Habiliteringsplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Habiliteringsplanering"

Transkript

1 Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringsplanering - ett sätt att gemensamt nå målen Modell för utvärdering av individuella habiliteringsplaner inom barn- och ungdomshabiliteringen i Landstinget i Uppsala län. Författare Tina Granat, bitr. verksamhetschef/specialist i klinisk psykologi Madeleine Thörnlund, internkonsult R a p p o r t 35 s e r i e n Habilitering och Hjälpmedel December 2005

2 Denna rapport ingår i Habilitering och Hjälpmedels rapportserie med nummer 35. ISSN: Rapporten finns som PDF-dokument på Den kan även beställas som trycksak och kostar då 100 kronor. Habilitering och Hjälpmedel Box Uppsala Telefon: E-post:

3 Sammanfattning Den individuella habiliteringsplaneringen är ett viktigt instrument inom habilitering för att möjliggöra delaktighet och inflytande för föräldrar, barn och ungdomar. Den kan också bli ett redskap för utvärdering. Det gäller utvärdering såväl av individuella mål och insatser som utvärdering av verksamheten genom successiv insamling av resultat. Habiliteringsplanering kan ses som en process som omfattar förberedelser, kartläggning av behov, formulering av mål, överenskommelser om insatser och ansvarsfördelning samt uppföljning och utvärdering. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har vi under flera år arbetat stegvis med olika frågeställningar i habiliteringsprocessen. Syftet med det projekt som redovisas har varit att skapa en modell för att utvärdera de individuella målen i habiliteringsplanen och samtidigt göra en utvärdering av hela verksamheten vad gäller måluppfyllelse, genomförande av habiliterande aktiviteter och samarbete. Samtliga team inom Barn- och ungdomshabiliteringen medverkade. Teamen bjöd in 16 familjer att delta i projektet som innebar att under ledning av utomstående person utvärdera målen på en skala och i dialog mellan familj och personal. Vid samma tillfälle gjorde familjen en anonym utvärdering av verksamheten. En ny habiliteringsplan skrevs med nya mål för kommande period. Samtalen filmades och vissa har redigerats för att användas i utbildningssammanhang. 15 familjer deltog. I tre av samtalen deltog ungdomarna själva och utvärderade sina egna mål. Olika typer av funktionshinder var representerade. Barnens /ungdomarnas ålder varierade från 3-20 år. 14 mammor och 6 pappor har medverkat. Oftast deltog två ur personalen från barnhabiliteringen vid varje samtal. Projektet resulterade i ett gemensamt arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen vad gäller individuell habiliteringsplanering med inbyggd utvärdering en manual som vänder sig till personal har utarbetats samt en broschyr som vänder sig till familjer en löpande verksamhetsutvärdering enligt den utarbetade modellen som införts och fortlöpande tillämpas. Exempel på resultat från verksamhetsutvärderingen finns redovisade i rapporten en utbildning kallad Det planerande mötet. Utbildningen syftar till implementering av modellen i verksamheten. I stort sett hela personalen vid Barn- och ungdomshabiliteringen har deltagit i utbildningen.

4 Innehåll Inledning... 5 Syfte... 5 Metod... 5 Utvärderingsinstrument... 5 Urval... 6 Genomförande... 6 Resultat och slutsatser... 7 Tidsåtgång... 7 Förberedelser... 7 Skalans användbarhet... 7 Mål... 7 Målområden... 8 Barnens/ungdomarnas roll... 8 Värdefullt att ha andra än familjen med... 8 Personalens synpunkter... 8 Filmernas användbarhet... 9 Planerande samtal... 9 Implementering i verksamheten... 9 Familjens samlade bedömning som verksamhetsutvärdering... 9 Beskrivning av proceduren... 9 Exempel på resultat av den samlade bedömningen Validering av instrumenten Manual Utbildningar Fortsatt utveckling Bilagor

5 Inledning Den individuella habiliteringsplanen är ett viktigt instrument inom habilitering för att möjliggöra delaktighet och inflytande för föräldrar, barn och ungdomar. Habiliteringsplanering kan ses som en process som omfattar förberedelser, kartläggning av behov, formulering av mål, överenskommelser om insatser och ansvarsfördelning samt uppföljning och utvärdering. Inom barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har vi under flera år arbetat stegvis med olika frågeställningar i processen: Hur ska familjen och vi själva förbereda oss inför planeringsmötet? Hur ska vi kartlägga behov? Hur kan mätbara mål formuleras och vilka områden är viktiga att sätta mål för? Hur ska vi följa upp och utvärdera den individuella habiliteringsplanen och samarbetet mellan familjen och habiliteringen? Syfte Syftet med det projekt som redovisas har varit att skapa en modell för att utvärdera de individuella målen i habiliteringsplanen och samtidigt utvärdera verksamheten vad gäller måluppfyllelse, genomförande av habiliterande aktiviteter och samarbete. Metod Utvärderingsinstrument Instrumentet som används vid utvärderingen utgår från REAL (instrument för utvärdering av effekter av habiliteringsinsatser). REAL har utarbetats av Ann-Sofie Holmberg och Lena Björnhage inom ramen för ett magisterarbete vid Mälardalens högskola (Holmberg, ). Tillämpningsmaterialet som vi använder i detta projekt har utvecklats med deras tillåtelse. Materialet omfattar informationsblad I informationsbladet beskrivs vad en individuell habiliteringsplan är, varför den görs och hur det går till att göra en plan samt att följa upp och utvärdera den. Se bilaga 1. formulär för individuell habiliteringsplan med inbyggd utvärdering Habiliteringsplanen omfattar en kartläggning av den aktuella situationen. Syftet med kartläggningen är att kartlägga behov som man ska sätta mål för under den aktuella tidsperioden. Det finns i formuläret utrymme för de mål som sätts, de aktiviteter eller åtgärder som är aktuella för att målen ska kunna uppnås samt vem som är ansvarig för respektive aktivitet eller åtgärd. De enskilda målen knyts till ett målområde. Det finns nio målområden. Fyra områden handlar om barnet självt: hälsa och välbefinnande, personlig utveckling, förmåga att klara vardagsaktiviteter och samspel med andra. Fyra områden handlar om hela familjen: föräldrars kännedom om samhällets stöd och service, förutsättningar att stödja barnets utveckling, behov av eget stöd och familjens vardagsfungerande. Ett område handlar om samverkan med andra kring barnet. Dessa generella målområden har tagits fram i samverkan med föräldrar. Det är områden som 1 Holmberg, Ann-Sofie (2005) Muntlig kommunikation. 5

6 föräldrar till barn med funktionshinder ansett vara viktiga att sätt mål för, d.v.s. vad barnets habilitering ska syfta till. Tanken bakom att använda målområden är att man genom att gruppera de enskilda målen i kategorier ska göra det möjligt att beskriva inriktningen i habiliteringens arbete. Till exempel kunna beräkna hur stor andel av målen som sätts för barnet respektive övriga i familjen. Utvärdering sker med hjälp av en steglös skala under varje målformulering. I ena änden av skalan står inte alls uppnått och i den andra änden helt uppnått. Resultatet beskrivs även i ord. Utrymme finns för kommentarer som kan handla om omständigheter som påverkat resultatet. (se bilaga 2) Planen sparas även i handskriven form för att kunna användas vid uppföljning och utvärdering vid periodens slut. formulär för familjens samlade bedömning. Formuläret innehåller frågor om måluppfyllelse, hur aktiviteter/åtgärder genomförts och hur samarbetet varit mellan habiliteringens personal och familjen. Detta formulär används för verksamhetsutvärdering och görs vid samma tillfälle men anonymt av familjen. (se bilaga 3) Urval När projektet för att utvärdera individuella habiliteringsplaner startade år 2000 informerades varje team om vad projektet innebar och om hur samtalen var tänkta att genomföras. Varje team tillfrågade två familjer om de ville delta i projektet, vilket också innebar att man även ställde upp på att bli filmad under samtalen. 15 familjer deltog. I tre av samtalen deltog ungdomarna själva och utvärderade sina egna mål. Olika typer av funktionshinder var representerade. Barnens /ungdomarnas ålder varierade från 3-20 år. 14 mammor och 6 pappor har medverkat. Oftast deltog två ur personalen från barnhabiliteringen vid varje samtal. Genomförande Utvärderingen gjordes av den gällande planen som var skriven enligt den gamla modellen av habiliteringsplan. De mål som fanns fördes in i utvärderingsformuläret. Utvärderingen skedde i dialog mellan habiliteringspersonalen och familjen. Under samtalet gjordes både en utvärdering av den gamla planen och en ny plan för kommande period. En neutral samtalsledare höll i den utvärderande delen medan personal från habiliteringen gjorde den nya planen tillsammans med familjen. Vid utvärderingen fick föräldrar/ungdomar uppskatta i vilken grad varje enskilt mål i habiliteringsplanen hade uppnåtts genom att sätta ett kryss på den steglösa skalan. De fick också definiera vad målen hade syftat till genom att sätta kryss för ett av målområdena. Även habiliteringspersonalen gjorde sin bedömning genom att sätta kryss på samma skala. Likheter och olikheter i bedömningarna diskuterades och analyserades. Föräldrarna/ungdomarna fick därefter anonymt svara på de tre frågor som ingår i Familjens samlade bedömning. Denna utvärdering lades i ett slutet kuvert och behandlades separat. Därefter gjordes den nya individuella habiliteringsplanen. 6

7 Resultat och slutsatser Tidsåtgång Samtalen tog mellan 1,5-2 timmar att genomföra. Något samtal tog ännu längre tid. En förklaring till att samtalen blev långa kan vara att samtalsledaren inte kände familjerna, och att samtliga var i en ny situation. En realistisk bedömning är att man bör avsätta 1,5 timme för att både utvärdera och upprätta en ny plan vid samma tillfälle. Förberedelser En viktig erfarenhet blev att det är viktigt att komma förberedd till mötet. Båda parter bör vara väl förberedda för att det ska bli väl använd tid. Personalen behöver förbereda sig genom att samla in den information som behövs. Ofta är det fler personer än de närvarande vid mötet, som varit involverade i att genomföra insatser för att nå målen. Deras synpunkter måste hämtas in i förväg av dem som ska genomföra utvärderingen tillsammans med familjen. Det är viktigt att familjen är förberedd. De kan behöva få ett informationsblad som beskriver vad som ska ske vid mötet. Helst bör de ha fått en kopia av den gamla planen med uppmaning att tänka på vad som blivit gjort av det man kommit överens om. De behöver också få en uppmaning att tänka på vad de vill uppnå under den kommande perioden. Skalans användbarhet Den steglösa skala vi i det första skedet var litet skeptiska inför visade sig fungera väl. Skalan var lätt att förstå och använda. När alla parter satte sina kryss fick vi en utgångspunkt för en dialog mellan föräldrar, eventuella ungdomar och habiliteringspersonal. Diskussionen gällde resultaten i vilken grad målen hade uppnåtts och hur man kommit fram till sin bedömning. Familjerna har haft företräde i processen, d.v.s. först fått sätta sina kryss och först definiera målområde. Mål Samtalen har också givit underlag till diskussioner om antal mål, målformuleringar och målnivåer som ska finnas i habiliteringsplanen. Om målen är alltför generella blir de svåra att utvärdera. Om de är alltför detaljrika och specifika kan det bli många mål i planen. Då tenderar målen att hamna på yrkesnivå och det kan bli svårt att vara öppen för andra behov som barn och familj har. Man behöver även kunna fånga in behov som inte tillhör den egna professionen. Efter en kartläggning av aktuella behov behöver man prioritera och begränsa sig till 3-5 mål att arbeta med. Målen bör formuleras utifrån vad man vill uppnå med utgångspunkt från barnet och familjen. Insatser och aktiviteter avgränsar sedan vad olika yrkesgrupper på habiliteringen respektive familjen ska ansvara för. Ansvar kan inte läggas på andra verksamheter om de inte är närvarande. På yrkesnivå kan man sedan ta fram specifika delmål som man arbetar kring tillsammans med barn/ungdomar och föräldrar. Målen på yrkesnivå finns inte inskrivna i habiliteringsplanen utan finns i annan text i journalen. Det är viktigt att den som genomför utvärderingen av 7

8 planen hämtar in resultaten från berörda yrkespersoner, så att allt finns med och hänger samman vid utvärderingen. Att få mera kunskap om målrelaterad utvärdering blev angeläget. Målområden Det finns inget facit för vad som är rätt målområde. Det finns ingen i förväg bestämd beskrivning eller definition av innebörden i varje målområde. Detta har skapat en del förvirring inte minst hos personalen. Vi har låtit föräldrarna/ungdomen välja målområde, d.v.s. avgöra vad målet har syftat till eller vad de på en mera generell nivå velat uppnå med det konkreta målet. När vi gjorde utvärderingar visade det sig att ansvaret ibland låg på person/organisationer utanför och att dessa inte varit involverade vid planeringen. Vi införde då ett målområde som vi kallade samverkan med andra. Med detta ville vi markera att vid habiliteringsplanering där bara föräldrar/ungdomar och habilitering deltar bör man undvika att sätta mål för vad andra verksamheter ska göra eller lägga ansvar på personer som inte är närvarande. Om man vill att andra ska medverka, så ligger ansvaret för att ta kontakt på habiliteringen eller föräldrarna. Det kan t ex gälla förhållanden i skolan som känns otillfredsställande. Om någon förändring ska bli möjlig kan man söka samverkan med skolan men inte själv sätta mål för vad skolan ska göra. Barnens/ungdomarnas roll Två ungdomar i årsåldern och en 18-åring deltog. Speciellt intressant var att de yngre ungdomarna själva inte hade några problem att utvärdera sina mål på detta sätt eller göra en ny habiliteringsplan. Detta väckte självklart frågan om att mera aktivt bjuda in barn och ungdomar till planeringsmöten. Det blev tydligt att barnen bör vara med i större utsträckning än hittills. Men om barnen är med ska man då ge föräldrarna en egen tid för sina frågor? Ska man också ge barnen egen tid och sedan tala alla tillsammans? Värdefullt att ha andra än familjen med Familjen har fått välja vem som skulle komma med. Få har valt att ta med någon utanför familjen. Många frågor föräldrar tar upp som angelägna områden att arbeta med berör i hög grad andra. Skolan är det vanligaste. Eftersom vi inte kan sätta mål för eller ge uppdrag till personer utanför vår verksamhet, vilka inte är närvarande, tar saker längre tid och flera möten behövs. Efter projektet har vi mer aktivt börjat uppmana föräldrarna att ta med andra i nätverket när de tycker det behövs. Personalens synpunkter Personalen på habiliteringen tyckte överlag att utvärderingen var positiv. Tillvägagångssättet verkade i början omständligt med mycket papper som skulle hanteras. Efterhand förenklades formulären. Utvärderingarna gav värdefull återkoppling till personalen. Man fick en tydligare bild av hur familjen värderade mål och insatser och kunde jämföra med sin egen. Utvärderingen blev ett underlag för hur man kan tänka framåt. Att ha en neutral samtalsledare kändes positivt. 8

9 Filmernas användbarhet Att samtalen filmades har visat sig värdefullt. I efterhand har vi hittat många bra exempel på när det fungerar bra och när det fungerar mindre bra. Filmerna har använts i utbildningssyfte inom verksamheten, både för att illustrera goda exempel men också för kunna lyfta fram vanligt förekommande svårigheter. Filmerna har i oredigerat skick använts av respektive team. Vissa filmer har redigerats och vi har fått familjernas godkännande att använda dem i bredare utbildningssammanhang. Planerande samtal En viktig erfarenhet från projektet var att ett samtal som syftar till utvärdering och ny habiliteringsplanering är en typ av samtal som kräver egen metodik. Det planerande samtalet har sin speciella karaktär och struktur. Det skiljer sig från t ex de mera stödjande samtal vi ofta har med föräldrar där frågorna ofta är öppna och samtalet mindre styrt. För att kunna genomföra utvärdering och planering under en begränsad tid behöver upplägg och ramar klargöras tydligt både genom förberedelser och vid mötets start. Personalen behöver i hög grad vara de som styr och sätter ramarna. Vi drog slutsatsen att vi som personal behövde få mera utbildning i denna typ av samtal. Implementering i verksamheten Efter att de 15 filmade samtalen i projektet hade genomförts träffade vi alla team, såg tillsammans på deras filmer och fick deras synpunkter på helheten. Vi gjorde delar av formulären utifrån de erfarenheter vi gjort. Vi gjorde en sammanställning av målformuleringar i de gamla och de nya planerna inom projektet och gav ut som underlag för diskussion om mål. Efter en ganska lång startsträcka kom alla team igång med att använda den nya metodiken. Under första året, 2004, gjordes totalt 296 utvärderingar enligt den nya modellen. Familjens samlade bedömning som verksamhetsutvärdering Beskrivning av proceduren Parallellt med införandet av systematisk utvärdering i dialog med familjerna infördes också en löpande utvärdering av verksamheten. Familjerna ombeds svara anonymt på tre frågor i en enkät. (se bilaga 3) I vilken grad har målen sammantaget uppnåtts? Har vi genomfört de aktiviteter som vi tillsammans kom överens om? Hur har samarbetet varit? De fyller också i barnets ålder, typ av funktionshinder samt vilka områden man satt mål för i habiliteringsplanen. Familjen fyller i den samlade bedömningen vid samma tillfälle som man gör utvärdering av habiliteringsplanen. Ifyllandet sker anonymt och familjen lägger den i slutet kuvert med adress till ansvarig chef. Utvärderingarna samlas i en databas. Detta ger möjlighet att successivt ta ut rapporter. 9

10 Exempel på rapporter är: antal gjorda utvärderingar för hela verksamheten samt inom respektive team/enhet, skattad måluppfyllelse, skattning av hur överenskomna aktiviteter genomförts samt hur samarbetet varit. Man kan också följa hur ofta de olika målområdena används. Resultaten kan också relateras till barnets ålder och funktionshinder liksom till team. Exempel på resultat av den samlade bedömningen Insamling under ett drygt år har givit över 368 ifyllda enkäter. Generellt kan man säga att måluppfyllelse (figur 1) skattas lägre än genomförda aktiviteter (figur 2) och samarbete (figur 3). Samarbetet är det som skattas högst. Det gäller oavsett om man ser på helheten eller olika delresultat utifrån ålder, typ av funktionshinder eller team. Figur 1 Sammantagen måluppfyllse - hela Barn- och ungdomshabiliteringen n=368 I låg grad; 3% Mindre än hälften; 16% Mer än hälften ; 47 % I hög grad; 34% En sannolik förklaring till bristande måluppfyllelse kan vara att målen är för otydligt formulerade så att det är svårt att veta vad man utvärderar. Diskussionen om vad man velat uppnå med målen har visat på skillnader i syfte mellan olika personer i familjen och bland habiliteringens personal. Ibland har man satt mål som i hög grad kräver andra personers/organisationers medverkan, vilket kan omöjliggöra måluppfyllelse. Till en del kan också målen vara högt satta och därför svåra att nå. En annan förklaring kan vara att de aktiviteter man bestämt för att nå målen inte blivit genomförda som planerat. Resultaten vad gäller skattning av i vilken grad överenskomna aktiviteter har genomförts tyder inte på att detta är förklaringen. Inte heller verkar det vara brister i samarbetet mellan familjen och habiliteringen som förklarar bristen på måluppfyllelse. Figur 2 Figur 3 Genomförda aktiviteter - Hela Barn- och Ungdomshabiliteringen n=368 Samarbete - Hela Barn- och Ungdomshabiliteringen n=368 I låg grad; 4% Mindre än hälften; 11% Inte bra; 1% Ganska bra; 9% Mer än hälften; 32% I hög grad; 54% Bra; 38% Mycket bra; 52% 10

11 Resultaten visar att det är angeläget att arbeta mycket mer runt målformuleringar så att man blir bättre överens om innebörden, vad målen syftar till. Målen behöver också bli mera mätbara. Validering av instrumenten För att få en uppfattning om hur det fungerar att göra den skattning av sammantagen måluppfyllelse som ingår i Familjens samlade bedömning (se stycket ovan) har vi relaterat denna till skattningen av måluppfyllelse av de enskilda målen i den individuella habiliteringsplanen. Frågan I vilken grad har målen sammantaget uppnåtts? har fyra skalsteg. Skalan som används vid utvärderingen av de enskilda målen är steglös och mäter 7 centimeter och resultatet anges i cm. (se bilaga) Personalen har skickat in avidentifierade utvärderingar av de individuella habiliteringsplanerna. Med hjälp av datum för utvärderingen, ålder, typ av funktionshinder, valda målområden och team har vi kunnat para ihop dessa med de anonyma bedömningarna. Korrelationer Markerade korrelationer är signifikanta vid p <,05000 N=118 Variabel Hur sammantagna måluppfyllelsen skattats* Hur aktiviteter genomförts* Hur samarbetet varit* Medelvärdet av enskild måluppfyllelse** Hur sammantagna måluppfyllelsen skattats* Hur aktiviteter genomförts* Hur samarbetet varit* 1,00 0,43 0,36 0,67 0,43 1,00 0,30 0,42 0,36 0,30 1,00 0,29 0,67 0,42 0,29 1,00 Medelvärdet av enskild måluppfyllelse** *Sammantagen måluppfyllelse- skattas av familjen på en skala med 4 definierade skalsteg (bilaga 3). Detsamma gäller genomförda aktiviteter och samarbete. **Medelvärdet av enskild måluppfyllelse - baseras på skattningar som familjen gjort på en steglös skala som ges numerisk värde i efterhand(se Manual för individuell habiliteringsplanering) Korrelationen - mellan skattad sammantagen måluppfyllelse och medelvärdet av skattningar av enskilda mål - är klart signifikant, r=0,67. Korrelationen mellan skattad måluppfyllelse och genomförandet av överenskomna aktiviteter är också signifikant men väsenligt lägre liksom korrelationen med skattningen av hur samarbetet varit. Detta tyder på att man värderar varje sak för sig och att skattningarna inte bara uttrycker en allmän nöjdhet med habiliteringen. Det tyder också på en god överensstämmelse oavsett värderingen sker i dialog med personalen på habiliteringen eller anonymt i form av frågeformulär som läggs i slutet kuvert. 11

12 Samband mellan skattad sammantagen måluppfyllelse och medelvärdet av måluppfyllelse för enskilda mål. Korrelation: r =, Medelvärdet av enskild måluppfyllelse** ,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Hur sammantagna måluppfyllelsen skattats* 95% konfidens *Sammantagen måluppfyllelse- skattas av familjen på en skala med 4 definierade skalsteg (bilaga 3). **Medelvärdet av enskild måluppfyllelse - baseras på skattningar som familjen gjort på en steglös skala som ges numerisk värde i efterhand(se Manual för individuell habiliteringsplanering) I figuren kan man se överensstämmelsen mellan skattad sammantagen måluppfyllelse och medelvärdet av enskilda skattningar. Störst är överensstämmelsen hos dem som inte tycker att målen har uppnåtts nästan alls. Det finns ett fåtal där de olika värdena avviker mycket från varandra. I dessa fall har man haft ovanligt många enskilda mål i planen, 8-10 stycken. Resultatet för de enskilda målen har varit mycket varierande - vissa är inte alls uppfyllda och andra helt uppfyllda. Detta försvårar sannolikt den sammantagna skattningen. Det kan också vara sannolikt att målens angelägenhetsgrad påverkat den sammantagna skattningen av måluppfyllelse. Viktiga mål väger tyngre vid en sammanvägning än mindre viktiga. Slutsatsen blir att det fungerar relativt bra att göra en sammanvägning av måluppfyllelse utifrån flera enskilda mål. Manual Utifrån erfarenheterna av projektet och resultaten efter implementeringen har vi skrivit en manual för individuell habiliteringsplanering (Granat och Thörnlund, ). Den tar framför allt fasta på själva processen vid utvärdering och upprättande av den individuella habiliteringsplanen. Instrumentet i sig är mera underordnat. Det kommer att förändras efterhand t ex när barnversionen av ICF blir färdig. Processen ser vi som mer generellt giltig, även om den förstås också justeras vid behov. Manualen innehåller riktlinjer för dokumentation i datajournalsystemet Profdoc. 2 Granat, Tina och Thörnlund, Madeleine (2004). Manual för individuell habiliteringsplanering. Barn- och ungdomshabiliteringen informerar. Landstinget i Uppsala län. Reviderad upplaga

13 Utbildningar Ett annat resultat av projektet är att vi planerat och genomfört två utbildningar. Den första gällde målrelaterad utvärdering och genomfördes hösten Den andra har fått namnet Det planerande mötet och genomfördes under våren Så gott som all personal har deltagit i dessa utbildningar. Det planerande mötet är en tvådagars utbildning som omfattar hela habiliteringsprocessen från förberedelser före mötet, utvärdering av tidigare plan, ny kartläggning, prioritering av behov, målformulering, planering av aktiviteter, fördelning av ansvar för planens genomförande samt överenskommelse om uppföljning. Utbildningen bygger på konkreta övningar, rollspel och diskussioner. Hemuppgift ges mellan två utbildningstillfällen som ligger med en månads mellanrum. Särskild vikt har lagts vid målformulering och utvärdering av mål eftersom projektet visat att detta var en springande punkt för att kunna göra en bra habiliteringsplanering. Exempel på frågeställningar i arbetet runt målen har varit: - Hur formulera mål i den gemensamma habiliteringsplanen kontra de yrkesspecifika målen? - Vems är målet? Vem har valt det? Vem har formulerat det? Vem har störst motivation att arbeta för målet? - Hur avgränsar man sin egen roll på habiliteringen om målet för familjen omfattar fler aktörer? - Vad och hur kan man samordna med andra målplaner i skola, korttidshem, LSS? - Hur kan man arbeta med mål även om man har olika syften t ex familj och profession? Utbildningen har visat på behovet av en bred och förutsättningslös kartläggning, även när man känt en familj en längre tid. Det finns ett noggrant genomarbetat koncept för utbildningen (Thörnlund och Olofsson, ). Kursen kommer fortsättningsvis att ges till nyanställd personal. Fortsatt utveckling Idag använder vi de målområden som beskrivits ovan som checklista för kartläggning av behov såväl hos barn som hos övriga i familjen. Arbetet med ICF: barnversion pågår just nu och vi ser i dess förlängning en utveckling där vi anpassar kartläggningsinstrumentet till ICF. Arbete pågår med att utforma och införa ett likartat arbetssätt för vuxna personer som kommer till vuxenhabiliteringen. Det kräver anpassning så att det passar människor med olika svårigheter t ex minnessvårigheter, bristande språkförståelse eller utvecklingsstörning. Vi behöver också modifiera formerna för att göra planer så att de passar olika funktionshindergrupper och åldrar, även när det gäller barn och ungdomar. Grundmodellen kan vara lika men formerna för genomförandet måste kunna variera. 3 Thörnlund, Madeleine och Olofsson, Rolf (2005) Det planerande mötet. Kursmaterial. Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. 13

14 Inledning Den individuella habiliteringsplanen är ett viktigt instrument inom habilitering för att möjliggöra delaktighet och inflytande för föräldrar, barn och ungdomar. Habiliteringsplanering kan ses som en process som omfattar förberedelser, kartläggning av behov, formulering av mål, överenskommelser om insatser och ansvarsfördelning samt uppföljning och utvärdering. Inom barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har vi under flera år arbetat stegvis med olika frågeställningar i processen: Hur ska familjen och vi själva förbereda oss inför planeringsmötet? Hur ska vi kartlägga behov? Hur kan mätbara mål formuleras och vilka områden är viktiga att sätta mål för? Hur ska vi följa upp och utvärdera den individuella habiliteringsplanen och samarbetet mellan familjen och habiliteringen? Syfte Syftet med det projekt som redovisas har varit att skapa en modell för att utvärdera de individuella målen i habiliteringsplanen och samtidigt utvärdera verksamheten vad gäller måluppfyllelse, genomförande av habiliterande aktiviteter och samarbete. Metod Utvärderingsinstrument Instrumentet som används vid utvärderingen utgår från REAL (instrument för utvärdering av effekter av habiliteringsinsatser). REAL har utarbetats av Ann-Sofie Holmberg och Lena Björnhage inom ramen för ett magisterarbete vid Mälardalens högskola (Holmberg, ). Tillämpningsmaterialet som vi använder i detta projekt har utvecklats med deras tillåtelse. Materialet omfattar informationsblad I informationsbladet beskrivs vad en individuell habiliteringsplan är, varför den görs och hur det går till att göra en plan samt att följa upp och utvärdera den. Se bilaga 1. formulär för individuell habiliteringsplan med inbyggd utvärdering Habiliteringsplanen omfattar en kartläggning av den aktuella situationen. Syftet med kartläggningen är att kartlägga behov som man ska sätta mål för under den aktuella tidsperioden. Det finns i formuläret utrymme för de mål som sätts, de aktiviteter eller åtgärder som är aktuella för att målen ska kunna uppnås samt vem som är ansvarig för respektive aktivitet eller åtgärd. De enskilda målen knyts till ett målområde. Det finns nio målområden. Fyra områden handlar om barnet självt: hälsa och välbefinnande, personlig utveckling, förmåga att klara vardagsaktiviteter och samspel med andra. Fyra områden handlar om hela familjen: föräldrars kännedom om samhällets stöd och service, förutsättningar att stödja barnets utveckling, behov av eget stöd och familjens vardagsfungerande. Ett område handlar om samverkan med andra kring barnet. Dessa generella målområden har tagits fram i samverkan med föräldrar. Det är områden som 1 Holmberg, Ann-Sofie (2005) Muntlig kommunikation. 4

15 Bilaga 1, folder Individuell habiliteringsplan Individuell habiliteringsplan vid Barn-och ungdomshabiliteringen Har du frågor om habiliteringsplaner? Kontakta Tina Granat, Madeleine Thörnlund, Barn- och ungdomshabiliteringen erbjuder alla familjer en individuell habiliteringsplan Habilitering och Hjälpmedel Individuell habiliteringsplan Vad är en individuell habiliteringsplan? Habiliteringsplanen är en överenskommelse mellan er som familj och oss på habiliteringen om hur vi ska arbeta tillsammans. De mål vi sätter upp och de aktiviteter vi planerar, skrivs ned i planen som sedan undertecknas, både av föräldrarna och kontaktpersonen på habiliteringen. Äldre barn och ungdomar deltar i planeringen. Varför en individuell habiliteringsplan? Syftet med en individuell habiliteringsplan är - att göra er som familj delaktiga i planering och genomförande av habiliteringsinsatserna - att göra tydliga överenskommelser om hur vi tillsammans ska arbeta för att nå uppsatta mål - att vi med jämna mellanrum utvärderar vad som uppnåtts med insatserna och hur vårt samarbete har fungerat. Barnets och familjens behov är vägledande Det är era behov som ska vara vägledande. Det som är mest angeläget för er måste tas upp till diskussion. Hur önskar ni att vardagen ska se ut hemma, på förskola/skola och på fritiden? Vad är mest angeläget att försöka förändra? Kan detta uppnås? I så fall, inom vilken tid? Hur kan vi samarbeta kring detta? Vilka möjligheter har ni att praktiskt delta i barnets träning/behandling? Så här gör vi habiliteringsplanen Först går vi igenom vilka områden som vi ska sätta mål omkring. Exempel på områden: Barnets kropp och hälsa. Barnets personliga utveckling. Barnets förmåga att klara vardagsaktiviteter. Barnets samspel med föräldrar, syskon, andra barn och vuxna. Familjens vardagsfungerande. Föräldrarnas/nätverkets förutsättningar att hjälpa barnet att utvecklas. Föräldrarnas behov av eget stöd. Föräldrarnas kännedom om samhällets stöd och service. Samverkan med andra kring barnet. Vi formulerar sedan målen tillsammans. Vi kommer gemensamt överens om vilka aktiviteter som ska göras för att nå målen och vi bestämmer vem som ansvarar för vad. Vi bestämmer också när vi tillsammans ska följa upp och utvärdera planen samt när en ny plan ska göras. Er kontaktperson på habiliteringen är ansvarig för att den individuella habiliteringsplanen följs upp och förnyas.

Habiliteringsplanering. Manual Från Habiliteringen för barn och vuxna

Habiliteringsplanering. Manual Från Habiliteringen för barn och vuxna Habiliteringsplanering Manual Från Habiliteringen för barn och vuxna 1 2011 Landstinget i Uppsala län Habilitering och hjälpmedel Version 1.0 Författare: Tina Granat och Madeleine Thörnlund Illustrationer

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen Barbro Lagander Rapport 2009-02-06 Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen ett brukarperspektiv på barn- och ungdomshabiliteringen i Stockholms län Utvärdering maj 2008 2 (24) Innehållsförteckning Sammanfattning...5

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi

Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi 110826 Policy för utvecklingssamtal på Lemshaga Akademi Utvecklingssamtal Vad säger styrdokumenten? Utvecklingssamtal och individuell utvecklingsplan 12 Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och

Läs mer

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd

Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Att arbeta tillsammans planering av anhörigstöd Manual för vård- och omsorgspersonal Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson, Eva Sennemark, ÄldreVäst Sjuhärad, Högskolan i Borås Mike Nolan, Janet Nolan, Universitetet

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Downs syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen

Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-18 Reviderad 2007-01-23 Reviderad 2009-10-14 Riktlinjer för social dokumentation inom äldreomsorgsavdelningen Genomförandeplan Syfte Syftet med en genomförandeplan

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Sjukgymnastprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för sjukgymnaststuderande i klinisk utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod nummer

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Habiliteringsprogram Cerebral pares

Habiliteringsprogram Cerebral pares Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 1(5) Habiliteringsprogram cerebral pares Habiliteringsprogram Syftet med programmet är att möta målgruppens specifika behov med ett anpassat utbud av insatser. Habiliteringsprogrammet

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Vässa och förbered lönedialogen

Vässa och förbered lönedialogen Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för

Läs mer

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vetlanda kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Likabehandlingsplan för LÄTTOBO FÖRSKOLA Vision/ledningsdeklaration På vår förskola vill vi att alla ska känna sig trygga, känna gemenskap och delaktighet.

Läs mer

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom

Läs mer

Indikatorer för God vård inom habilitering

Indikatorer för God vård inom habilitering Indikatorer för God vård inom habilitering Uppföljning av skolbarn med autism Syfte att ta reda på om rekommendationer i evidensrapporterna följs (kunskapsbaserad) och vilken effekt eller nytta som uppnås

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process*

Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning.

Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende. En brukarundersökning. Utvärdering av utredningsplatser inom hem för vård och boende En brukarundersökning. Författare: Torun Jansson och Kerstin Karlsson Examinator: Kari Jess, Uppsala Universitet Inledning Älby akut- och utredningshem

Läs mer

Manual till att hålla utvecklingssamtal

Manual till att hålla utvecklingssamtal Manual till att hålla utvecklingssamtal Inledning tillbakablick Arbetsmiljö hälsa Uppdrag uppgifter Utvecklingsplan Februari 2014 2(9) Inledning I denna manual beskrivs utvecklingssamtalets syfte uppbyggnad.

Läs mer

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen ett brukarperspektiv på barn- och ungdomshabilitering i Västmanlands län Elisabet Pettersson 2009-04-20 2 (27) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. s uppdrag...

Läs mer

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30

Bilaga. Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. Mall till stöd för utvecklingssamtal. Personalenheten 2012-03-30 Bilaga Utvecklingssamtal vid Umeå universitet Mall till stöd för utvecklingssamtal Personalenheten 2012-03-30 Genomföra och dokumentera Genomför dina samtal utifrån tre tidsperspektiv Tillbakablick Nuläge

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Delredovisning av projektperioden 1 januari mars 2012

Delredovisning av projektperioden 1 januari mars 2012 Bilaga 2 Delredovisning av projektperioden 1 januari 2011 31 mars 2012 Högskolan i Jönköping/Jönköpings kommun Projektet: Riktat föräldrastöd stöd till familjer vars barn har lindrig utvecklingsstörning.

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknik våren 2005: sammanställning.

Utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknik våren 2005: sammanställning. Utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknik våren 2005: sammanställning. Sven Sandberg 23 september 2005 1 Inledning Detta är sammanställningen av en utvärdering av Vägvisarprojektet och studieteknikkursen

Läs mer

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning

Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Akademin för hälsa, vård och välfärd Fysioterapeutprogrammet Utvecklings- och bedömningsinstrument för fysioterapeutstuderande i verksamhetsförlagd utbildning Studentens namn Personnummer Termin Praktikperiod

Läs mer

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se

Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering Stockholms läns sjukvårdsområde barbro.lagander@sll.se Gemensamma värderingar och strategier arbetssätt där delad kunskap och kompetens främjar barn med funktionsnedsättningars utveckling och levnadsvillkor Barbro Lagander verksamhetschef Handikapp & Habilitering

Läs mer

Medarbetarsamtal och lönedialog

Medarbetarsamtal och lönedialog CHECKLISTA Medarbetarsamtal och lönedialog Syfte Medarbetarsamtalet ska bidra till att skapa inflytande för att nå uppsatta mål och öka arbetstillfredsställelsen hos medarbetaren. Det är en dialog där

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen Kvalitetsarbete Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen 2014 Förskolor Syd Lek, lärande och omsorg för att Växa och utvecklas Munkedals kommun Erika

Läs mer

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD

En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Agneta Hellström 2010-02-07 En modell för åtgärdsprogram för barn med ADHD Om en elev, efter utredning, visar sig ha behov av särskilda stödåtgärder i skolan ska rektor se till att ett åtgärdsprogram utarbetas.

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården

Om systematisk uppföljning. inom den sociala barn- och ungdomsvården Om systematisk uppföljning inom den sociala barn- och ungdomsvården Vad innebär det? Systematisk uppföljning och utvärdering av verksamheten verksamhetsuppföljningen utgör kärnan i det förbättringsarbete

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare

Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet

Läs mer

KRAFTKARTAN/DEMORAPPORTER/Demoföretaget AB v22

KRAFTKARTAN/DEMORAPPORTER/Demoföretaget AB v22 Rapporten Denna rapport är resultatet av Kraftkartans webbenkät som ni nu har genomfört. Syftet har varit ge er grupp en gemensam bild av hur ni upplever er arbetssituation just nu. Rapporten ger er ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Lärande och kunskaper Övergripande mål: Uppföljning, utvärdering och utveckling Ingela Nyberg, Barn och Utbildning,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK

Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Systematiskt kvalitetsarbete och BRUK Vad innebär kvalitetsarbete inom skolväsendet? 4 kap. 3-8 skollagen Kvalitet och inflytande Systematiskt kvalitetsarbete Varje huvudman och varje förskole- och skolenhet

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008

Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 Föräldrarnas syn på terapikoloniverksamheten 2008 En utvärdering genomförd under hösten 2008 För Terapikolonier AB Eva Huld Sammanfattning Terapikolonier AB:s verksamhet utvärderas kontinuerligt. Som en

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014

ELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014 ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Individuell plan - LSS

Individuell plan - LSS Individuell plan - LSS Sölvesborgs kommun Omsorgsverksamheten Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service

Läs mer

52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström

52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström 52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Helena Hammerström 1 Egenskaper 52 kort för ökad självkännedom och positiv utveckling. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Samhälle, samverkan & övergång

Samhälle, samverkan & övergång Samhälle, samverkan & övergång En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplanens riktlinjer Förskolan

Läs mer

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014

Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Vad hoppades vi? Vad blev det? Vart vill vi nu? 12 februari 2014 Ulrike Edin 1 Vilka är vi? Habilitering och Hjälpmedel, H & H, i Region Skåne Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel-

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera

Utvecklingssamtal. vid Umeå universitet. En beskrivning av dess steg (Manual) Förbereda. Organisera. Genomföra och dokumentera Utvecklingssamtal vid Umeå universitet En beskrivning av dess steg (Manual) Organisera Förbereda Genomföra och dokumentera Uppföljning av utvecklingsplan Personalenheten februari 2017 Utvecklingssamtal

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer

Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Självskattning av Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetsindikatorer Sveriges Arbetsterapeuters kvalitetspolicy, version 4, beskriver syftet med de nationella kvalitetsindikatorerna, som är att utgöra en

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17

MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17 MINNESANTECKNINGAR FRÅN BORLÄNGE LOKALA SUF-GRUPP 11-03-17 på Kvarnsvedens vårdcentral Närv: Per-Olof Rosendahl, socialpsykiatrin, Claudia Engman, BVC-psykolog Domnarvets vc, Gerd Edström, socialtjänsten,

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Hjälpredan. Utvecklingsstörning

Hjälpredan. Utvecklingsstörning Hjälpredan 2015 Utvecklingsstörning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.

Läs mer

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016

Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Rapport om arbetet med att uppnå delmålen i En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 2 2. Delmål för Domstolsverket... 2 3. Delmål 1 E-utbildning...

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen

Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Verktyg för arbete utifrån lotsmodellen Förberedelser Arbete utifrån lotsmodellen är ett erbjudande till barnen och deras vårdnadshavare. Tackar familjen nej, är det inte möjligt att använda denna form

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret

Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret Kvalitetsarbete för förskolan Svedjan period 4 (april-juni), läsåret 2013-14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Anemonen/Blåsippans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer