Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Bräkneån (SE )

Transkript

1 The thick shelled river mussel (Unio crassus) brings LIFE+ back to rivers [UC4LIFE] Målarmusslans återkomst Planeringsunderlag för UC4LIFE finansierade åtgärder, Projektområde Bräkneån (SE ) Jonas Johansson* och Andreas Nilsson* *Länsstyrelsen i Blekinge län, Karlskrona. Mail: jonas.johansson@lansstyrelsen.se Sammanfattning Föreliggande planeringsunderlag utgörs av dokumentation av projektområdets nuvarande förhållande (såväl abiotiska som biotiska variabler) samt beskrivningar över metodik för specifika LIFE-åtgärder, främst värdfiskstudier (aktivitet C.1), restaureringsåtgärder (C.2), återintroduktion/flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) och monitoring (E.2). Dessa fyra LIFE-åtgärder utgör projektets viktigaste moment vilka bör integreras för att vi skall nå projektets målsättningar. Planeringsunderlaget syftar till att underlätta genomförandet av planerade LIFE-åtgärder vilka inleds under 2012 för att slutföras senast under I projektområdet i Bräkneån (SE ) ska tre vandringshinder åtgärdas och substrat och strukturer ska tillföras ån. Monitoringen syftar till att följa upp effekterna av åtgärder. Länsstyrelsen i Blekinge län genomför åtgärderna.

2 Innehåll 1. Bakgrund Projektets fokus Tidsplan Administration - personresurser Värdfiskstudier (C.1) Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Bräkneån (C.2) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Monitoring (E.2)... 8 Mål & Syfte... 8 Undersökningsprogrammets upplägg... 8 Val av lokaler... 9 Undersökningstyper... 9 Transekter... 9 Parametrar i transekter Övriga undersökningar Temp/flöde Redoxpotential Fisk Bottenfauna Sediment Vattenkemi Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Bilaga 1 Biotopvårdsplan för Bräkneåns södra del Bilaga 2 Förprojektering av åtgärder för fria vandringsvägar för fisk i Bräkneån Björstorp, Tararp, Trånhem 1

3 1. Bakgrund Målarmusslans återkomst är ett samarbetsprojekt mellan Länsstyrelserna i Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland samt Karlstads universitet. Projektets målsättning är att förbättra vattenkvalitet och livsmiljöer i tolv projektområden i elva sydsvenska vattendrag till gagn för den biologiska mångfalden och oss människor. Den utrotningshotade tjockskaliga målarmusslan (Unio crassus) är känslig för miljöstörningar och utgör projektets symbol. Projektet spänner geografiskt över fem län (Skåne, Blekinge, Jönköping, Östergötland och Sörmland) och innefattar tolv Natura 2000 områden inom vilka LIFEfinansierade åtgärder skall genomföras (Figur 1). Karlstads universitet utgör vetenskaplig koordinator med fokus på åtgärder kopplade till musslans ekologi, odling och utsättningsverksamhet. Figur 1. Tolv projektområden (rödmarkerade; Fyledalen, Klingavälsån, Mörrumsån, Bräkneån, Emån, Brusaån, Föllingsö, Storån, Kapellån, Vretaån, Svärtaån och Vedaån) ingår i projektet Målarmusslans återkomst 2

4 Projektet blev av Europakommissionen slutgiltigt godkänd den 25:e november 2011 och startades upp formellt den första januari Projektets varaktighet är fem år med slutdatum är Projektets fokus. Projektet innefattar totalt 18 olika projektaktiviteter, varav tre utgörs av konkreta vattenvårdande aktiviteter (värdfiskstudier, restaurering av akvatiska livsmiljöer, odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla) och undersökningar (monitoring/uppföljning). Dessa fyra aktiviteter omsätter >80% av budgeten och utgör projektets kärnverksamhet. 1) Värdfiskstudier (C.1) vars syfte är att kartlägga den tjockskaliga målarmusslans preferens avseende lämpliga värdfiskar i sju vattendrag (Fyledalen, Klingavälsån, Bräkneån, Brusaån, Föllingsö, Vretaån, och Svärtaån). 2) Restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) i tolv projektområden. Åtgärderna är individuellt utformade beroende på att vi tar hänsyn till projektspecifika störningsregimer vars negativa effekter skall minimeras. Generellt syftar restaureringen till att skapa variationsrika livsmiljöer (habitat) genom tillförsel av strukturer samt förbättra konnektivitet i vattendraget. Åtgärderna skall skräddarsys utifrån i) projektområdets störningsregim, ii) musslans habitatpreferenser iii) värdfiskens habitatpreferenser, men samtidigt vara realistiska och genomförbara utifrån given tidsplan. 3) Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3). Under förutsättning att värdfiskstudierna faller väl ut (se punkt 1 ovan) är det möjligt att odla fram juvenila musslor /alternativt sätta ut infekterade värdfiskar) för utsättning i de vattendrag (Klingavälsån och Fylan) där den är utrotad. Projektet har vidare som målsättning att genomföra förflyttningsförsök (fem projektområden), där vi plockar musslor från närliggande populationer och sätter ut dessa på lämpliga sträckor inom projektområdet där restaurering har utförts och för musslan lämpliga habitat har skapats. 4) Monitoring/uppföljning (E.2) av punkterna 1-3 ovan är komplext och svårt att i detalj planera. Dock är det projektets ambition att monitoringprogrammets olika frågeställningar (kopplade till såväl värdfiskstudier, restaureringsåtgärder som utsättning av musslor) integreras. Kostnadseffektivitet eftersträvas. Dessa fyra projektaktiviteter är såväl kostnadskrävande som tidsödande, och grundlig planering är en förutsättning för att åtgärderna skall kunna utföras kostnadseffektivt och enligt tidsplan. 3. Tidsplan I projektområdet Bräkneån kommer två moment genomföras under perioden Under 2012 ligger fokus på att starta upp arbetet med att åtgärda vandringhinder.under 2013 ligger fokus på restaureringsåtgärder, vandringshinder samt monitoring. Under 2015 skall monitoring genomföras, och värdena då kunna jämföras med motsvarande värden som samlades in före det att restaureringar genomfördes och vandringshinder åtgärdades. 3

5 Tabell 1. Tidplan (grå fält) för restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och monitoring/uppföljning (E.2)? = tidsmässig backup. Tidsplan, Bräkneån projektområde i ii iii iiii i ii iii iiii i ii iii iiii i ii iii iiii i ii iii iiii Restaurering, C.2 Monitoring, E.2? För detaljerad information om momentens genomförande i Bräkneån hänvisas till sidan 5 i detta dokument samt bilaga 1 och Administration - personresurser Centralt administreras åtgärderna av Länsstyrelsen i Blekinge län där Jonas Johansson och Andreas Nilsson ansvarar och koordinerar åtgärder kopplade till restaurering av akvatiska livsmiljöer (C.2) och för att monitoring och uppföljning (E.2) genomförs. Ett stort antal privata markägare kommer att beröras av åtgärderna. Projektet involverar lokala aktörer som två fiskevårdsområden och Bräkneåns vattenråd och damm- och markägare för att därigenom nå förståelse för planerade projektåtgärder och vatten- och naturvård generellt. 5. Värdfiskstudier (C.1) Potentiella värdfiskarter kommer att samlas in med hjälp en rad fiskemetoder, såsom elfiske, nät och burar enligt standardprotokoll. Den fångade fisken förvaras i etanol efter avlivning, varefter glochidielarver prepareras ut från fiskgälarna. För att identifiera Unio crassus bland glochidielarverna och skilja dem från andra musselarters larver från fisken görs genetiska analyser på larverna som preparerats ut från fiskarna (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Artificiell infektion av potentiell värdfisk i akvariemiljö kommer att fungera som ytterligare en metod att utvärdera olika värdfiskarter, samt som en metod för att utvärdera den molekylära metoden. Detta kommer att genomföras genom att fånga fisk och gravida musslor innan larverna har släppts. När musslorna släppt sina glochidielarver på lab blandas de med fisken, varpå larverna kan infektera fisken. Genom att studera överlevnad av glochidielarver för varje fiskart, kan vi identifiera de lämpligaste värdfiskarterna för musslan, och sedan relatera dessa resultat från dem som erhålls från den molekylära metoden. Endast en del av fiskfaunan kommer att provtas på de sju projektplatser. När värdfiskarterna är kända, kommer uppfödning av unga musslor att följa som en del av C.3. Insamling och provtagning av värdfisk kommer att utföras mellan april och augusti i sju projektområden. Kartläggningen år 2012 kommer att genomföras i Klingavälsån och Fyleån, följt av Bräkneån, Brusaån (2013) Kisaån, Vretaån och 4

6 Svärtaån (2014). Ytterligare kartläggning av värdfisk kommer att genomföras under 2015 om vi inte uppfyller våra mål under Tiden för provtagning beror på när musslorna reproducerar sig, vilket förmodligen är mellan april och augusti. Följaktligen kommer musslorna att öppnas och undersökas för graviditet (Österling, 2008). När musslorna har släppt ut sina larver i vattnet, kan fisket börja. Den exakta tidtabellen kan inte anges, eftersom musslors graviditet är temperaturberoende (Hastie, 2003; Österling, 2008), och provtagning av fisk kan inte utföras när villkoren fel, till exempel under perioder med höga vattenflöden. Musslorna följs från april, då vårfloden har upphört. När musslorna konstaterats gravida kommer fisken att utföras vid tre tillfällen under sommaren, där varje fisketillfälle varar i ungefär en vecka i varje vattendrag. Genom att fiska vid mer än ett tillfälle ökar chansen att hitta så många arter värdfisk som möjligt. Information om vilka fiskarter som används som värdar av Unio crassus är centralt för att kunna genomföra åtgärder som främjar Unio crassus. Eftersom mycket litet är känt om de fiskarter som används som värdar måste glochidielarver från värdfisken analyseras genetiskt (Lundberg et al 2006, Wengström, 2010). Åtgärden kommer att utvärdera vilka fiskarter Unio crassus använder som värdar i området, vilket är värdefullt ur flera perspektiv. Metoden utvärderar vilka fiskarter musslorna använder under naturliga förhållanden och hur många glochidielarver dessa fiskar är infekterade med. Detta kommer att ge oss viktig information som är användbar för bevarande och restaureringsåtgärder för många fiskarter i europeiska vattendrag. Denna information kommer också att användas under återintroduktionsverksamheten (C.3 åtgärderna) för att hitta den bästa värden för Unio crassus glochidielarver. Målen är således många och resultaten kommer att vara tillämplig för bevarandeåtgärder i vattendrag i hela Europa (Lundberg et al 2006, Österling, 2006). Karlstads universitet är ansvarig och kommer att samordna denna åtgärd tillsammans med de fem länsstyrelserna (dvs. mottagarna 1, 2, 3, 4 och 5). Resultaten från denna åtgärd kommer att utgöra grunden för att skydda och kunna göra åtgärder för att bevara Unio crassus och dess värdfiskar i Sverige samt i andra delar av Europa där arten också finns. Resultat: En teknisk rapport med fokus på de fiskarter som utnyttjas som värdar av Unio crassus i sju vattendrag (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om värdfiskar som är lämpliga för återintroduktion (skriven på engelska, ca 15 sidor). En teknisk rapport om samspelet mellan olika fiskarter och musslor (skriven på engelska, ca 15 sidor). 5

7 6. Restaurering av akvatiska livsmiljöer i Bräkneån (C.2) I Bräkneån kommer biotopvård för att gynna tjockskalig målarmussla genomföras. Då musslans värdfisk är okänd inriktas åtgärderna på faktorer i miljön som skapar diversitet och som eftersträvar så naturliga förhållanden som möjligt. Åtgärderna kommer att genföras i åns södra del. Förslag till åtgärder har tagits fram av Erik Erlandsson Hammargen, Salmokunsult. I Bräkneån kommer tre vandringshinder att åtgärdas och principförslag framtagna av WSP Environmental finns för åtgärderna vid Björstorp, Tararp och Trånhem. För detaljinformation om restaureringsarbetet hänvisas till bilaga 1 och Odling, utsättning och flyttning av tjockskalig målarmussla (C.3) Det primära målet är att återintroducera Unio crassus på två projektområden (Klingavälsån och Fyleån). Vi kommer både att placera ut unga musslor och värdfisk infekterad med glochidielarver, eftersom en kombination av de två metoderna sannolikt ökar chanserna att lyckas med en återintroduktion. Framgången med en återintroduktion kan också skilja sig åt inom och mellan regioner och länder, vilket är ytterligare ett skäl att använda flera metoder. Användning av flera metoder har använts i USA, där odling av musslor utförs i många stater. Olika metoder används också för Margaritifera margaritifera i Europa, där till exempel unga musslor återinförs efter några år odling i akvarier, medan det i andra fall är värdfiskar infekterade med glochidielarver som släpps ut i vattendragen. Återintroduktionen kommer att ske i områden med en historisk utbredning om Unio crassus och i områden som bedöms ha tillräckliga förutsättningar för att lyckas. Dessutom tror vi att restaureringen (C.2) kommer att skapa ännu bättre fysikaliska och kemiska förhållanden för musslor och värdfiskarter. Återintroduktionen kommer att utföras genom att värdfisk infekteras av glochidielarver i laboratoriemiljö. Mellan 30 och 70 gravida musslor kommer att samlas in från varje avrinningsområde och placeras i akvarier. Fisk kommer att samlas in med hjälp av elfiske, transporteras till laboratoriet och hållas avskilda från musslorna. När glochidielarver släppts från musslorna beräknas koncentrationen av dessa i vattnet. När koncentrationen av glochidielarverna är känd, blandas de med fisken som infekteras med larverna. Antalet glochidielarver räknas vid flera tillfällen från varje fiskart under de fyra veckorna fisken är infekterad. När juvenila musslor släppt från värdfisken, placeras de i musselkanalerna och i de återmeandrande sträckorna (se åtgärd C.2 för ytterligare information). Juvenila musslor placeras ut i vattendragen med hjälp av tre olika metoder. Den första metoden består av introduktion av fisk infekterad med larver i 0,5 m 2 burar i vattendragen. Trettio burar kommer att byggas för varje vattendrag. Fisken kommer att matas varannan dag under denna period av ca tre veckor. När de juvenila musslorna släppt ifrån värdfisken, kommer fisken att släppas från burarna. Den andra metoden liknar den första, men i detta fall kommer vi att vänta på att musslorna har släppt från fisken i akvarier, varefter de unga musslorna kommer att placeras i 6

8 sedimentet i vattendragen. I den tredje metoden ingår också speciellt utformade burar där juvenila musslor placeras, varpå buren placeras i vattendraget. Dessa burar kommer att tas bort efter en till två månader för att mäta UC-överlevnad. Detta kommer att fungera som en kontroll av överlevnaden av musslor. Burarna med musslor kommer också att placeras i olika miljöer i vattendragen för att utvärdera var musslorna växer och överlever bäst. I den andra och tredje metoden samlas musslorna in efter släppandet från värdfisken och deras storlek mäts. Detta kommer att fungera som en jämförelse mellan vilka värdfiskarter som är mest lämpliga: Ju större juvenil mussla är, desto bättre fisken är som en värd. Ungefär kommer 2000 juvenila musslor sätts ut i vattendragen varje år, eftersom cirka 10 till 20 larver kommer att släppas från de 20 till 100 fiskar som infekteras med larver varje år. De vuxna musslor som används tas från populationer som är väl fungerande i förhållande till andra svenska populationer. Inte mer än ett fåtal musslor flyttas, vilket betyder att dessa populationer inte äventyras genom denna åtgärd. Infektionen av glochidielarver kommer att utföras på Lunds universitet och Hemmestorps Mölla (se nedan). Musslor som introduceras i Klingavälsån och Fyleån märks för att kunna skilja honor från hanar, eftersom endast gravida hon-musslor kommer att användas för glochidielarvinfektionen av fisk. De märkta musslorna kommer att kontrolleras för överlevnad, habitatval och förflyttningar. Detta kommer att utföras i juli varje år, med hjälp av snorkling och vattenkikare. Ytterligare återintroduktioner av vuxna musslor kommer att utföras genom att flytta musslor från en plats till en annan där specifika restaureringsåtgärder har genomförts. Denna del av åtgärden kommer att genomföras vid Klingavälsån-Karup, Fyledalen, Brusaån, Emån (västra), Ramundsbäck-Vretaån och Vedaån projektplatser (tabell 1). Förstudien har gjorts i de förberedande åtgärderna genom att studera fysiska, kemiska och biologiska förhållanden som Unio crassus efterfrågar. Dessa förhållanden matchas sedan mot de förhållanden som kommer att uppnås i projektet. Vi har också valt en plats där infektionen av värdfisk kommer att äga rum som har förutsättningar att hålla musslor och fisk under värdfiskens infektionsperiod. I den förberedande fasen kommer vi att upphandla allt material som behövs på laboratoriet för att infektera värdfisken. Vi kommer också att säkerställa att de tillstånd som behövs för att utföra elfiske och musselflytt till laboratoriet finns. I förberedelserna ingår också värdfiskkartläggningen (C1), eftersom kunskapen om fungerande värdfiskarter behövs innan genomförandet av restaureringsåtgärder (C2). Restaureringsåtgärder (C2) ingår också i den förberedande fasen, eftersom restaureringen måste utföras innan återintroduktionen (C3). Därför kommer restaureringsåtgärder (C2) skapa optimala förutsättningar både för värdfisk (C1) och återintroduktion av Unio crassus (C3). När de biologiska villkoren för värdfisken har undersökts (C1) och de fysio-kemiska förhållandena har återställts (C2) kommer återintroduktionsfasen starta (C3). Det kommer att utföras så många introduktioner av musselinfekterade värdfiskar och unga musslor som möjligt. Återintroduktionen kommer att utföras med en kombination av metoder, eftersom detta är tänkt att öka chansen för en lyckad introduktion. Uppföljningen ingår i C3 och E2, och kommer att utföras genom att undersöka överlevnad och tillväxt hos musslor vid återintroduktionsplatser som beskrivs i ansökan. 7

9 8 Monitoring (E.2) Mål & Syfte Genom att planera och designa ett väl genomtänkt undersökningsprogram för monitoring (övervakning/kontroll) är målet att få fram ett bra underlag med nedan listade variabler, mellan förhållanden före och efter restaurering, samt jämförelser mellan området som restaurerats och ett område uppströms för kontroll. Programmet kommer vara specifikt utformat för respektive projektområde. Det bör betonas att undersökningsprogrammet primärt syftar till att beskriva eventuella status på musselbestånden och habitatförändringar i samband med restaureringsåtgärder. Undersökningsprogrammet har alltså inte som primärt syfte att identifiera mekanistiska faktorer för tänkbara responsvariabler (som t ex förekomst och tätheter av värdfisk). Efterfrågas denna typ av data så måste specifika frågeställningar tas fram med unik studiedesign. Undersökningsprogrammets upplägg Upplägget utgår från 9 lokaler (delsträckor) som avgränsas enligt undersökningstypen för stormusslor. Två lokaler ska utgöra referenslokaler och ligga uppströms själva området där åtgärder och restaurering kommer ske. Fem lokaler ska ligga inom det område där åtgärder kommer utföras. Slutligen ska två lokaler ligga nedströms den restaurerade sträckan. Genom detta förfarande uppnås syftet med att kunna följa de förändringar och förbättringar som genomförs för att gynna främst den tjockskaliga målarmusslan, men självfallet även övriga akvatiska organismer i vattendraget/området. Nedan i tabell två redovisas upplägget och de ingående parametrarna översiktligt. Därefter beskrivs de olika provtagningarna och förfarandet vid val av lokaler/metoder och insamling av data. 8

10 Tabell 2. Antalet lokaler och parametrar som ska provtas/dokumenteras av variablerna på tre områden (kontroll uppströms resp nedströms samt åtgärdslokalerna. Inom varje vattendrag finns således lokaler. Inom dessa lokaler genomförs undersökning enl. undersökningstypen för stormusslor samt därtill hörande lokalbeskrivning som grund. För detta projekts syfte provtas även 2 transekter i lokalens övre och nedre avgränsning). Utöver dessa undersökningar skall även temp/flöde, redox, fisk, bottenfauna, sedimenttransport samt vattenkemi provtas. Notera att pilens riktning = vattendragets flödesriktning. Bräkneån projektområde Område: Kontroll nedstr. Åtgärdsslokaler Kontroll uppstr. Total Lokal (nr) U-typ Stormusslor N U-typ Lokalbeskrivning N Transekter: N Djup N Substrat N Vattenhastighet N Vegetation N Övriga undersökningar: Temp/flöde Redox-potential Fisk (elfiske) Bottenfauna Sediment Vattenkemi 1 templogger är obligatorisk (tryckloggers för flöde är optionellt) Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) 1-2 valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Metod är ännu ej bestämd för detta moment Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ Val av lokaler De totalt nio lokalernas exakta läge kan bestämmas först när åtgärdsplanen är klar för respektive område. Åtgärdsområdets exakta utbredning styr var lokalerna lokaliseras. Om planer finns klara redan 2012 kan arbetet påbörjas omedelbart. Planer kommer att finnas inför 2013 vilket innebär att arbetet med utpekande av lokaler bör kunna ske våren/försommaren Undersökningstyper De undersökningstyper som ska användas är Övervakning av stormusslor (Version 1: ) samt Lokalbeskrivning (Version 1:6: ). Dessa två undersökningstyper och det underlag dessa generar på de nio lokalerna är grunden för beskrivningen av statusen för musselbestånden i vattendragen. Underlagen som generas ska märkas UC4LIFE matas in i Artdatabankens musselportal ( Transekter Genom att utöka de redan befintliga studierna med noggranna transektbeskrivningar kommer ett mycket bra underlag generas för åtgärdsuppföljningen. Vid varje av de ovan nio nämnda lokalerna ska två tvärsgående transekter beskrivas noga. Transekterna läggs (förslagsvis med en kedja) tvärs över vattendraget enligt figur 2 nedan. 9

11 Figur 2. Exempel på transekt i lokalens övre och nedre del. Parametrar i transekter De parametrar som skall noteras utmed transekten är följande; 1. Djup (noteras i meter varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 2. Substrat (noteras som dominerande substrat varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) 3. Vattenhastighet (noteras mellan i meter ytan och botten varje halvmeter med en centimeters noggrannhet) 4. Vattenvegetation (noteras endast vid förekomst som dominerande artgrupp varje halvmeter med indelning motsvarande den i lokalbeskrivningen) Övriga undersökningar Temp/flöde I de projektområden där vi förväntar oss att restaureringsåtgärderna resulterar i skillnader i djup, och vattenhastighet, är det lämpligt att utlokalisera djuploggers i syfte att följa variationer i både flöde och temperatur. Temperaturloggers är obligatoriskt och ska sättas ut i varje projektområde. 10

12 Redoxpotential Redoxpotential är en provtagning som ännu ej använts i någon större omfattning i Sverige. Provtagning av redox-potential bör tas av en och samma person i samband med att värdfiskstudier utförs. Lämpligen görs detta via KAU vid de besök som kommer utföras i de olika vattendragen. Detta innebär att provtagning av redox-potential ej är tidsmässigt synkat med övriga variabler och/eller mellan projektområden. Fisk Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förekomst av fiskarter och i andra hand även notera dess tätheter. Provfiske ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde. Metoden som ska användas är företrädesvis elfiske enligt standardmetod Elfiske i rinnande vatten (version 1: ). I de fall då habitaten inte medger provtagning med elfiske väljs annan metod (ex not i djupa vattendrag). Bottenfauna Syftet med denna provtagning är främst kvalitativt utröna förändringar i artsamhället vid restaurering. Provtagning ska utföras på 1-2 lokaler i varje åtgärdsområde före och efter åtgärd. Metoden som ska användas är undersökningstypen: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag Inventering (1996). Sediment Syftet är främst att mäta sedimentdeposition i musselbottnar och i restaurerade bottnar, vilket görs i modifierade Whitlock-Vibert boxar. Dessa boxar, som endast har en öppning uppåt, fylls med grus och placeras i ett område med måttligt strömmande vatten, med toppytan av boxen är i höjd med sedimentytan. På varje lokal placeras 8 boxar ut längst uppströms i en lokal, så att man minimerar risken för tramp på och uppströms boxarna. Dessa lokaler utgörs av en av kontrollerna uppströms och den nedersta åtgärdslokalen. Boxarna är utplacerade under 3 veckor med start i mitten av augusti, varpå de tas upp ur sedimentet och direkt placeras i plastpåsar, och fryses in. Materialet torkas i 125 C under 24 h och sållas i skakapparat enligt gängse metoder, varpå storleksklasserna mellan 64 µm och 2000 µm vägs. Vattenkemi Provtagningens syfte är beskrivande. Provtagning av vattenkemi tas i projektet främst med multimeter, Hach, HQ40d portabel multimätare. Följande variabler gäller: syre, temp, konduktivitet och ph. Ytterligare vattenkemi (primärt kväve (N) och fosforfraktioner (P), får anpassas individuellt utifrån projektområdets karaktär och specifika frågeställningar. Det är tänkbart att Karlstads universitet tar N och P i samband med värdfiskstudier. Därtill får inte glömmas bort både regionala och nationella provtagningsprogram vars data kan komma till användning. 11

13 Tidpunkter provtagning i undersökningsprogrammet Som nämnts ovan kommer varje åtgärdsområde behöva designas för sig. Tidigare undersökningar, åtgärdsplanernas status och fältmässiga möjligheter avgör när arbetet startar, I tabell 3 nedan ges ett förslag till upplägg och tidpunkter för olika provtagningar. Tabell 3. Tidpunkter (år och månader) för provtagningarna i åtgärdsområdena. Område: År Tid för provtagning U-typ Stormusslor & maj-september U-typ Lokalbeskrivning & maj-september Transekter: Djup & maj-september Substrat & maj-september Vattenhastighet & maj-september Vegetation & maj-september Övriga undersökningar: Temp/flöde Placeras ut hösten 2012 alt våren 2013 Redox-potential Redox provtas vid host-fish mapping aktivitet Fisk (elfiske) Startt 2012 alt valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Bottenfauna Startt 2012 alt valfria lokaler i aktuellt vattendrag (före & efter åtgärd) Sediment Metod är ännu ej bestämd för detta moment Vattenkemi Provtas med centralt inköpt multimeter alt ingår i bef RMÖ 12

14 BIOTOPVÅRDSPLAN FÖR BRÄKNEÅNS SÖDRA DEL Erik E Hammargren SalmoKonsult 1

15 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning Bakgrund Metodik och område Bräkneån Området Delsträckorna Resultat Mörtströmmen Tvätterydet Mörtströmmen 1, vägbron Mörtströmmen 2, ön Tvätterydet 1, västra Tvätterydet 2, östra Skogdalasträckan Skogdala 1, stenen Skogdala 2, staketet Skogdala 3, mellan träden Skogdala 4, Kröken Skogdala Skogdala 6, bron Skogdala 7, uppströms bron Björstorp Björstorp Björstorp Kullåkra nedre Kullåkraströmmen nedre Kullåkra nedre Kullåkra nedre Kullåkra nedre Kullåkra nedre Kullåkra nedre Kullåkra övre Kullåkra övre Kullåkra övre Kullåkra övre Kullåkra övre Kullåkra övre Åkern Åkern Åkern Åkern Åkern Tabell över åtgärder, kostnader och prioritering Övriga kostnader Summering kostnader Bilaga 1. Utplacering av död ved i mindre åar Bilaga 2. Utplacering av hela träd som död ved Bilaga 3. Lekgrus och strömstenar

16 1. Sammanfattning Bräkneån rinner upp i höjd med Växjö i Småland och rinner under större delen av sitt lopp genom skogsmark. Avrinningsområdet är 458 km 2 varav sjöprocenten är 7,3. Vattenföringen varierar kraftigt, mellan ca 15m 3 /s och 0.3 m 3 /s, dvs. en skillnad på ca 6000 procent. Detta ställer stora krav på biotopvårdåtgärderna i ån, vilka måste utföras så att de fungerar i bägge extremerna, Den aktuella sträckan flyter i huvudsak genom ett åkerlandskap, vilket medför en relativt låg strömhastighet, sedimentering samt dålig eller ingen kontakt med åplanet. Bottnarna är på större delen av sträckan av mjukbottentyp och är olämpliga biotoper för de arter som projektet vill främja, främst tjockskalig målarmussla (Unio crassus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera), men även många av de fiskarter som kan tänkas vara värddjur för musslornas glochidier. Sex huvudområden, indelade i 28 delsträckor, har bedömts som lämpliga för åtgärder, vilket påverkar en sträcka av c 1500 meter eller ca 40 procent av det aktuella området. Detta innebär att biotopvårdsåtgärderna måste vara breda och i första hand försöka avspegla förhållanden som är så naturliga som möjligt. Åtgärderna har riktat in sig på att främst förse de lämpliga bottnarna med den typ av substrat som saknas, vilket främst är grus i storlekar från 10 till 90 mm i diameter, samt död ved. För att öka beströmningen och minska sedimentationen över åtgärdade platser föreslås att strömstenar utläggs på lämpliga platser. Beskuggningen är en viktig parameter, som oftast saknas i åkerlandskapet, varför plantering av träd föreslås på många platser. Vissa åsträckor är mycket otillgängliga, varför tveksamhet råder angående maskiners möjlighet att arbeta här. Sannolikt är det dock enbart någon enstaka sträcka som måste utelämnas. Totalt kommer kostnaderna för åtgärderna att uppgå till ca kr. 2. Bakgrund Under de senaste decennierna har många av våra arter kring och i vattendragen hotats eller försvunnit. Som en följd av detta har i många vattendrag påbörjats olika typer av restaureringsprojekt, varav de vanligast förekommande har berört laxartade fiskar. På senare tid har man emellertid också allt mer uppmärksammat ett antal andra vattenlevande djurarter, av vilka några lever i ett intrikat förhållande till hotade fiskarter. Detta relativt nya synsätt har bl.a. fått tillföljd att man numera undviker att bygga laxtrappor vid vandringshinder till förmån för biotrappor eller om/in-löp, som gör det möjligt för de allra flesta vattenlevande arter att migrera förbi vandringshinder. Ett led i denna relativt nya bevarande- och restaureringsverksamhet är arbetet med att skydda hotade musselarter, av vilka tjocksaklig målarmussla (Unio crassus) och flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera) hör till de mest aktuella. I Bräkneån har till ganska nyligen funnits goda bestånd av såväl målarmussla som flodpärlmussla. Idag för dessa på många av de tidigare frekventerade lokalerna en tynande tillvaro. Som exempel kan nämnas att en lokal med flodpärmusslor vid en inventering 1983 av Ekologilinjen vid Blekinge folkhögskola uppvisade ca 5000 friska musslor. Vid en inventering tjugo år senare fanns endast ett femtiotal levande musslor 1. Länsstyrelsen i Blekinge län har som en del i ett EU-finansierat LIFE-projekt med syfte att skydda och återställa hotade naturvärden, startat ett projekt i Bräkneån som har till syfte att 1 Flodpärlmusslan i Bräkneån. Ekologisk rapport nummer Carlsson, Bengt och Erlandson,Erik. 3

17 rädda målarmusslan i ån. Projektet är en del av ett större arbete kallat Målarmusslans återkomst ger friskare åar och är lokaliserat till tolv åar i södra Sverige. Som ett första led i detta arbete med fokus på Bräkneån erhöll undertecknad efter inlämnad offert ett uppdrag på ett biotopvårdarbete enligt en plan utarbetad av Länsstyrelsen. Den här föreliggande biotopvårdsplanen är ett resultat av detta arbete. 3. Metodik och område Arbetet med kartering/inventering av sträckan har uppdelats i fyra faser. I den första fasen besiktigades sträckan översiktligt och indelades i lämpliga avsnitt med avseende på överskådlighet och enhetlig biotopkaraktär. De föreslagna åtgärderna påverkar direkt en bruttosträcka av ca 1500 meter, vilket är ca 40 procent av det aktuella området, merparten i de s.k. Kullåkra- och Skogdalaområdena, område B och C på nedanstående karta. Områden och delsträckor har sedan markerats på GIS-kartor. I fas 2 utfördes karteringen. Den utfördes utifrån det breda perspektiv som uppdraget innebär, nämligen att tillgodose både tjockskalig målarmussla (Unio crassus), flodpärlmussla, (Margaritifera margaritifera) öring (Salmo trutta) och andra fiskar som kan tjäna som eventuella värddjur för musslornas glochidier. Karteringen utfördes genom att varje sträcka aktuell för åtgärd karterades meter för meter i ett fältprotokoll. Viktiga parametrar här utgjordes av bottensubstrat, strömhastighet, växtlighet under och över vatten, beskuggning, omgivning, m.fl. faktorer, vilka alla sedan redovisas i den färdiga rapporten. Varje sträcka fotograferades, och gps-koordinater lades in för varje bild, där dessutom den aktuella arean inritades. I fas tre lades de föreslagna åtgärderna in. De tar enbart fasta på de biotopkrav som främst musslorna och deras värdfiskar kräver, men också på den biologiska diversitet som en naturlig biotop normalt har.( Då musslans värdfisk är okänd i Bräkneån måste åtgärderna inriktas på faktorer i miljön som skapar diversitet och som eftersträvar så naturliga förhållanden som möjligt. En del av problematiken för tjockskalig målarmussla tros vara sedimentation av finpartiklar på potentiella bottnar. Partiklarna täpper igen utrymmet mellan gruskornen och hindrar syre från att nå ner i bottensedimentet där musslorna finns nedgrävda. Åtgärder som syftar till minskad sedimenttransport i ån är av stor vikt.) 2 Beträffande tjockskalig målarmussla är litteraturen inte entydig när det gäller beskrivning av bäst habitat. Den påträffas främst på sten- och grusbottnar, men från lera, mjäla till grov sten tycks förekomma. Det mest prefererade bottensubstratet är dock fin sten. 3 Detta innebär bl.a. att död ved, sten av olika storlekar, grus av lämpliga storlekar, samt trädplanering längs stränderna är lämpliga åtgärder. I fas fyra behandlas protokoll, bilder och kartor i datorn, och en färdig rapport framställs. För principbeskrivning av utläggning av grus, sten, strömsten samt död ved, se bilaga 1-3. De olika åtgärderna bör i vissa fall utformas så att de stöder det breda syfte som projektet har, dvs. flera fiskarter samt två musselarter. Beträffande utläggningen av grus bör man därför tänka på att musslorna kräver något mindre storlek än vad som är lämpligt för t.ex. lekande öring. Samtidigt måste man också ta hänsyn till den på senare år kraftigt ökade humushalten i vattnet, vilken inverkar menligt på 2 Ur uppdragsbeskrivning från Länsstyrelsen 3 Naturvårdverket: Åtgärdsprogram för tjockskalig målarmussla 4

18 syretransporten i bottnar med finkornigt material, då humuspartiklar kan sätta igen de vägar och hålrum där vattnet kan strömma fram och syresätta lekbädden. Det gäller alltså att på ett bra sätt blanda de olika fraktionerna så att så många krav som möjligt blir tillgodosedda. För att hindra igensättning kan man också öka vattenhastigheten över bottnar som kan tendera att slamma igen vid långvariga lågvattenförhållanden. Detta kan ske genom utläggning av strömstenar. Dessa skall inte förväxlas med de s.k. strömkoncentratorerna. Dessa, som tidigare var mycket vanliga, tenderar genom sin artificiella struktur att, förutom se onaturliga ut, också bilda bakvatten där slam och sediment ansamlas, samt bilda goda gäddbiotoper, vilket kan var icke-önskvärda i strömbiotoper, pga. kraftig predation. Likaså gäller det att se till att bottensubstratet är omväxlande och varierande. 3.1 Bräkneån Bräkneån har sin källa i mitten av Småland i höjd med Växjö. Avrinningsområdet är 458 km 2 varav sjöprocenten är 7,3 vilket är ganska lågt. Vattenföringen varierar kraftigt. Högsta högvattenföring vid oreglerad avrinning beräknas till 32 m 3 /s, vid reglerad 15 m 3 /s, medelvattenföring 3,4 m 3 /s, normal låvgvattenföring 0,8 m 3 /s samt lägsta lågvattenföring 0,3 m 3 /s. De större källsjöarna ligger i Kronbergs län. Vattensystemet är till största delen befintlig norr om Örseryd där ån rinner genom ett skogslandskap. De kraftigaste forsarna och fallen finns söder om länsgränsen ner till norra Belganet. Den relativt låga sjöprocenten förstärker den tendens till kraftiga men korta högvattensperioder och långa lågvattenperioder, som sannolikt blivit alltmer frekventa under senare decennier. I höjd med Dönhult ändrar ån karaktär och jordbruksbygden tar över. Här förändras också åm från skogså till slättlandså, eller alluvialt vattendrag, oftast utan kontakt med åplanet. Ån karakteriseras av långsamtflytande djupvattensträckor, vissa avsnitt har blivit flottledsrensade. Ett par sträckor har tydlig meandring, varav den längsta är belägen norr om Björkeryd. Ett flertal dammar finns längs ån, vara några fortfarande är i bruk, främst som minkraftverk. Berggrunden längs Bräkneåns dalgång består av granitoider. I yttre kustbygden finner man även kustgnejs. Finsand om moiga avlagringar är dominerande i ådalen upp till Tararp. Därefter vidtar morän i ytavlagringarna. Högsta kustlinjen ligger 65 m över havet, når up till Hålabäck. Vattenvegetatioen består av växtarter som sjöfräken, bladvass, vattenklöver och säv. Även vide förekommer rikligt på vissa partier. Safsa hårslinga, näckmossa förekommer rikligt, liksom ålnate, vattenpest och sprängört, de senare företrädesvis på den eutrofa slättlandsdelen. Ett flertal fiskarter förekommer, bl.a. havsöring, stationär öring, sik, ål, elritsa, id, mört och benlöja. 5

19 3.2 Området 6

20 3.1 Delsträckorna Den sträcka av Bräkneån som uppdraget omfattar är ca 6 kilometer lång och löper från Snittingdammen ner till mynningen i havet. På denna sträcka är fallhöjden ca 11 meter, vilket ger en procentuell lutning av 0,18 procent, en i sammanhanget låg lutningsgrad. Problemet är dock att denna lutning till dels absorberas av några få strömmar eller forsar: Kullåkraströmmarna ca 2 meter, Björstorp ca 2 meter, Tvätterydet ca 1,5 meter och Mörströmmen ca 1 meter, alltså ca hälften, eller 59 procent, av den totala lutningen. Om dessa strömmar räknas bort återstår ca 5000 meter med en fallhöjd av 4,5 meter, vilket ger ett genomsnitt av ca 0,1 procent, ett inte ovanligt förhållande för slättlandsåar. Emellertid delas denna lutning också upp i ofta mycket små strömmar och det är dessa strömmar, med en vid lågvatten minsta strömhastighet av ca 20 cm per sekund, som är aktuella att i första hand åtgärda. Den aktuella sträckan har indelats i fyra delområden, i huvudsak efter deras kvaliteter som biotop för de aktuella arterna, men också efter läge från norr till söder. Delområde A:Mynningen Denna sträcka omfattar mynningsområdet från havet till bron vid Mörtströmmen. Den avslutas med en 20 meter lång strömsträcka, i och för sig lämplig för biotopvård. Emellertid förstörs effekten av sådana åtgärder av de stora vattenflödesvariationerna i ån, som blir speciellt märkbara här, då brofästena trycker samma ån, så att den här vid högvatten får ett så starkt tryck, med vattenhastigheter på över 1 meter per sekund, att det är mycket svårt eller omöjligt att få utlagt material att stanna kvar i området. Sträckan består nu mest av större sten över hårdbotten och utgör f.n. en god uppväxtlokal för havsöring. Resten av sträckan är kanalliknande med botten av dy och gyttja med kantzoner av vass. Inga åtgärder är möjliga på sträckan. Delområde B: Mörtströmmen-Tvätterydet Sträckan löper mellan vägbron vid Mörtströmmen och Björstorps kvarn. Sträckan är i huvudsak lugnflytande med mjukbottnar, täckta av dy. Ett antal mindre strömsträckor finns dock, lämpliga för åtgärder. Delområde C; Skogdala Denna sträcka innehåller ett flertal mindre strömpartier där åtgärder är lämpliga. Den strörsta delen består dock av lugnflytande, djupare partier med mjukbottnar. Tillgängligheten är mycket god. Delområde D: Kullåkraströmmarna, nedre och övre Sträckan löper mellan Björstorps kvarn och övre delen av de s.k. Kullåkraströmmarna. Dessa utgör kanske de mest lämpliga lokalerna på hela området. Sträckan är dock svårtillgänglig, kantad av större block och träd. Delområde E: Åkern Ån flyter här genom ett åkerlandskap utan kontakt med åplanet. Den är mycket ensartad, lugnflytande med mjukbottnar, olämplig för åtgärder. Några få möjliga områden finns dock, dels vid en mindre bro nedströms reningsverket och dels längre ner på sträckan mot Kullåkra övre. 7

21 4. Resultat 4.1 Mörtströmmen Tvätterydet Bild 2: Översikt Mörtströmmen och Tvätterydet 8

22 4.1.1 Mörtströmmen 1, vägbron Bild 3: Mörtströmmen 1, vägbron Allmänt: Mörtströmmen ovan vägbron är den nedersta delen där sötvatten utgör hundra procent av vattenmassan. Nedströms bron påverkas vattnet av salthalt vid högvatten i havet. Huruvida tjockskalig målarmussla tål mindre saltmängder 2-4 promille är oklart. Därför har området nedströms bron lämnats utan åtgärd. Dessutom är biotopen där redan relativt god för dessa organismer. Mörtströmmen strax uppströms bron har goda möjligheter att förbättras. Den har tidigare varit föremål för biotopvård för havsöringen, men dessa har under de ca femton år som förflutit mer eller mindre eroderats av ström och lekande fiskar. Inventeringsdata Plats 1 Mörtströmmen 1, vägbron Koordinat ; Inventeringsdatum 3/6-2012: 26/6-12 Area aktuell för åtgärd 32 m 2 (4*8) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,30 m/s Medeldjup 0,45 m Bottensubstrat Sten, grus, sand Död ved Ingen Växtlighet under vatten Mossa, sparsamt Växtlighet över vatten Ingen Beskuggning 60 % Omgivning Lövträd, bebyggelse, väg Övrigt Platsen är inte helt lättillgänglig med maskin. Vid högvatten svårt att hålla fast grus. Åtgärder: Grusutläggning med inslag av större stenar: 4 m 3 Död ved: uppströms platsen, ca 3 per sida. 9

23 4.1.2 Mörtströmmen 2, ön Bild 4: Mörtströmmen 2, ön. Allmänt: Platsen ligger på västra sidan om den lilla ön, ca 75 meter uppströms vägbron. På östra sidan finns redan en lekplats för havsöring, som också kan fungera som biotop för målarmusslan. På västra sidan, behövs dock grus förstärkas på en annars utmärkt plats. Inventeringsdata Plats 2 Mörtströmmen 2, ön Koordinat ; Inventeringsdatum 7/6-2012; 26/6-12 Area aktuell för åtgärd 8 m 2 (4*2) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,25 m/s Medeldjup 0,55 m Bottensubstrat Sand, sten Död ved Ingen Växtlighet under vatten Påväxtalger, sparsamt Växtlighet över vatten Ingen Beskuggning 60 % Omgivning Lövskog, åker Övrigt God tillgänglighet. Lekplats för öring, sik och vimma Åtgärder: Grusutläggning: 3 m 3 Död ved: 2 st. Träd: 2-3 st. al/vårtbjörk, västra sidan Utläggning av strömstenar ca 6 st. 10

24 4.1.3 Tvätterydet 1, västra Bild 5: Tvätterydet västra. Tvätterydet 1, nederst. Allmänt: Tvätterydet ligger i en sprängd åfåra, med den borttagna sprängstenen på ömse sidor av ån. Partiet är det mest strömsatta nedströms Kullåkraströmmarna. Ån delar sig vid lågvatten här i två fåror, åtskilda av några större stenar samt en mindre stenrygg. Den östra sidan ligger något högre är lite grundare än den västra. Inventeringsdata Plats 3 Tvätterydet 1, nederst Koordinat ; Inventeringsdatum 8/6 Area aktuell för åtgärd 12 m 2 (3*4) (östra) + 12m 2 (västra) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,35 m/s Medeldjup 0,3 (östra) 0,35 (västra) Bottensubstrat Sand, grus, sten Död ved Saknas Växtlighet under vatten Mossa, kantzon, mkt sparsamt Växtlighet över vatten Saknas Beskuggning 70 % Omgivning Lövskog, åker Övrigt Mycket bra plats för lekande havsöring. Svårtillgänglig med maskin. Åtgärder: Grusutläggning: 7 m 3 Död ved: hela sträckan, 40 meter, 6-8 st. 11

25 4.1.4 Tvätterydet 2, östra Bild 6: Tvätterydet 2, östra Allmänt: Platsen ligger mitt i strömmen, på östra sidan. Den har god beströmning även i mycket lågt vatten, på grund av intern meandring i strömfåran. Plats 4 Tvätterydet 2 Koordinat ; Inventeringsdatum 8/6-2012: 26/6-12 Area aktuell för åtgärd 8 m 2 (4*2) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,30 m /s Medeldjup 0,35 m Bottensubstrat Sand, sten Död ved Saknas Växtlighet under vatten Saknas Växtlighet över vatten Saknas Beskuggning 75 % Omgivning Övrigt Inventeringsdata Åtgärder: Förstärkning av grus: 3 m 3 Död ved: se ovan. Lövskog, åker Utmärkt biotop Svårtillgängligt 12

26 4.2 Skogdalasträckan Bild 7: Översikt Skogdalasträckan, med åtgärdssträckorna markerade 13

27 4.2.1 Skogdala 1, stenen Bild 8: Skogdala 1, stenen, med markerade strömstenar Allmänt: Platsen ligger längst nedströms på den Skogdalasträckan, strax uppströms en klippa i ån. Den har mycket godpotential, har tidigare varit föremål för åtgärder till förmån för havsöringslek. Gruset har med åren flyttas nedströms till hålan bakom stenen, och bör nu förstärkas. Plats 5 Skogdala 1, stenen Koordinat ; Inventeringsdatum 30/5-2012: 15/6-12 Area aktuell för åtgärd 48 m 2 (6*8) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,2 m/s Medeldjup 0,3 m Bottensubstrat Sand, sten, grus Död ved Ingen Växtlighet under vatten Mossa, slinge, rikligt vid kantzonerna Växtlighet över vatten Ingen Beskuggning 40 % Omgivning Bete Övrigt God tillgänglighet Åtgärder: Inventeringsdata Grusutläggning: 15 m 3 Trädplantering: Västra sidan 3-4 al, vårtbjörk. Död ved: 3-4 st. Strömstenar utplaceras 3-4 st. på ömse sidor 14

28 4.2.2 Skogdala 2, staketet Bild 9: Skogdala 2, staketet. Allmänt: Platsen ligger strax uppströms ett staket på västra sidan. Den sträcker sig över hela åns bredd och har god potential. Vattenströmmen är jämn över hela platsen. Grus finns men bör förstärkas. Sten av varierande storlek saknas. Inventeringsdata Plats 6 Skogdala 2, staketet Koordinat ; Inventeringsdatum 2/6 2012; 15/6-12 Area aktuell för åtgärd 18 m 2 (3*6) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,15 m/s Medeldjup 0,45 m Bottensubstrat Sten, grus, sand Död ved Ingen Växtlighet under vatten Sparsamt, slinge kanterna Växtlighet över vatten Ingen Beskuggning 50 % Omgivning Bete Övrigt God tillgänglighet Åtgärder: Grusutläggning: 6 m 3 Död ved: 3-4 st. Plantering: östra sidan: 2-3 alar/vårtbjörk. Sten: ca 200 st cm diameter nedströms. Strömstenar uppströms: 3-4 st. 15

29 4.2.3 Skogdala 3, mellan träden Bild 10: Skogdala 3, mellan träden, med markerade strömstenar Allmänt: Goda botten- och strömförhållanden gör platsen lämplig för åtgärder. Dessutom god krontäckning. Bottentopografin dock mycket ensartad. Inventeringsdata Plats 7 Skogdala 3, mellan träden Koordinat ; Inventeringsdatum 2/6-2012; 15/6-12 Area aktuell för åtgärd 24 m 2 (4*6) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,25 m/s Medeldjup 0,45 m Bottensubstrat Sand, sten, lera Död ved Ingen Växtlighet under vatten Mkt sparsamt Växtlighet över vatten Ingen Beskuggning 80 % Omgivning Bete Övrigt God tillgänglighet, hög potential. Åtgärder: Grusutläggning: 7 m 3, Nedströms gruset läggs lite större sten 1-2 m 3 med diameter ca 90 mm, för yngeluppväxt. Död ved: 2-3 st. Strömstenar utplaceras. 3-4 på ömse sidor. 16

30 4.2.4 Skogdala 4, Kröken Bild 11: Skogdala 4, Kröken Allmänt: Platsen ligger vid en liten krök, där ån också grundas upp, och vattenhastigheten, vid utgången från området höjs betydligt till ca 0,3 m/s. Platsen har stor potential, som ej utnyttjas f.t. Plats 8 Kröken, 50 m nedströms Skogdala 4 Koordinat ; Inventeringsdatum 30/5-2012: 15/6-12 Area aktuell för åtgärd 18 m 3 (3*6) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,15 0,35 m/s Medeldjup 0,45 m Bottensubstrat Sten, grus, sand Död ved Ingen Växtlighet under vatten Mossa, sparsamt Växtlighet över vatten ingen Beskuggning 60% Omgivning Övrigt Inventeringsdata Bete God tillgänglighet Havsöring leker vid östra stranden. Åtgärder: Utläggning av grus, ca 5 m 3 Död ved placeras nedströms och i kanterna: ca 2-3 st/sida Plantering: ett par träd på ömse sidor: al och vårtbjörk. 17

31 4.2.5 Skogdala 5 Bild 12: Skogdala 5, plats för grusutläggning. Allmänt: Platsen ligger öppet, med stark solinstrålning. Några buskar på östra sidan bör förstärkas med trädplantering. Uppströms och nedströms finns sand och lera. Stenutläggning/död ved rekommenderas för att åstadkomma en varierad bottentopografi. Inventeringsdata Plats 9 Skogdala 5, c.30 m. nedstr. bron Koordinat ; Inventeringsdatum 30/ Area aktuell för åtgärd 24 m 2, grus (4*6) samt 20 m uppstr. o 10 m. nedströms: 180 m 2 (Sten) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,25 m/s Medeldjup 0,4 m Bottensubstrat Sand, grus.lera Död ved Ingen Växtlighet under vatten Slinge, mossa, näckros sparsamt Växtlighet över vatten Sparsamt, vass Beskuggning 10 % Omgivning Bete Övrigt Omtyckt lekplats för havsöring Växer lätt igen, måste underhållas varje år. God tillgänglighet. Åtgärder: Förstärk med grus, 8 m 3. Död ved uppströms: 3-4 st., nedströms 3-4 st. Plantering: Al el björk 3 varje sida. Stenar med diam. ca 30 cm placeras uppströms platsen, på en sträcka av c 20 meter, 200 st. samt ca 50 st. nedströms på en sträcka av tio meter. 18

32 4.2.6 Skogdala 6, bron Bild 13: Skogdala 6, bron. Grus läggs på markerat område Allmänt: Platsen har tidigare varit föremål för åtgärder, i form av lekplats för havsöring. Lekgruset placerades då 10 meter högre upp mot bron. Vattenströmmen och fiskarnas lek har undan för undan tryckt den nedströms. Vid inventering har tjockskalig målarmussla påträffats här. Ytan sträcker sig över ett relativt stort område. Lättillgängligt område. Inventeringsdata Plats 10 Skogdala 6, bron Koordinat ; Inventeringsdatum 2/6-2012: 15/6-12 Area aktuell för åtgärd 24 m 2 (6*4) Vattenföring Lågvatten Strömhastighet 0,3 m/s Medeldjup 0,3 m Bottensubstrat Grus, sand, sten Död ved Ingen Växtlighet under vatten Mossa spars. Slinge spars. Växtlighet över vatten Ingen Beskuggning 50% Omgivning Bete Övrigt Mkt bra lekplats f. havsöring God tillgänglighet Åtgärder: Förstärkning av grusbädden uppströms den nu befintliga: 8 m 3 Hänsyn vid utläggningen måste tas till ev. tjockskaliga målarmusslor. Död ved bör läggas nedströms lekplatsen: 6 st. Plantering av klibbal på västra sidan, 3 st. Strömstenar utplaceras i övre delen, ca 8 19