Motivation till white-collar crime

Transkript

1 Motivation till white-collar crime En analys av Skandiahärvan, Trustorhärvan, Enronskandalen samt WorldComskandalen Författare Nedim Kahvedzic Samir Losic Linköpings universitet

2 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemformulering Syfte Metod Källkritik Teoretisk referensram White collar crime Brott och straff: En ekonomisk ansats Modellen Empiri Skandiahärvan Trustorhärvan Enron-skandalen WorldComskandalen Analys Alla tittar åt samma håll Högtuppsatta och fina Nytta och kostnad Slutsats Referenser Tryckta källor Elektroniska källor

3 1. Inledning Detta kapitel innehåller först en kort problemformulering till uppsatsens ämne, för att sedan övergå till att presentera syftet med uppsatsen. Slutligen redogörs även en metod, som skall användas för att uppfylla syftet, och en källkritik. 1.1 Problemformulering Kriminalitet och dess införstådda omfång, kriminella med sina, till synes för många människor obegripliga, handlingar har sin förefintlighet i samtliga länder och har alltid präglat en mångfald av samhällen. Vad är det som tycks driva dessa individer till ett sådant beteende? Varför riskerar dessa människor fängelse, och stundom även sitt liv? För gängse människor faller de vanligen under begreppet sinnesrubbad eller dylikt, men det kan, detta till trots, förefalla så att det finns mer bakom detta än ren och skär dåraktighet. Sedan har vi människor som relativt sätt är högt ansedda i samhället, med onekligen, i allra högsta grad, god ekonomisk standard, som även tycks begå brott, i detta fall ekonomiska sådana. Vad driver dem till detta? Vad driver individer till girighet där de riskerar fängelse? 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt i fyra ekobrottsfall, Skandiahärvan, Trustorhärvan, Enronskandalen samt WorldComskandalen, ge en djupare förståelse för kriminellas motivation och drivkraft till de mindervärdigt och omoraliskt ansedda ekonomiska handlingarna. 1.3 Metod Tillvägagångssättet för att uppnå syftet i denna uppsats kommer att baseras på de mikroekonomiska studierna beträffande kriminalitet. Med hjälp av ekonomiska teorier och det ekonomiska synsättet på kriminalitet, economics of crime, skall ett samband mellan de fyra fallen hittas och, för syftets uppfyllande, på lämpligt sätt utvärderas. Economics of crime, tillsammans med liknande metoder har vunnit förtroende och uppskattning och breder ut det ekonomiska tänkandet på ett anmärkningsvärt och, i alla högsta grad, ansenligt och framstående sätt till områden som inte enbart är högst intressanta, utan även i högsta grad betydelsefulla, varpå det tycks ytterst passande och relevant att använda economics of crime metoden i denna uppsats. I och med att 3

4 economics of crime synsättet behandlar all sorts kriminalitet, så är det väsentligt att komplettera detta med teorier beträffande white-collar crime. 1.4 Källkritik Flera våra källor i empirikapitlet är hämtade från tidningsartiklar, vilket är att uppfattas som vagt. Dock så har vi i denna uppsats valt fyra olika studiefall. I bakgrund mot denna uppsats omfång innebär detta att endast korta beskrivningar av fallen kan göras. Detta medför att fallen beskrivs i stora drag, utan att några djupare forskningar behövs. I och med att samtliga fall tämligen är gamla är det förvisso känt vad som hänt i fallen i fråga. Med detta som bakgrund anses även tidningarnas syn vara tillräckligt trovärdig och antagbar. 4

5 2. Teoretisk referensram I detta kapitel presenteras de teorier rörande white-collar crime och economics of crime som skall användas till att uppfylla syftet i uppsatsen. 2.1 White collar crime År 1949 kom sociologen Edwin Sutherland med en definition på white-collar crime : Ett brott som begås av en person med gott anseende och hög socialstatus i samband med hans arbete. Dagens beskrivning är lite annorlunda och refererar till att whitecollar crime är en planerad eller illegal akt utförd under arbetet, iscensatt av individen eller organisationen. Det som är speciellt med white-collar crimes är att inget fysiskt våld förekommer. Trots att var tredje hushåll är utsatt för denna sorts brott har det visat sig att väldigt få anmäls. Det som också utmärker dessa brott är att de som begår brotten straffas lindrigt jämfört med brottslingar med andra typer av brott. Det finns flera faktorer som kan förklara att de som begår white-collar crimes straffas mycket lindrigare. Anledning till detta är att personer som begår dessa brott har ett statusskydd, vilket innebär att personer inom myndigheterna har stor empati för brottslingen eftersom de ofta har likadan statusställning. Vidare har personer som begår white-collar crimes bra juridisk hjälp och resurser att skaffa sig bra försvar. Historiskt har det visat sig att personer som begår dessa brott sällan har suttit i fängelset. Det som gör det svårt att döma white-collar crimes är svårigheten att identifiera offer jämfört med andra brott. Dessa brott är svåra att upptäcka och när de upptäckts så är det svårt att utpeka någon eftersom det ofta finns möjlighet att slingra sig undan ansvaret. 1 Fenomenet white-collar crime kastar en skugga över diskussionen om affärsetik. En fråga som har vuxit sig stark är moralmotivationen inom detta område. Inom affärsetik finns tydliga och klara regler om vilka moraliska skyldigheter individen har, men frågan som kan ställas är vad som motiverar individen att göra som han gör? Man har försökt genom folkteorier att förklara vad som motiverar individen att begå brott. Man har tittat på individens karaktär och genom denna sökt en förklaring men det har visat sig inte passa in på individer som begår white-collar crimes. Individer som begår dessa brott faller inom skalan av psykologiskt normala personer. Vidare är girighet en möjlig förklaring. Visa personer gillar pengar mer än andra och det motiverar de att överträdda 1 Formally shaming white-collar criminals, John M. Ivancevich, Robert Konopaske, Jacqueline A. Gilbert 5

6 lagen. Kriminologer har försökt lämna folkteorier som en förklaring till white-collar crime eftersom det handlar om individer som är fullt psykologiskt normala och de har istället försökt att få svar genom tekniker om neutralisation. Frågan som har väckts är varför psykologiskt normala individer som delar samma värderingar i samhället de lever i, tar någon gång en möjlighet i akt och begår kriminell handlig? En möjlig förklaring till frågan är att kriminella rationaliserar sina beslut. Det har visat sig att de som tagit pengar, och på grund av detta åkt fast, har ofta sagt att de hade tänkt återbetala. Det som händer är att individen i fråga ger sig rätt att bryta mot lagen, och genom att använda sig av legitima ursäkter försöker de komma undan. Personer som begår dessa brott är fullt medvetna om vad de gör och har oftast full koll på hur det sociala kontrollsystem fungerar, vilket gör att de lyckas gå fria samtidigt som deras anseende inte kommer till skada. Detta kallas tekniker för neutralisation. Några tekniker baserar sig på att förneka ansvar genom att bolla ansvaret mellan olika personer och tillslut blir det svår att peka ut någon skyldig. En annan teknik är att förneka att skadan har inträffat eftersom det är svårt att peka ut offer Brott och straff: En ekonomisk ansats Tittar man övergripande så är brott en ekonomisk viktig aktivitet eller industri. Brott kostar enorma summor och är en del av ekonomin. Ekonomer har inte ägnat sig så mycket åt att titta på brott ur ett ekonomiskt perspektiv, men i och med Gary Beckers artikel från år 1968 så tog intresset fart. Beckers antagande är att potentiella förbrytare agerar rationellt och konsekvent mot incitament. Brott ses som problem av begränsad nyttomaximering där individen maximerar sin förväntade nytta genom att välja mellan legala och illegala aktiviteter, efter att ha tagit i beräkning förväntad vinst och kostnad för varje alternativ. Vidare menar Becker att potentiella förbrytare skulle skrämmas från brott om man ökade sannolikhet att åka fast och bli straffad samt ökade straffet om man åkte fast. Becker försöker inte specificera ultimata orsaken till brottet. Han försöker istället att identifiera variabler som strukturerar kostnaden och avkastningen av den kriminella handlingen, för att på så sätt kunna förutspå incitament till brott. Med detta förklarar han observerat kriminellt beteende direkt genom examination av sociala och ekonomiska variabler, och inte indirekt genom psykologiska synen på potentiella kriminella. Huvudimplikationen av modellen är dess otvetydiga prediktion att utbudet 2 Business Ethics and Moral Motivation: A Criminological Perspective, Joseph Heath 6

7 på brott är en växande funktion av avkastningen på kriminell aktivitet samt avtagande funktion på nivå av avskräckande faktorer. Brottet minskar med ökad sannolikhet att åka fast eller att förväntad straff beror av fördelning på riskpreferensen hos individen i ekonomin Modellen Enligt Becker är det viktigt att bestämma hur man ska bekämpa kriminallitet på ett optimalt sätt, för att därmed kunna utveckla en modell där man inkluderar beteenderelationer bakom kostnaderna. Dessa delas i olika relationer: 4 Skador Motivationen bakom kriminalisering eller restriktion av en aktivitet är oftast tron på att andra medlemmar i samhället skadas är. Summan av en skada tenderar att öka med aktivitetens nivå, enligt följande relation:, 0 1 där Hi är skada från i: te aktiviteten och Oi är aktivistens nivå. Kriminella aktiviteter är en viktig undermängd av en klass av aktiviteter vilka skapar omkostnader, med nivån på kriminella aktiviteter mätt med antalet förbrytelser. Socialvärdet av vinsten G till förbrytare ökar med antalet förbrytelser O, enligt följande:, 0 2 Nettokostnaden eller skadan till samhället är differens mellan skada och vinst och kan skrivas på följande sätt: D O H O G O. 3 Det är möjligt att kriminella får minskande marginalvinst och orsakar ökande marginalskada från ytterligare förbrytelser, G <0, H 0 och 3 Economics Uncut, Simon W.Bowmaker sid Crime and Punishment: An Economic Approach, Gary S. Becker 7

8 0. 4 Både H och G 0. Tecknet för D beror på deras relativa storlek. Vidare från 4 fås att Utbudet på förbrytelser Många teorier har tagits fram om varför en individ blir kriminell eller begår en kriminell handling. Ekonomisk ansats till detta baseras på rationella val teorin, vilken antar att en person begår brott om förväntad nytta till honom överstiger nyttan han kunde få genom att använda sin tid och andra resurser på andra aktiviteter. Den här ansatsen leder till en funktion som relaterar till antalet förbrytelser för vilken person som helst. Funktionen beror av sannolikheten att åka fast, på straff som kan fås om personen döms samt andra variabler som den inkomst som är tillgänglig till personen genom legal eller illegal verksamhet och viljan att begå brott. Detta kan representeras på följande sätt: 5,, 6 Där Oj står för antalet förbrytelser en person begår under en viss period, pj sannolikhet att åka fast för varje förbrytelse, fj straff för varje förbrytelse och uj är variabel som representerar alla andra influenser. Endast gripna personer blir straffade och resultat av detta är prisdiskriminering och osäkerhet: om en person grips så betalar han eller hon ett pris, fj, för varje straff hon eller han begått. Ökas någon av variablerna pj eller fj leder detta till en minskad förväntad nytta från brottet och det i sin tur leder till att antalet förbrytelser minskar på grunda av att sannolikhet att betala högre pris stiger eller att själva priset ökar. Detta är: <0, <0 7 5 Ibid 8

9 Förväntad nytta för en förbrytelse definieras som: 1 8 Yj är inkomst från förbrytelsen, både penningmässig och psykologisk; Uj är nyttofunktion och fj kan översättas i motsvarighet i pengar. Då är: <0, <0 9 Dessa villkor ovan gäller då marginalnyttan för inkomst är positiv. Analysen kan expanderas genom att inkludera fler variabler i analysen. Från ovan ser man att om pj ökar och kompenseras med lika stor procentuell minskning av fj så skulle det inte leda till någon ändring av förväntade inkomsten från brottet, men det skulle leda till en förändring i förväntad nytta på grund av att storleken av risk skulle förändras. Genom att öka pj skulle det leda till minskinig av förväntad nytta och antalet brott skulle reduceras. Om man istället skulle öka fj, så skulle effekten vara annorlunda, där allt beror på vad personen i fråga har för riskpreferens. Om en person är riskavers eller riskneutral så har en ökning av fj större effekt än om personen föredrar risk. Tar man medelvärde av alla ingående variabler i ekvation 6 så får man ett förenklat uttryck.,, 10 Det har visat sig att inkomsten för individer med högrisktagande aktiviteter beror på personens preferenser, dvs om personen i fråga är en risktagare eller om han eller hon ogillar risk. Om brottslingen exempelvis är en risktagare leder detta till att inkomsten skulle vara lägre på marginalen, än den inkomst som personen i fråga skulle kunna få genom att ägna sig med mindre riskbenägna aktiviteter som är legala. 6 6 Ibid 9

10 3. Empiri I detta kapitel presenteras de fyra ekobrottsfallen gällande Skandia, Trustor, Enron samt WorldCom empiriskt. Det som huvudsakligen presenteras i varje av dessa ekobrottsfall är det konkreta utförandet av brottet, samt, i det mån detta är möjligt, även planeringen och handlingarna innan brottets skede. 3.1 Skandiahärvan Den 20 augusti 1997 införde Skandias styrelse bonusprogrammet Sharetracker. Skandias dåvarande VD Lars-Eric Petterson försåg sedan detta bonusprogram med ett bonustak motsvarande 15 % av den årliga tillväxten. Dock så meddelade den dåvarande ordföranden Sven Söderberg på styrelsemötet den 17 december att han, tillsammans med vice ordföranden Bengt Braun, avlägsnat detta tak. Sharetracker, som var kopplat till värdetillväxten på Skandiaaktien, var utformat för de svenska cheferna, varpå detta gjorde de utländska cheferna missnöjda då de givetvis också ville ha bonus. Med detta som bakgrund införde styrelsen 1998 bonusprogrammet Wealthbuilder, som var avsett enbart för nyckelpersoner i USA och Storbritannien. Petterson införde ett bonustak på Wealthbuilder som uppgick till sammanlagt 300 miljoner kronor för åren 1998 och Hösten 1999 insåg man att de svenska cheferna skulle få oerhörda och betydande belopp från Sharetracker, medan Wealthbuilder redan sommaren 1999 slagit i bonustaket. Detta medförde att missnöjet hos de utländska cheferna växte. I och med detta hade Skandia planer på att, vid årsskiftet, ersätta dessa två bonusprogram med ett optionsprogram. Dock så fanns det ägare som tvekade, varpå detta medförde att styrelsen, under det så kallade mutatis mutandis villkoret, förlängde den 23 januari 2000 de gamla bonusprogrammen fram till den 15 maj. Den latinska termen mutatis mutandis betyder med vederbörliga ändringar, som innebar att, vilket även konstaterades av styrelsen den 25 januari, även bonustaket för Wealthbuilder tagits bort. 7 Det som följde härnäst var att Lars-Eric Petterson avslöjades med att ha tjänat miljoner kronor i bonus utöver bonusen på 75 miljoner kronor. Vidare hade flera toppchefer på Skandia, på företagets bekostnad, fått sina lägenheter lyxrenoverade. Det tycks även vara så att även barn till vissa av cheferna fick hyreslägenheter som

11 följaktligen omvandlades till dyrbara bostadsrätter. Det visade sig slutligen att elva chefer på Skandia fått dela på 3 miljarder kronor. 8 Dessa kostnader doldes på ett systematiskt och förslaget sätt i bokföringen. Även dotterbolaget Skandia Liv har drabbats då mångmiljardaffärer gjorts upp muntligt, utan någon som helst underlag, där dotterbolagets styrelse inte tycktes kunna förstå vad det var som hände. Under dessa internaffärer med moderbolaget har pensionsspararna i Skandia Liv drabbats på ett systematiskt missgynnande vis. 9 Ola Ramstedt, den dåvarande personalchefen, dömdes i hovrätten till 1,5 års fängelse för grov trolöshet mot huvudman, 10 medan Lars-Eric Petersson dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten Trustorhärvan Joachim Posener släpptes under våren 1997 fri från det sexåriga fängelsestraffet, vilket han fått avtjäna i Danmark tillföljd av den så kallade Thulehärvan. Innan Joachims frigivning hade han under en tid haft kontakt med Thomas Jisander, vilket fick till följd att det, under denna tid, växte fram ett intresse för Posener att investera och köpa företaget Trustor. Han berättade sina planer för Jisander, där han klargjorde att han ville göra samma sak som i Thulehärvan. Skillnaden denna gång var, enligt Jisander, att Posener tagit kontakt med en advokat, där de gått genom vad som varit olagligt under Thulehärvan, för att på så sätt inte göra om samma misstag. Vidare hade Jisanders barndomsvän Peter Matsson flyttat till London, där han träffat Lord Moyne alias Jonathan Guinness, den äldsta inom den välkända bryggarfamiljen Guinness, som tidigare påvisat sitt intresse för att investera i Norden. Således besatt Posener en plan för att investera i Trustor, samtidigt som Lord Moyne besatt stora ekonomiska tillgångar som skulle möjliggöra Poseners plan. Denna länk mellan idé och verklighet utgjordes av Jisander som hade kontakt med både Posener och Matsson. Detta blev kärnan i vad som kom att kallas team Moyne. 12 Efter sin frigivning 1997 tog Posener kontakt med aktiemäklare där han berättade vart de ville investera Lord Moynes kapital. Slutligen erbjöds team Moyne en investeringsidé, där bland annat Trustor fanns med på pappret. De bestämde sig för att &Artikel

12 investera i Trustor och försökte således komma överens om ett förslag med den dåvarande huvudägaren Per-Olof Norberg. Efter några tveksamheter lyckades de komma överens om en affär. Norberg gav dem en så kallad respit som innebar att självaste betalningen av aktierna kunde ske fem dagar efter att de fått aktierna. Detta blev centralt för den kommande plundringen. De aktier Moyne investerade i var A-aktier som i regel är röststarka. Detta medförde att Moyne kunde köpa 17 % av bolaget och få över 50 % av aktierna och därmed även kontrollen över bolaget. Ett problem återstod vid det här laget. Moyne hade inte tillräckligt med kapital för att betala 220 miljoner kronor för de 17 % av bolaget han köpt. Det som händer är att Moyne tar ut pengar ur Trustor för att köpa Trustor. Enligt Jisander skall även dåvarande VD för Trustor, Lindsay Smallbone, ha manipulerat uppgifter om var finansieringen kom ifrån. 13 I slutändan försvann 500 miljoner kr ur bolaget. 14 Thomas Jisander och Peter Matsson fick fem respektive tre års fängelse i tingsrätten, men friades i hovrätten. Joachim Posener är spårlöst förvunnen Enron-skandalen Enron skapades 1985 i Houston, Texas genom sammanslagningen av två naturgasbolag, Houston Natural Gas och InterNorth. Enron expanderade sedan kraftigt genom uppköp och sammanslagningar med andra energibolag. Till slut kontrollerade Enron en femtedel av USA:s naturgasmarknad samtidigt som investeringar i andra slags energimarknader skedde i takt med att energimarknaden avreglerades. Enron kom att bli en av världens största el-, naturgas- och telekommunikationsbolag med anställda och intäkter på 101 miljarder dollar år Vidare utsågs bolaget sex år i rad av Fortune magazine som det mest innovativa bolaget i USA. 16 År 2001 upptäcktes det att bolaget sysselsatt sig med avancerade och välplanerade brott mot flera företagslagar såsom insiderhandel, bokföringsbrott och korruption. Man avslöjade att koncernredovisningen exkluderade vissa enheter, så kallade special purpose entities. Lån och derivat bokfördes i bolag som inte ägdes av Enron. Med hjälp av detta samt avancerad affärsupplägg, såsom att bokföra intäkter och tillgångar till &Artikel

13 enheter som innefattades av Enronkoncernens resultat medan kostnader och skulder bokfördes i företag som inte ägdes av Enron, skapades betydlig mer positiv bild av koncernens resultat och ställning. Vinster redovisades då bolaget i verkligheten gick med förlust. När redovisningen började granskas och därmed börskurserna falla, så sålde många ledande befattningshavare sina aktier då de kände till den verkliga situationen. Detta föll under begreppet insiderhandel eftersom marknaden inte hade denna information om bolaget. 17 Enron har även anklagats för att ha manipulerat tillgången på el, vilket skall ha lett till den stora elkrisen i Kalifornien i början av talet, då elnätet släktes flera gånger pga. bristande leveranser av el. 18 Den förre koncernchefen Jeffrey Skilling fälldes på 19 av de 28 åtalspunkterna och fick 24 år och 4 månaders fängelse. Grundaren Kenneth Lay fälldes på samtliga sex åtalspunkter men avled i en hjärtattack. Finanschefen Andrew Fastow medverkade i brottsutredningen för att få strafflindring. Han blev slutligen dömd till 6 års fängelse. Ytterligare 16 personer har erkänt brott medan 7 dömdes till fängelse mellan 1,5 och 7år WorldComskandalen Den 21 juli 2002 gick den amerikanska telekombolaget WorldCom i konkurs. Bolagets grundare Bernard Ebbers kom till Mississippi på 1960-talet med hjälp av ett basketbollstipendium och kan ses som en man som verkligen gjort karriär. Han började som ett mjölkbud, sedan basketbolltränare för att gå över till att bli hotellägare och slutligen starta bolaget WorldCom Genom flera uppköp lyckades man höja aktievärdet i bolaget. 20 Med sina doneringar till hemlösa barn 21 och skolor 22 blev han även en man av folket. Vad var problemet här? Bolaget har snyggat till sitt EBITDA-resultat betydligt. Kostnader såsom underhåll av mobilsystem, vilka faller under rörelsekostnader, har istället bokförts som finansiella investeringar. Genom att på detta vis flytta kostnader till balansräkningen lyckades man förbättra kassaflödet och EBITDA-resultatet med 3,8 miljarder dollar. Vidare skall även resultat efter skatt ha blivit negativt. Det handlar /Artiklar/Ny_fangelsedom_i_Enron_harvan.aspx%3FArticleID%3D2006% 5C11%5C16%5C3736%26words%3Denron 20 %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2005% 5c03%5c16%5c137068%26src%3ddi &programID %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2005% 5c03%5 c16%5c137068%26src%3ddi 13

14 således om bokföring som strider mot de amerikanska bokföringsreglerna GAAP. 23 WorldCom gick i konkurs med 11 miljarder dollar, vilket anses vara den största i amerikansk historia. 24 Bernard Ebbers fälldes på samtliga åtalspunkter och fick 25 års fängelse %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2002% 5c06%5c27%5c52973%26src%3ddi

15 4. Analys Denna analys kommer att inledas med att de olika fallen granskas och jämförs med varandra för att se vilka likheter och skillnader som förekom. Sedan kommer fokus att läggas på ekobrottslingarna. Först analyseras deras karaktärer och anseende med hjälp av white-collar crime teorin. Sedan beräknas deras nytta och kostnader av brotten, för att se om det gav incitament till att begå dessa brott. 4.1 Alla tittar åt samma håll Alla dessa fyra fall skedde inom gigantiska och väletablerade bolag. Det var en iscensatt akt av företag och, inom dessa företag, högt uppsatta personer. I samtliga fall var högsta ledningen i bolaget inblandad. Vidare förekom inget som helst våld i någon av dessa fallen. Allt detta talar för att det faktiskt rörde sig om white-collar crime i samtliga fall. I tre av fallen, Skandia, Enron samt WorldCom, användes bokföringen som ett medel för att möjliggöra brott. Dessa luckor i bokföringen gav incitament till att försöka begå brotten, då de ökar sannolikheten att lyckas och ökar därmed totala nyttan. Stora likheter finns mellan de två amerikanska fallen Enron och WorldCom. De inträffade direkt en efter den andra och blev båda de största ekobrottsfallen i amerikansk historia. Likheter mellan de svenska fallen Skandia och Trustor är också tydliga. Brotten gick ut på att plocka ut gigantiska summor pengar ur bolagen. 4.2 Högtuppsatta och fina De här ekonomiska brottslingarna som presenterats i empirikapitlet och som faller under begreppet white-collar crime tenderar att ha samma generella drag. De var alla högt uppsatta chefer med goda inkomster. De höga positionerna innebar även att de kunnat rättssystemet väl. Som nämnts tidigare så är tre av dessa fallen relaterade till bokföringsbrott där man hittat luckor i bokföringsrättsystemet, vilka sedan utnyttjats på ett välplanerat och systematiskt sätt. Det tycktes vara så i samtliga fall att dessa brottslingar inte gjorde något utan att vara ytterst säkra på att de skulle lyckas, det vill säga de var riskaversa. All denna kunskap, planering och försiktighet medförde att dessa individer, precis som Becker och white-collar teorin påstår, var rationella, det vill säga de föll inom ramen för vad som anses vara psykiskt normalt och är i allra högsta grad stabila individer. Detta gör att folkteorier kan förkastas. 15

16 Man kan argumentera för att det förekommit, precis som teorin antyder, empati för dessa brottslingar som faller under white-collar crime. De hade, som nämnts tidigare, hög socialstatus, varpå detta gjorde att myndigheter behandlade dem mildare eftersom de kände gemenskap. Dessa brottslingar hade, i och med sin status, samt stora ekonomiska resurser och social nätverk, även viss makt och inflytande i samhället. I Trustorfallet är Posener fortfarande på fri fot. Thomas Jisander och Peter Mattsson dömdes till fem respektive tre år fängelse i tingsrätten, men friades sedan i hovrätten. I Skandiaaffären blev endast Ola Ramstedt dömd till 1,5 års fängelse. 1,5 år är inte att ses som något högt straff i förhållande till den mängd pengar som dessa personer förskingrat. Det är även tydligt att neutralisationsteknik förekom i Skanidaaffären, då man bollade ansvaret för det inträffade fram och tillbaka, där man skyllde på varann. Ser man till Enronskandalen, så var det endast en dom som resulterade i ett längre straff. Övriga hamnade i intervallet mellan 1,5 och 7 år, vilket är att ses som tämligen lågt enligt amerikansk standard. Detta är att anses som anmärkningsvärt där empati, socialstatus samt bra juridiskt försvar kan vara de mest betydelsefulla faktorerna till de låga domarna. I fallet WorldCom dömdes ett hårt straff. Detta kan även bero på att WorlComskandalen inträffade direkt efter Enronskandalen, där myndigheterna ville genom skrämsel förhindra att dessa gigantiska skandaler upprepas. Ebbers hårda straff kan ha berott på att skandalen inträffade vid fel tidpunkt, snarare än rättspraxis för white-collar crime fallen. Vid jämförande av rättspraxis inom dessa frågor mellan USA och Sverige är det tydligt att man i USA ger hårdare straff, även om likheterna mellan fallen kan urskiljas klart och tydligt. Den gemensamma faktorn är, detta till trots, att white-collar crime döms lindrigare i både USA och Sverige vid jämförelse med hur övriga brott i respektive land döms. Vidare är Sverige ett tämligen litet land jämfört med USA, vilket gör det enklare för personer med högre status att skaffa bra sociala kontakter. Detta kan vara en anledning till de lägre domarna. 16

17 4.3 Nytta och kostnad Om vi börjar med att se förbrytelse i white-collar crime utifrån Beckers modell använder vi följande ekvation:,, Det har visats sig att dessa tre faktorer, sannolikhet att åka fast p, straff för varje förbrytelse f samt övriga faktorer u kan förklara incitament till white-collar crime. Det viktiga i modellen är att veta individens riskpreferenser. Den empiriska studien för de fyra fallen, tillsammans med teorin, har visat att personer som begår dessa brott är riskaversa. Noggranna planeringar har gjorts metodiskt för att minska risken så mycket som möjligt. Att räkna ut sannolikheten för att åka dit vid white-collar crime är svårt, då man inte vet hur många brott som begås i realiteten. Vi gör en uppskattning kring det vi vet; vid de fyra fallen presenterade i empirin har ett fyrtiotal personer, som man känner till, deltagit i brottsliga aktiviteter. Cirka tio av dessa har dömts. Detta skulle innebära en punktskattning av sannolikheten att åka fast motsvarande cirka 25 %. Troligen är denna siffra mycket lägre eftersom många lyckas med sina brott, som man till följd av detta inte känner till. Straffet för personer som åker dit f har också empiriskt visat sig vara lågt, det vill säga kostnaden för dessa brottsliga projekt är låg. Eftersom många av dessa brottslingar inte åker fast antas f vara lågt i de flesta fallen. De övriga faktorerna u kan vara den sociala statusen, mängden pengar som exempelvis möjliggör tillgång till bra juridiskt försvar, kontaktnät samt empati. Vi går nu vidare med att beräkna den förväntade nyttan av dessa brott, för att på så sätt visa att det lönar sig att begå dem. I Skandiafallet beräknas den förre verkställande direktören Lars-Eric Peterssons förväntade nytta. I fallet Trustor beräknas Joachim Poseners förväntade nytta. I fallen Enron och WorldCom blir detta svårt att beräkna den förväntade nyttan för någon av deltagarna på grund av att vissa uppgifter saknas. Vi beräknar den förväntade nyttan med hjälp av följande ekvation som finns presenterad i teorikapitlet: 1 17

18 antog vi vara 0,25. I Skandiafallet fick 11 chefer dela på 3 miljarder kronor, vilket innebär att Lars-Eric fått cirka 300 miljoner kronor. Detta fångas av i modellen. För att beräkna kostnaden i monetära termer för att åka fast,, måste vi först ta hänsyn till den löneförlust som personen i fråga får vid ett eventuellt fängelsestraff. Sedan måste man ta hänsyn till frihetsberövandet och uppskatta detta i monetära termer. Lars-Eric Peterssons lön låg på cirka 6 miljoner kronor per år 26. Fängelsestraffet för den enda fällda i skandalen var 1,5år. Om vi antar att Lars-Eric också skulle få ett straff motsvarande detta, innebär det att han skulle förlorat cirka 9 miljoner kronor i löneförlust vid ett eventuellt fängelsestraff. Vidare skulle han, vid ett eventuellt misslyckande, inte kunna vara verkställande direktör längre. Även detta innebär förluster i inkomsten. Om vi antar att han skulle sitta som verkställande direktör i 10år till, skulle han förlora cirka 60miljoner kronor plus en eventuell bonus som vi kan anta 50 miljoner kronor. Till dessa kostnader kan vi lägga till ett belopp motsvarande 10 miljoner kronor för frihetsberövande. Detta innebär ett på 129 miljoner kronor. 0, , ,25 Då ser vi att den förväntade nytta för Lars-Eric att begå detta brott blir cirka 265,25 miljoner kronor. Detta är ett incitament nog att begå brottet eftersom det handlar om gigantiska summor. Om man gör på motsvarande sätt för Joachim Posener ser det ungefär ut enligt följande: 0, , ,25 Hans förväntade nytta blir cirka 99,25 miljoner kronor. Det låga värdet på förklaras av Posener redan suttit i fängelse samt att han uppenbarligen hade en detaljerad och säker plan om att fly utomlands, där han inte skulle påverkas så mycket av sina handlingar här i Sverige. Detta är också ett tillräckligt incitament för att begå brottet

19 5. Slutsats Som argumenterades tidigare så var brottslingarna i samtliga fyra fallen fullt medvetna om deras handlingar, där deras agerade var fullt rationellt. Denna rationalitet innebar noggrant planerande från brottslingarnas sida, där de vägde sin förväntade nytta mot de kostnader som kan tänkas uppstå. Vid de två beräknade exemplen med Lars-Eric Petersson och Joachim Posener var det tydligt att den förväntade nyttan var väldigt hög. Detta ger starka incitament till att begå brotten. Så vad är de kriminellas motivation och drivkraft till de mindervärdigt och omoraliskt ansedda ekonomiska handlingarna? Varje individ är en nyttomaximerare. Här erbjuds individer att öka sin förväntade nytta med ett antal miljoner kronor, vilket är enbart, åtminstone ur ekonomisk synvinkel, rationellt att de tar erbjudandet. I och med att de agerar rationellt, så kan det argumenteras att varje rationell individ skulle göra samma sak om de hade chansen. Ser man till anledningar till att den förväntade nyttan blir positiv i white-collar crime, så handlar det om den låga sannolikheten att åka fast i kombination med de låga straffen som döms. Detta ökar den förväntade nyttan betydligt, och blir således en stark drivkraft till att begå brotten. Av naturliga anledningar har inga beräkningar gjorts på Enron och WorldCom, men det finns, som det redan nämnts, tydliga likheter med de svenska fallen i både vad beträffar fallen i sig och vad gäller brottslingarna. Av den anledningen kan denna slutsats även applicieras på dessa två amerikanska fall. 19

20 6. Referenser 6.1 Tryckta källor Becker G. S. 1968, Crime and Punishment: An Economic Approach, Journal of Political Economy, vol. 76, pages 169 Bowmaker. S. W 2005, Economics Uncut: A Complete Guide to Life, Death and Misadventure, Edward Elgar Pub. Heath J. 2008, Business Ethics and Moral Motivation: A Criminological Perspective, Journal of Business Ethics, vol. 83: Ivancevich J. M., Konopaske R., Gilbert J. A. 2008, Formally shaming white-collar criminals, Kelly School of Business, Indiana University, Business Horizons, vol Elektroniska källor fanns 21 mars 2009; 14:24 fanns 21 mars 2009; 14:27 fanns 21 mars 2009; 14:28 fanns 21 mars 2009; 14:29 /Artiklar/Ny_fangelsedom_i_Enron_harvan.aspx%3FArticleID%3D2006\11 \16\3736%26words%3Denron fanns 21 mars 2009; 14:31 %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2005%5c 03%5c16%5c137068%26src%3ddi fanns 21 mars 2009; 14:32 %2fAvdelningar%2fArtikel.aspx%3fO%3dIndex%26ArticleID%3d2002%5c 06%5c27%5c52973%26src%3ddi fanns 21 mars 2009; 14: fanns 21 mars 2009; 14: &Artikel fanns 21 mars 2009; 14: &programID 83 fanns 21 mars 2009; 14:38 fanns 21 mars 2009; 14:40 fanns 21 mars 2009; 14:41 fanns 21 mars 2009; 14:42 fanns 21 mars 2009; 14: fanns 21 mars 2009; 14:45 fanns 21 mars 2009; 14:47 20