Habiliteringsplanering

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Habiliteringsplanering"

Transkript

1 Rapport från Barn- och ungdomshabiliteringen Habiliteringsplanering - ett sätt att gemensamt nå målen Modell för utvärdering av individuella habiliteringsplaner inom barn- och ungdomshabiliteringen i Landstinget i Uppsala län. Författare Tina Granat, bitr. verksamhetschef/specialist i klinisk psykologi Madeleine Thörnlund, internkonsult R a p p o r t 35 s e r i e n Habilitering och Hjälpmedel December 2005

2 Denna rapport ingår i Habilitering och Hjälpmedels rapportserie med nummer 35. ISSN: Rapporten finns som PDF-dokument på Den kan även beställas som trycksak och kostar då 100 kronor. Habilitering och Hjälpmedel Box Uppsala Telefon: E-post:

3 Sammanfattning Den individuella habiliteringsplaneringen är ett viktigt instrument inom habilitering för att möjliggöra delaktighet och inflytande för föräldrar, barn och ungdomar. Den kan också bli ett redskap för utvärdering. Det gäller utvärdering såväl av individuella mål och insatser som utvärdering av verksamheten genom successiv insamling av resultat. Habiliteringsplanering kan ses som en process som omfattar förberedelser, kartläggning av behov, formulering av mål, överenskommelser om insatser och ansvarsfördelning samt uppföljning och utvärdering. Inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har vi under flera år arbetat stegvis med olika frågeställningar i habiliteringsprocessen. Syftet med det projekt som redovisas har varit att skapa en modell för att utvärdera de individuella målen i habiliteringsplanen och samtidigt göra en utvärdering av hela verksamheten vad gäller måluppfyllelse, genomförande av habiliterande aktiviteter och samarbete. Samtliga team inom Barn- och ungdomshabiliteringen medverkade. Teamen bjöd in 16 familjer att delta i projektet som innebar att under ledning av utomstående person utvärdera målen på en skala och i dialog mellan familj och personal. Vid samma tillfälle gjorde familjen en anonym utvärdering av verksamheten. En ny habiliteringsplan skrevs med nya mål för kommande period. Samtalen filmades och vissa har redigerats för att användas i utbildningssammanhang. 15 familjer deltog. I tre av samtalen deltog ungdomarna själva och utvärderade sina egna mål. Olika typer av funktionshinder var representerade. Barnens /ungdomarnas ålder varierade från 3-20 år. 14 mammor och 6 pappor har medverkat. Oftast deltog två ur personalen från barnhabiliteringen vid varje samtal. Projektet resulterade i ett gemensamt arbetssätt inom Barn- och ungdomshabiliteringen vad gäller individuell habiliteringsplanering med inbyggd utvärdering en manual som vänder sig till personal har utarbetats samt en broschyr som vänder sig till familjer en löpande verksamhetsutvärdering enligt den utarbetade modellen som införts och fortlöpande tillämpas. Exempel på resultat från verksamhetsutvärderingen finns redovisade i rapporten en utbildning kallad Det planerande mötet. Utbildningen syftar till implementering av modellen i verksamheten. I stort sett hela personalen vid Barn- och ungdomshabiliteringen har deltagit i utbildningen.

4 Innehåll Inledning... 5 Syfte... 5 Metod... 5 Utvärderingsinstrument... 5 Urval... 6 Genomförande... 6 Resultat och slutsatser... 7 Tidsåtgång... 7 Förberedelser... 7 Skalans användbarhet... 7 Mål... 7 Målområden... 8 Barnens/ungdomarnas roll... 8 Värdefullt att ha andra än familjen med... 8 Personalens synpunkter... 8 Filmernas användbarhet... 9 Planerande samtal... 9 Implementering i verksamheten... 9 Familjens samlade bedömning som verksamhetsutvärdering... 9 Beskrivning av proceduren... 9 Exempel på resultat av den samlade bedömningen Validering av instrumenten Manual Utbildningar Fortsatt utveckling Bilagor

5 Inledning Den individuella habiliteringsplanen är ett viktigt instrument inom habilitering för att möjliggöra delaktighet och inflytande för föräldrar, barn och ungdomar. Habiliteringsplanering kan ses som en process som omfattar förberedelser, kartläggning av behov, formulering av mål, överenskommelser om insatser och ansvarsfördelning samt uppföljning och utvärdering. Inom barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har vi under flera år arbetat stegvis med olika frågeställningar i processen: Hur ska familjen och vi själva förbereda oss inför planeringsmötet? Hur ska vi kartlägga behov? Hur kan mätbara mål formuleras och vilka områden är viktiga att sätta mål för? Hur ska vi följa upp och utvärdera den individuella habiliteringsplanen och samarbetet mellan familjen och habiliteringen? Syfte Syftet med det projekt som redovisas har varit att skapa en modell för att utvärdera de individuella målen i habiliteringsplanen och samtidigt utvärdera verksamheten vad gäller måluppfyllelse, genomförande av habiliterande aktiviteter och samarbete. Metod Utvärderingsinstrument Instrumentet som används vid utvärderingen utgår från REAL (instrument för utvärdering av effekter av habiliteringsinsatser). REAL har utarbetats av Ann-Sofie Holmberg och Lena Björnhage inom ramen för ett magisterarbete vid Mälardalens högskola (Holmberg, ). Tillämpningsmaterialet som vi använder i detta projekt har utvecklats med deras tillåtelse. Materialet omfattar informationsblad I informationsbladet beskrivs vad en individuell habiliteringsplan är, varför den görs och hur det går till att göra en plan samt att följa upp och utvärdera den. Se bilaga 1. formulär för individuell habiliteringsplan med inbyggd utvärdering Habiliteringsplanen omfattar en kartläggning av den aktuella situationen. Syftet med kartläggningen är att kartlägga behov som man ska sätta mål för under den aktuella tidsperioden. Det finns i formuläret utrymme för de mål som sätts, de aktiviteter eller åtgärder som är aktuella för att målen ska kunna uppnås samt vem som är ansvarig för respektive aktivitet eller åtgärd. De enskilda målen knyts till ett målområde. Det finns nio målområden. Fyra områden handlar om barnet självt: hälsa och välbefinnande, personlig utveckling, förmåga att klara vardagsaktiviteter och samspel med andra. Fyra områden handlar om hela familjen: föräldrars kännedom om samhällets stöd och service, förutsättningar att stödja barnets utveckling, behov av eget stöd och familjens vardagsfungerande. Ett område handlar om samverkan med andra kring barnet. Dessa generella målområden har tagits fram i samverkan med föräldrar. Det är områden som 1 Holmberg, Ann-Sofie (2005) Muntlig kommunikation. 5

6 föräldrar till barn med funktionshinder ansett vara viktiga att sätt mål för, d.v.s. vad barnets habilitering ska syfta till. Tanken bakom att använda målområden är att man genom att gruppera de enskilda målen i kategorier ska göra det möjligt att beskriva inriktningen i habiliteringens arbete. Till exempel kunna beräkna hur stor andel av målen som sätts för barnet respektive övriga i familjen. Utvärdering sker med hjälp av en steglös skala under varje målformulering. I ena änden av skalan står inte alls uppnått och i den andra änden helt uppnått. Resultatet beskrivs även i ord. Utrymme finns för kommentarer som kan handla om omständigheter som påverkat resultatet. (se bilaga 2) Planen sparas även i handskriven form för att kunna användas vid uppföljning och utvärdering vid periodens slut. formulär för familjens samlade bedömning. Formuläret innehåller frågor om måluppfyllelse, hur aktiviteter/åtgärder genomförts och hur samarbetet varit mellan habiliteringens personal och familjen. Detta formulär används för verksamhetsutvärdering och görs vid samma tillfälle men anonymt av familjen. (se bilaga 3) Urval När projektet för att utvärdera individuella habiliteringsplaner startade år 2000 informerades varje team om vad projektet innebar och om hur samtalen var tänkta att genomföras. Varje team tillfrågade två familjer om de ville delta i projektet, vilket också innebar att man även ställde upp på att bli filmad under samtalen. 15 familjer deltog. I tre av samtalen deltog ungdomarna själva och utvärderade sina egna mål. Olika typer av funktionshinder var representerade. Barnens /ungdomarnas ålder varierade från 3-20 år. 14 mammor och 6 pappor har medverkat. Oftast deltog två ur personalen från barnhabiliteringen vid varje samtal. Genomförande Utvärderingen gjordes av den gällande planen som var skriven enligt den gamla modellen av habiliteringsplan. De mål som fanns fördes in i utvärderingsformuläret. Utvärderingen skedde i dialog mellan habiliteringspersonalen och familjen. Under samtalet gjordes både en utvärdering av den gamla planen och en ny plan för kommande period. En neutral samtalsledare höll i den utvärderande delen medan personal från habiliteringen gjorde den nya planen tillsammans med familjen. Vid utvärderingen fick föräldrar/ungdomar uppskatta i vilken grad varje enskilt mål i habiliteringsplanen hade uppnåtts genom att sätta ett kryss på den steglösa skalan. De fick också definiera vad målen hade syftat till genom att sätta kryss för ett av målområdena. Även habiliteringspersonalen gjorde sin bedömning genom att sätta kryss på samma skala. Likheter och olikheter i bedömningarna diskuterades och analyserades. Föräldrarna/ungdomarna fick därefter anonymt svara på de tre frågor som ingår i Familjens samlade bedömning. Denna utvärdering lades i ett slutet kuvert och behandlades separat. Därefter gjordes den nya individuella habiliteringsplanen. 6

7 Resultat och slutsatser Tidsåtgång Samtalen tog mellan 1,5-2 timmar att genomföra. Något samtal tog ännu längre tid. En förklaring till att samtalen blev långa kan vara att samtalsledaren inte kände familjerna, och att samtliga var i en ny situation. En realistisk bedömning är att man bör avsätta 1,5 timme för att både utvärdera och upprätta en ny plan vid samma tillfälle. Förberedelser En viktig erfarenhet blev att det är viktigt att komma förberedd till mötet. Båda parter bör vara väl förberedda för att det ska bli väl använd tid. Personalen behöver förbereda sig genom att samla in den information som behövs. Ofta är det fler personer än de närvarande vid mötet, som varit involverade i att genomföra insatser för att nå målen. Deras synpunkter måste hämtas in i förväg av dem som ska genomföra utvärderingen tillsammans med familjen. Det är viktigt att familjen är förberedd. De kan behöva få ett informationsblad som beskriver vad som ska ske vid mötet. Helst bör de ha fått en kopia av den gamla planen med uppmaning att tänka på vad som blivit gjort av det man kommit överens om. De behöver också få en uppmaning att tänka på vad de vill uppnå under den kommande perioden. Skalans användbarhet Den steglösa skala vi i det första skedet var litet skeptiska inför visade sig fungera väl. Skalan var lätt att förstå och använda. När alla parter satte sina kryss fick vi en utgångspunkt för en dialog mellan föräldrar, eventuella ungdomar och habiliteringspersonal. Diskussionen gällde resultaten i vilken grad målen hade uppnåtts och hur man kommit fram till sin bedömning. Familjerna har haft företräde i processen, d.v.s. först fått sätta sina kryss och först definiera målområde. Mål Samtalen har också givit underlag till diskussioner om antal mål, målformuleringar och målnivåer som ska finnas i habiliteringsplanen. Om målen är alltför generella blir de svåra att utvärdera. Om de är alltför detaljrika och specifika kan det bli många mål i planen. Då tenderar målen att hamna på yrkesnivå och det kan bli svårt att vara öppen för andra behov som barn och familj har. Man behöver även kunna fånga in behov som inte tillhör den egna professionen. Efter en kartläggning av aktuella behov behöver man prioritera och begränsa sig till 3-5 mål att arbeta med. Målen bör formuleras utifrån vad man vill uppnå med utgångspunkt från barnet och familjen. Insatser och aktiviteter avgränsar sedan vad olika yrkesgrupper på habiliteringen respektive familjen ska ansvara för. Ansvar kan inte läggas på andra verksamheter om de inte är närvarande. På yrkesnivå kan man sedan ta fram specifika delmål som man arbetar kring tillsammans med barn/ungdomar och föräldrar. Målen på yrkesnivå finns inte inskrivna i habiliteringsplanen utan finns i annan text i journalen. Det är viktigt att den som genomför utvärderingen av 7

8 planen hämtar in resultaten från berörda yrkespersoner, så att allt finns med och hänger samman vid utvärderingen. Att få mera kunskap om målrelaterad utvärdering blev angeläget. Målområden Det finns inget facit för vad som är rätt målområde. Det finns ingen i förväg bestämd beskrivning eller definition av innebörden i varje målområde. Detta har skapat en del förvirring inte minst hos personalen. Vi har låtit föräldrarna/ungdomen välja målområde, d.v.s. avgöra vad målet har syftat till eller vad de på en mera generell nivå velat uppnå med det konkreta målet. När vi gjorde utvärderingar visade det sig att ansvaret ibland låg på person/organisationer utanför och att dessa inte varit involverade vid planeringen. Vi införde då ett målområde som vi kallade samverkan med andra. Med detta ville vi markera att vid habiliteringsplanering där bara föräldrar/ungdomar och habilitering deltar bör man undvika att sätta mål för vad andra verksamheter ska göra eller lägga ansvar på personer som inte är närvarande. Om man vill att andra ska medverka, så ligger ansvaret för att ta kontakt på habiliteringen eller föräldrarna. Det kan t ex gälla förhållanden i skolan som känns otillfredsställande. Om någon förändring ska bli möjlig kan man söka samverkan med skolan men inte själv sätta mål för vad skolan ska göra. Barnens/ungdomarnas roll Två ungdomar i årsåldern och en 18-åring deltog. Speciellt intressant var att de yngre ungdomarna själva inte hade några problem att utvärdera sina mål på detta sätt eller göra en ny habiliteringsplan. Detta väckte självklart frågan om att mera aktivt bjuda in barn och ungdomar till planeringsmöten. Det blev tydligt att barnen bör vara med i större utsträckning än hittills. Men om barnen är med ska man då ge föräldrarna en egen tid för sina frågor? Ska man också ge barnen egen tid och sedan tala alla tillsammans? Värdefullt att ha andra än familjen med Familjen har fått välja vem som skulle komma med. Få har valt att ta med någon utanför familjen. Många frågor föräldrar tar upp som angelägna områden att arbeta med berör i hög grad andra. Skolan är det vanligaste. Eftersom vi inte kan sätta mål för eller ge uppdrag till personer utanför vår verksamhet, vilka inte är närvarande, tar saker längre tid och flera möten behövs. Efter projektet har vi mer aktivt börjat uppmana föräldrarna att ta med andra i nätverket när de tycker det behövs. Personalens synpunkter Personalen på habiliteringen tyckte överlag att utvärderingen var positiv. Tillvägagångssättet verkade i början omständligt med mycket papper som skulle hanteras. Efterhand förenklades formulären. Utvärderingarna gav värdefull återkoppling till personalen. Man fick en tydligare bild av hur familjen värderade mål och insatser och kunde jämföra med sin egen. Utvärderingen blev ett underlag för hur man kan tänka framåt. Att ha en neutral samtalsledare kändes positivt. 8

9 Filmernas användbarhet Att samtalen filmades har visat sig värdefullt. I efterhand har vi hittat många bra exempel på när det fungerar bra och när det fungerar mindre bra. Filmerna har använts i utbildningssyfte inom verksamheten, både för att illustrera goda exempel men också för kunna lyfta fram vanligt förekommande svårigheter. Filmerna har i oredigerat skick använts av respektive team. Vissa filmer har redigerats och vi har fått familjernas godkännande att använda dem i bredare utbildningssammanhang. Planerande samtal En viktig erfarenhet från projektet var att ett samtal som syftar till utvärdering och ny habiliteringsplanering är en typ av samtal som kräver egen metodik. Det planerande samtalet har sin speciella karaktär och struktur. Det skiljer sig från t ex de mera stödjande samtal vi ofta har med föräldrar där frågorna ofta är öppna och samtalet mindre styrt. För att kunna genomföra utvärdering och planering under en begränsad tid behöver upplägg och ramar klargöras tydligt både genom förberedelser och vid mötets start. Personalen behöver i hög grad vara de som styr och sätter ramarna. Vi drog slutsatsen att vi som personal behövde få mera utbildning i denna typ av samtal. Implementering i verksamheten Efter att de 15 filmade samtalen i projektet hade genomförts träffade vi alla team, såg tillsammans på deras filmer och fick deras synpunkter på helheten. Vi gjorde delar av formulären utifrån de erfarenheter vi gjort. Vi gjorde en sammanställning av målformuleringar i de gamla och de nya planerna inom projektet och gav ut som underlag för diskussion om mål. Efter en ganska lång startsträcka kom alla team igång med att använda den nya metodiken. Under första året, 2004, gjordes totalt 296 utvärderingar enligt den nya modellen. Familjens samlade bedömning som verksamhetsutvärdering Beskrivning av proceduren Parallellt med införandet av systematisk utvärdering i dialog med familjerna infördes också en löpande utvärdering av verksamheten. Familjerna ombeds svara anonymt på tre frågor i en enkät. (se bilaga 3) I vilken grad har målen sammantaget uppnåtts? Har vi genomfört de aktiviteter som vi tillsammans kom överens om? Hur har samarbetet varit? De fyller också i barnets ålder, typ av funktionshinder samt vilka områden man satt mål för i habiliteringsplanen. Familjen fyller i den samlade bedömningen vid samma tillfälle som man gör utvärdering av habiliteringsplanen. Ifyllandet sker anonymt och familjen lägger den i slutet kuvert med adress till ansvarig chef. Utvärderingarna samlas i en databas. Detta ger möjlighet att successivt ta ut rapporter. 9

10 Exempel på rapporter är: antal gjorda utvärderingar för hela verksamheten samt inom respektive team/enhet, skattad måluppfyllelse, skattning av hur överenskomna aktiviteter genomförts samt hur samarbetet varit. Man kan också följa hur ofta de olika målområdena används. Resultaten kan också relateras till barnets ålder och funktionshinder liksom till team. Exempel på resultat av den samlade bedömningen Insamling under ett drygt år har givit över 368 ifyllda enkäter. Generellt kan man säga att måluppfyllelse (figur 1) skattas lägre än genomförda aktiviteter (figur 2) och samarbete (figur 3). Samarbetet är det som skattas högst. Det gäller oavsett om man ser på helheten eller olika delresultat utifrån ålder, typ av funktionshinder eller team. Figur 1 Sammantagen måluppfyllse - hela Barn- och ungdomshabiliteringen n=368 I låg grad; 3% Mindre än hälften; 16% Mer än hälften ; 47 % I hög grad; 34% En sannolik förklaring till bristande måluppfyllelse kan vara att målen är för otydligt formulerade så att det är svårt att veta vad man utvärderar. Diskussionen om vad man velat uppnå med målen har visat på skillnader i syfte mellan olika personer i familjen och bland habiliteringens personal. Ibland har man satt mål som i hög grad kräver andra personers/organisationers medverkan, vilket kan omöjliggöra måluppfyllelse. Till en del kan också målen vara högt satta och därför svåra att nå. En annan förklaring kan vara att de aktiviteter man bestämt för att nå målen inte blivit genomförda som planerat. Resultaten vad gäller skattning av i vilken grad överenskomna aktiviteter har genomförts tyder inte på att detta är förklaringen. Inte heller verkar det vara brister i samarbetet mellan familjen och habiliteringen som förklarar bristen på måluppfyllelse. Figur 2 Figur 3 Genomförda aktiviteter - Hela Barn- och Ungdomshabiliteringen n=368 Samarbete - Hela Barn- och Ungdomshabiliteringen n=368 I låg grad; 4% Mindre än hälften; 11% Inte bra; 1% Ganska bra; 9% Mer än hälften; 32% I hög grad; 54% Bra; 38% Mycket bra; 52% 10

11 Resultaten visar att det är angeläget att arbeta mycket mer runt målformuleringar så att man blir bättre överens om innebörden, vad målen syftar till. Målen behöver också bli mera mätbara. Validering av instrumenten För att få en uppfattning om hur det fungerar att göra den skattning av sammantagen måluppfyllelse som ingår i Familjens samlade bedömning (se stycket ovan) har vi relaterat denna till skattningen av måluppfyllelse av de enskilda målen i den individuella habiliteringsplanen. Frågan I vilken grad har målen sammantaget uppnåtts? har fyra skalsteg. Skalan som används vid utvärderingen av de enskilda målen är steglös och mäter 7 centimeter och resultatet anges i cm. (se bilaga) Personalen har skickat in avidentifierade utvärderingar av de individuella habiliteringsplanerna. Med hjälp av datum för utvärderingen, ålder, typ av funktionshinder, valda målområden och team har vi kunnat para ihop dessa med de anonyma bedömningarna. Korrelationer Markerade korrelationer är signifikanta vid p <,05000 N=118 Variabel Hur sammantagna måluppfyllelsen skattats* Hur aktiviteter genomförts* Hur samarbetet varit* Medelvärdet av enskild måluppfyllelse** Hur sammantagna måluppfyllelsen skattats* Hur aktiviteter genomförts* Hur samarbetet varit* 1,00 0,43 0,36 0,67 0,43 1,00 0,30 0,42 0,36 0,30 1,00 0,29 0,67 0,42 0,29 1,00 Medelvärdet av enskild måluppfyllelse** *Sammantagen måluppfyllelse- skattas av familjen på en skala med 4 definierade skalsteg (bilaga 3). Detsamma gäller genomförda aktiviteter och samarbete. **Medelvärdet av enskild måluppfyllelse - baseras på skattningar som familjen gjort på en steglös skala som ges numerisk värde i efterhand(se Manual för individuell habiliteringsplanering) Korrelationen - mellan skattad sammantagen måluppfyllelse och medelvärdet av skattningar av enskilda mål - är klart signifikant, r=0,67. Korrelationen mellan skattad måluppfyllelse och genomförandet av överenskomna aktiviteter är också signifikant men väsenligt lägre liksom korrelationen med skattningen av hur samarbetet varit. Detta tyder på att man värderar varje sak för sig och att skattningarna inte bara uttrycker en allmän nöjdhet med habiliteringen. Det tyder också på en god överensstämmelse oavsett värderingen sker i dialog med personalen på habiliteringen eller anonymt i form av frågeformulär som läggs i slutet kuvert. 11

12 Samband mellan skattad sammantagen måluppfyllelse och medelvärdet av måluppfyllelse för enskilda mål. Korrelation: r =, Medelvärdet av enskild måluppfyllelse** ,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0 4,5 Hur sammantagna måluppfyllelsen skattats* 95% konfidens *Sammantagen måluppfyllelse- skattas av familjen på en skala med 4 definierade skalsteg (bilaga 3). **Medelvärdet av enskild måluppfyllelse - baseras på skattningar som familjen gjort på en steglös skala som ges numerisk värde i efterhand(se Manual för individuell habiliteringsplanering) I figuren kan man se överensstämmelsen mellan skattad sammantagen måluppfyllelse och medelvärdet av enskilda skattningar. Störst är överensstämmelsen hos dem som inte tycker att målen har uppnåtts nästan alls. Det finns ett fåtal där de olika värdena avviker mycket från varandra. I dessa fall har man haft ovanligt många enskilda mål i planen, 8-10 stycken. Resultatet för de enskilda målen har varit mycket varierande - vissa är inte alls uppfyllda och andra helt uppfyllda. Detta försvårar sannolikt den sammantagna skattningen. Det kan också vara sannolikt att målens angelägenhetsgrad påverkat den sammantagna skattningen av måluppfyllelse. Viktiga mål väger tyngre vid en sammanvägning än mindre viktiga. Slutsatsen blir att det fungerar relativt bra att göra en sammanvägning av måluppfyllelse utifrån flera enskilda mål. Manual Utifrån erfarenheterna av projektet och resultaten efter implementeringen har vi skrivit en manual för individuell habiliteringsplanering (Granat och Thörnlund, ). Den tar framför allt fasta på själva processen vid utvärdering och upprättande av den individuella habiliteringsplanen. Instrumentet i sig är mera underordnat. Det kommer att förändras efterhand t ex när barnversionen av ICF blir färdig. Processen ser vi som mer generellt giltig, även om den förstås också justeras vid behov. Manualen innehåller riktlinjer för dokumentation i datajournalsystemet Profdoc. 2 Granat, Tina och Thörnlund, Madeleine (2004). Manual för individuell habiliteringsplanering. Barn- och ungdomshabiliteringen informerar. Landstinget i Uppsala län. Reviderad upplaga

13 Utbildningar Ett annat resultat av projektet är att vi planerat och genomfört två utbildningar. Den första gällde målrelaterad utvärdering och genomfördes hösten Den andra har fått namnet Det planerande mötet och genomfördes under våren Så gott som all personal har deltagit i dessa utbildningar. Det planerande mötet är en tvådagars utbildning som omfattar hela habiliteringsprocessen från förberedelser före mötet, utvärdering av tidigare plan, ny kartläggning, prioritering av behov, målformulering, planering av aktiviteter, fördelning av ansvar för planens genomförande samt överenskommelse om uppföljning. Utbildningen bygger på konkreta övningar, rollspel och diskussioner. Hemuppgift ges mellan två utbildningstillfällen som ligger med en månads mellanrum. Särskild vikt har lagts vid målformulering och utvärdering av mål eftersom projektet visat att detta var en springande punkt för att kunna göra en bra habiliteringsplanering. Exempel på frågeställningar i arbetet runt målen har varit: - Hur formulera mål i den gemensamma habiliteringsplanen kontra de yrkesspecifika målen? - Vems är målet? Vem har valt det? Vem har formulerat det? Vem har störst motivation att arbeta för målet? - Hur avgränsar man sin egen roll på habiliteringen om målet för familjen omfattar fler aktörer? - Vad och hur kan man samordna med andra målplaner i skola, korttidshem, LSS? - Hur kan man arbeta med mål även om man har olika syften t ex familj och profession? Utbildningen har visat på behovet av en bred och förutsättningslös kartläggning, även när man känt en familj en längre tid. Det finns ett noggrant genomarbetat koncept för utbildningen (Thörnlund och Olofsson, ). Kursen kommer fortsättningsvis att ges till nyanställd personal. Fortsatt utveckling Idag använder vi de målområden som beskrivits ovan som checklista för kartläggning av behov såväl hos barn som hos övriga i familjen. Arbetet med ICF: barnversion pågår just nu och vi ser i dess förlängning en utveckling där vi anpassar kartläggningsinstrumentet till ICF. Arbete pågår med att utforma och införa ett likartat arbetssätt för vuxna personer som kommer till vuxenhabiliteringen. Det kräver anpassning så att det passar människor med olika svårigheter t ex minnessvårigheter, bristande språkförståelse eller utvecklingsstörning. Vi behöver också modifiera formerna för att göra planer så att de passar olika funktionshindergrupper och åldrar, även när det gäller barn och ungdomar. Grundmodellen kan vara lika men formerna för genomförandet måste kunna variera. 3 Thörnlund, Madeleine och Olofsson, Rolf (2005) Det planerande mötet. Kursmaterial. Habilitering och Hjälpmedel, Landstinget i Uppsala län. 13

14 Inledning Den individuella habiliteringsplanen är ett viktigt instrument inom habilitering för att möjliggöra delaktighet och inflytande för föräldrar, barn och ungdomar. Habiliteringsplanering kan ses som en process som omfattar förberedelser, kartläggning av behov, formulering av mål, överenskommelser om insatser och ansvarsfördelning samt uppföljning och utvärdering. Inom barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län har vi under flera år arbetat stegvis med olika frågeställningar i processen: Hur ska familjen och vi själva förbereda oss inför planeringsmötet? Hur ska vi kartlägga behov? Hur kan mätbara mål formuleras och vilka områden är viktiga att sätta mål för? Hur ska vi följa upp och utvärdera den individuella habiliteringsplanen och samarbetet mellan familjen och habiliteringen? Syfte Syftet med det projekt som redovisas har varit att skapa en modell för att utvärdera de individuella målen i habiliteringsplanen och samtidigt utvärdera verksamheten vad gäller måluppfyllelse, genomförande av habiliterande aktiviteter och samarbete. Metod Utvärderingsinstrument Instrumentet som används vid utvärderingen utgår från REAL (instrument för utvärdering av effekter av habiliteringsinsatser). REAL har utarbetats av Ann-Sofie Holmberg och Lena Björnhage inom ramen för ett magisterarbete vid Mälardalens högskola (Holmberg, ). Tillämpningsmaterialet som vi använder i detta projekt har utvecklats med deras tillåtelse. Materialet omfattar informationsblad I informationsbladet beskrivs vad en individuell habiliteringsplan är, varför den görs och hur det går till att göra en plan samt att följa upp och utvärdera den. Se bilaga 1. formulär för individuell habiliteringsplan med inbyggd utvärdering Habiliteringsplanen omfattar en kartläggning av den aktuella situationen. Syftet med kartläggningen är att kartlägga behov som man ska sätta mål för under den aktuella tidsperioden. Det finns i formuläret utrymme för de mål som sätts, de aktiviteter eller åtgärder som är aktuella för att målen ska kunna uppnås samt vem som är ansvarig för respektive aktivitet eller åtgärd. De enskilda målen knyts till ett målområde. Det finns nio målområden. Fyra områden handlar om barnet självt: hälsa och välbefinnande, personlig utveckling, förmåga att klara vardagsaktiviteter och samspel med andra. Fyra områden handlar om hela familjen: föräldrars kännedom om samhällets stöd och service, förutsättningar att stödja barnets utveckling, behov av eget stöd och familjens vardagsfungerande. Ett område handlar om samverkan med andra kring barnet. Dessa generella målområden har tagits fram i samverkan med föräldrar. Det är områden som 1 Holmberg, Ann-Sofie (2005) Muntlig kommunikation. 4

15 Bilaga 1, folder Individuell habiliteringsplan Individuell habiliteringsplan vid Barn-och ungdomshabiliteringen Har du frågor om habiliteringsplaner? Kontakta Tina Granat, Madeleine Thörnlund, Barn- och ungdomshabiliteringen erbjuder alla familjer en individuell habiliteringsplan Habilitering och Hjälpmedel Individuell habiliteringsplan Vad är en individuell habiliteringsplan? Habiliteringsplanen är en överenskommelse mellan er som familj och oss på habiliteringen om hur vi ska arbeta tillsammans. De mål vi sätter upp och de aktiviteter vi planerar, skrivs ned i planen som sedan undertecknas, både av föräldrarna och kontaktpersonen på habiliteringen. Äldre barn och ungdomar deltar i planeringen. Varför en individuell habiliteringsplan? Syftet med en individuell habiliteringsplan är - att göra er som familj delaktiga i planering och genomförande av habiliteringsinsatserna - att göra tydliga överenskommelser om hur vi tillsammans ska arbeta för att nå uppsatta mål - att vi med jämna mellanrum utvärderar vad som uppnåtts med insatserna och hur vårt samarbete har fungerat. Barnets och familjens behov är vägledande Det är era behov som ska vara vägledande. Det som är mest angeläget för er måste tas upp till diskussion. Hur önskar ni att vardagen ska se ut hemma, på förskola/skola och på fritiden? Vad är mest angeläget att försöka förändra? Kan detta uppnås? I så fall, inom vilken tid? Hur kan vi samarbeta kring detta? Vilka möjligheter har ni att praktiskt delta i barnets träning/behandling? Så här gör vi habiliteringsplanen Först går vi igenom vilka områden som vi ska sätta mål omkring. Exempel på områden: Barnets kropp och hälsa. Barnets personliga utveckling. Barnets förmåga att klara vardagsaktiviteter. Barnets samspel med föräldrar, syskon, andra barn och vuxna. Familjens vardagsfungerande. Föräldrarnas/nätverkets förutsättningar att hjälpa barnet att utvecklas. Föräldrarnas behov av eget stöd. Föräldrarnas kännedom om samhällets stöd och service. Samverkan med andra kring barnet. Vi formulerar sedan målen tillsammans. Vi kommer gemensamt överens om vilka aktiviteter som ska göras för att nå målen och vi bestämmer vem som ansvarar för vad. Vi bestämmer också när vi tillsammans ska följa upp och utvärdera planen samt när en ny plan ska göras. Er kontaktperson på habiliteringen är ansvarig för att den individuella habiliteringsplanen följs upp och förnyas.

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med autism Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger stöd och

Läs mer

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv

MPOC 2008. Measurement of Process Of Care. Habilitering ur ett föräldraperspektiv MPOC 2008 Measurement of Process Of Care Habilitering ur ett föräldraperspektiv Utvärdering av habiliteringsprocessen inom Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna 2009-07-21 Verksamhetschef Maja Gilbert

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN I DALARNA HABILITERINGSPROGRAM för barn och ungdomar med Asperger syndrom Information till föräldrar www.ltdalarna.se/hab Barn- och ungdomshabiliteringen i Dalarna.. ger

Läs mer

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen

Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen Barbro Lagander Rapport 2009-02-06 Föräldramedverkan i habiliteringsprocessen ett brukarperspektiv på barn- och ungdomshabiliteringen i Stockholms län Utvärdering maj 2008 2 (24) Innehållsförteckning Sammanfattning...5

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03

Utsatta barn inom Barnhabiliteringen. Gunilla Rydberg 2009 11 03 Utsatta barn inom Barnhabiliteringen Gunilla Rydberg 2009 11 03 Barn och ungdomshabiliteringen Ingår tillsammans med Hörselhabilitering, Tolktjänst och Vuxenhabilitering i Habiliteringscentrum Habiliteringscentrum

Läs mer

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän

Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Vägledarprojektet 2007-10-15 Projektledare Annika Tynan O Mahony Innehållsförteckning 1. Sammanfattning av projektet

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008

CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN. Skarpnäcks Folkhögskola 2007-2008 Utvärdering CHEFSUTBILDNING FÖR ARBETSLEDARE INOM FRITIDSSEKTORN Skarpnäcks Folkhögskola 27-28 av Jens Eriksson Skarpnäcks Folkhögskola Horisontvägen 26 128 34 SKARPNÄCK 8-683 18 3 www.skarpnack.fhsk.se

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Föräldrastödsprojektet 16-25

Föräldrastödsprojektet 16-25 Föräldrastödsprojektet 16-25 Ett treårigt stadsdelsöverskridande projekt i Göteborgs stad i samverkan med DART Startade 1/4-2013 Finansierat av Göteborgs stads särskilt avsatta medel för insatser riktade

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010

Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Uppföljning av mentorskap vid universitet och högskola 2010 Joakim Grausne 2011-03-03 ALL 2011/11 Innehållsförteckning Inledning... 2 Genomförande... 2 Frågor och urval... 2 Insamling... 3 Resultat...

Läs mer

FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA.

FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA. FRITID, KULTUR OCH REKREATION FÖR ALLA. FUNKTIONSHINDRADES FRITID EN YRKESROLL I HABILITERINGEN 2 TILLGÄNGLIG FRITID EN SOCIAL OCH EKONOMISK VINST Aktuell forskning visar att insatser som påverkar livsstilen

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se

Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas stab 2012-11-09 Dnr: 2012/135-NF-721 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Marie-Louise Bladh, Enheten för myndighetsutövning

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT

Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Revisionsrapport Granskning av styrsystemet MORA PLUS IT Mora kommun November 2009 Författare Robert Heed Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga... 3 1.2 Metod...

Läs mer

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014

BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014 BILAGA 1 Habiliteringen Verksamhetsplan 2014 Bakgrund/Historia Habiliteringsverksamheten är sprungen ur två rötter, dels omsorger om utvecklingsstörda och dels habilitering av barn med rörelsehinder. Insatserna

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Har barn alltid rätt?

Har barn alltid rätt? Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Kvalitet i habilitering för barn och ungdomar

Kvalitet i habilitering för barn och ungdomar Föreningen Sveriges Habiliteringschefer Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Svensk barn- och ungdomshabiliteringsdag 20 oktober 2000 Skärholmens gymnasium Stockholm

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Verksamhetsplan 2015 Habilitering & Hälsa Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2015-01-01 Diarienummer SLSO 2014-280 Verksamhetsbeskrivning Habilitering & Hälsa Uppdrag & verksamhetsidé Habilitering &

Läs mer

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014

Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Barns och ungdomars kommentarer om informationen på 1177.se Vårdguiden Våren 2014 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta:

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Uppstartkonferens 26 februari 2014

Uppstartkonferens 26 februari 2014 Uppstartkonferens 26 februari 2014 Presentation av nationell utvecklingssatsning samt en länsgemensam strategi och utvecklingsplan Tillsammans i länet ska vi förstärka brukarnas delaktighet och inflytande

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen.

Innehåller: Aug-13. OBS! Gäller för Nya Unikum med nya omdömes/bedömningssättet dvs utan omdömessida i samtalsmallen. Lathund Mentor-grundskola Innehåller: Mentorns roll Starta och låsa utvecklingsplan/samtalsmallar Hantera Överenskommelser Processen runt utvecklingssamtal Steg för steg beskrivning av hur du gör OBS!

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat

1 Rekommendationer. Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander. Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 1 Rekommendationer Gunilla Bromark Tina Granat Nils Haglund Eva Sjöholm-Lif Eric Zander Reviderad 2012 av Gunilla Bromark och Tina Granat 7 Inledning Det råder konsensus om att insatser bör erbjudas barn

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg

Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg * Sundsvalls kommun Maria Holknekt, Verksamhetsutvecklare, Stöd och Omsorg *Utbildning Kognitiva funktionsnedsättningar och Tydliggörande pedagogik *Skattning av självständighet *Genomförandeplan *Brukarenkäter

Läs mer

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät Kartlägg mångfalden Vem är den typiske volontären hos er? Finns det en överrepresentation av personer i en viss ålder, utbildningsbakgrund eller sysselsättning? Varför tror ni att dessa personer har valt

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Vässa och förbered lönedialogen

Vässa och förbered lönedialogen Vässa och förbered lönedialogen Ett verktyg för att dokumentera och följa upp Att vässa dialogen Med det här arbetsmaterialet vill vi ge, både lönesättande chef och den som blir lönesatt, ett verktyg för

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

HABILITERINGSPLAN ett verktyg för patient och personal. Catharina Norell socionom, Katarina Berntsson leg sjukgymnast

HABILITERINGSPLAN ett verktyg för patient och personal. Catharina Norell socionom, Katarina Berntsson leg sjukgymnast HABILITERINGSPLAN ett verktyg för patient och personal Ett samarbete mellan Landstingets habilitering och Fou enheten i Närsjukvården Catharina Norell socionom, Katarina Berntsson leg sjukgymnast Förord

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN

MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN Exempel på systematisk uppföljning EXEMPEL 3: MÅL FÖR KLIENTER OCH VERKSAMHETEN I detta exempel beskrivs hur en verksamhet satte upp mål och konstruerade mått för att mäta förändringen hos sina klienter

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm

Vernissage. 17 december 2012 kl. 13.00 16.00. Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Vernissage 17 december 2012 kl. 13.00 16.00 Sensus Möte Plan 9, Klara Södra Kyrkogata 1, Stockholm Det pågår en strukturförändring inom svensk vård och social omsorg. För att svara upp mot de ökade krav

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten

Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Lärarnätverket Kontaktnät i Teknik, Norrbotten Sammanställning av enkätundersökning KIT 2011 Totalt 174 lärare har svarat på enkätundersökningen fördelat på

Läs mer

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer 2008-04-03 Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige.

Föreningen Sveriges Habiliteringschefer 2008-04-03 Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Föreningen Sveriges Habiliteringschefer 2008-04-03 Rikstäckande nätverk för barn- och ungdomshabiliteringen i Sverige. Grundad 1994 Information och vägledning för sammanställning av resultat från MPOC

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg

Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal Effekter av införandet av verksamhetsledare inom omsorg om funktionshindrade i Vänersborg FoU Fyrbodal 2013: 6 Lena Sjöström Marie Sjöström Vänersborgs kommun Innehåll 1. Sammanfattning 3

Läs mer

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013

Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården

Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården Guldsmedsgårdens servicebostads Verksamhetsplan 2012 Guldsmedsgården är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Servicebostaden

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer