Är du rörd? Frågar ett av

Transkript

1 barn barn 1 nr3.2011

2 LEDARE Vems röst lyssnar vi till? 2014 har i medier kallats för supervalåret. Redan den 25 maj är det val till EU-parlamentet. Den 14 september är det val till riksdag, kommun och landsting. Det är bra. Men även i en demokrati måste vi vara uppmärksamma på vilka som faktiskt kommer till tals. Är du rörd? Frågar ett av mina barn med en utforskande blick från sidan. Och jag erkänner. Det är år 2010 och vi är på väg in i vallokalen. Plötsligt överrumplas jag av hur stort detta är. Jag har sett så mycket de senaste åren. Så många situationer där den enskildes åsikter och behov inte alls räknas. Där det snarare är pengar, mutor och kontakter som avgör. Där samhällsstyrningen är allt annat än god. Men även i en demokrati måste vi vara observanta på vilka det är som faktiskt använder sin rätt att komma till tals. I vissa valkretsar var valdeltagandet under 50 procent i förra riksdagsvalet. Samtidigt som det var närmare 90 procent som gick till valurnan i flera mer välbergade områden. Det finns naturligtvis flera skäl till att folk väljer att inte rösta. Men ett av dem är upplevelsen av att de egna vardagsfrågorna ändå inte prioriteras på den politiska agendan. Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. En majoritet har sedan slutet av 1990-talet fått det allt bättre ekonomiskt. Medelklassen har breddats. Samtidigt har skillnaden i standard mellan den fattigaste tiondelen och den övriga befolkningen ökat. I ett sådant samhälle är det viktigare än någonsin att inte sluta lyssna. Det kostar att vara barn och växa upp i en familj som inte har råd. För att slippa berätta att man inte har pengar till present tackar man nej till kalas. Fotboll är något kompisarna håller på med - själv har man varken pengar till idrottskläder eller medlemsavgift. Man känner sig annorlunda och utanför. Barnens frågor tenderar att glömmas bort i valrörelser. Inför årets val är Rädda Barnens fokus att få till samtal och att lyfta fram dem. Det här numret av tidningen Barn är en del av det arbetet. Läs. Låt dig inspireras. Och fundera. Vilka är de mest brännande frågorna när bara några dagar återstår till EU-valet och några månader till höstens riksdagsval? Använd din röst! Och lyssna till barnens. Sophie Arnö Chefredaktör lasse granestrand är frilansjournalist efter många år som reporter på Dagens Nyheter. I det här numret intervjuar han Stefan Löfven (s) och Maria Larsson (kd) om barnfattigdom. Och berättar om vad Botkyrka kommun gör mot den. Jag tycker att debatten om barnfattigdom har mognat och nyanserats. Begreppen har preciserats. agneta persson är frilansjournalist med bas i Stockholm. För det här numret har hon träffat Alexandra Pascalidou och Morgan Alling och pratat barnfattigdom. De växte båda upp under fattiga förhållanden och har trots det haft framgångsrika karriärer. Men de släpar på ett socialt arv där självsäkerheten och självklarheten inte finns i ryggmärgen på samma sätt som hos den som vuxit upp med större trygghet. torbjörn selander är sedan snart 20 år bosatt i Kapstaden och täcker Afrika för svenska och internationella medier. För det här numret har han följt arbetet mot hiv och aids i Zambia. Jag har sett många hjälpprojekt under årens lopp, runtom i Afrika. Det är väldigt få gånger som jag blivit imponerad, men i Chibombo hände det. Det är tydligt vilken skillnad det har gjort för traktens unga. Jag blev väldigt glad över detta.

3 INNEHÅLL foto: jörgen hildebrandt Botkyrka tar täten i kampen mot barnfattigdomen, sid. 10 Pascalidou och Alling om uppväxten, sid. 14 Nio av tio barn är stressade av skolan, sid. 26 Barnens nästa minister? sid. 18 rädda barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vi är en folkrörelse som stöds av medlemmar och givare. Rädda Barnens huvudpartners är Accenture, Advokatfirman Vinge, Axfood, Clas Ohlson, God El/ God Fond, Ikea, Postkodlotteriet, Santa Maria samt Swedbank Robur. ordförande: Inger Ashing generalsekreterare: Elisabeth Dahlin barn: Barn tidningen om barns rättigheter ges ut av Rädda Barnen med 4 nr/år. Medlemmar och månadsgivare får tidningen gratis. För icke beställt material ansvaras ej. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insänt material, samt att publicera materialet elektroniskt. Eftertryck och utdrag med angivande av källa är tillåtet. För signerade bidrag svarar författarna. issn nr: redaktion: chefredaktör: Sophie Arnö, sophie.arno@rb.se reporter: Annika Rydman, annika.rydman@rb.se art director: Pompe Hedengren formgivare: Josefin Gahmberg repro: Jeanette Andersson ansvarig utgivare: Elisabeth Dahlin tryck: Sörmlands Grafiska, på miljövänligt papper. TS-kontrollerad upplaga ex. prenumera tionsärenden: Jessica Juselius, jessica.juselius@rb.se adress: Barn, Rädda Barnen, Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg E-post: barn@rb.se Hemsida: tidningenbarn annonser: Sophie Arnö omslag: Anders Frelin medverkande : Lynsey Addario, Pernilla Ahlsén, Jonatan Arnö, Anders Frelin, Jimmy Gottfridsson, Lasse Granestrand, Jörgen Hildebrandt, Pia Huss, Agneta Persson, Torbjörn Selander, Mimmi Thorneus, Patrick Trägårdh, Sandra Qvist, Anna Treutiger. plusgiro: Rädda Barnens plus- och bankgiro Medlemsavgift: 200 kronor, plusgiro Månadsgivare: 100 kronor i månaden. För mer information ring

4 barn 4 nr1.2014

5 bilden: Förlossning på väg Januari, Barnmorskan Norina Malate förlöser Analyn Pesado, 18, vid sidan av vägen strax utanför staden Tacloban i Filippinerna. Den blivande fadern Ryan Bacate, 21, (i randig tröja) gör vad han kan för att vara ett stöd. Under tyfonen Haiyan fick det unga paret sitt hus förstört och var tvungna att flytta till en avlägsen by. Mot slutet av graviditeten var Analyn orolig att hon inte skulle hitta någonstans att föda. Nästan alla lokala förlossningskliniker i området hade blivit förstörda. När värkarbetet väl började så hann hon och pojkvännen inte fram till den närmaste Vill du se mer? Reportaget har även publicerats i TIME. Se fler på lightbox.time.com, sök på»roadside birth in the philippines«fotnot: Tyfonen Haiyan drabbade Filippinerna den 8 november, Cirka sex tusen människor omkom, drygt 14 miljoner drabbades. Det finns för närvarande cirka gravida kvinnor i de drabbade områdena där mycket av den medicinska infrastrukturen är utslagen. foto Lynsey Addario barn 5 nr kliniken på sin motorcykel. En främling såg paret vid vägkanten medan förlossningen var i full gång och åkte för att hämta en barnmorska. Fotograf Lynsey Addario var utsänd på uppdrag av Rädda Barnen, som bidrar till att bygga upp hälso- och sjukvård i de utsatta områdena. Av en slump befann hon sig i området och kunde fånga hela förloppet. Jag har aldrig sett något liknande, säger hon. En sådan gemensam ansträngning. Att se ett barn födas så. Det var mirakulöst. Efter förlossningen fördes den lilla familjen till närmaste klinik av Rädda Barnen för en hälsokontroll.

6 foto: maskot/tt»»lågstadielyft««regeringen har avsatt 2,3 miljarder kronor per år till mindre skolklasser samt till fler speciallärare och lågstadielärare. Rädda Barnen välkomnar vårbudgetens»lågstadielyft«, säger Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen. Regeringen har även föreslagit att en fritidspeng till barn i ekonomiskt utsatta familjer införs. Äntligen får vi större fokus på orättvisorna kring barns fritidsaktiviteter. Fattigdom ska inte sätta stopp för barns möjligheter att vara med i idrotts- och föreningslivet, säger Elisabeth Dahlin. Samtidigt pekar Elisabeth Dahlin på risken med att fritidspengen enbart ska ges till barn från och med årskurs fyra upp till 18 års ålder. Även yngre barn har behov av en meningsfull fritid. Annars finns risken att utanförskapet befästs tidigt, säger hon. SVERIGE Hjältarnas hus Ett boende för familjer med svårt sjuka barn ska byggas på Norrlands universitetssjukhus område i Umeå. Föreningen Hjältarnas hus ligger bakom initiativet och landstinget i Västerbotten betalar bygget som ska stå klart hösten Verksamheten ska drivas i stiftelseform. Hjältarnas hus, som får fjorton familjerum, ska även vara öppet för svårt sjuka vuxna med små barn. Upptagningsområdet blir de fyra nordligaste länen. Barn kan klaga till FN Nu kan barn få upprättelse på internationell nivå när ett land bryter mot Barnkonventionen. Rädda Barnen har drivit arbetet med frågan internationellt och varit aktiva i att ta fram protokollet som gör det möjligt för barn att klaga direkt till FN. Men i Sverige dröjer det innan barn får samma möjlighet eftersom varken regeringen eller riksdagen ännu har förbundit sig till protokollet. Mindre tråkiga lektioner krävs När elever inte blir tillräckligt stimulerade och utmanade kan de inte nå maximala kunskapsresultat. Det konstaterar Skolinspektionen efter en granskning av 650 lektioner i olika ämnen med elever i varierande åldrar. Enligt skollagen ska varje elev få förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. För att lyckas med det behöver skolorna ha mer variation i undervisningen, menar Skolinspektionen. Kyrkan vill stärka minoriteters barn Svenska kyrkan har gjort en rapport om hur rättigheterna för barn och unga som tillhör minoritets- och urfolk kan värnas. Många minoritets- och urfolksbarn upplever både utsatthet och ifrågasättande. I rapporten, som heter»tio sätt att stärka barn och unga«, påpekas vikten av att minoritets- och urfolksbarn får möjlighet att känna sig som normen. Och att de får chansen att lära sig sitt språk. Allt för att stärka dem i deras identitet och därmed göra dem tryggare. Rapporten som är gjord i samarbete med Hugo Valentin-Centrum vid Uppsala universitet bygger bland annat på barn och ungas egna synpunkter. 25 år med Barnkonventionen I höst fyller FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, 25 år. Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och har till syfte att ge barn, oavsett bakgrund, rätt att behandlas med respekt och att barn ska få komma till tals. Redan 1923 skrev Rädda Barnens grundare Eglantyne Jebb ett utkast till Deklarationen om barns rättigheter. Hon reste till Geneve, till International Unions möte, med sitt utkast. Ett år senare antogs hennes deklaration vid League of Nations möte. År 1925 hölls den första internationella Child Welfare-kongressen i Geneve. barn 6 nr2.2014

7 för ett och ett halvt år sedan styrde Sara Thiringer kosan norrut från hemstaden Göteborg till Stockholm för att ta vid som ordförande för RBUF. Det är jättelyxigt att ha ett jobb där jag kan ägna all tid åt saker som jag jobbat med på min fritid i flera år. I tonåren var Sara aktiv idrottare. Men hon tröttnade. Inte så mycket på själva aktiviteterna, utan på strukturen. Jag försökte engagera mig och få inflytande för ungdomarna men det var så tråkigt för det var ingen som kunde något om frågan. De var där för att sporta, inte för att för att diskutera viktiga samhällsfrågor. Särskilt de vuxna förstod inte poängen med ungas deltagande. Via en samhällsengagerad kompis kom hon i kontakt med RBUF, blev medlem och var med och drog igång en lokalförening i hemstaden. Då var hon 16 år och arg för att hon inte fick rösta i det viktiga EU-valet. Sara brinner för de frågor hon driver i RBUF. Hon pratar om de sociala, ekonomiska och rasistiska orättvisor som styr barns och ungdomars liv och möjligheter. Det är väldigt tydligt att barn behandlas olika utifrån föräldrarnas utbildning och arbete. Skolan har förlorat sin kompensatoriska roll, säger hon. Men även ålder är en maktfaktor, poängterar Sara. Hon kallar det för åldersmaktordningen. Barn och unga får höra att de är lata och oengagerade och den bilden är accepterad. Det är legitimt att utestänga dem från den demokratiska processen. Att vara barnslig klassas som något dåligt. Men det finns inget negativt ord som heter vuxnig. Om ett barns rättigheter kränks finns det små möjligheter att utkräva ansvar, menar hon. Barn kan inte rösta på ett annat politiskt parti för att få en förändring. Vi borde prata mer om den Eldsjäl diskriminering som sker på grund av låg ålder. Och ge barn fler möjligheter att påverka sin verklighet. Saras engagemang slutar inte då kontoret stänger för dagen. På kvällarna är det olika möten, vissa i RBUF:s lokal, men hon går också på andra föreningars träffar. Jag kan inte tänka mig att inte vara engagerad! TEXT ANNIKA RYDMAN FOTO MIMMI THORNEUS sara

8 Malala Yousafzai blev känd över hela världen när hon skottskadades svårt av talibaner som försökte tysta hennes kampanj i Pakistan för flickors rätt att gå i skolan. Nu arbetar hon för att flickor överallt i världen ska kunna få utbildning. FOTO: Tanya Malott/The Malala Fund/Save thechildren Malala Fund och Rädda Barnen Tillsammans med Malala Fund kommer Rädda barnen att driva två utbildningsprojekt för syriska flyktingbarn i Jordanien. Projekten ska ge stöd till dem som idag inte har möjlighet att gå i skolan. De här projekten är mycket viktiga i den svåra flyktingsituationen som råder här just nu. Alla barn måste få möjlighet att gå i skolan, säger Malala Yousafzai. Många av dem som har flytt från Syrien bor idag i informella flyktingläger. Syriska och jordanska lärare kommer att utbilda dem, och ge stöd till barn som har tvingats genomgå traumatiska upplevelser. Vi siktar på att nå omkring 500 barn under ett års tid. Psykosocialt utsätts de för enorma påfrestningar som man kanske inte alltid tänker på, säger Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin. Sex månader efter tyfonen Miljontals barn drabbades när Tyfonen Haiyan drog in över Filippinerna. Rädda Barnens finns på plats och hjälper till med det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet. Under tre år planerar organisationen att nå drygt en miljon människor med olika insatser människor, varav drygt barn, har redan nåtts. Bland annat har Rädda barnen satt upp 39 tillfälliga skolor och 46 barnvänliga platser. Kollapsad sjukvård Mer än 60 procent av sjukhusen är stängda och hälften av läkarna har flytt landet. När kriget i Syrien nu pågått i tre år har sjukvårdssystemet kollapsat. Det visar en ny rapport från Rädda Barnen. Antalet personer som dött till följd av sjukdomar som normalt går att behandla är fler än de som dött av våldshandlingar. Vårdpersonal vittnar om vidriga förhållanden där operationer måste utföras utan narkos eller bedövning. VÄRLDEN Skyfall på Salomonöarna Minst 19 personer har mist livet och dussintals saknas, varav många barn, efter att intensiva skyfall har drabbat Salomonöarna. Tiotusentals står utan hem och risken för utbrott av denguefeber är stor. Rädda Barnen finns på plats med hjälpinsatser. Man har bland annat börjat dela ut hinkar, tvål och handdukar för att förhindra spridning av sjukdomar. Rädda Barnen har arbetat på Salomonöarna sedan 1986, bland annat med katastrofinsatser. Lag mot aga i Malta Malta är det senaste landet att få ett lagligt förbud mot kroppslig bestraffning och annan kränkning av barn i hemmet. -Självklart är vi glada att fler lagstiftar men det finns fortfarande mycket kvar att göra, säger Sara Johansson på Rädda Barnen. En överväldigande majoritet av världens barn saknar fortfarande lagligt skydd mot den vanligaste formen av våld - kroppslig bestraffning och annan kränkning trots att nästan alla stater har åtagit sig att skydda barn från alla typer av våld genom att ratificera barnkonventionen. Idag är det 37 länder som förbjuder aga och annan kränkning av barn i hemmet. 25 av dem finns i Europa. Rädda Barnens mammaindex 2014 Även i de värst utsatta länderna går det att bekämpa såväl barnadödlighet som mödradödlighet. Det visar Rädda Barnens årliga mammaindex, som i år presenteras för 15:e gången. I Afghanistan har villkoren för mödrar och nyfödda förbättrats markant tack vare kraftiga satsningar på bland annat att utbilda barnmorskor. Men fortfarande är det så att i botten på listan finns många länder som är drabbade av krig och katastrofer. I DR Kongo löper kvinnor och barn större risk att dö än vad stridande soldater gör. Bästa länderna är: Finland, Norge, Sverige, Island och Nederländerna. Sämst är: Guinea- Bissau, Mali, Niger, DR Kongo och Somalia. FOTO: Susan Warner och sam tarling/save the Children barn 8 nr2.2014

9 prylen: hiv-test Att hiv-testa blivande mammor är ett bra sätt att minska spridningen av viruset. om en hiv-positiv kvinna blir gravid är risken för att viruset överförs till barnet 35 procent. Men om viruset upptäcks, och om kvinnan får vård och medicin, så minskas risken att barnet blir smittat till mindre än två procent. Cirka 90 procent av alla hiv-positiva barn under femton år har fått viruset av sin mamma. Hälften av barnen smittas vid förlossningen, en tredjedel via bröstmjölken och resten av barnen blir smittade när de ligger i mammans mage. Hälften av alla barn som smittats med hiv av sin mamma dör innan de fyllt två år. Sjukdomsförloppet är extra aggressivt hos barn. Utan vård och medicin multipliceras viruset och förstör kroppens immunförsvar. Det gör att barnet lättare får lunginflammation och andra vanliga infektionssjukdomar. foto: TT barn 9 nr1.2014

10 botkyrka tar täten I tio år har Rädda Barnen rapporterat om situationen i ekonomiskt utsatta familjer. Barnfattigdom har blivit ett begrepp som regeringar och kommuner måste förhålla sig till. Botkyrka tar täten. TEXT LASSE GRANESTRAND FOTO JÖRGEN HILDEBRANDT Serkan Köse står utanför dörren till lägenheten dit han kom Då, när han var fattig. Tjugoåtta år senare är hissen inte trasig och skamfilad. Fasaderna är snygga och balkongerna nya. Den svenska fattigdomen bor allt bättre. Vi är i Botkyrka kommun. Här har politikerna i flera år satsat på att minska antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer. Enligt Rädda Barnens undersökningar har Botkyrka lyckats och andelen fattiga barn har nästan halverats mellan år 2000 och år Serkan Köse har gjort en klassresa. I dag är han 38 år, har en akademisk examen i statsvetenskap och nationalekonomi och är ombudsman i ABF Botkyrka. Resan började här på sjätte våningen i ett höghus i Fittja centrum. Han var tio år och kom med sina kurdiska föräldrar från Konya i Turkiet. Mamman jobbade som städerska och var analfabet, pappan var pizzabagare. Vi var nog fattiga, vad det nu är? säger Serkan Köse. Jag kommer ihåg att jag inte hade några riktiga vinterskor och att vi sov alla fyra barnen i våningssängar i samma rum. Och så fick jag mitt livs första fotboll. Då var jag tio år. Och fattigdomen i dag? Serkan Köse drar på svaret. Han är stolt över sin uppväxtmiljö i Fittja. Pekar på det som förbättrats. Ett Fittja centrum som är uppfräschat och som innehåller både apotek och en stor livsmedelshall. Här finns både fattiga och de som har det bättre ställt. Men visst ser jag fattigdom med mina egna ögon. När jag hämtar mina barn i skolan och förskolan kan jag möta barn som har för dåliga skor och för tunna kläder. Det finns de som kommer hungriga till skolan och som bor sex, sju stycken i en trea. sverige ska vara ett land där alla barn har samma livschanser. Det tycker alla politiker. Rädda Barnen har med sina rapporter om barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer väckt en het debatt. Ordet»barnfattigdom«har provocerat i ett Sverige med stigande levnadsstandard för de allra flesta. Debatten har satt avtryck och de grupper som släpar efter har fått större uppmärksamhet. Flera reformer till stöd för barnfamiljer har beslutats av regeringen på senare tid. Till exempel obligatorisk läxhjälp i skolan, ett fritidsbidrag på kronor per år till barn i familjer med försörjningsstöd och en höjd grundnivå i föräldrapenningen. Man har även höjt flerbarnstillägget i barnbidraget och höjt bostadsbidraget. Däremot har regeringen inte genomfört några större ekonomiska reformer som riktar sig till alla, som höjt tak i a-kassa och sjukförsäkring. Där finns ingen samstämmighet mellan regering och opposition. Rädda Barnens senaste uppgift om antalet fattiga barn är Det är en hög siffra, men den är betydligt lägre, ja hälften av vad den var för femton, tjugo år sedan. Rapporten redovisades i december 2013 och visade att de barnen utgör 12,1 procent av alla Sveriges barn. Det är en minskning på några tiondelar från året före. Men det ser helt olika ut i olika delar av landet. Malmö har den mörkaste siffran. Där räknas 31,9 procent av alla barn som fattiga. I mars 2014 beslutade kommunstyrelsen i Malmö att en minskning av barnfattigdomen är ett prioriterat politiskt mål och att de ekonomiska och sociala klyftorna i staden ska minska. De två andra storstäderna, Göteborg och Stockholm, har en bättre situation. Men det är stora variationer mellan stadsdelarna. På vissa håll räknas mer än hälften av barnen som ekonomiskt utsatta. I Bergsjön i Göteborg är siffran 55,7 procent. I en annan ände av kommunen, i Torslanda, är den 1,5 procent. Landets lägsta barnfattigdom har Lomma i Skåne. Störst risk att växa upp under torftiga ekonomiska barn 10 nr2.2014

11 barn 11 nr2.2014

12 >Ditt liv ska inte vara utstakat för att du har de föräldrar du har.«förhållanden har barn till föräldrar med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar. Bland barn till ensamstående föräldrar hade barnfattigdomen minskat från 28,5 till 28 procent vid den senaste mätningen. Bland barn till sammanboende föräldrar gick minskningen från 8,6 procent till 8,1. Barnfattigdomen är fem gånger högre bland barn med utländsk bakgrund än bland barn till föräldrar födda i Sverige. Men minskningen är större bland barn med utländsk bakgrund än bland dem med svensk. Sverige är ett av de rikaste länderna i världen. En majoritet har sedan slutet av 1990-talet fått det allt bättre ekonomiskt. Medelklassen har breddats. Samtidigt har skillnaden i standard mellan den fattigaste tiondelen och den övriga befolkningen ökat. Tiondelen med de lägsta inkomsterna har nästan inte alls fått del av standardökningen. Ofta är de familjerna beroende av bidrag som följer prisutvecklingen men inte inkomstutvecklingen. Därmed ökar gapet. Klyftan. Rädda Barnen undviker EU-begreppet»relativ fattigdom«. Den fattigdomen defineras som att man har en inkomst lägre än sextio procent av landets genomsnittliga. Med det måttet kan människor klassas som fattiga även om de fått det väsentligt bättre. Rädda Barnen väljer en annan metod. Så här ser den ut: Organisationen kombinerar en koll på dem som har försörjningsstöd från kommunen (tidigare kallat socialbidrag) och dem som har en så kallad låg inkomststandard. Gränsen för denna inkomststandard är framräknad av Statistiska centralbyrån. Den slår fast en miniminivå för vilka inkomster som behövs för att klara nödvändiga levnadsomkostnader. Det vill säga mat, kläder, boende, barnomsorg och fackavgifter. Den normen ligger nära de nivåer för försörjningsstöd som kommunerna brukar använda. Rädda Barnen får på detta sätt med både de som har försörjningsstöd från kommunen och de som bara har mycket låga inkomster. katarina berggren tar emot i kommunalhuset i Tumba centrum. Hon är kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka sedan tio år. Hon är socialdemokrat, född 1968, och tycker inte att Fattig-Sverige är så långt bort. När hon var åtta år gammal flyttade hon från Stockholmsförorten Farsta till Botkyrka. Hennes pappa var brevbärare, hade bara gått i skolan i sex år men var politiskt aktiv och blev så småningom ledamot i skolstyrelsen i Botkyrka. Politiken fanns i familjen och Katarina gick i många demonstrationer redan som barn.»klasskamraterna tyckte att jag var ett ufo«, säger hon. Och hur är det med fattigdomen i dag? Det finns många i vår kommun som lever under knappa ekonomiska förhållanden, säger Katarina Berggren. Vi försöker hantera det. Men vi råder inte över att inkomstklyftorna ökar. De som har arbete drar ifrån. Vad gör Botkyrka för att underlätta för de barn som lever i hushåll som har dåligt med pengar? Katarina Berggren har en lång lista. Absolut främst sätter hon att förskolan i kommunen är tillgänglig på heltid för alla barn och föräldrar. Även för hushåll där föräldrarna är arbetslösa eller inte ens ingår i arbetskraften. Jag är ganska säker på att vi är den enda kommunen i landet med den här generositeten. För barnet är förskolan viktig som socialt sammanhang, för språkutvecklingen och kanske också för måltiderna. Serkan Köse ordnar fritidsaktiviteter för unga. Katarina Berggren, kommunstyrelsens ordförande. barn 12 nr2.2014

13 Stjärnan i Hallunda Folkets Hus är en av fyra fritidsklubbar och tre fritidsgårdar som ABF driver i Botkyrka kommun. Här kan man spela dataspel, baka kladdkaka, få läxhjälp, spela pingis, se på film eller hänga i mysrummet. För Katarina Berggren är det viktigt att kompensera barn för brister i deras uppväxtförhållanden. Ditt liv ska inte vara utstakat för att du har de föräldrar du har. Digitalisering är nummer två på Katarina Berggrens lista. Alla barn på högstadiet har tillgång till en egen dator som de också får använda hemma under åren i skolan. Nummer tre handlar om jobb. Alla mellan 16 och 18 år får sommarjobb, utan undantag. Alla arbetslösa ungdomar i kommunen mellan 18 och 24 år har rätt till någon form av praktikplats eller utbildning. Kommunen har halverat avgiften till Kulturskolan. Man har också förbjudit skolorna att ta ut avgifter och tillfört en miljon kronor till museibesök och liknande. Hur har ni råd? Vi har inte råd att inte inkludera alla. Vi kan inte ducka för alla sociala och ekonomiska utmaningar vi har i kommunen. Jag ser ren fattigdom på pendeltågsstationen. Det är ett faktum att Botkyrka enligt Rädda Barnens rapporter gått från 29,6 procent fattiga år 2000 till 16,5 procent år Beror det på era åtgärder? Eller på den allmänna ekonomiska utvecklingen i samhället? Jag tror att det vi gör lokalt gör skillnad, men det är svårt att bevisa. serkan köse och hans medarbetare på ABF låser upp dörren till fritidsklubben Stjärnan i Hallunda Folkets Hus. Några barn i tiotolvårsåldern hänger på låset för att få spela dataspel, baka kladdkaka, få läxhjälp (nåja, någon gång), spela pingis, se på film eller hänga i mysrummet. ABF driver tre fritidsgårdar och fyra fritidsklubbar i kommunen. Kommunen har gett i uppdrag åt ett antal ideella organisationer att ordna fritidsaktiviteter efter skolan för åringar. En grupp som annars kan känna sig vilsen. Serkan Köse såg irritationen hos personalen på Folkets Hus inför de barn som höll till i och omkring huset. Man tyckte att de förstörde och stökade. Jag såg att barnen var utestängda. Det är några år sedan Serkan Köse trots sin fina akademiska examen körde taxi för att försörja sig. Det var då han blev uppvaktad av socialdemokratiska kvinnoförbundet och fick frågan om han ville bli pressekreterare? Jodå, och där började ett slags karriär. Så småningom blev han ordförande i den tunga arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden i Botkyrka. Det var där han tog initiativ till en rapport om kommunens osynliga invånare. De som lever i kommunen men står helt utanför arbetsmarknad och bidragssystem. De som ligger under och utanför samhällets radar. Jag blev chockad och förvånad över att det är så många. Femton procent i norra Botkyrka. Och det är nästan lika många kvinnor som män. Det handlar om personer i arbetsför ålder. Hur många av dem som har barn vet ingen. Inte heller hur de livnär sig. Men det kan handla om att de försörjs av familjen, släkten, ett familjeföretag, svartjobb, kriminalitet eller helt enkelt jobbar i ett annat land men är skrivna i Sverige. Inte så mycket har hänt med utredningen. Det är svårt att veta hur man ska gå vidare. En fråga är hur många barn som har föräldrar i den»osynliga«gruppen. Det doftar gott av nybakad chokladkaka. Fler och fler barn fyller Stjärnans lokaler. Några av dem har föräldrar som jobbar sent. Andra kanske inte får ta hem kompisar. Bella, 11 år, vill starta en kampanj mot mobbning. Hon har redan en paroll klar:»stjärnans barn säger nej till mobbning«. -Folk i min skola behöver höra om det, säger hon. Man ska inte säga»dvärg«eller»din lilla fattiga idiot«. Serkan Köse suckar. Han är helt övertygad om att Stjärnan behövs. * barn 13 nr2.2014

14 upplevt Att ständigt leva med rädslan att bli vräkt. Att aldrig kunna ta det som borde vara tillgängligt för alla för givet. Det är tecken på fattigdom enligt Alexandra Pascalidou och Morgan Alling. Vi träffade dem för att prata om deras egna erfarenheter. Text Agneta Persson Foto Sandra Qvist morgan: Bägge mina föräldrar var kriminella och utanför. Jag ägde mina kläder från att jag var åtta, fram till dess ägde jag ingenting. När jag bodde hos fosterfamiljen Alling käkade vi tomatsoppa de sista två veckorna i månaden och fick tigga brödrester hos bagaren. Jag tog med mig bröd och smör från skolan. Om vi åt lunch hos någon släkting så hade vi med oss lådor och fyllde på. Vi smög med det, utåt försökte vi vara finare än vi egentligen var. Hos din biologiska mamma då? Där fanns det perioder när vi bodde i pappkartong. Hon var ju periodare och drack. Ibland hade hon arbete, ibland inte. När hon blev vräkt från lägenheten bodde vi under Älvsborgsbron i Göteborg, där kunde man bo i papplådor. Då var jag en fyra, fem år. Hur upplevde du det? Jag har en ganska bra bild av den tiden. Det var ju min morsa, jag såg ingen problematik i det, det var så livet var. Jaha, nu bodde vi här och jaha, nu sov vi här. Det var spännande och nytt. Som barn har jag inget perspektiv på att jag är fattig. Jag kanske var sju, åtta år när jag fattade att jag var annorlunda. Det blev någon slags konstig sorg i att inse att jag var utanför. alexandra: Mina föräldrar hade ingenting. Mamma jobbade i en garnfabrik i militärdiktaturens Grekland, pappa gjorde lumpen i tre år. Det fanns ingen barnomsorg så jag dumpades hos mormor med kossor och hönor och utedass i en liten bergsby med trettio invånare. Vi åt det trädgården bjöd på. Där växte jag upp utan böcker, utan radio, utan teve. Det fanns ingen affär, vi köpte aldrig någonting, vi hade aldrig pengar. På helgen kom mamma med kotletter och då hade hon frågat slaktaren om han hade några ben över till hunden. Fast vi hade ingen hund. Sådant växte jag upp med. Jag visste inte att andra barn hade sagoböcker. Mormor var analfabet. Det är inte förrän du möter det andra som du inser skillnaderna i livsvillkoren. När vi kom till Rinkeby trodde vi att vi hade hamnat i paradiset. Där fanns ugnar och rinnande vatten, kylskåp och element. Vi trodde att vi var världens rikaste. Men på löpsedlarna stod det att barnen i Rinkeby var fattigast i Sverige. Vi? Fattiga? Vi jämförde ju bakåt, med vad vi kom ifrån, och då hade vi det mycket bättre. Men när vi äntligen började få insyn i hur ett vanligt svenskt liv kan se ut, ett vanligt arbetarliv, vi snackar inte överklass, då började vi begripa att okej, vi kanske har det sämre. Det kanske inte är normalt att man äter kött i bästa fall en dag i veckan, att man aldrig äter fisk, att man sällan köper färska råvaror, att man bara handlar på extrapriser och att man alltid är rädd för att bli vräkt. Den fattigdom jag växte upp i var synlig, för det var alltid mörkt hemma hos oss. Vi tände nästan aldrig, inte ens stearinljus för de kostade också pengar. Än i dag går jag omkring och släcker ljusen hemma, jag gör det reflexmässigt. Jag slänger aldrig mat eller kläder och jag tror att jag kommer att hamna på gatan nästa månad. Fattigdomskulturen går i arv. När insåg du att alla inte hade det som ni? Det var inte förrän jag började på gymnasiet på Kungsholmen. Där hade föräldrarna visitkort och titlar. De hade lantställen, böcker i bokhyllan och åkte på skidresor. Och de hade konversationer vid middagen. Vi åt aldrig gemensam middag, det är också ett fattigdomstecken. Den som kom hem först tog ut morsans gamla gryta från kylskåpet, värmde upp och åt. morgan: Det fanns en trygghet i utanförskapet på något konstigt sätt. När man började hitta sina vänner som också var utanför, då var det vi mot världen. Jag bodde hos en fosterfamilj uppe i Värmland. De jobbade på en gård hos en bondefamilj där det fanns en fin överklassflicka. När jag upptäckte att hennes föräldrar var gravt alkoholiserade, trots att de var rika, hittade jag en samhörighet med henne. Jag var barnhemsbarnet som inte hade någonting medan hon hade allt och bodde i det stora fina huset. Men hon var ändå lika ensam som jag. I skolan upptäckte jag att vi var ju ganska många barn som var utanför, vi hade ingen kärlek liksom. Jag kunde uppleva en styrka i det, att vi var många, att jag inte var själv. Hur definierar ni begreppet fattigdom? alexandra: Att leva i olika typer av brist. Att inte kunna ta det som borde vara tillgängligt för alla för givet. Att leva under rädsla. Framför allt för barn är det förödande. Barn som vet att de aldrig får det de pekar på, inte ens när de behöver det. Barn som inte kan åka skridskor för att man varken har råd att hyra eller köpa. Fattigdomen kan se olika ut, den behöver inte betyda barn 14 nr2.2014

15 barn 15 nr2.2014

16 att man bara lever på vatten och knäckebröd. Den kan yttra sig genom att man måste ljuga för att man inte kan följa med på utflykter eller gå på klassfest. morgan: Fattigdom kan vara att du inte har några som helst framtidsdrömmar eller visioner. Jag kan också tycka att det är fattigt att en trebarnsmamma går och lämnar sina barn på förskolan vid sju, hämtar dem vid sex, lagar mat, barnen somnar vid åtta och mamman somnar av utmattning i soffan. Och sen upp nästa morgon igen. Vi bor inte i kåkstäder, men vi bor i små råtthål i stora miljonprojekt. Åker man ut dit så är det så slitet. Visst har vi en teve, men det har de i kåkstäderna också. Jag träffar en del ungdomar som kommer från miljonprojekten och som inte ens vet vad Stockholms City är för någonting. Deras verklighet är där ute och där kan de skapa en status i den gemenskapen. Och där är alla utanför. Man sitter och tittar på de rika på teve. Finns det fattiga barn i Sverige i dag? alexandra:de som har makten på de stora tidningarnas ledarsidor verkar ibland leva i illusionen eller odla myten om att vi lever i en värld fri från sexism, rasism och fattigdom. De lever i en idealiserad tillvaro. Jag tycker att det är väldigt intressant, eftersom de drar slutsatser från sin egen verklighet och misstänkliggör och skuldbelägger, förhoppningsvis omedvetet, de fattiga. Jag är jättemycket ute och föreläser på skolor, jag träffar ju de här barnen och ungdomarna. Jag träffade en lärare på min gamla skola, Knutbyskolan, som inte kunde ge barnen läxor eftersom de bor nio personer i en tvåa, har ingen egen säng och framför allt inte papper och penna så de kan göra läxor. Fattiga barn finns. även om vi försöker blunda bort dem. Ser det likadant ut i dag som när du växte upp? Jag tror det är mycket sämre i dag eftersom vi har haft så otroligt mycket nedskärningar. Bibliotek och fritidsgårdar har stängts. Det finns ju inget som heter kommunala musikskolan längre där du kan spela musikinstrument gratis. Och det tror jag är en stor förlust för dagens barn som inte kommer från bemedlade familjer. Själv flydde jag mitt bråkiga trångbodda hem och hittade på att jag skulle spela blockflöjt på musikskolan. Det blev en flykt och en överlevnadsstrategi. Och jag gick till biblioteket. Jag gick till det som fanns och var gratis. morgan: Vi har ju fyra hundra tusen barn i samhället som är utanför på olika sätt. Vi har mycket mobbning, sexuella övergrepp, utanförskap med barn till bipolära, missbrukande, handikappade föräldrar. Jag levde på åttiotalet, då åt vi tomatsoppa de sista två veckorna i varje månad. Och jag hämtade bröd från skolan. Jag vet att det sker i dag med, om inte ännu mer. Hur vet du det? För att jag läser om det på Barnombudsmannen där barn skickar in rapporter. För att jag får massor med mejl och brev från barn där de berättar att morsan och farsan är alkoholister och att de driver omkring på stan. För mig är det här ett samhällsproblem. Utanförskap kostar och det här är en nota som vi alla får ta. De barn som är utanför i dag ska växa upp. En del hävdar att invandrarna är ett problem för Sverige. Jag säger att det är utanförskapet och fattigdomen som är problemet. Tar man inte hand om utanförskapet så skapar vi en socialt, kollektiv låg självkänsla. Och den låga självkänslan tar sig uttryck genom droger, eller kriminalitet eller strebrar med psykopatiska drag som ska hämnas, som ska fanimej och så vidare. Den låga självkänslan är det som kostar samhället hur mycket pengar som helst. Vad är risken med utanförskapet? Risken är att du får barn som inte bryr sig om samhället över huvud taget. De är inte del av ett samhälle, de skiter fullständigt i politik. Det enda de tänker på är att överleva dagen - och då får du mer kriminalitet. Från samhällets sida borde vi kunna säga att vi är här för er, vi hjälper er, vi är en del av en gemenskap och vi hjälper och stödjer varandra. Men skiter du i det, ja då kommer du att få skit tillbaka, det är inget snack om det. Jag har överlevt, men mina syskon har inte gjort det. Min lillebror har legat samhället till last med miljoner kronor. Det kostar kanske en miljon att rädda ett barn, men skiter man i det så får man betala en miljon om året i fyrtio år. alexandra: Människor måste få förutsättningar att utbilda sig, att utvecklas. Får man inte det är risken stor för stagnation och det ger aldrig ett bra samhälle. För stora klassklyftor är även enligt de nyliberala kapitalistiska tänkarna i USA ett stort samhällsproblem, eftersom det skapar social friktion. Segregation skapar motsättningar. Man behöver inte vara Einstein för att fatta att det inte gynnar ett samhälle. Vad behövs göras då? Och vem har ansvaret? morgan: All forskning visar att om barnet kan gå kvar i skolan och gå ut nian, då är möjligheten att det överlever och inte hamnar i utanförskap jättestor. Man kan inte skita i dem vid elva, tolv, tretton års ålder, när de börjar skolka och syssla med småkriminalitet. Man måsta sätta in punktinsatser och lägga in massor med pengar från samhällets sida i form av kuratorer, speciallärare, kanske någon diagnosutredning, polisen, socialtjänsten, en jourtelefon till socialsekreterare som hjälper dig... Stort ansvar hos politikerna, är det vad du säger? Ja, de måste sätta igång och ta lite av den där framtida notan som barnet kommer att kosta. Ta en miljon och sätt igång och punktinsatsa. Börja satsa på våra barn och skolor. Har vi ingen aning om vad barnet vill? Ja men då frågar vi. Fotbollsproffs? Bra, samhället betalar fotbollsträningen och ser till så att tränaren ringer och säger du kommer väl i dag, vi längtar efter dig nu, vi behöver din högerfot här nu. Så vi får bort dem från gatan och in i samhället där de fattar att de är en del av det. Det handlar om att Namn: Morgan Alling Född: 8 juni 1968 i Mölndal utanför Göteborg Yrke: Skådespelare, regissör, föreläsare, producent, manusförfattare Självbiografi: Kriget är slut (Forum, 2010). Morgan Alling skriver om sig själv, om maskrosbarnet som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Ett porträtt av en pojke som överlever tack vare sin humor och sin längtan efter revansch. Namn: Alexandra Pascalidou Född: 17 juli 1970 i Bukarest, Rumänien Yrke: Journalist, programledare, författare Självbiografi: Bortom mammas gata (Atlas, 2009). Här berättar Alexandra Pascalidou sin egen historia om flykten till Sverige, uppväxten i förorten Rinkeby och alla önskningar som blev uppfyllda. Men också om utanförskapet, rasismen hon mött och rädslan den dag nazisterna stod utanför hennes dörr. barn 16 nr2.2014

17 »Den fattigdom jag växte upp i var synlig, för det var alltid mörkt hemma hos oss««bli sedd, bekräftad och lyssnad på, tagen på allvar. Det är när du blir lyssnad på som du kan ta in resten också. alexandra: Man kan dela ansvaret. Jag tillhör varken höger eller vänster. Debatten kan bli väldigt ensidig, det är som två motpoler i ett skyttegravskrig. Högern skriker att det är individuellt ansvar era misslyckade latmaskar, och så skriker vänstern att det bara är kollektivets. Det är en kombination. Man har ett individuellt ansvar för både sig och sin familj och sitt eget liv, men man behöver stöd. Jag pratar inte om några excesser, inga överdrifter. Det kommer alltid vara så att de rikas barn går på de bästa skolorna och får tillgång till en stimulerande fritid, får resa, åka på språkresor och göra alla de magiska saker som aldrig vi fick göra. Men när man inför RUT för läxhjälp för rika borde man kanske ha infört något så att alla barn får tillgång till läxhjälp. Eller satsa på skolor i fattiga områden där man vet att majoriteteten sannolikt kommer att gå ut till ett liv i arbetslöshet eller till väldigt osäkra anställningar. Man ärver ju ofta sina föräldrars sociala status. Varför tror ni att ni lyckats bryta ert sociala arv? alexandra: Hämndlystnad. En ackumulerad vrede genom generationer. Ingen i min släkt har någonsin satt sin fot på universitetet, alla kämpade för sitt land för att få leva i fred och frihet och demokrati, alla dog luspanka. Vi hade inte råd att begrava dem, vi hade inte ens råd med gravstenar. Jag växte senare upp i en förort i världens modernaste välfärdssamhälle, en förort där många såg ner på oss för att vi hade en annan hårfärg, annan hudfärg eller för att vi saknade makt och pengar. Rasism och klassförakt går ofta hand i hand. Du vet, den här underordningen, de här klasskillnaderna, de har präglat mig väldigt mycket och de gör att jag vill ge igen på något sätt. Framför allt vill jag visa att vi kan lika mycket om inte mer. Jag vill motbevisa dem. Jag vill också kasta livbojar till mina systrar och bröder som kämpar hårdare än jag tvingades göra. morgan:jag var tvungen att vara vuxen redan som fyrafemåring. Ta hand om morsan, ta hand om farsan, ta hand om min lillebror. Jag var tvungen att vara den som var nykter i familjen. Jag var tvungen att prata med polisen när de kom. När jag och min bror blev omhändertagna var jag tvungen att ta hand om honom. Jag kunde inte balla ur. Sedan fick jag nog ganska mycket uppmärksamhet, både från mina föräldrar och alla alkisgubbarna som gillade mig. De tyckte jag var charmig och rolig, de skrattade, sjöng och applåderade. De spelade musik och jag hängde på. Det gjorde att jag fick bekräftelse på att jag var en bra människa. Sedan träffade jag Martin Alling som bekräftade mig och mina drömmar och mina visioner. Men när jag blev äldre kände jag att jag hade med mig ett arv. Att jag inte var någonting. Jag visste att jag ville bli skådespelare men saknade den här självklarheten i att ringa upp en teater. Jag har tänkt mycket på varför vissa människor kan bete sig hur fan de vill och komma undan med det. Jag har sett många skådespelarbarn som kan bete sig som idioter, för de tillhör klicken, de är innanför. Det finns en självsäkerhet hos dem. Men vi som är totalt utanför kan inte bete oss som idioter, vi måste vara smarta och strategiska hela tiden. Barn som kommer från tryggare familjer kan laja runt lite hur som helst och göra snedsteg för det löser sig ändå. Idag har jag ett bra självförtroende, men sedan har jag det där att jag kan bli bättre. Jag kan bli ännu roligare, jag ska slå två volter, jag ska springa in i väggen ännu hårdare, ramla från ännu högre höjder. Titta på mig nu, titta på mig nu! Och sedan litar man inte på den berömmelsen man får för man har ett stort svart hål som skapades när man var utanför. alexandra: Det där känner jag igen. Jag kan få prestationsångest ibland. Jag kan fortfarande känna mig obildad, även om jag har mer än två hundra poäng på universitetet. Jag kan också känna att jag inte räcker till. Och väldigt ofta kan jag känna att det är synd att man inte har en morsa man kan rådfråga, en morsa man kan få både kontanter och kontakter av redan med modersmjölken. Det är givetvis så. Samtidigt kan jag känna mig ganska stolt för att jag överlevt. Jag är en krigare och jag har tagit mig fram med mitt eget svärd utan att fiffla, gifta upp mig eller svika dem som står bakom mig. Jag har gått en dubbelt så lång väg, jag är betydligt starkare just för att jag inte har fått någon röd matta utrullad. Jag har ingen farsa som har fixat in mig någonstans. Min fattigdom är faktiskt min största rikedom. Ni har båda barn. Vad vill ni ge dem som ni själva inte fick? morgan: Kärlek. Att hela tiden bekräfta dem, lyssna på dem, och vara med dem. Till 95 procent är jag alltid där. Jag lämnar och hämtar, lyssnar och skrattar och utvecklas med dem, upptäcker världen genom deras ögon. Jag hade ju en barndom där det var så hos någon familj, men hos en annan familj blev vi inlåsta ett rum i flera timmar. En sådan barndom vill jag inte ge. alexandra: Jag ska kompensera allt. Min dotter ska få gå i en bra skola, hon ska få tillgång till allt jag inte fick, som att gå på museum, bli allmänbildad, köpa en bok om hon känner för det, gå på teater eller bio. Allt möjligt. Men det är också viktigt för mig att hon ska känna ödmjukhet, tacksamhet och känna empati och solidaritet för människor som inte har samma livsvillkor som hon. Så vi ger hennes kläder till yngre barn, vi går till UFF och Myrorna, hon får lära sig att resurserna är begränsade, att det finns människor som har det betydligt svårare. Med mig får hon panta flaskor och sedan bestämma själv om hon ska ge bort pengarna eller köpa någonting. Kampen börjar hemifrån och den slutar inte förrän alla människor får värdiga villkor. * barn 17 nr2.2014

18 Barnens barn 18 nr2.2014

19 minister? barn 19 nr2.2014

20 Båda har levt utan särskilt mycket pengar. Båda 1. Vad tänker du om orden barn och fattigdom? maria: Det finns flera dimensioner. I Indien och Guatemala har jag stött på barnen som svälter. Här hemma ser det ut på andra sätt. Det finns både ekonomisk och kulturell fattigdom. Jag tror inte att barn tycker om ordet fattigdom. De kan känna skuld inför det. Som om det var deras fel. Jag pratar hellre om barn i ekonomiskt utsatta familjer. Den relativa fattigdomen, när man jämför standard med till exempel sina klasskamrater, kan vara minst lika påfrestande som den absoluta. När jag växte upp på ett småbruk i Småland med fem kor och en pappa som måste jobba extra på sågverk fanns inte mycket pengar. Men eftersom det var så för de flesta barn jag kände så funderade jag inte på det. De välbärgade barnen levde liksom i en annan division. stefan: Det gör ont att höra de två orden i en och samma mening. Barnfattigdom hör inte hemma i den svenska välfärdsmodellen. Jag tänker på barn som när skolresan kommer på tal säger att,»där har jag redan varit«, för att skyla över att de inte har råd. Jag växte upp i ett arbetarhem i Sollefteå men jag tyckte aldrig vi var fattiga även om man inte kunde få allt man önskade sig. Med lite tur kunde det bli ett hockeyskydd i julklapp. Först på högstadiet märkte jag att det fanns ungar med helt andra villkor. Sonen till Aseas platschef gick i min klass. Vi sparade mycket. Mamma sålde parfymer för att få ihop till en sådan där tredelad bokhylla som var vanlig på 60-talet. En gång var pappa arbetslös i några månader. Jag var sex, sju år och märkte att både han och hans kompisar försökte skyla över det. Maria Larsson är barn-och äldreminister och har ingått i regeringen Reinfeldt sedan tillträdet Hennes recept för att minska fattigdom är att fler kommer i jobb. Liksom riktade reformer av typen höjda bostadsbidrag. 2. På vilket sätt har livsvillkoren för barn i resurssvaga familjer förbättrats/försämrats under den nuvarande regeringen? maria: Det viktigaste är att vi trots en finanskris och lågkonjunktur då många förlorade jobben har fler personer i arbete än Utanförskapet bröts i familjerna när föräldrarna fick jobb. Vi är på väg åt rätt håll. Vi har genomfört en rad reformer riktade till ekonomiskt utsatta. Viktigast är höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer med låga inkomster. De har fått ett tillskott på upp till 975 kronor per månad för en familj med två barn. Till barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd finns ett nytt bidrag från 1 juli på kronor per år till fritidsaktiviteter. Det kan bryta utanförskapet och nå fram till barnet på ett sätt som en generell höjning av det ekonomiska biståndet inte gör. Inkomster från ungdomars sommarjobb minskar inte längre socialbidragets storlek. Vi har höjt grundnivån i föräldraförsäkringen från 180 till 225 kronor per dag. stefan: Klyftorna har ökat i Sverige. Den tiondel av befolkningen som har lägst inkomster har inte fått del av standardökningen som vi sett i resten av samhället. Fler och fler får långvarigt försörjningsstöd och arbetslösa får relativt sett mindre och mindre pengar från a-kassan som inte höjts på tio år. Av de som finns i FAS3 har många inte mer än kronor per månad. 3. Vilka reformer tycker du behövs under nästa mandatperiod för att förbättra livet för de barn (år 2011) som lever i familjer med försörjningsstöd eller med så kallad låg inkomststandard? maria: Det viktigaste är att föräldrarna har jobb. En bra missbruksvård och psykiatri är också viktigt så att barnen får föräldrar som kan ge dem en god uppväxtmiljö. Jag vill gärna fortsätta att höja bostadsbidragen. De har en hög träffsäkerhet. stefan: Vi har röstat med regeringen för att höja en rad bidrag: bostadsbidragen, flerbarnstillägget och grundnivån i föräldraförsäkringen. I flera fall har vi föreslagit större höjningar än regeringen och vi vill höja barnbidraget och underhållsstödet. 4. Vad är viktigast för att minska andelen fattiga barn i Sverige? Reformer som riktar sig till alla familjer, eller åtgärder speciellt för ekonomiskt utsatta? maria: Jag tycker det är mest solidariskt att rikta sig till de sämst ställda. stefan: Viktigast är att jobben blir fler. Att höja taket i a-kassa och sjukförsäkring ger också människor möjlighet till omställning utan att de blir ekonomiskt utsatta. A-kassan har eroderats. Vi höjer så att de flesta bör få ut åttio procent av sin lön när de är i arbetslöshet. A-kassan är en viktig del av den svenska modellen. 5. Vad föredrar du? Höjning av taken i a-kassa och sjukförsäkring eller höjning av bostadsbidrag? maria: Att höja taken i a-kassan och sjukförsäkringen tycker jag är fel väg eftersom det inte gynnar de mest utsatta. Bättre då att FAKTA Låg inkomststandard. Detta definieras av SCB som att ett hushålls disponibla inkomster inte räcker till nödvändiga utgifter enligt en norm för baskonsumtion och boende. För år 2011 är gränsen satt till kr/mån för en vuxen och ett barn. barn 20 nr2.2014

21 vill värna om barnen. Men vägarna är olika. höja golven som vi gjort med grundnivån i föräldraförsäkringen. stefan: Både och. Men riktade bidrag får inte bli som en check från fattigvården. De borgerligas bidrag på kronor per år till fritidsaktiviteter för barn i familjer med långvarigt försörjningsstöd är ett sådant dåligt exempel. Vi vill i stället höja normen för ekonomiskt bistånd för dessa familjer och göra ett handslag med föreningslivet, till exempel idrotten och friluftslivet, och kommunernas kulturskolor. De som håller avgifterna nere för barn får statsbidrag. 6. Hur kan samhället stödja de barn som lever i familjer som är skrivna i Sverige men varken har några bidrag eller registrerad inkomst? maria: Socialtjänsten har ett uppdrag att söka upp dem om de tror att barnen far illa. Vi vet inte så mycket. Frivilligorganisationer kan hjälpa oss att hitta barnen. De har örat mot marken. Sedan ska barnen förhoppningsvis alltid ha kontakt med skolan och hälsovården. stefan: De måste in i samhället. Arbete är nyckeln. Inte bara för deras ekonomi utan också för det sociala sammanhanget. Föreningslivet kan också vara en väg in. 7. Vad kan samhället göra för de barn som löper störst risk att växa upp i en torftig ekonomi? Det vill säga de som har föräldrar som är utrikes födda. Hur kan man ytterligare stödja ensamkommande barn och asylsökande barn? maria: Sedan årsskiftet måste alla kommuner ta emot ensamkommande barn. När det gäller deras boende behöver vi fler familjehem eller egna lägenheter med boendestöd. De nu vanliga hvb-hemmen (hem för vård och boende) är inte alltid en bra lösning. Jag hoppas fler kommuner inser vilken stor tillgång invandrarna är på sikt. stefan: Även om det är tråkigt att svara samma sak så svarar jag: arbete och utbildning. Det finns ingen quick fix. Validering av utländska utbildningar är viktigt. Det finns för många högutbildade utrikes födda som inte har jobb på rätt nivå. 8. Hur mycket kan skolan kompensera för dåliga uppväxtvillkor? Hur ser du på läxhjälp och avgifter i skolan? Vad kan politiker göra åt stressen som många barn känner i skolan i dag? maria: Alla barn har rätt till intellektuell stimulans och stöd. Stefan Löfven är statsministerkandidat och partiledare (S) sedan drygt två år. Hans kur mot fattigdom är jobb och utbildning. Han gillar inte läxhjälp via RUT. Och om riktade fritidsbidrag säger han:»det har en doft av fattigvård«. Skolan blir extra viktig för dem som inte får tillräckligt hemifrån. Vi lagstiftar om att alla kommuner måste erbjuda minst två timmars läxhjälp per vecka. Vi satsar på att de bästa lärarna ska finnas i socialt och ekonomiskt utsatta områden genom en särskild satsning på förstelärare som har extra betalt. Avgifter är av ondo. Det ska inte förekomma. Stressen är en ledningsfråga. Skolledare måste lyssna bättre på vad barn och ungdomar tycker själva. Man kan inte lagstifta mot stress. stefan: Vi behöver stärka skolan i grunden. Vi kommer att ta bort läx-rut. Alla ska inte vara med och betala privatlärare för några få. Alla ska få läxhjälp i skolan. Vi föreslog redan 2012 att det ska vara mindre klasser och större lärartäthet i förskola och lågstadium. Först nu föreslår regeringen samma sak. Och stressen ska mötas med skickliga lärare som har tid att möta varje elev. 9. Hur ser du på en nationell handlingsplan mot barnfattigdom? På vilket sätt kränks barns rättigheter i Sverige i dag? maria: Vi gör ett försök med handlingsplaner i Skåne och Västerbotten. Där får man i uppdrag att hitta metoder för kommunerna. Sedan får vi se hur det kan bli nationellt. Lagstiftning är kanske inte det bästa. Barnkonventionen vill jag däremot se att den äntligen förs in i svensk lag. Det har varit trögt. Jag har mött motstånd inom regeringen. Men nu är i alla fall en utredning på plats. Barn har fortfarande en alltför svag ställning i Sverige. Det är en bit kvar tills de ses som fullvärdiga medborgare. stefan: Vi vill göra barnkonventionen till svensk lag. Det kommer att stärka barns rättigheter. Först nu har regeringen tillsatt en utredning om frågan. Jag är inte främmande för en nationell handlingsplan mot barnfattigdom. 10. Hur kan barns speciella utsatthet åtgärdas globalt via den svenska biståndspolitiken? maria: Barnkonventionen ska styra. Den är ratificerad av nästan alla jordens länder. Vi satsar på de länder där behoven är som störst. stefan: Utbildning är en viktig nyckel för att bekämpa fattigdom och för att stärka barns och särskilt flickors ställning. * text Lasse granestrand foto Jörgen hildebrandt *Tidningen Barn önskade en intervju med Stefan Löfven och statsminister Fredrik Reinfeldt. Men Reinfeldt tackade nej och hänvisade till sin fackminister Maria Larsson. Socialdemokraternas motsvarighet heter Lena Hallengren och är talesperson i barnrättsfrågor. (Hon är vice ordförande i socialutskottet och arbetar med frågor som äldreomsorg, sjukvård och barnfattigdom. Hon var förskole- och ungdomsminister åren ) barn 21 nr2.2014

22 partienkät vad vill ni? På vilket sätt tycker ni att barns 1 rättigheter kränks i Sverige idag? Vad vill ni göra åt detta? Vilka reformer kommer ni att genomföra 2 eller driva som ger förbättrade livsvillkor för socioekonomiskt utsatta barn? Skolans roll är att skapa lika villkor för alla 3 barn oavsett uppväxt. Samtidigt startas allt fler initiativ utanför skolan för att klara av till exempel läxläsning. Initiativ som alla inte har tillgång till eller råd att utnyttja. Hur ser ni på detta och vad tänker ni driva i dessa frågor? 4 Ska skolor få lov att ta ut avgifter? Varför eller varför inte? Rädda Barnens enkätundersökning 5»Ung röst«visar att många barn känner sig stressade i skolan idag. Vad tror ni att det beror på? Och vad vill ni göra åt det? Vänsterpartiet Det finns alltid risk att barns rättigheter och barns bästa 1 inte kommer i första rummet. Barn som befinner sig i utsatt position till exempel i samband med vårdnadstvister, i utredningar inom socialtjänsten och i asylprocesser riskerar särskilt att få sina rättigheter kränkta och att inte kunna göra sig hörda. Därför vill vi att barnkonventionen blir svensk lag. Vi gör riktade satsningar på ekonomiskt utsatta 2 barnfamiljer, som höjt försörjningsstöd, höjt underhållsstöd, avgiftsfria läkemedel för barn och förbud mot avgifter i skolan. Hemuppgifter måste ha en rimlig omfattning och alla elever 3 ska ha möjlighet att göra dessa i skolan med lärarhjälp. Alla skolor som ger hemuppgifter ska därför erbjuda elever lärarledd läxhjälp inkluderat i skoldagen så att elever kan göra hela arbetsdagen i skolan. Vi är motståndare till regeringens läx-rut. Vi vill införa ett förbud mot att ta ut avgifter. Att skolan är 4 helt avgiftsfri är en viktig princip för att skolan ska vara tillgänglig för alla. Även små avgifter kan drabba hårt. Stressen är mycket knuten till prov, läxor och betyg. 5 Skolorna och lärarna måste ges bättre förutsättningar att arbeta på ett mer stödjande sätt när det gäller att nå kunskapsmålen. Då handlar det om fler lärare och att lärarna ges mer tid för undervisning. Vi är mycket kritiska till att betygsättningen har flyttats allt längre ner i åldrarna och vi vill att man ska minska antalet nationella prov. Socialdemokraterna Alldeles för många barn får inte möjlighet att växa upp under 1 trygga förhållanden hemma, i skolan och på fritiden. Varje barn har rätt att utvecklas efter sina egna förutsättningar och förverkliga sina drömmar. Vi vill att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. Socialdemokraterna kommer aldrig att acceptera att möjligheterna att lyckas beror på vilken bakgrund man har. Den 2 viktigaste åtgärden för att komma tillrätta med barnfattigdomen är att barnens föräldrar får jobb. Vi vill dessutom höja barnbidraget och underhållsstödet. Alla elever ska ges bästa möjliga förutsättningar att klara 3 skolan och alla grundskoleelever ska ha rätt till läxhjälp inte bara de elever vars föräldrar har råd att betala. Skolan ska bidra till att utjämna människors livschanser. Investeringar i mindre klasser och fler lärare går före fler skattesänkningar. Vi vill ha en avgiftsfri grundskola. Alltför många skolor tar 4 idag ut avgifter som sammanlagt innebär stora kostnader för familjen. Det förekommer att elever förväntas betala stora summor för att delta i studie- och klassresor. Skollagen ger idag utrymme för enstaka inslag som innebär obetydliga kostnader för eleverna. Detta bör utvärderas. Stressen kan ha många orsaker och det krävs en mängd 5 åtgärder för att komma tillrätta med den. Vi vill investera i mindre klasser, skickliga lärare och minskade sociala klyftor i skolan. barn 22 nr2.2014

23 Miljöpartiet Barn trakasseras och kränks till 1 exempel i skolmiljöer. Det kräver stärkt ledarskap, fler vuxna i skolan och stärkt normkritiskt arbete. Barn vräks fortfarande, det vill vi förbjuda. Barn ska kunna vara målsäganden i brottmål och ha egna ombud i vårdnadstvister. Med barnkonventionen i svensk lag kommer barns rättigheter att stärkas. Vi vill höja underhållsstödet med kronor per månad. För att underlätta ekonomiskt för ensamstående föräldrar föreslår vi en skattereduktion på kronor netto, lika för båda föräldrarna. Vi vill höja taket i bostadsbidraget, göra en översyn av försörjningsstödet och förbättra arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Viktigare än att satsa resurser på att 3 exempelvis subventionera företag som erbjuder läxhjälp är att satsa resurser så att skolan klarar sitt uppdrag. Skolans kunskapsuppdrag ska inte överlåtas på någon annan. Men det finns all anledning att stödja ideella läxhjälpsinitiativ för att utjämna barns chanser att klara av skolan. I princip ska inga avgifter tas ut 4 i skolan. En avgiftsfri skola är ett fundament för att ge alla barn lika möjligheter till delaktighet i skolan och därmed till lärande. Skollagen är inte tillräckligt tydlig med vilken typ av avgifter som får tas ut i dag. Stressen är ett stort bekymmer som 5 kräver åtgärder på flera håll. Dels behöver skolsystemet bli bättre på att ge elever fler chanser att klara exempelvis prov och andra moment. Den tidiga sorteringen behöver upphöra. Samtidigt behöver elevhälsan stärkas så att det finns tid för det viktiga förebyggande elevhälsoarbetet. Kristdemokraterna Att barn inte alltid får komma tals i 1 asylprocessen eller får snabb tillgång till psykisk vård är två exempel bland flera där barns rättigheter behöver stärkas. Vi vill göra barnkonventionen till svensk lag, stödja familjerna och stärka skyddet mot våld, övergrepp och exploatering. Arbete är det enskilt viktigaste för 2 att långsiktigt förbättra hushållsekonomin. Samtidigt vill vi även fortsätta bygga ut och förbättra det sociala stödet till familjer. Vi har tidigare höjt bostadsbidraget och grundnivån i föräldraförsäkringen. Men vi vill mer, till exempel att återigen höja golvet i föräldraförsäkringen samt öka familjernas valfrihet och möjlighet att få mer tid med sina barn. Vi vill införa en skyldighet för alla 3 huvudmän, både för kommunala och fristående skolor, att under ordnade pedagogiska former och utanför ordinarie undervisning erbjuda sina elever kostnadsfri läxhjälp. Utbildningen ska vara avgiftsfri och 4 tillgänglig för alla. Skollagen ska respekteras och ingen ska behöva avstå från inslag i undervisningen. De enstaka inslag av obetydliga kostnader som får finnas måste hållas just enstaka och obetydliga. Barns situation påverkas av samhället i stort. Forskning visar att barn 5 som växer upp i en trygg familjegemenskap i allmänhet får goda förutsättningar att klara livets utmaningar. Lagstiftning, trygghetssystem och det praktiska stöd som ges lokalt ska vara inriktat på att underlätta för trygga och stabila relationer. Dessutom är en trygg och lugn skolmiljö en förutsättning för lärande. Vi vill förbättra arbetsron och garantera att stödinsatser sätts in tidigt för de elever som behöver det. Folkpartiet I lagstiftningen är barns rättigheter 1 enligt FN:s barnkonvention oftast väl tillgodosedda, men det finns brister i tillämpningen, till exempel i migrationsärenden och när det gäller barn som placerats av den sociala barnavården. Vi vill att FN:s barnkonvention ska bli svensk lag. Vi tror att det skulle bidra till att barnrättsperspektivet i Sverige stärks. I regeringen har vi varit pådrivande för flera satsningar för att stärka stödet och skyddet för barn som far illa, till exempel att alla barn som placerats utanför hemmet får en egen socialsekreterare. Jobb och integration är det 2 viktigaste för att minska barnfattigdomen. Men det behövs också bättre villkor för dem som ändå hamnar utanför. Därför har Folkpartiet medverkat till att höja flerbarnstillägget, bostadsbidraget och försörjningsstödet för barnfamiljer. Vi vill också att a-kassan ska vara allmän och obligatorisk och att underhållstödet ska höjas. Skolan ska kompensera för ojämlika 3 villkor i hemmet. Regeringen föreslår i årets vårbudget att det ska bli obligatoriskt för skolorna att erbjuda läxhjälp. Nej, skolan ska vara helt avgiftsfri. 4 Det är reglerat i Skollagen och är en viktig demokratisk princip. Att många barn och ungdomar 5 känner sig stressade idag tror vi beror på att de är osäkra på om de har tillräckliga kunskaper för att klara sig i en föränderlig värld. Det bästa vi kan göra är att fylla dem med självförtroende genom att visa att vi tror på och har höga förväntningar på dem. Läs även vad Centern och Moderaterna tycker på nästa sida barn 23 nr2.2014

24 fortsättning partienkät På vilket sätt tycker ni att barns 1 rättigheter kränks i Sverige idag? Vad vill ni göra åt detta? Vilka reformer kommer ni att genomföra 2 eller driva som ger förbättrade livsvillkor för socioekonomiskt utsatta barn? Skolans roll är att skapa lika villkor för alla 3 barn oavsett uppväxt. Samtidigt startas allt fler initiativ utanför skolan för att klara av till exempel läxläsning. Initiativ som alla inte har tillgång till eller råd att utnyttja. Hur ser ni på detta och vad tänker ni driva i dessa frågor? 4 Ska skolor få lov att ta ut avgifter? Varför eller varför inte? Rädda Barnens enkätundersökning 5»Ung röst«visar att många barn känner sig stressade i skolan idag. Vad tror ni att det beror på? Och vad vill ni göra åt det? Centerpartiet Barns rättigheter kränks bland annat då de är brottsoffer, särskilt när det gäller brott begångna inom det egna 1 hemmet och föräldern till exempel kan hindra barnet från att vittna. I lagen om stärkt stöd och skydd för barn och unga som far illa saknas en mycket viktig del och det är rätten för barnet att ha ett eget oberoende ombud. Det är något vi vill ändra på. Vi vill att man ska utreda hur barns rättigheter enligt barnkonventionen kan föras in i svensk lag på ett sätt som stärker barns rättigheter. Vi vill ha en stark jobbpolitik och göra det lättare att 2 anställa eftersom det enskilt viktigaste för socioekonomiskt utsatta barn är att deras föräldrar får möjlighet att arbeta och tjäna pengar. Vi vill också att föräldrar som inte bor ihop med barnet ska ta ett större ekonomiskt ansvar än vad som ofta är fallet. Möjligheten att för en någorlunda hanterbar kostnad få 3 läxhjälp är bra eftersom det ger fler än de som har det allra bäst ställt möjlighet att använda det. Tidigare var det bara familjer med hög inkomst som kunde anlita läxhjälp. Genom att fler går ihop om läxhjälp och delar på kostnaden kan man göra läxhjälpen tillgänglig för fler. 4 Vi vill att skolan ska vara avgiftsfri. Det är allvarligt att unga idag inte mår bra. Vi vill att det 5 ska ställas högre krav på kommunernas skolhälsovård. Tillgången på skolsköterskor, kuratorer med flera ska vara god. Eftersom studier visar att daglig fysisk aktivitet förbättrar elevernas fysiska och psykiska hälsa och även har positiva effekter på lärandet vill vi att idrottsundervisningen i grundskolan utökas. Moderaterna En kränkning kan te sig på olika vis, allt från att ett barn 1 blir mobbat i skolan och inte hörsammas av vuxna, till hot och kränkande tillmälen på internet. Vi anser att alla aktörer i samhället är skyldiga att motverka att barn på något sätt utsätts. Just nu pågår en utredning som ska analysera för- och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen i svensk rätt. Vi vill avvakta resultatet innan vi tar ställning i frågan. Den viktigaste åtgärden för att förbättra livsvillkoren för 2 barn i utanförskap är att skapa jobb till deras föräldrar. Utanförskap och social utsatthet har en oroväckande tendens att gå i arv. En av välfärdssamhällets viktigaste framgångar är att alla barn har möjligheten att gå i skolan på lika villkor. En god utbildning är nyckeln till social rörlighet. Skolan ska se varje elev och tidigt upptäcka den som 3 behöver mer stöd. Alliansregeringen vill stärka kunskapsinriktningen i skolan, med höga förväntningar på alla elever. De ska också få bättre möjligheter att nå kunskapsmålen. Alla huvudmän, både för kommunala och fristående skolor, ska bli skyldiga att erbjuda läxhjälp. Vi vill satsa 400 miljoner kronor per år på läxhjälp. Sveriges skolor är avgiftsfria (undantaget internatskolor) 4 och det är viktigt att det även i fortsättningen är så. Det inträffar att klasser gör utflykter då egen matsäck ska medtas eller att en grupp åker till museum där inträde krävs. Grundinställningen ska vara att det endast vid enstaka tillfällen är acceptabelt. Orsakerna till den upplevda stressen kan variera, men det är 5 mycket viktigt att fånga upp dessa barn tidigt genom en väl fungerande skolhälsovård. Det är viktigt att skolans huvudmän tar barnens stress på allvar. barn 24 nr2.2014

25 nio av tio stressade av skolan Stressen i skolan är en av de viktigaste frågorna för barn. Det visar Rädda Barnens undersökning»ung röst«. När Rädda Barnens medlemmar träffar barn får de veta mycket om hur de upplever sina liv och sin vardag. Ur den vetskapen föddes initiativet till Ung röst. Den första undersökningen gjordes Nu har undersökningen genomförts igen av massor av engagerade medlemmar runt om i hela landet Ung Röst har gjorts i 500 skolor i 75 kommuner och nästan barn i årskurserna sex, åtta och ettan på gymnasiet har svarat på de 31 enkätfrågorna. Dessutom har tio fokusintervjuer, djupintervjuer, genomförts. Det är viktigt att lyssna på barnens egna röster att inte vi vuxna tar oss rätten att tolka deras situation, säger Inger Ashing, ordförande i Rädda Barnen. Barn i Sverige upplever att de inte får sina rättigheter tillgodosedda. Det handlar bland annat om rätten att bli lyssnad på och kunna påverka och rätten att slippa känna sig kränkt eller mobbad. En siffra som sticker ut i Ung röst är stressen i skolan. Hela 90 procent svarar att de under det senaste året någon eller många gånger känt sig stressade över skolarbetet. Runt 40 procent är oroliga för att inte klara av skolan. Siffran är en väckarklocka. Det här är oroande och det är väldigt viktigt att man kommunalt diskuterar och följer upp vad siffran står för, säger Inger Ashing. Hälften av barnen säger att de känt sig ledsna eller nedstämda under en längre tid. Visserligen är det inget grundtillstånd i livet att vara lycklig utan livet går upp och ner. Men man ska inte behöva känna sig nedstämd och ledsen under en längre tid, säger psykologen Jenny Jägerfeld och fortsätter: Med stress är det samma sak att vara stressad under en kortare period är ingen fara. Men när man känner sig stressad under en längre tid får det konsekvenser. På Blackebergs gymnasium i Bromma, Stockholm, har man varit uppmärksam på elevernas psykiska ohälsa och stress under flera år. Många ungdomar mår dåligt. Vår elevhälsovård har aldrig haft så mycket att göra, berättar Magnus Silfverstolpe, rektor. Den nya gymnasieskolan ställer högre krav det är fler prov och fler inlämningar. Samtidigt har stressen i samhället ökat. På allt det läggs livsstilen att ständigt vara uppkopplad. Vi kom fram till att vi behövde ta tag i problemet på en bredare nivå. Att planera prov och inlämningar så att inte allt kommer samtidigt, att lära ut studieteknik och att jobba med elevernas självkänsla, säger Magnus Silfverstolpe. Mobbning och kränkningar är vardag för många barn i skolan. I Ung röst svarar 21 procent att de känt sig mobbade eller kränkta det senaste året någon eller många gånger. Drygt hälften av pojkarna har sett någon bli slagen. Att så många barn rapporterar att de har upplevt mobbning och våld är allvarligt. Trots att mycket görs för att motverka mobbning tycks det inte minska. Nya sätt att komma till rätta med problemet behövs och här bör skolans personal sitta ner och prata med barnen, säger Inger Ashing. Skolan ska vara gratis, men hela 43 procent av barnen svarar att de under det senaste året blivit ombedda att ta med sig pengar till olika aktiviteter. Tretton procent säger att de oroar sig över att familjens pengar ska räcka till allt de behöver. Och åtta procent har inte kunnat delta i en fritidsaktivitet för att det kostat pengar. Kommunerna måste säkerställa att vi har en avgiftsfri skola. Barnens skolaktiviteter ska inte behöva vara beroende av familjens ekonomiska situation, säger Inger Ashing. Barn har rätt att bli lyssnade på och tagna på allvar, enligt Barnkonventionen. I Ung röst säger 91 procent av barnen att det är viktigt att de som bestämmer lyssnar på barn. Och 60 procent vill ha mer inflytande och fler möjligheter att påverka. Det är jättepositivt att så många barn och unga vill vara med och påverka. Det skulle jag, om jag var politiker, se som en stor möjlighet. Barn och ungdomar är en outnyttjad kraft, säger Inger Ashing. text ANNIKA RYDMAN Läs mer om Ung röst på barn 25 nr2.2014

26 barnpanelen Känner ni er stressade i skolan? Rädda barnens undersökning Ung röst visar att många barn känner sig stressade över skolarbetet. För Frida, Alva, Arvid och Axel, niondeklassare på Hammarskolan i Vännäs, är betygen en stor orsak till stress och oron över att inte ta sig in på gymnasiet. text ANNIKA RYDMAN FOTO Patrick Trägårdh Varför tror ni att många känner sig stressade? Alva: Jag tror många är stressade över att ta sig in på gymnasiet. Och det ställs mycket högre krav i skolan i dag än för fem, sex år sedan. När jag ber mina äldre bröder om hjälp med till exempel matteläxan säger de att det är samma matte som de har på gymnasiet. Arvid: Och betygen. Jag kan ha tränat på läxan så att all sitter och så blir det ändå C på provet för att jag gör ett misstag och då får jag ett sämre betyg och kan inte ta mig in på gymnasiet. Har ni själva känt stress i skolan? AXEL: Ja, men jag kan inte peka på en sak som är orsaken. Det är många bäckar små som gör att det är som det är i skolan. Allt tillsammans bygger upp stressen. Jag får stresskänslan bara av att komma till skolan. Och ibland känner jag mig stressad hemma också över skolan. Arvid: Ja, jag oroar mig över att få underkänt. Axel: Om man får underkänt så hamnar man efter alla andra och då blir det ännu mer stress. Frida: Vissa perioder är det jättemånga prov och vissa perioder inga prov alls. Alva: Man vet att det alltid kommer att bli stressigt. Det är som om lärarna inte kommunicerar med varandra om när de har tänkt ha prov och så plötsligt kommer flera prov samma vecka. Om jag har två prov och en inlämning samma vecka så känns det som om det blir för mycket - och då gör man ingenting i stället. Frida: Jag tycker att det är stressigt för att det blir som en tävling att ta sig in på de populära linjerna. Alva: Går någon inte ut gymnasiet så får man bilden av den personen att han eller hon är misslyckad. Frida: Ja, i dag är det så att man nästan inte kan få ett jobb utan att ha en utbildning. Arvid: Skolan är inte för att man ska lära sig något utan för att få bra betyg. Alva: Ja, det handlar om att man ska prestera bra, inte om man tycker det är roligt i skolan eller att man lär sig någonting. Axel: Och skolan tar upp så mycket tid att man knappt hinner göra något annat än skolarbetet. Ung röst säger att tjejer mår sämre än killar. Varför tror ni att det är så? Alva: Tjejer förväntas vara duktiga i skolan och killar att vara stökiga och strunta i läxorna. Frida: Ja, så är det. Arvid: Men i vår klass känns det som att det är killarna som är mest stressade. Alva: Men det kan också vara så att tjejer inte visar att de är stressade, de håller det inom sig. Frida: Jag har aldrig berättat för någon att jag är stressad, jag håller det inom mig. Vad är det ni oroar er för? Alva: Framtiden. Jag har ingen aning om vad jag vill bli. Därför vill jag ha bra betyg så att jag kan välja en linje som är bred. Jag har sett människor som det har gått dåligt för och jag är rädd att det ska bli samma sak för mig, att jag inte har tillräckligt bra betyg för att komma in på rätt linje att jag ska få städa på McDonalds istället. Arvid: Ja, jag har inget mer att tillägga till det som Alva säger. Axel: Jag tror att en stor del av stressen är inbillad. Man tror att det ska gå på tok men det är nog mycket miljön runtomkring en som gör en stressad. Arvid: Valen man gör nu påverkar hela livet, men samtidigt så påverkar ju alla val man gör hela ens liv. Så egentligen spelar barn 26 nr2.2014

27 Arvid Söderlund, Axel Kärnebro, Alva Sandström och Frida Svanefjord känner sig stressade av skolan precis som många andra ungdomar. det ingen roll om man får ett A eller ett C på proven. Alva: Alla på skolan vet att vi är stressade, men det är som om lärarna skyfflar det under mattan. Att de tystar ner oss så att vi inte ska göra något stort av det. Alva: Skolan känns övergiven, som att den inte är viktig längre och att de högre makterna inte tycker att det är viktigt hur vi mår. Att det ska vara på ett visst sätt och så ska man finna sig i det. Hur borde det vara för att ni skulle känna er mindre stressade? Frida: Att lärarna planerade mer tillsammans så att proven blev mer utspridda. Alva: En drömgrej vore att det fanns flera ställen här på skolan där man kunde sätta sig och slappna av. Som små hörn med soffor där man kunde sitta med sina kompisar och vila upp sig lite. Arvid: Miljön i skolan är inte rolig. Allt är så tråkigt gjort. Det är beiga väggar, tråkiga möbler, korridorer. Och smutsigt. Jag får känslan av fängelse. I stället vill jag kunna känna»så här skulle jag kunna ha det hemma«. Man vill kunna känna sig avslappnad även i skolan. Axel: Politikerna borde lägga ner mer pengar på skolorna. Det finns många saker att förbättra, som skolmaten, den känns energilös. Jag äter nästan aldrig här på skolan. Frida: Men salladsbaren är ju bra. Axel: Ventilationen i skolan är jättedålig. Och det är så tråkiga färger! Vi har gamla skolböcker och vi ärver även arbetsböckerna. Arvid: En bok som jag har hade min mamma när hon gick i skolan! Alva: Vi har haft mögel i skolan. Man får ont i huvudet av att vara här, ventilationen är så dålig. Det känns som att ingen vill lägga pengar på skolan. När tycker ni att man ska börja få betyg? Alva: I åttan. Barnen på låg- och mellanstadiet ska inte behöva känna den stress som vi har. Frida: Det är bättre med omdömen i de lägre klasserna. Axel: Jag tycker synd om min lillebror som går i sexan och ska få betyg, även om han är positiv till att få veta var han ligger till. barn 27 nr2.2014

28 >Alla på skolan vet att vi är stressade, men det är som om lärarna skyfflar det under mattan.«arvid: Ja, och att din lillebror sedan ska»in i mappen«, att hans resultat kommer att ligga kvar för folk att läsa, typ»jaha, han var sådan då«. Finns det läxhjälp här på skolan? Alva: Ja på onsdagar. Då är det fika och så får man hjälp med läxorna. Jag brukar gå dit. Frida: Jag kan inte eftersom jag bor i Strand, en by en bit från Vännäs, och jag måste med skolbussen hem. Om någon av er, eller någon kompis, mår dåligt, vet ni var ni ska vända er då? Frida: Ja. Vi har en kamratstödjargrupp här på skolan som jag är med i och vi träffas en gång i veckan. Det är vår fritidsledare som leder gruppen. Vi vet oftast vilka elever vi kan hjälpa. De flesta på skolan skulle inte våga komma fram till en vuxen och berätta. Alva: Det är ett fåtal vuxna här på skolan som man kan prata med och det känns väldigt tråkigt att det känns så. Men det är den här fängelsekänslan som om de är anställda för att vara här och passa oss. Erbjuder skolan något stöd för de som känner sig stressade och mår dåligt eller behöver extra hjälp i skolan? Arvid: Det finns extra hjälp att få men inte om man är stressad. Jag tycker det är jobbigt att prata om saker jag har problem med. Sedan tänker jag att mina problem nog inte är så stora. Alva: Jag skulle inte kunna gå till kuratorn och prata för det känns inte som att jag har så stora problem. Men stressen - det känns inte som om det finns någon här som man kan gå till för att prata om sin stress. Det vore bra om någon kom till skolan och lärde oss om stresshantering. Och kanske hade enskilda samtal med dem som ville. Arvid: Men istället för det har de tagit hit folk som pratar om att vi inte ska spela så mycket TV-spel. Frida: Men datorn är bra, man kan fly in i den och komma från sin egen värld. Det är avstressande. Har ni varit med om att skolan bett er ta med pengar till matsäck, en utflykt eller friluftsdag? Frida: De säger att skolan inte ska kosta något men det stämmer inte. Vi skulle träna att ta oss ur en isvak och då sa lärarna att vi skulle ta med oss kläder. De utgick ifrån att alla hade kläder och utrustning. Alva: Det är som om alla förväntas ha flera Fjällrävenunderställ hemma. Jag har en kompis som har det lite jobbigt. Hon hade inga kläder för att vara ute en hel dag. Jag for också illa av att se hur det var för henne den dagen. Hon tyckte det var jättejobbigt att vara där vid isvaken eftersom hon inte hade några varma kläder. Frida: Eller som när det är cykelutflykt. Då utgår skolan från att alla har en cykel, men alla har inte det. Axel: De säger att man ska låna en cykel då, men det kanske inte känns så kul. Arvid: Det känns faktiskt nedvärderande. I Rädda Barnens undersökning säger många barn att de inte blir lyssnade på. Har ni möjlighet att påverka beslut som rör er skola? Alva: Jag har inget problem med att säga vad jag tycker om det är något jag tycker är fel. Lärarna och rektorn lyssnar och säger att de ska göra något åt det, men ingenting händer. Så nej, jag känner inte att jag blir lyssnad på. Axel: Och när proven klumpar ihop sig krävs det att hela klassen ber eller skriker om att få flytta på åtminstone ett prov. Resultaten i svenska skolor har sjunkit jämfört med dem i andra länder (Pisa-undersökningen). Vad tror ni det beror på? Frida: Att skolan är kommunal och inte statlig. Det är stor skillnad bara mellan skolorna här i Vännäs och i grannkommunen Umeå. Alva: Det känns som att vi inte har samma förutsättningar att lyckas för att vi bor här. Arvid: Det borde vara lika för alla! Vi får sämre förutsättningar än de elever som går på skolor där kraven på eleverna är högre. Här finns det knappt vikarier. * Frida Svanefjord Alva Sandström Arvid Söderlund Axel Kärnebro barn 28 nr2.2014

29 kulturprofilen Cristina Gottfridsson, stridbar dramatiker med rötterna i Malmö, är en pjäsförfattare som ger röst åt dem som alltför sällan kommer till tals; kränkta och utnyttjade barn och marginaliserade vuxna. Hur kommer det sig att du skriver om utsatta människor? Jag kommer själv ur ett underläge. Min pappa var bara 34 år när han dog i sviterna efter sin barndoms reumatiska feber. Hans föräldrar var för fattiga för att kunna köpa den nödvändiga medicin som hade kunnat skydda honom. Detta, att vara för fattig för att kunna hjälpa den man älskar mest, det väckte en fruktansvärd vrede inom mig redan som liten. När jag sedan växte upp jobbade min mamma extra i garderoben på Ystad Teater. Jag fick följa med och sög i mig allt jag kunde. Redan där och då insåg jag vilka röster som kom till uttryck, de var inte mina. Under 1990-talet var Lars Norén svensk teaters mest hypade dramatiker. Alla älskade de där borgerliga pjäserna men jag ville berätta något annat. Jag ville visa att bara för att man inte hela tiden, som hos Norén, pratar om sina känslor betyder det inte att man saknar dem. Jag skrev»hill och Gargamella«(ett omskakande framtidsdrama om hur barn tvingas bli»organbank«). I vad Cristina kallar»det dåvarande operettmalmö«slog pjäsen 1994 ner som en bomb. Sedan dess har Cristina, bland mycket annat, hunnit berätta om många tidigare osedda i pjäser som»alkohålet«,»strypartösen«och»mamman som inte visste«. Nu i april 2014 hade Cristinas»Fallet Kapten Klänning«urpremiär på Uppsala Stadsteater. Pjäsen bygger på 3000 sidor förundersökning som gäller den tidigare länspolismästaren Göran Lindbergs dubbelspel. Officiellt verkade han för kvinnors rättigheter, privat våldförde han sig på och utnyttjade grovt unga flickor. Det gör ont att läsa materialet. Alla dessa flickor vars självbild är så dålig att de inte ens själva tycker att någon ska bry sig om eller tro på vad de utsatts för. Ofta handlar det om helt vanliga tjejer, men något har gått sönder i deras integritet. Jag vill förstå vad som händer och jag vill visa hur mycket skit det finns, upp på bordet med det bara! Visst är det bra att Lindberg själv blivit dömd, men det viktigaste är ju att detta får pågå hela tiden. Vad är det vi kallar civilisation när vi tillåter att unga tjejer konsumeras för sexuell njutning och där internet fungerar som en enda visuell bordell. Vi får aldrig slå oss till ro! TEXT Pia Huss FOTO Jimmy Gottfridsson barn 29 nr2.2014

30 förstagångsväljare Drygt unga får rösta för första gången i höstens val. Hur kommer de att rösta? Vad är viktiga frågor för dem? Möt Olivia, Alexandra, Rikard, Amar och Dina. text och foto Anders Frelin Dina Oetterli, 19 johanneshov, stockholm Har du tänkt rösta? På vilket parti? Ja, fast jag har inte bestämt mig. Helst vill jag rösta på Feministiskt initiativ, men om de inte kommer in i riksdagen så kanske det blir Miljöpartiet. Det behövs ett parti som satsar på skola och miljö. Vilka frågor är viktiga för dig och varför? Framför allt skolan här finns stora brister som behöver åtgärdas. Miljöfrågorna är också viktiga, de stressar mig. Det känns som om politikerna är nöjda med att till exempel minska utsläppen i Sverige genom att flytta industrier utomlands. Vi måste ha ett större internationellt tänkande! Berätta om dig själv och din vardag. Jag jobbar som verksamhetsutvecklare på den ideella organisationen Sveriges elevkårer. Jag stöttar elevkårer på gymnasieskolorna. Jag tycker att kultur är väldigt roligt och sitter med i styrelsen i en konstförening. Jag bor fortfarande hemma men drömmer om att flytta till en egen lägenhet men det finns ju inga. Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige? Bygga fler billiga bostäder för unga. Jag står i bostadskö men det verkar som om jag kan få en lägenhet först om tio år. Satsa på fritidsgårdar ungas fritid känns ganska innehållslös i dag. Se över rutinerna kring bidrag till ideella organisationer, om de vore enklare skulle fler unga kunna engagera sig i spännande projekt. Hur ser du på framtiden? Ganska ljust. Det som händer i Ukraina gör mig dock rädd, men trots att EU inte gör något så är EU bra, framförallt för freden. Det är viktigt att rösta i Europavalet. Arbetslösheten bland unga måste gå ner, gör den det ser framtiden ljusare ut. Jag var arbetslös i höstas och det var inte roligt. barn 30 nr2.2014

31 Olivia Stern, 18 Södermalm, Stockholm Har du tänkt rösta? På vilket parti? Ja, på Socialdemokraterna. Vilka frågor är viktiga för dig och varför? Skolan är viktig för att jag går där själv just nu, och för att jag kommer att få barn som går där. Att stå emot rasism är viktigt. Min skola, Kärrtorps gymnasium, har ju varit extra utsatt med hot och klotter. Jag har inte själv blivit hotad, men andra i elevkåren där jag sitter med har fått direkta hot från rasister. Jämställdhet är också viktigt, att förändra den sexism som är vanlig i reklam och filmer. Berätta om dig själv och din vardag. Jag går sista året på ekonomiska programmet på Kärrtorps gymnasium. Jag är pr-ansvarig i skolans elevkår. Jag jobbar extra i en mataffär och umgås mycket med min pojkvän på fritiden. Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige? Framför allt måste de skapa jobb. Sedan är det viktigt att redan tidigt i skolan få in att alla är lika värda. Att det finns skolor och dagis där man kan välja hen och inte klassas som tjej eller kille är bra. Hur ser du på framtiden? Jag är lite orolig över de nationalistiska strömningar som pågår. Men samtidigt finns det mycket hopp. Jag ser på våra demonstrationer att det finns ett jätteengagemang mot rasism en. Så fort man sätter upp en affisch om en demonstration så engagerar sig människor. Det är jättehäftigt att se!

32 Alexandra Palmberg, 20 Hässelby och Hammarby sjöstad, Stockholm Har du tänkt rösta? På vilket parti? Ja. Jag kommer rösta blått, men hur blått vet jag inte riktigt. I blockpolitiken är inte skillnaderna lika tydliga längre. Jag har tidigare sympatiserat med Moderaterna men lutar mer åt Folkpartiet nu. Vilka frågor är viktiga för dig och varför? Jämställdhet mellan alla, framför allt mellan män och kvinnor. Jag har funderat på att rösta på Feministiskt initiativ men det partiet är för smalt. Det representerar inte resten av mina åsikter. Skolan är viktig, hur man kan få den mer attraktiv. Eftersom jag är på väg att flytta hemifrån är både bostad och jobb viktigt; hur man ska få boende och hur man ska kunna gå från utbildning till jobb. Berätta om dig själv och din vardag. Jag har nyss kommit hem efter en säsong i Alperna. Jag funderar på vad jag ska utbilda mig till i höst, lärare eller psykolog kanske, och i vilken stad. Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige? Se till att alla kan lyckas och trivas i skolan. Det är ännu viktigare i lägre åldrar, att minska grupperna på dagis och se till att det finns utbildad personal. Möta barnfattigdomen och se till olika familjers behov. Bidragsberoendet får inte bli för stort, men det är viktigt att hjälpa de familjer som har det ekonomiskt svårt. Hur ser du på framtiden? -Jag vet inte. Vår generation är väl den som har haft bäst standard, samtidigt går vi utan jobb. Vi kan inte välja och vraka som tidigare generationer. Ändå kan jag inte oroa mig för det. Först ska jag utbilda mig. Framtiden känns ljus men ändå molnig.

33 Rikard Jarl, 21 Farsta OCH Gärdet, Stockholm Har du tänkt rösta? På vilket parti? Ja, på Miljöpartiet. Vilka frågor är viktiga för dig och varför? Arbete och skolpolitik. Men även jämställdhet och att få ut Sverigedemokraterna från riksdagen. Rasismen och otryggheten är symptom orsakade bland annat av att det är så dåligt med arbetstillfällen för unga. Skolan måste moderniseras, till exempel att hänga med i digitaliseringen. Den kan ju ge en helt annan utbildning. Men också att skapa mindre klasser som kan ge större trygghet. Även synen på arbete och kompetens måste moderniseras. Man behöver kartlägga bättre vilka kompetenser som behövs och sedan uppmuntra folk att skaffa dem. Berätta om dig själv och din vardag. Jag frilansar som filmskapare till företag och projekt, det blir mycket arbete framför datorn. Mina intressen är film och konst. Jag vill fortsätta jobba och utbilda mig inom det, helst till filmproducent. Jag bor med min sambo i en liten lägenhet på Gärdet i Stockholm. Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige? De borde integrera barn mer i samhället, skapa fler aktiviteter som riktar sig enbart till unga. De borde öka fritidsverksamheten och till exempel ha fri tillgång till teknik, eller satsa på festivaler i förorterna, som ett Pride fast för alla olika kulturer. Hur ser du på framtiden? Ganska positivt. Med den digitala förändringen finns det nu möjlighet att kompetensutveckla sig och hitta sig själv på ett helt annat sätt. Världen är inte lika platt längre. Det är viktigt att alla får tillgång till det, att det är fritt och öppet, inte segregerat.

34 Amar Jasarevic, 21 Farsta, Stockholm Har du tänkt rösta? På vilket parti? Ja, självklart. Det är en demokratisk skyldighet. Egentligen hade jag tänkt rösta på ett parti som inte har chans att nå 4-procentsspärren: Feministiskt initiativ eller Syndikalisterna. Men nu blir det att jag taktikröstar på Vänsterpartiet för att inte ge Sverigedemokraterna mandat i riksdagen. Vilka frågor är viktiga för dig och varför? Välfärd, skola, omsorg och boende. Hur de ekonomiska tillgångarna ska fördelas. Viktigt är också jämställdhet och att bemöta rasism. Social rättvisa, helt enkelt. Berätta om dig själv och din vardag. Jag vikarierar som lärare på grundskolan, på Kulturama, bland annat i samhällsvetenskap. På fritiden skådespelar jag på Teaterverket vid Odenplan i Stockholm. Vad tycker du att politikerna ska göra för att barn och unga ska få det bättre i Sverige? Öka kvaliteten på utbildningen. Och få bort skolan som en politisk fråga. Den förda politiken påverkar skolan alldeles för mycket, som folkpartiets i dag och socialdemokraternas under kommunaliseringen. Skolan borde luta sig mer på fakta än politiska ideologier; flytta fokus från ideologi till faktisk undervisning. Hur ser du på framtiden? Jag är inte så optimistisk. Globalt har vi jättestora ekonomiska problem och en enorm miljökris. I Sverige är klyftorna stora, både ekonomiskt och socialt. Det går att reparera, men det kräver mycket arbete. Jag undrar om någon kommer att orka. barn 34 nr2.2014

35 kultur foto: somei chan Rädda Barnen samarbetar med ffiilmfestival Rädda Barnen och Stockholms Filmfestival Junior har inlett ett samarbete. Tillsammans ska man utveckla en arena för film som redskap för barn att berätta om sin verklighet. Under årets festival visades animerade filmer från ett projekt som drivits i Nordafrika. De afrikanska barnen som har gjort filmerna och barnen som är med i Stockholm filmfestival Juniors filmverkstäder har kopplats ihop ett första Skypemöte har redan hållits. Nästa år ska samarbetet växa och då är tanken att barnen ska göra filmer tillsammans. Rädda Barnen är en barnrättsorganisation som vi sympatiserar starkt med. Med mer än femton års erfarenhet av filmskapande med barn ser vi varje år vilken positiv effekt som skapas när barn och ungas egna historier får liv på film, säger Git Scheynius, festivalchef. Foto: Johan Bergmark/UR och stephanie sinclair. illustration: stina wirsén Kärleken är fri Folkteatern i Gävle ger sig ut på turné med föreställningen»kärleken är fri!?«där Rädda Barnen är samarbetspartner. Syftet med föreställningen är att förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. Kärleken är fri!? handlar om individers rättighet att välja identitet och grupptillhörighet i relation till kärlek, familj, kultur och samhälle. Om ungas rätt till sin kropp, sexualitet och att själva få välja partner. Föreställningen spelas under våren framförallt på skolor för elever i årskurs nio upp till trean på gymnasiet i Malmö, Stockholm, Göteborg och Gävleborg. Premiär är onsdag den 14 maj. Teater för förstagångsväljare I höst får de som går trean på gymnasiet rösta i riksdagsvalet.»den svenska demokratins historia«är en klassrumsföreställning för just dessa elever som Riksteatern turnerar med under våren. Pjäsen har skapats genom ett samarbete mellan Scenkonstkollektivet Troja, Uppsala stadsteater, Västmanlands teater, Riksteatern, Unga Dramaten och Södertörns högskola och har arbetats fram tillsammans med tredjeringare på Katedralskolan i Uppsala. Tanken är att föreställningen ska inspirera till ett visionärt samtal med eleverna om vad demokrati är och kan vara, både i Sverige och i världen, i dag och i framtiden.»tänk till«succé på Youtube Som första svenska public servicebolag har UR sänt program för unga med Youtube som huvudkanal och SVT som plattform nummer två. Kanalen, som heter Tänkt till, har gjort succé och nu kommer en ny säsong. Frontperson är Dennis Widehammar, känd som videobloggaren Dewide. I serien»tänk till med Dewide«undersöker han olika fenomen och ämnen som pinsamma föräldrar, raggning, statspel och könssjukdomar. För ung att bli gift Just nu pågår en utställning på Fotografiska i Stockholm om barnäktenskap. Den prisbelönta fotografen Stephanie Sinclair och filmaren och fotografen Jessica Dimmock visar sin utställning»too Young to Wed.«Med bilderna vill fotograferna hjälpa de unga flickor som redan är bortgifta och fortsätta kampen mot att barn gifts bort. Stephanie Sinclair har sedan tio år tillbaka vigt sitt liv åt att dokumentera barnäktenskap. Turné om barnfattigdom Det kostar på att vara barn och växa upp i en familj som inte har råd. I föreställningen»det är dyrt att vara fattig«, som turnerar under våren i landet, läses rollerna av personer med anknytning till turnéns orter. Föreställningen är baserad på barns egna berättelser om barnfattigdom och utanförskap i dagens Sverige. Turnén genomförs i ett gemensamt projekt mellan Rädda Barnen, Majblomman och Riksteatern. barn 35 nr2.2014

36 Viktigt att lyssna på barnen! Inför valet jobbar många av Rädda Barnens aktiva medlemmar med att påverka sina lokalpolitiker. I Borås har lokalföreningen bidragit till att kommunen har beslutat att ta fram en handlingsplan mot barnfattigdom. text och foto Pernilla Ahlsén Att vara uthållig och kunnig i sitt ämne. Det är två förutsättningar om man ska lyckas påverka. Den slutsatsen drar Lisa Lundgren, ordförande i Rädda Barnens lokalförening i Borås. Tillsammans med andra aktiva medlemmar har hon drivit en kampanj som fått hemkommunen att ta fram en handlingsplan för att minska barnfattigdomen. Socialdemokraterna hade redan lagt en motion om en handlingsplan, men vi var definitivt med och påverkade att den klubbades igenom för snart ett år sedan, säger hon. Lokalföreningens projektgrupp studerade barnfattigdomsrapporterna noga innan de inledde kampanjarbetet. Definitionen av barnfattigdom är inte helt lätt, så det var viktigt att alla förstod vad det handlade om. För att lyckas påverka måste man kunna svara på alla kritiska frågor. Till sin hjälp hade de även material från Rädda barnen om hur man kan bedriva kampanjarbete. Vi hade inte lyckats utan det. Där står allt om hur man ska gå till väga. Vi har följt det precis, säger Lisa Lundgren. Projektgruppen använde bland annat en kartläggningsmall med frågor som de skickade ut till olika experter inom kommunen. Kartläggningen visade hur många barn som levde i ekonomisk utsatthet och vad det fanns för möjlighet till läxhjälp, försörjningsstöd för datorer, och regler kring att ta ut avgifter för skolutflykter. Lisa Lundgren, Rädda Barnen. Borås har problem med segregerade områden, vi har haft ganska stor invandring och tog tidigt emot ensamkommande flyktingbarn. Det blev väldigt tydligt att barnfattigdom är ett problem här, säger Lisa Lundgren. De bjöd även in politiker och tjänstemän att delta i ett rundabordssamtal. Där pratade vi om varför det ser ut som det gör i Borås, hur det kommer sig att familjer med barn vräks från sina hem till exempel och vad det krävs för åtgärder. Det blev ett bra samtal och det kändes som att alla var ganska överens. En viktig utgångspunkt för lokalföreningens arbete var också att prata med barn i femte klass för att samla in deras egna tankar kring vad det betyder att ha eller inte ha pengar. Får man bättre självförtroende av att ha många saker? Vad händer om en kompis inte har någon mat hemma att bjuda på när man hälsar på efter skolan? Barnens erfarenheter citerades sedan och trycktes upp i en broschyr. Kampanjgruppen lade också ner mycket tid på att hålla föredrag och på att informera och övertyga de egna medlemmarna. Det var en utmaning. Det här visade sig nämligen vara en partipolitisk fråga och det är väldigt viktigt att ha med alla. En del var skeptiska till definitionen av barnfattigdom, men ju mer vi pratade om det, desto mer överens blev vi. Vi är en förening med ungefär 60 aktiva medlemmar med barn 36 nr olika partipolitiska sympatier. Det måste man ta hänsyn till. Men det är också det som är så spännande, säger Lisa Lundgren.

37 Birgitta Svensson från Rädda Barnen i Borås frågar femteklassare i Marks kommun hur de tänker kring att ha eller inte ha pengar. Hon påpekar också hur viktigt det är att synas i sociala och traditionella medier om man vill nå ut med ett budskap. Rädda Barnen i Borås var flitiga på Facebook, skrev insändare i tidningen och skickade ut flera pressreleaser under kampanjens gång. Lisa Lundgren har dessutom intervjuats både i lokalradion och Borås Tidning. När handlingsplanen behandlades i kommunfullmäktige den 22 augusti 2013 var hon väldigt nervös. Men när en av ledamöterna tog upp Rädda Barnen i sitt tal och berättade vad de hade pratat om, så kändes det bättre. Och förslaget gick igenom, med en rösts övervikt. Det var ju inte det att motståndarna var för barnfattigdom, problemet var att de inte tyckte att det behövdes en särskild kommunal handlingsplan. Men en sådan är viktig, för den ger oss något att följa upp, säger Lisa Lundgren. Nu har kommunen tillsatt en tjänsteman som jobbar med att ta fram handlingsplanen och Rädda Barnen i Borås hoppas att de ska få vara med i utformandet. Men det viktigaste, menar Lisa Lundgren, är att de har fått upp frågan på dagordningen. Samtidigt arbetar lokalföreningen vidare i grannkommunen Mark. I ett nytt klassrum med femteklassare lyfter de frågan; hur man kan hjälpa kompisar som inte har råd att följa med på olika aktiviteter? En pojke räcker upp handen och säger att hans fotbollsklubb har möten där man får föra fram förslag. Där kan vi föreslå att sommarskolan ska vara gratis så att alla kan vara med. * Så kan du påverka: I handledningen till Rädda barnens kampanj Bryt barnfattigdomen! finns gott om tips och råd kring hur man kan påverka politikerna att ta sitt ansvar att bryta barnfattigdomen och ge alla barn lika möjligheter att förverkliga sina drömmar: * Läs på. Att kunna sitt ämne är A och O. I handledningen finns fakta, frågor och svar om barnfattigdom i Sverige. Där finns även barns egna röster som kan vara bra att väva in när ni pratar om barnfattigdom. * Skriv en påverkansplan. Det finns flera sätt att lägga upp en kampanj. Välj det som passar er bäst. * Anordna en ringstuga och ring upp politiker. Använd er av en samtalsmall för att få fram ert budskap. * Skriv insändare och debattartiklar. Var saklig och underbygg dina argument med fakta. * Bjud in politiker till möten och rundabordssamtal kring barnfattigdomen i er kommun. * Besök valstugor och torgmöten för att föra ut ert budskap. * Håll kontakten! Efter valet är det viktigt att återkoppla till de kontakter ni skapat under valrörelsen för att se till att vallöftena förverkligas. Vill du ta del av hela kampanjhandledningen? Gå in på barn 37 nr2.2014

38 stefan fölster författare och debattör»»fokusera på frågor som många känner igen och uppfattar som ett stort problem ««Hallå, Stefan Fölster, du arbetar på tankesmedjan Reforminstitutet och är en flitig debattör i olika samhällsfrågor. Hur ska man tänka om man vill påverka politiken? Frestelsen kan vara stor att hitta en alarmerande siffra, vilket också kan fungera ibland, men man ska akta sig för att överdriva, för det slår bara tillbaka. Dessutom är det viktigt att lyfta fram det som verkligen är problemet. Om det handlar om social utsatthet eller intellektuellt fattiga miljöer är det viktigt att säga det, så att debatten inte kommer att handla om huruvida det stämmer att vi har fattiga barn i Sverige eller inte. Sedan är det bra att synas i nyheterna och på olika debattsidor. För att lyckas med det måste problembeskrivningen ha ett stort nyhetsvärde, helst något som inte har berättats på det här viset förut. Då får man mer uppmärksamhet och når fler. Det är också bra att fokusera på frågor som många känner igen och uppfattar som ett stort problem. Som att skolan är ojämlik och vad det får för konsekvenser. Det kan också vara effektivt att lyfta fram lyckade historier och att visa insatser som har lyckats, för att visa att det faktiskt går att förändra. Ett annat sätt att nå ut är att hålla föredrag. Då har man längre tid på sig att övertyga människor om sitt budskap än om man skriver en debattartikel som är lätt att bläddra förbi. Jesper Strömbäck professor i medie- och kommunikationsvetenskap»»det har aldrig varit så enkelt att påverka som nu««hallå, Jesper Strömbäck, du är professor i medie- och kommunikationsvetenskap med inriktning mot politisk kommunikation och tidigare kanslichef för Framtidskommissionen. Vad har vi för möjligheter att påverka politiken egentligen? Vi har jättestora möjligheter. Bara att rösta på det parti man tycker är bäst har stor betydelse eftersom det påverkar vilket parti som får styra. Om man engagerar sig på annat sätt ökar möjligheterna. Många upplever kanske att de inte kan påverka, men jag har aldrig hört någon säga det som verkligen har försökt. Faktum är att det aldrig har varit så enkelt att påverka som nu, när man kan skriva insändare eller sprida sitt budskap i Sociala medier. Om man går med i ett parti är chansen dessutom stor att man får påverka politiken mer direkt eftersom partierna tappar medlemmar och konkurrensen är liten. Vi har ett högt valdeltagande i Sverige, men varför går inte alla och röstar? Det finns olika förklaringar. Valdeltagandet är större bland folk som exempelvis är högutbildade eller är resursstarka på andra sätt. De som har tillgång till mindre resurser, exempelvis när det gäller utbildning och arbete, tenderar att rösta i lägre utsträckning. Att rösta är dessutom något man lär sig med tiden och därför vanligare bland äldre. Men vi ser att på skolor där de anordnar skolval blir valdeltagandet högre. Det visar hur stor roll skolan har för demokratin. foto pressbild, kalla kulor förlag barn 38 nr2.2014

39 53 miljoner kronor från PostkodLotteriet Ett stort tack till Postkodlotteriet! Deras generösa bidrag gör det möjligt för oss på Rädda Barnen att fortsätta våra insatser för de mest utsatta barnen och bedriva påverkans arbete för barns rättigheter, säger Elisabeth Dahlin, Rädda Barnens generalsekreterare. Pengarna gör det möjligt att driva projekt kring flykting barns rättigheter, mot våld mot barn, för en trygg och säker skola och fritid samt att barn får möjlighet att göra sina röster hörda. Rädda Barnen arbetar för en värld utan aga och för alla barns rätt till trygg omvårdnad och skydd. En stor del av de projekt som stöds av pengar från Postkod lotteriet finns utanför Sverige. partners Foto Terése Bergsten, petra bindel och save the children in Cambodia Elitryttare mot mobbing Säg till vuxna! Försök inte lösa mobbning själva! Det var VM-ryttaren Helena Lundbäcks råd till barn och unga när hon deltog i Rädda Barnens och huvudpartnern Skandias seminarium i samband med Göteborg Horse Show. Samtalet handlade om hur man kan arbeta med kränkningar, diskriminering och mobbning inom ridsporten. Det blev en mycket välbesökt kväll med många spännande samtal och frågor. Fältbesök med IKEA Under hösten besökte medarbetare från IKEA Kambodja där IKEA Foundation stöttar Rädda Barnens projekt för utsatta barns rätt till kvalitativ utbildning i en trygg skolmiljö, fri från våld och diskriminering. De tillbringade fyra dagar i fält och fick med egna ögon se projekten som finansieras av IKEAs mjukdjurskampanj och hur Rädda Barnen tillsammans med IKEA Foundation arbetar för att stärka barns rättigheter. Ny kollektion i designshopen Nya favoriter har landat hos Design för barns rättigheter. Chhatwal & Jonssons sänglinne samt Klongs vackra stilrena vattenkanna är några av vårens produkter. Vi har valt sådant som vi själva gillar och som har en kvalitet som vi hoppas ska attrahera våra kunder, säger Victoria Nordansjö, Rädda Barnen Totalt ca 30 nya spänn ande designprodukter lanseras. Välkomna in! www. räddabarnen.se/ designshop Köp en klassisk Puckstång så går 50 öre per glass till det sommarläger som Rädda Barnen och GB Glace arrangerar för ungdomar mellan 13 och 15 år. Lägret kombi nerar roliga och sociala aktiviteter med nya kompi sar och ökade kunskaper om barns rättigheter. Sparare hjälper i katastrofer! Fram till i år har Rädda Barnen fått drygt 116 miljoner kronor från fondspararna i Swedbank Robur Humanfond. I februari i år skänkte fondens sparare ytterligare kronor. Pengarna går till Rädda Barnens katastrofarbete. Just nu finns Rädda Barnen på plats, bland annat i Syrien och Filippinerna, för att hjälpa och skydda de barn som drabbats av kriget respektive naturkatastrofen. Swedbank Robur Humanfond är en ansvarsfull fond vilket innebär att företagen den investerar i tar ansvar för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och miljö. Bidraget från spararna i Swedbank Robur är oerhört värdefullt, och gör att vi snabbare kan nå ännu fler barn i katastrofer, säger Marie Dahlgren, chef för företagssamarbeten. barn 39 nr2.2014