långsiktighet 20,2% 34,6 m d k r 202,3 m d k r engagerad investerare sprida riskerna kostnadseffektivitet Årsredovisning 2009

Transkript

1 Årsredovisning 2009 engagerad investerare långsiktighet sprida riskerna 34,6 m d k r 20,2% 202,3 m d k r kostnadseffektivitet Resultat Avkastningen blev 20,2 procent VD-ord VD beskriver året som gått Investeringsmodell Vi arbetar långsiktigt och flexibelt

2 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Året i korthet... 1 VD-ord Året som gått... 3 Från fruktan till förhoppning... 4 Första AP-fondens investeringsmodell... 7 Första AP-fondens investeringsmodell... 7 Organisation och personal... 9 Verksamhet och resultat Förvaltningsberättelse Fondkapitalets utveckling Femårsöversikt Totalavkastning Interna förvaltningsmandat Externa förvaltningsmandat Portföljsammansättning Resultaträkning Balansräkning Redovisnings- och värderingsprinciper Noter Styrelsens försäkran Revisionsberättelse Fondstyrningsrapport Rapport om intern kontroll och riskhantering Styrelsen Ledningsgrupp Ersättningar Organisation och personal... 9 Förvaltningsberättelse Not 5 Personalkostnader Alla värden i denna årsredovisning uttrycks i svenska kronor. Miljoner kronor förkortas mkr och miljarder kronor förkortas mdkr. Sifferuppgifter inom parentes avser 2008 om inte annat anges. Underlag till tabeller och diagram är Första AP-fondens egna uppgifter om inte annan källa anges. Innehåll och produktion: Första AP-fonden och Hallvarsson & Halvarsson Formgivning: Hallvarsson & Halvarsson Foto: Magnus Fond Förvaltningsberättelsen (sid 10 33) som är intagen i denna årsredovisning är granskad av fondens revisorer. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning

3 Introduktion Året i korthet 2009 har varit ett tudelat år. I den reala ekonomin är krisen fortfarande allvarlig med hög arbetslöshet och en minskad produktionskapacitet. Året som gått har karaktäriserats av en tydlig optimism på de finansiella marknaderna. Fondens resultat uppgår till 34,6 mdkr vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 20,2 procent. Det är framför allt utvecklingen på världens aktiemarknader som bidragit till avkastningen men även räntemarknaderna uppvisar en hög avkastning. Fonden har under året ökat andelen aktier, främst i Sverige och tillväxtmarknader, vilket har bidragit till det positiva resultatet. Vid utgången av 2009 uppgick fondkapitalet till 202,3 mdkr, en ökning med 30,7 mdkr. Utbetalningarna till pensionssystemet översteg inbetalningarna med 3,9 mdkr. Under 2009 förändrades fondens investeringsmodell och ett större fokus läggs på strategisk allokering. Förändringsarbetet kommer att ge kostnadsbesparingar på över 100 mkr per år vilket får genomslag Avkastning per tillgångsslag 2009, procent¹ -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Fondkapitalet, totalt Aktier Nordamerika, Europa, Stillahavsregionen Aktier Sverige Aktier tillväxtmarknader Räntebärande Alternativa investeringar ¹ Avkastningen på fondkapitalet påverkas också av fondens öppna valutaexponering. Flerårsöversikt i sammandrag Fondkapital vid årets slut, mdkr 202,3 171,6 218,8 207,1 187,3 Nettoflöden, mdkr -3,9 0,9 2,0 1,7 2,9 Resultat, mdkr 34,6-48,0 9,7 18,2 27,6 Totalavkastning före kostnader, % 20,4-21,7 4,8 9,8 17,5 Aktiv avkastning före kostnader¹, % N/A -0,7 0,4 0,6 1,5 Förvaltningskostnadsandel totalt, % 0,16 0,16 0,15 0,15 0,15 Förvaltningskostnadsandel exkl. provisionskostnader, % 0,10 0,09 0,08 0,08 0,08 Aktiv risk, realiserad, % N/A 1,0 0,5 0,6 0,4 Valutaexponering, % 21,6 22,2 19,2 16,2 20,5 Andel aktiv förvaltning², % N/A 97,4 97,5 98,0 94,8 Andel extern förvaltning, % 42,4 39,7 36,0 34,2 37,7 Definitioner återfinns i ordlistan. ¹ Den aktiva avkastningen och risken fram till 2008 avser den marknadsnoterade delen av portföljen. Under 2009 bytte Första AP-fonden investeringsmodell med syfte att skapa högre avkastning genom att öka förvaltningens fokus på strategisk allokering. Förändringen medför att avkastningen i relation till ett i förväg bestämt index är mindre viktig och fonden har därför inte detta som delmål i förvaltningen. Aktiv avkastning och andel aktiv förvaltning redovisas därmed inte. ² Inklusive semiaktiva mandat. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 1

4 Fondkapitalets exponering mot olika regioner per Tillgångsslag Aktier Nordamerika, Europa, Stillahavsregionen Beskrivning Europa: Intern förvaltning, med fokus på stora bolag Nordamerika: Extern förvaltning, två mandat med fokus på småbolag och stora bolag. Stillahavsregionen: Extern förvaltning. Andel av totalportföljen, 2009 Avkastning, % % 14,3 13,7 3,8-39,9 24, Sverige Intern förvaltning, med fokus på stora och medelstora 24,9 50,3 bolag. 14% 34,4-3,8-40, Tillväxtmarknader Extern förvaltning. 8% 62,5 12,5 30,6 61,1-41, Räntebärande Nominellt svenskt Intern förvaltning 10% Nominellt utländskt Intern förvaltning, för alla utländska räntebärande utom utländska kreditobligationer. 15% 4,0 1,3 4,2 8,3 7, Realränteplacering Intern förvaltning. 9% Alternativa investeringar Alternativa investeringar Onoterade tillgångar: fastigheter, riskkapitalfonder, hedgefonder och opportunity-investeringar. 5% 47,6 38,4 18,6-3,5-3, Valutaexponering Valutaexponering Fonden har en öppen valutaexponering motsvarande cirka 22 procent av placeringarnas marknadsvärde. Intern förvaltning. 22% Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 2

5 Introduktion VD-ord Året som gått Fondens resultat 2009 uppgick till 34,6 mdkr. Det motsvarar en avkastning efter kostnader på 20,2 procent, vilken är den högsta avkastning fonden presterat någonsin. Vi har därmed hämtat hem en stor del av den stora värdeminskningen Fondens avkastning överstiger inflationen och inkomstindex under de senaste fem åren men når, trots detta, inte målet om 5,5 procent årlig avkastning efter kostnader över en femårsperiod. Resultatutvecklingen de senaste åren visar på betydelsen av att kapitalförvaltning bygger på långsiktiga bedömningar och dessutom utvärderas på lång sikt. Fonden har under 2009, i linje med den långsiktiga investeringsstrategin, haft högre exponering än tidigare mot tillgångar med högre avkastningspotential. Vi har ökat andelen svenska aktier och ökat andelen aktier i tillväxtmarknader. Dessa portföljförändringar har haft en mycket positiv resultatpåverkan. Grunden för dessa portföljbeslut är vår positiva marknadssyn på kort sikt. På lite längre sikt är vår bedömning däremot inte lika positiv. Vår bedömning är att avkastningen för flertalet tillgångar kommer att understiga de historiska genomsnittsvärdena på grund av att stora delar av ekonomierna i västvärlden förväntas ha en relativt måttligt tillväxt till följd av finanskrisens efterdyningar. Fonden har under året förändrat investeringsmodellen för att bättre kunna kraftsamla kring det gemensamma målet att skapa högre totalavkastning genom ökat fokus på strategisk allokering. Förändringsarbetet har involverat större delen av organisationen och många rutiner och processer har ändrats under året. De viktigaste komponenterna i detta förändringsarbete är dels att bygga en stark allokeringsfunktion genom att flytta fokus från aktiv förvaltning till allokering, dels att reducera komplexiteten och därmed minska kostnaderna. Det är glädjande att konstatera att vi uppnår vårt kostnadsmål med råge. Kostnaderna reduceras med väl över 100 mkr per år genom personalreduktioner, förenklad förvaltning och lägre transaktionskostnader. Detta kommer dock att synas först 2010 då kostnadsminskningarna får fullt genomslag. Utökat administrativt samarbete, till exempel genom gemensamma upphandlingar med Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna kommer att öka vår effektivitet och ytterligare reducera våra kostnader. Debatten kring AP-fonderna har varit livlig under året. Det är naturligt och viktigt att fondernas resultat, kostnadsnivå och struktur debatteras. I detta sammanhang är det angeläget att upprepa att fondernas avkastning i ett längre perspektiv inte är sämre än den för jämförbara internationella pensionsfonder, snarare bättre, enligt regeringens utvärdering. Fonderna är dessutom mer kostnadseffektiva än internationella pensionsfonder av jämförbar storlek. Det uppdrag som fonderna har fått av riksdagen är att leverera högsta möjliga avkastning till en för pensionssystemet låg risk. För att uppnå ett sådant långsiktigt mål krävs att AP-fonderna har medarbetare med hög kompetens samt stabila villkor för verksamheten som både personalen och omvärlden har tilltro till. Det är angeläget att osäkerheten som idag råder kring fondernas verksamhet och organisation skyndsamt elimineras. I annat fall försvåras möjligheten för fonderna att attrahera, utveckla och behålla kvalificerade medarbetare. Detta skulle vara mycket allvarligt för avkastningen i AP-fonderna och därmed för pensionssystemet. Jag förväntar mig att regering och riksdag tar sitt ansvar för fondernas övergripande uppdrag och agerar långsiktigt och tydligt i diskussionerna med ett uttalat syfte att underlätta för fonderna att bedriva en professionell förvaltning till gagn för dagens och morgondagens pensionärer. Under 2010 fortsätter arbetet med att sprida riskerna i portföljen och tillvarata de investeringsmöjligheter som kan uppstå. Det kommer bland annat att ske genom ökade placeringar inom alternativa investeringar. Dessa har ofta ett avkastningmönster som bidrar till att vår avkastning blir jämnare över åren. Inom etik- och miljöområdet höjer vi ambitionsnivån och utökar resurserna. Strategin att tillsammans med Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna gemensamt söka påverka de bolag vi investerat i, snarare än att sälja dessa aktier, har givit positiva resultat. Det är viktigt att utnyttja möjligheten att som aktieägare påverka bolagen. Läs gärna mer om vårt arbete som engagerad ägare på fondens hemsida och i vår ägarrapport. Långsiktighet, engagemang och kostnadseffektivitet är viktiga ledord i vår strävan att skapa god avkastning för dagens och morgondagens pensionärer. Stockholm i februari 2010 Johan Magnusson Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 3

6 Introduktion Från fruktan till förhoppning Nu när 2009 läggs till historien har förhoppningarna kommit tillbaka. En återhämtning på de finansiella marknaderna har skett och de mörkaste profetiorna som fanns vid årets början infriades inte. Marknadsreaktioner Innan aktörerna på de finansiella marknaderna förstod att den nya administrationen under president Obama hade en resolut vilja att ta itu med de akuta problemen inom USA:s banksektor och ekonomi, och att åtgärdena var tillräckliga, rådde en stor riskaversion. Under årets första månader var intrycket att den ekonomiska situationen i världen balanserade på en knivsegg. Aktiemarknaderna fortsatte den kraftiga nedgång som startat hösten Vid månadsskiftet februari/mars kom ett omslag i utvecklingen. Marknadsaktörerna insåg då att de stora globala penning- och finanspolitiska stödinsatserna var tillräckligt stora för att bryta den negativa utvecklingen. Marknaderna började stiga. De samtidiga, ekonomisk-politiska insatser som gjordes i regioner som USA, Euro-området, Kina och Japan måste betecknas som anmärkningsvärda, både till storlek och bredd. Både resurser och en vilja att göra djärva ekonomiska och politiska ingrepp fanns. Marknadsreaktionerna blev därefter. Från bottenläget under första kvartalet 2009 har uppgången på aktiemarknaderna varit spektakulär. Den svenska börsen har stigit 68 procent från botten under första kvartalet vilket betyder att den svenska aktiemarknaden gav en avkastning på drygt 50 procent för hela kalenderåret Ett globalt aktieindex som MSCI-World har från botten gått upp 36 procent. Tillväxtmarknaderna har under en längre tid haft bättre fundamentala förutsättningar avseende både konkurrenskraft och demografi. Därtill har det skuldsättningsproblem som många mogna ekonomier brottats med inte haft samma proportioner i tillväxtekonomierna. Detta var det främsta temat på finansmarknaderna under året och ledde till stora avkastningsskillnader mellan tillväxtekonomiernas och de mogna ekonomiernas aktiemarknader. Avkastningen på Kinas aktiemarknad uppgick till 48 procent och för Brasiliens uppgick den till 107 procent. Aktiemarknadsutveckling MSCI gross Index Nordamerika Europa Tillväxtmarknader Källa: Bloomberg Kreditmarknaderna som stod i krisens centrum återfick en mer normal funktion under året. Kreditspreadar föll och närmade sig sina historiska genomsnitt. Olika marknadsstödjande insatser från centralbankerna var dock en förutsättning för att kreditmarknaderna skulle börja fungera igen. Förbättringarna på kreditmarknaden kom däremot inte mindre företag till del. Kreditåtstramningen är därför fortfarande en realitet för viktiga delar av ekonomin. Realekonomisk nedgång De finansiella marknadernas reaktioner står i klar kontrast till utvecklingen i den reala ekonomin. Världsekonomin har drabbats av en kraftig nedgång under Bruttonationalprodukten har fallit och nedgången är utan motstycke under efterkrigstidens 65 år. Världshandeln har minskat och en kraftig nedgång i global industriproduktion har skett. Den låga efterfrågan ledde till utslagning av produktionskapacitet och att arbetslösheten ökat. Hela branscher, som exempelvis personbilsindustrin, är hotade och tvingas till stora omställningar i verksamheten. Global industriproduktion och världshandel, volym Index Global Industrial Production World trade Källa: Netherlands bureau for economic policy analysis, Index 100 = Samtliga avkastningstal avser MSCI-index omräknade till svenska kronor. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 4

7 Arbetslöshet USA och Euro-området 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Total skuldsättning i procent av BNP 400% 350% 300% 250% 200% 150% 100% 50% 0% EM U USA EMU USA Källa: Reuters Ecowin Källa: Reuters Ecowin Arbetslöshet Sverige 10% 8% 6% 4% 2% 0% Källa: Reuters Ecowin Arbetslöshet Sverige (SCB), säsongsrensad Skulduppbyggnaden och dess konsekvenser Bakom den finansiella kris som lett till en realekonomisk chock ligger en mångårig uppbyggnad av skuldsättning i flera ekonomier. USA är det mest omskrivna fallet men slående likheter finns med utvecklingen i både Japan och flera europeiska länder. De finansiella skulderna i många ekonomier är mellan tre och fyra gånger större än det årliga värdet av bruttonationalprodukten. Vid ett visst läge blir storleken på skulderna i sig själva destabiliserande. Krisförloppet visade hur instabiliteten ger konsekvenser. Orsakerna till att skuldsättningen drivits upp så mycket, under lång tid, är flera. I botten ligger naturligtvis ekonomiska drivkrafter som vinstutsikter, räntor, tillgång till kredit, skatteförhållanden och regelverk. En starkt växande finanssektor har i sig själv varit en drivkraft i och med att finansiell innovation uppfattades som något positivt. Nya finansiella produkter förmedlades vars risker många placerare hade svårt att förstå. De verkliga risker som dessa produkter innehöll blottlades först när krisen var ett faktum. Uppbyggnaden av skulder påverkade också många tillgångsmarknader. Skuldsättningen drev tillgångspriser och de ökande tillgångspriserna möjliggjorde en ökad skuldsättning. Denna symbios blev som tydligast i den amerikanska bostadsmarknaden men liknande effekter kunde avläsas i andra länders fastighetsmarknader och i delar av värdepappersmarknaderna. När kreditgivningen bromsade in föll priserna på tillgångar som legat som säkerhet i banksystemet och solvensen i stora delar av västvärldens finansiella system började ifrågasättas. Det finansiella systemet är numera så sammanvävt och det ömsesidiga beroendet mellan banker och andra finansiella aktörer sådant, att problem som kan synas lokala snabbt fortplantar sig genom systemet. Sårbarheten i det finansiella systemet blev en överraskning för de flesta. Krisen ledde till behovet att på olika sätt stabilisera tillgångsmarknaderna, främst då den stora amerikanska bostadsmarknaden, för att undvika att prisfall underminerade banksystemet än mer. Centralbankerna tvingades genomföra mycket kraftiga penningpolitiska åtgärder i syfte att skapa finansiell stabilitet. Ökad styrning av marknader och reformer En konsekvens av den finansiella krisen är att den ekonomiskpolitiska inblandningen i marknaderna ökar. Det sker dels genom direkta ingrepp i ränte- och valutamarknaderna, dels med förändringar i regelverk och skattevillkor. Centralbankerna har sänkt styrräntorna till en nivå nära noll som en reaktion på krisens allvar. Kina har fortsatt att styra valutakursen för att hålla exporten uppe. Det ger effekter på hela världens produktionsstruktur och efterfrågan eftersom Kina är en stor handelsnation. Den politiska inblandning i ränte- och valutamarknaderna som skett under krisen var säkerligen nödvändig för att återställa ett lugn och undvika en ännu värre ekonomisk utveckling. I dess förlängning uppstår dock problem främst kring frågan hur stimulanserna ska avvecklas. Utredningar pågår för att reformera de finansiella marknadernas funktion. Syftet är att förhindra en upprepning av de senaste årens händelser. Detta torde bland annat kräva en ökning av det egna Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 5

8 kapitalet i banker och i andra finansiella företag. Den finansiella sektorns växande roll i relation till den reala ekonomin och trenden med ökad skuldsättning kan nog inte fortgå. Krisen torde leda både till mer reglering, bättre kapitalisering av det finansiella systemet och tydligare krav på ägaransvar i företag som har en systemkritisk storlek. Skuldsanering är att vänta Den skuldsanering som hushåll och företag i de flesta västliga ekonomier har inlett, har hittills motverkats av snabbt stigande budgetunderskott och statlig skuldsättning. Statsskulden i många västländer ökar med en alarmerande hastighet. Liksom den realekonomiska nedgången saknar skuldökningen motstycke i fredstid. Efter en finansiell kris, som den vi just passerat, visar historien att en längre tid av skuldsanering och konsolidering brukar inträda. Den verkliga prövningen kommer att uppstå om också den offentliga sektorn börjar spara samtidigt som delar av den privata sektorn försöker minska sina skuldbördor. Både penning- och finanspolitiken i västvärlden har svåra avvägningsproblem. Statsfinanserna behöver gradvis återföras till bättre balans och den penningpolitiska stimulansen med rekordlåga räntor behöver avvecklas. Hur allt detta kommer att påverka efterfrågan och tillväxt debatteras livligt. Förutsättningarna ser besvärliga ut eftersom så stora delar av världsekonomin är påverkade. Risker för ny instabilitet och oro finns. Men än så länge kan vi, trots nämnda problem, konstatera att marknaderna förflyttat sig från fruktan till förhoppning under Våra egna slutsatser Första AP-fondens uppdrag i pensionssystemet är att investera kapitalet så att en hög avkastning uppnås till låg risk. På så sätt bidrar fonden till stabiliteten i pensionssystemet. Fullgörandet av uppgiften försvåras om tillgångsmarknaderna som fonden normalt investerar i kännetecknas av kraftiga rörelser. De senaste trettio åren har de finansmarknader som fonden agerar på vuxit och förändrats. Kriser och turbulens har varit ett återkommande inslag på marknaderna. Den senaste krisen är den största och allvarligaste. Det är troligt att de finansiella marknaderna även i framtiden kommer att drabbas av återkommande kraftig turbulens. Fonden måste därför ha en förvaltning och en tillgångsportfölj som överlever i en sådan instabil miljö. Det är en grannlaga uppgift. Förändringen av fondens investeringsmodell som gjordes under 2009, är ett försök att ta sig an dessa utmaningar. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 6

9 Första AP-fondens investeringsmodell Första AP-fondens investeringsmodell Under år 2009 bytte Första AP-fonden investeringsmodell. Sammansättningen av tillgångar, det vill säga kapitalallokeringen, är den viktigaste faktorn för att förklara avkastning på kapital. Fonden har därför ökat fokus på arbetet med att fördela fondkapitalet mellan olika tillgångar. Viktigt är också att placera i tillgångar som medför att fondens avkastning kan bli jämnare över åren. De senaste årens utveckling på de finansiella marknaderna visar att det är viktigt för en investerare att balansera den långsiktiga inriktningen med en flexibel investeringsorganisation. Avkastningen kommer med stor sannolikhet att fortsätta variera kraftigt mellan åren och mellan olika tillgångar. Marknaderna kan inte förväntas vara väl fungerande vid alla tillfällen. Riskpremierna kommer att variera över tiden och förvaltares risktagande kommer därför inte att ge en positiv avkastning vid alla tillfällen. Likviditeten på marknader kan dessutom försvinna mycket snabbt vilket i sin tur får stora konsekvenser för riskspridningen. För att möta denna utveckling måste Första AP-fondens förvaltning vara långsiktigt inriktad men också flexibel och föränderlig. Fondens ändrade investeringsmodell innebär att vi har en organisation som kan möta marknadernas föränderlighet utan att det långsiktiga perspektivet för fonden förloras. De metoder och processer som fonden använder anpassas till marknadens funktionssätt och behovet av långsiktig inriktning. Ledorden för fondens investeringsmodell är långsiktighet, flexibilitet, engagemang och kostnadseffektivitet. Uppdraget i pensionssystemet En viktig utgångspunkt för investeringsmodellen är fondens uppdrag i pensionssystemet. Vad uppdraget innebär för fondens kapitalförvaltning har studerats i en ALM-relaterad analys. Långsiktigt behöver den genomsnittliga årliga avkastningen vara minst 5,5 procent efter kostnader för att balanseringar i pensionssystemet ska bli så få som möjligt. Det är därför som Första AP-fonden valt detta mål för fondens förvaltning. Utvärdering av avkastningsmålet görs över rullande femårsperioder. Målportföljen visar fondens inriktning Beslutsfattandet har under 2009 förändrats så att hela investeringsorganisationen fått ett större ansvar för portföljens strategiska inriktning. Strategin utformas och beslutas i fondens strategikommitté med representanter från fondens placeringsenheter. Centralt i investeringsmodellen är den målportfölj som beslutas årligen eller oftare vid behov. Målportföljen visar fondens inriktning för risktagande och förvaltning och indikerar lämplig tillgångsfördelning inom 12 till 18 månader. Här bestäms alltså hur fördelningen mellan aktier, obligationer och alternativa investeringar ska se ut i fondens placeringar framöver. Fondens valutaexponering bestäms också i målportföljen. Styrelsen godkänner de strategiska intentionerna genom att besluta om ett riskmandat som ger möjlighet att förändra den faktiska portföljen så att den överensstämmer med målportföljen. Till målportföljen hör också en plan som visar hur och i vilken takt den nuvarande placeringsportföljen ska förändras för att fonden ska nå den beslutade målportföljen. Tillgångsfördelningen i målportföljen anges som intervall för varje tillgång. Syftet med intervallen är att ge utrymme för en gradvis, flexibel anpassning mot målen. Intervallen ger därmed de yttre ramarna för hur långt en strategi kan dras eller tillåtas avvika från huvudspåret. Så tas målportföljen fram För att få fram en målportfölj arbetar fonden igenom ett antal olika scenarier och analyser. Scenarierna tas fram och diskuteras i fondens strategikommitté. Kommittén samlar regelbundet upp information och bedömningar som utgör ingångsdata för analyser av befintliga och nya strategier. I detta arbete är samspelet mellan de olika placeringsenheterna med deras erfarenheter och kunskaper inom respektive område av stor vikt. Scenarierna som analyseras kommer att påverka tillgångsmarknaderna på olika sätt och för att kunna väva samman detta till en helhetsbild krävs att fonden utnyttjar både de interna och externa resurserna optimalt. Analyserna hanterar flera olika tidshorisonter. När utvecklingen i pensionssystemet studeras är tidshorisonten längre än 40 år. Dessutom används en konjunkturcyklisk tidshorisont på fem år. Inom denna horisont görs bedömningar om var ekonomin kan antas befinna sig i ett cykliskt perspektiv och i vilken mån värderingen av marknaderna kan antas återgå till historiska genomsnitt. Samtliga tillgångar analyseras i detta perspektiv och kalkyler avseende tillgångarnas avkastningspotential görs regelbundet. Även kortare tidshorisonter används för att bedöma marknadsutveckling och marknadsvärdering. Tänkbara scenarier vägs ihop i analysen till den allokering som fonden önskar ha på 12 till 18 månaders sikt. Målportföljen anger vad fonden anser vara troliga och meningsfulla förändringar i den faktiska portföljen och är på så sätt ett operationellt uttryck för en längre plan. Målportföljen är därmed en framåtblickande, önskad portfölj som anger i vilken riktning de existerande tillgångarna ska omfördelas Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 7

10 under det kommande året. Strategikommittén utvecklar handlingsplaner som ska styra fondens portfölj mot målportföljen med hänsyn tagen till marknadsutvecklingen och andra förhållanden. Målportföljen ses över minst en gång per år. Fondens allokeringsenhet ansvarar för att sådana förändringar förbereds och genomförs. Inriktningen mot absolut avkastning och absolut risk ställer också andra och högre krav på riskhanteringsprocessen. Ett proaktivt arbetssätt är viktigt. Riskhanteringsprocessen kommer att innehålla mer kvalitativa bedömningar än tidigare och göras utifrån några olika ansatser. Fondens resultat kommer att utvärderas med hjälp av olika statistiska metoder och jämföras med andra möjliga investeringsalternativ. Dessutom kommer resultatet att jämföras med andra likartade fonder runt om i världen. Närmare information om riskhanteringsprocessen återfinns i rapporten om intern kontroll. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 8

11 Organisation och personal Organisation och personal Ny investeringsmodell Första AP-fondens beslut i februari 2009 att ändra investeringsmodell innebar ökat fokus på strategisk allokering och därmed en minskad aktivitet för fondens enheter som dittills bedrivit aktiv förvaltning. Affärsbeslutet medförde att arbetsbrist uppstod, något som påverkade samtliga delar av organisationen. Totalt omfattades drygt tjugo tjänster av den uppkomna arbetsbristen och alla berörda erbjöds outplacementstöd och coachinghjälp för att hitta ett nytt arbete. En kunskapsintensiv organisation Fonden har valt att hantera en stor del av kapitalförvaltningen internt. Fondens medarbetare sköter såväl den strategiska som den taktiska tillgångsallokeringen, förvaltningen av svenska och europeiska aktier, valutaförvaltningen samt större delen av ränteförvaltningen. Inom övriga förvaltningsområden anlitas externa förvaltare. Affärsstödjande verksamhet hanteras till stor del internt. En hög andel intern förvaltning kräver en hög utbildningsnivå på fondens medarbetare. Mer än fyra femtedelar av fondens anställda har akademisk examen, främst inom ekonomi och teknik/matematik. Uttagna föräldradagar i fonden var under 2009 totalt 422 arbetsdagar fördelat på fem anställda. Dessa fem manliga medarbetare har tagit ut drygt fyra månaders föräldraledighet i genomsnitt. Sjukfrånvaron i Första AP-fonden är fortsatt låg och sjuktalet ligger under en procent. Ingen av fondens medarbetare har haft en sjukfrånvaro som överstiger 60 dagar. Antal medarbetare fördelade per funktion Organisationsschema Allokering IT Kommunikation & Ägarstyrning HR Aktieförvaltning Juridik VD Affärsstöd Compliance Officer Finansadministration Ränte- & Valutaförvaltning Middle office Externförvaltning Ersättningar I samband med att investeringsmodellen ändrades omarbetades även fondens ersättningssystem. Det skedde utifrån två utgångspunkter. För det första skulle systemet för rörliga ersättningar vara konsistent med investeringsmodellen. För det andra skulle systemet uppfylla Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i APfonderna som regeringen beslutade den 20 april Beslut om ersättningssystem och program för rörliga löner fattas av Första AP-fondens styrelse. Programmet för 2009 är publicerat på fondens hemsida Programmet kommer att utvärderas årligen. Den rörliga ersättningen bestäms i programmet av totalavkastning efter kostnader både i ett femårs- och ettårsperspektiv. Avkastningens storlek sätts också i relation till avkastningen hos Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna. Skulle den totala avkastningen för Första AP-fonden vara negativ utbetalas ingen rörlig ersättning. För information om utbetalade ersättningar under 2009, se not 5. Det rörliga ersättningssystemet för 2009 betonade helheten och det gemensamma. Potentialen i programmet var därför att alla deltagare skulle få samma utfall ett visst antal månadslöner mellan noll och maximalt två. Fondens ledningsgrupp, inklusive VD, och compliance officer/- risk manager omfattas inte av programmet för rörlig ersättning Placeringar Affärsstöd Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 9

12 Verksamhet och resultat 2009 Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Första AP-fonden avger härmed sin förvaltningsberättelse för Ny investeringsmodell Tidigt under 2009 förändrade fonden sin investeringsmodell. Den nya modellen ger fonden större möjligheter att kraftsamla och fokusera på målet att skapa en hög totalavkastning. I samband med detta har en översyn gjorts av hela fondens operativa verksamhet. Genom att flytta resurser från aktiv förvaltning har fonden kunnat bygga en starkare organisation med ökat fokus på absolut avkastning och allokering. Förändringsarbetet har involverat större delen av organisationen eftersom många rutiner och processer har ändrats. En viktig utgångspunkt för fondens verksamhet och investeringsmodell är fondens uppdrag i pensionssystemet. Långsiktigt behöver den genomsnittliga avkastningen vara minst 5,5 procent per år, efter kostnader. Första AP-fonden har därför valt som mål för förvaltningen att över rullande femårsperioder uppnå 5,5 procents avkastning efter kostnader. Styrelsen delegerar ett riskmandat till VD som i sin tur kan delegera detta vidare i organisationen. Strategiska beslut fattas i en strategikommitté med representanter för samtliga placeringsenheter. Inriktningen mot absolut avkastning och absolut risk ställer andra och större krav på riskhanteringsprocessen. Utöver kontrollen om fonden nått det långsiktiga avkastningsmålet kommer riskhanteringsprocessen att innehålla mer kvalitativa bedömningar än tidigare. Kostnadseffektivitet Första AP-fonden har som mål att bedriva en så kostnadseffektiv förvaltning som möjligt. De förändringar som genomförts i förvaltningen under 2009 kommer att minska förvaltningskostnader och transaktionskostnader med drygt 100 mkr på årsbasis. Därtill kommer att kostnaderna för fondens informationssystem reduceras med 40 procent. Besparingseffekterna uppstår framförallt år 2010 men har också till viss del slagit igenom under år Fonden kommer även fortsättningsvis att aktivt arbeta med andra möjligheter till effektiviseringsåtgärder i förvaltningen. Som ett led i strävan att bedriva en effektiv förvaltning har Första till Fjärde AP-fonderna ett väl etablerat samarbete i en rad frågor där fondernas oberoende och inbördes konkurrens inte kan ifrågasättas. Exempel på samarbetsområden är fondernas arbete inom miljö och etik inom det gemensamma Etikrådet, skattefrågor, redovisningsoch värderingsfrågor, gemensamma juridiska frågor, gemensam röstningsplattform, etc. Dessutom finns ett löpande erfarenhets- och kompetensutbyte särskilt mellan fondernas administrativa funktioner. Första till Fjärde AP-fonderna genomför tillsammans ett arbete för att utvärdera eventuellt ytterligare samarbeten inom administrativa funktioner och därmed möjlighet till kostnadsbesparingar. Externa konsulter är behjälpliga i dessa utvärderingar. Bedömningen är att den ytterligare besparingspotential som finns är begränsad i jämförelse med redan initierade besparingar. Ersättningar till fondens anställda Första AP-fondens styrelse har beslutat om en policy för ersättning till ledande befattningshavare inom fonden. Policyn finns publicerad på fondens hemsida I samband med att investeringsmodellen ändrades omarbetades även fondens ersättningssystem. Det skedde utifrån två utgångspunkter. För det första skulle systemet för rörliga ersättningar vara konsistent med investeringsmodellen. För det andra skulle systemet uppfylla Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna som regeringen beslutade den 20 april 2009 (regeringens riktlinjer). Programmet för 2009 är publicerat på fondens hemsida Styrelsen beslutar årligen om utformning av programmet för det kommande året. I analogi med investeringsmodellen betonades helheten och det gemensamma i det rörliga ersättningssystemet. Programmet har utformats för att i första hand stimulera engagemang och delaktighet, där alla medarbetare förväntas bidra till helheten. Potentialen är därför densamma för alla deltagare ett visst antal månadslöner. Varken fondens ledningsgrupp, VD eller compliance officer/risk manager omfattas av programmet för rörlig ersättning. För alla övriga medarbetare var potentialen för rörlig ersättning maximalt två månadslöner. Den rörliga ersättningen bestäms i programmet av den totala avkastningen efter kostnader på kort och lång sikt. Även avkastning i relation till Andra, Tredje och Fjärde AP-fondernas avkastning påverkade utfallet. I det fall den totala avkastningen för Första AP-fonden skulle vara negativ utbetalas ingen rörlig ersättning. För information om utbetalade ersättningar under 2009 se not 5. Första AP-fondens ersättningspolicy är i linje med regeringens riktlinjer. Det förekommer dock att tidigare ingångna anställningsavtal har en uppsägningstid som överstiger sex månader. Styrelsen har beslutat att dessa avtal inte ska omförhandlas då det skulle innebära ökade kostnader för fonden utan att några väsentliga förbättringar i avtalen uppnås. Utbetalade ersättningar för 2009 är i överensstämmelse med fondens ersättningspolicy, såväl den löne- Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 10

13 policy som gällde vid årets början som den ersättningspolicy som beslutades under året. Andra intäkter Första AP-fonden deltar i ett antal grupptalansprocesser så kallade class actions mot nordamerikanska bolag som fonden äger aktier i. Denna verksamhet har inbringat över 53 mkr sedan verksamheten påbörjades 2006 varav 40 mkr under Ökad satsning inom etik- och miljöområdet Fonden har under året höjt ambitionsnivån inom etik- och miljöområdet. Det innebär bland annat ökade resurser till analys av bolag ur ett hållbarhetsperspektiv. Därutöver har fonden beslutat att, som enda svenska pensionsfond, delta i Mercers Innovative Climate Change project. Syftet med projektet är att, tillsammans med ett stort antal internationella pensionsfonder, ledande klimatforskare och Mercer analysera hur olika scenarier på klimatutveckling kan komma att påverka fondens långsiktiga avkastning och därmed kunna anpassa portföljsammansättningen därefter. Huvudslutsatserna i analysen kommer att publiceras i en rapport i september Fonden är också, tillsammans med tolv andra svenska institutionella investerare, initiativtagare till projektet Hållbart värdeskapande vars syfte är att påverka svenska börsnoterade bolag till ett ansvarsfullt och långsiktigt hållbart värdeskapande. Fonden har inom ramen för Etikrådets arbete fortsatt föra dialog med bolag som brutit mot internationella konventioner och flera dialoger har fått önskad effekt. Första till Fjärde AP-fonderna beslutade också under 2009 att öka Etikrådets resurser genom att anställa en generalsekreterare som börjar i mars En engagerad ägares arbete med bolagsstyrning Första AP-fonden publicerade (på hemsidan sin första ägarstyrningsrapport under I den rapporteras hur fonden ser på de tre frågor som brukar betecknas ESG-frågor miljöfrågor (E), sociala frågor (S) och bolagsstyrning (G). I rapporten diskuteras exempelvis mångfald i styrelserna, bolagsstyrning i Sverige respektive USA, fondens engagemang i FN:s Principles for Responsible Investments (UN PRI) och mycket mer. I enlighet med de krav som ställs i Lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) (2000:192) fastställer Första AP-fondens styrelse årligen en ägarpolicy. I december beslutade styrelsen om vissa förändringar i ägarpolicyn. Den nu gällande ägarpolicyn finns publicerad på fondens hemsida Ägarpolicyn består av sju principer för bolagsstyrning och regler för miljöfrågor och sociala frågor. Grunderna i varje princip gäller för såväl svenska som utländska bolag. Dessutom finns till varje princip särskilda krav som fonden ställer på svenska bolag i kraft av att vara en av de större ägarna. Under 2009 har Första AP-fonden deltagit på 34 svenska bolagsstämmor, varav 30 var årsstämmor och fyra var extra stämmor. Eftersom varje bolag har unika förutsättningar lägger fonden ner ett stort arbete på att förstå bolagens olika behov. Ofta sker detta i dialog med bolagets styrelse och i samarbete med bolagets andra större ägare. Utifrån varje bolags unika förutsättningar och ägarpolicyns riktlinjer tar fonden därefter ställning till alla de frågor som enligt kallelsen kommer att behandlas vid stämman. Fonden var också representerad i Lundin Petroleums valberedning inför stämman i maj Valberedningen värvade en ny styrelseledamot som tillför styrelsen gedigna kunskaper om miljöfrågor och sociala frågor vilket är mycket viktigt i ett bolag som Lundin Petroleum. Fonden har också aktivt deltagit i arbetet med att utveckla bolagsstyrningen såväl i Sverige som internationellt. Fonden deltog exempelvis i arbetet med att förändra Koden för svensk bolagsstyrning hösten 2009 och i arbetet med att förändra budpliktsreglerna i Sverige. Medarbetare på fonden är också ledamot i ICGN:s Shareholder Rights Committee, ordförande i Institutionella ägares förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden och från och med 1 januari 2010 ledamot i Aktiemarknadsnämnden. Den globala finanskrisen under hösten 2008 och våren 2009 satte tydliga spår i bolagsstämmosäsongen Många bolag fann anledning att be ägarna att skjuta till kapital genom nyemissioner. I sådana lägen måste alltid en avvägning göras så att det långsiktiga värdet på fondens tillgångar blir så stort som möjlig. Fonden har valt att bidra med kapital i de flesta genomförda nyemissionerna eftersom vi ansett att bolagen skulle klara sig bättre genom krisen med starkare balansräkningar. När regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna som dessutom behandlade fondernas agerande i bolagsstyrningsfrågor beslutades i slutet av 2009 års stämmosäsong konstaterades att dessa inte var, i alla delar, förenliga med fondens ägarpolicy. Första AP-fonden avstod därför i avvaktan på en översyn av ägarpolicyn från att rösta i ersättningsfrågor där förslaget uppfyllde fondens ägarpolicy men inte regeringens riktlinjer. Detta gällde både svenska och utländska bolag. Ett pilotprojekt angående röstning på utländska bolagsstämmor genomfördes 2009 tillsammans med Andra, Tredje och Fjärde APfonderna. Inom ramen för pilotprojektet deltog fonden på 279 bolagsstämmor i tio olika länder och röstade i enlighet med fondens ägarpolicy. Under hösten genomfördes en upphandling för att utöka fondens globala röstningsverksamhet kommande år. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 11

14 Verksamhet och resultat 2009 Fondkapitalets utveckling Fondkapitalet uppgick till mkr ( ) per den sista december Det är en ökning med mkr under Ökningen av fondkapitalet förklaras av årets positiva resultat på mkr ( ) och ett kapitalflöde netto inom pensionssystemet på mkr (831). Rörelsens resultat Resultatet för 2009 uppgår till mkr ( ), varav realiserade och orealiserade värdeförändringar utgjorde mkr ( ). Fondens tillgångar är till största del marknadsnoterade och handlas på likvida marknader med bra prisbild. För omkring 8,1 procent av fondens tillgångar (varav 5,1 procent är onoterade tillgångar) fanns det per sista december inga noterade priser. Vid värdering av dessa innehav användes i stället andra värderingsmetoder i enlighet med AP-fondernas gemensamma redovisnings- och värderingsprinciper för att uppskatta ett för tidpunkten verkligt värde. För noterade aktier uppgick den orealiserade och realiserade resultateffekten för året till mkr ( ). Nettoresultatet för onoterade aktier uppgick till totalt -521 mkr (-1 331). Av dessa resultat utgörs merparten av orealiserade värdeförändringar. Nettoresultatet för räntebärande tillgångar uppgick till mkr (937). Placeringar i derivat gav upphov till 686 mkr (282) i realiserade och orealiserade värdeförändringar. Den realiserade och orealiserade valutaeffekten, ett resultat av fondens beslut att ha en valutaexponering, var mkr (10 513). Direktavkastningen i form av räntenetto och utdelningar uppgick för året till mkr (8 761). Rörelsens intäkter belastades dessutom med provisionskostnader avseende externa fasta förvaltararvoden samt depåbankskostnader. Dessa kostnader uppgick under 2009 till -112 mkr (-139). Resultatet för 2008 belastades med en reservering motsvarande 35,5 MUSD avseende en befarade kreditförlust i kontantsäkerhetsprogrammet för värdepapperslån. Reserveringen ligger kvar under Fonden har under året anlitat extern expertis och juristhjälp för att utreda ansvaret för förlusten. Ärendet är ännu inte avslutat. Någon anledning till ytterligare reservering finns ej. på 0,10 procent (0,09). Om hänsyn även tas till provisionskostnader uppgår fondens kostnadsnivå till 0,16 procent (0,16). Marknadsvärden Marknadsvärden och övriga värden i förvaltningsberättelsen är baserade på intern portföljredovisning och innehåller därmed upplupna poster samt nettning av tillgångar och skulder. Värdena i förvaltningsberättelsen är därför inte direkt avstämbara med poster i balans- och resultaträkningar. Fondkapital, mkr Ingående fondkapital Nettobetalningar pensioner från FK¹ Överfört från avvecklingsfonden/särskild förvaltning Periodens resultat Utgående fondkapital ¹ För detaljer se not 15 Fondkapitalutveckling Mdkr Räntebärande Alternativa investeringar Aktier 0 Rörelsens kostnader Rörelsens kostnader uppgick till -191 mkr (-180). I dessa kostnader ingår kostnader för personalavveckling på 36,4 mkr (varav avgångsvederlag 20 mkr) inklusive sociala kostnader. Mätt i förhållande till placeringarnas genomsnittliga värde motsvarar detta en kostnadsnivå Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 12

15 Rörelsens kostnader som andel av genomsnittligt förvaltat kapital Resultat och nettoflöde 0,08% 0,07% 0,06% 0,05% 0,04% 0,03% 0,02% 0,01% 0,00% Personalkostnader Övriga admin.kostnader Provisionskostnader Mdkr Resultat Nettoflöde Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 13

16 Verksamhet och resultat 2009 Femårsöversikt Resultat och inflöden, mdkr Fondkapital 31/12 202,3 171,6 218,8 207,1 187,3 Nettoflöden från pensionssystemet -3,9 0,9 2,0 1,7 2,9 Årets resultat 34,6-48,0 9,7 18,2 27,6 Annualiserat Ackumulerat Avkastning och kostnader totalportföljen, % Avkastning före kostnader 20,4-21,7 4,8 9,8 17,5 Rörelsekostnader, % av förvaltat kapital 0,10 0,09 0,08 0,08 0,08 Provisionskostnader, % av förvaltat kapital 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 Rörelsekostnader och provisionskostnader 0,16 0,16 0,15 0,15 0,15 Avkastning efter kostnader 20,2-21,9 4,6 9,6 17,4 Inflation 0,9 0,9 3,5 1,6 0,8 Real avkastning efter kostnader 19,3-22,8 1,1 8,0 16,6 Avkastning och kostnader totalportföljen, mdkr Avkastning före kostnader 34,9-47,7 10,0 18,5 27,8 Rörelsens kostnader, mdkr av förvaltat kapital 0,3 0,2 0,2 0,2 0,1 Avkastning efter kostnader 34,6-48,0 9,7 18,2 27,6 Avkastning och risk marknadsnoterad portfölj Avkastning, % Portfölj 21,4-22,4 4,4 9,2 17,0 4,7 25,6 Index N/A -21,7 4,0 8,6 15,5 N/A N/A Aktiv N/A -0,7 0,4 0,6 1,5 N/A N/A Risk (standardavvikelse i årstakt), % Portfölj 10,5 17,7 7,9 6,8 4,9 9,9 Index N/A 17,6 7,6 6,6 4,7 N/A Aktiv N/A 1,0 0,5 0,6 0,4 N/A Exponering, % Aktier 58,6 54,6 59,2 59,8 58,6 Räntebärande tillgångar 34,7 40,1 39,2 37,8 34,3 Alternativa investeringar 5,1 5,5 2,9 2,5 2,3 Valuta 21,6 22,2 18,2 16,0 20,0 Extern förvaltning Andel av totalportföljen per 31/12, % 42,4 39,7 36,0 34,2 37,7 Portföljsammansättning 31/12 i mdkr 202,3 171,6 218,8 207,1 187,3 varav Svenska aktier 27,9 18,0 27,8 26,6 23,4 Utländska aktier 89,6 71,6 98,4 91,9 87,0 Nominella räntebärande tillgångar, Sverige 19,7 22,8 19,1 21,9 16,4 Nominella räntebärande tillgångar, utländska 29,8 26,2 44,6 42,7 43,6 Reala räntebärande värdepapper 18,9 18,1 21,0 16,9 14,6 Alternativa investeringar 10,3 9,3 6,4 5,2 4,3 Antal anställda 31/ Under 2009 bytte Första AP-fonden investeringsmodell med syfte att öka förvaltningens fokus på strategisk allokering. Förändringen medför att avkastningen i relation till ett i förväg bestämt index är mindre viktig och fonden har därför inte detta som delmål i förvaltningen. Aktiv avkastning och andel aktiv förvaltning redovisas därmed inte. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 14

17 Verksamhet och resultat 2009 Totalavkastning Första AP-Fonden redovisar ett positivt resultat för Resultatet uppgick till 34,9 mdkr före provisions- och rörelsekostnader. Portföljens totalavkastning uppgick till 20,4 procent före kostnader och 20,2 procent efter kostnader. Av den totala portföljen är 94,9 procent placerade i marknadsnoterade tillgångar. Resterande 5,1 procent utgörs av alternativa investeringar. Den marknadsnoterade delen avkastade 21,4 procent före kostnader under 2009, och för alternativa investeringar uppgick avkastningen till -3,4 procent före kostnader för samma period. Aktier Fondens aktieportfölj hade en avkastning på 33,5 procent för Det innebar ett resultat på 30,4 mdkr. Den höga avkastningen förklaras av den kraftiga uppgången på aktiemarknaderna under året. Räntebärande placeringar De räntebärande placeringarna avkastade 7,6 procent, motsvarande 5,9 mdkr före kostnader Avkastningen beror till största del på en relativt stor andel kreditobligationer och realränteobligationer. Valuta Per sista december 2009 uppgick valutaexponeringen till 21,6 procent. Valutaexponeringen bidrog negativt till resultatet till följd av den svenska kronans förstärkning. Alternativa investeringar Alternativa investeringar är placeringar i onoterade tillgångar, placeringar i fastigheter, riskkapitalfonder, hedgefonder och del av innehav i onoterade fastighetsaktier och riskkapitalfonder. Tillgångsslaget bidrog negativt till fondens totalavkastning med en avkastning på -3,4 procent, -0,3 mdkr, för Resultatet uppkommer till följd av nedvärdering av fastighetsportföljen samt valutaeffekter. Flerårsöversikt Fondkapitalet uppgick per sista december 2009 till 202,3 mdkr. Vid årsskiftet 2000/2001 tilldelades fonden 134,0 mdkr. Nettotillskotten under perioden uppgick till 17,0 mdkr. Det ger ett sammanlagt tillskott av kapital på 151,0 mdkr. Under den senaste femårsperioden, har fondens placeringar i genomsnitt avkastat 4,8 procent årligen, efter kostnader. Trots årets positiva resultat uppnår vi inte vårt uppsatta mål om 5,5 procent genomsnittlig årlig avkastning. Sedan start 2001 fram till årsskiftet 2009 uppgår den genomsnittliga avkastningen till 3,2 procent per år, efter kostnader. Det ackumulerade resultat uppgick till 51,3 mdkr. Resultat 2009¹ Bidrag, mdkr Portföljavkastning, %-enheter Svenska aktier 9,5 50,3 Aktier Europa, Nordamerika och Stillahavsområdet 14,5 24,1 Aktier tillväxtmarknader 6,4 61,1 Räntebärande tillgångar 5,9 7,6 Kassa och valuta -1,2-1,0 Totalt noterade tillgångar Alternativa investeringar -0,3-3,4 Total 34,9 20,4 ¹ Före kostnader. opportunity investeringar. Fondens placeringar består till största Portföljavkastning procent¹ Årlig avkastning Svenska aktier 50,3-40,0-3,8 24,9 34,4 7,8 Aktier Europa, Nordamerika och Stillahavsområdet 2 24,1-39,9 3,8 13,7 14,3 0,2 Aktier tillväxtmarknader 61,1-41,5 30,6 12,5 62,5 17,6 Totalt aktier 33,5-40,1 4,7 16,1 22,1 3,5 Räntebärande tillgångar 2 7,6 8,3 4,2 1,3 4,0 5,0 Totalt noterade placeringar 21,4-22,4 4,4 9,2 17,0 4,7 Alternativa investeringar -3,4-3,5 18,6 38,4 47,6 17,7 Totalavkastning¹ 20,4-21,7 4,8 9,8 17,5 4,9 ¹ Före kostnader. 2 Valutasäkrad avkastning före kostnader. Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 15

18 Avkastning per tillgångsslag, % 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% -10% Fondkapitalet totalt¹ Aktier Nordamerika, Europa, Stillahavsregionen Aktier Sverige Aktier tillväxtmarknader Räntebärande Alternativa investeringar ¹ Valutasäkrad avkastning med undantag för aktier på tillväxtmarknader där avkastningen på grund av bristande säkringsmöjligheter redovisas utan valutasäkring. Genomsnittlig årlig avkastning per tillgångsslag % 15% 10% 5% 0% Fondkapitalet totalt¹ Aktier Nordamerika, Europa, Stillahavsregionen Aktier Sverige Aktier tillväxtmarknader Räntebärande Alternativa investeringar ¹ Valutasäkrad avkastning med undantag för aktier på tillväxtmarknader där avkastningen på grund av bristande säkringsmöjligheter redovisas utan valutasäkring. Totalavkastning % 20% 15% 10% 5% 0% -5% -10% -15% -20% -25% Total avkastning Genomsnittlig årlig avkastning efter kostnader Beräknat långsiktigt avkastningskrav Fondkapitalets utveckling sedan 2001 Mdkr Ingående fondkapital 2001 Nettoflöden Totalt resultat efter kostnader Utgående fondkapital ,3 202,3 Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 16

19 Verksamhet och resultat 2009 Interna förvaltningsmandat Fondens interna förvaltning är uppdelad på tre olika placeringsenheter: allokering, aktieförvaltning, ränte- och valutaförvaltning. Placeringar görs i svenska och utländska marknadsnoterade tillgångar. Per sista december 2009 uppgick den interna förvaltningen till 114,5 mdkr, vilket motsvarar 56,6 procent av det totala fondkapitalet. Allokering Allokeringsenheten ansvarar för den övergripande portföljstyrningen. Allokeringen av kapital görs genom mandat från fondens strategikommitté. Inom mandaten finns rörelsefrihet som möjliggör taktiska överväganden vid implementering av allokeringsbeslut. Enheten förbereder och driver också frågor och utredningar som leder till strategiska förändringar av portföljen. Under året har aktieandelen i portföljen ökat med tyngdpunkt på större exponering i Sverige och tillväxtmarknader. Valutaexponeringen har setts över med en förändrad styrning. Aktier Den interna aktieförvaltningen är uppdelad i två portföljer, förvaltning av svenska aktier och förvaltning av europeiska aktier. Förändringen i fondens nya investeringsmodell innebär bland annat mer koncentrerade aktieportföljer med ett lägre antal innehav samt en längre investeringshorisont. Portföljerna är i huvudsak inriktade på större och medelstora bolag. Per sista december 2009 uppgick den svenska aktieportföljen till 27,9 mdkr, en ökning med 10 mdkr jämfört med föregående år. Sverigeportföljens avkastning gynnades av att Stockholmsbörsen hade ett av de starkaste börsåren historiskt. Konjunkturkänsliga aktier inom råvaror, bygg och industri samt småbolag ökade mest medan konjunkturstabila och finansiellt starka bolag gick upp något mindre. Största röstandelar i svenska innehav Marknadsvärde, Bolag mkr Röstandel, % TradeDoubler 106 7,9 Alfa Laval AB 713 1,7 Sandvik AB ,7 Skandinaviska Enskilda Banken A ,3 ABB 558 1,3 Förvaltning av europeiska aktier uppgick till 23,5 mdkr vid utgången av I jämförelse med föregående år är det en ökning med knappt 2 mdkr. Inom Europaförvaltningen har organisationen ändrats från sektorbaserade mandat till tre bredare block av sektorer med separata förvaltaransvar. Ränte- och valutaförvaltning Enheten ansvarar för såväl förvaltning av fondens obligationsportfölj som valutasäkring av delar av fondens utländska tillgångar. I uppgiften ingår även att hantera förändringar i fondens valutaexponering. Obligationsportföljen består av både nominella och reala obligationer emitterade av stater, mellanhandsinstitut och företag med hög kreditvärdighet där den lägsta ratingen är BBB enligt Standard & Poor. Obligationsportföljen hade under 2009 en avkastning på 7,6 procent. Marknadsvärdet uppgick till 58,9 mdkr vid utgången av året. Den höga avkastningen på obligationsportföljen beror på att fonden har haft en relativt hög andel kreditobligationer och realräntor. För att uppnå en så kostnadseffektiv förvaltning som möjligt har fonden övergått till en mer dynamisk hantering av de fluktuationer som uppstår i fondens valutaexponering samtidigt som valutaterminskontrakten lagts ut på längre löptider för att minska de operationella riskerna. I den förändring av investeringsmodellen fonden gjorde under våren 2009 slogs ränte- och valutaförvaltning ihop till en enhet. Största svenska aktieinnehaven Marknadsvärde Bolag mkr Andel av fondkapital % Hennes & Mauritz B ,4 Nordea ,3 Telia Sonera ,1 Ericsson A och B ,8 Sandvik ,8 Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 17

20 Verksamhet och resultat 2009 Externa förvaltningsmandat Vid årsskiftet 2009 förvaltades 85,8 mdkr av externa förvaltare. Andelen externt förvaltat kapital utgör 42,4 procent av det totala fondkapitalet. Andelen har ökat med drygt 2 procent jämfört med föregående år. Noterade tillgångar Av det externt förvaltade kapitalet var 75,5 mdkr placerat i marknadsnoterade tillgångar, fördelat på sex olika mandat: aktieförvaltning i USA (stora respektive små bolag) aktieförvaltning i Japan (stora bolag) aktieförvaltning Stillahavsregionen exklusive Japan (stora bolag) aktieförvaltning tillväxtmarknaderna förvaltning av amerikanska företagsobligationer samt förvaltning av europeiska företagsobligationer De sex mandaten är uppdelade på 15 förvaltare och 20 olika förvaltningsuppdrag. Det förvaltade kapitalet har byggts upp över åren. Några förvaltare har varit verksamma sedan år 2004, resterande har tillkommit under åren. Som en följd av fondens ökade fokus på strategisk allokering har Extern förvaltning under året gått från en multi-manager ansats med diversifiering och generering av meravkastning avseende det totala mandatet som mål, till färre förvaltare med antingen basmandat eller specialistmandat (så kallad core satellite-förvaltning). Förändringen medför ett ökad fokus på absolut avkastning och ger bättre möjligheter att styra risknivån. Externa förvaltningsuppdrag, Noterade tillgångar, Förvaltare Marknad Mdkr Startdatum¹ Aktier Blackrock Nordamerika, stora bolag 35,5 Jan-01 Hillswick¹ Nordamerika, stora bolag 0,3 Dec-09 Blackrock¹ Nordamerika, små bolag 1,9 Nov-09 Champlain¹ Nordamerika, små bolag 0,8 Nov-09 Ironbridge Nordamerika, små bolag 0,7 Apr-04 JP Morgan Asien/Stillahavsregionen 1,5 Sep-08 Treasury Asia Asien/Stillahavsregionen 0,7 Sep-08 Capital International Asien/Stillahavsregionen 1,5 Dec-03 Lloyd George Asien/Stillahavsregionen 1,6 Apr-04 Axa Rosenberg Japan 1,2 Okt-07 Marathon Japan 1,7 Okt-07 Blackrock¹ Japan 2,2 Apr-09 Aberdeen Tillväxtmarknader 2,5 Jun-06 Alliance Bernstein Tillväxtmarknader 2,1 Jun-06 Emerging Markets Mgmt Tillväxtmarknader 2,0 Jun-06 Marvin & Palmer Tillväxtmarknader 0,3 Mar-06 BlackRock Tillväxtmarknader 7,1 Jun-06 PanAgora Tillväxtmarknader 0,7 Jun-06 Summa aktier 64,2 Räntebärande tillgångar Blackrock 2 Företagsobl. USA 7,5 Okt-99 Blackrock EMU Företagsobl. Europa 3,9 Jul-08 Summa extern förvaltning noterade tillgångar 75,5 ¹ Senaste upphandlingen. 2 BlackRocks Incs mandat startade i oktober 1999, dvs. före omorganisationen av AP-fonderna. Första AP-fonden lät mandatet fortsätta i den nya förvaltningen som startade Mandatet utökades Första AP-fonden 2009 Årsredovisning 18