Reviderad LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN. Grundskola Grundsärskola Fritidshem

Transkript

1 Reviderad LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Grundskola Grundsärskola Fritidshem

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vision övergripande mål 3 1. Inledning 3 2. Definitioner 3 3. Hjulet för vårt likabehandlingsarbete 4 4. Utvärdering av föregående årsplan 6 5. Årets plan Organisation och ansvarsfördelning Delaktighet och inflytande 9 8. Dokumentation.9 9. Utvärdering...10 Bilaga 1 Lagstöd Bilaga 2 Dokumentationsblankett

3 VISION - ÖVERGRIPANDE MÅL Varenda elev ska ha rätt till en trygg och säker skolmiljö, där de känner lust att lära, leka och leva! Vi vill ha en skola där likabehandlingsarbetet utgår från diskrimineringslagen, skollagen och skolans värdegrund. Med visionen vill vi markera skolans inställning och i vårt likabehandlingsarbete visa på nedanstående övergripande mål: Vi skapar en skola som är tillgänglig för alla. Det innebär att vi tar hänsyn till alla elevers behov och ger det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Fokus ligger på att skapa möjligheter och det som generellt är bra för alla. Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker 1.INLEDNING Alla verksamheter inom skola, grundsärskola och fritidsverksamhet ska ha en Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling som beskriver arbetet med att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det ska även finnas rutiner för åtgärdande arbete. Rosenfeldtsskolans likabehandlingsplan finns till för att säkerställa att all personal och alla elever arbetar på ett effektivt och framgångsrikt sätt med att förhindra kränkningar och trakasserier på vår skola. I alla sociala sammanhang uppstår då och då konflikter och spänningar. På Rosenfeldtsskolan ser vi det som ett viktigt uppdrag att lära barn leva i harmoni med andra människor och kommunicera på ett konstruktivt sätt. Konflikter är inte negativa i alla situationer. Vi behöver dem för att lära oss att samarbeta och göra omvärlden begriplig. Genom vuxnas vägledning, uppmuntran till ansvar, tydlig förväntan och gränssättning hjälper vi eleverna att hitta förhållningssätt och redskap att inleda och behålla goda relationer, samarbeta och förstå andras likheter och olikheter. När det råder obalans i makt och styrka kan det uppstå en situation där en eller flera personer upplever sig kränkta och socialt utsatta. På Rosenfeldtsskolan utgår vi från att elever som skapar positiva bilder om sig själva och varandra samspelar på ett konstruktivt sätt med sina medmänniskor. Vi behöver alla bli sedda, omtyckta, respekterade och känna tillhörighet. På Rosenfeldtsskolan är det därför av största vikt både för den som utsätter andra för kränkningar och för den som blir utsatt att situationer av förtryck och kränkning snarast upphör. 2.DEFINITIONER Diskriminering Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas i förhållande till andra. Detta kan vara att en elev med funktionshinder nekas tillträde till exempelvis idrott.

4 Indirekt diskriminering innebär att en elev missgynnas genom att skolan eller dess personal i praktiken inte ger honom eller henne samma förutsättningar som andra. Detta kan innebära att en elev deltar men att deltagande begränsas p g a exempelvis funktionsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är diskriminering och innebär att man kränker en elevs värdighet utifrån de sju diskrimineringsgrunderna. Trakasserier kan utföras av en vuxen mot elev, eller av elev mot annan elev. Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion Funktionshinder Sexuell läggning Ålder Kränkande behandling Innebär kränkningar av en elevs värdighet utan att det faller under någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkningar kan vara: Fysiska ex slag eller knuffar Verbala ex att bli hotad eller kallad för fula ord Psykosociala ex utfrysning eller ryktesspridning Text eller bild (klotter, lappar, sms, msn eller e-post) 3.HJULET FÖR VÅRT LIKABEHANDLINGSARBETE Utvärdera Åtgärder för akuta situationer Främja Förebygga Kartlägga

5 Utvärdera: Vi utgår från förra årets plan och utvärderar likabehandlingsarbetet - vad som är kvar att göra och skapar nya mål och åtgärder. Främja: Vårt främjande arbete genomförs oavsett om det finns något aktuellt problem eller inte och riktar sig till alla elever. Arbetet fokuseras på att förstärka respekten för allas lika värde, göra främjande insatser som utgår från diskrimineringsgrunderna och skapa ett gott socialt klimat fritt från kränkningar m m. Kartlägga: Vi kartlägger verksamheten och försöker upptäcka brister. Förebygga: Vid det förebyggande arbetet utgår vi från konkreta problem som har upptäckts vid kartläggningen av situationen på skolan. Vi utgår från kartläggningen, formulerar mål, bestämmer åtgärder, när de ska genomföras och vem som är ansvarig. Åtgärder för akuta situationer: Arbetsgång vid trakasserier eller kränkande handling. *Avbryt. *Informera klasslärare/klasslärarna eller pedagogerna på fritidshemmet. *Utred i klassen/klasserna eller i barngruppen på fritidshemmet. *Läraren/pedagogen gör egna anteckningar/dokumenterar (bilaga 2) vid allvarlig kränkning. UPPHÖR UPPREPAS *Utvärdera vad som hänt. *Dokumentera (bilaga 2). *Kontakta vårdnadshavare och Elevhälsoteam. *Följ upp. UPPHÖR UPPREPAS *Förnyad kontakt med vårdnadshavare och möte med Elevhälsoteam för att upprätta åtgärdsprogram. *Uppföljning. UPPHÖR UPPREPAS *Polisanmälan eller anmälan till socialtjänsten. *Återkoppling till Elevhälsoteam.

6 OBS! Om en anställd på skolan är en av parterna i diskrimineringen/kränkningen ansvarar rektor för utredning och åtgärder. 4.UTVÄRDERING AV FÖREGÅENDE ÅRSPLAN Vi har under detta läsår använt oss av följande kartläggningsmetoder: Livslusttempen och sociogram F-6 Resultatet i Livslusttempen visar nästan bara gröna ansikten, vilket innebär att eleverna trivs bra i sina klasser. Sociogram har utförts av respektive klasslärare som ansvarar för analys och slutsatser. Av ovanstående kartläggningsenkäter framgår att flertalet av eleverna tycker att det är roligt att gå i skolan. Trivselenkät (som tar upp frågor kring trygghet och trivsel samt förekomst av kränkningar) och sociogram gjordes under läsåret 12/13 men ersattes under läsåret 13/14 av Livslusttempen. Vi konstaterar nu att båda varianterna bör genomföras eftersom de kompletterar varandra. Dock bör trivselenkätens frågor uppdateras. Elevrådet har genomfört en analys angående otrygga platser där mobbning riskerar att förekomma. Analysen har diskuterats i personalgruppen men vi ser det som viktigt att diskussionen åter väcks till liv. Inte minst med tanke på att vi fått flera nya medarbetare. Under vårterminen 2013 informerades klasserna om utvecklingsstörning av Carin och Christin. Intresset bland eleverna var stort och väckte många frågor. Kamratstödjargruppen/elevrådet har regelbundet genomfört träffar. Det vi inte gemensamt har reflekterat kring i personalgruppen är vilken typ av frågor som bör tas upp på dessa träffar. Temadag kring likabehandlingsfrågor har inte genomförts av kamratstödjargruppen/elevrådet. Lektemadag, röris och rastdisco har genomförts och vi tror att det har varit positiva inslag för eleverna. När vi reflekterade kring ovanstående aktiviteter kunde vi konstatera att när det gäller skolgårdens tillgänglighet finns det ett behov av kartläggning. Till viss del har åtgärder beträffande personalens samsyn genomförts. Dock har dessa inte lett till en kollektiv djupgående reflektion kring hur vi agerar för att anpassa lärmiljön till eleverna. Vi behöver därför arbeta för en större samsyn. Det vi inte heller har lyckats fullt ut med är att låta likabehandlingsarbetet utgöra en stående punkt på våra konferenser, 5.ÅRETS PLAN Utvärdering av föregående års plan har genomförts (se ovan) och är utgångspunkt för den nya planen. Vi beskriver våra insatser under de tre rubrikerna främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. FRÄMJANDE ARBETE Övergripande mål Vi skapar en skola som är tillgänglig för alla. Det innebär att vi tar hänsyn till alla elevers behov och ger det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Fokus ligger på att skapa möjligheter och det som generellt är bra för alla.

7 Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker. Delmål Att vid detta läsårs slut ska kamratstödjargruppen/elevrådet ha en fördjupad kunskap kring likabehandlingsfrågor. Att vid detta läsårs slut ska personalen ha en ökad samsyn kring likabehandlingsfrågor. Planerade aktiviteter under läsåret Hur vi når målen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Livslusttempen 3 ggr vt 2015 Cian Juni 2015 Regelbundna träffar med kamratstödjargruppen/elevrådet. Trivselenkätens frågor uppdateras Åtgärder beträffande personalens samsyn se planerade aktiviteter, förebyggande arbete Årskurs 5 anordnar lektemadag för hela skolan. Organiseras elevaktiviteter såsom röris och disco. Trivselenkät och sociogram genomförs. Det påbörjade analysarbetet om platser där det finns risk för mobbning fortsätter. Vt 2015 Skolledaren Carina Juni 2015 Vt 2015 Profilgruppen Juni 2015 Skolledaren Juni 2015 Maj 2015 Klassläraren år 5 Juni 2015 Vt 2015 Profilgruppen Juni 2015 Vt 2015 Kamratstödjargruppen/elevrådet Juni 2015 FÖREBYGGANDE ARBETE Övergripande mål Vi skapar en skola som är tillgänglig för alla. Det innebär att vi tar hänsyn till alla elevers behov och ger det stöd och den stimulans de behöver för att utvecklas så långt som möjligt. Fokus ligger på att skapa möjligheter och det som generellt är bra för alla. Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker. Delmål Att vid detta läsårs slut har vi en dokumenterad strategi över insatser som ska göras för att utemiljön ska tillgodose olika åldrars behov. Att vid detta läsårs slut har vi en dokumenterad strategi över hur vi intensifierar förankringen av likabehandlingsarbetet hos all personal.

8 Planerade aktiviteter under läsåret Hur vi når målen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vt 2015 Skolledaren Juni 2015 Kartläggning av skolgårdens tillgänglighet, enligt SPSM:s Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning Likabehandlingsarbetet utgör en stående punkt på konferenser, Inrättar ett likabehandlingsråd Vt 2015 Skolledaren Juni 2015 Vt 2015 Skolledaren Juni 2015 ÅTGÄRDANDE ARBETE Övergripande mål Eleverna ska ha tillit till att vuxnas insatser leder till att kränkningar, trakasserier och mobbning inte sker. Delmål Vid detta läsårs slut ska alla elever och all personal vara förtrogna med arbetsgången vid upptäckt av diskriminering och annan kränkande behandling Planerade aktiviteter under läsåret Hur vi når målen Tidpunkt Ansvarig Utvärdering Vt 2015 Skolledaren Juni 2015 Temadag kring Arbetsgången vid upptäckt av diskriminering och annan kränkande behandling. för samtliga elever och personal. Kompetensutveckling (med fallstudier vid kränkande behandling) för personalen inom området. Vt 2015 Skolledaren Juni ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Likabehandlingsarbete varför det? För oss står svaret klart. Det handlar om elevernas mänskliga rättigheter, om att förverkliga FN:s barnkonvention i skolan. Självklart ska elever ha ett rättsskydd likvärdigt det skydd som finns för skolans anställda. Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg skolvardag är en förutsättning för att lära och utvecklas.

9 Forskning har dessutom visat att systematiskt arbete mot kränkningar har effekt. Det handlar till exempel om att arbetet är långsiktigt och att såväl lärare och elever är engagerade. Varje verksamhet ska ha en skriftlig plan för likabehandlingsarbetet! Syftet med planarbetet ska vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Diskrimineringsombudsmannen DO har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn- och elevombudet vid Skolinspektionen har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling. Regelbok Diskrimineringslag (2008:567) Skollag (2010:800) Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 010). För att bedöma vad som kn krävas av en plan mot diskriminering och kränkande behandling har DO använt sig av både lagtexterna, förordningen och följande propositioner som ligger till grund för lagarna. Proposition 2005/06:38, Trygghet, respekt och ansvar om förbud mot diskrimering och annan kränkande behandling av barn och elever. Proposition 2007/08:95, Ett starkare skydd mot diskriminering. Barnkonventionen FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, antogs Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang. Konventionen ska också stärka barns roll i familjen och samhället i stort. Texterna i skollagen kring, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2,3,6,12,19 och 28. Dessa artiklar är därmed särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet. 7.DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE På Rosenfeldtsskolan medverkar eleverna från år 3-6 i kamratstödjar/elevrådsgrupp. Föräldrar görs delaktiga genom föräldramöte, föräldraråd och informationsbroschyr. Planen i sin helhet kommer att tas upp och diskuteras till struktur och innehåll av såväl föräldraråd, elever som personal. Ansvarig för detta är skolans rektor. 8.DOKUMENTATION Alla enskilda ärenden där elever upplever sig diskriminerade eller kränkta dokumenteras. Detta sker på en särskild blankett som visar hur skolan utrett ärendet, vilka åtgärder som satts in och hur ärendet följs upp. Se bilaga 2.

10 9.UTVÄRDERING Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett verktyg som ska användas i det dagliga arbetet. Den kommer att utvärderas årligen och nya mål sätts upp vid varje läsårsstart.

11 MYNDIGHETER Bilaga 1 Diskrimineringsombudsmannen (DO) DO är en statlig myndighet som arbetar för allas lika rättigheter och möjligheter och mot diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Telefon: Texttelefon: E-post: Webb: do@do.se Barn- och elevombudet (BEO) Barn- och elevombudet är en del av Skolinspektionen och ska ta tillvara barns och elevers rättigheter. Det innebär att BEO utreder anmälningar om kränkande behandling. BEO kan kräva skadestånd för ett barns eller elevs räkning och företräda barnet i domstol. BEO informerar också om kap 6 i skollagen om kränkande behandling och ger råd och stöd om hur bestämmelserna ska tillämpas. Telefon: E-post: beo@skolinspektionen.se Webb: Skolinspektionen Skolinspektionen har tillsynsansvar over förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Det betyder att myndigheten kontrollerar att kommunen eller den fristående skolan följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är en god utbildning i en trygg miljö. Telefon: E-post: skolinspektionen@skolinspektionen.se Webb: Skolverket Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar kommuners och skolors arbete. Syftet är att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning. Myndigheten riktar sig till skolors huvudmän, skolchefer, skolledare och pedagoger inom förskolan och skolbarnsomsorgen, grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Telefon: E-post: upplysningstjansten@skolverket.se eller registrator@skolverket.se Webb: