Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska.

Transkript

1 Blodet Blodet kallas för en flytande vävnad eftersom blodets celler inte är ihopfogade utan rör sig fritt i en vätska. Nästan en tiondel av kroppsvikten består av blod. En person som väger 70 kilo har ungefär fem till sex liter blod 19-1

2 Blodet har många uppgifter Transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna Föra näringsämnen och restprodukter till och från cellerna Deltaga i immunförsvaret Transportera hormoner och andra signalsubstanser Reglera surhetsgraden och innehållet av salter och vätska i kroppen Deltaga i regleringen av kroppens temperatur Se till att blodet levrar sig om man skadat ett blodkärl

3 Physical Characteristics of Blood Color range Oxygen-rich blood is scarlet red Oxygen-poor blood is dull red ph must remain between Slightly alkaline Blood temperature is slightly higher than body temperature 5-6 Liters Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.2

4 Tre olika sorters blodkroppar Blodet består av blodkroppar och blodplasma. Knappt hälften av blodets volym är blodkroppar, eller blodceller som de också kallas. Det finns tre olika sorters blodkroppar, som har olika uppgifter. Röda blodkroppar Vita blodkroppar Blodplättar

5 Blodkroppsbildande organ De organ i kroppen som bildar blodkroppar hos ett foster är gulesäcken, sedan lever och mjälte när de har utvecklats och efter att fostret har blivit 5 månader är det benmärgen som sköter bildandet av blodkroppar. Hos nyfödda är det benmärgen i alla ben i kroppen, och om det blir nödvändigt bildar även levern och mjälten blodkroppar. När man sedan blir vuxen är det främst benmärgen i revben, skallen, lårben, kotpelare och bäcken som har till uppgift att bilda blodkroppar. 19-5

6 Blodkropparna bildas i benmärgen De olika blodkropparna bildas i den röda benmärgen som hos vuxna finns i bröstbenet höftbenskammarna skallbenet (Kranium) kotorna rörbenens ändar, (lårbenen och armarnas ben).

7 I den röda benmärgen bildas först ursprungs-celler eller så kallade stamceller, som sedan mognar till olika typer av blodkroppar. Benmärgen Under uppväxten sker en successiv omvandling av en del av den röda benmärgen till mera fettrik, gul benmärg.

8 Plasma Plasma

9 Det som blir kvar om man tar bort alla blodkropparna från blodet kallas blodplasma. Blodplasma är en svagt gulfärgad vätska som till 90 procent består av vatten. Resten är olika proteiner, salter och en del andra ämnen i små mängder. Om blodceller och fibrin tas bort kallas återstoden blodserum. 19-9

10 Komposition av Blod 19-10

11 Blood Figure 10.1 Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.1b

12 Plasman Ämnen som löser sig i vatten, till exempel hormoner och andra signalsubstanser, kan transporteras runt i kroppen med hjälp av blodplasman. Även näringsämnen, till exempel socker i form av glukos, transporteras med hjälp av blodet. En del ämnen binder sig först till proteinerna i blodplasman för att transporten ska gå lättare. På så sätt kan även fetter, som inte är vattenlösliga, föras ut till kroppens celler. Blodplasma innehåller också bikarbonat, som är mycket viktigt för att blodet ska kunna hålla en normal surhetsgrad

13 Plasmaproteiner har olika uppgifter Proteinerna i blodplasman är av olika slag och har olika uppgifter. Totalt finns det ungefär 70 gram protein per liter plasma (7-9% av plasman ). Några av de viktigaste plasmaproteinerna är: Albumin, det vanligaste proteinet, (60-70 %) som har till uppgift att hindra vattnet i blodet från att lämna blodbanan. transporterar även vissa hormoner och fett. Transferrin, transporterar järn till benmärgen där det behövs för att bilda röda blodkroppar. Immunglobuliner, som är antikroppar och är viktiga för kroppens immunförsvar

14 Koagulationsfaktorer, som är nödvändiga för att blodet ska kunna levra sig så att en blödning kan stoppas. Den viktigaste koagulationsfaktorn kallas fibrinogen. Hormoner, som är proteiner som reglerar många viktiga mekanismer i kroppen. Blodet innehåller salter Salterna i blodet kallas för elektrolyter och har många viktiga uppgifter. Hormonsystemet 19-14

15 Formed Elements Erythrocytes = red blood cells Leukocytes = white blood cells Platelets = cell fragments Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.5a

16 Blodkroppar Red blood cells (erythrocytes) White blood cells (leukocytes) Granulocytes Neutrophils Eosinophils Basophils Agranulocytes Lymphocytes Monocytes Platelets (thrombocytes) 19-16

17 Produktion of Blodkroppar Hematopoiesis or hemopoiesis: Process of blood cell production Stem cells: Alla blodkroppar utvecklas från : Proerythroblasts: utvecklas till red blood cells Myeloblasts: Utvecklas till basophils, neutrophils, eosinophils Lymphoblasts: Utvecklas till lymphocytes Monoblasts: Utvecklas till monocytes Megakaryoblasts: Utvecklas till trombocyter 19-17

18 Hematopoiesis Är produktion av blodkroppar från stamceller (hemocytoblast) i benmärgen och lymfvävnad Erythropoiesis är bildning av RBCs Stimuleras av erythropoietin (EPO) från njurarna. Leukopoiesis är bildning av WBCs Stimuleras av olika cytokines = autocrine regulators secreted by immune system 13-13

19 Hematopoiesis 19-19

20 Erythrocytes Structure Biconcave, utan cellkärna Innehåller Hemoglobin Lipids, ATP, carbonic anhydrase Funktion Transport oxygen from lungs to tissues and carbon dioxide from tissues to lungs 19-20

21 Flest röda blodkroppar Det finns flest röda blodkroppar. I en liter blod finns det fyra till fem biljoner röda blodkroppar. Outnumber white blood cells 1000:1 Nästan en fjärdedel av alla kroppens celler är blodkroppar. Varje röd blodkropp är mycket liten, endast sju tusendels millimeter.

22 Saknar kärna och cellorgan, så kallade organeller, som normalt finns i celler. Därför har röda blodkroppar ingen ämnesomsättning till skillnad från andra celler. Röda blodkroppar De röda blodkropparna är runda, platta och mycket formbara. Därför kan de lätt ta sig fram i de minsta blodkärlen, de så kallade kapillärerna, som är mindre än de röda blodkropparna.

23 Fate of Erythrocytes Unable to divide, grow, or synthesize proteins Wear out in 100 to 120 days When worn out, are eliminated by phagocytes in the spleen or liver Lost cells are replaced by division of stem cells Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.15

24 2 miljoner nya blodkroppar varje sekund! Det bildas mer än två miljoner nya röda blodkroppar varje sekund. Bildningen styrs av hormonet erytropoietin som utsöndras från njurarna. När det finns för lite syre i blodet känner njurarna av det och producerar mer av hormonet. Då bildas fler röda blodkroppar som kan transportera syre.

25 Hematokrit Procent av röda blodkroppar EVF, förkortning för engelska Erytrocyte Volume Fraction, eller hematokrit (av grekiskans krino, skilja) är de röda blodkropparnas andel av blodets totalvolym. Normalvärdet är 0,40-0,50 L/L för män och 0,35-0,46 L/L för kvinnor. Hematocrit

26 Hemoglobin fraktar syre och koldioxid Hemoglobin är ett protein som innehåller järn, och det ger blodet den röda färgen. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Hemoglobinet består utav fyra s.k. hemdelar, där det finns järn(ii)-joner och till dessa där blodet har en syremolekyl bunden till hemoglobinet, mörkare rött i syrefattigt venöst blod Each hemoglobin molecule has four oxygen binding sites Each erythrocyte has 250 million hemoglobin molecules 19-26

27 Erythrocyter (Röda blodkroppar) En röd blodkropp lever ungefär 120 dagar. När blodkroppen åldras blir den mindre formbar och går lätt sönder när den passerar genom mjältens trånga kapillärer. Den döende röda blodkroppen bryts därefter ner i mjälten och levern. Järnet tas till vara och transporteras tillbaka till benmärgen för att användas till att bilda nya röda blodkroppar Kroppen kan inte återanvända alla restprodukter, utan en del av hemoglobinet omvandlas till färgämnet bilirubin. Det ingår i gallan och ger avföringen den bruna färgen. Lite bilirubin utsöndras även med urinen och gör den gul

28 Hemoglobin

29 Erythropoiesis Production of red blood cells Erythropoietin: Hormone to stimulate RBC production 19-29

30 250, ,000/mm million/mm 3

31 Leukocyte Levels in the Blood Normal levels =4,000 to 11,000 cells/ml Abnormal leukocyte levels Leukocytosis Above 11,000 leukocytes/ml Generally indicates an infection Leukopenia Abnormally low leukocyte level Commonly caused by certain drugs Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.9

32 Protect body against microorganisms and remove dead cells and debris Leukocytes Types Granulocyter Neutrophils: Most common; phagocytic cells destroy bacteria (60%) Eosinophils: Detoxify chemicals; reduce inflammation (4%) Basophils: Alergic reactions; Release histamine, heparin increase inflam. response (1%) Agranalocyter Lymphocytes: Immunity 2 types; b & t Cell types. IgG-infection, IgMmicrobes, IgA-Resp & GI, IgE- Alergy, IgD-immune response Monocytes: Become macrophages

33 yright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.5b

34 yright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.5c

35 Leukocytes (White Blood Cells) Crucial in the body s defense against disease These are complete cells, with a nucleus and organelles Able to move into and out of blood vessels (diapedesis) Can respond to chemicals released by damaged tissues Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.8

36 Leukocyte Levels in the Blood Normal levels =4,000 to 11,000 cells/ml Abnormal leukocyte levels Leukocytosis Above 11,000 leukocytes/ml Generally indicates an infection Leukopenia Abnormally low leukocyte level Commonly caused by certain drugs Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.9

37 Types of Leukocytes Granulocytes Granules in their cytoplasm can be stained Include neutrophils, eosinophils, and basophils Figure 10.4 Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.10a

38 Granulocyter "äter upp" bakterier Granulocyterna består egentligen av tre olika sorters celler, som har olika uppgifter. färgas olika om de behandlas med ett färgämne Totalt finns det tre till åtta miljarder granulocyter per liter blod. De neutrofila granulocyterna är vanligast, Granulocyter har en livslängd på några dagar

39 Granulocyter neutrofila granulocyter försvarar kroppen mot bakterier genom att äta upp dem eosinifila granulocyter. Om man får en allergisk reaktion eller en parasitsjukdom ökar antalet eosinofila granulocyter i blodet. basofila granulocyter. De innehåller rikligt med histamin som sätter igång den allergiska reaktionen om man är överkänslig 19-39

40 Types of Leukocytes Agranulocytes Lack visible cytoplasmic granules Include lymphocytes and monocytes Figure 10.4 Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.10b

41 Granulocytes Neutrophils Multilobed nucleus with fine granules Act as phagocytes at active sites of infection Eosinophils Large brick-red cytoplasmic granules Found in repsonse to allergies and parasitic worms Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.11a

42 Granulocytes Basophils Have histamine-containing granules Initiate inflammation Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.11b

43 Agranulocytes Lymphocytes Nucleus fills most of the cell Play an important role in the immune response Monocytes Largest of the white blood cells Function as macrophages Important in fighting pål chronic infection Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings Slide 10.12

44 Monocyter fungerar som renhållare Monocyterna är störst av de vita blodkropparna. Det finns cirka en halv miljard monocyter per liter blod. Monocyterna finns i blodet under ungefär ett dygn. Sedan vandrar de ut i vävnaderna och omvandlas till celler som kallas makrofager. Makrofag betyder storätare

45 Från vänster: Röd blodkropp, trombocyt och neutrofil

46 Lymfocyter förgör inkräktare 19-46

47 Lymfocyterna är av två slag, T- och B-lymfocyter. T-lymfocyterna är vanligast. De bildas i benmärgen, men förs sedan med blodet till brässen där de mognar. I kontakt med främmande mikroorganismer omvandlas T-lymfocyterna till så kallade mördarceller som kan oskadliggöra inkräktarna. Några T-lymfocyter finns kvar som T-minnesceller, som känner igen det ämne som utlöste kroppens försvarsreaktion. Även B-lymfocyter bildas i benmärgen. B-lymfocyterna omvandlas till plasmaceller när de kommer i kontakt med främmande ämnen (antigener). Plasmacellerna bildar antikroppar som bekämpar antigenerna 19-47

48 Trombocyter Blodplättar, så kallade trombocyter, är inga egentliga celler utan en del av en stor cell som kallas megakaryocyt. Megakaryocyterna finns i benmärgen Normal platelet count = 300,000/mm 3 Important in preventing blood loss Trombocytplugg Gynna bildning av koagel 19-48

49 Platelets Derived from ruptured multinucleate cells (megakaryocytes) Needed for the clotting process Normal platelet count = 300,000/mm 3 Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.13

50 Tillsammans med skadade celler utsöndrar trombocyter ämnen som tillsammans med bland annat kalcium och K-vitamin i blodplasman sätter igång en kedjereaktion som leder till att fibrinogen i plasman omvandlas till ett slags trådar, fibrin Fibrintrådarna bildar ett nät där trombocyter och röda blodkroppar fastnar, och till sist täpps hålet igen. En felaktigt utlöst eller för stor koagelbildning kan ge upphov till sjukdomstillståndet blodpropp (trombos). Brist på trombocyter ger ökad blödningsbenägenhet, ett tillstånd som kallas trombocytopeni

51 Hemostasis Vid en skada, till exempel ett skärsår, skadas inte bara vävnaderna utan även blodkärlen, och då börjar det blöda. Om inte blödningen stoppades skulle man förlora stora mängder blod. Därför finns ett snillrikt system som gör att blodet levras, eller koagulerar. Blodkoagulering är den viktigaste delen i hemostasen. Ej Homeostas!! Blodkoaguleringen delas upp i primär (cellulär) och sekundär (humoral) hemostas. Skeenden för att förhindra blodförlust Skadat blodkärl dras ihop (vasokonstriktion) Trombocytplugg bildas Blodkoagulering (koagel bildas) 19-51

52 Trombocytplugg bildas Vid en skada drar muskulaturen i blodkärlets väggar automatiskt ihop sig. Det minskar blödningen. Därefter fastnar blodplättar vid den skadade kärlväggen. I skadeområdet bildar kroppen ämnen adenosinfosfat och fibrinogen, som gör att blodplättarna blir klibbiga. Från blodplättarna frisätts olika ämnen som gör att fler och fler blodplättar samlas tills det har bildats en plugg som tätar hålet.

53 19-53

54 I den primära (cellulära) hemostasen kommer proteiner från den skadade blodkärlsväggens innandöme, främst kollagen i kontakt med blodplättarna (trombocyterna). De aktiverade blodplättarna binds till kollagen med glykoprotein-receptor och med von Willebrandfaktor. Trombocyterna utsöndrar granula vilket leder till frisättning av adenosinfosfat och fibrin. Adenosindifosfatet bidrar till trombocyternas klibbighet och fler trombocyter kommer att samlas vid platsen för skadan

55 Koagulering För att blödningen ska stoppas effektivt krävs även att blodet stelnar, koagulerar. Fibrin bildar starka trådar och förstärker pluggen av blodplättar. Man säger att det har bildats ett koagel, eller att blodet har levrat sig. Koaglet förhindrar att blödningen fortsätter tills kärlväggen hunnit läka.

56 Koagulering Steg Injured tissues release thromboplastin PF 3 (a phospholipid) interacts with thromboplastin, blood protein clotting factors, and calcium ions to trigger a clotting cascade Prothrombin activator converts prothrombin to thrombin (an enzyme) 19-56

57 Den sekundära (humorala) hemostasen kan delas upp i två delar, det externa (extrinsic) och det interna (intrinsic) koagulationssystemet. Det externa bildar en mindre mängd fibrin och sätter igång det interna systemet som producerar en större mängd fibrin. Externa koagulationssystemet Koagulationfaktorn Faktor VII binds till en vävnadsfaktor som finns i kärlväggen och som frigörs vid en skada. Detta komplex aktiverar faktor X som omvandlar prothrombin (faktor II) till trombin. Fibrinet bildar en primär plugg och aktiverar faktor VIII och faktor V. Faktor VII aktiverar även faktor IX

58 Interna koagulationssystemet Aktiverad faktor V o X och kalciumjoner aktiverar omvandling av protrombin (faktor II) till trombin som i sin tur omvandlar fibrinogen till aktivt fibrin. Fibrinet bildar sedan ett nätverk med andra fibrintrådar, och bildar på så sätt en plugg över skadan som förstärker den plugg som bildades i det externa koagulationssystemet. Koaglet består nu av trombocyter, fibrin & infångade röda blodkroppar

59 Platelet Plug Formation 19-59

60 Blood Clotting Blood usually clots within 3 to 6 minutes The clot remains as endothelium regenerates The clot is broken down after tissue repair Copyright 2003 Pearson Education, Inc. publishing as Benjamin Cummings pål Slide 10.22

61 Fibrinolysis När väl läkningen har kommit igång och fibrintrådarna inte behövs längre löses denna plugg upp genom att plasmin käkar upp fibrin som bildas då förstadiet plasminogen aktiveras av bland annat urokinas, trombin, fibrin och faktor XII. I efterförloppet bryter kroppen ner det blod som har läckt ut varpå hemoblobinet ombildas till bilirubin och detta orsakar den typiska färgskiftningen från blått till gult

62 Anticoagulants Clotting can be prevented by Ca +2 chelators (e.g. sodium citrate or EDTA) or heparin which activates antithrombin III (blocks thrombin) Coumarin blocks clotting by inhibiting activation of Vit K Vit K works indirectly by reducing Ca +2 availability 13-27

63 Prostaglandins (PGs) Are produced in almost every organ from arachidonic acid of plasma membrane 11-72

64 RBC Antigens & Blood Typing Antigens present on RBC surface specify blood type Major antigen group is ABO system Type A blood has only A antigens Type B has only B antigens Type AB has both A & B antigens Type O has neither A or B antigens Rh positive: Have these antigens present on surface of RBCs Rh negative: Do not have these antigens present 13-15

65 De här kombinationerna är möjliga inom AB0-systemet: A kan ge blod till: A och AB 0 kan ge blod till: Alla blodgrupper B kan ge blod till: B och AB ABkan ge blod till: AB De här kombinationerna är möjliga inom Rh-systemet: Rh+kan ge blod till: Rh+ Rh-kan ge blod till: Rh+och Rh- Förutom detta kontrolleras även att givarens blod inte bär på någon allvarlig smitta. I Sverige gör man tester för HIV, hepatit B och C samt syfilis

66 19-66

67 Grupp Hela världen [källa behövs] Sverige [1] % 32 % A+ 34 % 37 % B+ 9 % 10 % 0-7 % 6 % A- 6 % 7 % AB+ 3 % 5 % B- 2 % 2 % AB % 1 % 19-67

68 På blodcentralen separeras blodet så att de olika typerna av blodkroppar kan tillföras var för sig och blodplasman för sig. Om man drabbas av en större blödning behöver man i första hand få röda blodkroppar. Vid en ännu större blödning tillförs även blodplasma och ibland också blodplättar. Blodplättar kan även behöva ges till cancerpatienter som behandlas med cellgifter. Blodplasma kan också ges till patienter med stora brännskador. Röda blodkroppar av typen 0 Rh- kan i en nödsituation tas emot av alla

69 Hemolytic disease of the newborn (HDN) Mother produces anti-rh antibodies that cross placenta and cause agglutination and hemolysis of fetal RBCs Vid graviditet fastställs blodgruppstillhörighet hos kvinnan för att utesluta antikroppsbildning, vilken kan skada nästkommande barn

70 Om kvinnan är Rh- och det första väntade barnet Rh+ så kan kvinnan i samband med blödning på grund av trauma, förlossning, missfall eller abort bilda antikroppar mot rhesusfaktorn i barnets blod. Vid nästa graviditet angriper dessa antikroppar barnets röda blodkroppar om detta barn också är Rh+. Barnet drabbas då av hemolys. För att förhindra denna antikroppsutveckling behandlas kvinnan redan vid händelser enligt ovan med läkemedel, som förhindrar antikroppsbildningen. Denna behandling är inte en helt säker garanti mot antikroppsbildning, varför dessa kvinnor rutinmässigt testas för detta under följande graviditeter

71 Erythroblastosis Fetalis 19-71

72 Anemia - reduced O 2 carrying capacity of the blood Insufficient number of RBCs: Hemorrhagic - due to blood loss associated with an injury, undiagnosed bleeding ulcer, etc. Hemolytic - due to blood loss due to transfusion reactions & certain bacterial and parasite infections. Aplastic - due to destruction or inhibition of red marrow by drugs, ionizing radiation or certain bacterial toxins.

73 Anemia - reduced O 2 carrying capacity of the blood Insufficient hemoglobin content in RBCs: Iron Deficiency - inadequate intake or absorption of iron. Pernicious - dietary deficiency of Vitamin B 12 or inadequate production of intrinsic factor for absorption of Vitamin B 12.

74 Anemia - reduced O 2 carrying capacity of the blood Abnormal hemoglobin in RBCs: Sickle Cell - one amino acid in the 287 forming the beta chains is wrong. In low O 2 conditions the beta chains form stiff rods which cause RBCs to sickle blocking small vessels.

75 Other Blood Related Disturbances Polycythemia - abnormally high number of RBCs.Increases blood viscosity & blood pressure. Cause - most often the result of bone marrow cancer. Lecuopenia - abnormally low number of WBCs. Cause - drugs, steroids & anti-cancer agents.

76 Other Blood Related Disturbances Leukemia - abnormally high numbers of immature WBCs unspecialized. Named according to abnormal WBC type involved Myelocytic - derived from myeloblasts (chronic) Lymphocytic - involves lymphocytes (acute)

77 Other Blood Related Disturbances Thrombus - a clot that forms & is stationary in an unbroken blood vessel. If sufficiently large, it may block the flow of blood downstream causing death of those tissues. Embolus - an abnormal object moving through a blood vessel, ie. Clot, air bubble, lipid droplet, etc. Embolism - a blockage of blood vessels caused by an embolus. May cause a stroke or heart attack depending on tissues affected.