Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård

Transkript

1 Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Hej! Medarbetare på Kunskapscentrum barnhälsovård har precis kommit hem från den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen i år på Gotland. Det har varit inspirerande dagar där vi träffade kollegor från de centrala utvecklingsenheterna i hela Sverige. Nationella arbetsgrupper har bildats och Kunskapscentrum barnhälsovård kommer att medverka i flera av dessa. Vi kommer till exempel att bevaka frågor om -barnets tillväxt-, -migration och hälsa-, -jämställdhetsamt -att främja goda levnadsvanor-. På konferensen kunde vi gladeligen konstatera att vi jobbar på bra med implementeringen av det nya barnhälsovårdsprogrammet i Region Skåne. En eloge till alla er som har börjat med hembesöken, och andra delar av det nya programmet. Att främja barnets hälsa och tillgång till barnhälsovården ur ett familjeperspektiv är ett av våra mål! I detta nummer berättar vi bland annat om invigningsfesten i våra nya lokaler och med anledning av ett antal kikhostfall i Skåne bland spädbarn kommer ni att kunna läsa mer om det igen. Tveka inte att höra dig om du saknar något ämne eller område som du skulle vilja läsa om i nästa blad! Kathy Falkenstein-Hagander Teamledare Bild; Skyfish

2 Invigning av nya lokaler Vid Öppet Hus den 13 oktober kunde vi glädjas av att få visa upp våra nya lokaler på Ängelholmsgatan 1 C i Malmö. De nya lokalerna ger plats för tre kunskapscentrum Kunskapscentrum barnhälsovård, Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum migration och hälsa och ökar möjligheterna till nära samverkan centrumen emellan. I lokalen finns även en välutrustad föreläsningssal som framöver kommer att rymma olika sammankomster, workshops och möten. Eftersom alla kunskapscentrum har regionala övergripande uppdrag kommer även fortsättningsvis möten och fortbildningar att äga rum också på andra orter än Malmö. Till det Öppna Huset kom cirka 130 intresserade som var chefer, uppdragsgivare, medarbetare i hälso- och sjukvården, strateger med olika fokus, representanter för den ideella sektorn, politiker med flera. Under högtidliga former invigdes lokalen med tal av vice ordförande i nämnd Sund Aina Andersson och följande bandklippning. Deltagarna kunde ta del av information från alla tre kunskapscentrum och få veta mer vid de många bokborden och posterstationer som fanns på plats. Vid minglet uppstod många kontakter och förhoppningsvis påbörjades olika former av samarbeten. Alla ni som inte hade möjlighet att vara med denna gång är självklart varmt välkomna vid andra tillfällen t ex vid våra framtida fortbildningar. Håll utkik i utbildningskatalogen eller ta kontakt med någon av oss som arbetar på Kunskapscentrum. Högtidlig bandklippning Från vä enhetschef Marie Köhler, enhetschef Jenny Malmsten och Aina Andersson, vice ordf i nämnd Sund Barnets hälsobok Flera BVC och även Kunskapscentrum barnhälsovård har fått information om boken Min personliga hälsobok från SKL Commentus, men något beslut att köpa in den till Skåne är inte taget. Den nuvarande gröna boken Barnets hälsobok kommer inte att uppdateras, däremot arbetar Rikshandboken med att ta fram en nationell hälsobok som ska kunna användas i hela Sverige. När den är färdig, vilket är lite oklart, är vår plan att invänta den. Tills dess är vår rekommendation att använda Barnets hälsobok och för hand skriva in de förändringar som finns i nya nationella barnhälsoprogrammet, när det gäller teambesök, hälsobesök med sjuksköterska och hembesök vid 8 mån. /Margareta Berglund 2

3 Tänk på kikhosta hos barn, vuxna och gravida De senaste två åren har fler fall av kikhosta anmälts i Sverige, även i Skåne, därför är det angeläget att uppmärksamma kikhosta och tänka på det vid hosta bland unga vuxna och barn. För barn under ett år kan kikhosta orsaka svår sjukdom och även dödsfall. För att minska sjukligheten och antalet dödsfall i kikhosta bland små barn har Folkhälsomyndigheten augusti 2016 tagit fram nya rekommendationer till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Syftet är att stärka de förebyggande och tidiga insatserna, och att höja medvetenheten om sjukdomen. Rekommendations huvudbudskap är: Vara uppmärksam på diagnosen hos spädbarn, höggravida kvinnor samt individer i alla åldrar som har nära kontakt med spädbarn. Tidig diagnostik och behandling. Vaccination i tid för de allra minsta. Viktigast av allt är att skydda spädbarn yngre än sex månader då de har en betydligt större risk att drabbas av allvarlig sjukdom! Länk till rapporten och powerpointpresentation på Folkhälsomyndigheten /Mariette Derwig Nytt Arbetsblad för kompletterande vaccinationer på BVC Arbetsbladet i skrivbar pdf fungerade inte som tänkt. Vi provar nu därför istället med en skrivbar word och hoppas att den är mer användarvänlig. Pdf:en ligger kvar ett tag så alla får chans att ta del av denna information. Sen vill vi be alla att skriva under sina mail med fullständigt namn och BVC, även då det finns ett arbetsblad bifogat. Det skulle underlätta mycket då vi för statistik på vaccinationsrekommendationer. Länk till arbetsbladet på Vårdgivare Skåne /Marita Ståhl Brist på tuberkulintest Fortfarande råder brist på tuberkulintest från SSI och Tubertest och det är oklart när nästa leverans kommer. Ytterligare licensprodukt som finns tillgänglig att beställa är Japanskt Tuberkulin PPD. Läs mer på webbsida Vårdgivaren Skåne/vaccinbrist /Jet Derwig Tuberkulos nya riktlinjer Nya AKO riktlinjer har publicerats om tuberkulos Se riktlinjerna på Vårdgivare Skåne/vårdriktlinjer /Ylva Thor och Jet Derwig Bild; Skyfish 3

4 Vem ska utföra PPD-test på barn? Vi får många frågor om PPD-test. Här är några vanliga frågor och svar: Fråga: Vilka av de barn som ska få BCG-vaccin måste först PPD-testas? Svar: De barn som före, eller strax efter, födseln definieras med särskild hög risk att smittas ska BCGvaccineras redan på BB, medan barn som definieras med lägre risk bör vänta med vaccinering tills de är minst 6 mån, kontraindicerade immunbristsjukdomar har i regel hunnit visa sig då. Innan BCGvaccinationen ges, oavsett ålder, ska vårdgivaren alltid först utreda kontraindikationer och om barnet har blivit utsatt för smitta och därför behöver tuberkulin testas med PPD. Fråga: Från vilken ålder ska barn rutinmässigt PPD-testas? Svar: I Skåne finns sedan några år en riktlinje att rutinmässigt PPD-testa barn före en BCG-vaccination från ett års ålder eller äldre. I vaccinbristens spår förra året hann en del barn bli äldre än ett år innan de kunde få sin BCG-vaccination. Fler barn än annars behövde då rutinmässigt PPD-testas. Det visade sig att PPDtestet i de fallen väldigt sällan var positivt vilket gjorde att diskussionen om ålder för rutinmässig PPD-test åter aktualiserades, även nationellt. Kanske kan man rutinmässigt rekommendera PPD-test först från 18 mån ålder? Ja, ett antal eniga experter menade det och Rikshandboken publicerade därför under våren nedanstående text, vilken även vi i Skåne har Smittskydd Skånes tillstånd att rätta oss efter. Se mer i Rikshandboken tuberkulinprövning med PPD Rikshandbokens uppfattning är, vilket en del landsting/regioner tillämpar, att tuberkulintest inte rutinmässigt behöver utföras på barn upp till 18 månaders ålder, men ska alltid utföras om misstanke finns oavsett ålder att barnet kan ha utsatts för smitta i familjen, hushållet eller i samband med utlandsvistelse. Fråga: Om och när det behövs PPD-test, vem ska utföra ( sätta ) och avläsa PPD-testet? Är det barnhälsovårdens eller vårdcentralens uppdrag? Svar: PPD-testet är ett diagnostiskt test, vilket precis som alla andra medicinska provtagningar och tester, ligger i vårdcentralernas medicinska uppdrag (som enligt vårdcentralernas ackreditering består av utredning, diagnostik, behandling, rådgivning och uppföljning). Ersättning utgår till vårdcentralen för de två besök som krävs för att sätta och att avläsa testet. Vårdcentralerna är skyldiga att tillgodose de förtecknade patienternas samtliga behov av utredning och behandling inom primärvårdsnivån. I Skåne har en del BHV-sjuksköterskor tillräcklig kompetens och möjlighet att i sin tjänst på BVC utföra PPD-test. Med verksamhetschefens tillåtelse, kan de då utföra tuberkulinprövning på barnen vid BVC. Fråga: Jag har remitterat ett barn till vårdcentralen för PPD-test men fått remissen tillbaka eftersom kompetens att sätta och avläsa tuberkulintestet saknas på den vårdcentral där barnet är förtecknat. Vad gör jag nu? Svar: Ytterst är det en patientsäkerhetsfråga och därför ska du skriva en avvikelserapport i det avvikelsesystem du har att tillgå. Därefter behöver verksamhetschefen, som är ytterst ansvarig för patientsäkerheten, arbeta med rutinerna för att säkerställa att barnen kan få PPD-test när det behövs. För de barn som behöver BCG-vaccin kan ett fördröjt PPD-test innebära att barnet under väntetiden löper risk att smittas med tuberkulos, vilket i praktiken då kan anses vara en skada orsakad av vården, en så kallad vårdskada. Om inte den egna vårdcentralen kan upparbeta och vidmakthålla kompetens att utföra PPDtest, kan nästa steg bli att hitta en vårdgivare att samarbeta med dit barnen kan remitteras för PPD-test. Fråga: Jag ska remittera ett barn för PPD-test och BCG-vaccinering. Vilken remiss ska jag använda? Svar: Remissen finns i PMO. Om du inte har PMO kan du hitta remissen genom att följa nedanstående länk. Glöm inte att fylla i alla fält innan den skickas! Länk till remiss Fråga: Kan inte ni på Kunskapscentrum se till att rutiner för PPD-test upparbetas på vårdcentralerna? Svar: Nej, PPD är inte barnhälsovårdens uppdrag. Vårdcentralerna måste själva se över och vid behov stärka sina rutiner med PPD-tester. /Ylva Thor och Jet Derwig 4

5 Grunda Sunda Vanor Under vårens fortbildningsdagar i Höör implementering av nya BHV programmet introducerades nya samtalsmodellen Grunda Sunda Vanor (GSV) och tillhörande bildmaterial som alla BHV sjuksköterskor fick varsitt exemplar av med åtta bilder. Samtalsmodellen som är barncentrerad har en hälsofrämjande ansats kan användas vid alla hälsobesök på BVC och delar av bildmaterialet kan användas från 2,5 års ålder och i sin helhet vid 4 år och 5 års hälsobesök. Bilderna syftar till att främja och öka barnets delaktighet. Genom att använda bilderna i samtalet med barnet ges möjlighet att ta del av barnets perspektiv, barnets erfarenheter samt få en inblick i hur barnet upplever, tänker och känner i olika frågor om levnadsvanor. Jag gillar inte frukt, jag gillar andra saker istället Jag har faktiskt smakat alla och jag är jättebra på att äta frukt.. men min pappa är petig och äter Jag älskar frukt, det gör Abbe också och det superhjältar också för de äter tusen varje dag Vi äter frukt varje dag på dagis Gorilla (Gunilla) skalar inte till oss men det gör Agnieszka GSV finns tillgänglig på Rikshandboken för barnhälsovård för att ge personal inom BHV stöd i att förstärka de hälsofrämjande insatserna för barn och föräldrar kring hälsosamma levnadsvanor Läs mer /Linda Håkansson och Jet Derwig Grunda Sunda Vanor från pilotprojekt till forskningsprojekt Hösten 2014 startade pilotprojektet Grunda Sunda vanor (GSV) inom BHV i Skåne för att främja hälsosamma levnadsvanor och förebygga övervikt och fetma hos förskolebarn. Vintern 2015 implementerades GSV- modellen i två kommuner i Region Skåne. Två intervjustudier utifrån GSV-modellen är gjorda Sjuksköterskans erfarenhet av samtal om hälsosamma matvanor inom barnhälsovården (länk till magisteruppsats) och Föräldrars erfarenhet av hälsosamtal om matvanor vid hälsobesök på BVC godkänd som masteruppsats juni I pilotprojektet var barnantalet för litet för att utvärdera om GSV modellen påverkade barnets tillväxt. I en kommande forskningsstudie där 37 BHV enheter medverkar (19 intervention och 18 i kontrollgrupp) kommer barnets tillväxt att följas för att utvärdera om GSV modellen påverkar barnets tillväxt eller inte. /Jet Derwig 5

6 Lekfulla rörelsevanor nya rekommendationer om fysisk aktivitet för barn och ungdomar I Grunda Sunda Vanor samtalet finns en bild med lek och rörelse som barnet, sjuksköterskan och föräldrar kan samtala kring. Sjuksköterskornas erfarenheter är att barnet utifrån bilden brukar berätta om vad de tycker om att leka både på förskolan och i hemmet. Det barnet berättar behöver inte vara något av det som finns med på bilden utan bilden är ofta dörröppnare i samtalet. Det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och hälsa hos barn och ungdomar och det är av stor betydelse att främja lekfulla rörelsevanor från tidig ålder. För barn i åldern 0-5 år finns ännu ingen vetenskaplig evidens för särskilda rekommendationer för typ och dos av fysisk aktivitet avseende intensitet x duration x frekvens. Effekterna av fysisk aktivitet på ämnesomsättning, skelett, kognition med mera behövs det mer studier kring. Det pågår mycket forskning i ämnet och inom de närmaste åren väntas ett flertal väl genomförda studier inom området. De nya rekommendationerna är således tillsvidare Daglig fysisk aktivitet hos barn 0-5 år ska uppmuntras och underlättas. Detta kan ske genom att möjliggöra intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer och för åldern anpassad social interaktion. Hos de mindre barnen 0-2 år kan fysisk aktivitet vara t ex: greppa och sträcka sig, vända sig, lyfta bålen, rulla runt, åla, kravla, sätta sig, krypa, klättra, gå, dansa och springa. Medan det hos de lite större barnen 3-5 år kan vara aktiviteter som t ex: krypa, gå, springa, dansa, hoppa, klättra, kasta, snurra, fånga, sparka boll, balansera och så småningom cykla, åka skidor, åka skridskor och simma. Läs mer /Linda Håkansson 6

7 Barn har rätt till sitt minoritetsspråk Av Jenny Kiiskinen Samordnare, Enheten för demokratifrågor, Koncernkontoret Barn som tillhör någon av Sveriges fem erkända nationella minoriteter har rätt till sitt minoritetsspråk och att utveckla sin kulturella identitet. Ska språk och kultur föras vidare mellan generationerna krävs olika insatser för att främja, stötta och levandegöra språken. Ett språkpaket att dela ut till (nyblivna) föräldrar kan vara ett steg på vägen för att öka medvetenhet kring dessa rättigheter. Sedan år 2000 har samer, romer, judar, tornedalingar samt sverigefinnar status som nationella minoriteter i Sverige. Dessa grupper har särskilda rättigheter som syftar till att skydda, stärka och stödja deras språkliga och kulturella utveckling. Sedan den 1 februari 2015 ingår Region Skåne i förvaltningsområdet för finskan. Det innebär bland annat att sverigefinnar har rätt att använda finska vid muntliga och skriftliga kontakter med Region Skåne, en möjlighet som ganska få både inom och utom Region Skåne känner till, enligt Jenny Kiiskinen som är regional samordnare för detta arbete sedan den 1 april. Ett språk måste talas, utvecklas och hållas levande för att det ska överleva. Barnen måste få chansen att tala sitt minoritetsspråk med äldre, kompisar och inom familjen. Arbetet med lagen syftar bland annat till att stärka dessa möjligheter på olika sätt En uppskattning är att av de barn som årligen föds i Sverige har 8 % sverigefinsk anknytning. Inom Region Skåne möter vi många av dessa barn och föräldrar inom barnhälsovården. Genom att sprida kunskap om vilka rättigheter de har kan fler börja efterfråga möjligheten att använda minoritetsspråket. Sverigefinska Ungdomsförbundet har tagit fram ett Språkpaket med tanken att det ska inspirera och uppmuntra sverigefinska familjer och släkter att prata finska med sina barn. I Språkpaketet finns praktiska tips och information om hur en flerspråkig vardag kan fungera liksom vilka rättigheter som kan åberopas. Språkpaketen kostar 21 kr styck och kan bekostas med det årliga statsbidrag som Region Skåne får för arbetet med finskt förvaltningsområde. Paketen kan med fördel finnas tillgängliga i väntrum och behöver alltså inte delas ut. Vill du veta mer, eller beställa Språkpaket är du välkommen att kontakta Jenny.kiiskinen@skane.se Språklyftet Språklyftet startade 2012 som ett samarbetsprojekt mellan Folkbiblioteken och Barn- och skolförvaltning i Lund samt Logopedmottagningen SUS. Totalt 10 olika språkpåsar har getts ut i Lund i tre omgångar under Fyra som berör ordförråd, tre grammatik och tre uttal, rim och ramsor. De innehåller böcker, spel och leksaker. Meningen är att föräldrar till barn i behov av extra språklig stimulans ska låna dem på sitt bibliotek. Knutet till påsarna finns en broschyr samt en film som tar upp språkutveckling, språkstörning och språkligt förhållningssätt. Filmen finns på bibliotekets hemsida länk. Föräldrar ska alltid rekommenderas att titta på filmen innan de börjar använda materialet i påsarna. Stadsbiblioteket i Malmö har i år påbörjat arbetet med Språklyftet. Just nu färdigställs de första påsarna. De ska börja med Babblarna samt fokus på ordförråd. De ska även låna ut påsar med material kring TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation). De planerar att ha sina första påsar till utlåning någon gång under hösten Vid frågor kring Språklyftet går det bra att kontakta logoped Agneta Ivanov på agneta.ivanov@skane.se /Micaela Nilsson Språkpåse Rim och ramsor 7

8 Intressanta rapporter! The State of the World s Children 2016 A fair chance for every child. Länk till rapporten på Unicef publications /Kathy Falkenstein-Hagander Uprooted: The growing crisis for refugee and migrant children. Länk till rapporten på Unicef publications Jämställt föräldraskap seminarier fullsatta Till vår glädje kan vi meddela att intresset har varit stort för halvdagsseminarierna kring jämställt föräldraskap! Tyvärr har detta dock inneburit att samtliga seminarier nu är fullsatta, och att flera som anmält sig inte fått plats vid höstens fortbildningstillfällen. Vi planerar nu att fortsätta med seminarierna även i vår, så att alla som har intresse kan få delta. I nuläget finns inga datum satta, men vi återkommer med information så snart vi kan. Fram till dess kan ni förhoppningsvis ha glädje av den bok som snart levereras till er Jämställt föräldraskap för barnets bästa som ni kan använda som reflektions- och diskussionsunderlag på era arbetsplatser. Arbetet med att distribuera boken pågår under hela hösten. Innan jul räknar vi med att alla ska ha fått sitt exemplar! Om ni har några frågor kring boken eller seminarierna kan ni höra av er till alexander.vonschuppler@skane.se eller ida.ivarsson@skane.se. /Ida Ivarsson och Alexander von Schuppler 8

9 Här finns platser kvar hösten 2016 Amningsutbildning Kurstillfälle 2 Dag 1: 14 november Dag 2: 25 november /Margareta Berglund Träff om barnhälsovård för verksamhetschefer Plats Datum Tid Kristianstad 17 nov Em Anmälan Helsingborg 1 dec Em Anmälan Barnhälsovårdsforum Plats Datum Tid Malmö 28 nov Fm Anmälan /Margareta Berglund /Kathy Falkenstein-Hagander Fortbildning våren 2017 (hittills planerad) Fortbildning i Mammasamtal enligt EPDS-metoden och counselling Obligatorisk fortbildning för nyanställda sjuksköterskor i Barnhälsovården som ger fördjupad kunskap om postpartumdepression, kompetens att använda EPDS-metoden samt en introduktion till counselling som samtalsmetod. Viktigt att du anmäler dig så fort som möjligt, det har ingen betydelse om fortbildningstillfället just när du kan gå, är på annan ort eller förvaltning. Malmö Helsingborg Kristianstad /Malin Skoog 24 jan och 24 april 8 febr och 10 maj 2 mars och 1 juni 9

10 Allergi på BVC Den 4 oktober anordnade Kunskapscentrum för allergi astma och KOL i samarbete med Kunskapscentrum barnhälsovård en halv utbildningshalvdag kring allergi och eksem på BVC. Föreläsningen hölls av barnallergolog Peter Meyer. Målet var att belysa frågeställningar som kommer upp på BVC kring framförallt födoämnesallergi och eksem. Hur kan vi förebygga allergier? Vad kan vi behandla på BVC? Vad ska vi remittera vidare? Utbildningen blev fullsatt med 90 deltagare och alla som var intresserade fick tyvärr inte plats. Till våren erbjuds fortbildningen i repris. Datum: 16 februari kl Plats: Lilla Aulan, SUS Malmö /Helena Kornfält-Isberg Introduktionsutbildning i barnhälsovård En obligatorisk fortbildning för nyanställda i barnhälsovården och består av upp till 6 dagar per medarbetare. Program mars 27 eller 30 mars 3 eller 6 april 8 maj eller 11 maj 23 maj Introduktion; - Arbeta med barns hälsa i barnhälsovården Hälsofrämjande arbete i barnhälsovården Hälsobesök med team när barnet är 4 veckor, 6 mån och 12 mån Vaccinationer i barnhälsovården Hälsobesök med BHV sjuksköterska /Marita Ståhl Bild; Skyfish 10