Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr
|
|
- Monica Frida Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr Hej! I början av september deltog Kunskapscentrum barnhälsovård i den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen, denna gång i Luleå. Vi hade där en intensiv samverkan med våra motsvarande utvecklingsenheter från övriga landet. Mycket givande! Arbetsgrupper i frågor om jämlik folkhälsa, föräldrastöd, migration, och vaccin är några av grupperna där Kunskapscentrum barnhälsovård medverkar. Implementeringen av nationella barnhälsovårdsprogrammet är i full gång, om än i lite olika hastighet i de enskilda landstingen/regionerna. Region Skåne kommer att börja med 3-års besöket från och med årsskiftet 2017/2018. Fortbildningar i detta syfte erbjuds under december Mer information hittar ni i detta nummer! Region Skåne har fått förtroendet att sköta barnhälsovårdens vaccinupphandling nationellt, vilket innebär att upphandla vacciner som ges under förskoleperioden i Sverige samt HPV. Arbetet har precis kommit igång och från Kunskapscentrum barnhälsovård är det jag, Kathy Falkenstein-Hagander, som deltar som medicinsk expert i upphandlingsgruppen. Upphandlingen gäller vacciner från och med januari Vi önskar en fin höst och ses förhoppningsvis på en eller annan av våra många fortbildningar och träffar! Kathy Falkenstein-Hagander Teamledare 1
2 D- vitamin som godkänt läkemedel D-vitamin som ges och rekommenderas från barnhälsovården ska vara läkemedelsklassade. Marknadsföringen av D-vitamin är ofta vilseledande och KC barnhälsovård får återkommande frågor om produkter är läkemedel eller kosttillskott. Tidigare var det endast ACO D-vitamin (olja eller vatten) som var läkemedelsklassat men sedan början av år 2017 är även D-vitamin Olja Unimedic 80 IE/droppe orala droppar, lösning godkänt och klassat som läkemedel. Länk till: Läkemedelsverket / Linda Håkansson Media debatt om Livsmedelsverkets råd om alkohol vid graviditet, amning och om mat för spädbarn På senare tid har Livsmedelsverkets råd om alkohol vid graviditet och vid amning och om mat för spädbarn diskuterats i media och andra forum. Livsmedelverket har därför tagit fram några frågor och svar om råden och bakgrunden till dem, vilket kan vara ett stöd till barnhälsovården för att kunna bemöta frågor från föräldrar. Länk till Livsmedelsverket /Linda Håkansson 2
3 Om vaccinationer Informationsblad om vaccinationer - nu i nya översättningar Folkhälsomyndigheten publicerade under våren uppdateringar av informationsblad om vaccinationer som riktar sig till vårdnadshavare. Den 28 juli 2017 publicerades översatta versioner av dessa tre informationsblad. Bladen finns nu på följande språk: albanska, arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, dari, engelska, franska, pashto, persiska/farsi, polska, ryska, somaliska, spanska, sydkurdiska/sorani, tigrinja och turkiska. Ni hittar informationsbladen under nedanstående länkar och på dessa sidor finns även länkar till de olika språkversionerna. Information till vårdnadshavare om vaccination, det svenska vaccinationsprogrammet för barn Information till vårdnadshavare om vaccination, rekommenderade vaccinationer för vissa barn Information till vårdnadshavare inför vaccination, vaccination mot hpv för flickor /Kathy Falkenstein-Hagander Film - Hur prata med vaccintveksamma föräldrar? Folkhälsomyndigheten och Rikshandboken för barnhälsovård har gjort en film som visar hur man kan bemöta och samtala med föräldrar som känner oro för att vaccinera sina barn. Filmen ger exempel på frågor som föräldrar ofta har och ger argument för eller emot att vaccinera. Länk till filmen på Rikshandboken /Linda Håkansson 3
4 BCG nyheter (3 sidor) Juli 2017 kom folkhälsomyndigheternas nya rekommendationer. På nästa sida kommer en tabell med de viktigaste förändringarna. Länk till Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos hälsokontroll, smittspårning, behandling av latent infektion och vaccination På Rikshandboken för barnhälsovård finns redan de nya rekommendationerna. Kunskapscentrum BHV kommer under hösten 2017 att uppdatera dokumenten: Information för personal om vaccination mot tuberkulos Frågor att ställa till föräldrar vid BCG-vaccinationstillfället Remiss för TST (PPD) eller BCG vaccination i PMO Information till föräldrarna på 1177 Information till föräldrar om vaccination mot tuberkulos som används på BMM, BB/Förlossning, BVC Sammanfattningsvis: Tidigare tbc hos en nära anhörig eller hushållskontakt är inte längre någon indikation för BCG Även barn med familjeursprung från ett land med särskilt hög risk kan vänta att vaccineras till 6 månaders ålder, om de inte innan dess ska resa till familjens hemland BCG ges i nyföddhetsperioden: Vid aktuellt fall i omgivningen Om barnet ska resa till hög eller särskilt hög riskområde med nära kontakt med lokalbefolkningen Om det finns risk att barnet inte kan nås för vaccination vid sex månaders ålder PPD rutinmässigt inför BCG för alla barn > 18 månader 0m PPD > 0 mm ska barnet inte vaccineras mot tuberkulos Kunskapscentrum BHV kommer att informera om när alla dokument är reviderade. Tills dess kan ni antingen välja att följa de nya rekommendationerna eller att fortsätta som tidigare. Vi svarar gärna på frågor om ni är tveksamma. /Ylva Thor och Jet Derwig 4
5 GAMLA SoS rekommendationer 2012 BCG-vaccination bör föregås av PPD för att utesluta att personen inte redan är smittad med tbc eller miljömykobakterier. Om PPD-reaktionen är 6 mm avstås från vaccination eftersom risken för lokala biverkningar ökar och det dessutom sannolikt redan finns ett visst skydd mot tbc. Den rutinmässiga riskgruppsvaccinationen av barn vid 6 månaders ålder kan göras utan föregående PPD, förutsatt att barnet inte varit utsatt för smitta i familjen, hushållet eller i samband med en utlandsvistelse. NYA FOHM rekommendationer 2017 Tuberkulintest = TST = PPD Personer med en positiv reaktion är sannolikt redan immuniserade mot mykobakterier, vilket i sin tur skulle kunna ge ett sämre vaccinsvar. Om TST (=PPD) har utförts rekommenderas därför att endast vaccinera om reaktionen är helt negativ, d.v.s. 0 mm. Den rutinmässiga riskgruppsvaccinationen av barn i Sverige kan göras utan föregående TST upp till 18 månaders ålder, förutsatt att barnet inte varit utsatt för smitta i familjen, hushållet eller i samband med en utlandsvistelse. I vissa situationer, t ex då tuberkulinpreparat inte finns till hands, kan ett negativt IGRA-test ersätta TST inför BCG-vaccination. Tuberkulintest är dock att föredra inför vaccination av ovan nämnda anledningar, då det till skillnad från IGRA även kan påvisa en tidigare exposition för atypiska (=miljö) mykobakterier. Vilka rekommenderas vaccination? Barn som enligt följande kriterier löper ökad risk att utsättas för TB-smitta: Tidigare eller aktuell tbc hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd görs med behandlande läkare när det gäller eventuell pågående smittspårning eller kemoterapi samt tidpunkten för BCG) Familjeursprung från ett land med ökad eller hög tbc -förekomst (> 25 fall per invånare och år), det vill säga de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa, Australien och Nya Zeeland Planerad vistelse i ett land eller område med hög tbc-förekomst, om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen. Aktuell TB hos en nära anhörig eller hushållskontakt (samråd görs med behandlande läkare när det gäller eventuell pågående smittspårning eller kemoterapi samt tidpunkten för BCG) Familjeursprung från ett land med ökad, hög eller särskilt hög TB-förekomst För barn som inte omfattas av ovanstående kriterier; Inför planerad längre (mer än tre månader) vistelse i ett land eller område med hög TB-förekomst, om barnet kommer i nära kontakt med lokalbefolkningen 5
6 Vem ska inte vaccineras? Personer med PPD 6 mm Hivpositiva personer Spädbarn som är födda av hivpositiva mammor innan hivsmitta uteslutits Personer med medicinering eller sjukdom som påverkar immunförsvaret Personer med generaliserat eksem eller hudinfektion nära vaccinationsområdet Personer med feber eller annan allmänpåverkan p.g.a. en tillfällig infektionssjukdom Gravida och ammande mammor Spädbarn med hereditet för allvarlig immundefekt eller där släktanamnesen innehåller uppgifter om att syskon, kusiner eller föräldrars syskon dött i späd ålder. Personer med positiv TST-reaktion (> 0 mm) eller positivt IGRA Hivpositiva personer Spädbarn som är födda av hivpositiva mammor innan hivsmitta uteslutits Personer med medicinering eller sjukdom som påverkar immunförsvaret Personer med generaliserat eksem eller hudinfektion nära vaccinationsområdet Personer med feber eller annan allmänpåverkan på grund av en tillfällig infektionssjukdom Gravida och ammande mammor Spädbarn med hereditet för allvarlig immundefekt eller där släktanamnesen innehåller uppgifter om att syskon, kusiner eller föräldrars syskon dött i späd ålder. I de fall personer nyligen utsatts för smitta ges inte BCG-vaccination förrän tidigast 8 12 veckor efter den sista exponeringen. Först då man kan bedöma om de blivit smittade eller inte. Om PPD efter 8 12 veckor är < 6 mm kan man vaccinera. Särskilt hos exponerade barn under 5 år övervägs profylax i avvaktan på en eventuell vaccination. I de fall personer nyligen utsatts för smitta ges inte BCGvaccination förrän tidigast 3 månader efter den sista exponeringen. Först då man kan bedöma om de blivit smittade eller inte. Om TST (barn 0-2 år) eller IGRA (för barn 2 år) efter 3 månader är negativt kan man vaccinera. Särskilt hos exponerade barn under 5 år övervägs profylax i avvaktan på en eventuell vaccination. Tidpunkt för vaccination av barn En riskbedömning ska göras när barnet är nyfött. Nyfödda och barn upp till 6 månaders ålder Vaccination ges innan barnet har lämnat BB om det ska vistas i en miljö där det finns särskild risk för smittspridning, det vill säga: Vid aktuellt fall i omgivningen Om barnet tillhör riskgrupp med särskilt hög tbcprevalens Om barnet ska resa till högriskområde med nära kontakt med lokalbefolkningen (vaccination rekommenderas oavsett ålder om sådan resa blir aktuell senare). Även i de fall då det finns risk att barnet inte kan nås för vaccination vid sex månaders ålder bör vaccinationen utföras innan de lämnar BB. En riskbedömning ska göras när barnet är nyfött. Nyfödda och barn upp till 6 månaders ålder Vaccination ges i nyföddhetsperioden, antingen på BB eller på BVC, om det ska vistas i en miljö där det finns särskild risk för smittspridning, dvs: Vid aktuellt fall i omgivningen (samråd med behandlande läkare angående eventuell primärprofylax till barnet före vaccination) Om barnet ska resa till högriskområde med nära kontakt med lokalbefolkningen (vaccination rekommenderas oavsett ålder om sådan resa blir aktuell senare). Även i de fall då det finns risk att barnet inte kan nås för vaccination vid sex månaders ålder bör vaccinationen utföras i nyföddhetsperioden. 6
7 Övriga barn upp till 18 år För övriga nyfödda, vilka identifieras som riskbarn redan på BB och som föreslås BCG-skydd, rekommenderas att vaccinationen skjuts upp till sex månaders ålder. Denna gräns sätts för att förhindra att barn med en oupptäckt svår immundefekt vaccineras och därmed riskerar att drabbas av en livshotande BCG-infektion. Tuberkulintest genomförs före vaccination av barn äldre än sex månader. Om barnet redan kan vara smittat rekommenderas att vaccinationen skjuts upp tills dess att smitta har uteslutits. Postexpositionsprofylax blir då ofta aktuell under tiden för utredningen. Samma principer gäller för barn som efter utskrivning från BB identifieras som riskbarn, t.ex. de barn som flyttar till Sverige från högendemiskt land, och barn där riskbedömningen senare under barn- eller ungdomsåren ändras. Upp till 18 års ålder gäller att barn som kommer att vistas i en riskmiljö ska erbjudas vaccination, förutsatt att smitta inte redan skett. Ett barn om redan kan vara smittat ska alltid skyndsamt utredas. För övriga nyfödda, vilka identifieras som tillhörande riskgrupp och som föreslås BCG-skydd, rekommenderas att vaccinationen ges vid sex månaders ålder. Denna tidpunkt är lämplig för att förhindra att barn med en oupptäckt svår immundefekt vaccineras och därmed riskerar att drabbas av en livshotande BCG-infektion. TST genomförs före vaccination av barn äldre än 18 månader, förutsatt att ingen misstanke på exposition för TB-smitta föreligger. Om barnet redan kan vara smittat rekommenderas att vaccinationen skjuts upp tills dess att smitta har uteslutits. Postexpositionsprofylax blir då ofta aktuell under tiden för utredningen. Samma principer gäller för barn som efter nyföddhetsperioden identifieras som tillhörande riskgrupp, t.ex. de barn som flyttar till Sverige från högendemiskt land, och barn där riskbedömningen senare under barn- eller ungdomsåren ändras. Dessa barn bör i regel testas med TST före vaccination. BCG-vaccination bör också erbjudas till barn och ungdomar upp till 18 års ålder som kommer att vistas i en riskmiljö, förutsatt att smitta inte redan skett. Ett barn som redan kan vara smittat ska alltid skyndsamt utredas. 7
8 Utbildning i Enskilt föräldrasamtal Enskilt föräldrasamtal (samtal med den förälder som inte har fött barnet) kommer att införas i det nationella barnhälsovårdsprogrammet. Skåne är en av fem regioner som redan har börjat att införa samtalet. Syftet med enskilda föräldrasamtalet är föräldrastöd men också att fånga upp eventuell psykisk ohälsa. Under hösten 2016 med uppföljning under våren har totalt 120 BHV-sjuksköterskor från 61 BVC erbjudits utbildning i Enskilt föräldrasamtal i Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Även barnhälsovårdspsykologer har erbjudits. Första dagen handlade om jämställt föräldraskap, forskning kring samkönade föräldrar, pappors föräldraskap och depressiva symtom post partum. Deltagarna fick öva på samtalsmodellen som består av frågeguide, samtalsunderlag och stöd för uppföljning. Alla sjuksköterskor ville hålla samtal men långt ifrån alla hade haft möjligheten. De var överlag positiva till samtalsmodellen och materialet. Sjuksköterskorna som hade haft samtal tyckte att den gav ett bra stöd i att föra samtalet. De fick ökad kännedom om föräldrarnas relation och familjesituationen. Sjuksköterskorna beskrev att öräldrar som deltagit var nöjda och kände sig uppmärksammade. I många samtal uppmärksammades också psykisk ohälsa, vilket ledde till stödsamtal eller remiss. För väldigt många sjuksköterskor var största hindret för att hålla samtal tidsbrist. Några ville också vänta med att erbjuda samtal tills alla kollegor gått utbildningen av rättviseskäl gentemot föräldrarna. Det Enskilda föräldrasamtalet har under sommaren uppmärksammats i press och radio P3 Nyheter P4 Uppland P4 Norrbotten Vårens halvdagsutbildning följde upp deltagarnas erfarenheter av att erbjuda och hålla enskilda föräldrasamtal, upplevelsen av att använda materialet. Deltagarna diskuterade sina erfarenheter av att hålla samtalet och reflekterade kring filmade samtalssituationer. Det går tyvärr inte att länka till artikeln i Sydsvenska dagbladet eller Studie Etts inslag den 29 juni Utbildningen utvärderas bl a av Malin Ståhl i en forskningsstudie. Kontakta gärna henne om du gått utbildningen och haft samtal! malin.r.stahl@skane.se Nästa utbildningsomgång startar i oktober. Länk till anmälan finns under Fortbildning längre fram i bladet. /Lars Olsson & Malin Skoog 8
9 Fortbildning hösten 2017 Mammasamtal med EPDS och counselling Fortbildningen består av två sammanhängande dagar och är obligatorisk för nyanställda sjuksköterskor i barnhälsovården. Den hålls på tre platser under hösten (Malmö 12 sept + 6 nov. Påbörjad) Helsingborg 18 okt + 6 dec Hässleholm 11 dec + 6 mars Enskilt föräldrasamtal för pappa/partner En utbildning om hur du som arbetar i barnhälsovården kan uppmärksamma pappans/partnerns mående och välbefinnande. Det är en sammanhållen kurs som består av en heldag och en halvdag under hösten 2017 och våren Malmö 20 nov+ 23 april (16 okt + 26 febr och 30 okt + 9 april är fulltecknade) Kristianstad 24 okt + 10 april Helsingborg 7 nov + 27 febr eller 13 nov + 16 april 3-åringarna kommer till BVC! Från och med januari 2018 kommer barnhälsovården i Skåne att erbjuda ett hälsobesök på BVC där barnhälsovårdens sjuksköterskor och läkare i Skåne tillsammans i team möter det 3-åriga barnet med föräldrar. Teambesöket ingår i barnhälsovårdens nationella program och i Skåne är det barnen födda år 2015 som är "först ut" att få ta del av detta. Fortbildningen är en halvdag och obligatorisk för sjuksköterskor och läkare på BHV. Helsingborg 5 dec, förmiddag eller eftermiddag Hässleholm 7 dec, eftermiddag Malmö 11 dec, förmiddag eller eftermiddag Att främja barnsäkerhet 0 5 år Du som BHV sjuksköterska ges här möjlighet att bredda och fördjupa dina kunskaper kring att främja barnsäkra vanor, främja trygga miljöer och förebygga skador och barnolycksfall. Kristianstad 27 nov Helsingborg 18 dec Helsingborg Hässleholm Malmö Kristianstad Helsingborg Helsingborg Hässleholm Malmö Kristianstad Helsingborg Introduktionsutbildning våren 2018 Fortbildningen kommer att ha samma upplägg som under 2017 och datum för de olika dagarna ser ut så här; jan Att arbeta med barnets hälsa i barnhälsovården 6 eller 8 febr Hälsofrämjande arbete i barnhälsovården 27 febr eller 1 mars Hälsobesök med team 13 eller 15 mars Vaccinationer i barnhälsovården 20 mars Hälsobesök med sjuksköterska Till anmälan Mer fortbildning 2018 är under planering. Den kommer att finnas i Utbildningskalendern och presenteras i BHV blad under hösten. 9
10 Träff om barnhälsovård för verksamhetschefer Vi vill tillsammans med er diskutera utvecklingsområden med betydelse för barns hälsa. Träffarna är vid tre olika orter under hösten. Anmäl dig till den som datum och ort som passar dig bäst. Malmö 21 nov Ystad 23 nov Helsingborg 24 nov Malmö Ystad Helsingborg BHV forum En regional mötesform där BHV-personal och medarbetare från Kunskapscentrum barnhälsovård träffas för att diskutera frågor som rör barnhälsovård. Under hösten 2017 respektive våren 2018 är fokus på två områden: Folkhälsomyndighetens vägledning Vaccinationer av barn och ungdomar inkl samtal med föräldrar inför vaccination. Malmö Lund Ystad Födoämnesallergier i allmänhet och laktosintolerans i synnerhet med barnläkare Kristina Georgiev. (Kristianstad 26 sept, avslutad. Helsingborg 18 okt, är fulltecknad) Malmö 20 okt, förmiddag eller eftermiddag Lund 8 nov, förmiddag Ystad 23 nov, förmiddag 10
Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden
Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens
Läs merBCG Vaccination- praktisk genomgång
BCG Vaccination- praktisk genomgång Louise Asserson Petra Birgersson Nuvarande BCG-vaccin Innehåller 10 ampuller med BCG-vaccin vilka är bruna eftersom vaccinet är känsligt för ljus. Skyddas mot solljus
Läs merHiv, hepatit och tuberkulos
Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen
Läs merVägledning för vaccination
Vägledning för vaccination Föreskrifter och rekommendationer Kompletterande vaccinationer Utbildningsdag om vaccinationer Oktober 2017 Tiia Lepp Adam Roth Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF-FS 2016:51)
Läs merBarnhälsovårdsbladet
Foto: Johnér/Scandinav bildbyrå Barnhälsovårdsbladet Hej! Kul att ha träffat så många av er på våra BHV-forum, chefsträffar och fortbildningar under våren. Det är alltid mycket givande att utbyta erfarenheter
Läs merTuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?
Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos
Läs merAktuellt smittskydd Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska
Aktuellt smittskydd 2017 Lena Skedebrant Smittskyddssjuksköterska HU migranter totalt 2014-17 3500 3000 2500 2000 2014 2015 2016 1500 2017 tom kv 2 1000 500 0 2014 2015 2016 2017 tom kv 2 Kommunplacerade
Läs merSK-kurs Vaccinationer och resemedicin november BCG-vaccination
SK-kurs Vaccinationer och resemedicin 12-16 november 2018 BCG-vaccination PILLAR 1 - Tidig TB-diagnos och resistensbestämning - Systematisk screening av kontakter och högriskgrupper - Behandling av vid
Läs merTuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet. och. BCG-vaccination av spädbarn
Dokumentets Titel Tuberkulos - handläggning av tuberkulos i samband med graviditet och BCG- vaccination av spädbarn Ägare: Framtaget av (förf) AndersLindblom, Smittskyddsenheten Annika Eckerlid, mödrahälsovårdsöverläkare
Läs merVaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården
Vaccination mot tuberkulos inom skolhälsovården Vilka barn skall testas? Vilken provtagning skall vi använda? Vilka barn skall vaccineras? Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare Stockholms läns landsting
Läs merBHV-programmet i Sverige
BHV-programmet i Sverige Lotta Lindfors Kristin Lindblom Kerstin Johannesson Linda Håkansson Toni Reuter 1 Från mjölkdroppe till BVC 2 Den allmänna och fria spädbarnsvårdens betydelse för hälsa, utbildning
Läs merBarnhälsovårdsbladet
Barnhälsovårdsbladet # 5 november 2017 Hej! Roligt att få presentera Barnhälsovårdsbladets utgåva i ny design. Innehållet i detta nummer sträcker sig över många spännande områden som rör vårt arbete på
Läs merEnskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet
Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet Jämlikt föräldrastöd inom barnhälsovården för barnets bästa Lars Olsson, psykolog och vårdutvecklare, Region Skåne. Malin Bergström, psykolog
Läs merNyanlända- hälsoundersökningar(hu)
Nyanlända- hälsoundersökningar(hu) Höstmöte för lokal smittskydds-och stramaansvariga 160928 Bitr.smittskyddsläkare Hälsoundersökningar(HU) Frågor på det? Huvudbudskap Allas ansvar att ge den vård som
Läs merInfektionssjukdomar hos nyanlända
Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade
Läs merBCG - vaccin. Vaccin mot tuberkulos. Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset
BCG - vaccin Vaccin mot tuberkulos Helen Wallstedt Medicin och lungmottagningen Akademiska sjukhuset Tuberkulos Droppsmitta Hög smittsamhet - låg sjukdomsrisk Störst risk inom 2 år från smittillfället
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merBarnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet
Barnhälsovård idag; det nationella barnhälsovårdsprogrammet Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård,
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 21606 su/adm 2018-03-19 7 Vaccination och immunitetstest för nyanställd personal och Innehållsansvarig: Marianne Jertborn, Överläk/Professor, Läkare
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 6-7, juni-juli 2017 INFORMATION Rutin kring 4-års hörselscreening på audiologen (Uppsala kommun) Cirka hälften av bokningarna till hörselscreening
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merImplementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012
Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap
Läs merTuberkulos. Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne TUBERKULOS REKOMMENDATIONER FÖR REGION SKÅNE
2007 Tuberkulos Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos i Skåne 1 Innehåll Sid. 1. BAKGRUND...3 2. RIKTAD HÄLSOKONTROLL...3 2.1. Vem ska genomgå hälsokontroll?... 3 2.1.1. Personal inför
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merBarnhälsovårdsbladet Skåne Nr
Barnhälsovårdsbladet Skåne Nr. 2 2017 Hej alla efter ett par sköna påskdagar! Just nu pågår Europeiska och Världens vaccinationsvecka och Folkhälsomyndigheten informerar extra flitigt om barnvaccinationer.
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merTuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål. Ansvar och befogenheter
Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar
Läs merTuberkulosmottagningen Infektionskliniken
Tuberkulosmottagningen Infektionskliniken Multidiciplinär- Infektion, Barn, Lungmedicin Infektionskliniken Läkare: Eva Mogard, Ulrike Möbius Sjuksköterskor/ Smittspårare: Kerstin Ekholm. Maritha Andersson
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merTuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål
Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merNATIONELL MÅLBESKRIVNING
NATIONELL MÅLBESKRIVNING FÖR LÄKARTJÄNSTGÖRING INOM BARNHÄLSOVÅRDEN (BHV) Revidering fastställd i oktober 2018 Av Nationella nätverket för barnhälsovårdsöverläkare i Sverige INNEHÅLL Förord Barnhälsovårdens
Läs merTuberkulos. Läkemedelsstämman 2017
Tuberkulos Läkemedelsstämman 2017 Vad är tuberkulos och hur smittar det Latent tuberkulos, behandling Aktiv tuberkulos, behandling, DOTS BCG-vaccination Bakgrund Uppskattningsvis 1/3 av jordens befolkning
Läs merBarnhälsovård i Skåne
Barnhälsovård i Skåne Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Vad är syftet med
Läs merSkånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum för barnhälsovård 2015-02-16 Hej! Fokus för hela barnhälsovården i Sverige just nu är förberedelser för att gå över till det nya nationella barnhälsoprogrammet! När vi pratar
Läs merMariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne Nyheter i barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Läkemedel i Skåne 2017 Nyheter i barnvaccinationsprogrammet Nya Föreskrifter för barnvaccinationsprogrammet och ny Vägledning från
Läs merLuftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska
Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt
Läs merScreening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se
Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merLatent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?
Rekmässan 2011 Tuberkulos Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Per Hagstam Smittskydd Skåne Latent tuberkulos LTBI Vad är det? Skall vi leta efter det? Vilka är riskgrupperna? Lönar
Läs merTUBERKULOS. Rekommendationer för preventiva insatser mot. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007
Rekommendationer för preventiva insatser mot TUBERKULOS Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen 2007 Ingela Berggren, Stockholms läns landsting sidan 1 Världen cirka 2 miljarder smittade
Läs merReviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos
Reviderade riktlinjer Hälsokontroll avseende tuberkulos Bygger på Socialstyrelsens Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (2012-3-16) Smittskydd Halland och Halland, december 2013 Screening
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merVaccinationer på BVC
Vaccinationer på BVC Nya föreskrifter om vaccination av barn gäller från 1 juni 2016 (HSLF-FS 2016:51) Vaccination av barn och ungdomar. Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer
Läs merSmittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala
Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merFakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling
Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation
Läs merAnvändningen av BCGvaccin. Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006
Användningen av BCGvaccin Folkhälsoinstitutets vaccinationsrekommendation 2006 Folkhälsoinstitutets publikationer C 6/2006 ISSN 1238-5875 2 ANVÄNDNINGEN AV BCG-VACCIN FOLKHÄLSOINSTITUTETS VACCINATIONSREKOMMENDATION
Läs merPraktik blir statistik. Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne
Praktik blir statistik Margareta Berglund, Lars Olsson & Malin Skoog Vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Region Skåne Varför mäta hur barn mår? https://vimeo.com/113712017 Hur kan vi använda statistik
Läs merSkånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Bästa medarbetare! December präglas för många av en känsla av att avsluta och att komma till ro. Våra tankar förs till det vi har åstadkommit under året - vi
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merVaccinationsbehov hos asylsökande. Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram
Vaccinationsbehov hos asylsökande Eva Netterlid Sakkunnig Enheten för vaccinationsprogram eva.netterlid@folkhalsomyndigheten.se RU KAVA Regeringsuppdrag Kartläggning och analys av behovet av vaccin hos
Läs merHälsoundersökning av asylsökande med flera Rev
Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2014-02-06 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med
Läs merTuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård
MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Inledning Gravida kvinnor har samma mottaglighet för tuberkulos och sjukdomsutveckling som andra. De flesta som infekterats med tuberkelbakterier blir aldrig
Läs merBarnhälsovårdens nationella arbetsgrupper. Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017
Barnhälsovårdens nationella arbetsgrupper Nationella barnhälsovårdsdagar Luleå 2017 20170905 Arbetsområde och utvecklingsarbete Implementering barnhälsovårdsprogram Föräldrastöd Enskilt föräldrasamtal
Läs merBHV Ny Hemsida. under utveckling Hittas via eller via Insidan
BHV Ny Hemsida under utveckling Hittas via www.regionjh.se eller via Insidan? BCG ny riktlinje Hittas på BHV Hemsida /Centuri Barn BCG-vaccineras på Barnmottagningen Ösd sjukhus Barn som riskerar Tb-smitta
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merJämställt föräldraskap för barnets bästa
Jämställt föräldraskap för barnets bästa mars 2014 mars 2016 Kunskapscentrum kvinnohälsa/barnhälsovård, Region Skåne Ida Ivarsson 2016-10-11 Bakgrund Projektmedel för att jämställa sjukskrivningsprocesser
Läs merSkånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård
Skånevård Sund Kunskapscentrum barnhälsovård Hej! Medarbetare på Kunskapscentrum barnhälsovård har precis kommit hem från den årliga nationella barnhälsovårdskonferensen i år på Gotland. Det har varit
Läs merTestning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )
Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation
Läs merHälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer
Hälso- och sjukvårdens skyldigheter när barn befinner sig i utsatta livssituationer Introduktionsutbildning i barnhälsovård Mars 2019 Ylva Thor distriktssköterska/utvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård
Läs mer16 MARS Minnesanteckning. Vaccingruppen. Tid och plats. Sunderby Sjukhus Närvarande. Inbjudna/För kännedom
1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 16 MARS 217 Therese Gustafsson (Upphandlingsenheten) Sanne Hovmöller (Överläkare Infektionssektionen) Barbro Nilsson (BHV-samordnare NLL)
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merTUBERKULOS Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad
Läs merVaccination mot influensa 2019
Vaccination mot influensa 2019 Senaste säsongen Sjukhusvård Årets riktlinjer Micael Widerström Smittskyddsläkare Region Jämtland Härjedalen Senaste influensasäsonger Antal fall 60 Anmälda fall av influensa
Läs merAktuellt om vaccinationsprogrammet
Aktuellt om vaccinationsprogrammet Tiia Lepp Enheten för vaccinationsprogram Folkhälsomyndigheten tiia.lepp@folkhalsomyndigheten.se Skolsköterskekongressen Malmö 2019 Innehåll Ändringar i vaccinationsprogrammet
Läs merRiktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder
Riktlinjer för hälsoundersökning av barn och ungdomar från andra länder Detta dokument kommer att revideras kontinuerligt. På uppdrag av Programgrupp Barn, Landstinget i Jönköpings län Reviderat maj 2007
Läs merKikhosta- smittspårning
Kikhosta- smittspårning 25 26 oktober 2016 Agneta Midendal Smittskyddssjuksköterska Inledning Sedan Sverige återinförde barnvaccination mot kikhosta 1996 har insjuknandet minskat kraftigt. (uppehåll 1979-1996)
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merTuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis
Tuberkulos Mycobacterium tuberculosis Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Disposition Aktiv tuberkulos Screening Latent tuberkulos Miljöundersökning
Läs merPresidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97
PROTOKOLL UTDRAG Presidium Nämnd för Folkhälsa och sjukvård 87-97 Tid: 2016-09-19, kl 08:00-09:30 Plats: Maria Frisks tjänsterum, Regionens hus 89 Remiss Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Läs merHälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsnämnden Håkan Miörner Smittskyddsläkare 040-33 71 81 Hakan.Miorner@skane.se YTTRANDE Datum 2016-09-06 Dnr 1602288 1 (5) Remiss. Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Läs merBarns psykiska hälsa och. Evelinaarbetet och det nya
UMEÅ OKTOBER 2014 Barns psykiska hälsa och språkutveckling Evelinaarbetet och det nya BHV programmet. Björn Kadesjö Jämlik och rättvis barnhälsovård Toni Reuter Kaffe Margaretha Magnusson Fortsättning
Läs merFrågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner
Frågor till samordnare/vårdutvecklare inom barnhälsovården i Sveriges landsting och regioner Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att beskriva hur vården efter förlossning ser ut i Sverige
Läs merRemiss: Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
SOCIALDEPARTEMENTET s.registrator@regeringskansliet.se s.fs@regeringskansliet.se Peter Iveroth Datum Vår beteckning 2016-09-30 09/2016 Ert datum Er beteckning 2016-06-10 S2013/00240/FS Remiss: Riskgruppsvaccinationer
Läs merBarns hälsa i Skåne. Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård
Barns hälsa i Skåne Jet Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum barnhälsovård Årsrapport 2017- Insamling av statistik från samtliga BVC i Skåne BARNS HÄLSA Amning Rökfri miljö Övervikt och fetma
Läs merBarnhälsovårdens program. Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård
UMEÅ OKTOBER 2014 Barnhälsovårdens program Baserat på Vägledning för barnhälsovård Professionens arbete (Evelina) Rikshandboken i barnhälsovård Varför? Borttagna styrande dokument från Socialstyrelsen
Läs merBARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid
BARNHÄLSOVÅRD dåtid, nutid, framtid Åsa Lefèvre, Dr Med Vet, leg sjuksköterska, vårdutvecklare Malin Skoog, doktorand, distriktssköterska, vårdutvecklare Kunskapscentrum barnhälsovård Kunskapsmål: Förståelse
Läs merBARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD
BARNSÄKERHET, INFEKTIONER OCH EGENVÅRD Detta är tänkt som hjälp och förslag på hur man kan beskriva syftet och det tänkta upplägget när man träffar föräldrarna vid det här grupptillfället. Självklart väljer
Läs merTuberkulos-screening av gravida
Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merRekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos. Hälsokontroll, smittspårning och vaccination
Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för metodutveckling.
Läs merFöräldrastöd i grupp
Föräldrastöd i grupp Regeringens definition och målsättning av föräldrastöd 2018 Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och verksamheter riktade till föräldrar som stärker föräldraförmågan och relationen
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merLänsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten
Länsenheten Föräldra- och Barnhälsan Region Norrbotten Verksamhetschef Annika Selberg Lundberg annika.selberg-lundberg@norrbotten.se Divisionschef Närsjukvård Chef för verksamhet och utveckling Närsjukvårdsstaben
Läs merVarmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Läs merYttrande över remiss från Socialdepartementet om Riskgruppsvaccinationer som särskilda vaccinationsprogram
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Åke Örtqvist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-08-02 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, P 24 1 (4) HSN 2016-3330 Yttrande över remiss från Socialdepartementet om
Läs merTuberkulos-Vad göra?
Tuberkulos-Vad göra? Lungkliniken Vem tar hand om patienten? Utreder misstänkt lungtuberkulos, gör en första bedömning kring smittsamhet. Remissinstans för frågeställningar kring latent TBC (LTBI). Infektionskliniken
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merTestning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST)
Testning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Identifiera personer i en högriskpopulation som nyligen smittats med tuberkulos
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merVaccination mot influensa
Vaccination mot influensa 2017-2018 Information till Mödrahälsovården från Smittskydd Västra Götaland Alla gravida rekommenderas vaccination Gravida har en förhöjd risk att drabbas av svår influensasjukdom
Läs merFamiljecentraler. -det är grejor det
Familjecentraler -det är grejor det Sara Lindeberg, specialistläkare, Enheten för folkhälsa och social hållbarhet, Region Skåne Lars Olsson, leg. Psykolog, Kunskapscentrum för Barnhälsovård, Region Skåne
Läs merTillhör du en riskgrupp?
Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan
Läs mer