DU, BARNEN OCH INTERNET Praktisk guide för en säkrare tillvaro

Transkript

1 DU, BARNEN OCH INTERNET Praktisk guide för en säkrare tillvaro

2 Lär dig tillsammans med dina barn För våra barn är Internet en vardaglig plats där de inspireras, hämtar intryck, utbyter åsikter, spelar spel och träffar kompisar. Det är inte konstigt om du känner viss oro över vad dina barn kan stöta på där ute och om du funderar på om du behöver göra något för att skydda dem. Den här skriften ger dig flera handfasta råd för hur du agerar ansvarsfullt utan att bli alltför kontrollerande. Internet ska vara tryggt och säkert. Framför allt ska det vara kul och lärorikt. Min roll som Nortons talesperson för Internetsäkerhet handlar främst om att ge alla både föräldrar och barn bra redskap för att få så stor nytta och glädje av Internet som möjligt. Mitt bästa råd till dig är att du ska delta själv. Försök lära dig till sammans med dina barn. Det gäller oavsett om du har yngre barn som ska surfa för första gången, eller om du har tonåringar som blivit som uppslukade av Facebook. Hoppas du får nytta av läsningen! Per Hellqvist Nortons talesperson inom Internetsäkerhet

3 Håll dialogen levande Hur kan jag veta att mitt barn inte luras av okända människor på nätet? Finns det någon åldersgräns för att få lägga upp en egen sida i ett socialt nätverk? Vad ska jag göra om jag misstänker att mitt barn blir mobbat på Internet? Det är exempel på frågor jag möter i mitt arbete för organisationen Surfa Lugnt. Föräldrar berättar hur svårt det är att följa barnens Internetvanor. De undrar vem barnen chattar med, vad de laddar ner för något och vilken information de publicerar om sig själva. Jag tror att svaren finns i en bättre förståelse för de nya tjänster som står till buds. Då är det lättare att bilda sig en uppfattning om fördelar och möjligheter såväl som faror och risker. Med bättre förståelse blir det lättare att delta i barns och ungdomars Internetvärld. Jag tycker det är viktigt att inte stanna vid åtgärder för att skydda datorn från hot som virus och hackare, utan även att fundera över barnens säkerhet. Därför är jag glad över att den här skriften finns. Du kommer att finna flera nyttiga tips i den. Du kan också finna nya kontaktvägar till föräldrar som tänker som du. Några sidor längre fram finner du till exempel särskilda SMART-regler med bra säkerhetstips för dig som har yngre barn. Du kan också besöka vår hemsida på där vi gärna svarar på dina frågor. Med god förståelse, och en bra dialog oss föräldrar emellan, kan vi skapa ett bra Internet även för våra barn. Foto: Peter Knutson Kristina Axén Olin Styrelseordförande, Surfa Lugnt 3

4

5 Innehåll Barns Internetvanor i alla åldrar 6 Första kontakten med Internet (5-7 år) 6 Nyfikna på Internet (8 12 år) 7 Frigörelsen på nätet (13 17 år) 8 Studentliv och första jobbet 9 Tänk SMART 11 Grundläggande säkerhet på nätet 12 Se över webbläsaren 12 Gå igenom familjens lösenord 12 Skydda ditt trådlösa nätverket 13 Programvara för barnsäkerhet 13 Favoriter på Internet 14 Var uppmärksam på riskerna 15 Oärliga personer på Internet 15 Plagiering och fusk 15 E-mobbning och nätförföljelse 16 Fildelning och nedladdning av musik och filmer 16 Privat information och identitetsstöld 17 Sociala nätverk 17 Webbplatser för porr, hasardspel, rasism, och anorexia 18 Tonåringars integritet på Internet 18 E-post och chattar 19 Bloggning 19 Virus, maskar och spionprogram 20 Botprogram 21 Digitala bilder 21 Handla på nätet 22 Bankärenden på nätet 22 Spel på Internet och tecken på spelmissbruk 23 Sammanfattning 24 Våra bästa tips för en säkrare tillvaro på Internet 24 Webbplatser för vidareläsning och mer information 25 5

6 Barns Internetvanor i alla åldrar Första kontakten med Internet (5-7 år) Många skolor använder datorer i undervisningen nuförtiden. Därför är det i skolan som många barn kommer i kontakt med en dator för första gången. Andra barn får sin första erfarenhet av datorer hemma och lär sig av äldre syskon och föräldrar. Små barn gillar enkla spel och pedagogiska webbplatser. Via kompisar lär de sig snabbt att utforska nätet. Webbplatser som exempelvis Habbo erbjuder medlemskap med chattfunktioner och andra kommunikationsmöjligheter för sju- och åttaåringar. Du som har små barn bör se till att de här funktionerna till en början är inaktiverade. Små barn har svårt att inse faran med att okända personer tar kontakt med dem via en webbplats som tillhandahåller deras favoritspel. Du kan så småningom låta barnen chatta med personer de känner, t ex släkt och vänner, men se till att de alltid frågar dig innan de pratar med någon på webben. När barnen är i den här åldern är det bra om du är närvarande när de använder Internet. Du bör se till att den dator som barnen använder är placerad så att du hela tiden har uppsikt över den. Det är bra att ha en barnvänlig startsida för webbläsaren och kanske bokmärka ett antal favoritwebbplatser som du tycker är lämpliga för barnen att besöka. 6

7 Med hjälp av programvara för barnsäkerhet kan du begränsa antalet webbplatser för barnen. Du kan också begränsa information som barnen lämnar ut. Privat information som namn, ålder och telefonnummer. Du bör aktivera filtrerings- och säkerhetsfunktioner i datorns sökmotor. Det hindrar barnen från att oavsikt ligt hamna på webbplatser med olämpligt innehåll. Visa barnen hur de stänger ett webbläsarfönster. Informera dem om att de alltid ska stänga en webbplats om det inträffar något oväntat eller obehagligt. Säg åt dem att de inte ska chatta med, skriva meddelanden till eller dela information med någon på de här platserna om du inte är närvarande själv. Rekommendationer Begränsa antalet webbplatser som barnen får besöka och den tid som de får använda Internet. Om du vill kan du använda barnsäkerhetsprogram för att begränsa antalet webbplatser för barnen. Ställ in webbläsare, medlemskap och webbplatser för sociala nätverk på hög säkerhet under fliken för inställningar. Installera och uppdatera programvara för Internetsäkerhet och barnsäkerhet. Var med när barnen surfar. Prata med dem om att inte sprida privat information (namn, telefonnummer, osv) och inte lämna ut lösenord till kompisar. Nyfikna på Internet (8 12 år) Nu blir barnens datoranvändning mer avancerad. De pratar med kompi sar i skolan och lär sig hitta nya, coola webbplatser. De skaffar sig egna konton för e-post och chattfunktioner. Fråga barnen om deras konton. Be att få lösenorden. På så sätt kan du hänga med i deras aktiviteter och veta vilka de har kontakt med. Barn i den här åldern är nyfikna på webbplatser för sociala nätverk som är populära hos tonåringar och vuxna. De använder gärna Kpwebben och Lunarstorm. De kan också vara nyfikna på MySpace och Facebook. De skapar oftast inte egna sidor förrän de är lite äldre, men 7

8 de besöker platserna, blir medlemmar och chattar med vänner, syskon och andra släktingar, som också har egna sidor och profiler. Internet ger möjligheter att upptäcka musik och ladda ner låtar. Barnen träffar troligen andra med samma musiksmak. De utbyter information med varandra om favoritband och kändisar. De läser bloggar för att få del av det senaste skvallret och tillgång till bilder. Webbplatser för videoklipp, som YouTube och Bubblare, är populära. Vissa videoklipp innehåller olämpligt språk eller våldsamma inslag, så du bör vara uppmärksam på vad barnen tittar på. Barn lär sig snabbt att ta egna bilder, redigera videoklipp och dela dem med andra. Rekommendationer Kolla datorns Internethistorik regelbundet så att du kan se vilka webbplatser barnen har besökt. Håll uppsikt över barnens e-post- och chattkonton så att du har koll på vilka de har kontakt med. Berätta för barnen att du gör detta, så att de känner att de kan lita på dig. Sätt upp regler hemma för Internetkommunikation och olaglig nedladdning. Förklara för barnen att de inte ska klicka på länkar i e-postmeddelanden eller chattfönster. Det är ofta så virus sprids. Tala om att det inte är bra att dela privat information, videoklipp och bilder, samt varför det är så. Var uppmärksam på överdriven Internetanvändning och beroende. Placera datorer i gemensamma utrymmen hemma. Ha en öppen kommunikation och säg till barnen att de ska berätta för dig om de ser något på Internet som inte känns bra. Frigörelsen på nätet (13 17 år) Tonåringar testar gränser. Det visar sig även i deras sätt att använda Internet. Nu är de aktiva medlemmar med egna profiler i sociala nätverk som Kpwebben, Lunarstorm, Playahead och Facebook. Med hjälp av användarnamn, medlemskap, bloggar och profiler delar tonåringar information om sina liv dagligen. De använder också Internet för hemuppgifter i skolarbetet. 8

9 De är sällan medvetna om, eller så glömmer de kanske, att allt som publiceras på Internet är tillgängligt för fler än vänner och bekanta. Digitala spår efter deras aktiviteter blir synliga för alla på nätet. Om fem, tio eller kanske tjugo år kan allmänheten fortfarande se bilder, åsikter och tankar som ditt barn publicerat. Det krävs bara en sökning på Google för att få fram informationen. Rekommendationer Fundera på om du vill ha regler för Internetanvändning hemma. (Språk, privat information, privata bilder, olaglig nedladdning, tid för användning, olämpliga webbplatser.) Var uppmärksam på tonåringarnas Internetliv. På deras egna sidor, på kompisars sidor och på skolans sidor. Ta en titt på webbplatser som din tonåring besöker. Prata om webbplatser du inte tycker verkar lämpliga. Tveka inte att begränsa tillgången till dessa platser. Säg till dina barn att inte ladda ner filer (musik, spel, skärmsläckare, ringsignaler) eller göra ekonomiska transaktioner utan din vetskap. Berätta för barnen varför de inte ska dela lösenord med andra. Uppmana dem att vara försiktiga med privat information när de använder andras datorer. Förklara för barnen att de inte ska klicka på länkar i e-postmeddelanden eller chattmeddelanden. Det är ofta så virus sprids. Ha en öppen kommunikation och uppmuntra tonåringarna att berätta för dig om de ser något på Internet som inte känns bra. Även den mest revolterande tonåring behöver stöd, engagemang och omtanke. Studentliv och första jobbet När tonåringarna växer upp och flyttar hemifrån för att gå i skola eller arbeta, bör de känna till det ansvar som alla vuxna har när de använder Internet. Hit hör skydd av personlig integritet och ekonomisk information. Risker för identitetsstöld och förlust av pengar kan minskas genom att agera klokt. När tonåringar använder bärbara datorer på universitetet eller arbetsplatser bör de känna till riskerna med trådlösa anslutningar. 9

10 Trådlösa anslutningar bör krypteras och säkerhetsprogram med pålitliga funktioner för säkerhetskopiering är en bra idé. Det kan vara frestande för tonåringar att strunta i det här, så påminn regelbundet om vikten av att vara försiktig när man bär datorn med sig. *** 10

11 Tänk SMART Säkerhet Dina barn bör aldrig uppge namn, telefonnummer, e-postadress, hemadress eller skolans namn, till personer de inte känner på Internet. Möten Det är bra om du vet vem dina barn möter i chattar och på sidor för sociala nätverk. Delta tillsammans med dem i början. Det är inte säkert att alla de möter har gott uppsåt. Avsändare Dina barn bör inte klicka på länkar eller ta emot filer från okända avsändare. De kan leda till obehagliga upplevelser eller virus i datorn. Relationer Sociala nätverk är lika med relationer. Det finns personer på Internet som ljuger om vilka de är. Var uppmärksam på okända personer som verkar särskilt angelägna. Tala Be dina barn att tala om för dig om något från Internet får dem att må dåligt eller känna obehag. Missbruk av Internet kan du anmäla till Polisen. Du som är förälder är inte ensam. Följande webbplatser besöks av andra föräldrar för att få kontakt, stöd och vägledning

12 Grundläggande säkerhet på nätet Se över webbläsaren Du kan använda säkerhetsfunktioner som redan finns inbyggda i webbläsaren. I Microsoft Internet Explorer (den mest populära webbläsaren finns t ex inställningar för säkerhet och sekretess. Du hittar dem under Internet-alternativ i menyn Verktyg. Sökmotorer som Google har säkerhetsfunktioner även dem. Med hjälp av säkerhetsfunktionerna kan du göra begränsningar så att webbplatser med exempelvis pornografiskt innehåll inte visas i sökresultaten. Gå igenom familjens lösenord Många använder samma lösenord till allt. Det är ingen bra idé. Här är ett bra sätt att tänka om du vill göra dina lösenord säkrare. Välj ett huvudlösenord som du lätt kommer ihåg. Anpassa sedan ordet för dina olika konton och webbplatser. Det hjälper dig att minnas dina lösenord och ändå göra dem svåra att avslöja. Undvik lätta lösenord, t ex vanliga ord, namn eller datum, som barn eller objudna gäster kan lista ut. Använd både bokstäver och siffror. Det finns hjälpmedel för att hantera lösenord. Vissa webbläsare kan till exempel lagra flera lösenord åt dig. Du ska aldrig ha dina lösenord i en lista på datorn eller på papperslappar bredvid datorn. 12

13 Se till att du har tillgång till barnens lösenord för e-post, chattfunktioner och sociala nätverk. På så sätt kan du ha koll på vem som kommunicerar med ditt barn. Om något skulle inträffa vet du att du kan få tillgång till den informationen. Skydda ditt trådlösa nätverk Med några enkla handgrepp kan du hindra okända personer från att använda din Internetanslutning. Skydda din trådlösa router med ett lösenord som bara du och familjen känner till. Aktivera trådlös kryptering för att förhindra att ditt nätverk blir synligt på Internet. Vissa föräldrar går så långt att de kopplar ifrån routern varje kväll och tar den med sig in i sitt sovrum. Gör det som passar dig bäst. Programvara för barnsäkerhet Med hjälp av programvara för barnsäkerhet kan du styra vilka webbplatser som är möjliga att besöka. Då kan dina barn inte se saker som du tycker är olämpliga för dem. För en femåring kan du till exempel ha en lista med godkända webbplatser. Du kan även göra inställningar, så att du måste logga in för att barnen ska kunna använda Internet. Det finns inställningar för tidsbegränsning så att barnen inte ägnar all tid åt Internet i stället för att göra läxorna. Äldre barn och tonåringar kan förstås ha tillgång till fler funktioner och webbplatser. Du kan begränsa Internetåtkomsten genom att välja bort kategorier av webbplatser i programmets bibliotek. Det hindrar barnen från att se rasistiskt, pornografiskt eller våldsamt innehåll. Kom ihåg att programvara för barnsäkerhet inte ger fullständigt skydd. Bäst är att prata med barnen om Internet, så att de förstår och delar synsätt och värderingar som du tycker är lämpliga. 13

14 Favoriter på Internet Pedagogiska webbplatser som exempelvis SVT:s Bolibompa hjälper barn att lära sig läsa och räkna. Fråga dina barn vilka webbplatser de tycker om att besöka. Fråga vilka webbplatser som är mest populära hos dem och deras kompisar. Ta reda på vilka webbplatser de är medlemmar på och be dem att visa dig hur de ser ut. Då får du överblick och kan bedöma vad som är lämpligt eller inte. Sociala nätverk på Internet är populära bland tonåringar. Hit hör t ex Bilddagboken, Playahead, Lunarstorm och Facebook. YouTube är också en populär plats, och där finns inga filter för olämpligt språk eller innehåll. Fråga de datoransvariga på barnens skola vilka webbplatser som ungdomarna gillar mest. Fråga dina tonåringar var de har konton någonstans. *** 14

15 Var uppmärksam på risker Oärliga personer på Internet Risken för att dina barn kommer i kontakt med sexualförbrytare på Internet är liten, men statistik visar att det finns fall med tragiska följder. Barnen måste förstå att de inte ska ha kontakt med okända personer via e-post, chatt eller sms. Barnen måste vara medvetna om att de faktiskt inte känner personen i fråga även om de får kontakt. Det har visat sig att barn som diskuterar sex med okända personer på Internet, är mer benägna att bestämma träff i verkligheten, än barn som inte gör det. Du kan rapportera aktiviteter, som du misstänker är kriminella och riktas till barn på Internet, till Rädda Barnen ( BRIS (www. bris.se) och Föräldraombudsmannen på Riksförbundet Hem och Skola ( Plagiering och fusk Du kan hitta facit till de flesta skolböcker på Internet. På många webbplatser går det att köpa uppsatser och avhandlingar. Det har aldrig varit lättare att fuska. Ju enklare det är, desto mer frestande är det för barnen. Påminn barnen om att Internet är bra för att ta reda på saker men inte för att kopiera vad andra har gjort. 15

16 Uppmuntra barnen att kontrollera källan till den information som de läser på Internet. Berätta att faktauppgifter, som dem från Wikipedia, kan vara bra som utgångspunkt men inte alltid är tillförlitliga. Det kan vara bra att jämföra information från Internet med traditionella informationskällor som exempelvis ett uppslagsverk. E-mobbning och nätförföljelse Tyvärr använder en del barn e-post, chattmeddelanden, mms och sms för att mobba. Se till att barnen är medvetna om det här och tänker över hur de själva agerar på Internet. En bra regel är att aldrig hämnas på en mobbare. Barnen bör säga till om de utsätts för e-mobbning. Behåll kopior av mobbningsmeddelanden. Du kan behöva dem som bevis. Nätförföljelse är en farlig utveckling av e-mobbning. De som ägnar sig åt sånt är vanligtvis personer som trakasserar och förföljer även i världen utanför Internet. Trakasseri kan vara att stjäla ett e-postkonto och utge sig för att vara personen som äger kontot. Angriparen kan sabotera en personlig sida i ett socialt nätverk, skicka elaka meddelanden till offrets vänner eller på annat sätt medvetet förstöra offrets trovärdighet och rykte. Nätförföljelse är kriminellt och ska anmälas till Polisen. Meddela också Internetleverantörer och webbplatsvärdar. Kopiera och behåll alla bevis på e-mobbning och nätförföljelse. Fildelning och nedladdning av musik och filmer I mellanstadieåldern upptäcker barn platser där de kan fildela musik och filmer på Internet. Förklara för barnen att det finns risker med sådana platser. Fildelning innebär att okända personer får åtkomst till datorn. När dina barn fildelar kan din dator och informationen på den utsättas för intrång, virus och annan skadlig kod. Det kan också vara kriminellt att ladda ner upphovsrättsskyddat material utan att betala. Visa barn en säkra platser, t ex itunes och Spotify, där de kan lyssna och ladda ner musik på laglig väg. 16

17 Privat information och identitetsstöld Många barn är osäkra på vad som menas med privat information. Därför är det bra om du förklarar för dem att privat information är sådan information som gör att de kan identifieras på Internet. Bedragare med tillgång till privat information kan göra familjen stor skada inte minst ekonomiskt. Till privat information räknas namn, telefonnummer, adresser, medlemskap i föreningar, namn på skolor och namn på läkare du besökt. Bedragare kan använda även små ledtrådar för att ta reda på allt om barn och dess föräldrar. De kan sedan sälja privat information på svarta marknaden för att tjäna pengar. Det är förvånansvärt enkelt att ansöka om kredit och handla på nätet med stulen identitet. Om du misstänker att du utsatts för identitetsstöld måste du hålla noggrann koll på dina kontoutdrag. Du har rätt att få utdrag från de stora kreditupplysningsföretagen. Om du finner bevis på identitetsstöld ska du anmäla det till Polisen. En polisrapport styrker ditt fall när du går vidare till övriga instanser och kontaktpersoner på företag. Du kan även placera en spärr för dig och dina barn hos kreditupplysningsföretagen så att andra inte kan söka kredit i era namn. Sociala nätverk Sociala nätverk är det som ökar mest i popularitet på Internet bland både barn och vuxna. Till de vanligaste sociala nätverken hör Playahead, Lunarstorm, Bilddagboken och Facebook. De erbjuder platser på Internet där alla nationaliteter kan träffas, umgås, dela information och skaffa nya vänner. Rätt använda är de sociala nätverken bra. Men om de missbrukas kan barn utsättas för identitetsstölder och kriminalitet. Uppmana dina barn att ange sina profiler som privata, så att enbart deras vänner kan se dem. De bör inte publicera privat information och olämpliga bilder. När information väl har publicerats blir den tillgänglig för alla på nätet och kan lagras i andra personers datorer. 17

18 Sociala nätverk på Internet gör att barn kan prata fritt med varandra. Se till att barnen inte släpper in okända personer i sina nätverk. När okända personer har tagit sig in i nätverket kommer även andra i nätverket att lita på de här personerna. Okända personer med oärliga avsikter kan utnyttja den situationen. Se till att barnen ställer in kommunikationsfunktionerna på rätt sätt, så att de kan godkänna inlägg och meddelanden på sidan innan de publiceras. Då blir inte oönskade bilder eller kommentarer synliga. Webbplatser för porr, hasardspel, rasism och anorexia Internet har mörka sidor precis som det verkliga livet. Utan webbläsarfilter och program för barnsäkerhet riskerar barnen att uppleva detta. Be barnen berätta för dig om något obehagligt inträffar. Försäkra dem om att du inte kommer att bli arg om du får reda på det. Barn och tonåringar kan bli nyfikna på webbplatser som innehåller rasistiska åsikter, hatbudskap och information om farliga, destruktiva beteenden som anorexia och andra självskador. Ett effektivt sätt att upptäcka detta är att regelbundet gå igenom datorns webbläsarhistorik. Där ser du vilka sidor barnen besökt. Om du märker att något inte står rätt till bör du ta upp det med barnen även om det bara rör sig om ett fåtal besök. Förklara vilka regler du vill ska gälla för sådana webbplatser. Tonåringars integritet på Internet Tonåringar är tillräckligt smarta för att veta att folk på nätet inte alltid är vilka de utger sig för att vara. Det är lätt att ljuga om ålder, kön och hemort på Internet. Många gör det av mer eller mindre oskyldiga anledningar. Påminn tonåringar om att de inte alltid kan lita på okända personer på Internet precis som i det verkliga livet. De bör inte släppa in okända personer på kompislistor, på chattsidor eller i konversationer. De bör heller inte ta emot gratis program, ringsignaler eller skärmsläckare från okända personer. Det kan leda till att datorn infekteras av virus. 18

19 Påminn tonåringar om att inte använda sina riktiga namn i e-post ad res ser eller som användarnamn till konton och chattjänster. Inte heller bör de använda namn på sina skolor. Användarnamn ska helst inte vara provocerande eller utmanande för andra. Användarnamn ska helst vara så anonyma som möjligt. Barn bör aldrig avslöja sina lösenord. Inte ens för kompisar. Kontrollera att barnens skolwebbplatser är lösenordsskyddade eller kräver inloggning för privat information. Till exempel finns det i dag många skolor som använder webbplatser för att publicera klasslistor och namnlistor för idrottslag. Det är viktigt att skolans ledning inser att privat information inte bör publiceras offentligt. E-post och chattar Enligt en undersökning utförd av Symantec angav 80 procent av de tillfrågade barnen att de fick olämpliga skräppostmeddelanden sända till sig varje dag. Det kan regleras genom att ställa in mailprogrammets skräppostfilter. Kontrollera att barnen använder bra lösenord som de inte avslöjar för någon. Du däremot bör känna till lösenorden till familjens e-postkonton så att du kan komma åt postlådor om det skulle behövas. Förklara för barnen att det är för att du bryr dig och inte för att du vill kontrollera. Bloggning En blogg är en dagbok på nätet. Vissa bloggar är inriktade på särskilda ämnen som kläder, bilar eller hästar. Men tonåringar har ofta bloggar som påminner mer om privata dagböcker. Sökmotorer som Google kan enkelt hitta information som har publicerats i bloggar. Var försiktig med att publicera bilder och länkar till privat information i bloggar så inte familjens integritet riskeras. Framtida arbetsgivare och personal på skolors antagningsenheter kan också läsa bloggar. Information på bloggar kan påverka barn på sätt de kanske inte har funderat över. Det har hänt att personer blivit nekade jobb på grund av inslag i privata bloggar, eller i bloggar som tillhör 19

20 kompisar eller släktingar, trots att det inte var allvarligt menat. Hjälp dina tonåringar att inte bli bloggoffer. Rekommendationer Lär barnen att inte klicka på länkar i e-postmeddelanden från okända personer, eftersom de kan länka till olämpliga webbplatser, orsaka identitetsstöld eller virusinfektioner. Barnen bör inte svara på e-post- eller chattmeddelanden från okända personer. Barnen bör inte ladda ner filer från okända personer via e-post eller chattmeddelanden. Säg till barnen att inte göra sina profiler i chattar och sociala nätverk synliga för alla. Gör inställningar som håller okända personer borta från chattsidor. Barnen ska inte tillåta webbplatser att visa privat information, identitet eller aktivitet på Internet. Barnen bör alltid logga ur när de inte använder sina chattjänster eller sitt sociala nätverk. Virus, maskar och spionprogram Datorvirus har funnits i olika former i mer än 25 år. Spridningen tog rejäl fart i samband med att e-posten slog igenom. De som skapade virus och andra sorters skadliga koder ställde inledningsvis till med kaos för att visa hur skickliga de var på programmering. Idag har nätbrottsligheten helt andra drivkrafter. Det rör sig om organiserad brottslighet med stora pengar som motiv. Skadlig kod som spionprogram, tangentloggningsprogram och botprogram kan orsaka stora problem. De sprids ofta via e-post, chattmeddelanden, smittade sidor i sociala nätverk och sidor för fildelning. Spion- och tangentloggningsprogram spelar in dina datoraktiviteter och rapporterar sedan dina lösenord vidare till brottslingarna. Botprogram (webbrobotar) är en sorts program som smyger sig in i datorn och får den att automatiskt skicka ut skräppost och e-postmeddelanden i syfte att fiska upp kontouppgifter (phishing) utan att du märker det. 20

21 Du kan skydda dig från detta genom att installera ett Internetsäkerhetsprogram i familjens dator. Se till att du använder de senaste versionerna med de mest aktuella skydden. Säg till dina barn att de inte får stänga av virussökningar och brandväggar, även om de använder argumentet att deras datorspel går snabbare. Det är helt enkelt inte värt risken. Botprogram Botprogram (webbrobotar) är en sorts skadliga program som nätbrottslingar placerar i datorer för att ta kontroll över dem. Botprogram ingår vanligtvis i nätverk av smittade datorer som används för att utföra en rad automatiska uppgifter. Det kan vara att sprida virus, spionprogram, skräppost och annan skadlig kod. Botprogram används för att kopiera privat information. Syftet är att använda kreditkort och bankkonton utan tillåtelse. Botprogram kan också vilseleda till falska webbplatser som liknar origi nalen och lura dig att överföra pengar eller uppge privata användarnamn och lösenord. Bästa försvar mot botprogram är att installera ett bra säkerhetsprogram och ställa in det på automatisk uppdatering. Då är du säker på att alltid ha det mest aktuella skyddet. Digitala bilder Många barn har mobiltelefon med kamera och kanske även en egen digitalkamera. Prata med barnen om hur viktigt det är att skydda bilder på Internet från okända personer och jämnåriga som kan vilja använda dem på ett oönskat sätt. Du kan spåra överföringen av bilder från telefoner. Titta på kontoutdrag på Internet eller papper. Be barnen visa sina bilder i telefonen för dig, så att du kan avgöra om bilderna inte bör visas för andra. Om du använder webbplatser för fotodelning som till exempel Flickr, Bilddagboken eller iphoto, bör du kontrollera att andra inte kan kopiera dina bilder. Särskilt inte bilder av andra människor. 21

22 Rekommendationer Gör inte privata fotoalbum offentliga på Internet. Kräv att besökare som vill se dina bilder på Internet anger lösenord. Säkerhetskopiera familjens bilder regelbundet. Om datorn havererar, blir stulen eller om du råkar ut för ett strömavbrott, kan du behöva dina säkerhetskopior. Använd enbart fototjänster som erbjuder säker filöverföring på Internet. Skicka inte e-post till vänner via fototjänster på Internet. Respektera dina vänners integritet genom att skicka länkar till webbplatsen i stället. Handla på nätet Internet är ett praktiskt sätt att handla varor och tjänster. Det finns dock vissa saker du bör tänka på för att handla säkert. Handla enbart i välkända nätbutiker det kan vara riskabelt att handla i små och okända nätbutiker. Du kan använda säkerhetsprogram för att kryptera dina användarnamn, lösenord och kreditkortsnummer. Webbsidor där kryptering redan används börjar med https. En annan ledtråd är hänglåsikonen längst ner i webbläsarfönstret. När hänglåset är låst besöker du en skyddad webbplats. Klicka inte på länkar i e-postmeddelanden för att komma till okända nätbutiker eller intressanta utförsäljningar. Skriv i stället in nätbutikens adress manuellt i webbläsarfönstret. Då undviker du risken att hamna på en falsk webbplats som fiskar efter dina kontouppgifter. (Phishing) Kontrollera ditt kontokort regelbundet minst en gång i veckan. Det är bästa sättet att upptäcka eventuella bedrägerier innan de blir svåra att hantera. Kreditkortsföretag erbjuder sina kunder skydd och hjälper dig att hantera såna här frågor. 22

23 Bankärenden på nätet Om du eller barnen uträttar bankärenden på Internet, ska ni aldrig göra det på offentliga datorer, eller i trådlösa nätverk utan säkerhetsfunktioner och brandväggar. Då ökar risken för att nätbrottslingar kommer åt era privata konto- och inloggningsuppgifter. Skriv alltid in webbadressen till banken manuellt i stället för att klicka på länkar. Spel på Internet och tecken på spelmissbruk Rollspel med många deltagare på Internet som exempelvis World of Warcraft, Lord of the Rings och Everquest har ökat kraftigt i popularitet de senaste åren. För vissa tonåringar, framför allt killar, kan detta vara beroendeframkallande. Gör upp regler för hur mycket tid barnen får lägga på sådana spel. Tecken på spelberoende i samband med spel på Internet är de samma som vid vanligt spelberoende. Till exempel begär, abstinensbesvär, förlorad kontroll och försummelse av andra aktiviteter. *** 23