Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna i Uppsala län. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Transkript

1 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDE SPROTOK Kommunstyrelsen Dnr Ks Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna i Uppsala län Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att Tierps kommun ska komma att ingå i pensionsstiftelsen "Uppsala läns pensionsstiftelse" med ändamålet att trygga utfästelser av ålder och efterlevandepension till arbetstagare, tidigare arbetstagare eller dess efterlevande som givits av Tierps kommun och övriga kommuner som beviljats anslutning till stiftelsen att anta stadgar för stiftelsen, bilaga 1 att godkänna konsortieavtalet, bilaga 2, för stiftelsen samt ge kommunstyrelsen bemyndigande att underteckna konsortialavtal så länge det endast handlar om att ansluta nya medlemmar att utse kommunstyrelsens ordförande som Tierps kommuns representant i konsortiesammanträdena att rekommendera stiftelsens styrelse att anta placeringsriktlinjerna för stiftelsen, bilaga 3 att rekommendera stiftelsens styrelse att som stöd för arbetet tillsätta ett placeringsråd för stiftelsen att uppdra till kommunstyrelsens ordförande att medverka i att utse arbetsgivarledamöter i stiftelsens styrelse samt att uppdra till kommunstyrelsen att besluta vilket belopp som initialt ska avsättas till stiftelsen. Bakgrund Inom ramen för effektiviseringsberedningen diskuteras områden där kommunerna i länet och Uppsala läns landsting kan nå effektiviseringsvinster genom samverkan. Beredningen har bland annat resulterat i att det bildats gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet för sex kommuner i länet samt att en gemensam nämnd för räddningstjänst har skapats för Uppsala, Tierp och Östhammar kommuner. En ytterligare fråga som aktualiserats är om det kan skapas synergier för länets kommuner genom att tillsammans finna lösningar på hur utfästa pensionsåtagande ska tryggas. forts. Ordf sign Justerandes sign Vidi sign Sekr sign Utdragsbestyrkande

2 TIERPS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL MANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen (41) forts. Dnr Ks Effektiviseringsberedningen gav länets ekonomichefer i uppdrag att ta fram förslag på hur en sådan pensionsstiftelse kan utformas. Ärendet har behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott vid olika tillfällen och ett positivt principbeslut har tagits fram av kommunstyrelsen Ekonomichefen har den 14 oktober 2012 överlämnat förslag i ärendet. Ordf sign sign Justerandes sign sign Vidi sign sign Sekr sign sign Utdragsbestyrkande

3 TIERPS KOMMUN Dokumentnamn Datum Oianenummer Diarienummer 1(4) Adress Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna i Uppsala Län Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå Kommunfullmäktige besluta att Tierps kommun ska komma att ingå i pensionsstiftelsen "Uppsala läns pensionsstiftelse" med ändamålet att trygga utfästelser av ålder och efterlevandepension till arbetstagare, tidigare arbetstagare eller dess efterlevande som givits av Tierps kommun och övriga kommuner som beviljats anslutning till stiftelsen att anta stadgar för stiftelsen bilaga 1 att godkänna konsortieavtalet bilaga 2 för stiftelsen samt ge kommunstyrelsen bemyndigande att underteckna konsortialavtal så länge det endast handlar om att ansluta nya medlemmar att utse kommunstyrelsens ordförande som Tierps kommuns representant i konsortiesammanträdena att rekommendera stiftelsens styrelse att anta placeringsriktlinjerna för stiftelsen bilaga 3 att rekommendera stiftelsens styrelse att som stöd för arbetet tillsätta ett placeringsråd för stiftelsen att uppdra till kommunstyrelsens ordförande att medverka i att utse arbetsgivarledamöter i stiftelsens styrelse samt att uppdra till kommunstyrelsen att besluta vilket belopp som initialt ska avsättas till stiftelsen Bakgrund Inom ramen för effektiviseringsberedningen diskuteras områden där kommunerna i länet och Uppsala läns landsting kan nå effektiviseringsvinster genom samverkan. Beredningen har bl.a. resulterat i att det bildats gemensam nämnd för överförmyndarverksamhet för sex kommuner i länet samt att en gemensam nämnd för räddningstjänst har skapats för Uppsala, Tierp och Östhammar kommuner. En ytterligare fråga som aktualiserats är om det kan skapas synergier för länets kommuner genom att tillsammans finna lösningar på hur utfästa pensionsåtagande ska tryggas. Effektiviseringsberedningen gav länets ekonomichefer i uppdrag att ta fram förslag på hur en sådan pensionsstiftelse kan utformas. Ärendet har behandlats i kommunstyrelsens arbetsutskott vid olika tillfällen och ett positivt principbeslut har tagits fram av kommunstyrelsen Gemensam service Ekonomienheten Handläggare Conny Rönnholm Tierp Ekonomichef Besöksadress: Centralgatan 7 Telefon: Telefon: Fax: E-post: Conny.Ronnholm@tierp.se nholrnetierp.se

4 2(4) Diskussioner förs för närvarande om hur det kapital som ska tryggas i stiftelsen ska placeras för att stiftelsen ska kunna svara upp mot kraven på dels värdesäkring av kapitalet dels en avkastning därutöver. Ärendet bereds nu i respektive kommun och ett flertal av kommunerna är positiva till att bilda en gemensam pensionsstiftelse inom länet. För att kunna ingå i stiftelsen och då även vara en part i konsortialavtalet krävs att kommunen gör en insättning i stiftelsen. Detta kan ske så fort stiftelsen är bildad eller vid senare tidpunkt. Det innebär att det räcker med att en kommun gör en placering för att stiftelsen ska vara bildad, övriga kommuner och landstinget kan anslutas vid senare tidpunkt. Förslaget Att planera för framtida pensionsutbetalningar är ett sätt att skapa stabilare förutsättningar för att behålla en ekonomi i balans. Utgångspunkten är att varje generation genom sina skattebetalningar ska täcka de kostnader som är förenade med produktion av den service generationen erhåller. I nuvarande pensionskostnadslösning för en kommun bär framtida generationer kostnaden för pensioner intjänade före I kommuner och landsting belastar sedan 1998 såväl pensionsutbetalningar till medarbetare avseende ansvarsförbindelsen som pensionsintjänande för dagens medarbetare den kommunala ekonomin. Under de närmaste decennierna kommer pensionsutbetalningarna på ansvarsförbindelsen att öka och därmed vara ansträngande för många kommuner och landsting. I nedanstående matris redovisas några frågor som ska prövas vid valet av tryggande för att möta de framtida ökade pensionskostnaderna. Kapitalet uteslutande till till pensioner Kommun måste skjuta till m mer kapital vid behov M Möjlighet att använda pensionskapitalet i verksamheten M Möjlighet att påverka förvaltare och förvaltning Skuldförning Försäkring Stiftelse Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja, via återlån Ja Nej Ja Möjlighet att resultatreg treg lera Nej N el Nej Ja Avkastningsskatt Nej Ja Ja Löneskatt Utbetalt belopp Avsatt belopp Avsatt belopp Förslaget är att kommunerna bildar en gemensam pensionsstiftelse. Grunden för att välja stiftelse är främst möjligheten till resultatutjämning samt att pengar som placeras hos stiftelsen till del kan återlånas till kommun eller landsting. Resultatutjämning åstadkoms genom att begära gottgörelse ur stiftelsen de år då resultatet i kommunen tyngs av pensionskostnaderna och att avstå från gottgörelse de år då kostnaderna klaras inom ramen för de skatteintäkter som finns. Syftet med en pensionsstiftelse är således dels att säkra, trygga, det åtagande som kommunen gjort avseende medarbetarnas pensioner för att underlätta de framtida utbetalningarna dels att få en jämnare belastning av kostnader mellan skattebetalande generationer. En gemensam pensionsstiftelse har bedömts vara det mest kostnadseffektiva sättet att förvalta pensionsmedel. En pensionsstiftelse bedöms inte medföra administrativa kostnader i någon större omfattning. Något om stiftelse som som form form för för tryggande av av pensionsförpliktelser En pensionsstiftelse utgör en säkerhet för de pensionsförpliktelser som kommunerna har gentemot sina medarbetare eller dess efterlevande. Stiftelsen innebär inte att kommunen Ekonomienheten

5 3(4) befrias från ansvaret för givna pensionslöften utan stiftelsen är endast kommunens verktyg för att trygga det pensionsåtagande som kommunen har för sina medarbetare. Tillvägagångssättet vid tryggande av pensionsförpliktelser genom pensionsstiftelse är att arbetsgivaren överför medel till stiftelsen. Pensionsstiftelsen utfäster inte pension, det gör arbetsgivaren. Stiftelsen betalar inte heller ut pension, det gör arbetsgivaren på samma sätt som i dag. Då pensionsutbetalning skett till de tidigare medarbetare begär kommunen utbetalning, gottgörelse, från stiftelsen motsvarande del av vad som utbetalts. Förutsättningen för att stiftelsen ska kunna lämna gottgörelse är att stiftelsens tillgångar minst motsvarar värdet av den skuld den ska trygga. Särskild löneskatt betalas i dagsläget på pensionsutbetalningar (24,26 %). Vid stiftelsealternativet betalas löneskatt istället redan när kapitalet avsätts till stiftelsen. Värdetillväxten i stiftelsen lönebeskattas därmed inte. Till skillnad från egen skuldförning av pensionsmedel betalar en stiftelse så kallad avkastningsskatt. Avkastningsskatten är ca 0,4 procent av pensionskapitalet. Avkastningsskatten är den största nackdelen för alternativet med en pensionsstiftelse. Denna skatt kan dock till del kompenseras av att löneskatt inte uppkommer på den värdetillväxt som uppstår på det kapital som stiftelsen förvaltar. Kommentarer till till föreslaget konsortialavtal och och stadgar stadgar Konsortialavtalet skapar ett forum där samtliga kommuner som ingår i stiftelsen dels får möjlighet till insyn och inflytande i stiftelsen dels tar successiva beslut om kommuner som ska ingå i stiftelsen samt föreslå arbetsgivarrepresentanter till stiftelsens styrelse. Avtalet har setts som nödvändigt då det inte är praktiskt att ha samtliga kommuner representerade i stiftelsens styrelse. Om samtliga kommuner och landstinget skulle ingå i styrelsen för stiftelsen kommer styrelsen att kunna bli 18 personer då arbetstagarparterna ska ha en representant per stiftare i styrelsen. De stadgar som redovisas i ärendet är att se som standardstadgar för en pensionsstiftelse. Det som gjorts i nu aktuella stadgar är att föra in hur stiftelsen ska hantera det förhållande att det är flera parter som ingår i stiftelsen och att det är flera parters kapital som ska förvaltas. Beslutsgången för for bildande av av stiftelse stiftelse Länets kommuner prövar nu bildande av en gemensam pensionsstiftelse. 1 I detta ärende föreslås att Tierps kommun beslutar att medverka till att en stiftelse bildas där kommunen ska ingå. Beslutsgången i ärendet föreslås ske i följande steg: 1. I. Kommunfullmäktige i respektive i kommun beslutar att bilda en pensionsstiftelse innehållande stadgar, konsortieavtal varvid respektive kommun som ska ingå i stiftelsen utser representant/er i konsortiet samt även får lämna förslag till styrelse. 2. Stiftelsen registreras hos Länsstyrelsen i Stockholms län varvid styrelsens medlemmar ska registreras för godkännande av Finansinspektionen. 3. styrelsen beslutar om placeringsriktlinjerna och konsekvensanalys där en redovisning ska ske av stiftelsens avkastningsmål och hur de ska beräknas, en kvantifiering av den förväntade avkastningen och de risker som finns i de kapitalplaceringar som stiftelsen får göra samt hur rapportering av befintlig risk i gjorda placeringar ska ske. Både placeringsriktlinjerna samt konsekvensanalysen ska godkännas av Finansinspektionen. Ekonomienheten

6 4(4) Genom att kommuner successivt kan ansluta sig till stiftelsen ska konsortialavtalen förnyas. Kommunstyrelsens i respektive kommun bör därför få ett bemyndigande att svara för det undertecknandet av konsortialavtal så länge det endast handlar om att ansluta nya medlemmar. Målet är att pensionsstiftelsen ska vara uppsatt för att kunna tas i bruk per Respektive kommun avgör sedan i vilken takt de ska avsätta medel till stiftelsen för tryggande av del av sitt pensionsåtagande och blir då en del av konsortiet och ansluts därigenom till stiftelsen. För att respektive stiftare ska kunna göra avsättningar till stiftelsen måste de ta fram en aktuell beräkning på sin pensionsskuld. Av denna skuld ska det sedan anges hur stor dei del av åtagandet som tryggas genom stiftelsen. Denna beräkning och del som tryggas kommer sedan att utgöra en bilaga till stiftelsestadgan som då blir unik för respektive stiftare, se förslag till stadgar 2. Ekonomiska konsekvenser Bildande av en pensionsstiftelse är förknippade med kostnader för bl.a. framtagning av placeringsriktlinjer där externa resurser används. Kostnaden för detta uppskattas till högst 100 tkr och fördelas mellan de kommuner som medverkar i bildandet av stiftelsen. Kapitalet som finns placerat i pensionsstiftelsen kommer att belastas med avkastningsskatt och vid inbetalningen ska särskild löneskatt betalas. Normalt betalas särskild löneskatt på de faktiska pensionsutbetalningarna dvs. vid en senare tidpunkt. Motvikten till dessa två belastande faktorer är att den förräntning som uppkommer på kapitalet i stiftelsen blir fri från särskild löneskatt. Conny Rönnholm Ekonomichef Ekonomienheten

7 Bilaga 1 Stadgar för Uppsala läns Pensionsstiftelse 1 Firma Stiftelsens namn är Uppsala läns Pensionsstiftelse. 2 Ändamål Stiftelsen är en gemensam stiftelse. Stiftelsens uteslutande ändamål att trygga utfästelser av ålders och efterlevandepension, som givits av respektive kommun i Upplands län som beviljats anslutning till stiftelsen i fortsättningen benämnt arbetsgivaren åt dess arbetstagare, tidigare arbetstagare eller deras efterlevande. För vardera ingående arbetsgivare redovisas i särskild förteckning vilket pensionsåtagande som stiftelsen ska trygga. 3 Anslutning till stiftelsen Till stiftelsen ansluts arbetsgivare som beviljats inträde av styrelsen eller den styrelsen utser. 4 Styrelse Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse, bestående av lägst fyra och högst åtta ordinarie ledamöter med lika fördelning mellan arbetsgivarna och de anställda som omfattas av stiftelsen. Om styrelsesuppleanter nomineras kan dessa vara minst fyra och högst åtta stycken och nomineras i samma ordning och fördelning som gäller för ordinarie ledamöter. Ledamöter och suppleanter väljs för en tid av fyra år till lika antal av arbetsgivaren och de arbetstagare som omfattas av stiftelsen ändamål. Styrelsen är beslutför, när antalet närvarande vid sammanträde utgör minst hälften av hela antalet styrelseledamöter. Av ledamöterna skall lika många närvara från vardera sidan. Som styrelsens beslut gäller den mening, om vilka de flesta röstande enar sig. Vid lika röstetal förordnar tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran utomstående att delta i ärendets avgörande. Stiftelsen ska ha sitt säte på den ort, där arbetsgivaren med den största andelen i stiftelsen har sitt säte, vilken för närvarande är Uppsala. 5 Protokoll Vid styrelsens sammanträden ska föras protokoll, som ska justeras av ordföranden jämte den eller de ytterligare personer, som vid varje sammanträde därtill utses. Protokollen ska föras i nummerföljd och ska förvaras på betryggande sätt. 6 Firmateckning Stiftelsens firma tecknas förutom av styrelsen av den eller dem som styrelsen därtill utser.

8 ! 7 Räkenskapsår Stiftelsen räkenskapsår är kalenderår. 8 Revision Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper ska granskas av auktoriserad revisor som utses av Uppsala kommun. 9 Placeringsriktlinjer Styrelsen ska fastställa placeringsriktlinjer med beaktande av vad som stadgas i 10 b tryggandelagen. Styrelsen ansvarar för att placeringsriktlinjerna följs och ska fortlöpande pröva om de behöver ändras. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna lämnas in till Finansinspektion senast när de börjar användas och ger samtidigt in en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för stiftelsen och de som omfattas av stiftelsens ändamål. 10 Förvaltning Stiftelsens medel förvaltas av styrelsen med beaktande av av vad som stadgas i 10 i 10 a a tredje - femte stycket tryggandelagen och 10 b tryggandelagen. 11 Information Styrelsen ansvar för den information som det åligger stiftelsen att ge enligt 10 d tryggandelagen. 12 Gottgörelse Om respektive kommuns rätt till gottgörelse gäller vad som föreskrivs i tryggandelagen. 13 Likvidation I fråga om likvidation gäller vad som stadgas i tryggandelagen. 14 Stadgeändring Ändring av stadgarna beslutas av styrelsen, dock att ändring avseende stiftelsens ändamål förutsätter iakttagande av bestämmelserna i 22 tryggandelagen. Stadgarna har fastställts med styrelsen för Uppsala läns Pensionsstiftelse den XX 20xx NN NN NN NN

9 Bilaga 2 Konsortieavtal för kommuner som har del i Uppsala läns Pensionsstiftelse

10 Mellan nedan förtecknade kommuner och kommuner som senare ansluter sig till detta avtal har denna dag träffas följande konsortialavtal ("Konsortieavtalet" eller "Avtalet") om samverkan ("Konsortiet") i frågor rörande Uppsala läns Pensionsstiftelse nedan benämnd "Stiftelsen". Parterna i Konsortialavtalet benämns nedan gemensamt "Konsortiemedlerniar". "Konsortiemedlem/ar". Uppsala kommun orgnr xxx adress xxxx Heby kommun 1-1åbo Håbo kommun Knivsta Kommun Tierps kommun Älvkarleby kommun Östhammars kommun 1. BAKGRUND M.M. Konsortiemedlemmarna har fattat beslut om att bilda Uppsala läns Pensionsstiftelse, org.nr.xxxxxxx, och att avsätta medel till denna stiftelse. Stiftelsen är en gemensam pensionsstiftelse med förmögenhetsgemenskap dvs. sådan pensionsstiftelse där två eller flera kommuner har avsatt medel, som sammanslagits till en gemensam förmögenhetsmassa i vilken arbetsgivarna äger del i förhållande till sina förmögenhetstillskott efter avdrag för uttag. Stiftelsens uteslutande ändamål att trygga utfästelser av ålders- och efterlevandepension, som givits av respektive kommun i Upplands län som beviljats anslutning till stiftelsen i fortsättningen benämnt arbetsgivaren åt dess arbetstagare, tidigare arbetstagare eller deras efterlevande. Anslutning till konsortiet har skett genom att envar av Konsortiemedlemmarna påtecknat ett originalexemplar av Avtalet. Avtalet förvaras hos Uppsala kommun. Senare anslutning kan ske av ytterligare part genom undertecknande av en särskild anslutningshandling som skall förvaras tillsammans med originalexemplaret av detta Avtal. Syftet med Konsortiet är att ge en komplettering till Stiftelselagen (1994:1220) och till lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. (Tryggandelagen) regler om gemensamma pensionsstiftelser och skall vara ett forum för angelägenheter som rör Stiftelsen och därvid tillvarata Konsortiemedlemmarnas intressen. Konsortiets verksamhet bedrivs genom konsortiesammanträde och i förekommande fall ett inrättat Arbetsutskott. En förutsättning för medlemskap är att Konsortiemedlem tryggar pension genom stiftelsen.

11 2. KONSORTIEMEDLEMS SKYLDIGHETER Konsortiemedlem åtar sig att a) för de pensionslöften Konsortiemedlem avser att trygga i Stiftelsen, avsätta nödvändiga medel till Stiftelsen, så att Konsortiemedlems andel av Stiftelsens förvaltade kapital motsvarar i frågavarande andel av pensionsskulden och att b) i övrigt på bästa sätt verka för och följa bestämmelserna i detta Avtal. Konsortiemedlemmarna är överens om att Konsortiemedlem från tid till annan kan få avvika från ovanstående, t.ex. full fondering, om detta anses vara till fördel för Konsortiemedlemmen. 3. STYRELSEN 1 I STIFTELSEN Styrelsen för Stiftelsen skall enligt Stiftelsens stadgar bestå av lägst fyra och högst åtta ordinarie ledamöter med lika fördelning mellan ledamöter valda av Konsortiemedlemmarna ("Arbetsgivarledamöter") och ledamöter valda av de anställda som omfattas av Stiftelsen ("Arbetstagarledamöter"). Om styrelsesuppleanter nomineras skall dessa vara minst fyra och högst åtta stycken och nomineras i samma ordning och fördelning som gäller för ordinarie ledamöter. Konsortiemedlemmarna är överens om att Arbetsgivarledamöter skall, efter beaktande av lämnat förslag av respektive Kommun väljas av konsortiemedlemmarna. Arbetstagarledamöter väljs in i den ordning som framgår av Tryggandelagen. 4. KONSORTIESAMMANTRÄDE Beslut inom Konsortiet fattas av konsortiesammanträde. Till varje konsortiesammanträde utser varje Konsortiemedlem en representant per påbörjad invånare i medlemskommunen. Beslut vid konsortiesammanträde fattas med enkel majoritet och Konsortiet är besiutsfört beslutsfört om endast om samtliga Konsortiemedlemmar representeras vid mötet. Vid lika röstetal gäller ordförandens röst. Konsortiesammanträde skall äga rum minst en gång varje kalenderår senast under juni månad, varvid följande dagordning skall följas: a) Val av mötesordförande b) Val av protokollförare vid konsortiesammanträdet c) Val av två justeringsmän d) Prövning av om konsortiesammanträdet sammankallats i föreskriven ordning e) Inrättande av Arbetsutskott och i förekommande fall val av ledamöter till Arbetsutskottet f) Övriga frågor Kallelse till konsortiesammanträde skall ske genom Uppsala kommun. Kallelse med förslag till dagordning samt tid och plats skall sändas till Konsortiemedlem tidigast fyra och senast två veckor före konsortie-sammanträde. Konsortiemedlem kan när som helst påkalla ett konsortiesammanträde. Kallelse till konsortiesammanträde sker enligt ovanstående stycke. Vid alla konsortiesammanträden skall det föras protokoll, vilka skall föras i paragrafnummerordning. Protokoll skall justeras av minst två personer representerande olika Konsortiemedlemmar. Protokoll skall förvaras hos Uppsala kommun.

12 5. UPPGIFTER FÖR ARBETSUTSKOTT Konsortiet kan, om Konsortiemedlemmarna finner lämpligt, inrätta ett Arbetsutskott. Arbetsutskottet skall bestå av tre ledamöter varav en skall vara ordförande och en sekreterare; alla med ett års mandattid med möjlighet till omval. Varje Konsortiemedlem får nominera högst en ledamot. Innan Konsortiemedlem beslutar vilka personer som skall nomineras till ledamöter skall samråd äga rum med övriga Konsortiemedlemmar. Ordförande och sekreterare väljs inom Arbetsutskottet med enkel majoritet. Sammanträde i Arbetsutskottet sker på tid och plats som bestäms av dess ordförande. Arbetsutskottets ordförande svarar också i förekommande fall för förslag till dagordning för konsortiesamrnanträden konsortiesammanträden enligt dagordning enligt punkt 4 ovan. Arbetsutskottet skall svara för följande frågor: - Lämna förslag på Arbetsgivarledamöter till Stiftelsens styrelse senast i februari månad det år styrelseledamöter skall väljas. Förslaget skall presenteras för var konsortiemedlem som representerar sin kommun. Styrelseledamot väljs normalt på tre år. Därvid skall föreslagen ledamot ha den kompetens som uppdraget förutsätter, ha genomgått erforderlig prövning hos Finansinspektionen och ha möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för sitt uppdrag. Innan förslag till respektive kommun lämnas skall samråd äga rum med Konsortiemedlemmarna. - Hantera löpande frågor inom Konsortiet som avser administration av Konsortiet och andra frågor som konsortiesammanträdet uppdragit åt Arbetsutskottet att ansvara för. - Vart tredje år utvärdera styrelsens arbete. Om utvärdering sker med externt stöd skall kostnader fördelas mellan Konsortiemedlemmarna i förhållande till Konsortiemedlems andel av Stiftelsen förvaltat kapital. - Föreslå eventuella styrelsearvoden och andra ersättningar till styrelseledamöterna. - Om det framkommer skäl eller föreligger omständigheter som skulle innebära att förändringar av Stiftelsens stadgar skulle kunna gynna Konsortiemedlemmarnas och deras pensionsborgenärers gemensamma intressen, föreslå sådana förändringar av Stiftelsens stadgar. - Minst en gång varje år och när önskemål framförts av Konsortiemedlem eller när behov föreligger enligt Arbetsutskottets ordförande, kalla Konsortiemedlemmarna Konsortiemedlemmama till konsortiesammanträde för behandling av frågor som berör Stiftelsen. - Att Konsortiemedlemmama Konsortiemedlemmarna erhåller skriftlig information om när ny Konsortiemedlem inträtt eller utträtt. - Arbetsutskottets ordförande skall informera Konsortiemedlemmarna Konsortiemedlemmama om dennes egen post adress och e-postadress. Vid sammanträde med Arbetsutskottet skall föras protokoll i löpande paragrafnummerordning. Protokollet skall förvaras av ordföranden. Skulle behov av firmateckning inom Konsortiet uppkomma, tecknas firman av Arbetsutskottets ledamöter i förening. 6. BESTÄMMELSER FÖR IN- OCH UTTRÄDE Kommuner i Uppsala län som avsätter/har avsatt medel till Stiftelsen för tryggande av pension skall med beaktande av nedan delta i Konsortiet. Inträde i Konsortiet beviljas enhälligt av Konsortiets medlemmar. Utträde kan endast beviljas Konsortiemedlem, om denne ej längre har några pensionsutfästelser tryggade i pensionsstiftelsen eller då Konsortiemedlems pensionsfond av annat skäl skall upplösas.

13 7. AVTALSTID OCH AVTALETS UPPHÖRANDE Avtalet träder i kraft när det behörigen undertecknats av Konsortiemedlemmarna eller från det att senare ansluten Konsortimedlem undertecknat särskild anslutningshandling. Konsortiemedlem förbinder sig att följa bestämmelserna i detta Avtal så länge som denne tryggar medel i Stiftelsen. Upphör Avtalet att gälla för Konsortiemedlem är denne inte befriad från ansvar för brott mot Avtalet begångna före tidpunkten då Avtalet upphörde. Avtalet skall fortsätta äga giltighet mellan kvarvarande Konsortiemedlemmar. 8. MEDDELANDEN Uppsägning eller andra meddelanden skall ske genom bud eller rekommenderat brev till Konsortiemedlemmarnas senast uppgivna adresser, Adresser och kontaktpersoner för respektive Konsortiemedlem vid ingåendet av detta Avtal framgår av Bilaga 1. Meddelandet skall anses ha kommit mottagaren tillhanda a) om det avlämnats med bud: vid överlämnandet; och b) om det skickats med rekommenderat brev: tre dagar efter avlämnande för postbefordran. Meddelanden till Arbetsutskottets ordförande skall ske till de kontaktuppgifter denne lämnat. Adressändring och ändring av kontaktpersoner skall meddelas övriga Konsortiemedlemmar på sätt och skall anses ha kommit mottagaren tillhanda som föreskrivs ovan i denna bestämmelse. 9. ÄNDRINGAR Ändringar av och tillägg till Avtalet skall, för att vara bindande, vara skriftligen avfattade och undertecknade av Konsortiemedlemmarna. 10. FULLSTÄNDIG REGLERING Avtalet med dess bilaga/bilagor utgör Konsortiemedlemmarnas fullständiga reglering av alla frågor som Avtalet berör. Alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser som föregått Avtalet ersätts av innehållet i Avtalet. 11. ÄNDRADE FÖRHÅLLANDEN Om förutsättningarna för Avtalet i väsentlig mån skulle ändras eller Avtalet till följd av ändring i lag eller annan omständighet utom Konsortiemedlemmarnas kontroll inte skulle kunna tillämpas i enlighet med Konsortiemedlemmarnas intentioner, skall på begäran av endera Konsortiemedlem förhandlingar inledas i syfte att anpassa Avtalet till de ändrade förhållanden som då råder. 12. TVISTFÖRFARANDE Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal liksom tvister härledande ur detta avtal ska avgöras av Uppsala tingsrätt. Uppsala den xx månad 2012 Detta Avtal har träffats dag som ovan och har upprättats i ett original. Varje konsortiemedlem har erhållit en kopia. NN Kommun NN Kommun

14 Förslag på Placeringsriktlinjer en förtydligad version Uppsala Läns pensionsstiftelse

15 1. INTRODUKTION Bakgrund till Kommunernas pensionsstiftelse - "Stiftelsen" Målsättning för placeringsverksamheten i Stiftelsen Syftet med Placeringsriktlinjerna 5 1, Uppdatering av placeringsriktlinjerna 6 2. PLACERINGSREGLER Övergripande om placeringsverksamheten Tillåtna tillgångsslag Strategisk tillgångsallokering Beräkning av portföljens värde samt över- och undervärden av limit Motparter ,5. Förvar Taktisk tillgångsfördelning , Förvaltningsstruktur Krav på följsamhet till den strategiska tillgångsfördelningen Regler för finansiering av gottgörelse Val av värdepapper Enhandsengagemang för stiftelsens förmögenhet Belåning Räntebärande värdepapper Aktier och aktierelaterade instrument Alternativa placeringar Likvida medel Värdepappersfonder Derivatinstrument och värdepapperslån Optioner och andra derivatprodukter Värdepapperslån 14 2

16 3. RISKHANTERING Marknadsrisken Likviditetsrisken Motpartsrisken Mäta placeringsrisker Limit och gränsvärdeskontroll ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Schematisk bild över organisation, ansvarsfördelning och rapportering rapporlering Styrelsens ansvar ,2, Placeringsrådets (tillsvidare Styrelsens) ansvar FAKTA OCH PROGNOSER OM KOMMUNERNAS PENSIONSSTIFTELSE Adress och organisationsnummer Styrelse och sekreterare Revisorer Räkenskapsår Totala tillgångar Tillsyn SELEKTIONS- OCH AVVECKLINGSKRITERIER FÖR FÖRVALTARE Extern förvaltares behörighet Formella handlingar Andel av extern kapitalförvaltares förvaltade kapital Urvalskriterier Förvaltarens åtaganden Avveckling av förvaltare och fonder RAPPORTERING OCH UPPFÖLJNING Rapportering Rapporteringens syfte 21 3

17 Ansvar Månadsrapport Kvartalsrapport Uppföljning Uppföljningens syfte Jämförelseindex DEFINITIONER AV VANLIGT FÖREKOMMANDE TERMER PLACERINGSRIKTLINJERNAS FASTSTÄLLANDE APPENDIX 27 4

18 1. INTRODUKTION 1.1. Bakgrund till Uppsala Läns pensionsstiftelse - "Stiftelsen" Kommunerna i Uppsala Län "Kommunerna" har beslutat att gemensamt trygga pensionsåtaganden i Uppsala Läns pensionsstiftelse "Stiftelsen". Stiftelsen är en förmögenhetsgemensam pensionsstiftelse för arbetsgivare inom kommunerna i Uppsala Län och har i uppdrag från Kommunerna att förvalta Kommunernas pensionsmedel. Kommunerna har som arbetsgivare lämnat kapitalvärdebestämda temporära eller livsvariga ålders- och/eller efterlevandepensioner. Dessa pensionslöften har tryggats i Stiftelsen. Stiftelseförmögenheten som överstiger stiftelsens pensionsreserv kan användas till nya pensionslöften från arbetsgivaren eller hämtas som gottgörelse för andra pensionskostnader som arbetsgivaren har Målsättning för placeringsverksamheten i Stiftelsen Målet för placeringsverksamheten i Stiftelsen är att uppnå en avkastning efter förvaltningsavgifter på tillgångarna som långsiktigt genererar en återbäring som motsvarar arbetsgivarens pensionskostnader. Stiftelsen utgör en pant för pensionsutfästelser och ska vid en eventuell konkurs likvideras för att kunna teckna försäkring för de pensionsberättigade. Stiftelsens placeringar skall långsiktigt kunna skapa en avkastning som överstiger de årliga pensionsutbetalningarna och ger möjlighet för Kommunerna som arbetsgivare att erhålla gottgörelse. Styrelsens uppfattning är att detta motsvarar ett långsiktigt årligt avkastningskrav definierat som Kalkylränta + inflationstakt, f n XX% + XX%. Styrelsen kommer i sin förvaltning tillse att Stiftelsens placeringar är omsättningsbara för att skapa ett likviditetsmässigt gott utgångsläge varje år. Det är Styrelsens uppfattning att en balanserad portfölj med ett betydande inslag av reala tillgångar krävs för att nå totalavkastningsmålen med en kontrollerad risknivå, mätt som årlig standardavvikelse under 10 %. Det innebär att 2 av 3 år kommer avkastningen att ligga mellan + 15 % till 7 % med ett genomsnitt av drygt 6 %. Målsättningen med placeringsverksamheten är följande; 1. Att det placerade kapitalets tillväxt på lång sikt ska möta pensionskostnadernas utveckling 2. Att skapa ett årligt likviditetstillskott för att möta möjligheten till pensionsutbetalning 3. Att kontrollera riskerna i placeringsverksamheten så att den förväntade avkastning uppnås med stor sannolikhet 1.3. Syftet med Placeringsriktlinjerna För att säkerställa att den långsiktiga och kortsiktiga målsättningen för placeringsverksamheten uppnås inom ramen för den risktolerans som accepteras, har Styrelsen för Stiftelsen utfärdat dessa Placeringsriktlinjer. Placeringsriktlinjerna fungerar som en vägledning i det dagliga arbetet för de personer, inom och eventuellt utanför Stiftelsen, som arbetar med portföljen. Syftet med placeringsriktlinjerna är att beskriva ett regelverk som ska gälla för Stiftelsens kapitalförvaltning och att ge Styrelsen interna, såväl som externa, riktlinjer för placeringsverksamhetens; tillgångsfördelning, ansvarsorganisation, riskuppföljning rapportering. rapportering, 5

19 1.4. Uppdatering av placeringsriktlinjerna Stiftelsens placeringsriktlinjer ska löpande hållas uppdaterad, med hänsyn till aktuella förhållanden inom Stiftelsen samt beaktande av utvecklingen på de finansiella marknaderna. Placeringsriktlinjerna ska varje år i samband med styrelsens undertecknande av årsredovisningen fastställas av Stiftelsens styrelse. I samband med undertecknandet av årsredovisningen undertecknas även placeringsriktlinjerna. Eventuella förändringar meddelas Finansinspektionen. 6

20 2. PLACERINGSREGLER Stiftelsens styrelse är ansvarig för förvaltningens resultat och dess inriktning. De av statsmakterna beslutade formella ramarna för placeringsverksamheten finns angivna i; Lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. {1967:531) (1967:531) och de hänvisningar som i den lagen görs till Styrande för dessa placeringsriktlinjer är också; stadgarna för Kommunernas pensionsstiftelse Placeringarna skall ske så att framtida pensionsutbetalningar möjliggörs och att avkastningen varje år ger utrymme att betala pensionskostnaderna Övergripande om placeringsverksamheten. Regler för placeringsverksamheten kan delas upp i fyra avsnitt: 1. Tillgångsslag som Stiftelsen får nyttja i sin placeringsverksamhet 2. Strategisk tillgångsfördelning, ger de övergripande riktlinjerna, bl a normalposition i den långsiktiga tillgångsfördelningen, index och gränsvärden för max- och minposition 3. Taktisk tillgångsfördelning, syftar till att visa vilken förvaltningsstruktur som gäller och styr förvaltningens awikelser avvikelser från den strategiska normalpositionen, vilka principer som gäller vid beräkning av portföljens värde samt eventuella krav på rebalansering att återställa ursprungsvikterna. 4. Val av värdepapper, och vilka gränsvärden som gäller vid placering i enskilda värdepapper eller värdepappersfonder Tillåtna tillgångsslag Portföljens medel får placeras i följande tillgångsslag 1. Räntebärande värdepapper såsom penningmarknadsinstrument, nominella obligationer, realränteobligationer, återlån, värdepappersfonder, FRN {löpande (löpande skuldebrev med rörlig ränta). 2. Svenska noterade aktier och aktierelaterade instrument, värdepappersfonder, konvertibla skuldebrev, teckningsrätter. 3. Utländska noterade aktier och aktierelaterande instrument såsom värdepappersfonder 4. Utländska räntebärande värdepapper såsom penningmarknadsinstrument, nominella obligationer, realränteobligationer, värdepappersfonder, FRN{löpande FRN(löpande skuldebrev med rörlig ränta). 5. Alternativa tillgångsklasser, så som fastigheter, private equity investeringar, hedgefonder, råvaror. Motpartsrisken måste beaktas enligt p samt p Börshandlade indexfonder, s k Exchange Traded Funds och strukturerade produkter. Motpartsrisken måste beaktas enligt p samt p Derivatinstrument och terminskontrakt som är standardiserade och föremål för clearing 8. Likvida medel i svensk och utländsk valuta. 7