Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar."

Transkript

1 Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar. I samarbetet mellan Nobelmuseets Forskarhjälpen och Ångströmlaboratoriet vänder vi oss nu till er högstadieelever som är intresserade av nanoteknologi! Det finns en liten chans att ni i detta projekt lyckas framställa nya, okända nanopartiklar som inte beskrivits förut! Projektet innebär också att du som elev får: fundera på tillämpningsområden för nanopartiklarna, lära dig föra forskningsprotokoll, samt tillverka en vetenskaplig forskningsposter Det praktiska arbetet med projektet kommer att dra igång efter sommarlovet och pågå större delen av hösten 2012 i nära kontakt med Nobelmuseet och Ångströmlaboratoriet, via hemsidan, mail och facebook. Tanken är att detta projekt skall kunna ingå i ordinarie undervisning till stor del, eventuellt i samarbete mellan ämnena natur och bild, så att det inte kräver för mycket extraarbete. Avslutningskonferensen kommer att bli fredagen den 7 dec Nanopartiklar har många spännande egenskaper som gör att de just nu utvecklas i en mängd olika applikationer, som allt från att bota cancer, skapa antibakteriella och självrengörande ytor till att kunna tillverka nya typer av lysdioder. Vi kommer bland annat att testa guldnanopartiklarnas förmåga att tillsammans med andra nanomaterial rengöra ytor och döda bakterier i så kallade fotokatalytiska processer. Experimenterandet kommer att ske i nära samarbete med forskarna i Uppsala framförallt via Forskarhjälpens hemsida. Analyserna av proverna kommer att till viss del kunna göras av dig och din klass, men Johan kommer att behöva göra några analyser separat och resultaten återkopplas på bästa sätt till er. Säkerhetsrisker med ett ökande antal nanopartiklar i miljön och för vår hälsa har diskuterats mer eller mindre livligt, och detta är något vi också skall fundera över, vilka faror finns och hur kan man hantera dessa på ett bra sätt?

2 Vad? Forskarhjälpens projekt 2012 heter Guldjakten och kommer att röra sig i gränslandet mellan kemi och fysik och handla om nanopartiklar och nanoteknik. Nanoteknik har koppling till ett flertal Nobelpris i både fysik och kemi. Nobelmuseet samarbetar i Guldjakten med Maria Strømme som är professor i nanoteknologi och forskaren Johan Forsgren vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Projektet kommer att innebära att du tillsammans med din klass skall försöka tillverka egna nanopartiklar genom att blanda ett guldklorid, ett guldhaltigt salt, med en detergent, ett rengöringsmedel. Det finns en liten chans att det bildas nya nanopartiklar som inte beskrivits tidigare, vilket kan leda till nya användningsområden för partiklarna eller förbättrade egenskaper i de tillämpningar som redan finns. Inom forskningen har man tidigare fokuserat på att blanda guldklorid med välkaraktäriserade surfaktanter (som finns i rengöringsmedel) för att få fram guldnanopartiklar. När? Det praktiska arbetet med projektet kommer att dra igång efter sommarlovet och pågå större delen av hösten 2012 i nära kontakt med Nobelmuseet och Ångströmlaboratoriet via hemsidan, mail och facebook. Tanken är att detta projekt skall kunna ingå i ordinarie undervisning till stor del, eventuellt i samarbete mellan ämnena NO, teknik och bild, så att det inte kräver för mycket extraarbete. Perioden maj-juni kan användas till att läsa in bakgrundsfakta om nanopartiklar och nanoteknologi. En avslutningskonferens kommer att äga rum den 7 dec 2012 då lärare samt två elever från varje deltagande klass kommer till Nobelmuseet för att lyssna till forskarnas sammanfattning av projektet och andra föreläsningar i nanoteknik. Konferensen kommer även att bestå av elevredovisningar av det egna arbetet med utgångspunkt från postern som valts att representera klassen.

3 Hur? Först ska ni lära er om nanopartiklar. Därefter kommer ni att genomföra ett experiment. Efter att ha blandat ämnena skrivs ett protokoll: namn på rengöringsmedel, exakt mängd som blandats, tidsangivelse, ph (surhetsgraden) och färg på lösningen. Protokollföringen/dokumentationen är viktig, för att kunna jämföra olika resultat. Därefter ska de bildade partiklarna testas, först gör ni själva en analys och därefter skickas ett prov in till Ångströmlaboratoriet. Där testas bland annat partiklarnas förmåga att tillsammans med andra nanomaterial rengöra ytor och döda bakterier i så kallade fotokatalytiska processer. Instruktion för tillverkning av guldnanopartiklar 1. Mät upp 200ml vatten i en E-kolv. 2. Tillsätt vald reagent (t.ex. 3ml Yes diskmedel) och vispa runt lösningen. Notera mängd tillsatt reagent. Notera färg på lösning. Mät och notera ph hos lösning. 3. Ställ E-kolven på en värmeplatta och stoppa i en magnetloppa. 4. Ställ in rotationen på 400 rpm. 5. Tillsätt 1 ml 1% guldkloridlösning i E-kolven. 6. Slå på värmen på värmeplattan. Notera alla färgförändringar som sker hos vätskan i E-kolven under resten av laborationen. 7. Låt vattnet koka upp och slå sedan av värmen. 8. Låt lösningen svalna till rumstemperatur. 9. Mät och notera ph igen. 10. Dagen efter laborationen noteras återigen eventuella färgförändringar hos vätskan. Forskningsprotokoll hittar du sist i kompendiet!

4 Vetenskapliga postrar När forskarna har gjort sina experiment, fått sina resultat och dragit sina slutsatser måste de dela med sig av detta till andra forskare och till allmänheten. Detta görs bland annat via artiklar i vetenskapliga tidskrifter och via konferenser. På konferenserna ger forskarna antingen en muntlig presentation av sitt arbete eller så har de gjort en affisch - en poster - som de har med sig till konferensen och sätter upp på en vägg eller en skärm. Vid speciella tillfällen på konferensen är det postertid då står forskarna vid sina postrar och berättar och svarar på frågor om dem. Ert arbete ska också redovisas i form av vetenskapliga postrar. Ni arbetar två och två med uppgiften och bestämmer själva om ni vill måla, använda foton eller andra verktyg då ni utformar postern. Postern ska vara i stående A1-format och det ska framgå namn, skola, bakgrund, vad ni fått fram för resultat och så vidare. Om ni väljer att måla, rita och skriva för hand måste den färdiga postern fotograferas eller skannas så att vi kan lägga ut den på nätet. Läraren ansvarar tillsammans med Nobelmuseet för att säkerställa att er poster inte innehåller direkta felaktigheter. Vi diskuterar gärna postern under arbetets gång När arbetet är färdigt väljer klassen/skolan gemensamt ut EN affisch/poster som får representera klassen och skolan i en tävling. Om röstningen skulle resultera i två likvärdiga förslag har klassens lärare utslagsröst. Postern skickas in digitalt till Nobelmuseet för granskning. Endast en poster per skola kan skickas in. Postern presenteras med klass, skolans namn och ort. De ca 20 posters som är med i tävlingen Giltiga bidrag trycks upp som affischer och visas dels på forskarhjälpens hemsida samt under Guldjaktens avslutningskonferens och eventuellt på någon mer plats. Därmed tävlar postern i flera olika tävlingsgrenar. Först och främst en bästa postern -tävling där allmänheten kan rösta på sitt favoritbidrag genom facebook flest "gilla" vinner! Den vinnande postern, som fått flest röster, belönas med tre biljetter till Nobelprisutdelningen i Stockholms konserthus den 10:e december I form -tävlingen kommer en jury att välja ut den bästa postern vad gäller utseende och i den sista grenen innehåll, kommer annan jury att välja den bästa postern ur ett vetenskapligt och innehållsmässigt perspektiv.

5 Postertävling, sammanfattning Arbetet som gjorts ska redovisas i form av vetenskapliga postrar. En poster väljs ut av klassen själv med hjälp av en omröstning, och denna valda poster kommer att representera klassen i en postertävling. Om flera klasser från samma skola deltar får skolan välja ut en representerande poster från skolan. Klassernas postrar läggs upp på Forskarhjälpens hemsida där man via facebook röstar på den poster man tycker bäst om. Den poster som fått flest röster vid ett givet datum vinner och priset är tre biljetter till Nobelprisutdelningen den 10 dec En jury kommer att välja den bästa postern vad gäller posterns utformning. Pris meddelas senare. En annan jury kommer att välja den bästa postern ur ett vetenskapligt, innehållsmässigt perspektiv. Pris meddelas senare. Postertävling, begränsningsregler. Alla posters ska vara av storleken A1, dvs 59,4 X 84,1 cm. Postern ska vara i stående format! Alla posters som vill vara med i tävlingen SKA innehålla: o En titel o Namn på författare, klass samt namnet på skolan o En kort teoretisk bakgrund om nanopartiklar/nanoteknik samt om ett eller flera relaterade Nobelpris. o Vad som gjorts och vilka resultat som erhållits. o Förslag på vad Guldnanopartiklar skulle kunna användas till. o Bilder (helst egna) o Loggor (Nobelmuseet, Forskarhjälpen, Uppsala universitet och Stiftelsen för strategisk forskning). Viktiga datum: Deadline för att skicka in poster till Nobelmuseet digitalt: 15:e oktober Deadline för korrektur (om det uppäcks fel i postern): 29 oktober Röstning på postrarna från den 5:e november till den 16:e november klockan (då stänger vi röstningen). Vinnarna utses under eftermiddagen fredagen den 16:e november 2012.

6 Om Du hittar en artikel som diskuterar nanoteknik, tipsa oss gärna på så lägger vi en länk till artikeln på hemsidan! Där finns redan nu förslag på artiklar att läsa. Nobelpris om nanoteknik Det finns en mängd Nobelpris som är kopplade till utvecklingen och möjliggörandet av nanoteknologin, t ex Nobelpriset i fysik 1986 som gick till prof. Ernst Ruska för utvecklingen av elektronmikroskopet. Nobelpriset i kemi 1991 till prof. Richard R. Ernst för utvecklingen av röntgenkristallografi (NMR). Nobelpriset i kemi 1996 som gick till prof. Robert F Curl Jr, prof. Sir Harold W. Croto, och prof. Richard E. Smalley för upptäckten av fullerener, grundämnet kol i form av nanopartiklar som har formen av en liten fotboll. Nobelpriset i fysik år 2010 till André Geim och Konstantin Novoselov för experiment med det tvådimensionella materialet grafen.. Guldnanopartiklar, bild tagen av Kathryn Grandfied på Ångströmlaboratoriet via ett transmissionselektronmikroskop

7 Vad är en nanopartikel? En nanopartikel kan beskrivas som ett mycket litet objekt med en diameter mellan 1 och 100 nanometer. Objekt mindre än 1 nanometer anses inte vara partiklar utan bara enskilda atomer och molekyler som fritt svävar omkring. Nano betyder dvärg på grekiska. 1 nanometer är 1 miljarddels meter och motsvarar längden av ca 10 atomer som ligger på rad och sätter man ihop ett antal atomer till objekt som är större än 1 nanometer börjar de bete sig annorlunda än vad de gör som fria atomer, de har bildat ett material! Dessa små partiklar uppför sig ofta väldigt annorlunda än de som vi kan se med ögonen, eftersom de är så små och inte väger så mycket påverkas de t.ex. inte av gravitationen på det sätt som vi är vana vid att saker och ting gör. Elektronerna i dessa små partiklar kan också röra sig också annorlunda än vad de gör i större objekt eftersom antalet elektroner i varje enskild partikel är väldigt få. Detta gör att elektronerna t.ex. inte riskerar att kollidera med varandra och därför kan röra sig friare, eller absorbera och sända ut ljus på ett sätt som elektroner hos större partiklar inte gör. Storleken hos nanopartiklar gör även att de kan tas upp av celler och därmed t.ex. leverera läkemedel. I början på 1980-talet gjordes en rad tekniska och vetenskapliga genombrott, såsom upptäckten av så kallade fullerener och kolnanorör (Nobelpriset i kemi 1996), som banade väg för ett ökat intresse för nanoteknologin. Fullerener och kolnanorör är i grunden samma sak, nanopartiklar som helt består av kol, där fullerener kan beskrivas som mycket små fotbollar medan kolnanorör är just små rör av kol. Fullerener bildas när grundämnet kol förångas och kondenseras i ett vakuum av trög gas. Nanoteknologi Begreppet nanoteknologi myntades redan 1974 av den japanske forskaren Norio Taniguchi då han vid en konferens använde uttrycket för att beskriva vissa processer som används inom halvledarteknologin. Nanoteknik, eller atomslöjd som det kallades i början, är en medveten framställning av strukturer som tar till vara de fysikalisk-kemiska egenskaper som uppstår på nanometernivå. En sådan definition rymmer en mängd olika tekniker från skilda vetenskapliga discipliner. Till nanoteknik räknas idag tillämpningar inom de flesta tekniska områdena, t ex datateknik, bioteknik och materialforskning. Inom biotekniken har man använt sig av nanoteknologi sedan 1970-talet då man lärde sig att klippa och klistra i genmaterialet, och biotekniken är därmed äldst inom nanoteknologin.

8 Ibland kan det vara svårt att förstå att det är just nanoteknik som ett visst forskningsområde ägnar sig åt, då begreppet "nanoteknik" inte alltid används i forskningsförklaringarna. Nanomaterial används idag i en mängd applikationer, såsom elektronisk utrustning, bilar, kosmetik, hygienartiklar, kläder, hushållsprodukter, livsmedel, sportutrustning och leksaker. En sökbar sida som samlar alla nanoprodukter hittar du på adressen Vad är så speciellt med nanomaterial? Hos nanomaterial är andelen ytatomer betydligt högre än hos material som vi vanligtvis stöter på och dessa ytatomer beter sig annorlunda än atomerna inuti materialet. Omgivningen vid ytan skiljer sig radikalt från omgivningen inuti det studerade materialet. Ytatomer återfinns hos alla material men det är bara hos nanomaterial som deras egenskaper börjar styra över hur materialet beter sig. Andelen atomer som sitter på ytan jämfört med de som befinner sig "inne" i materialet hos nanopartiklar är också mycket större än vad som är fallet för större partiklar, och dessa ytatomer reagerar gärna med sin omgivning vilket gör nanopartiklar intressanta i t.ex. filter, sensorer, katalysatorer eller bärare av molekyler. Ett exempel på detta beskrivs i figuren nedan där en sockerbit delas upp i mindre delar. Sidan på den ursprungliga sockerbiten är 1cm vilket gör att ytan hos sockerbiten är 6cm2. Om denna sockerbit skärs itu till 8 stycken lika stora bitar blir den sammanlagda ytan hos sockerbitarna 12cm2, även om mängden socker fortfarande är den samma. Om man fortsätter att dela sockerbitarna ökar den totala ytarean hos sockret och när sockerbitarna inte är större än några nanometer blir den totala ytarean flera hundra kvadratmeter, det vill säga flera miljoner gånger större än hos den ursprungliga sockerbiten!

9 Naturliga nanopartiklar? I naturen finns många exempel på nanopartiklar och nanostrukturer, till exempel består ytan hos bladen på lotusblomman av nanometertunna hår. Dessa hår står rakt ut från bladen och gör att vatten inte stannar kvar på dem, vilket leder till att bladen alltid hålls rena genom att damm och smuts sköljs bort av det vatten som hamnar på bladen och sedan rullar av. Många nanoforskare får sin inspiration från biologin och letar efter sätt att härma naturens egna nanomaterial för att till exempel skapa nya självrengörande ytor. I stort sett alla processer i alla levande organismers celler sker på nanonivå. Arvsmassans (DNA) dubblering vid celldelning, de processer som tillverkar proteiner efter receptet i DNA i våra celler, samt förvandlingen av den föda vi intar till energi och byggstenar åt vår kropp. Kombinationen av nya analysmetoder och metoder för att tillverka material med nanodimensioner har lett till en explosion för nanoteknologin under 2000-talet eftersom det nu går att skräddarsy material som utnyttjar de unika fenomen som erbjuds hos nanomaterial. Det senaste nanoteknologiska genombrottet är upptäckten av grafen (Nobelpriset i fysik 2010), ett kolbaserat material som bara är ett atomlager tjockt men starkt, och som leder elektroner extremt bra och är tillräckligt stabilt för att kunna bilda filmer synliga för blotta ögat! Guldnanopartiklar Guldnanopartiklar är kända sedan mitten på 1800-talet då Michael Faraday förklarade varför glas innehållande guld fick en rödaktig färg. Det var helt enkelt så att glaset innehöll små partiklar av guld och dessa partiklar absorberar ljus så att glaset såg rött ut. Senare har det visat sig att nanopartiklar av guld med varierande storlek absorberar ljus med olika våglängd och därför ser ut att ha olika färg vilket har att göra med hur ytelektronerna hos guldet interagerar med ljuset. Guldnanopartiklar har idag en mängd olika användningsområden där bl.a. deras unika optiska egenskaper används. Det utnyttjas t.ex. i sensorer för detektion av olika molekyler som kan fästa på ytan hos guldpartiklarna och därför påverka de optiska egenskaperna hos partiklarna. De kan också användas i applikationer för att fånga in ljus i t.ex. solceller, eller i fiberoptiska sammanhang för informationsöverföring.

10 Vi på Nobelmuseet Från Nobelmuseet deltar Katarina Nordqvist, Anna Johanna Lindqvist Forsberg, Andreas Lündin och Perina Stjernlöf. Vi som forskar Vi är två forskare som medverkar i Guldjakten, det andra projektet av Forskarhjälpen, Maria Strømme, professor i nanoteknologi och forskaren Johan Forsgren, från Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. På Ångströmlaboratoriet finns också Sara Frykstrand. Vi som finansierar Forskarhjälpen finansieras av Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF). SSF har som uppgift att stödja forskning inom naturvetenskap, teknik och medicin. Deltagande skolor Adolfsbergskolan i Örebro Bleketskolan på Tjörn Edsbergsskolan i Sollentuna Ekebyskolan i Sala Frillesåsskolan i Kungsbacka Futuraskolan i Täby Gudmundråskolan i Kramfors Hedebyskolan i Trosa Hovsjöskolan i Södertälje Kyrkskolan i Ludvika Lunaskolan i Stockholm Nya Påvelundsskolan i Västra Frölunda Roslagsskolan i Norrtälje Sigtunaskolan i Sigtuna Storsjöskolan i Östersund Tranängsskolan i Tranemo Vällingbyskolan i Stockholm Wämöskolan i Karlskrona

11 Nedanför finns et protokoll som ni fyller i under experimentets gång. När det är klart ska informationen rapporteras på rapporteringssidan under Datum för laboration Val av reagent Mängd reagent Färg på vätskan innan uppvärmning ph hos vätskan innan uppvärmning Färgförändringar under uppvärmning

12 Färg på vätska efter uppvärmning ph hos vätskan efter uppvärmning (sval) Färg på vätska 1 dag efter laboration Övriga observationer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Ap el går dssk ol ans Ap el går dssk ol ans En e r g ibok 8A o ch 8B Hös t en 2013

Ap el går dssk ol ans Ap el går dssk ol ans En e r g ibok 8A o ch 8B Hös t en 2013 Apelgårdsskolans Apelgårdsskolans Energibok 8A och 8B Hösten 2013 Jag undervisar i årskurs 8 på Apelgårdsskolan som ligger i området Rosengård i Malmö. Under hösten 2013 håller vi på med ett stort ämnesövergripande

Läs mer

Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander

Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap eller nanoteknik är ett nytt forskningsområde där målsättningen är tillverkning och kontrollerbarhet av material på en atomär och

Läs mer

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu

Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Vad är nano? Nanoteknologi är vetenskap, ingenjörsteknik och teknologi som bedrivs på nanonivå (ca 1 till 100 nanometer) Nano kan avse teknik, material, partiklar,

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved. Ver 2001-03-31. Kopieringsförbud. Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! OBS! Kopiering i skolar enligt avtal ( UB4 ) gäller ej! Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Kompendieinnehåll. Vad är Forskarhjälpen... 5. Delmoment... 8

Kompendieinnehåll. Vad är Forskarhjälpen... 5. Delmoment... 8 Kompendieinnehåll Vad är Forskarhjälpen... 5 Delmoment... 8 Bakgrundsinformation solceller... 10 Laborationshandledning Soljakten... 16 Innehåll i soljaktslådan... 16 Instruktioner för mätning av en enkel

Läs mer

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9

Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Utgivare: SwedNanoTceh, 2012 Intervjuer, fakta & research: Björkskär Communication Fotografier: Bildmakarna, Jan-Olof Yxell, Holger Motzkau, Mikael

Utgivare: SwedNanoTceh, 2012 Intervjuer, fakta & research: Björkskär Communication Fotografier: Bildmakarna, Jan-Olof Yxell, Holger Motzkau, Mikael Utgivare: SwedNanoTceh, 2012 Intervjuer, fakta & research: Björkskär Communication Fotografier: Bildmakarna, Jan-Olof Yxell, Holger Motzkau, Mikael Risedal, Lasse Hejdenberg & Jörgen Appelgren Tryck: Edita

Läs mer

ENERGIHUSET. Övningens mål

ENERGIHUSET. Övningens mål ENERGIHUSET Övningens mål Målet med övningen är att eleverna ska lära sig om energibesparing och energieffektivitet, inklusive kostnadsfrågor. Övningen baseras på det faktum att uppvärmning och nerkylning

Läs mer

Blandningar och lösningar

Blandningar och lösningar Blandningar och lösningar Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar

LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar LJUSET Handledning inklusive praktiska lärarhandledningar Hur du som lärare kan använda Färg och Seende Du kan använda dig av bilder och texter för att sedan låta eleverna självständigt arbeta vidare med

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

Masterprogram i kemi 2015/2016

Masterprogram i kemi 2015/2016 Masterprogram i kemi 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Uppsala universitet erbjuder en högklassig utbildning i kemi på avancerad nivå, nära kopplad till världsledande forskning. Tack vare denna forskningsanknytning

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Från snökaos till kvantkaos

Från snökaos till kvantkaos 020302 Kaosforskning var högsta mode på åttiotalet. Sedan blev det tyst. Men för väderprognoser är kaosmatematiken fortfarande högaktuell, liksom för den nya nanotekniken. Från snökaos till kvantkaos Av

Läs mer

De flyttade experimenten till cyberrymden

De flyttade experimenten till cyberrymden NOBELPRISE T I KEMI 2013 POPULÄRVETENSKAPLIG INFORMATION De flyttade experimenten till cyberrymden Kemiska reaktioner sker blixtsnabbt. Elektroner hoppar mellan än den ena, än den andra atomen. Detta är

Läs mer

Lika löser lika - polärt och opolärt

Lika löser lika - polärt och opolärt Lika löser lika - polärt och opolärt Vätskor A. Blandbarhet mellan vatten och andra vätskor. Du har tillgång till : Aceton, glycerol, propylenglykol, etanol, bensin, lacknafta, motorolja, matolja, T-röd

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC

Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur bedöms laborativ förmåga för ökat lärande? Malin Nilsson, KRC Hur uppfattas kemi? Kemi är Tråkigt Svårt Onödig kunskap Kul att laborera men tråkigt att skriva rapporter Traditionsbunden undervisning

Läs mer

Välkommen till Borgar!

Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Välkommen till Borgar! Vi ser fram emot att snart träffa en ny årskull med naturettor och hoppas att du kommer att trivas mycket bra hos oss. Studier i naturvetenskapliga ämnen förutsätter

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Nanotekniken revolutionerar världen.

Nanotekniken revolutionerar världen. The Ångström Laboratory Nanotekniken revolutionerar världen. Maria Strømme Professor i Nanoteknologi Uppsala Universitet REVOLUTIONERANDE KRAFTER Grundläggande framsteg i vetenskap och teknik kommer ~

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Värmelära. Fysik åk 8

Värmelära. Fysik åk 8 Värmelära Fysik åk 8 Fundera på det här! Varför kan man hålla i en grillpinne av trä men inte av järn? Varför spolar man syltburkar under varmvatten om de inte går att få upp? Varför hänger elledningar

Läs mer

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING

ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTALLISERING KRISTLLISERING V LYSOZYM ETT EXEMPEL PÅ PROTEINKRISTLLISERING Laboration i kursen Experimentell Kemi Gävle 15:e augusti 2013 Handledare: nna Frick, Göteborgs Universitet (anna.frick@chem.gu.se) KRISTLLISERING

Läs mer

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN

TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN TÖRSTSLÄCKAREN NUMMER ETT VATTEN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka med vatten som tema. Nu ska vi försöka nå barn och föräldrar med budskapet

Läs mer

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad:

TITEL. Johannes Hedberggymnasiet. Laborantens namn: Medlaboranters namn: Klass: Skola: Påbörjad: Inlämnad: Johannes Hedberggymnasiet Ha gärna med skolans namn högst upp i vänstra hörnet, det ger framsidan lite guldkant Johannes Hedbergloggan är väldigt snygg att ha uppe i hörnet. Kopiera gärna denna. TITEL

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Välkommen till Forskarhjälpen 2015!

Välkommen till Forskarhjälpen 2015! App-jakten Uppstartskonferens 4 maj 2015 Välkommen till Forskarhjälpen 2015! Elever och lärare runt om i Sverige Forskare vid Stockholms Universitet Nobelmuseet Nobelmuseet 2015 Box 2245, 103 16 Stockholm

Läs mer

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul

Vattenpass, vattenlås, vattenhjul Vattenundersökningar åk 5-6; station a) Eller: Jordens dragningskraft åk 5-6 Vattenpass, vattenlås, vattenhjul 1. Dra en vågrät och en lodrät linje på tavlan med hjälp av vattenpasset. Vätskan är tyngre

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.]

530117 Materialfysik vt 2010. 10. Materiens optiska egenskaper. [Callister, etc.] 530117 Materialfysik vt 2010 10. Materiens optiska egenskaper [Callister, etc.] 10.0 Grunder: upprepning av elektromagnetism Ljus är en elektromagnetisk våg våglängd, våglängd, k vågtal, c hastighet, E

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu

Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Presentation 3: Utgör nanomaterial en risk för arbetstagarnas hälsa och säkerhet? www.nanodiode.eu Hälsoeffekter som identifierats så här långt Nanomaterial kan tränga längre in i den mänskliga kroppen

Läs mer

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00

Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25-2014-04-25 Tentamen i Fotonik - 2014-04-25, kl. 08.00-13.00 FAFF25 - Fysik för C och D, Delkurs i Fotonik Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare, godkänd formelsamling (t ex TeFyMa), utdelat formelblad.

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger. Människans öga är känsligt för rött, grönt och blått ljus och det är kombinationer

Läs mer

REALISTISK KREATIVITET

REALISTISK KREATIVITET REALISTISK KREATIVITET KREATIVITETSUTMANINGEN Upplägg 1. SORTERA OCH STRUKTURERA IDÉER 2. IDENTIFIERA RESURSER & HITTA RÄTT IDÉ 3. EXPERIMENT FÖR ATT TESTA RÄTT IDÉ 80 PERCENT OF SUCCESS IS JUST SHOWING

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Nya vägar till språk och kunskap i matematik och NO

Nya vägar till språk och kunskap i matematik och NO Nya vägar till språk och kunskap i matematik och NO Per Johansson Lärare i Ma/Idh/NO Handledare matematiklyftet Navets skola - Örebro kommun Navets språkklass Navet språkklass blogg Språk och kunskap

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker.

Gör så här: Lägg några potatisar av samma sort att gro på olika ställen i skolan. En del placeras på en ljus plats, medan andra läggs i mörker. GRONINGSFÖRSÖK Innan det är dags att sätta potatis bör man låta dem förgro. Vilken påverkan har ljus och temperatur på groningen? Gror olika sorter olika snabbt? potatis av olika sorter mörk plats ljus

Läs mer

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.

Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult. Vad är marknadsföring? En föreläsning i samband med naturpassets konferens 2010 av: Andreas Davidsson www.adreklamkonsult.se 070-425 47 94 andreas@adreklamkonsult.se Vad är marknadsföring? För många är

Läs mer

1. Lådmodellen. Lägg äppleklyftor eller prinskorvar i grytan och stek. Tag god tid på dig. Vem kan ha nytta av en solugn?

1. Lådmodellen. Lägg äppleklyftor eller prinskorvar i grytan och stek. Tag god tid på dig. Vem kan ha nytta av en solugn? *** Solugn 1. Lådmodellen Kort version Lägg äppleklyftor eller prinskorvar i grytan och stek. Tag god tid på dig. Går det att laga mat med solvärme? Hur lång tid tar det? Vem kan ha nytta av en solugn?

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra

* Bygg en solcellsdriven färgsnurra * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Kort version Prova Olika färger Svarta cirkelstreck Påklistrade småbitar av cd-skivor 1 * Bygg en solcellsdriven färgsnurra Utförlig version Så här kan du göra Det är

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

Välj rätt spis, häll och ugn

Välj rätt spis, häll och ugn Välj rätt spis, häll och ugn 1 Som alternativ till en hel spis kan du välja att köpa häll och ugn separat. Du kan då placera ugnen i en bekväm arbetshöjd. Spishällen kan antingen bestå av enskilda gjutjärnsplattor

Läs mer

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT!

HÖSTEN 2014 VÄLKOMNA HIT! HÖSTEN 2014 1:1.618 x 9,82 i Trollhättan VÄLKOMNA HIT! Innovatums Science Center är en plats för den som vill inspirera sig själv och sin grupp. Roliga interaktiva utställningar, kreativa workshops, intressanta

Läs mer

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1

FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 H. Linke, FAFA55, HT 2014 FAFA55 Kvantfysikaliska koncept PROJEKT UNDER LÄSPERIOD 1 Välkommen till FAFA55: Kvantfysikaliska koncept (HT 2014). Huvuddelen av denna kurs kommer att äga rum under Läsperiod

Läs mer

Produktbeskrivning BioZone 45-360

Produktbeskrivning BioZone 45-360 Produktbeskrivning BioZone 45-360 Problem Vi utsätts i allt högre grad för föroreningar som är skadliga för vår hälsa. Dessa föroreningar kan delas in i tre grupper: biologiska föroreningar, giftiga gaser

Läs mer

Vad gör växten med vattnet?

Vad gör växten med vattnet? Innehåll ver.2 Vad gör växten med vattnet? Du har säkert undrat över varför dina växter behöver så mycket vatten. Det är inte mera märkligt än att du själv behöver 1-3 liter vatten om dagen. Du får det

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet

Inledning Väcker intresse och introducerar ämnet En muntlig informerande presentation presenterar något eller illustrerar hur något fungerar. Huvudsyftet är alltid att informera, till skillnad från en argumenterande presentation där huvudsyftet är att

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

INTRODUKTION. till WEBBTJÄNSTEN GR-SLI. grkom.se/gr-sli

INTRODUKTION. till WEBBTJÄNSTEN GR-SLI. grkom.se/gr-sli INTRODUKTION till WEBBTJÄNSTEN GR-SLI grkom.se/gr-sli 2 3 Innehåll Skapa konto... 4 Startsidan... 4 Att söka med sökord... 5 Sök... 5 Filtrering - vad vill du se för träffar?... 6 Spara filter, lägga till

Läs mer

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv.

Material. Jord (utifrån) Påsjord är ofta steriliserad och innehåller inget liv. Ekoflaskan Ekoflaskan är som ett jordklot i miniatyr där glaset och gaserna inuti är atmosfären. Den är en utmärkt modell när man vill arbeta med frågor och observationer om hur livet på jorden fungerar.

Läs mer

www.facebook.com/barnf lmsstafetten

www.facebook.com/barnf lmsstafetten www.facebook.com/barnfilmsstafetten Skicka vidare Biljett Vi delar upplevelsen

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se

Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du. Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Hitta en artikel som använt samma teoretiker i samma sammanhang som du Viktor Öman, bibliotekarie viktor.oman@mdh.se Stora Tänkare i tillämpad form Alla ämnen har sina Stora Tänkare, men inom vissa är

Läs mer

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING

UTMANING 5 Tyngdlöst UTMANING UTMANING 5 Tyngdlöst 5 UTMANING REACHING FOR THE STARS ASE 2015 Lärarhandledning Astronauter upplever tyngdlöshet, vilket är lika med att falla fritt. Gravitationen på internationella rymdstationen ISS

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland

Med smak av Gotland. Tipsad av en granne. Dinkel från Gotland Med smak av Gotland Med smak av Gotland Tänk dig en glad och stolt mjölnare från Gotland. En mjölnare som älskar det han gör och som kan sitt hantverk sedan länge. Jordbrukarna som levererar spannmål

Läs mer