Guld i skopan. Restmalm för miljarder återvanns Sid Flexibelt LKAB tömde lagren FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB NR 10 # DECEMBER 2012

Transkript

1 FÖR OSS SO JOBBAR I LKAB NR 10 # DECEBER Nobelpristagare till almfälten 04 Brännare spar energi i LKAB Jakten på sprickan 18 Julen i LKAB Guld i skopan Restmalm för miljarder återvanns Sid Bild: Alm&E/Elisabeth Fredriksson Flexibelt LKAB tömde lagren Lars-Eric Aaro, sid 2

2 2012 börjar gå mot sitt slut och det är dags att göra en summering för LKAB. Sedan Lehman Brothers-konkursen 2008 och den efterföljande världsrecessionen har de tre senaste åren liknat varandra väldigt mycket, tycker jag. Vår förmåga till flexibilitet har verkligen prövats i praktiken i år V ad som händer i Kina dominerar LKAB:s vardag på marknaden på ett helt annat sätt än innan Lehmanhändelserna. Det gäller inte bara våra kunders stålförsäljning och därmed efterfrågan på järnmalm, utan också hur Kina internt investerar och därmed efterfrågar stål. Allt detta sammantaget gör att LKAB:s vardag blir mera ryckig. Järnmalmspriser går upp och ned, efterfrågan varierar mer under året. Globalisering av vår marknad gör att alla för oss viktiga parametrar blir mer volatila det blir snabbare upp- och nedgångar. Detta måste vi förhålla oss till genom en mycket tydlig strategi för flexibilitet. När en kund inte hämtar pellets skall vår marknadsavdelning redan ha identifierat en ny kund som kan ta den planerade båtlasten. Det gäller att fortsätta som idag att leverera rätt kvalité i rätt tid. Då kommer kunderna tillbaka och hämtar mer. Jag är mycket glad att vi har under 2012 lyckats med vår strategi. Vi kommer att gå ur 2012 med låga lagernivåer. All produktion är såld, och inget pelletsverk har behövt stå stilla. Början av 2013 ser också bra ut volymmässigt. Prismässigt ser det mycket sämre ut. Vi gick in i 2012 med rekordåret 2011 i ryggen. Järnmalmspriserna var mycket höga. I april började det ta emot i Kina, och köparna av järnmalm blev färre. Vi tvingades sänka priset under kvartal två och tre med nästan 20 procent. Trots det tyckte alla att vi hade för högt pris. Från juli till slutet av augusti föll spotpriset kraftigt. Inför kvartal fyra föll därför vårt pris till kunderna med ytterligare 20 procent. Vi går in i 2013 med all produktion såld men med ett helt annat pris jämfört med Här har vi en hemläxa att göra under 2013; att uppnå en lägre kostnadsnivå som gör att vi till viss del kan kompensera prisfallet. LARS-ERIC AARO, VD LKAB LKAB 370 är en strategisk aktivitet för att fortsätta investera i ett större och starkare företag. 300 arbetsgrupper är igång med verksamhetsplaner för att nå kostnadsmål via en säker- och resurseffektiv produktion, - det känns mycket inspirerande. Det finns många positiva händelser under året och det går inte att komma ifrån att vårt samarbete med kommunerna i almfälten ligger högt på denna lista. Att få vara värd för våra personalfester och hälsa fem tusen gäster med anställda och respektive till middag och underhållning, det blev minnen som sitter i länge för många av oss. För mig personligen har det varit oerhört kul att träffa Er alla i mina strategimöten med Er medarbetare. Oktober och november går mot årets bästa leveransmånader. Innan årets slut är alla lager tömda och i november slog vi rekord i leveranser i Narvik. Beundransvärt! Samtidigt har vi fortsatt att producera en hög och jämn kvalitet i gruvor och förädlingsverk. Vi har visat styrka på LKAB-vis: Engagerad, Nytänkande, Ansvar. ånga stronga insatser och goda prestationer har gjorts under det gångna året, och jag anser att vi i LKAB går stärkta in i nästa år, trots den stora osäkerhet som präglar vår tid. Jag tror vi får inse att vi lever i en mer snabbt föränderlig värld, och vi får hålla örat mot backen för att förstå vår framtid. Tack för ett mycket bra jobb 2012 för vårt kära LKAB, och jag önskar Er alla och era kära en riktigt God jul och ett Gott nytt år! Bästa hälsningar Lars-Eric Tack för ett mycket bra jobb 2012 för vårt kära LKAB, och jag önskar Er alla och era kära en riktigt God jul och ett Gott nytt år! SVARAR CITATET Innan årets slut är alla lager tömda och i november slog vi rekord i leveranser i Narvik. Beundransvärt! LARS-ERIC AARO, vd LKAB Johan Vedholm, byggledare, Kiruna: En Ipad. Grete Solvang Stoltz tar emot diplomet till LKAB som ett av Sveriges bästa företag inom jämställdhet av Gunvor Fält, Luleå, regionombudman i fackförbundet Unionen. Foto: auritz agnusson Diplom för jämställdhet ALBERGET. LKAB har fått diplom som ett av Sveriges främsta företag inom jämställdhet. Diplomet delades ut av fackförbundet Unionen och togs emot av Grete Solvang Stoltz, personaldirektör på LKAB. Diplomet delas ut till företag som nominerats till Guldnappen, ett pris till årets mest jämställda företag i Sverige. Det är vår egen personal som nominerat LKAB. Det känns roligt att de anställda uppskattar att LKAB är ett företag som arbetar för jämställdhet med ökande andel kvinnor, med bra arbetsklimat och goda villkor för föräldrar, säger Grete Solvang Stoltz. Ytterligare en poäng är att vi somras fick ett diplom för mångfald, nu för jämställdhet. Det märks att vi lyckats förändra attityden till LKAB. Fler kvinnor söker sig hit och LKAB är en attraktiv arbetsgivare för många kvinnor och män inom ett stort antal olika yrken, säger Grete Solvang Stoltz. mauritz agnusson Vilken är din önskejulklapp? Tjabba Nordanfjäll, projektledare, Kiruna: En Polaris RK Assault. Krister Pounu, byggledare, Kiruna: En hel ledig jul med de jag tycker om. tummen upp för LKAB:s medarbetare som fått diplom för jämställdhet och mångfald, medalj för snille och flit och utmärkelser för förhandlingskunskap samt ledarskap inom IT. Per-Erik Lindvall fick medalj från SGU STOCKHOL. Per-Erik Lindvall, teknisk direktör i LKAB, fick på torsdagen ta emot SGU:s 250 år gamla gruvmedalj. edaljen delas ut som Swensk Bergsmans Hedersmärke För Snille Och Flit. Per-Erik Lindvall blev den 80:e bergsmannen som fått medaljen sedan edaljen delades ut av SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, vid branschorganisationen Swemins årsmöte i Stockholm på torsdagen. otiveringen löd: Per-Erik Lindvall tilldelas hedersmärket för att han under lång tid varit en drivande kraft i det framgångsrika samarbetet mellan näringen och akademin. Hans gärning präglas av engagemang, nyfikenhet och nytänkande. Det stämmer väl in på LKAB:s framgångsrika utvecklingsarbete, inte minst under Per-Erik Lindvalls ledning, sade juryns ordförande vid ceremonin, Jan agnusson, tillika generaldirektör på SGU. Det är andra gången på 200 år som medaljen delas ut till en person med anknytning till Gällivare kommun. År 1803 kom smålänningen Sven Söderberg till Gällivare. Han ansvarade för produktionen vid gruvan i almberget. Han hade på sitt ansvar att producera skeppspund järnmalm för leverans till Avafors Järnbruk. År 1812 tilldelades han denna medalj för snille och flit. Per-Erik Lindvall är född och uppvuxen på bolagsområdet i almberget. Genom åren har sammanlagt 79 bergsmän fått ta emot Svensk Bergsmans Hedersmärke för Snille och Flit. Den 80:e i raden blev alltså en bergsman från almberget, Per-Erik Lindvall. Per-Erik Lindvall. mauritz agnusson 02 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

3 LKAB 370 aritha ossberg: Skimrande juleljus Roger Bergman, Per-ikael Grape-Nutti och Peter Oja sätter fingret på energin. Effektivare brännprocess spar flera miljoner liter olja ALBERGET. Att styra brännprocesserna i LKAB:s pelletsverk är avgörande för energianvändningen. I almberget har operatörer tillsammans med Per-ikael Grape-Nutti, programkoordinator, och processingenjörer, fokuserat på att optimera brännprocessen i pelletsugnarna. Projektet har redan sparat drygt fyra miljoner liter olja per år och är en viktig del i sparprogrammet LKAB 370. Det betyder att vi sparat in 22 miljoner kronor per år eller drygt tre kronor per ton i kostnad för pelletsproduktionen här i almberget. Sett till hela LKAB:s produktion motsvarar det 85 öre per ton, en viktig del av de kostnader vi skall bidra till att minska, säger Roger Bergman, processoperatör på K3. Vårt mål är att spara ytterligare olja motsvarande 32 miljoner kr årligen, säger kollegan, Peter Oja, processoperatör vid Bandugnsverket. Pelletsverken i almberget är två av världens energisnålaste. Utvecklingen har pågått sedan Bandugnsverket byggdes En normal siffra på den tiden var omkring 20 liter olja per ton pellets. Idag är oljeförbrukningen nere på Liter/ton 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4, Foto: auritz agnusson Total oljeförbrukning (månadsmedelvärde) K3 BUV ål Ekonomi och miljö går hand i hand Roger Bergman: Kommunikation är avgörande. 5,7 liter per ton, en minskning från 6,3 liter per ton jämfört med Inget annat verk i världen har så låg energianvändning för att tillverka pellets. en det hjälper inte: Vi skall bli ännu bättre. Vårt nya mål är att nå 5 liter per ton pellets till år Då uppfyller vi vår del av målet för LKAB 370, säger Per-ikael Grape-Nutti. Arbetsmetoden för att lyckas med effektivare energianvändning är att fokusera på brännarprocessen i pelletsugnarna. Vi har en serie brännare inkopplade med flammor på båda sidor om pelletsbädden. När vi inte kör för fullt behövs inte alla brännare. Då eldar vi för kråkorna. Vi styr sedan två år hur många brännare som är igång med hänsyn till produktionstakten i pelletsverken, säger Per-ikael. Kommunikationen är avgörande. Vi behöver veta hur mycket rågods vi har tillgång till och vilken kvalitetsnivå vi håller för ögonblicket. Då kan vi optimera brännprocessen, säger Roger Bergman. Det är viktigt att spara energi. Dels minskar våra kostnader, dels minskar miljöpåverkan. Ekonomi och miljö går hand i hand, säger Per-ikael Grape-Nutti. Resultatet av projektet beror på den ständiga dialog och uppföljning som vi gör. När vi är fokuserade är alla engagerade i att driva en optimal process i dagligen och stundligen, säger Peter Oja. Per-ikael och processoperatörerna blickar nu framåt: ed en jämn produktionstakt kan vi spara mer. Vi har nog gasat och bromsat för mycket. Allra bäst resultat får vi vid full produktion. Så länge rågodset är begränsat är en planerad, jämn takt bäst för energihushållningen, säger Per-ikael. mauritz agnusson E fter årets kortaste dag den 21 december, vintersolståndet, går vi långsamt mot ljusare tider. Vi kan börja summera det gångna året. Det nya året lovar oss en nystart. en innan dess firar vi jul. Nu är det jul igen Varje jul tänker jag på när jag i slutet av 1990-talet höll på att bli offer för en av alla de husbränder som inträffar just i juletid när vi tänder ljusen och eldar i braskaminerna. För min del blev det omtapetsering och takmålning i flera rum, ny taklampa, nytt köksbord och en riktigt stor städning av hela huset för att få bort allt sot som kröp in i vartenda skrymsle. Anders Perssons stuga står i ljusan låga Julsången som vi glatt sjunger utan att riktigt förstå dramatiken som den handlar om. Det är så lätt hänt att glömma ett brinnande ljus. Runt ljuset kanske det finns dekorativa lättantändliga ljusmanschetter som snabbt startar en brasa på köksbordet när ljuset brunnit ner. Jag har kastat bort alla ljusdekorationer som inte är av sten, metall eller glas. I samma soppåse hamnade träljusstakarna. En julhelg ska andas frid och lugn och myspys. en de ensamma känner sig mer ensamma och för andra kan julhelgen sluta i bråk och kaos. Barnen får så många julklappar att de inte orkar hålla reda på vad de egentligen fått. Tiden innan jul brukar kantas av jäkt både hemma och på jobbet. Jag kanske skulle strunta i allt men har så klart lätt att gripas av brådskan inför helgerna. Stilla natt, heliga natt Glimrande, skimrande juletid vad skulle vi göra utan dina ljus, lyktor, röda luvor, luciasånger, skrockande tomtar, girlanger och plastgranar med glitter och kulörta kulor. Vad skulle vi ta oss till utan Bjällerklang Nu tändas tusen juleljus och alla andra traditionella julvisor. En del tycker julen är anskrämligt ful jag tycker om när det gnistrar och blänker. Redan i januari återvänder solen och ljuset - då kan vi plocka undan det som glimmat och lyst. En julhelg ska andas frid och lugn och myspys 04 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

4 Anne-Laure Simonutti berättade om ertainen i showroom. Kunskap som tänder forskare ALBERGET. Bra information kan skapa engagemang och mervärde. Det sade Viktoria Töyrä och Katarina agnusson vid en Informationsdag om den nya malmen från ertainen som ingår i utvecklingsprojektet LKAB 37. ertainen är en fyndighet som ger LKAB flera olika möjligheter. Framförallt kan den tillföra LKAB en stor volym, sade Kent Tano, forskningschef, när han inledde informationsdagen i LKAB:s forskningscenter i almberget. 80 deltagare fanns på plats från främst kvalitetsavdelningarna TQN och TQS. I det dagliga arbetet ser vi bara beställningar på provtagningar och försök. Vi ville informera om helheten för att skapa större insikt och förståelse kring ertainenmalmen, säger Katarina agnusson, kvalitetsingenjör på TQS i almberget. Engagemanget är viktigt för resultatet och den framtida utvecklingen. Nu börjar vi kunna se vilka möjligheter den nya malmen kan ge och vilken betydelse den kan få för LKAB, säger Viktoria Töyrä, forskningsingenjör på TF i Kiruna. Katarina agnusson och Viktoria Töyrä. almen från ertainen är väl undersökt ton provmalm har brutits. Efter analyser har anrikningsförsök gjorts vid forskningsstationen i almberget. 200 ton koncentrat har skickats till GTK i Finland (motsvarar SGU) för pilotförsök med flotation av silikater. Av floterat koncentrat ska kulrullnings- och pelletiseringstester göras med bränning i brännugnen i Agglolab. Det är en lång processkedja och engagemanget är avgörande för vårt arbete med ertainen, säger Viktoria Töyrä och Katarina agnusson. mauritz agnusson Engagemanget är viktigt för resultatet och den framtida utvecklingen 2012 lovar bli ett toppår för LKAB LULEÅ. För LKAB blir det gångna året ett av de bästa. Vi har klarat oss bra i LKAB trots kriser och hot kan bli ett av LKAB:s bästa leveransår. Vi har levererat allt vi kunnat tillverka och har tömt våra lager, säger arkus Petäjäniemi, direktör för marknad och logistik har det inte varit svårt att rita svarta krisbilder: Finanskris och svag efterfrågan i Europa inskad efterfrågan från europeisk stålindustri Lågt kapacitetsutnyttjande i Europa Konkurrens från Brasilien, Ryssland och Ukraina inskade leveranser på Östersjö-marknaden Avmattning i Kina och prispress Krisbilderna borde ha lett till hårt tryck på LKAB. Det har det gjort också, självklart. Järnmalmspriserna är lägre än för ett år sedan. en LKAB har kunnat parera hoten. Vi har sålt mer än årsproduktionen, säger arkus Petäjäniemi. Inte mindre än 1,8 miljoner ton pellets föll bort från Östersjömarknaden. Vi satte direkt igång med arbetet att hitta kunder för det lediga tonnaget. Bibehållna leveranser är högsta prioriotet. Vi visste att flera ståltillverkare ville ha mer av LKAB:s pellets, och det lediga tonnaget kunde placeras i främst Tyskland, Nederländerna och England. Samtidigt har efterfrågan i Kina ökat igen. Dit har vi levererat mer under hösten. Från ellanöstern finns en ständigt arkus Petäjäniemi. stark efterfrågan på DR-pellets. Dit har vi också levererat mer. Summan blir att vi fortfarande kunnat sälja och leverera allt vi kunnat få fram, trots svårigheterna, säger arkus Petäjäniemi. Förklaringen till LKAB:s fortsatta framgångar ligger i kvalitet, leveranssäkerhet och långsiktiga relationer. LKAB är en kvalitetsledande pelletsleverantör. Vi har nära och långsiktiga kundrelationer med gemensamma utvecklingsprojekt och vi uppfattas som en pålitlig leverantör. Visst har vi fått jobba mer, men LKAB:s hela paket är attraktivt, säger arkus var tufft, särskilt andra och tredje kvartalen. inskad efterfrågan följdes av tonn Foto: TOAS BERGAN ett produktionsavbrott i KK4 i Kiruna och en tågledarstrejk. Särskilt nöjd är jag med att vi lyckades tömma våra utomhuslager. Över en halv miljon ton kördes ikapp på en järnväg med kapacitetsbegränsningar, säger arkus. Det ser fortsatt ljust ut inför nästa år: 2013 ser ut att börja lika bra för LKAB som det här året slutar, med mycket höga leveranser under de sista månaderna. Vi har sålt all produktion under det första kvartalet, och skulle ha kunnat sälja mer ifall vi kunnat producera mer. Personalen har gjort ett fantastiskt bra arbete och inför 2013 hoppas vi få stöd av en bättre efterfrågan, säger arkus Petäjäniemi. mauritz agnusson malm ble skipet i 17 båter over Narvik i November. Dette gir tonn i gjennomsnitt pr båt. Alle involverte har gjordt en kjempejobb. Forrige rekord var i november 2010 og da ble det skipet tonn. 06 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

5 Nya IORE-lok in på banan Kiruna. De gamla loken har gått ur tiden och LKAB fortsätter att investera i nya moderna IORE-lok. Nu är det första loket i den tredje leveransen på plats. I början av 2014 kommer fyra nya lok att rulla i trafik. Den 20 november rullade ett 70 meter långt godståg in på LKAB almtrafiks lok- och vagnverkstad i Kiruna. Tåget kom lastat med en loksektion, boggier och övrigt material för montering av ett nytt IORE-lok, direktimporterat från Kassel i Tyskland. Sektionen, 127:an, är den första (varje komplett lok består av två sektioner) av totalt fyra beställda IORE-lok. Vi har sedan tidigare 26 sektioner (S101 S126). Nu har vi fått klartecken att investera i fyra nya lok, åtta sektioner sammanlagt, säger Jan Olovsson, projektledare logistik. Inne i lok- och vagnverkstaden arbetar Ivo Heinimann, platschef på Bombardier, med montering och drifttagning av den nya sektionen. Innan LKAB övertar loket i sin helhet är det Bombardier som ansvarar för slutmontage och drifttagning på plats. De har ett gott samarbete med LKAB almtrafik. Tillsammans med sektion 128 som anlände till Kiruna den 16 december har vi nu ett komplett lok. Vi ligger bra till och före i tidplan, säger Jan Olovsson. När drifttagning och provdrift är klara sker övertagandet till LKAB som är planerat till maj Därefter ansvarar LKAB almtrafik för drift och underhåll. De nya IORE-loken har lägre driftskostnader per ton/kilometer och är enklare att underhålla än de gamla Dm3-loken. Loken har ett modultänk från stort till smått vilket gör Den första sektionen av fyra nya IORE-lok. Från vänster i bild: Ivo Heinimann, platschef på Bombardier, Jan Olovsson, projektledare och Bernt Lindkvist, produktionschef lokverkstaden. Foto: JOHANNA FOGAN det enkelt att reparera och underhålla. Vi lyfter helt enkelt ut den modul som ska servas. Däremot innehåller loken sju olika datorsystem vilket kräver högre kompetens för reparatörerna, säger Bernt Lindkvist, produktionschef för lokverkstaden på LKAB almtrafik. Hela leveransen fullföljs i mars Då kommer LKAB almtrafik att ha tillgång till 17 IORE-lok. JOHANNA FOGAN Fotnot: Den första sektionen i nya serien är döpt till Bjørnfjell efter tågstationens namn. Häftigt att få möta en nobelpristagare och det för andra gången, säger eleverna Linette Nilsson, Rasmus Näsvall och Sofia öckelind vid Välkommaskolan och skidgymnasiet. Foto: FREDRIC AL Pristagare knyts till almfälten almberget. Nobelpristagaren i kemi 2011, Dan Schechtman och professor Zipora Schechtman knyts till LKAB Akademi och almfälten i ett fast avtal. De kommer att bistå med föreläsningar, vetenskapliga synpunkter och inspiration till både Lapplands Gymnasium, Luleå Tekniska Universitet och Narviks Universitet. Det kungjordes den magiska kvällen den inför elever, lärare och allmänhet samt LKAB-anställda i Gällivare-almberget. Det här stärker utbildningen vid Lapplands Gymnasium och sporrar både elever och lärare, sade Ingela Blomstam, en av rektorerna vid kvällens föreläsningar av nobelprisparet. Det blir ett viktigt bollplank och en inspirationskälla för våra anställda och forskare, sade Per-Erik Lindvall, teknisk direktör vid LKAB, som gick i samma skolor som kvällens elever under sin uppväxt i almberget. Dan Schechtman föreläste om tekniskt entreprenörskap som ett sätt att skapa fred och välstånd. Professor Zipora Shechtman föreläste om sin forskning kring aggressivt beteende hos skolbarn. En fjärdedel av barnen visar ett aggressivt beteende. Våldsamt beteende kännetecknas av ilska, låg empati, låg självkänsla och en vilja att skada. Straff är improduktivt. Aggressiva barn är svaga och behöver hjälp. Det finns behandling som hjälper dem, sade hon. Paret Schechtman inledde sin resa med en föreläsning vid Luleå Tekniska Universitet på tisdagskvällen. Ämnet var Framgångsrika Studenter. På onsdagen besökte de LKAB:s nya forskningscenter och laboratorier i almberget. Under torsdagen besökte de Narviks Universitet. Att almfältens elever får möta världens främsta forskare är ett led i att utveckla och befästa hög kunskapsnivå vid våra gruvorter. Det stärker gruvorterna som kunskapscentrum, säger Grete-Solvang Stoltz, ordförande i stiftelsen LKAB Akademi. Hon är också personaldirektör på LKAB. Lapplands Gymnasium består av elever från Gällivare, almberget, Kiruna, Jokkmokk och Pajala. mauritz AGNUSSON Entreprenörskap måste in i utbildningen Dan Schechtman lär sig rulla pellets vid LKAB:s nya forskningscenter. NYTÄNKANDE 08 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

6 Årets julklapp - miljoner ton restmalm återvanns KIRUNA. Tala om julklapp inte mindre än 2,6 miljoner ton restmalm har återvunnits från gamla brytningsortar i Kirunagruvan. Värdet är i miljardklassen och kostnaderna låga. Rena återvinsten, en fin julklapp till LKAB, säger Jim-Ove Haapalainen, projektchef för restmalm. Inte nog med det. Återvinning av restmalmer pågår på flera håll i LKAB både ovan och under jord. Tillsammans har nära Vanessa Abirached framför bogserbåtarna i Narvik, ett föredöme i fråga om Ordning&Reda, som ingår i ENA-arbetet i Narvik. Foto: FREDRIC AL Norsk ordning skapar trivsel NARVIK. Ordningoch reda-arbetet i Narvik får betyget ycket Väl Godkänt. edarbetarna har gjort det här möjligt. De har varit helt fantastiska, säger Vanessa Abirached, ordning och reda-koordinator i Narvik. Det är skönt att ha utrymme för att koncentrera sig på vad man ska göra. Det blir lätt kaotiskt med kaffekoppar, mikrovågsugnar och papper tillsammans, säger Thomas Andreassen på Elverkstaden. Det handlar om stora, men även små och betydande förändringar ute i verksamheten. Rutiner, struktur och kommunikation är ledorden. änniskorna har varit helt fantastiska. Utan deras engagemang hade det aldrig varit möjligt, säger Vanessa. I lagerlokalen möter jag en glad men vemodig Grethe Johansen. Hon kramar om Vanessa, som gör sin sista dag på LKAB, och försäkrar henne om att fortsätta med ordning och reda-arbetet. Vanessa har lyssnat på oss, hela tiden följt upp arbetet och varit här med oss, berättar Grethe. Tillsammans med de anställda har tydliga arbetsuppgifter, rutiner och kommunikationssystem avdelningsanpassats och upprättats. Det har varit viktigt att prata med de anställda, lyssna på deras behov och förstå deras verksamhet, säger Vanessa. Ordning & Reda handlar inte enbart om struktur utan också om trivsel. Genom ett ökat personligt ansvar för arbetsplatsens miljö ökar trivseln- något som är märkbart i Narvik. Från avdelningarna kommer positiva indikationer på att arbetet varit väldigt uppskattat och framgångsrikt. Alla har blivit mer engagerade och alla ser nog fördelarna med systemet, säger Grethe Johansen. Vanessa som lämnar LKAB efter drygt ett år gör det med blandade känslor. Jag har arbetat på många olika platser men jag har aldrig trivts så bra som jag har gjort här i Narvik. Jag kommer verkligen att sakna det här, säger Vanessa. J josefin Ejemalm Bente Grande och Ann Kristin Torgersen. Rune, student, sköter om maskinerna. ENGAGERAD Årets julklapp 2,6 miljoner ton restmalm från Kirunagruvan. Foto: G. Rúnar Gudmundsson 10 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

7 En skopa magnetit guld värd. Lastaren tar åtta kubikmeter eller 21 ton järnmalm i taget. Simon Taaveniku, raslastare som kan knepen för effektiv utlastning. sex miljoner ton råmalm återvunnits i år. Järnhalten är hög från 40 till 57 procent och går som råmalm, sovringsgods eller anrikningsgods till förädlingen. I förädlingsledet är värdet i storleksordningen fyra miljarder kronor. Återvinningen i Kirunagruvan är stor och motsvarar tio procent av årsproduktionen Återvinning av restmalm är både ekonomi och ekologi. Dels tar vi tillvara det som redan sprängts loss, dels förlänger vi gruvans livslängd, säger Jim Ove Haapalainen. I Kirunagruvan är malmåtervinningen koncentrerad till ett block i mitten av malmkroppen, på tre nivåer från 849 meter till 820 meter. På varje nivå finns ett tiotal gamla produktionsortar där man lastat ut stora mängder restmalm. Där rinner en svart ström av naturkrossad, fin magnetit fram. Bara att hämta när man vet knepen hur man skall lasta, säger Simon Taaveniku, raslastare. Fenomenet restmalm beror på att all malm inte kunnat lastas ut på gamla ovanliggande nivåer. Den har stängts inne av gråberg efter salvor i ortar där man inte kunnat nå planerat utbyte. en malmen finns kvar, och på djupare nivåer kommer den fram igen. Genom att magnetit är tyngre än gråberg sjunker malmen sakta genom rasmassorna, krossas och självanrikas på vägen. Det är ett naturfenomen vi nu drar nytta av. Bertil Tapani, numera pensionerad, var den som kom rest- malmen på spåren här i Kiruna, säger Jim-Ove Haapalainen. Gamla utbrutna ortar brukar muras igen med en vägg. en här har man rivit betongväggar för att frilägga restmalmen. Orsaken till den här goda fångsten är troligen att tidigare storskalig pallbrytning högre upp misslyckades på 1990-talet. etoden fungerade inte. Nu har malmen självkrossats och förflyttas nedåt i raset till orter där vi nu kan fånga den, säger Jim-Ove. Vi utför all utlastning av restmalm med ordinarie personal och maskiner. Kostnaderna för återvinningen är låga. en produktionsvärdet är högt, säger ikael Winsa, produktionstekniker. Återvinningen har också en utjämnande effekt. Genom att Värdet är högt och kostnaderna låga för restmalm, säger ikael Winsa, tekniker. återvinna restmalmen jämnar vi ut rasnivån i gruvan. Det ökar stabiliteten, säger Jan Carlsten, sektionschef för lastning i Kiruna. Ovan jord har 4,5 miljoner ton återvunnits av gammal varpmalm i sydvästra gruvområdet i Kiruna sedan I almberget har 2,5 miljoner Jim-Ove Haapalainen, projektledare: Ekonomi och miljö följs åt när vi återvinner restmalm. Bert Peltovuoma, Berg & Betong: Återvinning av restmalm ovan jord gav 2,4 miljoner ton. ton återvunnits från en mängd olika varpmalmer som vrakades på handlastningens tid för 100 år sedan. I år har den gamla varpmalmen från Frejabolaget i Koskullskulle, numera NCCtippen, återvunnits. Nästa år koncentrerar vi oss på Svappavaara, säger Bert Peltovuoma, LKAB Berg & Betong. mauritz agnusson Foto: auritz agnusson Fakta om återvunnen restmalm: Kiruna under jord: 2,6 miljoner ton 2012 Kiruna ovan jord: 1,5 miljoner ton 2012, 4,5 miljoner ton sedan 2009 almberget under jord: 0,8 miljoner ton 2012, 2,1 miljoner ton 2011 almberget ovan jord: 0,2 miljon ton 2012, totalt 2,5 miljoner ton sedan 2008 Svappavaara: 0,7 miljoner ton 2012, total 1 miljon ton sedan 2011 ertainen: 0,1 miljoner ton LKAB Totalt 2012: 5,9 miljoner ton 12 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

8 Jakten på den yttersta sprickan DET HÄNGER PÅ SPRICKORNA FÖR BRITT-ARI KIRUNA. Under barmarksperioden är ögonen Britt-aris viktigaste arbetsredskap. All data hon samlar in med ögon och mätplintar ligger till grund för LKAB:s deformationsprognos. Vad gör du på ditt jobb? 1 Jag är bergmekaniker och ansvarar för bland annat analys och rapportering av markdeformationerna på hängväggen. Jag planerar var mätplintar ska ställas upp och ansvarar för att mätresultaten analyseras och rapporteras både internt och externt. Under barmarksperioden utför jag sprickinventering. Då letar jag efter de senaste sprickorna på industriområdet. Jag informerar även internt om hur det ser ut på deformationsområdet. Vad är det bästa med ditt jobb? 2 Det är spännande och utmanande och väldigt varierande. Dessutom är det vi gör viktigt för hela LKAB. Att vara bergmekaniker handlar i korthet om att förstå bergmassans beteende. Det kan handla om hur markytan beter sig på grund av den storskaliga gruvdriften eller om hur berget ska förstärkas för att vara stabilt. Bergmassan är komplex på grund av att den inte bara består av det intakta berget utan även inkluderar svagheter, som till exempel sprickor. Vad är det mest utmanande 3 med jobbet? Det börjar nu bli skarpt läge. Tidigare har de flesta upplevt läget för deformationslinjen som ett streck på en karta men nu börjar strecket att betyda något mer. Strecket kommer 14 VECKOBLADET # NR Engagemang skapar driv för att göra ett bra jobb snart att påverka folks vardag. Vi arbetar mycket tillsammans med samhällsomvandlingen, projektavdelningen och gruvan. en vi behöver komma in tidigare i olika projekt och berätta mer internt om vad vi gör. De analyser vi gör ligger ju till grund för hela samhällsomvandlingen. Vad skulle hända om 4 inte din yrkeskategori fanns inom LKAB? Bergmekanik är i dagsläget en nödvändig förutsättning för att bryta malm, både när det gäller bergsäkerhet och omgivningspåverkan. På FoU Bergmekanik arbetar vi inte bara med markdeformationer utan även med bergförstärkning under jord samt med seismik. Vad har du för mål med det 5 du gör just nu? Just nu håller jag på att analysera den senaste GPS-mätningen. iljödomstolen kräver att analysen ska vara klar en månad efter avslutad mätning. Vad betyder ENA för dig i ditt jobb? 6 Att ha ett engagemang skapar driv för att göra ett bra jobb. Det är viktigt att vara engagerad. Nytänkande är en naturlig del när man jobbar inom forskning och utveckling. Vårt ansvar är att leverera det kunderna vill ha och jobba med säkerhet och miljö både ovan och under jord. Ylva Sievertsson Namn: Britt- ari Stöckel Ålder: 51 Yrke: Bergmekaniker Anställd i LKAB sedan: 2005 Familj: an och tre vuxna barn Bor: Kiruna Fritid: Yoga, Friskis och Svettis, stickning Övriga meriter/ dold talang: Är i grunden utbildad biomedicinsk analytiker. Valde dock att sadla om efter 20 år och utbildade sig till bergmekaniker på LTU. Har varit uppe på Kebnekaise. ANSVAR Britt-ari vid en av trehundra mätplintar i Kiruna. Foto: FREDRIC AL VECKOBLADET # NR

9 SVARAR aria Rova, laborant, agglomereringslaboratoriet: Ja, vi har tillsammans kommit med förslag för att underlätta städning och hantering av bentonit. Har du fått någon snilleblixt i år? John Edlund, bergtransport 1250: Nej, men när jag kommer på något så brukar jag ta det med chefen direkt. Zsombor Feldötö, forskningsingenjör, pelletisering: På min praktik kom jag med ett förslag om att förbättra en del av rökgasreningen. Nya regler till förslagen Kiruna. Innovativa och nytänkande förslag med kvalitet. Det eftersöker förslagsverksamheten i sitt nya regelverk som träder i kraft efter årsskiftet. För att bli belönad krävs en lösning och ett färdigt koncept. Förslagsverksamhetens fokus låg på att få in många förslag. I takt med att förslagen ökade, blev det samtidigt allt svårare att hitta förslag med kvalitet. Dessutom ökade antalet förslag som var rena felanmälningar, något som inte hör hemma bland förslagen. Det är en av anledningarna till att regelverket nu görs om. Vi fick i uppdrag av förslagsnämnden att ta fram ändringar till regelverket för ett år sedan. Vi vill fortfarande ha in många förslag men det ska vara kvalitet på dem, säger ona Bäckström, förslagsansvarig i Kiruna. Nu presenteras de nya reglerna som träder i kraft den 1 januari Tre kategorier blir två. Påpekande om vardagsförbättringar genom att nyttja en känd lösning, försvinner helt. En annan nyhet är att förslagsställaren är den som ska ta kontakt med remissinstansen och gå igenom sitt förslag. Tidigare har det varit tvärtom. Remissinstanserna arbetar mest dagtid. Förslagsställarna går på olika skift. Då är det lättare att de tar kontakt med remissinstanserna, säger ona Bäckström. I det nya regelverket finns en ny reduceringstabell för PTK. Det innebär att man nu kommer att titta på fler parametrar än tidigare för att ta beslut om eventuell belöningsstorlek. Hittills i år har det kommit in förslag inom hela koncernen. Cirka 55 procent av förslagen får avslag. Vår förhoppning är att andelen Sakari Alanko och ona Bäckström, förslagsansvariga, eftersöker innovativa, nytänkande förslag i det nya regelverket för förslagsverksamheten. Foto: JOHANNA FOGAN belönade förslag som kommer in skall öka. Vårt mål är att procent ska bli belönade, säger Sakari Alanko, förslagsansvarig i Kiruna. Vad är ett bra förslag? Det måste finnas en lösning, ett färdigt koncept. Det får inte vara ett påpekande/problem som någon annan sedan ska lösa. Saknas lösningen blir det avslag direkt. Innovativa, nytänkande förslag är sådana vi vill premiera och belöna även i fortsättningen, säger Sakari Alanko. johanna FOGAN Nya regler för belöning: 1. Förslag med stort nyhetsvärde och förbättringseffekt. 2. Förslag som löser problem och ger en förbättring och/eller besparing med känd lösning. Baskrav: Förslaget skall alltid vara godkänt och genomfört innan belöning. Vi vill fortfarande ha in många förslag SVARAR Henrikki Rutanen, geolog, Kiruna: Jag åker till släkten i Finland. Hur skall du fira jul? Kent Nordvall, mekaniker, almberget: Hemma med familjen. attias Älvero, inköpare, Kiruna: Hemma tillsammans med familjen. Bernt Sundberg, automationstekniker, samtalar med Anders Nutti, systemingenjör, i råmalmprovtagarens nya ställverk. I bakgrunden Kjell-Åke Lövbrand, automationstekniker. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Sovringsverket framtidssäkras KIRUNA. Nytt ställverk och nytt styrsystem. Nu ska LKAB:s äldsta verk, sovringsverket i Kiruna, framtidssäkras. Det handlar om att öka drifttillgängligheten, säger Anders Nutti, systemingenjör. Ställverket som sedan 70-talet försett råmalmsprovtagaren i sovringsverket med ström har bytts ut. Under sju dagar genomfördes bytet. Det var riktigt nödvändigt. Det har varit svårt att få tag på reservdelar till ett så gammalt ställverk, berättar Kjell- Åke Lövbrand, automationstekniker. Det kommer dessutom att bli mer lättarbetat nu och säkrare arbetsmiljömässigt, säger Bernt Sundberg, automationstekniker. Även styrsystemet är utbytt och uppgraderat. Det är få som känner till sovringsverkets betydelse i förädlingsprocessen. Stannar långlinjerna stannar också övriga verk. Därför är det extra viktigt vårt styrsystem kan samköras och kommunicera med de övriga, förklarar Anders Nutti. Det nya ställverket för råmalmsprovtagaren och det nya styrsystemet är delprojekt i det stora projektet KS Kraft & Styrning där sovringsverket bygger nytt ställverk med namnet CA 17 samt byter ut driftsystemet på långlinjerna 1-4 (röda linjen). Syftet med projektet är att modernisera infrastrukturen för elkraft, process-el, styrning och allmän kraft vilket i sin tur görs för att göra verket mer driftsäkert. Felsökningarna har varit svåra och tagit lång tid. Leverantörerna har många gånger inte ens kunnat garantera reservdelar och inte heller haft kunskap om de gamla prylarna. ed den nya tekniken räknar vi med snabbare felsökningar och därmed högre tillgänglighet, säger Anders Nutti. Ulrika Westerberg Det är få som känner till sovringsverkets betydelse i förädlingsprocessen 16 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

10 Så firar vi jul på gruvorterna Gunnar Wikman, gillade skinkan på LKAB:s jullunch? Tom Fredrik Indresand och Stian Kristiansen, operatörer, poserar framför julgranen vid styrcentralen i Narvik. Största LKABgranen i Vitåfors? Största stjärnan i Svappavaara? Är det hit de visa går? Ylva Sievertsson, kommunikatör, julpyntar sparsmakat. Gällivare kulturskola bjöd på mysig Luciastämning. Gladaste tomtenissorna i Kåkstan, almberget? Första julen i nya forskningscenter och besöksentré, almberget. Kiruna kyrka firade 100 år med tal av LKAB:s vd Lars-Eric Aaro. Tomten delade ut julklappar till närmare 480 barn i samband med årets Barnjulfest på Petsamo. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Barnjulfesten en självklar tradition KIRUNA. Dans kring granen, julklappsutdelning och en pratstund med självaste tomten. Det är inte för intet som barnjulfesten på Petsamo i Kiruna blivit en självklar tradition bland LKAB-koncernens anställda och deras familjer. Den 20-åriga traditionen med barnjulfesten på Petsamo har kommit att bli ett populärt evenemang. Förra året slog barnjulfesten nytt rekord med närmare 480 deltagande barn och drygt 450 föräldrar. För att råda bot på trängseln utökade arrangörerna LKAB ånga barn fick en pratstund med tomten. Fritid i år arrangemanget från en till två dagar. Det är verkligen ett enormt intresse. Det känns jätteroligt att så många uppskattar det vi gör, säger arita Pärlgren på LKAB Fritid. Förberedelsen har varit stor. Totalt 80 kilo lösviktsgodis har sorterats, närmare 800 pepparkakor tillika lussebullar lagts upp på fat och cirka 480 julklappar har slagits in i julklappspapper. Visst är det en hel del att göra, men det är roligt. an ska inte ändra på ett vinnande koncept, Bengt Töyrä på LKAB Fritid. Ulrika Westerberg 18 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

11 SVARAR Ola Rosendal, forskningsingenjör, Kiruna: Jag har en stor, fin dunrock. Projektgruppen. Från vänster i bild: Emelie Karlsson, energiingenjör, Fia Lindroos, projektledare, Stefan Törnman, energiingenjör och Johan Granberg, energiingenjör. Foto: JOHANNA FOGAN Koll på energin med nytt system almfälten. Genom kontinuerlig mätning och uppföljning av energiförbrukningen skapas bättre förutsättningar att nå LKAB:s mål för effektivare energianvändning. Nu har bolaget investerat i en viktig hjälpreda, ett nytt energiuppföljningssystem, som ska göra det möjligt. Systemet samlar upp signaler från olika mätare och sammanställer energiförbrukningen för alla LKAB:s olika energislag, säger projektledare Fia Lindroos, på sektionen energiprojekt. Syftet är att göra energiförbrukningen synlig. En tydlig och enkel uppföljning ska bidra till minskad energiförbrukning. Som mätbara energislag och energibärare räknas kol, olja, el, diesel, värme, vatten, tryckluft och gasol. Projektet är en fortsättning på det pilotprojekt som genomfördes i Svappavaara 2010, i syfte att ta fram Hur håller du värmen i vinter? Janja Knezevic, geolog, Kiruna: Genom att sporta. och testa ett arbetssätt för energieffektivitet. inings mål för 2013 är att den specifika energiförbrukningen ska minska med fem procent jämfört med 2010 års förbrukning. Det viktiga är att uppföljningen blir enhetlig. Genom att mäta kontinuerligt kan vi se effekten av handlingar och vidta åtgärder om det går åt fel håll, säger Johan Granberg, energiingenjör. Systemet införs i tre verk till en början; pelletsverket K3 i almberget samt Svappavaaras kulsinterverk och anrikningsverk. Det är inings nya sektion för Energi-teknik, PET, som förvaltar systemet och de kommer att hålla i en utbildning för de anställda som ska använda systemet. Under januari är det dags för provdrift och därefter tas systemet i drift. Tanken är sedan att införa systemet inom hela LKAB. johanna FOGAN Anna-Karin Ylivainio, underhållsingenjör, Kiruna: Ullunderställ. Genom att mäta kontinuerligt kan vi se effekten av handlingar och vidta åtgärder NYTÄNKANDE Forskare undersöker ljus och hälsa hos Kirunabor KIRUNA. LKAB har beslutat delta i en stor undersökning om ljus och hälsa bland anställda i Kiruna LKABanställda berörs av undersökningen som genomförs i januari av Stressforskningsinstitutet vid Stockholms Universitet. Studien är viktig för kunskapen och att LKAB skall kunna skapa ännu bättre och mer anpassade arbetsplatser i framtiden. Därför är det viktigt att så många som möjligt deltar i studien, säger ats Lejerbäck, företagsläkare på LKAB. Ljus är viktigt för hälsan, särskilt vid arbete i skift och under jord. Undersökningen görs för att få veta mer om hur den kopplingen ser ut, säger Torbjörn Åkerstedt, professor på Stressforskningsinstitutet. Studien genomförs av Arne Lowden, sömnspecialist och Johanna Garefelt, doktorand. I studien ingår både en enkät via web eller papper och ett DNA-prov, som är en viktig del för att se hur olika gener för ljuskänslighet och dygnsrytm är fördelade bland Kirunabor. Det vi vill studera är kombinationen av årstidsvariationer och skiftarbete. I enkäten får man svara på olika frågor om sitt arbete, om man är kvälls- eller morgonmänniska och hur arbetet fungerar under olika årstider Foto: FREDRIC AL för både dagtidsarbete och skiftarbete, säger Johanna Garefelt. Kiruna har unika möjligheter, 20 mil ovan polcirkeln. Jag vet ingen annan plats i världen där vi kan studera hur människor påverkas av midnattssol, blekt midvinterljus, skiftarbete och dagtidsarbete på samma plats hos samma arbetsgivare, säger Johanna Garefelt. Hon påpekar att det självklart är frivilligt att delta i studien men är angelägen om att alla som kan verkligen är med. Ju fler som svarar desto bättre blir vår bild av förhållandet mellan årstidsvariationer och skiftarbete. Det kan ge underlag till åtgärder för bättre arbetsmiljö och levnadsvanor som resultat. Det är viktigt för alla parter, säger Johanna Garefelt. Hela undersökningen är anonym och LKAB kommer inte att kunna ta del av de individuella svaren. Ett provpaket för DNA skickas via post. an tar provet själv och skickar det i retur. Provet förstörs efter undersökningen. Det är bara vi två vid Stressforskningsinstitutet som kan se svaren, säger Johanna Garefelt. För att stimulera Kirunaanställda att delta i den anonyma studien delas trisslotter ut till dem som svarar. mauritz agnusson Johanna Garefelt. ats Lejerbäck. Ljus är viktigt för hälsan, särskilt vid arbete i skift och under jord 20 VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

12 SVARAR anuela Abrahamsson, HR-advisor, almberget: Jag sjunger mycket, men hellre än bra. Det är alltid mycket sång och musik hemma med mina barn. en jag kan inte sjunga. Ta dig ton och stäm strängarna ALBERGET. Alla kan ta sig ton hos musiksektionen på LKAB:s fritidsförening. Vi vill få hit folk som vill spela och sjunga tillsammans med andra, säger Tommy Airas i musiksektionen. Charlotte attsby och Tommy Airas har svårt att tänka sig en värld utan musik. De är överens om att det som inte kan sägas med ord kan uttryckas med musik. Rummen i H-huset i före detta Gunillaskolan i almberget är möblerade med musikinstrument, högtalare och förstärkare. Här kan den som aldrig spelat något instrument komma för att känna sig för eller utveckla sitt musicerande. Barn till anställda är välkomna tillsammans med sina föräldrar. LKAB:s fritidsförening har köpt in instrument och erbjuder dem som inte har egna musikinstrument att komma och spela. Vi bildade musiksektionen i våras för att vi har ett musikintresse och vill få andra att spela musik, säger Tommy Airas. Charlotte attsby anslöt sig för att få möjligheten att spela tillsammans med andra. Det vore kul att få ihop grupper i olika genrer, säger Charlotte attsby som spelar flera instrument och sjunger. I dagsläget är det ungefär 20 personer som använder instrumenten och lokalerna. Vi vill att fler kommer. Bildas det Sjunger du eller spelar du något instrument? Bo-Isak Apelqvist, energiingenjör, almberget: Jag tycker om musik men låter de som kan spela och sjunga göra det. Själv sjunger jag inte en ton, inte ens i duschen. Daniel Krigsman, marknad och planering, almberget: Jag brukar nynna i bilen när jag hör musik på radion. Det kan hända att det blir både högt och ljudligt om jag är ensam i bilen. Charlotte attsby och Tommy Airas i musiksektionen vill göra sång och spel mer tillgängligt för alla i LKAB:s fritidsförening. Foto: aritha ossberg olika grupper som vill spela ihop får de boka tider och vara här i lokalen, påpekar Tommy Airas. Arbetet pågår med att planera olika aktiviteter; prova-på-kvällar, musikkvällar och öppet hus en dag i veckan, för närvarande torsdagar, klockan usikerna i föreningen kan anlitas för att spela på olika tillställningar i LKAB. Jag och Håkan Salomonsson har spelat på arbetsplatsträffar och på familjedagen som LKAB:s fritidsförening anordnade i höstas, säger Tommy Airas. Vad betyder musiken för dig? Det är roligt att skapa något tillsammans med andra och utvecklas inom musiken, säger Tommy Airas, som började spela Jag får utlopp för min kreativitet. usik fungerar för mig i alla sinnesstämningar, svarar Charlotte attsby. aritha ossberg Aktiva sektioner i LKAB:s fritidsförening i almberget: Badminton Bordtennis Bowling Cykel Familje Fiske Fotboll Gymnastik Hobby/Trä Innebandy: Ishockey usik och Dans Skidor Skytte Tennis Textil/Väv SOVRAT Tack! Tack för en fantastisk familjedag i Luleå. Det var superbra organiserat och vi njöt av dagen med Teknikens hus, julbord och hockey. Ett speciellt tack till dem som har jobbat hårt med att ordna en kul upplevelse för oss alla; Ingela, Ronja, Lisa och Elisabeth m fl. anuela och Nicolina Ett stort tack till alla arbetskamrater för uppvaktningen på min 50-årsdag. Juha Suonvieri Stort tack till personal och ledning i KK3 för ett snabbt och bra agerande efter tillbudet med en traverskrok som föll på vår bil den 28 november vid kiln i KK3. Vi kände ett stort stöd vid detta tillfälle! Tack från JT Produkt AB Ledning med personal På nytt jobb Andreas Fredriksson, sektionschef, KA3-KK4, Kiruna Per Brännman, sektionschef, bergtransporter, Kiruna atti Petäjäniemi, produktionschef, PNB Brytning Norra, Kiruna Lars-Ola Särkimukka, sektionschef, Infrastruktur Verksamhetsservice, Kiruna Johan Norberg, produktionsledare, LKAB almtrafik AB, Kiruna Linda Dahlström, gruppchef, Yttre miljö, Kiruna Samuel Jonsson, gruppchef, TFPE Energi och Bränsle, Kiruna auritz agnusson aritha ossberg Bidra till Sovrat! aila: veckobladet@lkab.com Ring: Skriv: LKAB Insidan, CI, almberget. För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB Communications, Box 952, Luleå. Citera oss gärna, men ange källan. Johanna Fogman Lediga Jobb ekaniker till fasta anläggningar under jord, almberget Produktionschef edia EL500, almberget Produktionschef till Pelletsverk, almberget ekaniker KA3/KK4, Kiruna Produktionschef PKU KA3/KK4, Kiruna Ekonom Redovisning, Kiruna Ekonom Bokslutsansvarig, Kiruna Teknik/kvalitetsutvecklare, almberget Forskningsingenjör ineralteknik, Kiruna/almberget Controller, Kiruna/almberget Laboratorie-pilotverkspersonal, almberget Projektadministratör Gruvprojekt, almberget Semestervikarier till LKAB almtrafik AB, almfälten Det händer i LKAB 17 januari Näringslivsmiddag, Kiruna januari Koncernledningsmöte i Kiruna 18 januari Näringslivsgala, Kiruna Kajsa Lindmark Ulrika Westerberg ånaden som gick 12/12: Nobelpristagare Dan Shechtman och professor Zipora Shechtman föreläser i almberget 8-9/12: LKAB Fritid ordnar barnjulfest på Petsamo i Kiruna 8-9/12: Kiruna kyrka fyller 100 år 5/12: Konstutlottning för LKAB:s konstförening i Kiruna och Narvik 3/12: Överklagan av samarbetsavtalet mellan Gällivare kommun och LKAB avvisas av förvaltningsrätten. 3/12: LKAB får diplom som ett av Sveriges främsta företag inom jämställdhet. Diplomet delades ut av Unionen. 1/12: LKAB-dagen i Luleå med hockey, teater, Teknikens hus och julbord 1/12: Skeppningsrekord i Narvik, 17 båtar och 1,95 miljoner ton i november månad 24-25/11: Gällivare FIS Cross Country World Cup Idépris Idépriser som ännu inte har hämtats ut i almberget och Luleå kommer att bli ogiltiga den 31 december Dessa kommer inte att kunna överföras till den nya idéshopen. Hämta därför ut ditt pris hos förslagsansvarig i almberget och Luleå. Observera att detta gäller er som fått ett brev hem i brevlådan om idépris, inte er som fått ett mail om pris i den nya webbshopen. Peter Nilsson Tina Benson Utkommer 22 februari anusstopp 14 februari Ylva Sievertsson E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: Ansvarig utgivare: Lotta Fogde Produktion: Vinter Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Anders Lindberg VECKOBLADET # NR VECKOBLADET # NR

13 GRUVOR FÖRÄDLING HANAR Råmalm, tusen ton Period: 1 jan - 9 dec Förädlingsverk, tusen ton Period: 1 jan - 9 dec KIRUNA Pelletsverk KK Pelletsverk KK Pelletsverk KK Anrikningsverk special Leveranser, tusen ton Period: 1 jan - 9 dec SVAPPAVAARA Pelletsverk SK ALBERGET Pelletsverk BUV bandugnsverk Pelletsverk K Anrikningsverk till fines ANR Totalt förädlade produkter FÄRDIGA PRODUKTER Pellets Fines (inkl. KR) Norra: Kiruna Södra: almberget ARBETSILJÖ, KONCERN Antal olycksfall med frånvaro i hela LKAB-koncernen. Period: 1 jan -9 dec Dagbrott: Svappavaara Norra: Narvik Södra: Luleå Totalt levererat PRODUKTKVALITET Produktkvalitet i leveranser, månadsvärde. Kvalitetsmål: 96 % Tot 2011: 49 st tkr KOENTARER Period: 29 okt - 11 nov NORRA, TUSEN TON Råmalm - 83,6 Pelletsverk KK2-4,9 Pelletsverk KK3-39,1 Pelletsverk KK4 + 12,2 Svappavaara - 0,7 Specialprodukter ± 0 24 VECKOBLADET # NR ¹ ² ³ 4 0 UPPNÅDD BELÖNING ackumulerat t o m november 2012: kr 2011: kr ARBETSILJÖ KVALITET PRODUKTION Värdena + för arbetsmiljö, kvalitet och produktion avser moderbolag och anslutna dotterbolag. ¹) Lokproblem, skut/häng, växelproblem, kommunikationsfel, etagebrist ²) Rep kylare, problem med entonitmataren. ³) Bandbyte, problem med kulrullning, bandhaveri. 4 ) Problem med rökgasrening K-värde nov 2012: 98,8 % SÖDRA, TUSEN TON Råmalm + 53,2 Fines (AF + AC) + 0,3 PBO BUV + 9,3 PBO K3 + 13,2 Grafik: ediagrafik & illustration