Läkarboken. för hela familjen. 700 symtom och sjukdomar. Wahlström & Widstrand. Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson
|
|
- Per-Erik Månsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Gunilla Hasselgren S V E N S K H U V U D R E D A K T Ö R Jerk W. Langer Läkarboken för hela familjen 700 symtom och sjukdomar Översättning Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson Wahlström & Widstrand
2 Författare: Jerk W. Langer Dansk redaktion: Erik Høvring, Dorte Bruun Rasmussen, Ane Børup Danska originalets titel: Politikens store lægebog JP/Politikens Forlagshus A/S, 2005 Översättning: Inger Bolinder-Palmér och Kristina Olsson Svensk huvudredaktör: Gunilla Hasselgren Svensk redaktion: Gustaf Bonde, Per Wivall, Kerstin Lindberg Medicinsk granskning, svenska upplagan: Gunilla Hasselgren, Mikael Hasselgren, Ann Ingelman, Christina Broqvist Inlagans form: Maria Landin Omslagets form: Annika Lyth Omslagsfoto: Anna-Lena Ahlström (stora bilden), Flemming Jeppesen och Niels Åge Skovbo (övriga) Copyright 2007 Wahlström & Widstrand AB, Stockholm Att mångfaldiga innehållet i denna bok, helt eller delvis, utan medgivande av bokförlaget Wahlström och Widstrand, är förbjudet enligt lagen om upphovsrätt. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande såsom exempelvis tryckning, kopiering, ljudinspelning eller elektronisk återgivning. Tryckt i Polen av isbn
3 Innehåll Vanliga symtom och deras betydelse 9 Sinnesorganen och utseendet 307 Huden, håret och naglarna 308 Ögat 334 Örat 350 Sköt om dig! 29 Kosten, motionen och inställningen till livet 30 Man och kvinna 365 Sex och graviditet 366 Kvinnans könsorgan 390 Kvinnans bröst 406 Mannens könsorgan 412 Njurar och urinvägar 421 Allergi, blodet och infektioner 37 Allergi 38 Blodet 48 Infektioner 64 Resemedicin 78 Läkemedel och missbruk 443 Läkemedel 444 Tobak, alkohol och missbruk 454 Hjärnan och psyket 89 Hjärnan och nervsystemet 90 Psyket 125 Lagar och rättigheter 469 De inre organen 149 Mun och tänder 150 Matspjälkningssystemet 159 Skelett, leder och muskler 190 Hjärtat och cirkulationen 232 Lungorna och luftvägarna 266 Hormoner 293 Första hjälpen 475 Patientföreningar 484 Register 486
4 En bok jag saknat När jag började arbeta med Läkarboken för hela familjen kände jag att det som behövdes var en läkarbok med ett modernt upplägg. Den skulle vara snygg och ha en bra, lättfattlig struktur. Därför har det blivit en bok utan onödig, tillkrånglad information eller svåra och märkvärdiga ord. Det man verkligen behöver, men också mer ingående förklaringar som inte är jobbiga att ta sig igenom. Rikligt med bilder och enkla, klargörande teckningar. Överskådliga faktarutor om vardagliga och viktiga ämnen. Symtomöversikten i början av boken gör det lätt att hitta om man snabbt vill kolla upp något man undrar över. Kapitlen är logiskt upplagda och följer våra organsystem. Allt från barnsjukdomar till åldrandets problem finns med, vilket gör att Läkarboken faktiskt vänder sig till hela familjen. Under mina år som läkare har jag försökt att bevara lite av mina ursprungliga ideér om hur kroppen funkade och mina känslor för sjukvården som jag hade innan jag började i branschen. Det har hjälpt mig att förstå och visa mina patienter den respekt de förtjänar. Det har också varit viktigt i mitt jobb som tv-doktor att bemöta alla tittares funderingar på så rätt nivå som möjligt. Läkarboken för hela familjen ligger i linje med detta det är den bok jag själv skulle önskat ha hemma innan jag började studera. Den vänder sig till dig, och inte till andra läkare. Min kollega Jerk W. Langer gav först ut boken i Danmark, och jag har anpassat den så att det stämmer med svenska förhållanden. Jag har tagit bort och lagt till där det har behövts. Bland annat är kapitlet om att hålla sig frisk nyskrivet för att ge ytterligare en dimension till synen på hälsa och sjukdom. Jag hoppas och tror att du kommer att ha stor nytta av Läkarboken för hela familjen! Gunilla Hasselgren
5 Blodet En vuxen människa har ca 5 liter blod i kroppen, vilket motsvarar ungefär 7 % av kroppsvikten. När man vilar pumpar hjärtat varje minut ut 5 liter blod i kretsloppet, som passerar genom cirkulationssystemets artärer, kapillärer och vener för att sedan vända tillbaka till hjärtat. Blod är en röd och något tjockflytande vätska som kan betraktas som flytande vävnad och som består av blodkroppar och vätska. Den procentandel av blodvolymen som utgörs av blodkroppar kallas hematokrit och utgör normalt %. Blodkropparna bildas till övervägande delen i benmärgen. Fakta om blodet Blodet är ett transportmedium som försörjer celler, vävnader och organ i kroppen med syre och näringsämnen. I de röda blodkropparna är syret bundet till det järnhaltiga färgämnet hemoglobin, som ger blodet dess röda färg. Blodet tar upp syre i lungorna och transporterar det till kroppens alla celler, där det bidrar till att förbränna näringsämnena vid ämnesomsättningen. Vid förbränningen bildas avfallsämnen som blodet transporterar från cellerna till lungorna, njurarna och levern, varifrån de utsöndras från kroppen via utandningsluften, urinen och gallan. Blodet är transportsystem för de hormoner som bildas i körtlarna och via blodet förs ut i kroppen för att styra funktionen i många organ (se s. 293). Blodet fördelar värmen från de arbetande organen jämnt i hela kroppen. Om kroppen blir för varm omdirigeras blodet till huden och avger värmen till omgivningen. Blodet spelar en viktig roll i försvaret mot infektioner (se s. 64) och säkerställer att vävnadsvätskan runt cellerna hålls konstant, även om cellerna hela tiden utsöndrar avfallsämnen som annars kunde rubba den kemiska balansen. Många av blodets proteiner är transportämnen som fraktar andra ämnen i kroppen. Andra proteiner säkerställer att vävnadsvätskan mellan cellerna återvänder till blodet i form av lymfa så att vätskeansamlingar inte uppstår. Blodet har mekanismer som minskar blodförlusten om ett blodkärl skulle gå sönder. Då täpper koagel till skadan i kärlväggen medan den repareras. Blodets sammansättning Antalet blodkroppar är enormt. Exempelvis utgör de röda blodkropparna en tredjedel av det samlade antalet celler i kroppen. Eftersom blodkropparna har en relativt kort livstid är också omsättningen av blodkropparna betydande. Varje dygn bildar benmärgen 500 miljarder nya blodkroppar. Med tanke på den stora omsättningen är det både imponerande och förbluffande att blodets sammansättning kan hållas så konstant som den är. Blodkropparna bildas i den röda benmärgen, som är en fetthaltig vävnad i skelettbenens märghåla. Den röda benmärgen finns i alla skelettben vid födelsen. Under barndomen ersätts den röda benmärgen gradvis av den gula, som till övervägande delen består av bindväv och fett. Hos en vuxen person finns den röda benmärgen endast i ryggrad, bröstben, revben, skulderblad, kranium och den första delen av överarmsben och lårben dvs. den del av kroppen som täcks av en T-tröja, ett par shorts och en mössa. Röd benmärg innehåller primitiva stamceller som av kemiska tillväxtfaktorer stimuleras att bilda de olika blodkropparna. Hormonet erytropoietin (EPO) bildas i njurarna och främjar produktionen av röda blodkroppar. Dessa tillväxtfaktorer används också som läkemedel för att hjälpa patienter att bilda fler blodkroppar. I benmärgen genomgår blodkropparna karakteristiska utvecklingsfaser, tills de är tillräckligt mogna för att avges till blodet. RÖDA BLODKROPPAR Röda blodkroppar (erytrocyter) är de absolut talrikaste cellerna i blodet, och det finns omkring 5 miljoner röda blodkroppar per kubikmillimeter blod. En röd blodkropp mäter 0,007 mm i diameter och har en karakteristisk form som ser ut som en boll som är hoptryckt på mitten. Den röda färgen beror på det syrebindande ämnet hemoglobin, som helt fyller de röda blodkropparna. För att de röda blodkropparna ska kunna bildas i benmärgen krävs en tillräcklig tillförsel av näringsämnen, bland annat aminosyror, järn, vitamin B12 och folat. Järn ingår i hemoglobinmolekylen medan vitamin B12 och folat är nödvändiga när förstadierna till de röda blodkropparna ska dela sig. Brist på dessa ämnen kan leda till blodbrist (se s. 56). Bildningen stimuleras av hormonet erytropoietin (EPO), som bildas i njurarna. Epo används som läkemedel och missbrukas till dopning. En röd blodkropp lever i 120 dagar. Sedan bryts den ned i mjälten och hemoglobinet ombildas till det gulbruna färgämnet bilirubin, som utsöndras via levern och gallan. Om ett stort antal 48 b l o d e t
6 a l l e r g i 49
7 röda blodkroppar bryts ned samtidigt kan levern inte klara denna utsöndring tillräckligt snabbt, och därför ansamlas bilirubin i blodet. Detta tillstånd med gulfärgning av hud och ögon kallas gulsot (ikterus) och kan också uppstå vid sjukdomar i levern, gallvägarna eller bukspottskörteln, som hindrar att galla, och därmed bilirubin, utsöndras från levern. Röda blodkroppar. Varje sekund bildar benmärgen 2 miljoner nya röda blodkroppar, som lever i 120 dagar. Vita blodkroppar. När det uppstår en infektion ute i vävnaden lämnar de vita blodkropparna blodkärlet med hjälp av amöbaliknande rörelser. Därefter angriper de bakterierna. VITA BLODKROPPAR Vita blodkroppar (leukocyter) försvarar kroppen mot infektioner med virus, bakterier, parasiter och svampar. De deltar också i inflammatoriska reaktioner (se s. 66). De vita blodkropparna är större än de röda och har en diameter på upp till 0,015 mm. I gengäld är de långt färre, nämligen ca per kubikmillimeter blod, och många av dem lever endast ett fåtal dagar. Vita blodkroppar fyller sin funktion främst utanför blodbanan och lämnar därför blodet när de behövs någon annanstans. De rör sig framåt med amöbaliknande rörelser och delas in i tre huvudtyper: granulocyter, makrofager och lymfocyter. Granulocyter: Om bakterier tränger in genom ett sår i huden angrips de av granulocyter, som hämtar in bakterierna till sitt inre och oskadliggör dem med hjälp av nedbrytande enzymer och andra ämnen. Granulocyter har därför stor betydelse för försvaret mot infektioner. Andra granulocyter är viktiga i försvaret mot parasiter. Monocyter/makrofager: Monocyter (som utanför blodkärlen kalllas makrofager) är ett slags renhållningsarbetare som avlägsnar främmande mikroorganismer och partiklar samt kroppens egen utslitna vävnader. De fångar också upp mikroorganismer och främmande ämnen och presenterar dem för immunförsvaret, som på det sättet aktiveras att oskadliggöra de främmande och potentiellt farliga inkräktarna. Lymfocyter: Dessa vita blodkroppar är mycket viktiga för immunförsvaret (se s. 66). De bildas dels i benmärgen, precis som övriga blodkroppar, dels i lymfkörtlar och annan lymfvävnad. Lymfocyterna delas in i T-lymfocyter och B-lymfocyter. T-lymfocyterna reglerar immunförsvarets aktivitet och bildar dessutom mördarceller som direkt angriper främmande inkräktare, som mikroorganismer. B-lymfocyterna producerar antikroppar som angriper bakterier och virus. Vissa lymfocyter ombildas till minnesceller som lever i kretsloppet i många år och kommer ihåg en tidigare infektionssjukdom. Därför får man t.ex. mässling bara en gång i livet eller inte alls, om man är vaccinerad. Även cancerceller kan oskadliggöras av lymfocyter. Leukemi är cancer som utgår från vita blodkroppar. Vid aids angrips T-lymfocyterna av det virus som kallas hiv (humant immunbristvirus). BLODPL ÄT TAR Blodplättar (trombocyter) har en diameter på 0,003 mm och är de minsta cellerna i blodet. Det finns ca blodplättar per kubikmillimeter blod. De bildas i benmärgen och lever sedan i cirka nio dagar. Blodplättarna är cirkulerande reparatörer. Om det går hål på ett blodkärl aktiveras blodplättarna så att de klibbar samman och täpper till hålet. Denna viktiga process kallas koagulation eller blodlevring. I koagulationsprocessen ingår också ämnet fibrin, som tillsammans med blodplättarna täpper till skadan i blodkärlets vägg. Många andra ämnen i blodet deltar i koagulationen. Om man saknar någon av dessa koagulationsfaktorer är det svårt för blodet att levra sig, och det är detta som händer hos blödarsjuka. Omvänt 50 b l o d e t
8 BLODFÖRTUNNANDE BEHANDLING Många människor som har en ökad benägenhet att bilda blodproppar behandlas med medicin som motverkar koagulationen. Dessa läkemedel kallas antikoagulantia och behandlingen kallas antikoagulerande eller blodförtunnande. Den enklaste formen av antikoagulation är att ta 75 mg acetylsalicylsyra dagligen, eftersom detta läkemedel minskar blodplättarnas tendens att klumpa ihop sig till en blodpropp. Detta är ett effektivt sätt att förebygga blodproppar, och många hjärtpatienter har nytta av denna enkla metod. K-vitamin är nödvändigt för att bilda de koagulationsfaktorer som får blodet att levra sig. Receptbelagda medel (warfarin) som hämmar K-vitamin används till att motverka koagulation och blodproppar. När man behandlas med sådana läkemedel ska blodets koagulationstendens kontrolleras regelbundet för att säkerställa att medicinen varken har för svag eller för stark verkan. Det är viktigt att tänka på att andra läkemedel, däribland flera naturläkemedel, kan påverka effekten av behandlingen med antikoagulantia. När man behöver få en snabb antikoagulationseffekt börjar läkaren ofta med att injicera läkemedlet heparin eller läkemedel med liknande effekt. Det används bl.a. till att förebygga blodproppar i benens vener i samband med större operationer. Vid akut hjärtinfarkt eller stroke kan man ge särskild blodförtunnande och direkt propplösande behandling intravenöst. kan blodplättarna klumpa ihop sig till blodproppar om en artärvägg är skadad av åderförkalkning (se s. 243) eller om blodet inte cirkulerar normalt genom en ven (se s. 262). BLODPL ASMA Plasma är den del av blodet som finns kvar när blodet får stå i ett provrör och alla blodkroppar sjunker till botten. Plasma är en halmgul vätska med ungefär samma salthalt som havsvatten. Plasma innehåller bl.a. de näringsämnen, avfallsprodukter, proteiner och hormoner som transporteras runt med blodet. Mätning av dessa ämnen i blodprover är ett bra hjälpmedel vid diagnostisering av sjukdomar. Blodserum är plasma utan de proteiner som får blodet att levra sig. Blodplättar. Som blodets egna reparatörer ser blodplättarna till att skador i blodkärlen snabbt täpps till. b l o d e t 51
9 BLODTRANSFUSION Blod kan inte utan vidare överföras från en människa till en annan. En lyckad transfusion kräver att blodgrupperna överensstämmer. AB0- systemet (uttalas A-B-noll ) och rhesussystemet (positiv eller negativ) är de blodgruppssystem som man rutinmässigt tar hänsyn till vid en blodtransfusion. Dessutom har människan ca 20 andra blodgruppssystem som endast spelar en mindre roll i det dagliga livet. Själva blodgrupperna bestäms av särskilda molekyler på cellernas yta (blodgruppsantigener) samt naturligt förekommande antikroppar i blodet (blodgruppsantikroppar). Före blodtransfusionen görs en förenlighetsprövning med avseende på AB0 och rhesus för att säkerställa att mottagaren inte reagerar på det främmande blodet. I annat fall kan en transfusionsreaktion utlösas med symtom som andnöd, hjärtklappning, illamående och smärtor i bröst och ländrygg. Transfusionsreaktionen kan kompliceras av chock och njursvikt. Denna kraftiga reaktion beror på att givarens blodkroppar förstörs av blodgruppsantikroppar i mottagarens blod. Om givarens och mottagarens blod skiljer sig åt inom andra blodgruppssystem är reaktionen oftast mildare och framkallar t.ex. feber och allmän sjukdomskänsla. I praktiken används aldrig naturligt helblod till en blodtransfusion. När en givare har lämnat en portion blod centrifugeras det och delas upp i sina beståndsdelar, dvs. röda blodkroppar, blodplättar och plasma samt eventuellt också vita blodkroppar. Dessutom framställs medicin för blödarsjuka, proteinpreparat och antikroppspreparat (gammaglobulin) av blodvätskan. De olika blodpreparaten används vid olika tillstånd. Koncentrerade röda blodkroppar ges vid egentlig blodbrist, t.ex. efter blödning eller operation, medan isolerade blodplättar kan användas vid stora blödningar och hos cancerpatienter under cytostatikabehandling. Plasma används bl.a. till patienter som saknar de koagulationsfaktorer som blodet behöver för att levra sig. I Sverige ger en kår bestående av ca frivilliga, obetalda blodgivare varje år omkring blodenheter. För att bli blodgivare ska man normalt vara år och väga minst 50 kg. Friska människor som inte har haft smittsamma sjukdomar som syfilis, malaria eller smittsam leverinflammation och som inte är hiv-positiva kan bli blodgivare. Tappningen varar i 5 10 minuter och ger bara en aning obehag just när kanylen placeras i venen i armvecket. Givaren återbildar blodkropparna på 14 dagar. Som regel kallas man varje halvår och tappas på 500 ml blod per gång. Blodbankerna rekommenderar att man tar järntabletter efter tappningen. Ett litet prov av blodet testas för hiv, hepatit B och C. Blodets koagulation. När ett blodkärl skadas börjar blodplättarna klibba ihop sig till en propp för att täppa till hålet. Samtidigt aktiveras proteinet fibrin, som bildar ett nätverk som fångar upp fler blodkroppar och blodplättar som täpper till läckaget ytterligare. Fibrin Blodkärlsvägg Aktiverad blodplätt Blodplätt Röd blodkropp 52 b l o d e t
10 Blodgivare. Blodgivare lämnar blod frivilligt och får ofta som tack för hjälpen en blodgivargåva. Tappningen tar en halvtimme och är inte förenad med något obehag. b l o d e t 53
11 Undersökningar Blodprover är vanligen A och O i utredningen av en blodsjukdom. Blodprover Ett blodprov är en analys av en uttagen blodvolym som ger information om blodkropparna och de kemiska ämnen, antikroppar, mikroorganismer och gaser som finns i blodet. Eftersom blodet är kroppens viktigaste transportsystem ger dessa undersökningar många nyttiga upplysningar om tillståndet i de viktigaste organen, som njurar och lever, och om andningsfunktionen, hormonbalansen, immunförsvaret och ämnesomsättningen. Vissa blodundersökningar kan göras på läkarmottagningen, men om det behövs mer omfattande analyser skickas blodprovet till ett större laboratorium. Resultatet av blodprovet jämförs med så kallade normalvärden. Det är viktigt att tänka på att även om ett blodprov visar ett något annorlunda värde än det normala, kan det vara normalt för just den personen. Vi är alla olika och en del människor hamnar utanför det normala utan att vara sjuka. Å andra sidan kan blodprover visa många förändringar som är karakteristiska för vissa sjukdomar, och det är naturligtvis därför som läkaren tar sådana prover. När resultatet av blodprovet är onormalt överväger läkaren om det kan bero på ett analysfel, i synnerhet om blodprovsresultatet inte stämmer med de symtom som har föranlett läkarbesöket. Därför kan det bli aktuellt att ta ett nytt blodprov för att vara säker på resultatet. Blodprovet tas oftast från en ytlig ven i armvecket. Överarmen snörs av med ett gummiband så att blodet ansamlas i en ven, och därefter förs nålen utan större obehag in genom huden och blodkärlsväggen så att blodet kan samlas upp i ett provrör. Hur mycket blod som ska tas beror på vilka och hur många analyser som ska göras. Eftersom kretsloppet rymmer ca 5 liter blod har denna minimala blodförlust ingen betydelse. Ibland räcker det med en enda bloddroppe från fingertoppen eller örsnibben, t.ex. vid mätning av blodsocker eller blodvärde eller CRP. Andra analyser kräver artärblod, och då måste blodet tappas med lite större obehag från handleden eller ljumsken (så kallad artärpunktion). Sådana prover tas som regel bara på sjukhus. Mikroskopi När en bloddroppe stryks ut i ett ganska tunt lager på en glasplatta kan de olika blodkropparna betraktas i ett mikroskop. Detta kallas ett utstryk och är av ovärderlig betydelse i diagnostiseringen av blodsjukdomar. Blodutstryk prepareras genom att man placerar en bloddroppe på ett objektglas och sedan berör bloddroppen med ett annat objektglas som hålls vinklat mot bloddroppen så att den flyter ut längs glasets kant. Därefter för man det vinklade glaset framåt så att blodet stryks ut till en tunn film. Utstryket torkas och färgas med färgämnen så att blodkropparna syns i mikroskopet. Blodkropparnas form, storlek och färg bedöms. Vid körtelfeber ses exempelvis många vita blodkroppar som kallas monocyter, och vid blodbrist på grund av järnbrist är de röda blodkropparna ljusare och mindre än normalt. Vid malaria innehåller de röda blodkropparna parasiter, osv. Differentialräkning är en metod som innebär att man räknar de olika undergrupperna av vita blodkroppar. Denna metod används i diagnostiseringen av infektion och leukemi. Benmärgsprov En mikroskopisk undersökning av ett prov från benmärgen kan ge många värdefulla upplysningar. Benmärgen kan tas ut från höftkammen eller från bröstbenet genom att läkaren under lokalbedövning borrar en speciellt utformad kanyl genom benet in i märghålan och med en spruta suger ut lite benmärg, som läggs på ett objektglas. Den mikroskopiska undersökningen ger information om benmärgens innehåll av de olika blodkropparna och dessas förstadier samt om det finns främmande eller abnorma celler i benmärgen. Undersökningen kan kombineras med elektronmikroskopisk och kemisk bedömning av det uttagna materialet. Undersökningen används vid utredning av bl.a. leukemi, blodbrist, sviktande benmärgsfunktion och vissa infektioner samt vid utvärdering av effekten av en behandling. Benmärg. Blodkroppar och blodplättar bildas i benmärgen. Den innehåller också mycket fett, som på bilden ses som vita områden. Runt omkring ligger ansamlingar av nästan färdiga röda blodkroppar. Blodprov. Analyser av blodkropparna och förekomsten av kemiska ämnen i blodet får allt större betydelse vid både screening för och utredning av en lång rad sjukdomar. 54 b l o d e t
12 a l l e r g i 55
13 Blodets sjukdomar Hematologi är läran om sjukdomar i blodet och de blodbildande organen, dvs. benmärgen, lymfkörtlarna och mjälten. Blodsystemet förändras inte bara av de egentliga blodsjukdomarna utan även av en lång rad andra sjukdomar. B LO D B R I S T Vid blodbrist (anemi) finns det antingen för få röda blodkroppar i blodet eller också innehåller de för lite av det syrebindande ämnet hemoglobin. Vid blodbrist finns det för lite syre i kroppens organ, vävnader och celler. Normalt är hemoglobinkoncentrationen g/l (gram per liter) hos kvinnor och g/l hos män. På grund av de ganska stora skillnaderna mellan olika människor ska man vara lite försiktig med att lägga för stor vikt vid den uppmätta hemoglobinkoncentrationen (som ofta kallas blodvärdet) och även ta hänsyn till om man har symtom på blodbrist. O R SAK ER Blodbrist är inte en sjukdom i sig utan ett symtom, som kan ha många olika orsaker. Därför är det viktigt att komma fram till den bakomliggande orsaken, så att man kan få den effektivaste behandlingen. Möjliga orsaker är följande: 1. Blodförlust på grund av akut blödning. 2. Nedsatt bildning av röda blodkroppar: Järnbrist p.g.a. kronisk blödning, kraftiga menstruationer eller för lite järn i kosten (se t.h.). Ökat järnbehov under tillväxtperioder och under graviditet (se nedan). Brist på vitamin B12, t.ex. hos veganer eller på grund av perniciös anemi (se s. 59). Folsyrabrist, t.ex. under graviditet (se s. 58). Dåligt fungerande benmärg på grund av njursjukdom, leukemi, andra kroniska sjukdomar, cytostatikabehandling m.m. 3. Ökad destruktion av röda blodkroppar: Ärftliga defekter i blodkropparna. Förstorad mjälte, konstgjorda hjärtklaffar. Felfunktion hos immunförsvaret. Blodinfektion, t.ex. malaria (se s. 83). Många gånger kan blodbrist korrigeras med järntabletter och järnberikad kost, men om själva orsaken till järnbristen inte identifieras och behandlas kommer blodbristen tillbaka. Om blodbristen exempelvis beror på en blödning från en liten, symtomfri cancertumör i tjocktarmen och endast symtombehandlas med järntabletter finns risken att cancerbehandling sätts in för sent. S YMTO M Många människor med blodbrist har inga symtom alls. Blodbristen måste i många fall ha gått långt innan man får symtom som blekhet (under fingernaglarna, vid läpparna, i munhålan och på ögonlockens insida), trötthet, kalla händer och fötter, huvudvärk, yrsel samt koncentrationssvårigheter, svaghet och nedsatt aptit. Ibland börjar man äta konstiga saker, t.ex. jord eller krita. Man får ett sug efter vissa saker p.g.a. att kroppen vill kompensera för bristen. Äldre människor är ofta mer beroende av god syreförsörjning till hjärta och hjärna och kan vid blodbrist få bröstsmärtor eller problem med minnet och koncentrationsförmågan. Man kan mycket väl se blek ut och verka trött utan att ha blodbrist, men blekhet bör inte automatiskt viftas undan med att man bara behöver frisk luft. Endast ett blodprov kan tillförlitligt visa om det handlar om blodbrist och även närmare klarlägga möjliga orsaker till blodbristen. JÄR N B R I S T I Sverige beräknas att 3 5 % av kvinnorna i fertil ålder och 1 2 % av männen och av de RISK FÖR JÄRNBRIST En rad grupper i befolkningen löper särskilt stor risk att få järnbrist: De medfödda järnförråden räcker bara de första sex månaderna efter födelsen. Under det första levnadshalvåret rekommenderas ett intag på 5 mg/dag, därefter 7 mg/dag till 7 års ålder, och mellan 7 och 10 års ålder 10 mg/dag. Vi normal kosthållning är järnbrist ovanlig i vårt land. För tidigt födda barn kan däremot löpa risk att få järnbrist, eftersom de föds med ett litet järnförråd och växer snabbt. De kan därför ges tillskott. I Danmark och Norge har man sedan några år sett järnbrist hos barn i åldrarna 8 12 månder. Därför rekommenderas där tillskott med järndroppar från 6 12 månaders ålder. I Sverige är modersmjölksersättning och vällingar järnberikade. I puberteten växer barnet kraftigt. Pojkarnas glupande aptit säkerställer att de får tillräckligt med järn, medan flickor riskerar att få järnbrist när de börjar få menstruationer. Rekommenderat intag är 12 mg/dag för pojkarna och 18 mg/dag för menstruerande flickor. Kvinnor i fertil ålder förlorar blod vid menstruationsblödningarna. Kraftiga blödningar kan göra att det periodvis är nödvändigt att komplettera med järntillskott. De som använder p-piller blöder mindre, medan kvinnor med spiral (dock ej hormonspiral) kan ha kraftiga blödningar. Gravida kvinnor ska ha järn som räcker för att täcka både fostrets behov och den egna ökade blodmängden. Järnbehovet ökar från 4:e graviditetsmånaden. Socialstyrelsen rekommenderar järntillskott med mg (ferrojärn) från 20:e veckan, dvs. den tidpunkt när den gravida kvinnan känner fostrets rörelser. Observera att det inte räcker med en vanlig vitamin- eller mineraltablett. En lång rad sjukdomar medför risk för järnbrist. Blodgivare förlorar typiskt 250 mg järn per tappning (0, 5 liter blod). Blodgivare rekommenderas av blodbanker att ta järntillskott i 2 3 veckor, bl.a. beroende på hur ofta man tappas. 56 b l o d e t
14 kvinnor som har passerat klimakteriet har blodbrist på grund av järnbrist. Järn är en nödvändig beståndsdel i det syrebindande ämnet hemoglobin i de röda blodkropparna, och därför innebär järnbrist att blodets förmåga att transportera syre försämras. Normalt krävs flera månader med lågt järnintag eller ökad förlust av järn innan järnbristen ger några symtom. Först töms järnförråden i lever, mjälte och benmärg. Sedan tappas proteinet transferrin i blodet på järn. Först därefter sjunker blodets innehåll av röda blodkroppar och hemoglobin så att symtom uppstår. Många kvinnor har på grund av menstruationen ganska små järnförråd och är därför mer utsatta för blodbrist. Järnförrådets storlek bedöms ofta vid den första graviditetsundersökningen genom bestämning av blodets innehåll av proteinet ferritin, som utgör kroppens normala upplagringsform av järn. S YMTO M Blodbrist på grund av järnbrist ger huvudvärk, trötthet, blekhet och slöhet. I svårare fall blir man snabbt andfådd under fysisk aktivitet och besväras av yrsel, svimningstendens, bröstsmärtor och hjärtklappning. Andra symtom är en brännande känsla i tungan, muntorrhet, sväljbesvär och spruckna naglar samt en tendens att äta besynnerliga saker som krita eller lera det så kallade picasyndromet. Järnbrist kan på längre sikt försämra barns inlärningsförmåga och försvaga immunförsvaret. FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING De viktigaste källorna till järn är köttprodukter, bröd, ägg och gröna grönsaker. Beroende på det aktuella födoämnet tas i allmänhet 5 20 % av kostens järn upp från matspjälkningskanalen. Järntillskott kan ge biverkningar i form av illamående, magsmärtor, diarré eller förstoppning och avföringen kan bli svartfärgad. Ofta hjälper det om man tar tillskottet tillsammans med mat. Vid uttalad svårkompenserad järnbrist kan järntillskott ges intravenöst. Eftersom järnförgiftning är en av de vanligaste förgiftningarna hos mindre barn är det viktigt att alltid förvara järnpreparat utom räckhåll för barn. Järn. Som vegetarian kan man få i sig tillräckligt med järn genom att äta allsidig kost, bland annat gröna grönsaker. b l o d e t 57
Fakta om talassemi sjukdom och behandling
Fakta om talassemi sjukdom och behandling Talassemi Talassemi är en ärftlig kronisk form av blodbrist (anemi). Sjukdomen är ovanlig i Sverige, mellan 40 och 50 personer beräknas ha en svår symtomgivande
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merVärt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1
Värt att veta om din behandling med SPRYCEL (dasatinib) SPRYCEL dasatinib 1 Den här broschyren som du har fått av din läkare/ sjuksköterska är ett tillägg till den muntliga information som du har fått
Läs merBlodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning
Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,
Läs merPatientguide. Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA
Patientguide Viktig information till dig som påbörjar behandling med LEMTRADA Innehållsförteckning 1> Vad är LEMTRADA och hur fungerar det? 3 2> Översikt över behandling med LEMTRADA 4 3> Biverkningar
Läs merPATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME. Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid)
PATIENTINFORMATION FRÅN SANOFI GENZYME Information till dig som blivit ordinerad Aubagio (teriflunomid) 1 Vad är multipel skleros? Denna information är avsedd för dig som har skovvis förlöpande multipel
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merArtärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.
Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats
Läs merBlodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning
Läs merBlod och blodomloppet
Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten
Läs merOrd och fraser som kan vara svåra att förstå
ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos
Läs merLivets celler. Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret
Livets celler Informationspaket för anslutning till Stamcellsregistret Var vänlig, läs noggrant igenom informationen innan du ansluter dig till Stamcellsregistret. Du ansluter dig till registret på webbadressen
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs mervid inflammatorisk tarmsjukdom
BEHANDLING MED ADACOLUMN vid inflammatorisk tarmsjukdom www.adacolumn.net INNEHÅLL Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12 Behandling
Läs mer2015-05-29 Jenny Stenkvist www.smittskyddstockholm.se. Varmt välkomna!
Varmt välkomna! Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person och en myndighet Medarbetare (ca 30 st) - läkare - sköterskor - epidemiologer - jurist - psykolog - socionom - smittspårningsassistenter
Läs merFatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi
Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet
Läs merEn hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck
En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots
Läs merDonation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år
Donation av blodstamceller Informationsbroschyr till donator 18 år Giltigt i 2 år från 2015-04-24 Sida 1 av 6 Bakgrund De blodbildande stamcellerna finns framför allt i benmärgen. En liten mängd cirkulerar
Läs merInformation om hjärtsvikt. QSvikt
Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merBehandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom
Behandling med Adacolumn vid inflammatorisk tarmsjukdom A gentle revolution in IBD therapy innehåll Mag-tarmkanalen...4 Ulcerös kolit...6 Crohns sjukdom...8 Immunförsvaret vid IBD...10 Så fungerar Adacolumn...12
Läs merKontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, 167 14 BROMMA. Tel 08-634 50 00, infoavd@sanofi-aventis.com, www.sanofi-aventis.se
Kontakta din läkare Kontakta genast din läkare om du drabbas av något av nedanstående symtom medan du behandlas med JEVTANA. feber, dvs en kroppstemperatur på 38 C eller högre diarré (t.ex. om du har lös
Läs merTestogel 25 mg, gel i dospåse Testosteron
Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Den innehåller information som är viktig för dig. - Spara denna information, du kan behöva läsa den igen. - Om du har ytterligare
Läs merPATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI
kraft att leva PATIENTINFORMATION OM EPREX OCH CANCERANEMI Till patienten Din doktor har ordinerat Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna information förklarar vad anemi är
Läs merInformation till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)
Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel) Om JEVTANA JEVTANA är ett läkemedel som används för behandling av prostatacancer som har fortskridit efter att du har behandlats med annan
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Spektramox. 500 mg/125 mg filmdragerade tabletter
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Spektramox 500 mg/125 mg filmdragerade tabletter Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel. - Spara denna information, du kan behöva
Läs merBehandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott
Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.
Läs merAkut hjälp vid personskada.
Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten
Läs merDin behandling med XALKORI (crizotinib)
Version 1/2015-11 Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de biverkningar
Läs merLymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson
Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk
Läs merSmärta och inflammation i rörelseapparaten
Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt
Läs merProvtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1
Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1 Kristina Hotakainen, doc, specialistläkare Kl. lärare. Helsingfors Universitet / HUSLAB 2012 Blodprov Vad kan bestämmas i ett blodprov? Ur blodprov bestäms
Läs merBlodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008
Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Alendronat HEXAL Veckotablett 70 mg tabletter Alendronsyra Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna information,
Läs merHögt blodtryck Hypertoni
Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,
Läs merLeflunomide STADA. Version, V1.0
Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade
Läs merMÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3
MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,
Läs merTyp 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?
Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går
Läs merVad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa
Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge
Läs merC Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium
O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av
Läs merPatientinformation. Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom
Patientinformation Behandling av blodbrist vid kronisk njursjukdom Till patienten Du har ordinerats Eprex (epoetin alfa) för behandling av din anemi (blodbrist). Denna informationsbroschyr förklarar vad
Läs merPronaxen 250 mg tabletter OTC. 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pronaxen 250 mg tabletter OTC 25.9.2015, Version 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Pronaxen 250
Läs merNär du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.
När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merBlodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer
Läs merÄr åderförkalkning en TWAR-infektion?
Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)
Läs merFörsökspersonsinformation och Samtycke
Försökspersonsinformation och Samtycke Titel BUP1502: En öppen studie som har för avsikt att bekräfta att farmakokinetiken av plåster innehållandes buprenorfin är liknande hos äldre och yngre personer.
Läs merTerminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012
Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merDiagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin)
EMA/217413/2015 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy (empagliflozin/metformin) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Synjardy som beskriver åtgärder som ska vidtas för att
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Aranesp 25 mikrogram injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Aranesp 40 mikrogram injektionsvätska, lösning i injektionsflaska Aranesp 60 mikrogram injektionsvätska,
Läs merIm. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.
Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.
Läs merDELEGERING AV PROVTAGNING BLOD
2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar
Läs merHematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna
Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna Mycket kan förstås gå fel så att resultatet blir missvisande: Patienten Variation dag till dag Förberedelser Han kanske inte
Läs merJuvenil Dermatomyosit
www.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Juvenil Dermatomyosit 2. DIAGNOS OCH BEHANDLING 2.1 Är sjukdomen annorlunda hos barn jämfört med vuxna? Hos vuxna kan dermatomyosit vara sekundär till cancer.
Läs merAnvändarmanual Blodtrycksmätare
Användarmanual Blodtrycksmätare Tack för att du köpt din blodtrycksmätare hos oss Kära kund Ca. 1 miljon har för högt blodtryck har det någon betydelse? Ca. 50% av befolkningen känner inte till sin blodtrycksnivå
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN TRISENOX 1 mg/ml, koncentrat till injektionsvätska, lösning Arseniktrioxid Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. - Spara denna
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Erbitux 2 mg/ml infusionsvätska, lösning Cetuximab Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. Spara denna information, du kan behöva
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär
Läs merTILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)
TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Emovat salva 0,05% Emovat kräm 0,05% Klobetason Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel. 1* Spara denna information, du kan behöva
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Amoxicillin Sandoz 750 mg dispergerbar tablett Amoxicillin Sandoz 1 g dispergerbar tablett.
Bipacksedel: Information till användaren Amoxicillin Sandoz 750 mg dispergerbar tablett Amoxicillin Sandoz 1 g dispergerbar tablett amoxicillin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda
Läs merJanssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER
Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.
Läs merFör dig som behandlas med Tracleer (bosentan)
För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...
Läs merSammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab)
EMA/775515/2014 Sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx (sekukinumab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Cosentyx som beskriver åtgärder som ska vidtas för att säkerställa
Läs merBIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN. Betnovat 0,1% salva Betnovat 0,1% kräm Betnovat 1 mg/ml kutan emulsion Betnovat 1 mg/ml kutan lösning
BIPACKSEDEL: INFORMATION TILL ANVÄNDAREN Betnovat 0,1% salva Betnovat 0,1% kräm Betnovat 1 mg/ml kutan emulsion Betnovat 1 mg/ml kutan lösning betametason Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merKondition uthållighet
Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,
Läs mers uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi
s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender www.supersankarimunuainen.fi INNEHÅLL: 3. Superhjältenjurens superkrafter 4. Superhjältenjuren 5. Fiende nummer 1: ÖVERVIKT 6. Superhjältenjuren
Läs merBipacksedel: Information till användaren. Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad. Dikväveoxid / Oxygen
Bipacksedel: Information till användaren Latox 50%/ 50%, medicinsk gas, komprimerad Dikväveoxid / Oxygen Läkemedelsverket 2012-12-06 Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar använda detta läkemedel.
Läs merSammanfattning - celler och hud
Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merPatientinformation. Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken.
Patientinformation Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken. OBSERVERA! Det är viktigt att du fullföljer hela den rekommenderade kuren, annars kan svampinfektionen komma
Läs merGranocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Granocyte Version V1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Minskning i varaktigheten av ett minskat antal
Läs merSammanfattning skelettet och muskler
Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.
Läs merRisk Vad är känt Förebyggande möjligheter
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning
Läs merp-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra
Janssen-Cilag AB Box 7073 SE-192 07 Sollentuna Tel 08-626 50 00 Fax 08-626 51 00 www.janssen.se Praktisk guide om Janssens p-piller Cilest, Trinovum och Orthonett Novum samt p-plåstret Evra PHSWE/WHE/0114/0001
Läs merDöpa sig - varför vill man göra det? Dopning handlar om flera olika förbjudna sätt att försöka bli bättre
DOPNING Döpa sig - varför vill man göra det? Dopning handlar om flera olika förbjudna sätt att försöka bli bättre mom någon idrott, euer att med hjälp av olika medel förändra sitt utseende. Anledningarna
Läs merSolidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ
Kyrkomötet Kyrkomötet Motion 2013:47 av Lennart Sacrédeus och Margit Borgström Solidaritet med det ofödda barnets rätt till liv som en egen skyddsvärd individ Förslag till kyrkomötesbeslut Kyrkomötet beslutar
Läs merNU-sjukvården. Efter akut kranskärlssjukdom. Barium.ID: 15671 Rutin. Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4
Publicerat för enhet: Avdelning 43; Avdelning 44 Version: 4 Innehållsansvarig: Marianne Lång, Sjuksköterska, Hjärtmottagning Norra Älvsborgs Länssjukhus (marla2) Giltig från: 2014-10-09 Godkänt av: Margareta
Läs merGynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation
Gynekologisk och allmän hälsodeklaration inför ev. operation 45-årig kvinna Inför tumöroperation Personnummer:......... -... Namn... Adress... Postnummer...Ort... Tel. bost... Tel. arb... Mobil/övrig telefon...
Läs merFakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Läs merFördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.
Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,
Läs merNytt fosterprov utmanar
Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja
Läs merINFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING. Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI
INFORMATION FÖR PATIENTER SOM FÅR XALKORI -BEHANDLING Information om ALK-positiv lungcancer och läkemedelsbehandling med XALKORI 61890_Pfizer_Xalkori_potilaan_opas_A5_swe.indd 1 13.5.2016 13.00 FÖRORD
Läs merBipacksedel: Information till användaren
Bipacksedel: Information till användaren Pregnyl 1 500 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning Pregnyl 5 000 IE pulver och vätska till injektionsvätska, lösning humant koriongonadotropin Läs
Läs merTILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS
TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI
Läs mer31 Panikångest. Fysiologiska reaktioner
31 Panikångest Många unga vuxna psykiskt friska har någon gång haft en panikattack. Det innebär inte att de har ångestsjukdomen panikångest. För cirka 3,5 % av befolkningen kommer ångestattackerna, eller
Läs merGammaglobulin Behandling, nyheter mm. Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales
Gammaglobulin Behandling, nyheter mm Dr. Stephen Jolles, Department of Immunology, University Hospital of Wales Doktor Stephen Jolles, från University of Wales, gav en föreläsning om nyheter inom gammaglobulinbehandling
Läs merCYPRETYL OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
CYPRETYL Datum: 29.6.2015, Version: 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Akne är ett allmänt hudbesvär
Läs merGoda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION
Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?
Läs merStudiehandledning till Medicinsk Grundkurs Urban Gillå. Bonnier Utbildning
Studiehandledning till Medicinsk Grundkurs Urban Gillå. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar åtta studieenheter. Dessa utgår från målet för kursen Medicinsk Grundkurs. Studiehandledningen hjälper
Läs merLänge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden
Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,
Läs merInformation om EREKTIONSPROBLEM
11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att
Läs merBipacksedel: information till användaren
Bipacksedel: information till användaren Buprenorphine G.L. Pharma 2 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 4 mg resoriblett, sublingual Buprenorphine G.L. Pharma 8 mg resoriblett, sublingual
Läs merInstuderingsfrågor Skelettet, med svar
Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra på oss. Förutom emaljen så är ben det hårdaste material vi har i vår kropp. 1. Vad är det skelettet gör? Svar: Skelettet gör så att vi kan stå upp och röra
Läs mer