden som ska tas vid skötsel av jordbruksmark och vid annan markanvändning i jordbruket. Bland annat får brukningsvägar, gränsvallar, renar mellan åkerskiften, hägnadsrester och anläggningar av träd eller buskar som har kulturhistoriskt värde eller stort värde för bevarandet av odlingslandskapets flora eller fauna inte skadas eller tas bort. Samma sak gäller för enstaka träd som präglats av jordbrukshävd eller mindre grupper av sådana träd på åkermark. Åtgärder som utgör en naturlig del i vården och underhållet av den berörda växtligheten är dock tillåtna. Vid röjning på ängs- eller betesmark får träd som haft en funktion i äldre markanvändning inte skadas eller tas bort. Det finns även bestämmelser om att uppläggning av sten, massor och avfall inte får ske på ett sådant sätt att natur- och kulturvärden kan skadas av placeringen. Den hänsyn som ska tas får inte innebära att pågående markanvändning inom den berörda delen av fastigheten avsevärt försvåras. Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen medge undantag från bestämmelserna. (statens jordbruksverks föreskrifter (1999:119) om hänsyn till natur- och kulturmiljövärden i jordbruket) Miljöbalkens hänsynsregler I 2 kap. MB finns de allmänna hänsynsreglerna som en verksamhetsutövare alltid är skyldig att följa. Några av de viktigaste kan sammanfattas enligt nedan: 1 Bevisbörderegeln verksamhetsutövaren har bevisbördan för att reglerna i miljöbalken följs. 2 Kunskapskravet man ska veta vad man gör så att man inte stör. 3 Försiktighetsprincipen redan risken för negativ påverkan innebär en skyldighet att vidta skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått. Hänsynsreglerna gäller för alla typer av verksamheter och åtgärder som om-fattas av miljöbalkens bestämmelser. Kraven på hänsyn gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem, om man jämför nyttan för miljön av t.ex. skyddsåtgärder med kostnaderna för sådana åtgärder. Mer information och råd om skyddsåtgärder finns i Länsstyrelsens PM om hänsynsreglerna i miljöbalken. Egenkontroll Alla som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Det finns också en skyldighet att genomföra undersökningar eller på annat sätt hålla sig underrättad om verksamhetens eller åtgärdens påverkan på miljön. (26 kap. 19 MB) För den som yrkesmässigt bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kräver anmälan eller tillstånd enligt 9 eller kap. MB ställs ytterligare krav på egenkontrollen. Bland annat ska det finnas en fastställd och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret för de frågor som gäller för verksamheten enligt miljöbalken, föreskrifter samt domar och beslut. Verksamhetsutövaren ska även ha dokumenterade rutiner för att fortlöpande kontrollera att utrustning m.m. för drift och kontroll hålls i gott skick, för att förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. Vidare ska verksamhetsutövaren fortlöpande och systematiskt kontrollera, undersöka och bedöma riskerna med verksamheten från hälso- och miljösynpunkt. Resultatet av undersökningarna och bedömningarna ska dokumenteras. (förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll)

5 5 (5) Tillstånd för att sätta ut eller flytta fisk eller kräftor För att sätta ut fisk eller kräftor eller för att flytta fisk eller kräftor från ett vattenområde till ett annat krävs tillstånd av länsstyrelsen enligt förordningen om fisket, vattenbruket och fiskenäringen (1994:1716). Forn- och kulturlämningar Alla fornlämningar är skyddade enligt lag. Det är förbjudet att utan Länsstyrelsens tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Den som avser att genomföra arbetsföretag bör i god tid ta reda på om någon fast fornlämning kan beröras av företaget och i så fall snarast samråda med Länsstyrelsen. Om det finns kända fornlämningar i närområdet bör Länsstyrelsens kulturmiljöfunktion alltid kontaktas. Länsstyrelsen kan även besluta att verksamhetsutövaren ska bekosta en särskild utredning för att ta reda på om en fast fornlämning berörs av ett planerat arbetsföretag. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas i den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsen. (2 kap. 6, lagen om kulturminnen m.m., 1988:950). Eventuella skador på fornlämningar polisanmäls. Marklov och bygglov För att förändra marknivån eller uppföra en byggnad eller anläggning kan det behövas marklov och/eller bygglov som söks hos kommunen. Tillstånd av markägare m.fl. För att utföra åtgärder på annans mark krävs alltid fastighetsägarens och eventuell nyttjanderättshavarens tillstånd. Medgivande krävs också från väghållare om ledningen förläggs inom vägområde. Blanketter och mer information om prövning och tillsyn På Länsstyrelsens hemsida, finns blanketter och mer information om prövning och tillsyn av olika verksamheter och åtgärder. Gå t.ex. in under blanketter och välj sedan Naturvård och vattenverksamhet. Miljöbalken kan t.ex. hämtas på Naturvårdsverkets hemsida Information om kända natur- och kulturvärden, skyddade områden m.m. Enligt hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken är det verksamhetsutövarens ansvar att ta reda på vilken påverkan som planerade arbeten kan få på bl.a. natur- och kulturmiljön. Information_tillst_disp_09.doc Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen tillhandahåller digitalt kartmaterial med uppgifter om bl.a. kända natur- och kulturmiljövärden och skyddade områden. Materialet kan laddas ned från Internet i shape-format. Observera dock att innehållet i kartskikten ibland uppdateras. Kartskiktens revideringsdatum bör därför kontrolleras innan de används. Länsstyrelsens digitala kartmaterial kan laddas ned via: Skogsstyrelsens digitala kartmaterial kan ses via: Skogens pärlor. Materialet kan även laddas ned via Skogens källa. Beställning av login görs på webbplatsen. Alla natur- och kulturmiljövärden finns dock inte med i kartskikten. En del information måste beställas särskilt från Länsstyrelsen. Vissa natur- och kulturmiljövärden kan också upptäckas först vid besök på plats. Det gäller t.ex. alléer, i jordbruksmark belägna källor, stenrösen, stenmurar m.m. som omfattas av generellt biotopskydd samt s.k. jätteträd och andra träd med höga naturvärden.