Suzanne Åkerlund (FP), ordförande Ella Kardemark (KD) Imre Gulyas (S) Tove Bergman (MP) Tommy Lundkvist (FP)

Transkript

1 Kommunala handikapprådet Plats och tid: Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 17:00-20:00 Beslutande: Suzanne Åkerlund (FP), ordförande Ella Kardemark (KD) Imre Gulyas (S) Tove Bergman (MP) Tommy Lundkvist (FP) Representanter från handikapporganisationerna Maritha Johansson (DF) Lennart Germundsson (Astma & allergi) Annelie Abrahamsson (RTP) Linné Torbjörnsson (ÅNGEST) Gun Ahlm (STAM) Övriga deltagande: Kerstin Hägertz (HRF), Bertil Bengtsson (FUB), Bengt Bengtsson (Neuroförbundet) Utses att justera: Justeringens plats och tid: Maritha Johansson (DF) Socialförvaltningen Sekreterare: Paragrafer 1-13 Torbjörn Lagergren Ordföranden: Suzanne Åkerlund Justerande:. Maritha Johansson ANSLAG / BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Halmstads kommun, Kommunala handikapprådet : Datum för anslags upprättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Socialförvaltningen, Kungsgatan 12 Underskrift:. Torbjörn Lagergren

2 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 1 Mötets öppnande Mötets ordförande, Suzanne Åkerlund, hälsar ledamöterna välkomna och förklarar mötet öppnat.

3 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 2 Val av justerare Till justeringsperson valdes Maritha Johansson.

4 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 3 Godkännande av dagordning Dagordningen för dagens möte godkändes.

5 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 4 Presentation av rådets ledamöter för mandatperioden Då det är en ny mandatperiod som startar och det finns flera nya ledamöter i rådet genomfördes en kortare presentation av de närvarande.

6 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 5 Kvällens gäst, professor i handikappvetenskap, Magnus Tideman ger oss ett forskarperspektiv på funktionshinder och samhällsutveckling Magnus pratar om: Det hela börjar med ny handikappideologi som kom på 1970-talet, det handlade om dels: Normaliseringsprincipen rätt till likvärdiga levnadsvillkor och om Integreringsprincipen leva tillsammans med andra i samhället. Man kan också konstatera ett tydligt genusperspektiv där flickor och kvinnor har svårare att få stöd, de blir hårdare bedömda och att pojkar och män lättare får stöd och hjälp de anses mer hjälplösa medan kvinnorna i grunden skall klara mer av de dagliga sysslorna. Det finns olika typer av integrering: Fysisk integrering i till exempel samma byggnad men det ger ingen automatisk social integrering. Social integrering kräver sociala relationer vilket är fullt möjligt men kräver: Tid, kunskap om funktionsnedsättningen, vilja att förändra attityder/inställning samt personligt engagemang. Då kan vi uppnå inkludering istället för integrering Dagens samhälle innebär ett stort mått av individualisering, vilket en del upplever som frihet men andra som förtryck vi lever i ett samhälle som bygger på förhandlingsvälfärd, beroende på hur bra förhandlare du är så kan du få billigare el, bättre pensionsavkastning, stöd i skolan och det stöd och den service som du behöver för att leva ett bra liv. Personer med funktionsnedsättningar är ofta i stort behov av starka företrädare, någon som känner vägarna och organisationerna och som inte rakt av accepterar ett nej från en handläggare eller liknande. De som orkar, kan och känner organisationen och som överklagar, kontaktar politiker och uppmärksammar pressen på orättvisor och behov, de får oftare betydligt mer av samhällets resurser, för ett barn med funktionsnedsättning gäller det att välja rätt föräldrar/företrädare. Många av den personal som finns i funktionshinderomsorgen, det gäller både skola, boende och daglig verksamhet har relativt låg utbildningsnivå och

7 Kommunala Handikapprådet (19) saknar i stort en mer specialiserad utbildning som skulle kunna vara riktad mot t ex särskolan/personlig assistans, boende mm. Dagens omvårdnadspersonal inom funktionshindersverksamheterna lider även brist på fortbildning och till exempel yrket personlig assistans betraktas som ett genomgångsyrke, väl man kan yrket och blivit duktig så försvinner personalen till andra jobb eller utbildning och därefter återkommer man inte till sina ursprungstjänster. I många nordiska och andra länder är det högskoleutbildning som gäller för att arbeta med personer med funktionsnedsättning. Marknadiseringen av sociala verksamheter ökar i hela landet under föresvävningar av ökad valfrihet vilket inte stämmer över huvud taget, söker man en boendeplats eller plats i daglig verksamhet blir man hänvisad en plats och kan inte välja fritt på något vis. När man då lägger ut verksamheterna på privata aktörer har man ingen som helst övergripande uppföljning av verksamheterna, man tar inte tillfället i akt att lära sig av vad som händer i verksamheterna. Detta skulle kunna ske i samarbete med högskolan. Normaliteten krymper och det är stora skillnader inom och mellan kommuner hur man utvecklar skolan och samhället. Det blir allt svårare att som ung passera som normal det är en kraftig ökning av barn och unga med olika diagnoser som skall passa in i skolan tillsammans med alla andra. Antalet Neuropsykiatriska diagnoser ökar och ställer krav på personal och samhälle. Skolan arbetar med fler små undervisningsgrupper med barn med samma problematik vilket ökar segregeringen vilket också gäller friskolor som i regel vänder sig till barn med vissa intressen eller talang eller till barn med viss diagnos som då möter barn med samma diagnoser och blir på det viset mer begränsade. Detta förbereder inte barnen att som vuxna ha överseende med att man skall umgås eller verka i samhället med andra som i sin tur har olika intresseområden eller förmågor. Skapandet av en ökad segregation, detta ser naturligtvis olika ut på olika håll i riket i olika kommuner och på olika skolor. Det är inte barnens skyldighet att forma sig efter samhället utan samhället som skall formas efter sina invånares behov och förmågor. Behövs kategorisering? Välfärdssamhällets behov prioritera resurser, underlag för insatser. Vi har i Sverige valt ett system där barn med diagnoser får sina behov tillgodosedda före barn utan diagnoser. I Sverige har vi satt likhetstecken mellan diagnoser och individens behov av service och stöd. Vi tror att vi om vi får veta att Kalle har ADHD så kan vi ge honom bättre stöd men det är helt fel för det finns lika många olika nivåer av stödbehov inom diagnosen som det finns individer. Inte att jämföra med medicin för till exempel halsfluss. Överskattad tro på att kategoriseringen ger vägledning för till exempel form och innehåll i stöd ofta inte så betydelsefullt för individerna som för

8 Kommunala Handikapprådet (19) omgivningen även om det ibland ger förklaring på varför man är som man är. Det är i första hand inte individens behov som styrkategoriseringen utan samhället behov av system för att fördela resurser. Det finns positiva effekter på kort sikt, mer negativa på lång sikt, väl mottagen i särskolan så kommer att bära med sig detta i resten av sitt liv, svårigheter till exempel vid arbetsansökan och liknande. Motvärn - självorganisering av grupper med personer med psykisk störning och intellektuella funktionsnedsättningar växer fram. Människorna accepterar inte samhällets kategorisering Vidgår/erkänner sina svårigheter men det betyder inte att andra skall bestämma över oss. Man skapar på sina håll en motståndsidentitet där personer med funktionsnedsättning vägrar att reduceras som människor. Ett stort glädjeämne är FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning här beskrivs och formuleras kraven på ett samhälle för alla: Rätt att delta fullt ut och på samma villkor Jämlika levnadsvillkor Behandlas och bemötas med värde och respekt, Inte diskrimineras, Bestämma själv över sin vardag (som andra), Vara med och påverka det gemensamma Barn- och genusperspektiv Stöd efter behov Leva ett tryggt och bra liv i nivå med andras liv och tillsammans med andra. FN konventionen har fått genomslag i stort sett i hela världen utom i Sverige och i ytterligare någon enstaka diktatur och det beror på vår stora självgodhet i att vi redan är där i den svenska lagstiftningen så FN konventionen har inget nytt att tillföra, detta är ju naturligtvis inte sant. I världen diskuteras FN konventionen som ett rättesnöre inför formandet av ett samhälle för alla. I detta dokument finns i princip allt som behövs för att skapa inkludering. Några konkreta förslag för ökad delaktighet. men det krävs politisk vilja och mod, här följer förslag som framförts till Halmstads kommun: Information: lättläst: Tex en tidning och en webbsite där en gång i veckan lokala nyheter, rapporter etc görs tillgängliga i anpassad form

9 Kommunala Handikapprådet (19) för personer med läsproblem, intellektuella svårigheter, språkliga svårigheter. Arbete: Inrätta minst 10 riktiga kommunala anställningar om året för personer med funktionsnedsättning. Fritid: Arbeta systematiskt och långsiktigt med att inkludera personer med funktionsnedsättning i kultur- och föreningslivet. Skola: Systematiskt och långsiktigt arbete för ökad samverkan mellan grund/gymnasieskolan och grundsär/gymnasiesärskolan. Stöd och service: Utbilda personalen! Stadsplanering: långsiktigt arbete för att minska bostadssegregationen. Socialt stöd: uppmärksamma social problematik till exempel missbruk och kriminalitet utveckla stöd (behandling) Kommunikationer: Inventera och utveckla kollektivtrafiken så att fler med psykiska och intellektuella svårigheter kan använda den. Särskilda lösningar bara i absoluta undantagsfall Lyssna på personers egna erfarenheter Samarbeta mer med högskolan Vad erbjuder Högskolan? Utbildningar (program och fristående kurser, på campus och på distans) Tex Organisering och ledning av arbete och välfärd (180 hp), Att arbeta med barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder (30 hp), fyra helt nätbaserade kurser (7,5 hp), magisterprogram i handikappvetenskap (60 hp) Uppdragsutbildningar (t.ex. Attendo, Resursteamet, Borås kommun, Personlig assistans, VH-assistans) Uppdragsforskning, exempel: Kunskapsöversikt Lindrig utvecklingsstörning (Stockholms landsting), Folkhögskolestudier för personer med intellektuell funktionsnedsättning (SPSM), Daglig verksamhet (Socialstyrelsen), Brukarundersökning LSS (Laholms kommun), Analys av gymnasiesärskolans individuella program (Gymnasiesärskoleutredningen U:2009:04), Utvärdering av 172 projekt Arvsfonden Forskarutbildning: From 2014 egen forskarutbildning i Hälsa och livsstil med bl a inriktning handikappvetenskap Aktuell forskning några korta inblickar Inifrånperspektiv - elever i gymnasiesärskolan, Övergången från gymnasiesärskolan till arbetslivet, Äldre med utvecklingsstörning och deras inflytande, Självorganiserade verksamheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, Skolsociala frågor, Teknik i hemtjänsten, Balans arbete hemarbete (genusperspektiv), Medborgarskap och funktionshinder, Att drabbas av funktionsnedsättning i vuxen ålder, Sociala medier och funktionshinder, Mobilitet och funktionshinder.

10 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 6 Valärenden a) Till posten som kommunala handikapprådets vice ordförande för mandatperioden valdes Maritha Johansson. b) Till posterna i kommunala handikapprådets arbetsutskott valdes Suzanne Åkerlund FP, Anders Rosén S, Maritha Johansson referensgruppens ordförande och Hans Gardh referensgruppens vice ordförande.

11 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 7 Genomgång av föregående protokoll KHR Protokollet har varit utsänt i handlingarna inför mötet, inga synpunkter framfördes och protokollet lades till handlingarna.

12 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 8 Inkomna skrivelser Protokoll från KHR/HSO Laholm Protokollet lades till handlingarna.

13 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 9 Ansökningar om medel ur tillgänglighetsmiljonen En formell ansökan har inkommit till kommunstyrelsen före sista ansökningsdagen den 15 mars för beslut och till kommunala handikapprådets möte den 26 mars för behandling. Kommunala handikapprådet kan till- eller avstyrka ansökningar medan det är kommunstyrelsen som fattar det slutliga beslutet om tilldelning av medel eller ej. a) Deltagande i melodifestival för personer med funktionsnedsättning. För andra året i följd inkommer Utbildnings och arbetsmarknadsnämnden med ansökan om att anordna och genomföra en alternativ melodifestival med lokal uttagning av representant till central final i Väsby under hösten Kommunala handikapprådet diskuterar utifrån att det nu är andra året i följd som liknande ansökan inkommit och beslutar sig för att tillstyrka ansökan. b) Det finns en diskussion sedan något år tillbaka att bygga en tillgänglig Fiskebrygga vid Slottsmöllan och att en ansökan om medel skall gå till tillgänglighetsmiljonen. Någon sådan ansökan har inte inkommit men eftersom frågan är ganska känd så resonerade kommunala handikapprådet om att man tycker att idén är bra med tillgänglig fiskebrygga men att rådet inte i nuläget kan ta ställning till frågan. Rådet avvaktar projektansökan och ekonomisk kalkyl.

14 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 10 Rapport från KHRR (kommunala handikapprådets referensgrupp) och dess arbetsgrupper Referensgruppen redovisar sina val av ledamöter till kommunala handikapprådet (KHR), KHR arbetsutskott och till tillgänglighetsgruppen. a) Valen inför mandatperioden Ordförande i referensgruppen: Maritha Johansson Vice ordförande i ref. grp: Hans Gardh Sekreterare: beslutas i januari KHR au: Maritha Johansson och Hans Gardh Ordinarie i KHR: Maritha Johansson Hans Gardh Annelie Abrahamsson Lennart Germundsson Linné Torbjörnsson Ersättare i KHR: Ann-Margret Andraey Gun Ahlm Kerstin Hägertz Bertil Bengtsson Bengt Bengtsson Tillgänglighetsgruppen: Annelie Abrahamsson Hans Gardh Linné Torbjörnsson Bengt Bengtsson (tidigare ersättare) (tidigare ersättare) (Ny i rådet) (Ny i rådet) (Ny i rådet) (Ny i gruppen) b) Lördagen den 18/4 öppet hus i Föreningshuset HUSKNUTEN Nässjögatan 10 i Halmstad. Upplevelser av olika aktiviteter, underhållning och inspiration, alla är välkomna, fri entré. c) Skrivelse angående användningen av stödåtgärder i skolan. Referensgruppen har bland annat engagerat sig i skolfrågor i kommunen och man har författat några frågor kring hur barn och ungdomar med

15 Kommunala Handikapprådet (19) särskilda behov har det i förskola, skola och gymnasium? Skrivelsen redovisades för kommunala handikapprådet med frågan om rådet också tycker att detta är viktiga frågor? Rådet anser att frågorna är viktiga och föreslår att eftersom skrivelsen adresserats till Barn- och ungdomsnämnden och till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att skrivelsen sänds till respektive nämnders ordförande.

16 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 11 Handikappkonsulenten rapporterar a) Kommunstyrelsens temaår 2015, Den inkluderande kommunen. Projektbeskrivning är framtagen och kommunala handikapprådet är att anses som en referensgrupp under årets arbete, vilket betyder att KHR skall få ta del av hur arbetet framskrider. Kommunstyrelsen och flera olika nämnder och bolag blir ansvariga för olika teman som kommer att redovisas och diskuteras inom kommunstyrelsen och med andra inblandade. Projektmål och syfte. Att med fokus på funktionsnedsatta och delaktighet: Skapa en gemensam kunskapsbas och ta fram åtgärder som kan genomföras. Ta fram förslag till åtgärder som kan innebära omprioriteringar, nya resurser eller som av andra skäl kräver beslut av kommunfullmäktige antingen inom ramen för Planeringsdirektiv med budget eller genom särskilt ärende. De olika delområden/teman som ska avhandlas under 2015 tillsammans med kommunstyrelsen är: tillgänglighet i det offentliga rummet och till kommunens verksamheter (tema 1) utbildning för alla (tema 2) inkluderande arbetsmarknad och sysselsättning (tema 3) kultur, idrott och rekreation för alla (tema 4) välfärdsteknologi, framtid och funktionsnedsatta (tema 5) delaktighetsarbetets organisering att arbeta i hängrännor, välfungerande samverkan (tema 6). Tema 1-3 skall vara klara inför sommaren och kommer att sammanfattas tillsammans med kommunstyrelsens studieresa till Borås och Göteborg i en kortare halvårsrapport. Tema ett genomfördes den 13 januari, tema två genomfördes den 17 mars och tema tre skall genomföras den 7 april. Studieresan till Borås och Göteborg genomförs den 4-5 maj. Valet av dessa städer som besöksstäder beror på att de båda vunnit Europa kommissionens tillgänglighetspris Access City Award Göteborg stad vann priset 2014 och Borås Alla städer som har mer än invånare kan vara med och tävla om priset och det har varit mellan ca städer per år som gjort upp om priset.

17 Kommunala Handikapprådet (19) b) Verksamhetsberättelse för KHR 2014 är utskickad till rådsledamöterna och skall som tidigare år sändas för kännedom till kommunstyrelsen. Verksamhetsberättelsen är ett enkelt sätt att till exempel minnas vilka frågor som diskuterats, vilka beslut som fattats som ger en kortare beskrivning av rådets arbete, tankar och idéer. c) Funka för livet mässa i Arenahallen oktober 2015 med inriktning funktionsnedsättning med utställare, seminarier och innovationstorg. Mässarrangören kommer från Växjö där mässan tidigare genomförts två gånger men ca 1500 besökare vid senaste tillfället. Halmstad kommun samarbetar inför mässans genomförande med Region Halland och med Högskolan i Halmstad. d) Reglemente och Arvoden för KHR. Då det är första mötet med kommunala handikapprådet i denna mandatperioden och att det finns flera nya ledamöter så har rådets reglemente och uppgifter om gällande arvoden sänts ut tillsammans med kallelsen. e) Rapporten Hur är läget 2014 från Myndigheten för Delaktighet delades ut under mötet. Rapporten är en sammanställning av hur långt vi kommit i Sverige med uppfyllandet av de nationella funktionshindersmålen med utgångspunkt från FN -konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

18 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 12 Övriga frågor a) Diskussion om eventuellt namnbyte på kommunala handikapprådet. Några olika namnförslag diskuterades under mötet som Rådet för funktionshinderfrågor, Kommunala Tillgänglighetsrådet eller Rådet för delaktighet, Kommunala Funktions & Tillgänglighetsrådet? Efter en viss diskussion bestämdes att handikappkonsulentet skall kartlägga hur andra kommuner utformat sina namn på de kommunala handikappråden för en diskussion på nästa möte. b) Ella Kardemark tar upp frågan hon fått med sig från föreningshusets årsmöte om behovet av en busslinje till handikappbadet på Östra stranden under badsäsong. Vid årsmötet framfördes detta som ett starkt önskemål från flera föreningsrepresentanter. Vid förfrågan om detta tidigare till Hallandstrafiken har kommunens representanter och föreningsrepresentanter fått svaret att detta är upp till Halmstad kommun som har möjlighet att inrätta separat anpassad busslinje som ett extra tillköp. Kommenterat från brev daterat från VD Bruno Andersson Hallandstrafiken och GunMarie Stenström ordförande Hallandstrafiken.

19 Kommunala Handikapprådet (19) KHR 13 Mötet avslutas Ordföranden Suzanne Åkerlund tackar ledamöterna och tjänstemän för väl genomfört möte och förklarar detsamma avslutat.