INGEN TID ATT FÖRLORA

Transkript

1 Lärarhandledning och uppgifter till filmen INGEN TID ATT FÖRLORA En film om mänsklighetens stora utmaningar Miljödokumentär. Spellängd 45 min. 1

2 PRESENTATION Världens befolkning väntas växa med 50 procent de närmaste decennierna. Samtidigt lyfts allt fler människor ur fattigdom. När fler blir rikare kommer efterfrågan på varor och tjänster att öka. Människor i fattiga länder kommer vilja leva som vi här i Sverige, och allt mer kommer produceras. För att klara detta utan att utarma jorden behöver vi nya, smarta och hållbara lösningar. Är det möjligt? Hur ska det i så fall gå till? I filmen Ingen tid att förlora möter tittaren artisten Anna Sahlene och miljöexperten Nicklas Skår. På ett pedagogiskt sätt presenterar de miljöutmaningarna som mänskligheten står inför. Genom samtal med forskare, politiker och företagare slår de hål på de vanligaste myterna om var de största utmaningarna finns samtidigt som de ger en optimistisk bild av framtiden. I filmen förklaras företagens roll för att bekämpa miljö- och klimatutmaningarna. Faktum är att många svenska företag redan jobbar med att ta fram klimatsmarta produkter och ser hållbarhet som en naturlig del av verksamheten. Innovativa produkter och produktionsprocesser är nödvändiga för att vända utvecklingen. Det är i företagen som framtidens lösningar kommer utvecklas, men det finns ingen tid att förlora. En film i två delar Filmen är uppdelad i två delar. I den första delen presenteras dagens miljöutmaningar och fokus ligger på transporter, mat och energi. Är närodlad mat alltid bättre än importerad mat? Hur många vindkraftverk krävs det för att ersätta ett kolkraftverk? Till detta läggs utmaningen med en växande global befolkning. Fattiga länder lägger större vikt vid fattigdomsbekämning och rika länder känner sig handfallna inför utmaningens globala karaktär och risken att förlora arbetstillfällen och konkurrenskraft. Den globala samordningen fungerar inte och vi skjuter över problemen på varandra. I filmens andra del presenteras vägen framåt. För att vända utvecklingen måste vi hitta sätt att utnyttja jordens resurser mer effektivt. Det krävs att innovationer och nytänkande vinner mark. Det krävs forskningsinsatser men också att företag och entreprenörer får ut nya produkter, nya uppfinningar och nya produktionssätt till marknaden. När miljövänliga produkter ersätter de varor vi köper idag kan världens fattiga lyftas ur fattigdom utan att det skapar nya påfrestningar på miljön. För att lyckas vända utvecklingen krävs djärva entreprenörer, uppfinningsrika forskare och politiker som skapar förutsättningar för att företag ska kunna växa. 2

3 SYFTE Lektionsupplägget har tre huvudsyften: 1. Ge eleverna djupare förståelse för allvaret i dagens miljöutmaningar, dess orsaker och globala karaktär. Eleverna får inblick i hur världens resurser fördelas och hur detta kommer påverkas i takt med att befolkningen ökar och fler lyfts ur fattigdom samt hur denna utveckling kommer påverka miljön. 2. Ge eleverna inblick i hur företag jobbar med att förbättra miljön genom att sprida klimatsmarta lösningar. Miljö och tillväxt kan gå hand i hand och det är i företagen som nya, miljövänliga produkter och produktionssätt blir verklighet. 3. Ge eleverna inspiration att själva fundera på idéer och uppfinningar som löser miljöproblem samtidigt som de ökar levnadsstandarden för konsumenten. LEKTIONSUPPLÄGG OCH DISKUSSIONSFRÅGOR Det finns olika arbetsmetoder som passar olika elevgrupper och undervisningssituationer. För att göra lärarhandledningen så anpassningsbar som möjligt presenteras här två olika varianter på lektionsupplägg som täcker två till fyra lektioner. Båda uppläggen kan givetvis anpassas efter elevgruppens storlek och det antal lektioner som finns till förfogande. Förutom diskussionsfrågor presenteras även två värderingsövningar där eleverna får utveckla sitt kritiska tänkande och fördjupa sin förståelse för ämnets komplexitet. Dessa värderingsövningar kan även ersätta valda delar i de lektionsupplägg som presenteras nedan. KOPPLING TILL ÄMNESPLANER Filmen är främst anpassad till kurser på gymnasiet men kan även användas i grundskolans senare år. Lärarhandledningen kan kopplas till det centrala innehållet i följande kurser: - Biologi 1 - Företagsekonomi 1 - Företagsekonomi 2 - Geografi 1 - Geografi 2 - Hållbart samhällsbyggande - Miljö- och energikunskap - Människan i industrin 1 - Människan i industrin 2 - Naturkunskap 1b - Politisk och hållbar utveckling - Samhällskunskap 1a1 - Samhällskunskap 1a2 - Samhällskunskap 2 - Samhällskunskap 3 En mer utförlig beskrivning av hur filmen relaterar till ämnesplanerna finns i slutet av denna lärarhandledning. 3

4 Lektion 1 Det första lektionstillfället ägnas helt och hållet åt att visa filmen Ingen tid att förlora (45 min). För att hjälpa eleverna att föra anteckningar kan du dela ut frågor innan filmen börjar som de kan fylla i under filmens gång. Frågorna med facit hittar du här under där de rätta svaren är orangemarkerade i fet stil. På sista sidan finns frågorna utan facit att dela ut till eleverna. Låt eleverna gå igenom frågorna innan filmen börjar. Filmfrågor: 1. På 80- och 90-talet var det två miljöproblem som stod i fokus i debatten, vilka? a. Ozonskiktets förtunnande och försurning av sjöar b. Ozonskiktet och den globala uppvärmningen c. Den globala uppvärmningen och försurning av sjöar 2. Hur många människor tror man att det kommer det finnas på jorden om 100 år? a. 5 miljarder b. 11 miljarder c. 100 miljarder 3. Vilka tre områden är viktigast att få till förbättringar inom om vi ska lyckas hantera klimatutmaningen? a. Transport, ozon och energi b. Mat, ozon och befolkning c. Transport, mat och energi 4. Hur stor andel av Sveriges befolkning tar bilen till affären? a. 20% b. 50% c. 80% 5. Hur stor andel av världens utsläpp av växthusgaser står Europa för? a. 10% b. 23% c. 78% 6. Hur mycket skulle vi ha att leva på per dag om alla i världen tjänade exakt lika mycket? a. 42 kr b. 270 kr c. 345 kr 7. Hur många människor har inte tillgång till ren energi för att laga mat? a. 1 miljard b. 2,5 miljarder c. 4,5 miljarder 4

5 8. När räknar FN med att världsfattigdomen kommer vara utrotad? a. Inom 10 år b. Inom 100 år c. Inom 1000 år 9. Hur många år längre kommer en flicka som föds i Indien idag att leva jämfört med en flicka som föddes 1980? a. 8 år b. 11 år c. 14 år 10. Hur många fler spädbarn skulle överleva om alla i Bangladesh hade haft tillgång till el? a. 100 om dagen b. 100 i månaden c. 100 om året 11. Hur mycket hästskit trodde man på 1800-talet att London skulle täckas av 50 år senare? a. 10 centimeter b. 3 decimeter c. 3 meter 12. Hur mycket har utsläppen av bly och kvicksilver sänkts med sedan 70-talet? a. 15% b. 64% c. 99% 13. Befolkningen i världen har ökat med 100 procent men åkermarken har bara ökat med a. 7% b. 23% c. 75% 14. Vad kan politikerna bidra med för att skapa en mer miljövänlig framtid? a. Lagar och regler som uppmuntrar forskning och företagsamhet b. Lagar som uppmuntrar utsläpp av koldioxid c. Lagar som gör det olagligt att släppa ut koldioxid Om det finns tid efter filmen kan följande frågor diskuteras i helklass: o Var det något som förvånande eleverna som de inte visste sedan tidigare? o Vilka är de tre största miljöutmaningarna enligt filmen? Håller eleverna med om att de är de viktigaste? o Är det möjligt för alla i världen att ha samma levnadsstandard som vi? Kommer det att vara möjligt i framtiden? o Hur hänger tillväxt ihop med konceptet hållbar utveckling? 5

6 Lektion 2 Beroende på hur många lektionstillfällen som finns till förfogande och vilken arbetsmetod som fungerar bäst i just din klass har vi tagit fram två olika förslag på hur man kan arbeta vidare med filmen. Det första förslaget består av frågor som kan diskuteras i helklass eller i mindre grupper under ett lektionstillfälle. I det andra förslaget på lektionsupplägg (sida 7) är det tänkt att eleverna ska arbeta i mindre grupper med olika teman från filmen och förbereda en presentation till ett senare lektionstillfälle. Alternativ 1 Inled med att kort sammanfatta filmen tillsammans med eleverna. Låt sedan eleverna arbeta med diskussionsfrågorna nedan som är kopplade till filmen. Detta kan göras antingen enskilt eller i mindre grupper där eleverna diskuterar och reflekterar tillsammans. Mot slutet av lektionen kan ni diskutera i helklass. Du kan också dela upp frågorna mellan eleverna och låta dem förbereda en PowerPoint-presentation till nästa lektionstillfälle eller lämna in en skriftlig hemuppgift. Om det finns tid över passar det bra att göra någon av värderingsövningarna Debatt eller Fyra hörn som finns på sida DISKUSSIONSFRÅGOR 1. I filmen lyfts tre utmaningar fram som särskilt viktiga - vilka? På vilket sätt påverkar de vår miljö? 2. I filmen pratar de om att fattigdomsbekämpning och en växande befolkning kan leda till att miljöutmaningarna förvärras, varför? Kan man bekämpa fattigdom samtidigt som miljön förbättras? 3. Klimatförändringarna är ett globalt problem. Varför räcker det inte med att vi i Sverige eller Europa konsumerar och producerar mer miljövänligt? Vems uppgift är det att se till att vi går mot en mer klimatsmart framtid politikernas, forskarnas eller företagens? Kan de arbeta tillsammans? 4. Vad är allmänningens tragedi? Vad har den med miljöutmaningen att göra? 5. I filmen nämner de att vissa miljöproblem faktiskt har blivit bättre. Nämn tre exempel och förklara vad som hände för att det skulle bli bättre. Fundera också på vilka miljöutmaningar vi står inför idag. Tror du att vi kommer klara av att lösa dem? 6. Produktionen och transporten av mat bidrar till stora utsläpp av växthusgaser. Hur kan man minska matens påverkan på miljön? Vilken mat är det som påverkar miljön mest negativt? Vilka transporter är det som påverkar miljön mest negativt? 7. Vilket ansvar har företagen för att vi når en hållbar utveckling? Kan du komma på någon produkt som blivit mer miljövänlig? 8. I filmen säger de att om världens inkomst skulle omfördelas så att alla tjänade exakt lika mycket så skulle vi ha samma levnadsstandard som i Kazakstan. Hur tror du att folk skulle reagera? Skulle man prioritera miljön eller att få en högre levnadsstandard? Måste det finnas en motsättning mellan miljö och hög levnadsstandard? 6

7 Alternativ 2 Dela in klassen i fyra grupper. Varje grupp ska arbeta med ett speciellt tema som är kopplat till de utmaningar som lyfts fram i filmen mat, energi, transporter och befolkningsökningen. Till varje tema finns frågor som eleverna ska försöka besvara och diskutera genom sina anteckningar från filmen och att själva söka efter information. Vid nästa lektionstillfälle ska eleverna presentera sina olika teman och diskutera hur de påverkar varandra. TEMA 1: BEFOLKNINGSUTMANINGEN Förbered en presentation där ni diskuterar befolkningstillväxtens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni börja med att besvara frågorna nedan: 1. Världens befolkning växer, framförallt i fattigare länder. Hur stor beräknas världens befolkning vara om 100 år? 2. Varför kan det innebära problem för miljön att världens befolkning ökar? Hur påverkar befolkningsökningen matproduktion, energiförsörjning och transporter? 3. Hur mycket skulle vi leva på om dagen om alla i världen tjänade lika mycket? Hur mycket blir det i månaden? Hur skulle det påverka levnadsstandarden för dig och din familj? 4. Är det möjligt för hela världen att konsumera som vi gör i Sverige idag? Kom på för- och motargument! 5. Vad är ekonomisk tillväxt? Hur uppstår den? Idag producerar och konsumerar vi helt andra saker än vi gjorde för 100 år sedan, hur hänger det ihop med ekonomisk tillväxt? TEMA 2: ENERGIUTMANINGEN Förbered en presentation där ni diskuterar energiutmaningens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni börja med att besvara frågorna nedan: 1. Hur kan energiproduktion vara skadlig för miljön? 2. Vilka energislag släpper ut mest koldioxid? Vilka energislag släpper ut minst koldioxid? Vad har de för för- och nackdelar? 3. Hur mycket av Sveriges el kommer från fossila bränslen? Var kommer resten ifrån? Välj ett annat land att jämföra med! 4. Ofta lyfts vindkraft upp som ett miljövänligt energislag. Vilka för- och nackdelar har vindkraft? 5. Världens befolkning växer och fattigdomen minskar. Hur hänger en ökande och rikare befolkning i världen ihop med energiutmaningen? 6. Att inte ha tillgång till energi kan ha förödande konsekvenser. I Bangladesh hade 100 spädbarn om dagen överlevt om alla haft tillgång till el. Hur ser elförsörjningen ut i fattiga länder? 7

8 TEMA 3: TRANSPORTUTMANINGEN Förbered en presentation där ni diskuterar transportutmaningens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni börja med att besvara frågorna nedan: 1. Varför kan transporter vara skadliga för miljön? 2. Hur har vi transporterat oss de senaste 150 åren? Har transporterna blivit mer eller mindre miljövänliga? Kom på för- och motargument. 3. Elbilar kan vara ett miljövänligare alternativ till bensindrivna bilar om elen är miljövänlig. Är elen i Sverige miljövänlig? Hur ser det ut i andra länder? 4. Vilken roll har företagen i att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling? Vilken roll har du som konsument? 5. Är import dåligt för miljön? Hur mycket påverkar transportavståndet miljöutsläppen? 6. Världens befolkning växer och fler lyft ur fattigdom. Hur hänger det ihop med transportutmaningen? 7. Vilka kopplingar kan ni hitta mellan transportutmaningen och mat- och energiutmaningen? TEMA 4: MATUTMANINGEN Förbered en presentation där ni diskuterar matutmaningens påverkan på miljön. Som hjälp kan ni börja med att besvara frågorna nedan: 1. Varför kan mat vara skadligt för miljön? 2. Världens befolkning växer och fler lyft ur fattigdom. Hur hänger en ökande och rikare befolkning i världen ihop med matutmaningen? 3. Ett problem med den mat vi äter är att vi äter väldigt mycket kött. Vilka miljöskadliga effekter kan köttproduktionen få? Finns det alternativ till att äta kött? 4. Är närodlad eller importerad mat bäst för miljön? Hur påverkar transporterna av mat miljön? 5. Kan företagen bidra till att lösa matutmaningen? Har ni några idéer kring hur? 6. Vilka kopplingar kan ni hitta mellan matutmaningen och transport- och energiutmaningen? 7. Hur ser framtidens matproduktion ut? Hur ska vi göra för att maten ska räcka till alla människor? 8

9 Lektion 3 Eleverna fortsätter att arbeta med sina tilldelade teman och förbereder en redovisning inför lektion 4. Låt gärna eleverna leta fram lämpliga bilder som illustrerar deras diskussionsfrågor under redovisningen. Lektion 4 Under lektion 4 redovisar eleverna sina olika teman. Detta görs lämpligen med en Keynoteeller PowerPoint-presentation. Avsluta gärna lektionen med att belysa komplexiteten i frågorna och att det bästa valet ut miljösynpunkt kanske inte går att uppnå i dagsläget. Det kan till exempel göras genom att ni tillsammans diskuterar ett eller flera exempel ur filmen, exempelvis: Varje dag dör 100 spädbarn i Bangladesh på grund av att det inte finns tillgång till el. Vad tror ni är viktigast för en familj i Bangladesh, tillgång till el eller energiproduktionens påverkan på miljön? Diskutera gärna hur fattigdomsbekämpningen påverkar miljön. Att fler lyfts ur fattigdom är positivt, men om vi inte kommer på bättre sätt att producera energi och mat kommer det leda till svåra miljöproblem. Har fattiga länder ett ansvar för att inte förvärra miljöproblemen när deras ekonomier växer? Vilket ansvar har den rika världen? Kan man nå internationella överenskommelser som reglerar utsläppen? Hur långt maten har transporteras innan den når våra matvarubutiker spelar egentligen inte så stor roll från miljösynpunkt. De stora utsläppen kommer från att människor tar bilen till och från butiken när de handlar. Varför väljer folk att ta bilen? Diskturera gärna vilka problem som skulle kunna uppstå om ingen fick ta bilen till affären, träningen, landstället eller andra platser. Skulle det ens vara möjligt för eleverna och deras familjer? Är det skillnad om man bor i en stad eller på landet? På samma tid som världens befolkning har fördubblats har jordbruksarealen har bara ökat med 7 procent. Hur har effektiviseringarna varit möjliga? Diskutera gärna för och nackdelarna med olika odlingsmetoder, till exempel ekologisk odling och GMO-grödor. Ekologisk odling kräver ofta större landarealer eftersom skördarna är mindre, skulle världen klarar av om vi bara producerade ekologiska grönsaker? Vad innebär det att mat är ekologisk? Nya möjligheter till växtförädling, så kallade GMO-grödor, kan ge större skördar, vad innebär GMO och vad är för- och nackdelarna? Ny teknik har gjort det möjligt att producera kött i laboratorium, skulle eleverna kunna tänka sig att äta den typen av kött? Ozonlagret, försurningen av vattendrag och problemet med hästskit i städerna har vi kunnat lösa. Kommer vi kunna lösa klimatutmaningen också? Diskutera hur vi lyckades lösa de andra utmaningarna, till exempel genom att freon byttes ut till halogener i kylskåp och sprejflaskor, att svavelutsläppen har minskat och att bilen uppfanns. Nya 9

10 innovationer gjorde att vi kunde klara av utmaningar som verkade omöjliga, kan vi använda samma metod idag? Hur då? I filmen visas informationsfilmen Sjövett där man bland annat får tips om att lägga sten bland soporna så att kartonger och liknande sänks till havets botten och inte skräpar ner i skärgården. Mycket har hänt sedan dess. Hur har människors medvetenhet kring miljöfrågor förändrats över tid? Hur skiljer sig attityder mellan länder? Kan det finnas saker som vi gör idag som kommer visa sig vara miljöskadliga i framtiden? Om det finns tid över kan ni passa på att göra någon av värderingsövningarna Debatt eller Fyra hörn som finns på sidorna

11 VÄRDERINGSÖVNINGAR Här presenteras två värderingsövningar som kan användas som ett komplement till diskussionsfrågorna eller ersätta valda delar i lektionsupplägget. Debatt Hur vi ska hantera miljöutmaningen är långt ifrån självklart. Många förslag kan verka bra men de blir ändå inte genomförda. För att eleverna ska förstå var skon klämmer kan det vara bra att utmana sig själva genom att sätta sig in i både för- och motargumenten. Nedan följer några påståenden. Dela upp eleverna i grupper där de antingen ska argumentera för eller emot de olika påståendena. För att få igång diskussionen har vi föreslagit några argument till varje påstående. FÖRSLAG PÅ PÅSTÅENDEN KOPPLADE TILL FILMEN: - Jag tror att det är helt möjligt att alla människor i världen kan få samma levnadsstandard som vi har. Här kan man diskutera hur detta skulle kunna gå till. Är det teknikutveckling och tillväxt som kommer lyfta de fattiga länderna? Hur lång tid kommer det ta? Om man inte tror att det är möjligt, hur ska fördelningen av inkomster i så fall se ut? Ska alla dela lika så att vi lever på Kazakstans nivå eller ska vissa tjäna mer än andra? - För att minska utsläppen borde vi bara äta närproducerad mat. Här kan man diskutera vilka transporter det är som släpper ut mest koldioxid. Hur kan det komma sig att privatpersoners resor med bilen till affären släpper ut mer koldioxid än de långa transporterna? Skulle eleverna själva kunna tänka sig att bara äta närproducerat, dvs. också under vinterhalvåret? Många grönsaker kräver varma växthus för att kunna växa. Hur miljövänlig är vår energiproduktion? Många jordbruksprodukter importeras från fattiga länder. Hur skulle de påverkas om vi slutade importera mat? - Om 100 år kommer vindkraft att helt ha ersatt kärnkraften som energikälla. Här kan man diskutera för- och nackdelarna med de olika energislagen. Kärnkraft ger en stabil och koldioxidfri energiförsörjning men frågan om slutförvar av kärnavfall är ännu inte löst och om en olycka skulle hända skulle det kunna få enorma konsekvenser. Vindkraft å andra sidan är mindre pålitlig eftersom den är beroende av väder och man kan inte räkna med att hela vindkraftsverkens kapacitet utnyttjas. Finns det andra energislag som eleverna tror kommer bli viktigare i framtiden? - Det enda som spelar roll för klimatet är vad politikerna bestämmer. Här kan man diskutera klimatfrågans globala karaktär. För att minska utsläppen av växthusgaser krävs internationella överenskommelser. Hur tror eleverna att ett land som Kina 11

12 som håller på att bygga upp sin industriproduktion ställer sig till att dra ner på sina koldioxidutsläpp? Europa står för 10 procent av världens växthusgasutsläpp, vad händer om vi drar ner på utsläppen om ingen annan gör det? Hur kan företag påverka växthusgasutsläppen globalt? - Jag tycker att fattiga länder borde ta mer ansvar för klimatförändringarna. Här kan man diskutera dilemmat som många fattiga länder står inför: ska de prioritera fattigdomsbekämpning eller miljön? Hur hade eleverna själva resonerat om de levt i ett fattigt land, vad skulle de prioritera? Varför är det viktigt att världens fattiga länder drar ner på sina utsläpp och inte bara de rika länderna? Finns det något sätt som man kan kombinera fattigdomsbekämpning och klimatförbättringar? - Jag tycker inte att tillväxt är bra. Här kan man diskutera vad tillväxt är. Vilka associationer får eleverna? Hur pratar man om tillväxt i media? Är tillväxt liktydigt med nya saker eller har tillväxt betydelse också för möjligheten att bota sjukdomar, teknikutveckling som internet m.m. Jämför gärna med talet. Tillväxt innebär att vi använder resurser mer effektivt, dvs. att vi blir bättre på att hushålla med jordens resurser. Om vi kommer på mer miljövänliga sätt att producera saker, innebär det att vi har skapat tillväxt? Har tillväxten i Kina och Indien varit bra eller dålig för ländernas och världens fattiga befolkning? Fyra hörn I denna värderingsövning tar eleverna ställning till olika påståenden kopplade till filmen genom att placera sig själva i ett av de fyra hörnen i klassrummet. Läs upp ett påstående och ge fyra förslag, ett till varje hörn i klassrummet. När eleverna placerat sig i hörnen låter du eleverna diskutera varför de just valde det hörnet. Du kan också låta eleverna förbereda debattinlägg till nästa lektion. FÖRSLAG PÅ PÅSTÅENDEN KOPPLADE TILL FILMEN: 1. Jordens befolkning ökar och om alla ska ha samma levnadsstandard som vi kan det leda till stora miljöproblem. Vilket alternativ tycker du är bäst för att hantera denna utmaning? - Man bör införa lagar om hur många barn en familj får ha - Vi måste sänka vår levnadsstandard och köpa färre saker - Vi måste uppmuntra forskare och företag att hitta på nya, miljövänliga produkter - Politiker måste komma överens om hur mycket varje land får släppa ut 2. Köttproduktionen i världen är ett problem för miljön men det finns alternativ. Vilket av alternativen skulle du helst kunna tänka dig för att minska köttproduktionen? - Bli vegetarian eller bara äta kött vissa dagar i veckan - Äta kött som producerats i ett laboratorium 12

13 - Byta ut vissa köttprodukter mot insekter - Jag tänker fortsätta äta som jag gör, det är alla andra som måste ändra på sig 3. Transporter av mat släpper ut mycket växthusgaser. Vilket förslag tror du skulle minska utsläppen mest? - Minska importen från utlandet - Alla borde cykla till affären - Vi måste höja skatten på koldioxidutsläpp - Alla borde köpa större frysar och storhandla mer 4. Mycket av världens elproduktion kommer från fossila bränslen som släpper ut koldioxid. I många länder försöker man istället satsa på vindkraft men eftersom det inte alltid blåser är det svårt att fylla hela energibehovet med vind. Vad tycker du att vi ska göra för att producera tillräckligt mycket el? - Dagar när det inte blåser ska vi bränna mer kol - Idag kommer större delen av vår el från kärnkraft och vattenkraft. Det borde vi fortsätta med - Importera mer el från utlandet - Införa planerade elavbrott i olika städer vid olika tidpunkter så att vi använder mindre el 13

14 KUNSKAPSKRAV SOM KAN RELATERAS TILL MATERIALET Här presenteras utdrag ur det centrala innehållet som är relevant i respektive kurs samt de mål och syften kopplade till kunskapskraven som prövas i uppgifterna i denna lärarhandledning. BIOLOGI 1 - Ekologiskt hållbar utveckling lokalt och globalt samt olika sätt att bidra till detta. - Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. FÖRETAGSEKONOMI 1 OCH 2 - Företagens roll och villkor i samhället i fråga om samhällsnytta och samhällsansvar, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. - Kunskaper om företagens roll i samhällsutvecklingen, i nutiden och ur ett historiskt perspektiv. Förmåga att reflektera över företagens ansvar för en hållbar utveckling samt över demokratiska värderingar, etik och genus i samband med ekonomiskt beslutsfattande. GEOGRAFI 1 OCH 2 - Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal utveckling. Energiomställning, förnybara energitillgångar och ny teknik samt lokal, regional och global samhällsutveckling. - Den globala spelplanen och lokal utveckling. Samband mellan befolkningsutveckling, resurstillgång, resursanvändning och intressekonflikter. Etiska frågor kopplade till konkurrensen om jordens resurser, alternativa och möjliga vägar till social rättvisa och hållbar utveckling. - Förmåga att analysera intressekonflikter med koppling till naturgivna risker och mänsklig verksamhet samt hur intressekonflikter påverkar jordens livsmiljöer och människans livsvillkor, ur perspektivet hållbar utveckling. - Kunskaper om företeelser i närmiljön och hur de kan relateras till andra platser och regioner på jorden. 14

15 HÅLLBART SAMHÄLLSBYGGANDE - Miljökonsekvensbeskrivningar. - Tekniska, estetiska, sociala, ekonomiska, demokratiska, etiska och kvalitativa aspekter på samhällsbyggande. - Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling. - Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling. - Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra olika handlingsalternativ. MILJÖ- OCH ENERGIKUNSKAP - Förnybara och icke förnybara energikällor samt deras ursprung och användbarhet. - Energi- och resursanvändning i samband med livsmedel, boende, transporter och övrig konsumtion. - Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling. - Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling. - Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra olika handlingsalternativ. MÄNNISKAN I INDUSTRIN 1 OCH 2 - Produktionen och samhället i samverkan, till exempel miljöpåverkan och råvarutillgångar samt ortens beroende av företaget. - Kunskaper om företagandets marknadsmässiga villkor, industrins förutsättningar samt produktionens betydelse och samhällspåverkan i ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. NATURKUNSKAP 1b - Olika aspekter på hållbar utveckling, till exempel vad gäller konsumtion, resursfördelning, mänskliga rättigheter och jämställdhet. - Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. 15

16 POLITISK OCH HÅLLBAR UTVECKLING - Miljöhot och politiska utmaningar speglade genom till exempel ekologiska fotavtryck. - Svensk och europeisk miljölagstiftning samt internationella konventioner och överenskommelser med kopplingar till hållbar utveckling. - Miljöpolitiska intressekonflikter, från dåtid till nutid och lokalt till globalt. - Intresseorganisationer inom området hållbar utveckling, deras arbete och påverkan på den politiska agendan från lokal till global nivå. - Förmåga att använda begrepp inom området hållbar utveckling. - Kunskaper om olika förutsättningar och möjligheter för att nå en hållbar utveckling. - Förmåga att identifiera, analysera och avgränsa problemområden och föreslå och jämföra olika handlingsalternativ. - Förmåga att presentera sina idéer och resultat inom hållbar utveckling. SAMHÄLLSKUNSKAP 1a2 - Samhällsekonomi, till exempel ekonomiska strukturer och flöden i Sverige och internationellt. Försörjning, tillväxt och företagande, resursanvändning och resursfördelning utifrån olika förutsättningar. - Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. SAMHÄLLSKUNSKAP 2 - Frågor om tillväxt, makt, inflytande, ett hållbart samhälle, miljö och resursfördelning i relation till de ekonomiska teorierna. - Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. - Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. SAMHÄLLSKUNSKAP 3 - Globalisering och dess betydelse utifrån ett demokratiskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv samt för individer, grupper och nationer. Analys av utmaningar som individen, nationen och jorden står inför i en globaliserad värld. 16

17 - Kunskaper om historiska förutsättningars betydelse samt om hur olika ideologiska, politiska, ekonomiska, sociala och miljömässiga förhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer. 17

18 FILMFRÅGOR Läs igenom frågorna och svarsalternativen innan filmen börjar. Fyll i de rätta alternativen under tiden som du ser filmen. 1. På 80- och 90-talet var det två miljöproblem som stod i fokus i debatten, vilka? a. Ozonskiktets förtunnande och försurning av sjöar b. Ozonskiktet och den globala uppvärmningen c. Den globala uppvärmningen och försurning av sjöar 2. Hur många människor tror man att det kommer det finnas på jorden om 100 år? a. 5 miljarder b. 11 miljarder c. 100 miljarder 3. Vilka tre områden är viktigast att få till förbättringar inom om vi ska lyckas hantera klimatutmaningen? a. Transport, ozon och energi b. Mat, ozon och befolkning c. Transport, mat och energi 4. Hur stor andel av Sveriges befolkning tar bilen till affären? a. 20% b. 50% c. 80% 5. Hur stor andel av världens utsläpp av växthusgaser står Europa för? a. 10% b. 23% c. 78% 6. Hur mycket skulle vi ha att leva på per dag om alla i världen tjänade exakt lika mycket? a. 42 kr b. 270 kr c. 345 kr 7. Hur många människor har inte tillgång till ren energi för att laga mat? a. 1 miljard b. 2,5 miljarder c. 4,5 miljarder 8. När räknar FN med att världsfattigdomen kommer vara utrotad? a. Inom 10 år b. Inom 100 år 18

19 c. Inom 1000 år 9. Hur många år längre kommer en flicka som föds i Indien idag att leva jämfört med en flicka som föddes 1980? a. 8 år b. 11 år c. 14 år 10. Hur många fler spädbarn skulle överleva om alla i Bangladesh hade haft tillgång till el? a. 100 om dagen b. 100 i månaden c. 100 om året 11. Hur mycket hästskit trodde man på 1800-talet att London skulle täckas av 50 år senare? a. 10 centimeter b. 3 decimeter c. 3 meter 12. Hur mycket har utsläppen av bly och kvicksilver sänkts med sedan 70-talet? a. 15% b. 64% c. 99% 13. Befolkningen i världen har ökat med 100% men åkermarken har bara ökat med a. 7% b. 23% c. 75% 14. Vad kan politikerna bidra med för att skapa en mer miljövänlig framtid? a. Lagar och regler som uppmuntrar forskning och företagsamhet b. Lagar som uppmuntrar utsläpp av koldioxid c. Lagar som gör det olagligt att släppa ut koldioxid 19