Det oupptäckta. Om hur innovation löser samhällsproblem

Transkript

1 Det oupptäckta Om hur innovation löser samhällsproblem

2 Det oupptäckta Om hur innovation löser samhällsproblem Ansvarig utgivare: Cecilia Driving, RISE Holding Textproduktion: Gullers Grupp och RISE Holding Projektledning: Gullers Grupp Grafisk form: Cecilia Kusoffsky Tryckeri: Modintryckoffset Tryckort: Stockholm, 2013 RISE Research Institutes of Sweden Holding AB och skribenterna

3 Det oupptäckta Om hur innovation löser samhällsproblem 3

4 4

5 Innehåll Förord 6 Intervju Frans Johansson 10 Energianvändare Det räcker inte att det existerar lösningar. Kommentar av Maria Wetterstrand 30 - De som står som beställare av det nya samhället måste förstå möjligheterna. Kommentar av Ulrika Francke 36 Transporter - både hållbara och lönsamma? 42 - Vi står inför en elektrifiering av människors rörelsemönster. Kommentar av Svante Axelsson 58 - Samspelet mellan tekniken och politiken blir helt avgörande. Kommentar av Jan-Eric Sundgren 62 Delad vård 68 - Tyvärr finns det inget driv när det gäller omvårdnadsinnovationer. Kommentar av Annelie Nordström 82 - Från objekt till subjekt Kommentar av Petrus Laestadius 88 Livsviktigt 92 - Inte vilken industri som helst Kommentar Marie Söderqvist Problemet ligger i excesser och extremer Kommentar Elisabeth Gauffin 110 Avslutningsvis från RISE 116 5

6 Vi vill visa hur viktiga samhällsproblem kan mötas med innovation cecilia driving 6

7 den här boken ges ut i en tid när alla talar om innovation. Regeringen har just lagt fram sin innovationsstrategi. Resurstilldelningen inom forskningen styrs numera av en ny FoI-proposition; den handlar om både forskning och innovation och inte (som förr) huvudsakligen om forskning. I den allmänna debatten pekar man ofta på att Sveriges framtid ligger i vår innovationsförmåga. De nya jobben, som ska bära upp framtidens välfärd och välstånd, ska komma ur nya idéer. Men innovation är ett abstrakt begrepp. Det verkligt intressanta uppstår i det enskilda ögonblicket, med den enskilda idén. Vilka problem löser den? Har den förutsättningar att vara bärkraftig på en marknad? Hur stor är egentligen dess innovationshöjd? När konkreta samhällsproblem och samhällsutmaningar diskuteras, spelar innovation, enligt vår uppfattning, en för liten roll. Diskussionen om energin, transporterna, vården och maten (för att nämna några utmaningar) förs ofta i termer av prioriteringar som måste göras, svåra val som måste fattas, hur vi ska välja och välja bort. Det kan kännas som ett lätt statiskt sätt att resonera: vi vet var vi är och vad vi har, men vi vet inte vad som kan komma runt hörnet. Bäst att diskutera utifrån kända fakta. Samtidigt vet vi att nya idéer ständigt skapas, att nya produkter och lösningar introduceras i en strid ström. Vi kan inte veta exakt vilka som kommer att vara morgondagens banbrytande innovationer, men vi kan utifrån forskningens och utvecklingens situation i dag med rätt stor precision förutsäga vilka typer av samhällsproblem de kommer att bidra till att lösa. 7

8 RISE Research Institutes of Sweden, och sektorn av industriforskningsinstitut i stort, finns mitt i denna verklighet av nyskapande. Vårt uppdrag är att bidra till att idéer omsätts till livskraftiga praktiska lösningar och marknadserbjudanden. Hos oss förenas forskarens sökande och nyfikenhet med praktikerns jakt på det användbara. Vår verksamhet erbjuder det kanske bästa tittskåpet för den som vill skapa sig en bild av framtiden. I bokens inledande avsnitt påpekar den världsberömde auktoriteten avseende innovationsprocesser, Frans Johansson, att effektivt nytänkande ytterst handlar om möten. Mellan olika perspektiv, mellan olika slags människor, mellan olika slags erfarenheter och kunskaper. Det är i mötet som Medicieffekten kan uppstå när något genuint nytt upptäcks. Och detta är ett annat sätt att beskriva institutssektorns logik. Den handlar om mötet. De är av många slag. Mellan forskning och industri, naturligtvis. Men också mellan människor från olika discipliner och specialiteter. I boken slutkapitel beskrivs framtiden för själva institutssektorn. Den handlar också om möten; att vi själva inom denna sektor måste samverka mer över gränserna. Vi vill med denna bok överskrida en annan gräns som ofta är alltför skarp: den mellan forskning och teknik å ena sidan och samhällspolitisk debatt å den andra. Det känns naturligt för oss från RISE att bidra till detta. Vår finansiering kommer både från offentliga medel och från näringslivet. Instituts- 8

9 sektorn är både ett viktigt instrument för forskningspolitiken och en partner till våra företag, vare sig de är stora jättar eller småföretag. Bokens huvudinnehåll reflekterar idén om mötets och dialogens betydelse. Boken tar upp fyra centrala samhällsfrågor: energianvändningen, transporternas framtid, morgondagens vård och livsmedelsfrågorna. Varje block inleds med ett reportage som berättar om några exempel från innovationsfronten. Hur vi i Sverige i dag arbetar med att ta fram nya lösningar inom de fyra områdena. Därefter går stafettpinnen över till praktikerna i detta fall opinionsbildare och makthavare inom respektive frågeområde. Hur kommenterar de inblickarna i framtidens teknik? Vilka praktiska slutsatser drar de när det gäller hur samhällsutmaningarna ska mötas? Därför ger vi ut den här boken. Vi vill bjuda en bredare publik på några ögonblicksbilder om vad som står för dörren när det gäller innovation och ny teknik. Och vi vill visa vad de har att erbjuda debatten om samhällets framtid. Exemplen är alla hämtade från institut som är delar av RISE-gruppen alltså de platser där vi själva har bäst överblick. Reportagen visar hur viktiga samhällsproblem kan mötas med innovation. Cecilia Driving Verkställande direktör RISE Research Institutes of Sweden Holding 9

10 10

11 Logik skapar inte nya utmanande idéer Frans Johansson 11

12 12

13 frans johansson är författare, föreläsare och företagsutvecklare med innovation och kreativtet som specialitet. Hans bok Medicieffekten kom 2004 och behandlade innovation och hur banbrytande idéer föds. Förra året kom uppföljaren Klick plötsligt händer det som behandlar slumpens betydelse för försprång och framsteg. Hans företag The Medici Group har sin bas i New York. Namnet på företaget, och temat för hans första bok, har Frans Johansson hämtat från den italienska familjen Medici som uppmuntrade korsbefruktning mellan litteratur, arkitektur, filosofi, politik och vetenskap. Resultatet blev en av världens mest innovativa miljöer renässansens Florens där personer som Machiavelli, Michelangelo och Leonardo da Vinci verkade. Och det familjen Medici gjorde för flera hundra år sedan kan vi dra lärdom av än i dag, menar Frans Johansson: Det är i skärningspunkten mellan olika områden som fantastiska idéer ofta föds. I skärningspunkten skapar vi fler idéer. Och bättre idéer. Mångfald är innovationsdrivande och eftersom du inte vet från vem en stor insikt kommer, så gäller det att öppna för olika perspektiv och olika bakgrund när vi ska lösa ett problem. Behovet av innovationer har aldrig varit större än i dag och innovationer har potential att lösa komplicerade samhällsproblem, men då måste vi vara öppna för många olika lösningar. Logik skapar inte nya utmanande idéer. Det går i regel inte att planera sig till framgångsrika innovationer eftersom vi inte vet vad som kommer att lyckas. När du säger att det inte är planering som leder till framgång 13

14 ...så hör jag gång på gång när framgångsrika personer förklarar varför de lyckats att de lyfter fram det oförutsedda som något avgörande. Sånt som inte går att planera. När ett företag lägger en strategi anstränger man sig verkligen, men resultatet blir inte något som skiljer sig nämnvärt från konkurrenternas strategier. Det går inte att planera sig till ett click moment, ett ögonblick där alla pusselbitar faller på plats. Men om inte strategier är modellen vad kan man göra för att nå fram till den där aha-upplevelsen? Mångfald är som sagt en viktig faktor. Gränssnittet mellan olika ämnen, olika områden. Det är också där slumpen, de lyckliga tillfälligheterna, ofta uppstår. Finns det något sätt att hjälpa slumpen på traven? Inom idrotten säger man ju att bra spelare har tur Du menar som Ingemar Stenmark sa: ju mer jag tränar, desto mer tur har jag? Det finns en anledning till att det stämde för honom och att det stämmer för andra idrottare: inom idrotten förändras inte reglerna. Åtminstone inte särskilt ofta. Säg att du spelar tennis. Du har racket och bollar, planen har bestämda mått. Nya material kommer visserligen fram men de kommer alla spelare till del ungefär samtidigt. Det är därför framgångsreceptet ser likadant ut för nästan alla toppidrottare, att de som tränar och arbetar hårdast tenderar att vara bäst. 14

15 Tränar du tennis vet du vad du ska göra du behöver bara göra det bättre än de andra Men det gäller inte om vi försöker lösa samhällsproblem. Där ändras nämligen reglerna, förutsättningarna hela tiden. Normer och teknik förändras så snabbt att du måste testa många olika idéer. Här spelar innovationer en viktig roll. Och för innovationer är turen, de lyckliga tillfälligheterna, betydelsefulla. Vi behöver inte fler strategier och planer vi behöver medvetna chansningar. Och vi behöver chansa ofta. Mycket i synen på forskning i dag utgår från helt motsatt synsätt: man försöker planera för att nå framgång. Man ska ange vilka som ska ingå i ett team flera år framöver och redovisa varför det teamet är bäst. Till slut så beskriver man inte längre vad man ska göra utan vad man tror slutresultatet ska bli Du menar att en del saker är för viktiga för att kunna planeras? På ett personligt plan vilket är vårt viktigaste beslut? Förmodligen det om vem vi ska leva vårt liv tillsammans med. Det är det enskilt viktigaste beslutet vi gör och det lämnar vi väldigt öppet för slumpen. Vi sitter inte med ett Excelark och fyller i och gör tabeller. Men vad gäller innovationer så Vi talar om samhällsproblem. Tänk efter alla konferenser om dessa problem där man hör samma sak om och om igen från samma personer. Det finns en trygghet i det som jag kan förstå, men som samhälle måste vi vara öppna för många olika infallsvinklar, både på problem och lösningar. Vi säger att det är det här som är problemet, men det vet vi ofta inte. 15

16 För om det vore så enkelt hade vi redan löst det. Det krävs inte bara briljanta människor som sitter och pratar med varandra för att lösa ett problem. Innovationer kan spela en stor roll för att lösa stora samhällsproblem, men nästan alla lösningar som har betytt något har kommit till på ett oförutsägbart sätt. Det som är planerat, det som vi kan se, det är ju det vi utför redan nu. Du säger att det är viktigt att chansa ofta för att skapa lyckliga tillfälligheter hur vet jag när jag hittar något bra bland alla chansningar? Blir du överraskad av något så är det en bra indikation. Det är inte den enda indikationen, men det är en bra indikation. För det betyder att du hittat något som du inte riktigt hade i din planering. Det innebär att det är annorlunda. Det kanske inte är helt logiskt till och med. Och det är extremt värdefullt och spännande och det gäller att du kan ta tillvara det och inte skjuter det åt sidan för att det inte riktigt passar. Som läkemedelsföretaget Pfizer som på 80-talet testar en hjärtmedicin och märker att den är potenshöjande. Det är en bieffekt och en total överraskning. Ett tänkbart scenario här skulle kunna ha varit att man skrattade lite åt den här oönskade effekten och återgick till att försöka utveckla en hjärtmedicin, eftersom det var det som var syftet. Men i stället valde man att gå vidare med den kunskap man snubblade över och skapade Viagra. 16

17 17

18 18

19 Energianvändare 2.o 19

20 20

21 lättillgänglig och förhållandevis billig energi har varit en förutsättning för det moderna samhället. En förutsättning för den industriella revolutionen, för järnvägar, expanderande städer och välstånd. Och för stabilitet och fortsatt utveckling. Svenska företag och konsumenter måste kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning, konstaterar regeringen. Vårt samhälle är alltså beroende av energi. Samhällsutvecklingen är beroende av energi. En hållbar samhällsutveckling är däremot beroende av att vi använder mindre energi. Att vi blir effektivare. Energieffektivisering bidrar i de flesta fall till minskad belastning på klimat och miljö och en tryggare energiförsörjning skriver regeringen i Sveriges andra nationella handlingsplan för energieffektivisering. Den svenska regeringen sätter i handlingsplanen som mål att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. Detta med en energipolitik som förenar ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. De energipolitiska målen slår fast att till år 2020 ska andelen förnybar energi stå för minst hälften av den totala energianvändningen. Till år 2020 är visionen bland annat att fossila bränslen för uppvärmning ska vara utfasade och tio år senare, 2030, ska Sverige ha en fossiloberoende fordonsflotta. *** 21

22 Det finns många olika sätt att förhålla sig till energianvändning. Antingen tar man på sig skygglapparna och kör på som vanligt i sin bekvämlighet eller så flyttar man till en stuga i skogen med en bunt stearinljus under armen, om man nu ska förenkla extremerna i frågan om sitt ekologiska avtryck. Däremellan finns en hel rad alternativ och ställningstaganden som erbjuder en hållbar framtid av något slag. Vad kan forskningen bidra med? Kan vi behålla livets bekvämligheter och ändå leva upp till hållbarhetsmålen? Exemplet att dra till skogs för att inte sätta något avtryck i miljön avvisar Claes Tullin som missvisande. Han är biträdande enhetschef på SP Energiteknik inom SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som jobbar mycket med energieffektivisering med hänsyn både till globala mål och människans behov och beteenden. Han är också adjungerad professor i energiteknik vid Luleå tekniska universitet samt i biomassateknologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det är sällan så enkelt, säger Claes Tullin. Det är inte alltid det som vi tror är ett grönt liv faktiskt är det på riktigt. Att elda med ved kan, om det görs på fel sätt, till exempel bidra mer till växthuseffekten än om du eldar med olja. En av de globala utmaningarna är den tilltagande urbaniseringen, särskilt i utvecklingsländer med allt vad det innebär för energiförsörjningen och den ekologiska belastningen när människor får högre levnadsstandard. Men det bör gå att erbjuda en rimlig levnadsstandard även i framtiden utan att Västvärlden ska behöva ge avkall på för mycket bekvämlig- 22

23 het och utan att utvecklingsländer heller ska förnekas denna bekvämlighet i takt med ökad välfärd där. Hållbar energiproduktion krävs naturligtvis, men den måste också matchas med en hållbar energianvändning. Det är lättare att effektivisera energianvändning om människor lever och verkar nära varandra, säger Claes Tullin. I en stad kan man systemoptimera betydligt mer, i en lägenhet kan man ha en lägre energiinsats per kvadratmeter, men då måste man samtidigt ha en styrning av flöden för värme, vatten och el. Vi har blivit duktigare på att zooma ut och förstå hur hela system ska bli effektiva, fortsätter Claes. Men samtidigt måste vi zooma in för att förstå hur den sista avgörande pusselbiten, den enskilda människan och hennes behov och beteenden, funkar i systemen. SP har lång erfarenhet av innovationer när det gäller energieffektivt boende som värmepumpar och lågenergihus och forskar också på passivhus som själva producerar lika mycket energi som de använder eller till och med ger ett energiöverskott, så kallade nollenergihus respektive plushus. Grundprincipen för passivhus är kortfattat att man bygger energisnålt genom att minimera värmeförluster med hjälp av effektiv ventilation och att tillvarata värme från bland annat boende, hemelektronik, hushållsapparater och solen. I plattformen Zero Emission Buildings, ZEB, pågår ett tjugotal forskningsprojekt med koppling till hållbara och energieffektiva byggnader. Och byggnader är ju inte synonymt med bostäder heller. 23

24 Till exempel så är SP operativt ansvarigt för Energimyndighetens initiativ BeLivs med samarbete med många stora aktörer i svensk livsmedelsnäring. Runt 30 procent kan elanvändningen i Sveriges livsmedelsbutiker minska med rätt hantering av saker som kyla, ventilation, belysning och uppvärmning. Förväntade tuffare krav från samhället och högre energipriser är med i ekvationen. Livsmedelsbutiker står för omkring fyra procent av elanvändningen i Sverige, och ungefär hälften av den elen går åt till kylar och frysar. Det här är en fråga där teknik och beteenden vävs ihop, berättar Claes Tullin. I en livsmedelsbutik vill innehavaren exponera sina varor för att sälja så mycket som möjligt samtidigt som man vill ha ett bra klimat för kunder och personal eftersom folk klär sig olika efter årstider. Samtidigt får färsk- och frysvarorna inte bli dåliga, så hur ska man då energi-effektivisera så att alla blir nöjda? Här har vi tittat på allt från komponenter i kyldiskarna till hur man kan kombinera kyl- och värmebehoven inte bara i enskilda butiker, utan i hela köpcenter. Den vanliga kunden har nog redan märkt av BeLivs arbete till viss del i takt med att allt fler kylar och frysar ute i butikerna försetts med dörrar eller lock. De stora lösningarna inom energieffektivisering, hårdvaror som material och byggteknik, vore dock inte tillräckligt mycket till hjälp utan de små lösningarna för mjukvaran människan och hur hon förhåller sig till den teknik som finns till hands. Om det blir för jobbigt att bidra, riskerar mycken forskargärning att gå till spillo. 24

25 Vi kan göra massor med energieffektivisering och dra ner vår energianvändning, men det är svårt att genomföra om vi inte har incitament, säger Claes Tullin. Det kan man skapa uppifrån med olika styrmedel som skatter eller förbud, men det går också att göra det på ett lite roligare sätt genom funktioner där den enskilda människan känner sig delaktig, till exempel visualisering av energiförbrukning. Det ska ju vara lätt att vara klimat- och miljövänlig. *** Swedish ICT har många järn i elden för att få oss att kunna använda tekniken på rätt sätt, att bli aktiva människor i de passiva husen. Institutets interna forskarforum Smart Energy och även samarbeten med andra RISE-institut som SP samt högskolor och företag, går på djupet för att få fram den rätta funktionaliteten i de system som ska hjälpa oss att leva och bo hållbart. Man måste nog också tänka på att de flesta inte kommer att bygga sig ett nollenergihus i förstone, säger Joakim Eriksson som forskar om sensornätverk på Swedish ICT Smart Energy. Det finns ett befintligt bostadsbestånd som till stor del förmodligen inte kommer att konverteras till nollenergi, men där man ändå behöver göra någonting och man kan också utgå ifrån att de flesta som bor i dessa hus förmodligen inte kommer att vara beredda att ge upp för mycket av sin bekvämlighet, så det gäller att hitta sätt där folk verkligen vill och kan ta del av innovationerna, oavsett om boendet är modernt eller inte. 25

26 Eftersom omvandlingstakten av det svenska bostadsbeståndet åtminstone hittills har varit ganska långsam, får man alltså inte glömma att göra det bästa av saken även med det som redan finns. Med tekniken kan man påverka människors attityder i rätt riktning, säger Anton Gustafsson, forskare i Smart Energygruppen med inriktning på interaktionsdesign. Jag tror att vårt sätt att se på energikonsumtion kommer att förändras med hjälp av informations- och kommunikationsteknik, att man till exempel kan följa sin egen konsumtion visuellt. I de projekt jag jobbar med så har vi framtidens energianvändning som forskningsfråga. Hur kommer det att se ut för mig som användare i framtiden, hur kommer jag att interagera med apparater och hur kommer jag att se på energi, hur ser den framtida vardagen ut? Norra Djurgårdsstaden är en ny stadsdel vid Värtahamnen i nordöstra Stockholm som byggs med hållbarhetsprofil för byggnader, service och infrastruktur. När området är planerat att vara färdigt 2025 ska här finnas över lägenheter samt arbetsplatser för runt personer. Här finns Swedish ICT representerat med bland annat projektet Aktiva Huset, där en familj redan flyttat in och ska bo i en testlägenhet i ett av husen under två år. Tekniska funktioner för interaktiv och visualiserad energianvändning installeras successivt. Under tiden ska forskarna bland annat undersöka hur familjen upplever funktionerna och vad deras förståelse för kostnader och tillgång på förnybar energi gör för att förändra energianvändningen. Visualiseringen ska göra det lättare för var och en att få till en optimal energieffektivitet i boendet på 26

27 egen hand. Ett enkelt scenario är till exempel att man kan ladda tvättmaskinen när man går till jobbet på morgonen och sedan startar den automatiskt när elpriset är som förmånligast under tiden man är hemifrån. Aktiva Huset är inriktat på smarta elnät, medan ett annat Swedish ICT-projekt både i Norra Djurgårdsstaden och rent allmänt i bygg- och boendebranschen arbetar mer övergripande med att integrera all hållbarhetsfrämjande informationsoch kommunikationsteknik - IKT eller ICT på engelska. I dagens läge är nämligen de olika IKT-lösningarna för våra hem, arbetsplatser och serviceinrättningar branschspecifika och består av slutna system. Varje leverantör äger och installerar sina egna lösningar. I projektet Smart IKT vill Swedish ICT identifiera möjligheter till ett öppet och delat system där nya lösningar kan läggas till vartefter. Målet är att skilda områden som energianvändning, fastighetstjänster, säkerhetslarm, e-hälsa, transporter och de traditionella bredbandstjänsterna internet, tv och telefoni ska kunna kommunicera i samma system. I nuläget har varje system egna, så kallade proprietära kommunikationslösningar. Om man i stället har samma infrastruktur, så leder det till minskade investeringskostnader, lägre tröskel för att introducera nya tjänster, färre apparater i hemmet och mindre spill av resurser. Vi kallar det för generiska IKT-infrastrukturer, berättar Claus Popp Larsen, fokusområdesansvarig för Smart Living på Swedish ICT. Genom att så att säga återanvända och samköra informationen mellan de olika områdena kan man också uppnå effektiviseringsvinster. Till exempel skulle då luftkonditionering och uppvärmning automatiskt kunna anpassas efter 27

28 allt annat som pågår vid ett givet tillfälle i en bostad. När vi går in och erbjuder gemensamma infrastrukturer och möjliggör nya tjänster genom förädling av befintlig data, är det samtidigt enormt viktigt att jobba med affärsmodeller parallellt med det tekniska arbetet, och det ska göras tillsammans med kommersiella partner. I ett längre framtidsperspektiv skulle energi kunna bli lite mera som en valuta, säger Anton Gustafsson. Redan nu talas det om att man ska kunna sälja sina sopor, eftersom det finns energi att hämta därifrån. Lokal elproduktion blir snabbt vanligare. Det finns ju även en bild av att elnätet ska bli som ett slags internet där man kan dela och turas om att använda tillgängliga energiresurser. Detta kommer helt att förändra folks syn på och intresse för energi. Det som är abstrakt uppfattas ofta som tråkigt, det är när något blir konkret som det blir intressant som när man får veta att elen för tillfället kommer från grannens solpanel eller liknande grejer. Gränsen mellan nytta och nöje har i dag i många avseenden redan kunnat suddas ut och kommer så även att göra inom energisektorn. Så länge elen osynliggjorts har det varit ointressant var den kom ifrån, till skillnad från vilken bil man har eller vilka kläder man bär. I ett framtida, hållbart samhälle kan man tänka sig att det kanske blir viktigare med hur man optimerar sin energiförbrukning än hur och med vad man transporterar sig. *** Alla forskare i det här reportaget är ense om att vetenskap och teknik är nödvändiga förutsättningar för ett hållbart energisamhälle, men det måste till nya affärsmodeller och större mod och resurser från både samhälle och näringsliv för att tekniken 28

29 ska kunna utvecklas åt rätt håll. Claes Tullin på SP får avsluta: Gränsen för årsransonen av hållbart uttag av jordens resurser under 2012 uppnåddes den 22 augusti, enligt den internationella tankesmedjan Global Footprint Network. Med business-as-usual kommer vi i så fall att behöva två planeter Därför krävs det nya modeller och det som är bra för mänsklighetens långsiktiga överlevnad måste också vara ekonomiskt lönsamt. Vi på SP och andra forskningsinstitut har en jätteviktig roll i de här innovationsprocesserna, i nyttiggörande av kunskap, att omsätta kunskap i nya produkter och processer. Det ser vi tydligt när vi får mer i statliga anslag, då kan vi växla upp betydligt mer i industriella samarbeten. Min hisspresentation av vad forskningsinstituten kan göra är att vi kan bygga innovationskapacitet genom att tillhandahålla expertis i samarbete med högskolor, genom att tillhandahålla testbäddar för forskning, utveckling, demonstration, provning och certifiering. Och kan man erbjuda samma testbäddar för alla dessa områden, så blir det ju också kostnadseffektivt. Vi bygger också starka nationella och internationella nätverk. Det är viktigt inte minst för små och medelstora företag som genom forskningsinstituten kan få kontakt med rätt aktörer i innovationskedjan. Vår processledarkompetens är också viktig, att bygga ihop tvärvetenskapliga projekt med högskolor likaväl som transdisciplinära projekt med samhälle och näringsliv. ww.sp.se 29

30 30

31 Det räcker inte att det existerar lösningar maria wetterstrand fri grön samhällsdebattör tidigare språkrör för Miljöpartiet de gröna vi skulle behöva tre planeter om alla levde som vi gör i Europa. I reportaget nämns risken att vi behöver två planeter år 2030, vilket stämmer om vi ser till hela jordens befolkning. En och en halv planet är det som krävs för hela jordens befolkning nu, men om alla levde som i Europa behövs alltså tre. Redan i dag. Det kan ju låta diffust det där. Vad innebär det att vi lever som om vi hade haft tre planeter? Någon kanske tänker att det där snacket måste vara en rest av miljöflummande från 70-talet. Men låt mig dra paralleller med ekonomi. Det vi gör i dag är att vi tär på jordens kapital, år efter år efter år. Det gäller inte bara klimatfrågan utan även hur vi fiskar upp fisk ur världshaven, hugger ner skogar, tar ut råvaror, utrotar arter eller belastar naturen med skadliga utsläpp i större mängd än den klarar av att hantera. När vi tär på kapitalet hela tiden kan det kännas som att vi är rika fast vi egentligen hela tiden blir fattigare. 31

32 Lite som Grekland. De levde över sina tillgångar år efter år efter år. Staten spenderade mer pengar än den hade. Kul för dem som fick jobb och lön och välfärd bekostad av lånade pengar förstås. Det går att sköta ett lands ekonomi så under en kort period, men inte i det långa loppet. Till slut slog det tillbaka, brutalt och hänsynslöst. Naturligtvis kommer det att slå tillbaka mot oss själva att vi lever över våra tillgångar på den här planeten, förr eller senare. Resultatet kan bli miljökatastrofer, konflikter kring råvaror, dyrare naturresurser och energi. Det sistnämnda dyrare naturresurser och energi ser vi redan tecken på i dag. Oljan blir allt dyrare. Kina reser runt världen, köper upp och mutar in tillgångar på råvaror de behöver för sin industri. Energipriser stiger. Om det fortsätter, hur kul är det att vara Sverige? Vi brukar tycka att vi är rätt bra. Nästan bäst, faktiskt. Och visst, vi har låga utsläpp av växthusgaser jämfört med andra OECDländer, vi har hög andel förnybar energi jämfört med andra EU-länder och vi är långt framme i tekniskt utveckling. Men: Vi har en väldigt hög energiförbrukning. Vi använder 2,5 gånger mer el än EU-genomsnittet. Tills för ett par år sedan hade vi den mest bränsletörstiga bilparken i Europa. Många nya industrier i Kina är mer effektiva än våra motsvarande industrier i Europa. Hur kommer vi att klara oss om råvarupriser stiger och energin blir dyrare? 32

33 Jag påpekar nu inte bara detta för att visa hur dåliga vi är, utan också för att visa att vi har stora förbättringsmöjligheter. Det finns massor av tekniska lösningar. Med den teknik som finns i dag kan vi lösa stora delar av problemen som rör energi. Samtidigt utvecklas nya ännu bättre lösningar, hela tiden. Problemet är inte bristen på ingenjörer eller innovatörer. Problemet är att det inte räcker med goda ingenjörer eller kloka uppfinningar. Det behövs stora insatser för att nya goda lösningar ska bli allmängods. I dag finns massor av goda exempel. Men så länge det inte finns tillräckliga incitament förblir de bara just exempel. Ta bostäderna. Vi vet att det går att bygga bostäder som inte behöver någon nettotillförsel av energi alls. Ändå tillåter byggnormerna att vi fortsätter bygga energislösande hus. De byggföretag som satsat på att bygga riktigt energieffektivt riskerar alltså att se sig utkonkurrerade av företag som bygger billigt vad gäller byggkostnad men slösaktigt med avseende på energianvändning. Samma med befintlig bebyggelse. Nu ska miljonprogrammen renoveras. Vi vet att det går att minska energiåtgången dramatiskt. Ändå planerar många bostadsbolag att göra billigare, sämre renoveringar med låg energibesparing. Det lönar sig nu kortsiktigt, men hur ser kalkylen ut om man räknar in högre energipriser i framtiden? Det känns lite som när man 33

34 räknade med ständigt billig olja innan 70-talets oljekris och sen fick göra snabba (och relativt usla) insatser i panik. För att inte tala om alla fantastiska lösningar inom det som ibland kallas smarta elnät. Styrning av viss elanvändning till tider när produktionen är hög och förbrukning låg, som nämns i reportaget, är genialt. Rätt att leverera ut egenproducerad el på nätet kommer att öka intresset att sätta upp småskalig vindkraft eller solceller. I Japan är det redan möjligt att använda elbilens batteri för att lagra el när priset är lågt under dygnet och sedan använda batteriets el som hushållsel när elen på nätet är dyr vid en annan tid på dygnet. Det behövs investeringsvilja och politiska initiativ för att de här sakerna ska bli verklighet här. Vi vet också att det finns massor av lönsamma energibesparingar att göra i svenska företag och offentliga lokaler. En del insatser lönar sig omedelbart, andra har en återbetalningstid på några år, men ändå blir det inte gjort. Det räcker alltså inte att det existerar lösningar. Medvetenheten och intresset från höga företrädare inom politik och näringsliv behöver öka. Jag är en varm anhängare av miljöpolitik, vilket knappast lär förvåna någon. Höjda miljöskatter kan tyckas som en piska, men det finns faktiskt få så effektiva morötter för att ställa om. Se bara hur skatten på villaolja blev en morot för den ekonomiskt sinnade att spara pengar genom att skaffa sig annat uppvärmningssätt. De alternativa lösningarna hade funnits där i åratal, men det var först när skattehöjningen aviserades som efter- 34