Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala län KS-2012/611

Transkript

1 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/ Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala län KS-2012/611 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att bilda en pensionsstiftelse för att för trygga utfästelser om pension, som getts av kommunen till dess arbetstagare eller deras efterlevande, att fastställa stadgar för stiftelsen enligt bilaga 1, att fastställa konsortialavtal bilaga 2, att styrelsen för stiftelsen ska bestå av åtta personer varav fyra från arbetsgivarparten och fyra från arbetstagarparten samt att uppdra till stiftarna att utforma förslag till placeringsriktlinjer för stiftelsen vilka stiftelsen sedan har att fastställa. Göran Nilsson

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Kjell Åhnberg Datum KS-2012/ Kommunstyrelsen Bildande av en gemensam pensionsstiftelse för kommunerna och landstinget i Uppsala län KS-2012/611 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att bilda en pensionsstiftelse för att för trygga utfästelser om pension, som getts av kommunen till dess arbetstagare eller deras efterlevande, att fastställa stadgar för stiftelsen enligt bilaga 1, att fastställa konsortialavtal bilaga 2, att styrelsen för stiftelsen ska bestå av åtta personer varav fyra från arbetsgivarparten och fyra från arbetstagarparten samt att uppdra till stiftarna att utforma förslag till placeringsriktlinjer för stiftelsen vilka stiftelsen sedan har att fastställa. Sammanfattning En kommun kan välja tre sätt att hantera de kostnader och betalningar som kommunen har för de pensionsutfästelser som getts till medarbetarna för deras intjänande. Fokus ligger främst på att trygga det åtagande som kommunen har för pensioner intjänande tom Tryggandet kan endera ske genom att bygga upp kapital i balansräkningen (skuldförning) eller genom en försäkringslösning eller genom avsättningar till en pensionsstiftelse. Beroende på vilket beslut kommunen tar så påverkar det kommunens ekonomi både i ett kortare och längre perspektiv. I det följande redogörs översiktligt för alternativen och lämnas förslag till val av alternativ. Bakgrund I kommuner och landsting belastar sedan 1998 såväl pensionsutbetalningar till medarbetare avseende ansvarsförbindelsen som pensionsintjänande för dagens medarbetare den kommunala ekonomin. Under de närmaste decennierna kommer pensionsutbetalningarna på ansvarsförbindelsen att öka och därmed vara ansträngande för många kommuner och landsting.

3 I nedanstående matris redovisas några frågor som ska prövas vid valet av tryggande för att möta de framtida ökade pensionskostnaderna. Kapitalet uteslutande till pensioner Kommun måste skjuta till mer kapital vid behov Möjlighet att använda pensionskapitalet i verksamheten Möjlighet att påverka förvaltare och förvaltning Skuldförning Försäkring Stiftelse Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja, via återlån Ja Nej Ja Möjlighet att resultatreglera Nej Nej Ja Avkastningsskatt Nej Ja Ja Löneskatt Utbetalt belopp Avsatt belopp Avsatt belopp En genomgång av de olika förslagen har gjorts och förslaget är att kommunerna bildar en gemensam pensionsstiftelse i vilken även landstinget i Uppsala län kan ingå. Grunden för att välja stiftelse är främst möjligheten till resultatutjämning samt att pengarna hos stiftelsen till del kan återlånas till kommun eller landsting. Resultatutjämning åstadkoms genom att begära gottgörelse ur stiftelsen de år då resultatet i kommunen tyngs av pensionskostnaderna och att avstå från gottgörelse de år då kostnaderna klaras inom ramen för de skatteintäkter som finns. En gemensam pensionsstiftelse har bedömts vara det mest kostnadseffektiva sättet att förvalta pensionsmedel. En pensionsstiftelse bedöms inte medföra administrativa kostnader i någon större omfattning. Något om stiftelse som form för tryggande av pensionsförpliktelser En pensionsstiftelse utgör en säkerhet för de pensionsförpliktelser som kommunerna har gentemot sina medarbetare eller dess efterlevande. Stiftelsen innebär inte att kommunen befrias från ansvaret för givna pensionslöften utan stiftelsen är endast kommunens verktyg för att trygga sitt pensionsåtagande. Tillvägagångssättet vid tryggande av pensionsförpliktelser genom pensionsstiftelse är att arbetsgivaren överför medel till stiftelsen. Pensionsstiftelsen utfäster inte pension, det gör arbetsgivaren. Stiftelsen betalar inte heller ut pension, det gör arbetsgivaren på samma sätt som i dag. Då pensionsutbetalning skett till de tidigare anställda begär kommunen utbetalning, gottgörelse, från stiftelsen motsvarande del av vad som utbetalts. Förutsättningen för att stiftelsen ska kunna lämna gottgörelse är att stiftelsens tillgångar minst motsvarar värdet av den skuld den ska trygga. Särskild löneskatt betalas i dagsläget på pensionsutbetalningar (24,26 %). Vid stiftelsealternativet betalas löneskatt istället redan när kapitalet avsätts till stiftelsen. Värdetillväxten i stiftelsen lönebeskattas därmed inte. Till skillnad från egen skuldförning av pensionsmedel betalar en stiftelse så kallad avkastningsskatt. Avkastningsskatten är ca 0,4 procent av pensionskapitalet. Avkastningsskatten anses vara den största nackdelen för alternativet med en pensionsstiftelse. Denna skatt kan dock till del kompenseras av att löneskatt inte uppkommer på den värdetillväxt som uppstår på det kapital som stiftelsen förvaltar.

4 I bilaga 3 finns en kortfattad beskrivning av skatteeffekterna. Beslutsgången för bildande av stiftelse Länets kommuner och landsting föreslås i detta ärende fatta beslut om bildande av en gemensam pensionsstiftelse. I beslutet ingår att ta ställning till medverkan till att en stiftelse bildas där kommun/landsting ska ingå samt ta ställning till stadgar, konsortialavtal och styrelsesammansättning för stiftelsen. Kommunstyrelsen i respektive kommun samt landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra bildandet av stiftelsen innebärande att det ska tas fram förslag till placeringsriktlinjer för stiftelsen. I förslaget till riktlinjer ska även ingå en konsekvensanalys som redovisar avkastningsmål och hur de ska beräknas, en kvantifiering av den förväntade avkastningen och de risker som finns i de kapitalplaceringar som stiftelsen får göra samt hur rapportering av befintlig risk i gjorda placeringar ska ske. I bilaga 4 finns en vägledning för hur placeringsriktlinjer kan utformas. Målet är att pensionsstiftelsen ska vara uppsatt för att kunna tas i bruk per Respektive stiftare avgör sedan i vilken takt de ska avsätta medel till stiftelsen för tryggande av del av sitt pensionsåtagande. För att respektive stiftare ska kunna göra avsättningar till stiftelsen måste de ta fram en aktuell beräkning på sin pensionsskuld. Av denna skuld ska det sedan anges hur stor del av åtagandet som tryggas genom stiftelsen. Denna beräkning och del som tryggas kommer sedan att utgöra en bilaga till stiftelsestadgan som är unik för respektive stiftare, se förslag till stadgar 2. Lena Fransson Kommunchef

5 Bilaga 1 Stadgar för Uppsala läns Pensionsstiftelse 1 Firma Stiftelsens namn är Uppsala läns Pensionsstiftelse. 2 Ändamål Stiftelsen är en gemensam stiftelse. Stiftelsens uteslutande ändamål att trygga utfästelser av ålders- och efterlevandepension, som givits av respektive kommun i Uppsala län som beviljats anslutning till stiftelsen i fortsättningen benämnt arbetsgivaren åt dess arbetstagare, tidigare arbetstagare eller deras efterlevande. För vardera ingående arbetsgivare redovisas i särskild förteckning vilket pensionsåtagande som stiftelsen ska trygga. 3 Styrelse Stiftelsens angelägenheter handhas av en styrelse, bestående av lägst fyra och högst åtta ordinarie ledamöter med lika fördelning mellan arbetsgivarna och de anställda som omfattas av stiftelsen. Om styrelsesuppleanter nomineras kan dessa vara minst fyra och högst åtta stycken och nomineras i samma ordning och fördelning som gäller för ordinarie ledamöter. Ledamöter och suppleanter väljs för en tid av tre år till lika antal av arbetsgivaren och de arbetstagare som omfattas av stiftelsen ändamål. Styrelsen är beslutför, när antalet närvarande vid sammanträde utgör minst hälften av hela antalet styrelseledamöter. Av ledamöterna skall lika många närvara från vardera sidan. Som styrelsens beslut gäller den mening, om vilka de flesta röstande enar sig. Vid lika röstetal förordnar tillsynsmyndigheten på styrelsens begäran utomstående att delta i ärendets avgörande. Stiftelsen ska ha sitt säte på den ort, där arbetsgivaren med den största andelen i stiftelsen har sitt säte, vilken för närvarande är Uppsala. 4 Protokoll Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, som skall justeras av ordföranden jämte den eller de ytterligare personer, som vid varje sammanträde därtill utses. Protokollen skall föras i nummerföljd och ska förvaras på betryggande sätt. 5 Firmateckning Stiftelsens firma tecknas förutom av styrelsen av den eller dem som styrelsen därtill utser. 6 Räkenskapsår Stiftelsen räkenskapsår är kalenderår.

6 7 Revision Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall granskas av auktoriserad revisor som utses av Uppsala kommun. 8 Placeringsriktlinjer Styrelsen skall fastställa placeringsriktlinjer med beaktande av vad som stadgas i 10 b tryggandelagen. Styrelsen ansvarar för att placeringsriktlinjerna följs och skall fortlöpande pröva om de behöver ändras. Styrelsen ansvarar för att riktlinjerna lämnas in till Finansinspektion senast när de börjar användas och ger samtidigt in en redogörelse för de konsekvenser som riktlinjerna får för stiftelsen och de som omfattas av stiftelsens ändamål. 9 Förvaltning Stiftelsens medel förvaltas av styrelsen med beaktande av vad som stadgas i 10 a tredje femte stycket tryggandelagen och 10 b tryggandelagen. 10 Information Styrelsen ansvar för den information som det åligger stiftelsen att ge enligt 10 d tryggandelagen. 11 Gottgörelse Om respektive kommuns rätt till gottgörelse gäller vad som föreskrivs i tryggandelagen. 12 Likvidation I fråga om likvidation gäller vad som stadgas i tryggandelagen. 13 Stadgeändring Ändring av stadgarna beslutas av styrelsen, dock att ändring avseende stiftelsens ändamål förutsätter iakttagande av bestämmelserna i 22 tryggandelagen. Stadgarna har fastställts med styrelsen för Uppsala läns Pensionsstiftelse den XX juni NN.. NN.. NN.. NN

7 Bilaga 3 Skatteeffekter Avkastningsskatt Om pensionsutfästelserna ska tryggas via pensionsstiftelse tillkommer en kostnad i form av avkastningsskatt Avkastningskatt utgår med 15 procent på avkastningen. Avkastningen definieras som den genomsnittliga statslåneräntan under året före beskattningsåret multiplicerat med det kapital som finns i stiftelsen vid beskattningsårets ingång. Detta innebär att om den faktiska avkastningen är lägre än statslåneräntan blir skattesatsen högre än 15 procent på faktisk avkastning och om den faktiska avkastningen är högre blir skattesatsen lägre än 15 procent. Schablonmässigt kan avkastningsskatten beräknas uppgå till 0,6 procent av värdet på de placerade tillgångarna. Vid tryggande i försäkringsbolag inbetalas avkastningsskatten av försäkringsbolaget. Särskild löneskatt Särskild löneskatt utgår med 24,26 procent på pensionskostnaderna. I de fall pensionskapitalet förvaltas direkt i kommuners och landstings balansräkningar betalas skatten när pensionerna betalas ut. Väljer man att istället trygga pensionerna i egen stiftelse eller med försäkring tas löneskatten ut redan vid betalning till stiftelsen eller försäkringsbolaget. Detta innebär en tidigareläggning av löneskatteinbetalningarna. Den tillväxt som sker i stiftelsen eller försäkringsbolaget på det avsatta kapitalet kommer däremot inte att bli föremål för särskild löneskatt. Underlaget för löneskatten som utgörs av den utbetalda pensionen får minska med det belopp som arbetsgivaren erhåller i gottgörelse. Nackdelen med att betalning till stiftelse eller försäkringsbolag medför en tidigareläggning av löneskattebetalningen kan uppvägas av att löneskatt inte utgår på avkastningen. Är avkastningen hög kan det vara en fördel ur skattesynpunkt att betala löneskatten när avsättningen görs istället för när pensionen betalas ut. Det beror förstås på hur avkastningen utvecklas, något som är svårt att i förväg prognostisera. Vid samma avkastning i de alternativa lösningarna är löneskatten kostnadsneutral. Den särskilda löneskatten på pensionskostnader är därför inte avgörande för om kapitalet ska förvaltas direkt i balansräkningen eller via pensionsstiftelse eller försäkring.

8 Bilaga 4 Utformning av och beslut om placeringsriktlinjer Om kommun eller landsting förvaltar medel för pensionsändamål i egen balansräkning avgör kommunen/landstinget själv utformningen av placeringsriktlinjerna. Någon tillsynsmyndighet finns inte för kommuners och landstings förvaltning av medel. Det är kommunallagens regler som är styrande för kapitalförvaltning. Fullmäktige ska enligt kommunallagen 8 kap 3a fastställa föreskrifter för sådan medelsförvaltning. Många kommuner och landsting har också beslutat om sådana föreskrifter som inkluderar placeringsriktlinjer etc. Om kommunen/landstinget väljer att bilda pensionsstiftelse för förvaltning av kapital för kommunens/landstingets pensionsutfästelser innebär detta att stiftelsens styrelse beslutar om placeringsriktlinjer för detta kapital och därmed påverkar hur och av vem kapitalet förvaltas. Fullmäktiges föreskrifter kan ange ramen för förvaltningen av pensionsmedel men inte besluta om stiftelsens utövande av sin medelsplacering. Fullmäktiges föreskrifter måste utformas så att de täcker in stiftelsens verksamhet. Stiftelsens placeringsriktlinjer måste inrymmas inom ramarna för de riktlinjer som finansinspektionen i egenskap av tillsynsmyndighet anger. I bilaga 3.1 finns en checklista för upprättande av placeringsriktlinjer med konsekvensanalys. Beträffande urvalet av tillåtna instrument, risker mm är upp till varje kommuns och landstings stiftelse att överväga och utforma. Finansinspektionen som ska godkänna placeringsriktlinjerna har inställningen att det krävs aktsamma placeringar. Detta brukar innebära krav på diversifiering/spridning. Placeringarna måste kunna ge en förväntad avkastning som är tillräckligt hög för att möta arbetsgivarens behov att finansiera pensionsåtagandet. Till skillnad från försäkringsbolag så behöver en pensionsstiftelse inte matcha pensionsskulden. Begreppet matchning syftar på att ett försäkringsbolag måste placera sitt kapital så att det får största möjliga följsamhet mot de beräknade utbetalningarna av pensioner, d.v.s. den pensionsskuld som försäkringen tecknats för. En pensionsstiftelse tryggar arbetsgivarens pensionsutbetalningar och kan också matcha dennes pensionsskuld men behöver inte göra det. Det är arbetsgivarens vilja och förmåga att bära risk som avgör placeringarnas inriktning och löptider. Det är en fördel jämfört med de regler som gäller för försäkringsbolag.

9 Checklista för placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse En pensionsstiftelse måste besluta om vissa placeringsriktlinjer för det kapital stiftelsen ska förvalta. Även en kommun eller ett landsting måste fastställa föreskrifter i en finanspolicy med placeringsriktlinjer/placeringsreglemente. I det senare fallet är det kommunallagen som anger innehållet i sådana. Fullmäktiges föreskrifter måste utformas så att de täcker in stiftelsens verksamhet. Det är inte särskilt detaljerade anvisningar i lagen. För pensionsstiftelsen ska riktlinjerna godkännas av Finansinspektionen. I det följande lämnas en checklista över vad som lämpligen bör tas med i placeringsriktlinjer för pensionsstiftelse. Listan anger förslag till rubriker med lite tips på innehåll. Syfte Under denna rubrik kan anges syftet till exempel att riktlinjerna anger ramar för placeringsverksamheten och regler för risktagandet, uppföljning och kontroll. Giltighetstid för riktlinjerna ska anges liksom när/hur ofta en översyn av dessa ska göras. Mål/avkastningsmål Här kan tas in formulering av mål och beräkningsmetod för avkastningsmål. Kvantifiering/beräkning av avkastning och risk Här beskrivs kvantifiering av den förväntade avkastningen. Förvaltningsverksamhetens inriktning Här anges verbalt ramarna för verksamheten. Till exempel kan anges att förvaltningen av stiftelsen medel vid fastställd risknivå kan ske genom att bedriva handel och positionstagande i ränteinstrument, handel med noterade aktier och aktiefonder, hantera olika finansiella risker och minimera kostnader. Behörighet och organisation Styrelsen Här bör anges Styrelsens m.fl. ansvar och befogenheter. Det kan till exempel anges att styrelsen har det yttersta ansvaret för förvaltningen av stiftelsens förmögenhet. Om styrelsen får lägga ut förvaltningsuppdrag (inom riktlinjernas ram) bör det stå. VD/motsvarande funktion i stiftelsen Det bör anges vad VD svarar för och har behörighet till. Det kan vara placeringsfunktionen, dvs. att sälja och köpa värdepapper och göra placeringar inom ramen för en instruktion för VD. Vad som sker vid längre frånvaro för VD, dvs. vem/vilka får utföra VD:s uppdrag bör framgå. VD:s ansvar bör också preciseras vad gäller uppföljning, kontroll av extern förvaltare, vad gäller löpande relationer med externa förvaltare, mäklare placeringsrådgivare m fl.

10 Lämpligt är också att precisera VD:s ansvar för hantering av in- och utbetalningar, hantering av utfall av placeringsverksamheten visavi styrelsen. Att VD ska ge styrelsen förslag till förändringar av riktlinjerna bör anges. Administration av transaktioner, kontroll, kontering, hantering av in- och utbetalningar ska inte ligga under VD:s eller VD underställd personal. Det ska hanteras av ett stiftelsen oberoende organ, förslagsvis i detta fall kommunens/landstingets administrativa enheter (kommunledningskontor eller motsvarande). Det gäller också kontroller av avräkningsnotor, upprättande av rapporter etc. Det bör också anges att fler än en person på den administrativa enheten ska kunna hantera var och en av de angivna uppgifterna. (kommunen/landstinget måste därför se till att det finns kompetens för dessa uppgifter). Förvaltning och placeringar När det gäller förvaltning och placeringar bör anges om det gäller stiftelsens samtliga finansiella tillgångar eller om det finns någon begränsning. Viktiga delar i riktlinjerna är de regler som begränsar eller tillåter placeringar samt hur olika finansiella risker ska hanteras. Det finns en hel del goda exempel på utformningen av dessa regler liksom på definitioner av olika risker. För vissa placeringar räcker det inte bara med att verbalt ange om de är tillåtna eller inte. Det blir också nödvändigt att i siffror precisera hur mycket av förmögenheten som får placeras på visst sätt. Det gäller till exempel aktier som inte är föremål för regelbunden notering på auktoriserad marknadsplats, och enhandsengagemang i sådana. Det gäller också räntebärande placeringar där det med hänsyn till ränterisken bör anges sammanlagd löptid på ränteportföljen. Särskilda maxgränser bör också anges vad gäller hedgefonder och placeringar i samma aktiebolag. När det gäller fördelningen (allokeringen) av förmögenheten på olika slags värdepapper aktier/aktiefonder, obligationer, svenska och utländska värdepapper är det vanligt att ange min- och maxgränser för deras respektive minsta och högsta andel av förmögenheten. Syftet med detta är att styra spridningen (diversifieringen) av förmögenheten på olika delar med hänsyn till olika risker. Vad gäller placeringar i utländska, inte kurssäkrade papper, brukar också sättas en maxgräns med hänsyn till valutarisken. Nedan visas ett exempel på där allokeringen för olika tillgångsslag anges med procentsatser i en överskådlig tabell med procenttal. Ett alternativ till nedanstående fixa gränser för hur stiftelsen får allokera sina medel är att definiera vilken risk en placering högst får ha. När risken för ett tillgångsslag ändras så ändras även storleken på innehavet i tillgångsslaget. Exempel på allokeringar av tillgångar Strategisk och taktisk allokering Normal % Minimum % Maximum % Svenska obligationer/certifikat Strukturerade instrument med kapitalgaranti Alternativa investeringar (utan kapitalgaranti) Aktier/aktiefonder inkl terminer/ optioner (varav utländska aktiefonder) Det är viktigt att i riktlinjerna ta in de etiska placeringsreglerna, dvs. vilka placeringar som får göras eller inte och till vilka maximala andelar av förmögenheten. De etiska reglerna

11 brukar avse placeringar i företag där någon andel av omsättningen kommer från produktion av till exempel tobak, alkohol, krigsmaterial eller produktion som strider mot internationella normer för mänskliga rättigheter. För att eliminera kreditrisker, att en låntagare inte fullföljer sina åtaganden brukar i placeringsriktlinjerna anges motpartsrisker. Det vanliga är att ange detta i en tabell där externa motparter (till exempel Svenska staten, banker, kommuner, landsting, samt låntagare med officiell rating anges). I tabellen anges också tillåtna instrument för respektive motpart samt eventuella maxbelopp eller maxprocent också för respektive motpart. Nedan visas ett exempel på hur motpartsriskerna kan specificeras i en tabell med maxbelopp i procent av hela kapitalet. Exempel på motpartsrisker Externa motparter Instrument Maxbelopp, % av hela kapitalet Svenska Staten Banker med svensk oktroj (Swedbank, Handelsbanken, Nordea, SEB, Plusgiro Bank) Banker med svensk oktroj (övriga) Utländska Storbanker (vars rating uppgår till lägst den högsta rating som någon svensk bank erhållit) Kommuner, Landsting, Regioner, Kommuninvest eller därmed jämförlig samfällighet Statsskuldväxlar, Obligationer, övriga statspapper Konto, Deposit, Certifikat, Obligationer Konto, Deposit, Certifikat, Obligationer D:o, denominerade i svenska kronor Certifikat, Reverser Obligationer Ej maximerat Statliga helägda bolag Certifikat Svensk Exportkredit, Nordiska Investeringsbanken, Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Landshypotek, SBAB SEB-bolån, Nordea Hypotek AB, Handelsbanken Hypotek AB, Spintab AB, Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, Stadshypotek AB Statlig garanti eller svensk bankgaranti, Nordea Finans AB, Handelsbanken Finans AB Certifikat, Obligationer Reverser, Certifikat, Obligationer D:o OM Stockholm AB Derivata instrument (Villkor preciseras) Låntagare med rating K1 (korta 1 ), eller rating lägst BBB+ (långa placeringar 1 ) Reverser, Certifikat, Företagsobligationer Extern förvaltning och säkerhetsrutiner Avslutningsvis bör i placeringsriktlinjerna tas in regler för extern förvaltning (hur avtal upprättas mm) och säkerhetsrutiner (hantering av notor m.m.) Rapportering Rapporteringen av förändringar i stiftelsens tillgångar, värdemässiga utveckling och riskspridning är mycket viktig för att styrelsen ska kunna agera på ett ändamålsenligt sätt med stiftelsens förmögenhet. 1 Enligt Standard & Poor s eller Nordisk Rating AB:s kreditvärdering eller motsvarande rating i andra kreditvärderingsinstitut.

12 I riktlinjerna bör därför tas in regler om periodrapportering till styrelsen och vad som ska ingå i denna. Det bör också anges vad som ska ingå i årsrapporten. Risker I ett särskilt schema bör framgå olika slagsrisker med definition samt vilken/vilka åtgärder som gäller för att hantera dessa risker. Konsekvensanalys I tryggandelagen och i Finansinspektionens författningssamling finns krav på att till placeringsriktlinjerna ska fogas en konsekvensanalys som ska beskriva tillämpningen av placeringsreglerna på stiftelsen och de som omfattas av stiftelsens ändamål. I konsekvensanalysen bör ingå beskrivning av beräkningsunderlag för avkastningsmål, kvantifiering av förväntad avkastning och risk samt rapportering av risker i kapitalplaceringarna.