Motivation till white-collar crime

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motivation till white-collar crime"

Transkript

1 Motivation till white-collar crime En analys av Skandiahärvan, Trustorhärvan, Enronskandalen samt WorldComskandalen Författare Nedim Kahvedzic Samir Losic Linköpings universitet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Metod Källkritik Teoretisk referensram White collar crime Brott och straff: En ekonomisk ansats Modellen Empiri Skandiahärvan Trustorhärvan Enron-skandalen WorldComskandalen Analys Alla tittar åt samma håll Högtuppsatta och fina Nytta och kostnad Slutsats Referenser Tryckta källor Elektroniska källor

3 1. Inledning Detta kapitel innehåller först en kort problemformulering till uppsatsens ämne, för att sedan övergå till att presentera syftet med uppsatsen. Slutligen redogörs även en metod, som skall användas för att uppfylla syftet, och en källkritik. 1.1 Problemformulering Kriminalitet och dess införstådda omfång, kriminella med sina, till synes för många människor obegripliga, handlingar har sin förefintlighet i samtliga länder och har alltid präglat en mångfald av samhällen. Vad är det som tycks driva dessa individer till ett sådant beteende? Varför riskerar dessa människor fängelse, och stundom även sitt liv? För gängse människor faller de vanligen under begreppet sinnesrubbad eller dylikt, men det kan, detta till trots, förefalla så att det finns mer bakom detta än ren och skär dåraktighet. Sedan har vi människor som relativt sätt är högt ansedda i samhället, med onekligen, i allra högsta grad, god ekonomisk standard, som även tycks begå brott, i detta fall ekonomiska sådana. Vad driver dem till detta? Vad driver individer till girighet där de riskerar fängelse? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i fyra ekobrottsfall, Skandiahärvan, Trustorhärvan, Enronskandalen samt WorldComskandalen, ge en djupare förståelse för kriminellas motivation och drivkraft till de mindervärdigt och omoraliskt ansedda ekonomiska handlingarna. 1.3 Metod Tillvägagångssättet för att uppnå syftet i denna uppsats kommer att baseras på de mikroekonomiska studierna beträffande kriminalitet. Med hjälp av ekonomiska teorier och det ekonomiska synsättet på kriminalitet, economics of crime, skall ett samband mellan de fyra fallen hittas och, för syftets uppfyllande, på lämpligt sätt utvärderas. Economics of crime, tillsammans med liknande metoder har vunnit förtroende och uppskattning och breder ut det ekonomiska tänkandet på ett anmärkningsvärt och, i alla högsta grad, ansenligt och framstående sätt till områden som inte enbart är högst intressanta, utan även i högsta grad betydelsefulla, varpå det tycks ytterst passande och relevant att använda economics of crime metoden i denna uppsats. I och med att 3

4 economics of crime synsättet behandlar all sorts kriminalitet, så är det väsentligt att komplettera detta med teorier beträffande white-collar crime. 1.4 Källkritik Flera våra källor i empirikapitlet är hämtade från tidningsartiklar, vilket är att uppfattas som vagt. Dock så har vi i denna uppsats valt fyra olika studiefall. I bakgrund mot denna uppsats omfång innebär detta att endast korta beskrivningar av fallen kan göras. Detta medför att fallen beskrivs i stora drag, utan att några djupare forskningar behövs. I och med att samtliga fall tämligen är gamla är det förvisso känt vad som hänt i fallen i fråga. Med detta som bakgrund anses även tidningarnas syn vara tillräckligt trovärdig och antagbar. 4

5 2. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras de teorier rörande white-collar crime och economics of crime som skall användas till att uppfylla syftet i uppsatsen. 2.1 White collar crime År 1949 kom sociologen Edwin Sutherland med en definition på white-collar crime : Ett brott som begås av en person med gott anseende och hög socialstatus i samband med hans arbete. Dagens beskrivning är lite annorlunda och refererar till att whitecollar crime är en planerad eller illegal akt utförd under arbetet, iscensatt av individen eller organisationen. Det som är speciellt med white-collar crimes är att inget fysiskt våld förekommer. Trots att var tredje hushåll är utsatt för denna sorts brott har det visat sig att väldigt få anmäls. Det som också utmärker dessa brott är att de som begår brotten straffas lindrigt jämfört med brottslingar med andra typer av brott. Det finns flera faktorer som kan förklara att de som begår white-collar crimes straffas mycket lindrigare. Anledning till detta är att personer som begår dessa brott har ett statusskydd, vilket innebär att personer inom myndigheterna har stor empati för brottslingen eftersom de ofta har likadan statusställning. Vidare har personer som begår white-collar crimes bra juridisk hjälp och resurser att skaffa sig bra försvar. Historiskt har det visat sig att personer som begår dessa brott sällan har suttit i fängelset. Det som gör det svårt att döma white-collar crimes är svårigheten att identifiera offer jämfört med andra brott. Dessa brott är svåra att upptäcka och när de upptäckts så är det svårt att utpeka någon eftersom det ofta finns möjlighet att slingra sig undan ansvaret. 1 Fenomenet white-collar crime kastar en skugga över diskussionen om affärsetik. En fråga som har vuxit sig stark är moralmotivationen inom detta område. Inom affärsetik finns tydliga och klara regler om vilka moraliska skyldigheter individen har, men frågan som kan ställas är vad som motiverar individen att göra som han gör? Man har försökt genom folkteorier att förklara vad som motiverar individen att begå brott. Man har tittat på individens karaktär och genom denna sökt en förklaring men det har visat sig inte passa in på individer som begår white-collar crimes. Individer som begår dessa brott faller inom skalan av psykologiskt normala personer. Vidare är girighet en möjlig förklaring. Visa personer gillar pengar mer än andra och det motiverar de att överträdda 1 Formally shaming white-collar criminals, John M. Ivancevich, Robert Konopaske, Jacqueline A. Gilbert 5

6 lagen. Kriminologer har försökt lämna folkteorier som en förklaring till white-collar crime eftersom det handlar om individer som är fullt psykologiskt normala och de har istället försökt att få svar genom tekniker om neutralisation. Frågan som har väckts är varför psykologiskt normala individer som delar samma värderingar i samhället de lever i, tar någon gång en möjlighet i akt och begår kriminell handlig? En möjlig förklaring till frågan är att kriminella rationaliserar sina beslut. Det har visat sig att de som tagit pengar, och på grund av detta åkt fast, har ofta sagt att de hade tänkt återbetala. Det som händer är att individen i fråga ger sig rätt att bryta mot lagen, och genom att använda sig av legitima ursäkter försöker de komma undan. Personer som begår dessa brott är fullt medvetna om vad de gör och har oftast full koll på hur det sociala kontrollsystem fungerar, vilket gör att de lyckas gå fria samtidigt som deras anseende inte kommer till skada. Detta kallas tekniker för neutralisation. Några tekniker baserar sig på att förneka ansvar genom att bolla ansvaret mellan olika personer och tillslut blir det svår att peka ut någon skyldig. En annan teknik är att förneka att skadan har inträffat eftersom det är svårt att peka ut offer Brott och straff: En ekonomisk ansats Tittar man övergripande så är brott en ekonomisk viktig aktivitet eller industri. Brott kostar enorma summor och är en del av ekonomin. Ekonomer har inte ägnat sig så mycket åt att titta på brott ur ett ekonomiskt perspektiv, men i och med Gary Beckers artikel från år 1968 så tog intresset fart. Beckers antagande är att potentiella förbrytare agerar rationellt och konsekvent mot incitament. Brott ses som problem av begränsad nyttomaximering där individen maximerar sin förväntade nytta genom att välja mellan legala och illegala aktiviteter, efter att ha tagit i beräkning förväntad vinst och kostnad för varje alternativ. Vidare menar Becker att potentiella förbrytare skulle skrämmas från brott om man ökade sannolikhet att åka fast och bli straffad samt ökade straffet om man åkte fast. Becker försöker inte specificera ultimata orsaken till brottet. Han försöker istället att identifiera variabler som strukturerar kostnaden och avkastningen av den kriminella handlingen, för att på så sätt kunna förutspå incitament till brott. Med detta förklarar han observerat kriminellt beteende direkt genom examination av sociala och ekonomiska variabler, och inte indirekt genom psykologiska synen på potentiella kriminella. Huvudimplikationen av modellen är dess otvetydiga prediktion att utbudet 2 Business Ethics and Moral Motivation: A Criminological Perspective, Joseph Heath 6

7 på brott är en växande funktion av avkastningen på kriminell aktivitet samt avtagande funktion på nivå av avskräckande faktorer. Brottet minskar med ökad sannolikhet att åka fast eller att förväntad straff beror av fördelning på riskpreferensen hos individen i ekonomin Modellen Enligt Becker är det viktigt att bestämma hur man ska bekämpa kriminallitet på ett optimalt sätt, för att därmed kunna utveckla en modell där man inkluderar beteenderelationer bakom kostnaderna. Dessa delas i olika relationer: 4 Skador Motivationen bakom kriminalisering eller restriktion av en aktivitet är oftast tron på att andra medlemmar i samhället skadas är. Summan av en skada tenderar att öka med aktivitetens nivå, enligt följande relation:, 0 1 där Hi är skada från i: te aktiviteten och Oi är aktivistens nivå. Kriminella aktiviteter är en viktig undermängd av en klass av aktiviteter vilka skapar omkostnader, med nivån på kriminella aktiviteter mätt med antalet förbrytelser. Socialvärdet av vinsten G till förbrytare ökar med antalet förbrytelser O, enligt följande:, 0 2 Nettokostnaden eller skadan till samhället är differens mellan skada och vinst och kan skrivas på följande sätt: D O H O G O. 3 Det är möjligt att kriminella får minskande marginalvinst och orsakar ökande marginalskada från ytterligare förbrytelser, G <0, H 0 och 3 Economics Uncut, Simon W.Bowmaker sid Crime and Punishment: An Economic Approach, Gary S. Becker 7

8 0. 4 Både H och G 0. Tecknet för D beror på deras relativa storlek. Vidare från 4 fås att Utbudet på förbrytelser Många teorier har tagits fram om varför en individ blir kriminell eller begår en kriminell handling. Ekonomisk ansats till detta baseras på rationella val teorin, vilken antar att en person begår brott om förväntad nytta till honom överstiger nyttan han kunde få genom att använda sin tid och andra resurser på andra aktiviteter. Den här ansatsen leder till en funktion som relaterar till antalet förbrytelser för vilken person som helst. Funktionen beror av sannolikheten att åka fast, på straff som kan fås om personen döms samt andra variabler som den inkomst som är tillgänglig till personen genom legal eller illegal verksamhet och viljan att begå brott. Detta kan representeras på följande sätt: 5,, 6 Där Oj står för antalet förbrytelser en person begår under en viss period, pj sannolikhet att åka fast för varje förbrytelse, fj straff för varje förbrytelse och uj är variabel som representerar alla andra influenser. Endast gripna personer blir straffade och resultat av detta är prisdiskriminering och osäkerhet: om en person grips så betalar han eller hon ett pris, fj, för varje straff hon eller han begått. Ökas någon av variablerna pj eller fj leder detta till en minskad förväntad nytta från brottet och det i sin tur leder till att antalet förbrytelser minskar på grunda av att sannolikhet att betala högre pris stiger eller att själva priset ökar. Detta är: <0, <0 7 5 Ibid 8

9 Förväntad nytta för en förbrytelse definieras som: 1 8 Yj är inkomst från förbrytelsen, både penningmässig och psykologisk; Uj är nyttofunktion och fj kan översättas i motsvarighet i pengar. Då är: <0, <0 9 Dessa villkor ovan gäller då marginalnyttan för inkomst är positiv. Analysen kan expanderas genom att inkludera fler variabler i analysen. Från ovan ser man att om pj ökar och kompenseras med lika stor procentuell minskning av fj så skulle det inte leda till någon ändring av förväntade inkomsten från brottet, men det skulle leda till en förändring i förväntad nytta på grund av att storleken av risk skulle förändras. Genom att öka pj skulle det leda till minskinig av förväntad nytta och antalet brott skulle reduceras. Om man istället skulle öka fj, så skulle effekten vara annorlunda, där allt beror på vad personen i fråga har för riskpreferens. Om en person är riskavers eller riskneutral så har en ökning av fj större effekt än om personen föredrar risk. Tar man medelvärde av alla ingående variabler i ekvation 6 så får man ett förenklat uttryck.,, 10 Det har visat sig att inkomsten för individer med högrisktagande aktiviteter beror på personens preferenser, dvs om personen i fråga är en risktagare eller om han eller hon ogillar risk. Om brottslingen exempelvis är en risktagare leder detta till att inkomsten skulle vara lägre på marginalen, än den inkomst som personen i fråga skulle kunna få genom att ägna sig med mindre riskbenägna aktiviteter som är legala. 6 6 Ibid 9

10 3. Empiri I detta kapitel presenteras de fyra ekobrottsfallen gällande Skandia, Trustor, Enron samt WorldCom empiriskt. Det som huvudsakligen presenteras i varje av dessa ekobrottsfall är det konkreta utförandet av brottet, samt, i det mån detta är möjligt, även planeringen och handlingarna innan brottets skede. 3.1 Skandiahärvan Den 20 augusti 1997 införde Skandias styrelse bonusprogrammet Sharetracker. Skandias dåvarande VD Lars-Eric Petterson försåg sedan detta bonusprogram med ett bonustak motsvarande 15 % av den årliga tillväxten. Dock så meddelade den dåvarande ordföranden Sven Söderberg på styrelsemötet den 17 december att han, tillsammans med vice ordföranden Bengt Braun, avlägsnat detta tak. Sharetracker, som var kopplat till värdetillväxten på Skandiaaktien, var utformat för de svenska cheferna, varpå detta gjorde de utländska cheferna missnöjda då de givetvis också ville ha bonus. Med detta som bakgrund införde styrelsen 1998 bonusprogrammet Wealthbuilder, som var avsett enbart för nyckelpersoner i USA och Storbritannien. Petterson införde ett bonustak på Wealthbuilder som uppgick till sammanlagt 300 miljoner kronor för åren 1998 och Hösten 1999 insåg man att de svenska cheferna skulle få oerhörda och betydande belopp från Sharetracker, medan Wealthbuilder redan sommaren 1999 slagit i bonustaket. Detta medförde att missnöjet hos de utländska cheferna växte. I och med detta hade Skandia planer på att, vid årsskiftet, ersätta dessa två bonusprogram med ett optionsprogram. Dock så fanns det ägare som tvekade, varpå detta medförde att styrelsen, under det så kallade mutatis mutandis villkoret, förlängde den 23 januari 2000 de gamla bonusprogrammen fram till den 15 maj. Den latinska termen mutatis mutandis betyder med vederbörliga ändringar, som innebar att, vilket även konstaterades av styrelsen den 25 januari, även bonustaket för Wealthbuilder tagits bort. 7 Det som följde härnäst var att Lars-Eric Petterson avslöjades med att ha tjänat miljoner kronor i bonus utöver bonusen på 75 miljoner kronor. Vidare hade flera toppchefer på Skandia, på företagets bekostnad, fått sina lägenheter lyxrenoverade. Det tycks även vara så att även barn till vissa av cheferna fick hyreslägenheter som 7 10

11 följaktligen omvandlades till dyrbara bostadsrätter. Det visade sig slutligen att elva chefer på Skandia fått dela på 3 miljarder kronor. 8 Dessa kostnader doldes på ett systematiskt och förslaget sätt i bokföringen. Även dotterbolaget Skandia Liv har drabbats då mångmiljardaffärer gjorts upp muntligt, utan någon som helst underlag, där dotterbolagets styrelse inte tycktes kunna förstå vad det var som hände. Under dessa internaffärer med moderbolaget har pensionsspararna i Skandia Liv drabbats på ett systematiskt missgynnande vis. 9 Ola Ramstedt, den dåvarande personalchefen, dömdes i hovrätten till 1,5 års fängelse för grov trolöshet mot huvudman, 10 medan Lars-Eric Petersson dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten Trustorhärvan Joachim Posener släpptes under våren 1997 fri från det sexåriga fängelsestraffet, vilket han fått avtjäna i Danmark tillföljd av den så kallade Thulehärvan. Innan Joachims frigivning hade han under en tid haft kontakt med Thomas Jisander, vilket fick till följd att det, under denna tid, växte fram ett intresse för Posener att investera och köpa företaget Trustor. Han berättade sina planer för Jisander, där han klargjorde att han ville göra samma sak som i Thulehärvan. Skillnaden denna gång var, enligt Jisander, att Posener tagit kontakt med en advokat, där de gått genom vad som varit olagligt under Thulehärvan, för att på så sätt inte göra om samma misstag. Vidare hade Jisanders barndomsvän Peter Matsson flyttat till London, där han träffat Lord Moyne alias Jonathan Guinness, den äldsta inom den välkända bryggarfamiljen Guinness, som tidigare påvisat sitt intresse för att investera i Norden. Således besatt Posener en plan för att investera i Trustor, samtidigt som Lord Moyne besatt stora ekonomiska tillgångar som skulle möjliggöra Poseners plan. Denna länk mellan idé och verklighet utgjordes av Jisander som hade kontakt med både Posener och Matsson. Detta blev kärnan i vad som kom att kallas team Moyne. 12 Efter sin frigivning 1997 tog Posener kontakt med aktiemäklare där han berättade vart de ville investera Lord Moynes kapital. Slutligen erbjöds team Moyne en investeringsidé, där bland annat Trustor fanns med på pappret. De bestämde sig för att &Artikel

12 investera i Trustor och försökte således komma överens om ett förslag med den dåvarande huvudägaren Per-Olof Norberg. Efter några tveksamheter lyckades de komma överens om en affär. Norberg gav dem en så kallad respit som innebar att självaste betalningen av aktierna kunde ske fem dagar efter att de fått aktierna. Detta blev centralt för den kommande plundringen. De aktier Moyne investerade i var A-aktier som i regel är röststarka. Detta medförde att Moyne kunde köpa 17 % av bolaget och få över 50 % av aktierna och därmed även kontrollen över bolaget. Ett problem återstod vid det här laget. Moyne hade inte tillräckligt med kapital för att betala 220 miljoner kronor för de 17 % av bolaget han köpt. Det som händer är att Moyne tar ut pengar ur Trustor för att köpa Trustor. Enligt Jisander skall även dåvarande VD för Trustor, Lindsay Smallbone, ha manipulerat uppgifter om var finansieringen kom ifrån. 13 I slutändan försvann 500 miljoner kr ur bolaget. 14 Thomas Jisander och Peter Matsson fick fem respektive tre års fängelse i tingsrätten, men friades i hovrätten. Joachim Posener är spårlöst förvunnen Enron-skandalen Enron skapades 1985 i Houston, Texas genom sammanslagningen av två naturgasbolag, Houston Natural Gas och InterNorth. Enron expanderade sedan kraftigt genom uppköp och sammanslagningar med andra energibolag. Till slut kontrollerade Enron en femtedel av USA:s naturgasmarknad samtidigt som investeringar i andra slags energimarknader skedde i takt med att energimarknaden avreglerades. Enron kom att bli en av världens största el-, naturgas- och telekommunikationsbolag med anställda och intäkter på 101 miljarder dollar år Vidare utsågs bolaget sex år i rad av Fortune magazine som det mest innovativa bolaget i USA. 16 År 2001 upptäcktes det att bolaget sysselsatt sig med avancerade och välplanerade brott mot flera företagslagar såsom insiderhandel, bokföringsbrott och korruption. Man avslöjade att koncernredovisningen exkluderade vissa enheter, så kallade special purpose entities. Lån och derivat bokfördes i bolag som inte ägdes av Enron. Med hjälp av detta samt avancerad affärsupplägg, såsom att bokföra intäkter och tillgångar till &Artikel

13 enheter som innefattades av Enronkoncernens resultat medan kostnader och skulder bokfördes i företag som inte ägdes av Enron, skapades betydlig mer positiv bild av koncernens resultat och ställning. Vinster redovisades då bolaget i verkligheten gick med förlust. När redovisningen började granskas och därmed börskurserna falla, så sålde många ledande befattningshavare sina aktier då de kände till den verkliga situationen. Detta föll under begreppet insiderhandel eftersom marknaden inte hade denna information om bolaget. 17 Enron har även anklagats för att ha manipulerat tillgången på el, vilket skall ha lett till den stora elkrisen i Kalifornien i början av talet, då elnätet släktes flera gånger pga. bristande leveranser av el. 18 Den förre koncernchefen Jeffrey Skilling fälldes på 19 av de 28 åtalspunkterna och fick 24 år och 4 månaders fängelse. Grundaren Kenneth Lay fälldes på samtliga sex åtalspunkter men avled i en hjärtattack. Finanschefen Andrew Fastow medverkade i brottsutredningen för att få strafflindring. Han blev slutligen dömd till 6 års fängelse. Ytterligare 16 personer har erkänt brott medan 7 dömdes till fängelse mellan 1,5 och 7år WorldComskandalen Den 21 juli 2002 gick den amerikanska telekombolaget WorldCom i konkurs. Bolagets grundare Bernard Ebbers kom till Mississippi på 1960-talet med hjälp av ett basketbollstipendium och kan ses som en man som verkligen gjort karriär. Han började som ett mjölkbud, sedan basketbolltränare för att gå över till att bli hotellägare och slutligen starta bolaget WorldCom Genom flera uppköp lyckades man höja aktievärdet i bolaget. 20 Med sina doneringar till hemlösa barn 21 och skolor 22 blev han även en man av folket. Vad var problemet här? Bolaget har snyggat till sitt EBITDA-resultat betydligt. Kostnader såsom underhåll av mobilsystem, vilka faller under rörelsekostnader, har istället bokförts som finansiella investeringar. Genom att på detta vis flytta kostnader till balansräkningen lyckades man förbättra kassaflödet och EBITDA-resultatet med 3,8 miljarder dollar. Vidare skall även resultat efter skatt ha blivit negativt. Det handlar /Artiklar/Ny_fangelsedom_i_Enron_harvan.aspx%3FArticleID%3D2006% 5C11%5C16%5C3736%26words%3Denron 20 %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2005% 5c03%5c16%5c137068%26src%3ddi &programID %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2005% 5c03%5 c16%5c137068%26src%3ddi 13

14 således om bokföring som strider mot de amerikanska bokföringsreglerna GAAP. 23 WorldCom gick i konkurs med 11 miljarder dollar, vilket anses vara den största i amerikansk historia. 24 Bernard Ebbers fälldes på samtliga åtalspunkter och fick 25 års fängelse %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2002% 5c06%5c27%5c52973%26src%3ddi

15 4. Analys Denna analys kommer att inledas med att de olika fallen granskas och jämförs med varandra för att se vilka likheter och skillnader som förekom. Sedan kommer fokus att läggas på ekobrottslingarna. Först analyseras deras karaktärer och anseende med hjälp av white-collar crime teorin. Sedan beräknas deras nytta och kostnader av brotten, för att se om det gav incitament till att begå dessa brott. 4.1 Alla tittar åt samma håll Alla dessa fyra fall skedde inom gigantiska och väletablerade bolag. Det var en iscensatt akt av företag och, inom dessa företag, högt uppsatta personer. I samtliga fall var högsta ledningen i bolaget inblandad. Vidare förekom inget som helst våld i någon av dessa fallen. Allt detta talar för att det faktiskt rörde sig om white-collar crime i samtliga fall. I tre av fallen, Skandia, Enron samt WorldCom, användes bokföringen som ett medel för att möjliggöra brott. Dessa luckor i bokföringen gav incitament till att försöka begå brotten, då de ökar sannolikheten att lyckas och ökar därmed totala nyttan. Stora likheter finns mellan de två amerikanska fallen Enron och WorldCom. De inträffade direkt en efter den andra och blev båda de största ekobrottsfallen i amerikansk historia. Likheter mellan de svenska fallen Skandia och Trustor är också tydliga. Brotten gick ut på att plocka ut gigantiska summor pengar ur bolagen. 4.2 Högtuppsatta och fina De här ekonomiska brottslingarna som presenterats i empirikapitlet och som faller under begreppet white-collar crime tenderar att ha samma generella drag. De var alla högt uppsatta chefer med goda inkomster. De höga positionerna innebar även att de kunnat rättssystemet väl. Som nämnts tidigare så är tre av dessa fallen relaterade till bokföringsbrott där man hittat luckor i bokföringsrättsystemet, vilka sedan utnyttjats på ett välplanerat och systematiskt sätt. Det tycktes vara så i samtliga fall att dessa brottslingar inte gjorde något utan att vara ytterst säkra på att de skulle lyckas, det vill säga de var riskaversa. All denna kunskap, planering och försiktighet medförde att dessa individer, precis som Becker och white-collar teorin påstår, var rationella, det vill säga de föll inom ramen för vad som anses vara psykiskt normalt och är i allra högsta grad stabila individer. Detta gör att folkteorier kan förkastas. 15

16 Man kan argumentera för att det förekommit, precis som teorin antyder, empati för dessa brottslingar som faller under white-collar crime. De hade, som nämnts tidigare, hög socialstatus, varpå detta gjorde att myndigheter behandlade dem mildare eftersom de kände gemenskap. Dessa brottslingar hade, i och med sin status, samt stora ekonomiska resurser och social nätverk, även viss makt och inflytande i samhället. I Trustorfallet är Posener fortfarande på fri fot. Thomas Jisander och Peter Mattsson dömdes till fem respektive tre år fängelse i tingsrätten, men friades sedan i hovrätten. I Skandiaaffären blev endast Ola Ramstedt dömd till 1,5 års fängelse. 1,5 år är inte att ses som något högt straff i förhållande till den mängd pengar som dessa personer förskingrat. Det är även tydligt att neutralisationsteknik förekom i Skanidaaffären, då man bollade ansvaret för det inträffade fram och tillbaka, där man skyllde på varann. Ser man till Enronskandalen, så var det endast en dom som resulterade i ett längre straff. Övriga hamnade i intervallet mellan 1,5 och 7 år, vilket är att ses som tämligen lågt enligt amerikansk standard. Detta är att anses som anmärkningsvärt där empati, socialstatus samt bra juridiskt försvar kan vara de mest betydelsefulla faktorerna till de låga domarna. I fallet WorldCom dömdes ett hårt straff. Detta kan även bero på att WorlComskandalen inträffade direkt efter Enronskandalen, där myndigheterna ville genom skrämsel förhindra att dessa gigantiska skandaler upprepas. Ebbers hårda straff kan ha berott på att skandalen inträffade vid fel tidpunkt, snarare än rättspraxis för white-collar crime fallen. Vid jämförande av rättspraxis inom dessa frågor mellan USA och Sverige är det tydligt att man i USA ger hårdare straff, även om likheterna mellan fallen kan urskiljas klart och tydligt. Den gemensamma faktorn är, detta till trots, att white-collar crime döms lindrigare i både USA och Sverige vid jämförelse med hur övriga brott i respektive land döms. Vidare är Sverige ett tämligen litet land jämfört med USA, vilket gör det enklare för personer med högre status att skaffa bra sociala kontakter. Detta kan vara en anledning till de lägre domarna. 16

17 4.3 Nytta och kostnad Om vi börjar med att se förbrytelse i white-collar crime utifrån Beckers modell använder vi följande ekvation:,, Det har visats sig att dessa tre faktorer, sannolikhet att åka fast p, straff för varje förbrytelse f samt övriga faktorer u kan förklara incitament till white-collar crime. Det viktiga i modellen är att veta individens riskpreferenser. Den empiriska studien för de fyra fallen, tillsammans med teorin, har visat att personer som begår dessa brott är riskaversa. Noggranna planeringar har gjorts metodiskt för att minska risken så mycket som möjligt. Att räkna ut sannolikheten för att åka dit vid white-collar crime är svårt, då man inte vet hur många brott som begås i realiteten. Vi gör en uppskattning kring det vi vet; vid de fyra fallen presenterade i empirin har ett fyrtiotal personer, som man känner till, deltagit i brottsliga aktiviteter. Cirka tio av dessa har dömts. Detta skulle innebära en punktskattning av sannolikheten att åka fast motsvarande cirka 25 %. Troligen är denna siffra mycket lägre eftersom många lyckas med sina brott, som man till följd av detta inte känner till. Straffet för personer som åker dit f har också empiriskt visat sig vara lågt, det vill säga kostnaden för dessa brottsliga projekt är låg. Eftersom många av dessa brottslingar inte åker fast antas f vara lågt i de flesta fallen. De övriga faktorerna u kan vara den sociala statusen, mängden pengar som exempelvis möjliggör tillgång till bra juridiskt försvar, kontaktnät samt empati. Vi går nu vidare med att beräkna den förväntade nyttan av dessa brott, för att på så sätt visa att det lönar sig att begå dem. I Skandiafallet beräknas den förre verkställande direktören Lars-Eric Peterssons förväntade nytta. I fallet Trustor beräknas Joachim Poseners förväntade nytta. I fallen Enron och WorldCom blir detta svårt att beräkna den förväntade nyttan för någon av deltagarna på grund av att vissa uppgifter saknas. Vi beräknar den förväntade nyttan med hjälp av följande ekvation som finns presenterad i teorikapitlet: 1 17

18 antog vi vara 0,25. I Skandiafallet fick 11 chefer dela på 3 miljarder kronor, vilket innebär att Lars-Eric fått cirka 300 miljoner kronor. Detta fångas av i modellen. För att beräkna kostnaden i monetära termer för att åka fast,, måste vi först ta hänsyn till den löneförlust som personen i fråga får vid ett eventuellt fängelsestraff. Sedan måste man ta hänsyn till frihetsberövandet och uppskatta detta i monetära termer. Lars-Eric Peterssons lön låg på cirka 6 miljoner kronor per år 26. Fängelsestraffet för den enda fällda i skandalen var 1,5år. Om vi antar att Lars-Eric också skulle få ett straff motsvarande detta, innebär det att han skulle förlorat cirka 9 miljoner kronor i löneförlust vid ett eventuellt fängelsestraff. Vidare skulle han, vid ett eventuellt misslyckande, inte kunna vara verkställande direktör längre. Även detta innebär förluster i inkomsten. Om vi antar att han skulle sitta som verkställande direktör i 10år till, skulle han förlora cirka 60miljoner kronor plus en eventuell bonus som vi kan anta 50 miljoner kronor. Till dessa kostnader kan vi lägga till ett belopp motsvarande 10 miljoner kronor för frihetsberövande. Detta innebär ett på 129 miljoner kronor. 0, , ,25 Då ser vi att den förväntade nytta för Lars-Eric att begå detta brott blir cirka 265,25 miljoner kronor. Detta är ett incitament nog att begå brottet eftersom det handlar om gigantiska summor. Om man gör på motsvarande sätt för Joachim Posener ser det ungefär ut enligt följande: 0, , ,25 Hans förväntade nytta blir cirka 99,25 miljoner kronor. Det låga värdet på förklaras av Posener redan suttit i fängelse samt att han uppenbarligen hade en detaljerad och säker plan om att fly utomlands, där han inte skulle påverkas så mycket av sina handlingar här i Sverige. Detta är också ett tillräckligt incitament för att begå brottet

19 5. Slutsats Som argumenterades tidigare så var brottslingarna i samtliga fyra fallen fullt medvetna om deras handlingar, där deras agerade var fullt rationellt. Denna rationalitet innebar noggrant planerande från brottslingarnas sida, där de vägde sin förväntade nytta mot de kostnader som kan tänkas uppstå. Vid de två beräknade exemplen med Lars-Eric Petersson och Joachim Posener var det tydligt att den förväntade nyttan var väldigt hög. Detta ger starka incitament till att begå brotten. Så vad är de kriminellas motivation och drivkraft till de mindervärdigt och omoraliskt ansedda ekonomiska handlingarna? Varje individ är en nyttomaximerare. Här erbjuds individer att öka sin förväntade nytta med ett antal miljoner kronor, vilket är enbart, åtminstone ur ekonomisk synvinkel, rationellt att de tar erbjudandet. I och med att de agerar rationellt, så kan det argumenteras att varje rationell individ skulle göra samma sak om de hade chansen. Ser man till anledningar till att den förväntade nyttan blir positiv i white-collar crime, så handlar det om den låga sannolikheten att åka fast i kombination med de låga straffen som döms. Detta ökar den förväntade nyttan betydligt, och blir således en stark drivkraft till att begå brotten. Av naturliga anledningar har inga beräkningar gjorts på Enron och WorldCom, men det finns, som det redan nämnts, tydliga likheter med de svenska fallen i både vad beträffar fallen i sig och vad gäller brottslingarna. Av den anledningen kan denna slutsats även applicieras på dessa två amerikanska fall. 19

20 6. Referenser 6.1 Tryckta källor Becker G. S. 1968, Crime and Punishment: An Economic Approach, Journal of Political Economy, vol. 76, pages 169 Bowmaker. S. W 2005, Economics Uncut: A Complete Guide to Life, Death and Misadventure, Edward Elgar Pub. Heath J. 2008, Business Ethics and Moral Motivation: A Criminological Perspective, Journal of Business Ethics, vol. 83: Ivancevich J. M., Konopaske R., Gilbert J. A. 2008, Formally shaming white-collar criminals, Kelly School of Business, Indiana University, Business Horizons, vol Elektroniska källor fanns 21 mars 2009; 14:24 fanns 21 mars 2009; 14:27 fanns 21 mars 2009; 14:28 fanns 21 mars 2009; 14:29 /Artiklar/Ny_fangelsedom_i_Enron_harvan.aspx%3FArticleID%3D2006\11 \16\3736%26words%3Denron fanns 21 mars 2009; 14:31 %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2005%5c 03%5c16%5c137068%26src%3ddi fanns 21 mars 2009; 14:32 %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2002%5c 06%5c27%5c52973%26src%3ddi fanns 21 mars 2009; 14: fanns 21 mars 2009; 14: &Artikel fanns 21 mars 2009; 14: &programID 83 fanns 21 mars 2009; 14:38 fanns 21 mars 2009; 14:40 fanns 21 mars 2009; 14:41 fanns 21 mars 2009; 14:42 fanns 21 mars 2009; 14:44 1 fanns 21 mars 2009; 14:45 fanns 21 mars 2009; 14:47 20

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Verksamhets- och branschrelaterade risker

Verksamhets- och branschrelaterade risker Riskfaktorer En investering i värdepapper är förenad med risk. Inför ett eventuellt investeringsbeslut är det viktigt att noggrant analysera de riskfaktorer som bedöms vara av betydelse för Bolagets och

Läs mer

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson

Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag. 2011 Bengt Bengtsson Koncernredovisning helägda bolag, samriskbolag och intressebolag 2011 Bengt Bengtsson Koncerner och intressebolag (ÅRL) Sammanslagning av flera företags redovisning Om ett företag äger aktier i något

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098

Qualisys. Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31. QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Qualisys Delårsrapport från Qualisys AB (publ) för perioden 2002-01-01 2002-03-31 QUALISYS AB (publ), 556360-4098 Fortsatt stor osäkerhet om finansieringen av OPTAx Systems Inc. Misslyckas OPTAx-finansieringen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2014 B 1395-12 KLAGANDE KM Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Företagsbot

Läs mer

Analys av Electra Gruppen

Analys av Electra Gruppen Rättelse, jag har fått många synpunkter på min analys, tidigare har de blivit ganska bra, främst på slutsumman. Efter många synpunkter så har jag lagt än mer tid på att få fakta på siffrorna och reviderar

Läs mer

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff.

Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Lag och rätt. Varför begår man brott? Kostnader - ett exempel. Vägen från brott till straff. Förövaren. Det finns flera teorier om varför någon blir kriminell. Två vanliga teorier är arv och miljö. Arv

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2008

Delårsrapport januari mars 2008 Delårsrapport januari mars 2008 Omsättningen för första kvartalet uppgick till 35,3 MSEK (25,4), en ökning med 39 % (37). Rörelseresultatet under första kvartalet 2008 ökade med 29 % till 4,3 MSEK (3,3),

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt.

Andelen rekrytering av omsättningen är på väg uppåt och påverkar rörelsemarginalen positivt. God tillväxt och ökad rörelsemarginal Perioden juli - september Omsättningen uppgick till 74,4 MSEK (69,7), vilket motsvarar en tillväxt på 6,5 % (29,0) Rörelseresultatet uppgick till 8,1 MSEK (7,2) vilket

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder

Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder Pressinformation den 5 maj 2006 Poolia ökar lönsamheten och visar god tillväxt i samtliga länder Pooliakoncernens omsättning för första kvartalet uppgick till 295,2 Mkr, vilket innebär en tillväxt på 31%

Läs mer

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent.

Skandia Liv har en för branschen stark solvensgrad som vid årsskiftet uppgick till 142 (176) 2 procent. Pressmeddelande 19 februari 2003 Skandia Liv 103 50 Stockholm Telefon vx 788 10 00 Telefax 788 15 66 Besöksadress: Sveavägen 44 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2002 Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) 1 Skandia

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015

Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2015 Fortsatt god tillväxt och starkt rörelseresultat Perioden april juni Omsättningen ökade till 82,2 MSEK (72,7), vilket motsvarar en tillväxt om 13,1 % (19,7) Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (7,0)

Läs mer

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014

Fortsatt tillväxt och god lönsamhet. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2014 Fortsatt tillväxt och god lönsamhet Perioden april juni Omsättningen ökade till 72.7 MSEK (60.9), vilket motsvarar en tillväxt om 19.7 % Rörelseresultatet uppgick till 7.0 MSEK (4.5) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 december 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Bernth Stave Box 2070 403 12 Göteborg ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015

DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 1 januari 2015 31 mars 2015 Januari Mars 2015 Nettoomsättningen uppgick till 0,0 (0,0) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till 0,5 (-0,6) MSEK. Resultat

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter

Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter Införande av övervakningssystem av anställdas Internet aktiviteter, med Internet aktiviteter menas övervakning av mail och vilka webbsidor

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

JLT Delårsrapport jan juni 15

JLT Delårsrapport jan juni 15 JLT Delårsrapport jan juni 15 Rörelseresultat 2,4 MSEK (2,7) Omsättning 43,7 MSEK (34,6) Bruttomarginal 45,7 procent (34,9) Resultat efter skatt 2,0 MSEK (2,0) Kommentarer från VD Uppstarten av JLT:s USA-bolag

Läs mer

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB

Årsredovisning. Pingst Förvaltning AB Årsredovisning för Pingst Förvaltning AB 556048-6713 Räkenskapsåret 2015 Innehåll Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Noter 6 Underskrifter 8 Årsredovisning för Pingst Förvaltning

Läs mer

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen

Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen Punkt 19 Styrelsens förslag till fastställande av riktlinjer för ersättning till och andra anställningsvillkor för bolagsledningen För ledande befattningshavare i koncernen har under 2015 tillämpats de

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan. Mikael Priks Stockholms universitet

Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan. Mikael Priks Stockholms universitet Verksamma insatser mot brott? En ESO-rapport om orsak och verkan Mikael Priks Stockholms universitet 1. Inledning Det pågår en debatt kring skärpta straff och kring insatser som ökar upptäcktsrisken när

Läs mer

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet Pressinformation den 16 augusti 2006 Pooliakoncernen visar även för årets andra kvartal ökad tillväxt och förbättrad lönsamhet jämfört med motsvarande period

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK

GOD AVKASTNING TILL LÄGRE RISK FRIHET Svenska Investeringsgruppens vision är att skapa möjligheter för ekonomisk tillväxt och frihet genom att identifiera de främsta fastighetsplaceringarna på marknaden. Vi vill hjälpa våra kunder att

Läs mer

SJR koncernen fortsätter expandera

SJR koncernen fortsätter expandera SJR koncernen fortsätter expandera Omsättningen för andra kvartalet uppgick till 37,7 MSEK (29,0 motsvarande samma period föregående år), en ökning med 30 %. För halvåret 2008 uppgick omsättningen till

Läs mer

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak

Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Konjunkturläget juni 2016 81 FÖRDJUPNING Makroekonomiska effekter av ett skuldkvotstak Ett skuldkvotstak på 600 procent dämpar tillväxten i hushållens skulder och kan ha negativa effekter på BNP. Ökningstakten

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016 Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal Perioden april juni Omsättningen ökade till 87,3 MSEK (82,2), vilket motsvarar en tillväxt om 6,2 % (13,1) Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (8,2)

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Genom att stärka vår marknadsnärvaro och utveckla organisationen fortsätter vi att skapa goda förutsättningar för en långsiktig tillväxt.

Genom att stärka vår marknadsnärvaro och utveckla organisationen fortsätter vi att skapa goda förutsättningar för en långsiktig tillväxt. Orderingång 26,0 MSEK (41,9) Omsättning 27,7 MSEK (24,5) Bruttomarginal 44,7 procent (45,7) Rörelseresultat 2,6 MSEK (2,4) Resultat efter skatt 1,9 MSEK (1,6) Kommentarer från VD En viktig del i JLT:s

Läs mer

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson

Redovisat eget kapital i balansräkningen. 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen 2011 Bengt Bengtsson Redovisat eget kapital i balansräkningen Företagets skuld till ägaren Skillnaden mellan företagets tillgångar och skulder brukar benämnas företagets

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Andra kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 25,0 (16,8) Mkr +49% EBITDA -0,4 (0,1) Mkr Tecknat nordiskt distributionsavtal

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0).

Koncernen. Avskrivningar Avskrivningarna för första halvåret 2011 uppgick till 9,8 Mkr (10,0). Q2 Delårsrapport januari juni 2011 Koncernen Januari - Juni April - Juni Nettoomsättning 236,4 Mkr (232,8) Nettoomsättning 113,4 Mkr (117,7) Resultat före skatt 41,2 Mkr (38,7) Resultat före skatt 20,2

Läs mer

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008

Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning. Public Relations Enkät Juli 2008 Idrottsstjärnors syn på ekonomi och ekonomisk rådgivning Public Relations Enkät Juli 2008 Bakgrund Capture och Impera kommunikation har genomfört och sammanställt följande enkät riktat till svenska toppidrottare

Läs mer

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015

Ökad omsättning med bra rörelseresultat. Perioden januari - mars. Vd:s kommentar. Januari mars 2015 Ökad omsättning med bra rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 84,1 MSEK (76,8), vilket motsvarar en tillväxt om 9,4 % (23,4) Rörelseresultatet uppgick till 8,6 MSEK (8,2) vilket

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A

DOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander

Läs mer

Bör man legalisera nerladdning av musik?

Bör man legalisera nerladdning av musik? Bör man legalisera nerladdning av musik? Sammanfattning I denna artikel framförs argument för att legalisera gratis nerladdning av musik via internet. Detta bör tillåtas eftersom musik till stor grad är

Läs mer

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens rörelseresultat före omstruktureringskostnader ökade med 28% till 41,6 MSEK (32,4). Koncernens resultat före skatt ökade med 13%

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017

Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal. Perioden januari mars Vd:s kommentar. Januari mars 2017 Förbättrad omsättningsökning och rörelsemarginal Perioden januari mars 2017 Omsättningen uppgick till 99,2 MSEK (84,7), vilket motsvarar en tillväxt om 17,2 % (0,7) Rörelseresultatet uppgick till 10,5

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2005 Ö 4502-05 KLAGANDE AP Ombud och offentlig försvarare: Advokat TL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011

Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Nordic Electronic Procurement Systems AB (publ) - Bokslutskommuniké januari december 2011 Den externa nettoomsättningen under perioden uppgick till 211 (0) tkr. Rörelseresultatet uppgick till 5 471 (1

Läs mer

Punkt 16 a) principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen

Punkt 16 a) principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen Atlas Copco AB Styrelsens fullständiga förslag avseende Punkt 16: a) principer för ersättning och andra anställningsvillkor för bolagsledningen, och b) ett prestationsbaserat personaloptionsprogram för

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

JLT Delårsrapport jan sept 15

JLT Delårsrapport jan sept 15 JLT Delårsrapport jan sept 15 Rörelseresultat 2,0 MSEK (5,7) Omsättning 59,8 MSEK (55,9) Bruttomarginal 46,2 procent (35,0) Resultat efter skatt 1,7 MSEK (4,3) Kommentarer från VD Orderingången återhämtade

Läs mer

COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016

COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016 COMPUTER INNOVATION I VÄXJÖ AB (PUBL) Bokslutskommuniké januari - december 2016 Bokslutskommuniké januari - december 2016 Oktober - December 2016 Nettoomsättning 403 tkr (500 tkr) Resultat efter finansiella

Läs mer

Den felande länken Del I

Den felande länken Del I 1 Den felande länken Del I av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur kopplingen mellan företagens räkenskaper och nationalräkenskaperna ser ut. Utläggningen implicerar dessutom att BNP

Läs mer

Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2012. conpharm ab (publ)

Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2012. conpharm ab (publ) Bokslutskommuniké för räkenskapsåret 2012 conpharm ab (publ) Helåret 2012 i sammandrag Rörelseintäkt Resultat efter skatt Vinst per aktie Likvida medel vid årets slut Kvartal 4, 2012 i sammandrag Rörelseintäkt

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ)

DELÅRSRAPPORT. 1 januari 2012 till 31 mars 2012. Keynote Media Group AB (publ) 1 (13) Informationen lämnades för offentliggörande den 16 maj 2012 kl. 12.00. Keynote Media Groups Certified Adviser på First North är Remium AB. Tel. +46 8 454 32 00, ca@remium.com DELÅRSRAPPORT 1 januari

Läs mer

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast.

Rörelsemarginalen har fortsatt öka och uppgick för första kvartalet till 10,6 % och närmar sig det mål om 12 % som SJR:s styrelse lagt fast. Fortsatt ökad omsättning och rörelseresultat Perioden januari - mars Omsättningen uppgick till 76,8 MSEK (62,2), vilket motsvarar en tillväxt om 23,4 % Rörelseresultatet uppgick till 8,2 MSEK (4,5) vilket

Läs mer

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD Orderingång 69,3 MSEK (42,4) Omsättning 63,7 MSEK (43,7) Bruttomarginal 41,1 procent (45,7) Rörelseresultat 6,0 MSEK (2,4) Resultat efter skatt 5,2 MSEK (2,0) Kommentarer från VD JLT gick in i med en stark

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2000-12-01--2001-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 21.391 (MSEK 17.242), en ökning med 24 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 17 procent. God försäljningsutveckling

Läs mer

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer?

Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Följer staten Välfärdsutredningens riktlinjer? Bakgrund Välfärdsutredningen har lämnat ett förslag på hur vinsterna i företag som drivs inom vård, skola och omsorg ska begränsas. Förslaget innebär att

Läs mer

Etik och Ekonomisk brottslighet

Etik och Ekonomisk brottslighet Etik och Ekonomisk brottslighet Exemplet insiderhandel Johanna Romare Ekonomisk brottslighet - en brottslighet utan offer? Den ekonomiska brottslighetens viktimologi (läran om brottsoffer) Hazel Croall,

Läs mer

Dentala ädelmetallegeringar

Dentala ädelmetallegeringar VD brev november - Lägesrapport i AU Holding. Kära aktieägare, De senaste dagarna har jag fått flera mail från aktieägare med frågor rörande kvartalsredogörelsen för perioden 01.01.2009 30.09.2009. Då

Läs mer

Delårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr

Delårsrapport. Fortnox AB (publ), org nr Delårsrapport Fortnox AB (publ), org nr 556469-6291 Januari september 2007 >> Stark tillväxt av antalet kunder >> Omsättningen uppgick till 2 282 (1 364) kkr >> Rörelseresultatet uppgick till -7 758 (-2

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt

Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Att arbeta svart är riskfyllt och olagligt Vad är svart arbete? Att arbeta svart betyder att du inte betalar skatt på din lön. Om du är anställd på ett företag betyder det också att arbetsgivaren inte

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1 januari 2013 31 december 2013 - Oktober December 2013 Nettoomsättningen uppgick till 0,1 (71,8) MSEK. Rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) uppgick till -0,8 (1,5) MSEK. Resultat

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics)

Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics) Behöver vi en särskild rättspsykiatri? Torbjörn Tännsjö (Stockholms universitet och Stockholm Centre for Health Care Ethics) Tes: Lagstifaren är på rätt spår, vi bör avskaffa rättspsykiatrin Kvalifikation

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ)

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ FX INTERNATIONAL AB (publ) Juli 2011 - juni 2012 Nettoresultat av valutahandel: 95 tkr. Resultat före extraordinär kostnad: -718 tkr Extraordinär kostnad har belastat resultatet före

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015

New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015 New Nordic Healthbrands AB (publ) Sexmånadersrapport januari - juni 2015 SEX MÅNADER 2015 SEX MÅNADER 2014 Q2 2015 Q2 2014 Nettoomsättning, ksek 149 433 136 007 76 486 74 935 Bruttoresultat, ksek 99 545

Läs mer

St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli december 2014

St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli december 2014 St Petersburg Property Company AB Bokslutskommuniké 1 juli 2013 31 december 2014 Räkenskapsåret är förlängt och omfattar perioden 2013-07-01 2014-12-31 Sammanfattning av bokslutskommuniké Räkenskapsåret

Läs mer

S Delårsrapport Januari Juni 2003

S Delårsrapport Januari Juni 2003 S 2003 Delårsrapport Januari Juni 2003 Delårsrapport Resultatet efter finansiella poster uppgick till 28,1 MSEK (19,4) Substansvärdet den 30 juni var 152 kronor (270) Substansvärdet den 18 augusti är 167

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 1999-12-01--2000-05-31 Koncernens försäljning uppgick till MSEK 17.242 (MSEK 15.683), en ökning med 10%. Justerat för valutakursförändringar blev ökningen 16%. Resultatet efter finansiella

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ)

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ) Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling II AB (Publ) 556879-4134 Räkenskapsåret 2014 07 01 2015 06 30 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar

Läs mer

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av

NOBINA AB (PUBL) Börsintroduktion av Denna broschyr utgör inte, och ska inte anses utgöra, ett prospekt enligt tillämpliga lagar och regler. Prospektet som har godkänts och registrerats av Finansinspektionen har offentliggjorts och finns

Läs mer

OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING

OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING 1 10 maj 2012 Fråga juristen om upphandling av vård och omsorg OSUND STRATEGISK ANBUDSGIVNING Upphandla vård och omsorg, Stockholm den 10 maj 2012 Kristian Pedersen / Delägare / Advokat 21 september 2011

Läs mer

Ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet Kriminologiska institutionen Ekonomisk brottslighet - ett legitimerande av sina egna kriminella handlingar? Examensarbete 15 hp Kriminologi Kriminologi, kandidatkurs (30 hp) Vårterminen 2015 Emma Lundberg

Läs mer

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC.

HOGANDEVELOP INSIKT. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. Rapport för: John Doe ID: HC560419 Datum: Juni 11, 2015 2013 HOGAN ASSESSMENT SYSTEMS INC. INLEDNING: Motiv, Värderingar, Preferenser Inventoriet beskriver personers grundläggande värderingar, mål och

Läs mer

Strafflag 19.12.1889/39

Strafflag 19.12.1889/39 Strafflag 19.12.1889/39 30 KAP (24.8.1990/769) Om näringsbrott 1 (1.4.1999/475) Marknadsföringsbrott Den som vid yrkesmässig marknadsföring av varor, tjänster, fastigheter, privata aktiebolags värdepapper

Läs mer