Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar."

Transkript

1 Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar. I samarbetet mellan Nobelmuseets Forskarhjälpen och Ångströmlaboratoriet vänder vi oss nu till er högstadieelever som är intresserade av nanoteknologi! Det finns en liten chans att ni i detta projekt lyckas framställa nya, okända nanopartiklar som inte beskrivits förut! Projektet innebär också att du som elev får: fundera på tillämpningsområden för nanopartiklarna, lära dig föra forskningsprotokoll, samt tillverka en vetenskaplig forskningsposter Det praktiska arbetet med projektet kommer att dra igång efter sommarlovet och pågå större delen av hösten 2012 i nära kontakt med Nobelmuseet och Ångströmlaboratoriet, via hemsidan, mail och facebook. Tanken är att detta projekt skall kunna ingå i ordinarie undervisning till stor del, eventuellt i samarbete mellan ämnena natur och bild, så att det inte kräver för mycket extraarbete. Avslutningskonferensen kommer att bli fredagen den 7 dec Nanopartiklar har många spännande egenskaper som gör att de just nu utvecklas i en mängd olika applikationer, som allt från att bota cancer, skapa antibakteriella och självrengörande ytor till att kunna tillverka nya typer av lysdioder. Vi kommer bland annat att testa guldnanopartiklarnas förmåga att tillsammans med andra nanomaterial rengöra ytor och döda bakterier i så kallade fotokatalytiska processer. Experimenterandet kommer att ske i nära samarbete med forskarna i Uppsala framförallt via Forskarhjälpens hemsida. Analyserna av proverna kommer att till viss del kunna göras av dig och din klass, men Johan kommer att behöva göra några analyser separat och resultaten återkopplas på bästa sätt till er. Säkerhetsrisker med ett ökande antal nanopartiklar i miljön och för vår hälsa har diskuterats mer eller mindre livligt, och detta är något vi också skall fundera över, vilka faror finns och hur kan man hantera dessa på ett bra sätt?

2 Vad? Forskarhjälpens projekt 2012 heter Guldjakten och kommer att röra sig i gränslandet mellan kemi och fysik och handla om nanopartiklar och nanoteknik. Nanoteknik har koppling till ett flertal Nobelpris i både fysik och kemi. Nobelmuseet samarbetar i Guldjakten med Maria Strømme som är professor i nanoteknologi och forskaren Johan Forsgren vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Projektet kommer att innebära att du tillsammans med din klass skall försöka tillverka egna nanopartiklar genom att blanda ett guldklorid, ett guldhaltigt salt, med en detergent, ett rengöringsmedel. Det finns en liten chans att det bildas nya nanopartiklar som inte beskrivits tidigare, vilket kan leda till nya användningsområden för partiklarna eller förbättrade egenskaper i de tillämpningar som redan finns. Inom forskningen har man tidigare fokuserat på att blanda guldklorid med välkaraktäriserade surfaktanter (som finns i rengöringsmedel) för att få fram guldnanopartiklar. När? Det praktiska arbetet med projektet kommer att dra igång efter sommarlovet och pågå större delen av hösten 2012 i nära kontakt med Nobelmuseet och Ångströmlaboratoriet via hemsidan, mail och facebook. Tanken är att detta projekt skall kunna ingå i ordinarie undervisning till stor del, eventuellt i samarbete mellan ämnena NO, teknik och bild, så att det inte kräver för mycket extraarbete. Perioden maj-juni kan användas till att läsa in bakgrundsfakta om nanopartiklar och nanoteknologi. En avslutningskonferens kommer att äga rum den 7 dec 2012 då lärare samt två elever från varje deltagande klass kommer till Nobelmuseet för att lyssna till forskarnas sammanfattning av projektet och andra föreläsningar i nanoteknik. Konferensen kommer även att bestå av elevredovisningar av det egna arbetet med utgångspunkt från postern som valts att representera klassen.

3 Hur? Först ska ni lära er om nanopartiklar. Därefter kommer ni att genomföra ett experiment. Efter att ha blandat ämnena skrivs ett protokoll: namn på rengöringsmedel, exakt mängd som blandats, tidsangivelse, ph (surhetsgraden) och färg på lösningen. Protokollföringen/dokumentationen är viktig, för att kunna jämföra olika resultat. Därefter ska de bildade partiklarna testas, först gör ni själva en analys och därefter skickas ett prov in till Ångströmlaboratoriet. Där testas bland annat partiklarnas förmåga att tillsammans med andra nanomaterial rengöra ytor och döda bakterier i så kallade fotokatalytiska processer. Instruktion för tillverkning av guldnanopartiklar 1. Mät upp 200ml vatten i en E-kolv. 2. Tillsätt vald reagent (t.ex. 3ml Yes diskmedel) och vispa runt lösningen. Notera mängd tillsatt reagent. Notera färg på lösning. Mät och notera ph hos lösning. 3. Ställ E-kolven på en värmeplatta och stoppa i en magnetloppa. 4. Ställ in rotationen på 400 rpm. 5. Tillsätt 1 ml 1% guldkloridlösning i E-kolven. 6. Slå på värmen på värmeplattan. Notera alla färgförändringar som sker hos vätskan i E-kolven under resten av laborationen. 7. Låt vattnet koka upp och slå sedan av värmen. 8. Låt lösningen svalna till rumstemperatur. 9. Mät och notera ph igen. 10. Dagen efter laborationen noteras återigen eventuella färgförändringar hos vätskan. Forskningsprotokoll hittar du sist i kompendiet!

4 Vetenskapliga postrar När forskarna har gjort sina experiment, fått sina resultat och dragit sina slutsatser måste de dela med sig av detta till andra forskare och till allmänheten. Detta görs bland annat via artiklar i vetenskapliga tidskrifter och via konferenser. På konferenserna ger forskarna antingen en muntlig presentation av sitt arbete eller så har de gjort en affisch - en poster - som de har med sig till konferensen och sätter upp på en vägg eller en skärm. Vid speciella tillfällen på konferensen är det postertid då står forskarna vid sina postrar och berättar och svarar på frågor om dem. Ert arbete ska också redovisas i form av vetenskapliga postrar. Ni arbetar två och två med uppgiften och bestämmer själva om ni vill måla, använda foton eller andra verktyg då ni utformar postern. Postern ska vara i stående A1-format och det ska framgå namn, skola, bakgrund, vad ni fått fram för resultat och så vidare. Om ni väljer att måla, rita och skriva för hand måste den färdiga postern fotograferas eller skannas så att vi kan lägga ut den på nätet. Läraren ansvarar tillsammans med Nobelmuseet för att säkerställa att er poster inte innehåller direkta felaktigheter. Vi diskuterar gärna postern under arbetets gång När arbetet är färdigt väljer klassen/skolan gemensamt ut EN affisch/poster som får representera klassen och skolan i en tävling. Om röstningen skulle resultera i två likvärdiga förslag har klassens lärare utslagsröst. Postern skickas in digitalt till Nobelmuseet för granskning. Endast en poster per skola kan skickas in. Postern presenteras med klass, skolans namn och ort. De ca 20 posters som är med i tävlingen Giltiga bidrag trycks upp som affischer och visas dels på forskarhjälpens hemsida samt under Guldjaktens avslutningskonferens och eventuellt på någon mer plats. Därmed tävlar postern i flera olika tävlingsgrenar. Först och främst en bästa postern -tävling där allmänheten kan rösta på sitt favoritbidrag genom facebook flest "gilla" vinner! Den vinnande postern, som fått flest röster, belönas med tre biljetter till Nobelprisutdelningen i Stockholms konserthus den 10:e december I form -tävlingen kommer en jury att välja ut den bästa postern vad gäller utseende och i den sista grenen innehåll, kommer annan jury att välja den bästa postern ur ett vetenskapligt och innehållsmässigt perspektiv.

5 Postertävling, sammanfattning Arbetet som gjorts ska redovisas i form av vetenskapliga postrar. En poster väljs ut av klassen själv med hjälp av en omröstning, och denna valda poster kommer att representera klassen i en postertävling. Om flera klasser från samma skola deltar får skolan välja ut en representerande poster från skolan. Klassernas postrar läggs upp på Forskarhjälpens hemsida där man via facebook röstar på den poster man tycker bäst om. Den poster som fått flest röster vid ett givet datum vinner och priset är tre biljetter till Nobelprisutdelningen den 10 dec En jury kommer att välja den bästa postern vad gäller posterns utformning. Pris meddelas senare. En annan jury kommer att välja den bästa postern ur ett vetenskapligt, innehållsmässigt perspektiv. Pris meddelas senare. Postertävling, begränsningsregler. Alla posters ska vara av storleken A1, dvs 59,4 X 84,1 cm. Postern ska vara i stående format! Alla posters som vill vara med i tävlingen SKA innehålla: o En titel o Namn på författare, klass samt namnet på skolan o En kort teoretisk bakgrund om nanopartiklar/nanoteknik samt om ett eller flera relaterade Nobelpris. o Vad som gjorts och vilka resultat som erhållits. o Förslag på vad Guldnanopartiklar skulle kunna användas till. o Bilder (helst egna) o Loggor (Nobelmuseet, Forskarhjälpen, Uppsala universitet och Stiftelsen för strategisk forskning). Viktiga datum: Deadline för att skicka in poster till Nobelmuseet digitalt: 15:e oktober Deadline för korrektur (om det uppäcks fel i postern): 29 oktober Röstning på postrarna från den 5:e november till den 16:e november klockan (då stänger vi röstningen). Vinnarna utses under eftermiddagen fredagen den 16:e november 2012.

6 Om Du hittar en artikel som diskuterar nanoteknik, tipsa oss gärna på så lägger vi en länk till artikeln på hemsidan! Där finns redan nu förslag på artiklar att läsa. Nobelpris om nanoteknik Det finns en mängd Nobelpris som är kopplade till utvecklingen och möjliggörandet av nanoteknologin, t ex Nobelpriset i fysik 1986 som gick till prof. Ernst Ruska för utvecklingen av elektronmikroskopet. Nobelpriset i kemi 1991 till prof. Richard R. Ernst för utvecklingen av röntgenkristallografi (NMR). Nobelpriset i kemi 1996 som gick till prof. Robert F Curl Jr, prof. Sir Harold W. Croto, och prof. Richard E. Smalley för upptäckten av fullerener, grundämnet kol i form av nanopartiklar som har formen av en liten fotboll. Nobelpriset i fysik år 2010 till André Geim och Konstantin Novoselov för experiment med det tvådimensionella materialet grafen.. Guldnanopartiklar, bild tagen av Kathryn Grandfied på Ångströmlaboratoriet via ett transmissionselektronmikroskop

7 Vad är en nanopartikel? En nanopartikel kan beskrivas som ett mycket litet objekt med en diameter mellan 1 och 100 nanometer. Objekt mindre än 1 nanometer anses inte vara partiklar utan bara enskilda atomer och molekyler som fritt svävar omkring. Nano betyder dvärg på grekiska. 1 nanometer är 1 miljarddels meter och motsvarar längden av ca 10 atomer som ligger på rad och sätter man ihop ett antal atomer till objekt som är större än 1 nanometer börjar de bete sig annorlunda än vad de gör som fria atomer, de har bildat ett material! Dessa små partiklar uppför sig ofta väldigt annorlunda än de som vi kan se med ögonen, eftersom de är så små och inte väger så mycket påverkas de t.ex. inte av gravitationen på det sätt som vi är vana vid att saker och ting gör. Elektronerna i dessa små partiklar kan också röra sig också annorlunda än vad de gör i större objekt eftersom antalet elektroner i varje enskild partikel är väldigt få. Detta gör att elektronerna t.ex. inte riskerar att kollidera med varandra och därför kan röra sig friare, eller absorbera och sända ut ljus på ett sätt som elektroner hos större partiklar inte gör. Storleken hos nanopartiklar gör även att de kan tas upp av celler och därmed t.ex. leverera läkemedel. I början på 1980-talet gjordes en rad tekniska och vetenskapliga genombrott, såsom upptäckten av så kallade fullerener och kolnanorör (Nobelpriset i kemi 1996), som banade väg för ett ökat intresse för nanoteknologin. Fullerener och kolnanorör är i grunden samma sak, nanopartiklar som helt består av kol, där fullerener kan beskrivas som mycket små fotbollar medan kolnanorör är just små rör av kol. Fullerener bildas när grundämnet kol förångas och kondenseras i ett vakuum av trög gas. Nanoteknologi Begreppet nanoteknologi myntades redan 1974 av den japanske forskaren Norio Taniguchi då han vid en konferens använde uttrycket för att beskriva vissa processer som används inom halvledarteknologin. Nanoteknik, eller atomslöjd som det kallades i början, är en medveten framställning av strukturer som tar till vara de fysikalisk-kemiska egenskaper som uppstår på nanometernivå. En sådan definition rymmer en mängd olika tekniker från skilda vetenskapliga discipliner. Till nanoteknik räknas idag tillämpningar inom de flesta tekniska områdena, t ex datateknik, bioteknik och materialforskning. Inom biotekniken har man använt sig av nanoteknologi sedan 1970-talet då man lärde sig att klippa och klistra i genmaterialet, och biotekniken är därmed äldst inom nanoteknologin.

8 Ibland kan det vara svårt att förstå att det är just nanoteknik som ett visst forskningsområde ägnar sig åt, då begreppet "nanoteknik" inte alltid används i forskningsförklaringarna. Nanomaterial används idag i en mängd applikationer, såsom elektronisk utrustning, bilar, kosmetik, hygienartiklar, kläder, hushållsprodukter, livsmedel, sportutrustning och leksaker. En sökbar sida som samlar alla nanoprodukter hittar du på adressen Vad är så speciellt med nanomaterial? Hos nanomaterial är andelen ytatomer betydligt högre än hos material som vi vanligtvis stöter på och dessa ytatomer beter sig annorlunda än atomerna inuti materialet. Omgivningen vid ytan skiljer sig radikalt från omgivningen inuti det studerade materialet. Ytatomer återfinns hos alla material men det är bara hos nanomaterial som deras egenskaper börjar styra över hur materialet beter sig. Andelen atomer som sitter på ytan jämfört med de som befinner sig "inne" i materialet hos nanopartiklar är också mycket större än vad som är fallet för större partiklar, och dessa ytatomer reagerar gärna med sin omgivning vilket gör nanopartiklar intressanta i t.ex. filter, sensorer, katalysatorer eller bärare av molekyler. Ett exempel på detta beskrivs i figuren nedan där en sockerbit delas upp i mindre delar. Sidan på den ursprungliga sockerbiten är 1cm vilket gör att ytan hos sockerbiten är 6cm2. Om denna sockerbit skärs itu till 8 stycken lika stora bitar blir den sammanlagda ytan hos sockerbitarna 12cm2, även om mängden socker fortfarande är den samma. Om man fortsätter att dela sockerbitarna ökar den totala ytarean hos sockret och när sockerbitarna inte är större än några nanometer blir den totala ytarean flera hundra kvadratmeter, det vill säga flera miljoner gånger större än hos den ursprungliga sockerbiten!

9 Naturliga nanopartiklar? I naturen finns många exempel på nanopartiklar och nanostrukturer, till exempel består ytan hos bladen på lotusblomman av nanometertunna hår. Dessa hår står rakt ut från bladen och gör att vatten inte stannar kvar på dem, vilket leder till att bladen alltid hålls rena genom att damm och smuts sköljs bort av det vatten som hamnar på bladen och sedan rullar av. Många nanoforskare får sin inspiration från biologin och letar efter sätt att härma naturens egna nanomaterial för att till exempel skapa nya självrengörande ytor. I stort sett alla processer i alla levande organismers celler sker på nanonivå. Arvsmassans (DNA) dubblering vid celldelning, de processer som tillverkar proteiner efter receptet i DNA i våra celler, samt förvandlingen av den föda vi intar till energi och byggstenar åt vår kropp. Kombinationen av nya analysmetoder och metoder för att tillverka material med nanodimensioner har lett till en explosion för nanoteknologin under 2000-talet eftersom det nu går att skräddarsy material som utnyttjar de unika fenomen som erbjuds hos nanomaterial. Det senaste nanoteknologiska genombrottet är upptäckten av grafen (Nobelpriset i fysik 2010), ett kolbaserat material som bara är ett atomlager tjockt men starkt, och som leder elektroner extremt bra och är tillräckligt stabilt för att kunna bilda filmer synliga för blotta ögat! Guldnanopartiklar Guldnanopartiklar är kända sedan mitten på 1800-talet då Michael Faraday förklarade varför glas innehållande guld fick en rödaktig färg. Det var helt enkelt så att glaset innehöll små partiklar av guld och dessa partiklar absorberar ljus så att glaset såg rött ut. Senare har det visat sig att nanopartiklar av guld med varierande storlek absorberar ljus med olika våglängd och därför ser ut att ha olika färg vilket har att göra med hur ytelektronerna hos guldet interagerar med ljuset. Guldnanopartiklar har idag en mängd olika användningsområden där bl.a. deras unika optiska egenskaper används. Det utnyttjas t.ex. i sensorer för detektion av olika molekyler som kan fästa på ytan hos guldpartiklarna och därför påverka de optiska egenskaperna hos partiklarna. De kan också användas i applikationer för att fånga in ljus i t.ex. solceller, eller i fiberoptiska sammanhang för informationsöverföring.

10 Vi på Nobelmuseet Från Nobelmuseet deltar Katarina Nordqvist, Anna Johanna Lindqvist Forsberg, Andreas Lündin och Perina Stjernlöf. Vi som forskar Vi är två forskare som medverkar i Guldjakten, det andra projektet av Forskarhjälpen, Maria Strømme, professor i nanoteknologi och forskaren Johan Forsgren, från Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. På Ångströmlaboratoriet finns också Sara Frykstrand. Vi som finansierar Forskarhjälpen finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). SSF har som uppgift att stödja forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Deltagande skolor Adolfsbergskolan i Örebro Bleketskolan på Tjörn Edsbergsskolan i Sollentuna Ekebyskolan i Sala Frillesåsskolan i Kungsbacka Futuraskolan i Täby Gudmundråskolan i Kramfors Hedebyskolan i Trosa Hovsjöskolan i Södertälje Kyrkskolan i Ludvika Lunaskolan i Stockholm Nya Påvelundsskolan i Västra Frölunda Roslagsskolan i Norrtälje Sigtunaskolan i Sigtuna Storsjöskolan i Östersund Tranängsskolan i Tranemo Vällingbyskolan i Stockholm Wämöskolan i Karlskrona

11 Nedanför finns et protokoll som ni fyller i under experimentets gång. När det är klart ska informationen rapporteras på rapporteringssidan under Datum för laboration Val av reagent Mängd reagent Färg på vätskan innan uppvärmning ph hos vätskan innan uppvärmning Färgförändringar under uppvärmning

12 Färg på vätska efter uppvärmning ph hos vätskan efter uppvärmning (sval) Färg på vätska 1 dag efter laboration Övriga observationer

Vad är Forskarhjälpen? Varför Forskarhjälpen? Vad är forskning? Er egen Guldjakt Steg 1 Välja detergenter Steg 2 Laboration Steg 3 Analys Steg 4

Vad är Forskarhjälpen? Varför Forskarhjälpen? Vad är forskning? Er egen Guldjakt Steg 1 Välja detergenter Steg 2 Laboration Steg 3 Analys Steg 4 2 Vad är Forskarhjälpen? Varför Forskarhjälpen? Vad är forskning? Er egen Guldjakt Steg 1 Välja detergenter Steg 2 Laboration Steg 3 Analys Steg 4 Presentation Steg 5 Konferens Nanoteknologi Nanopartiklar

Läs mer

Emma Johansson 2010-01-09

Emma Johansson 2010-01-09 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Nanoteknik PM i kursen Produktutveckling 3, Emma Johansson 2010-01-09 1. Inledning 3 2. Syfte 4 2.1 Frågeställningar 4 2. Nanoteknik 4 3.1 Begreppsförklaring 4 3.2 Nanoteknologins

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Ap el går dssk ol ans Ap el går dssk ol ans En e r g ibok 8A o ch 8B Hös t en 2013

Ap el går dssk ol ans Ap el går dssk ol ans En e r g ibok 8A o ch 8B Hös t en 2013 Apelgårdsskolans Apelgårdsskolans Energibok 8A och 8B Hösten 2013 Jag undervisar i årskurs 8 på Apelgårdsskolan som ligger i området Rosengård i Malmö. Under hösten 2013 håller vi på med ett stort ämnesövergripande

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011

Illustrerad vetenskap. ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Illustrerad vetenskap ett temaarbete i Hårkdalen F-5 v.4-9 2011 Mål att arbeta mot för åk 1-3: Svenska: Uppnåendemål för åk3 Beträffande

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om i samhället. Enkäten innehåller frågor om dig och dina

Läs mer

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med

Läs mer

Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander

Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap eller nanoteknik är ett nytt forskningsområde där målsättningen är tillverkning och kontrollerbarhet av material på en atomär och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck till innovativt

Läs mer

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR?

HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? HUR SKRIVER MAN EN LABORATIONSRAPPORT OCH VARFÖR? Du kommer med största sannolikhet att skriva rapporter senare i livet (träning!) Om man jobbar som forskare använder man sig av laborationsrapporter när

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu

Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Vad är nano? Nanoteknologi är vetenskap, ingenjörsteknik och teknologi som bedrivs på nanonivå (ca 1 till 100 nanometer) Nano kan avse teknik, material, partiklar,

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Nanotekniken - både möjligheter och risker

Nanotekniken - både möjligheter och risker Nina Larsson 1/9 Nanotekniken - både möjligheter och risker Nanotekniken har kallats för en revolution och ett paradigmskifte inom vetenskapen. Genom att använda sig av oerhört små komponenter kan man

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET. Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer.

BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET. Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer. BESKRIVNING AV NOBELVÄSKANS HEMLIGHET Med utgångspunkt i Alfred Nobel och hans arbete vill vi få eleverna att få lust att testa sida idéer. Utanför klassrummet...1 Tågstationen...1 Laboratoriet...2 Utanför

Läs mer

Kan vi lita på att järnbron håller?

Kan vi lita på att järnbron håller? PROFILES-studiematerial - Översikt Kan vi lita på att järnbron håller? Naturvetenskap - Kemi årskurs 7-9 Utvecklare: Maarit Maksimainen, Sammon koulu (2013) http://www.uef.fi/profiles Studiehelhetens innehåll

Läs mer

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Björn Fagerberg, Överläkare, professor em Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Läkare för Miljön Lars Barregård, Överläkare, professor Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0 Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg Lärarhandledning Version 1.0 OBS! Denna handledning är ett pågående arbete. Kom gärna med kommentarer och förslag till förbättningar och förändringar efter att du

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Några material & Ekologi

Några material & Ekologi Några material & Ekologi Syfte Mål Kemi: Kemin; använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan. Biologin; använda biologins

Läs mer

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

NATURVETENSKAP FÖR LIVET? NATURVETENSKAP FÖR LIVET? Under terminen kommer din klass att medverka i ett forskningsprojekt. Ni kommer att arbeta med uppgifter som handlar om naturvetenskap och teknik i samhället. Enkäten innehåller

Läs mer

NanoTech micro. Mikrofiber och aktivt silver guld värt för hygienen

NanoTech micro. Mikrofiber och aktivt silver guld värt för hygienen NanoTech micro Mikrofiber och aktivt silver guld värt för hygienen Bakteriespridning en utmaning för städbranschen Kampen mot bakterier kommer alltmer i fokus. Svininfluensan och andra pandemier belyser

Läs mer

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen

NOBEL VECKAN 2007. Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen NOBEL VECKAN 2007 Press PM 2007-12-05/ Nobelstiftelsen Nobelstiftelsen 2007. Nobelpriset och Nobelmedaljen ar Nobelstiftelsens registrerade varumarken Professor Dr Peter Grilnberg anlander till Stockholm

Läs mer

Kvantfysik - introduktion

Kvantfysik - introduktion Föreläsning 6 Ljusets dubbelnatur Det som bestämmer vilken färg vi uppfattar att ett visst ljus (från t.ex. s.k. neonskyltar) har är ljusvågornas våglängd. violett grönt orange IR λ < 400 nm λ > 750 nm

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Repetitionsuppgifter. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Repetitionsuppgifter Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL

Läs mer

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111

Lösningsförslag. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 120 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag Fredagen den 29:e maj 2009, kl 08:00 12:00 Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2

KEMI. År 1 år 3. År 1. Kunna sortera föremål efter några olika egenskaper samt kunna motivera sin sortering. År 2 LOKAL KURSPLAN I NO ANNERSTASKOLAN 2010 KEMI År 1 år 3 Kursplanens mål att uppnå Att uppnå Arbetssätt Mål att uppnå skolår 5 År 1 Eleven skall: begreppen fast och flytande form, gasform samt kokning, avdunstning,

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin

Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Datum på laborationen: 2010-11-16 Handledare: Alexander Engström Preparation och spektroskopisk karakterisering av Myoglobin Namn/Laborant: Jacob Blomkvist Medlaborant: Emmi Lindgren Antonia Alfredsson

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Veckobrev v 4 KOM IHÅG

Veckobrev v 4 KOM IHÅG Veckobrev v 4 KOM IHÅG APT på måndag. Förskolan stänger då klockan 16.00. Stjärnan I veckan har barnen bakat. Barnen får själva röra ihop degen och arbeta den. Då vi delade upp degen i mindre bitar fokuserade

Läs mer

Huvudnyheterna den 7 oktober 2016 handlade om:

Huvudnyheterna den 7 oktober 2016 handlade om: ARBETSBLAD PRODUCENT: KRISTOFER CARLSSON PROJEKTLEDARE: MIA BISANDER BESTÄLLNINGSNUMMER: 104656TV6 LILLA AKTUELLT TECKENSPRÅK DEN 7 OKTOBER Lilla Aktuellt skola och Lilla Aktuellt teckenspråk är ett samarbete

Läs mer

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt?

2 Materia. 2.1 OH1 Atomer och molekyler. 2.2 10 Kan du gissa rätt vikt? 2 Materia 2.1 OH1 Atomer och molekyler 1 Vid vilken temperatur kokar vatten? 2 Att rita diagram 3 Vid vilken temperatur kokar T-sprit? 4 Varför fryser man ofta efter ett bad? 5 Olika ämnen har olika smält-

Läs mer

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program)

Bedömningsuppgifter: Skriftligt prov Vatten och Luft Vattentornet (modell och ritning) Scratch (program) Planering Tema Vatten Vatten och luft är en självklarhet för oss i Sverige. När vi vrider på kranen kommer det rent vatten och vi andas relativt ren luft. Men vad är vatten egentligen och vilka former

Läs mer

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr.

Denna teori presenterades av Empedokles ca 450 f.kr. Människor har alltid funderat och klurat kring den värld de lever i. I den forna antikens Grekland byggde människorna upp sin världsbild utifrån att allting är blandningar av fyra odelbara grundelement:

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Så förändrar nanoteknik och digitalisering världen Science & Innovation Day

Så förändrar nanoteknik och digitalisering världen Science & Innovation Day Så förändrar nanoteknik och digitalisering världen Science & Innovation Day Sundsvall 18 oktober 2016 Från nanoteknik och det uppkopplade samhället till sociala medier! 2 Välkommen till Science & Innovation

Läs mer

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016

WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 WALLENBERGS FYSIKPRIS 2016 Tävlingsuppgifter (Kvalificeringstävlingen) Riv loss detta blad och häfta ihop det med de lösta tävlingsuppgifterna. Resten av detta uppgiftshäfte får du behålla. Fyll i uppgifterna

Läs mer

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning

Projekt listan Lasern Laserspektroskopi för atmosfärstudier Laserkylning Projekt listan Lasern Lasern uppfanns 1960. I början var den mest av akademiskt intresse, men ganska snart fann man att den kunde användas för en mängd tillämpningar. Förklara i princip hur en laser fungerar,

Läs mer

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd

Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Kvantbrunnar Kvantiserade energier och tillstånd Inledning Syftet med denna laboration är att undersöka kvantiseringen av energitillstånd i kvantbrunnar. Till detta används en java-applet som hittas på

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.

Läs mer

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN Standardmodellen Den modell som sammanfattar all teoretisk kunskap om partikelfysik i dag kallas standardmodellen. Standardmodellen förutspådde redan på 1960-talet allt det som man i dag har lyckats bevisa

Läs mer

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009

FYSIK ÄR R ROLIGT. Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik. Finlandssvenska Fysikdagar 2009 FYSIK ÄR R ROLIGT Den vetenskapliga metoden som ett intresseväckande medel i högstadiefysik 1 ADRENALINPORTION ÅT T FYSIKER OCH LÄRAREN I FYSIK 1. Vem behöver fysik? 2. Hur ofta använder du det som du

Läs mer

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun

Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun Pedagogisk planering NO i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: kemiförsök Annika Lundin Tierps Kommun 2015-10-05 Arbetsområde: kemiförsök Arbetsområdets syfte och förmågor att utveckla Undervisningen

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen.

Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen. Med färgglatt pyssel kan man samtidigt ta in naturvetenskapliga begrepp, redan med de yngsta barnen. Med litet äldre barn behöver man förklara vad färg är, och hur vi ser dem och visa hur de kan förändras

Läs mer

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3

Luftundersökningar. Centralt innehåll åk 1-3 VEM. Luft Åk 1-3 Luftundersökningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Men även om man kan studera så små partiklar hur kan man tillverka nya material i tillräckligt stora mängder för att det ska kunna bli kommersiellt?

Men även om man kan studera så små partiklar hur kan man tillverka nya material i tillräckligt stora mängder för att det ska kunna bli kommersiellt? Nanotekniken skapa en ny värld Så du trodde att nanoteknik är något som kommer i framtiden? Då är det dags att tänka om och se dig omkring. Sanningen är att vi redan stöter på mängder av produkter som

Läs mer

Mål med temat vad är ljud?

Mål med temat vad är ljud? Vad är ljud? När vi hör är det luftens molekyler som har satts i rörelse. När en mygga surrar och låter är det för att den med sina vingar puttar på luften. När en högtalare låter är det för att den knuffar

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Genomgång av laborationen

Genomgång av laborationen Genomgång av laborationen Forskarhjälpen 2014 Alvaro Martinez Barrio Spara anteckningarna på en säker plats. Börja om med nästa fisk om det inte är klart. Skriv in dina anteckningar i det gemensamma formuläret

Läs mer

Färg i vardagen och skolan

Färg i vardagen och skolan Färg i vardagen och skolan Work-shop vid NO-Biennalen 28-29 april 2015 Lärare 7-9 Vivi-Ann Långvik viviann@krc.su.se Lite fakta om ljus och färg Isaac Newton år 1672 Synligt ljus: ca 400-800 nm Hur vi

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204

Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Baskemi Av Truls Cronberg, Version 01b Utskrifts datum: 070204 Innehåll 1. Förberedelser 2. Torrdestillering 3. Periodiska systemet 1 4. Periodiska systemet 2 5. Finn Grundämnen 6. Atomens byggnad 7. Vad

Läs mer

Instruktion/råd för muntlig presentation

Instruktion/råd för muntlig presentation Instruktion/råd för muntlig presentation Som läkare kommer du många gånger under ditt yrkesliv att behöva hålla muntliga presentationer. Det kan vara presentation av egen forskning på konferenser, utvecklingsarbete

Läs mer

Klotblixten. Svårfångat ljusklot som kan explodera utan knall.

Klotblixten. Svårfångat ljusklot som kan explodera utan knall. 1 of 5 2015-02-26 09:11 Not 2002-04-23 Denna artikel har publicerats i Dagens Nyheter 980524 Versionen som ligger här är modifierad eftersom vissa länkar inte längre finns. 980524 Klotblixten. Svårfångat

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler

Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18. Konjugerade molekyler Uppsala Universitet Institutionen för fotokemi och molekylärvetenskap EG 2008-09-08 FH 2009-08-18 Konjugerade molekyler Introduktion Syftet med den här laborationen är att studera hur ljus och materia

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING

1. SOCIALA MEDIER 2. PLAST I HAVET 3. KLIPPA GRÄS 2017 KVALTÄVLING 1. SOCIALA MEDIER Instagram har ca 500 miljoner användare. Du laddar upp en intressant bild som snabbt får spridning. Ungefär hur lång tid skulle det ta att sprida bilden till alla användare om den skulle

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner Om ämnet Biologi De naturvetenskapliga ämnena biologi, fysik och kemi har ett gemensamt vetenskapligt ursprung och syftar till att ge eleverna kunskaper om naturvetenskapens karaktär, om den naturvetenskapliga

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Julcropjulcropjulcropjulcropjulcrop

Julcropjulcropjulcropjulcropjulcrop Utmaningar under StämpelStudions JulCrop den 28-30 november Julcropjulcropjulcropjulcropjulcrop Jul känsla Här är det fritt skapande som gäller Det enda kravet vi har, är att du skall förmedla din känsla

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer