Emma Johansson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Emma Johansson 2010-01-09"

Transkript

1 MÄLARDALENS HÖGSKOLA Nanoteknik PM i kursen Produktutveckling 3, Emma Johansson

2 1. Inledning 3 2. Syfte Frågeställningar 4 2. Nanoteknik Begreppsförklaring Nanoteknologins historia Nanoteknik idag Hur det fungerar på nanonivå Nanoteknik i förpackningar Risker 7 3. Avslutande reflektioner 8 4. Referenser 9 Internetkällor 9 2

3 1. Inledning I kurserna produktutveckling 2 och 3 utfördes ett projektarbete i samarbete med Tooltracker AB i Eskilstuna. Syftet var att ta fram ett förpackningskoncept till Tooltrackers produkt som spårar verktyg. En uppgift i samband med den senare delen av projektet var att skriva ett individuellt PM. Jag har valt att fördjupa mig inom nanoteknik eftersom jag tycker att det verkar intressant och för att jag tror att det kommer att spela en mycket viktig roll i framtiden inom många olika områden - inte minst i förpackningsbranschen. Redan idag är tekniken flitigt använd i produkter som finns runt omkring oss i vår vardag. Nano är ett prefix som i huvudsak används inom naturvetenskapen. Det är det samma som 10-9, alltså en miljarddel. En nanometer är följaktligen en miljarddels meter. Det är så otroligt litet att det knappt går att föreställa sig, det går att jämföra med en atom som är 0,1 nanometer, och en tidningssida som är nanometer tjock. Nanoteknik handlar om att visualisera de ytterst små partiklarna och på så sätt skaffa kunskap om dem som gör att de går att manipulera till att passa önskat ändamål. Nanotekniken kan appliceras inom många områden, såsom materialtillverkning, kemi, elektronik och läkemedelsframtagning. 3

4 2. Syfte Syftet med detta PM är göra en fördjupning inom ett område som på något sätt kan vara till fördel för projektet. Det är i nuläget inte realistiskt för ett företag som Tooltracker att blanda in nanoteknik i utformandet sina förpackningar. Det skulle definitivt inte vara billigt, och det är ett av huvudkraven. Men jag kommer ändå att titta på möjligheterna för förpackningen om tekniken varit mer tillgänglig i dagens läge. 2.1 Frågeställningar De frågeställningar som jag kommer att göra ett försök att besvara under arbetet med detta PM är följande: Hur kan tillämpandet av nanoteknik komma att utveckla förpackningsbranschen? Finns det några risker med utvecklingen? Hur fungerar nanoteknologi på nanonivå? Hur kommer min vardag att påverkas av nanoteknologin? 2. Nanoteknik 3.1 Begreppsförklaring Ordet nano kommer ursprungligen från ordet nanos som betyder dvärg på grekiska. Nano är ett naturvetenskapligt prefix som står för en miljarddel. Storleken på partiklarna som omfattas av nanoteknik är mellan 1 och 100 nanometer. Egenskaperna hos materialet påverkas av formen och partiklarnas storlek. Nanotekniken ger möjligheten att manipulera och styra dessa partiklar på atomär nivå. 3.2 Nanoteknologins historia Nanoteknik har i själva verket använts sedan medeltiden, då av glasmästare som tillverkade färgat glas till kyrkfönster. De använde då guldpartiklar i vid infärgningen, eftersom storleken på partiklarna inverkar på färgen. Den första att diskutera nanoteknologi var amerikanen Richard Feynman år Han skrev en bok som bland annat handlade om verktyg som kunde möjliggöra förflyttning av atomer. Benämningen nanoteknik myntades 1974 av en japansk professor vid namn Norio Taniguchi. Han byggde på Feynmanns studier och gjorde vidare fördjupningar inom ämnet. Det var först på 1980-talet som det fick sitt stora genombrott. Först då utvecklades 4

5 sveptunnelmikroskopet med vilket man kunde åskådligöra partiklarna. Det var också inom samma årtionde som man fick tillgång till verktyg som möjliggjorde kontrollerad manipulation. 3.3 Nanoteknik idag Målarfärg, hårddiskar, isolering, solkrämer, TV-apparater och däck alla har de nanotekniken som gemensam nämnare. Solkrämer fungerar genom att reflektera bort solens farliga UV-strålar med partiklar av titandioxid och zinkoxid. Det är vanligt förekommande att lager av starka solkrämer gör huden vit. Detta kan, med nanoteknologi, förhindras genom att istället ta fram nanopartiklar av titandioxid och zinkoxid. Smuts- och fuktavvisande färg är en omåttligt populär produkt i färgbranschen. Gitter av kvartspartiklar bildar en yta som gör att smuts inte kan få fäste samt att fukt kan tränga ut, men inte in. Isolering av cellplast har förbättrats med nanoteknologi så att den bara behöver vara hälften så tjock. Cellerna i plasten är endast 1 nanometer i diameter, se figur 1. Figur 1 - Nanoskum för isolering Källa: BASF: 3.4 Hur det fungerar på nanonivå Nanoteknik kallas ofta lite skämtsamt för atomslöjd efter som det byggs komponenter som bara är några atomer stora. Det finns två sätt att tillverka nanostrukturer på. Det ena är att utgå från en atom eller molekyl och bygga på den med fler atomer. Den metoden kallas för bottom-up. Den andra metoden kallas för top-down och innebär att en större molekyl reduceras till en nanopartikel. Bottom-up började utövas först i början på talet. Det finns en variant av nanostrukturer som forskarna ser speciellt potential i, 5

6 kolnanorör. Nanorören har redan tagits i bruk och används bland annat till tennisracketar och andra sportartiklar. Rören är uppbyggda av skikt med kolatomer i hexagonal (sexkantig) struktur som rullats ihop. Utseendet skulle kunna liknas vid ett hönsnät, se figur 1. Denna struktur har häpnadsväckande mekaniska egenskaper. Den är upp till hundra gånger starkare än stål, men samtidigt sex gånger lättare. Nanorör är till och med starkare än diamant, vilket gör det till det starkaste existerande materialet. Figur 2 - Nanorör av kol. Källa: Nanorör leder ström, något som kol i normala fall inte gör. Rören leder dessutom ström väldigt bra eftersom det knappt finns något motstånd att jämföra med till exempel en kopparledning. Det bildas därför inte särskilt mycket värme och inga betydande mängder energi går till spillo. Detta faktum tas till vara i utvecklingen av nya snabbare datorer. En dators språk består som bekant av ettor och nollor. En dators processor har i uppgift att stänga och öppna transistorer. Det är små strömbrytare som antingen ger värdet ett eller noll. Ju fler transistorer desto snabbare blir datorerna. Genom att använda nanorör som transistorer, kan man öka antalet på dessa rejält. Ett nanorör är ungefär 2 nanometer brett. Att ämnen förändras i nanovärlden beror på att fysikens lagar inte är de samma som i den stora världen. Gravitationens inverkan till exempel, blir försumbar på så pass små partiklar. För nanopartiklar gäller samma kvantmekaniska lagar som för fotoner (ljus) och elektroner. Det går att masstillverka nanorör. Vid rätt omständigheter vill atomerna organisera sig på ett visst sätt. Antingen som fullerener, en fotbollsliknande ihålig struktur med 60 kolatomer ordnade i ett fem- och sexkantigt mönster. Eller så bildar atomerna de hopprullade flak som tidigare nämnts. Rören kan rulla ihop sig på flera olika sätt, med olika vinklar. Vinklarna har betydelse för rörens egenskaper. De två mest betydelsefulla mönstren kallas länstol och sicksack. Den tredje typen av mönster kallas kirala. Det är länstol som har den exceptionellt bra ledningsförmågan. I framtiden när det priset har sjunkit på nanorör hoppas forskarna kunna använda tekniken till att bygga lättare farkoster. Det skulle innebära mindre utsläpp och högre säkerhet. 6

7 3.5 Nanoteknik i förpackningar Nanoteknik har en viktig roll i förpackningsindustrin redan idag, framförallt bland livsmedelsförpackningar. En plastfolie med namnet Durethan har många positiva inverkningar på förpackningens innehåll. Hållbarheten förlängs avsevärt genom att nanopartiklar av lera stänger ute syre, luft och koldioxid. Den gör även förpackningarna värmebeständigare, lätta och hållfasta. Forskare har kommit på ett sätt att tillföra nanopartiklar som hölje till pappmaterial. Genom att göra det kan pappen få elektrisk ledningsförmåga, bli magnetisk och optisk aktiv. Datummärkningarna på livsmedel skulle då till exempel kunna kompletteras med ett fält som byter färg när bäst före-datum nåtts. Förpackningar som inte avger koldioxid vid förbränning är också en produkt i utvecklingsstadiet. Det skulle göra mycket stor skillnad för miljön med tanke på hur mycket förpackningar som slängs i soporna runt om i världen varje dag. 3.6 Risker Möjligheterna verkar vara oändligt många med den nya tekniken. Det finns dock ett stort orosmoln när det kommer till risker för både miljö och hälsa. Problemet är att forskningen som fokuserar på nanoteknologins möjligheter är mycket större än den andel som forskar efter risker. Eftersom nanopartiklar är väldigt små får de helt andra egenskaper än sina större släktingar. Nanopartiklarnas yttre area är stor i förhållande till volymer vilket gör dem kemiskt reaktiva. En nanopartikel av kol har inte alls samma egenskaper som en vanlig kolpartikel. Forskarna ser tendenser på att nanopartiklarna har toxiska egenskaper. Mycket tyder på att kolnanorören är cancerframkallande på samma sätt som asbest. Man befarar att de små partiklarna i stort sett kan ta sig in var som helst i kroppen. Det är å ena sidan en mycket positiv egenskap som det forskas mycket på i läkemedelsbranschen. Nanopartiklarna kan exempelvis söka upp cancerceller och förstöra dessa utan att påverka friska delar av patientens kropp som cellgifter gör. Problemet är att det finns många farliga partiklar som inte är lämpliga i kroppen, men som ändå kan ta sig in. Dessa blockeras inte av kroppens eget naturliga skydd utan tränger lätt genom vävnader in i blodomlopp, lungor och lymfa. Industrin försöker motverka märkning av produkter som innehåller nanopartiklar. De befarar att det kan få genomslag på samma sätt som genmodifierade produkter och därmed hejda utvecklingen. De är mycket medvetna om att det finns mycket pengar att tjäna och vill inte ta några risker. Det är bland annat därför som det inte skyltas så värst mycket med nanoteknik i produkter. 7

8 3. Avslutande reflektioner Genom att skriva detta PM har jag fått många nya kunskaper om nanoteknologi och allt vad det innebär. Jag märkte under arbetets gång att jag kunnat fortsätta på hur länge som helst, nanoteknik är ett mycket tvärvetenskapligt ämne som det forskas om och utvecklas överallt. Internet är fullt med information om gamla, nyutvecklade och kommande innovationer. Jag kommer sannolikt inte ha någon större nytta av det i projektet med Tooltracker. I framtiden kommer de kanske att kunna använda sig av kraftfulla, lätta och vätskeresistenta förpackningar. Dock kommer jag säkert att som ingenjör stöta på fenomenet någon gång i framtiden och då kunna dra nytta av baskunskaperna. Jag har verkligen fått upp ögonen för ämnet och tycker att det ska bli intressant att följa utvecklingen av nya material, läkemedel och så vidare. Trots risker och en del tveksamhet verkar det som att nanotekniken går mot en ljus framtid. Möjligheterna verkar nästan oändligt många och kommer att beröra de flesta utvecklingsområdena på ett eller annat sätt. Miljön verkar ha mycket att tjäna på tekniken. Samtidigt skulle det också kunna innebära raka motsatsen för miljön om det inte forskas tillräckligt mycket på riskerna. 8

9 4. Referenser Internetkällor 1. Svenska Dagbladet: 1-kontroversiell-teknik_ svd Ny teknik: Sveriges konsumenter: Forskning.se: d html Thai Indian News: Nanotech blog: Konsumentföreningen Stockholm: ARTIKEL_Nina%20Larsson.pdf

Plasmonresonans I metaller så hålls atomerna ihop av

Plasmonresonans I metaller så hålls atomerna ihop av Nanoteknologi Begreppet nanoteknologi myntades redan 1974 av den japanske forskaren Norio Taniguchi då han vid en konferens använde uttrycket för att beskriva vissa processer som används inom halvledarteknologin.

Läs mer

Men även om man kan studera så små partiklar hur kan man tillverka nya material i tillräckligt stora mängder för att det ska kunna bli kommersiellt?

Men även om man kan studera så små partiklar hur kan man tillverka nya material i tillräckligt stora mängder för att det ska kunna bli kommersiellt? Nanotekniken skapa en ny värld Så du trodde att nanoteknik är något som kommer i framtiden? Då är det dags att tänka om och se dig omkring. Sanningen är att vi redan stöter på mängder av produkter som

Läs mer

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK?

Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Hur kan du förklara f vad som menas med NANOTEKNIK? Visst minns du att allting består av atomer? En sten, en penna, ett videospel, en tv, en hund och även du består av atomer. Atomer bildar molekyler eller

Läs mer

Nanotekniken - både möjligheter och risker

Nanotekniken - både möjligheter och risker Nina Larsson 1/9 Nanotekniken - både möjligheter och risker Nanotekniken har kallats för en revolution och ett paradigmskifte inom vetenskapen. Genom att använda sig av oerhört små komponenter kan man

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Reynobond Reynolux with EcoClean. Bygg en skog! Med varje byggnad!

Reynobond Reynolux with EcoClean. Bygg en skog! Med varje byggnad! Reynobond Reynolux with EcoClean Bygg en skog! Med varje byggnad! Den första fasadplattan i aluminium som renar sig själv, och luften. Förställ dig att du skapar ett stycke skog med varje byggnad som du

Läs mer

Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar.

Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar. Forskarna Maria Strømme och Johan Forsgren på Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet behöver hjälp med att hitta nya sorters guldnanopartiklar. I samarbetet mellan Nobelmuseets Forskarhjälpen och

Läs mer

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla Ljus/optik Ljuskällor För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla En ljuskälla är ett föremål som själv sänder ut ljus t ex solen, ett stearinljus eller en glödlampa Föremål som inte själva

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu

Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Presentation 2: Vad är nano? www.nanodiode.eu Vad är nano? Nanoteknologi är vetenskap, ingenjörsteknik och teknologi som bedrivs på nanonivå (ca 1 till 100 nanometer) Nano kan avse teknik, material, partiklar,

Läs mer

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se

Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker. Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik vad är det? Trender, exempel, möjligheter, risker Bengt Kasemo Teknisk Fysik Chalmers kasemo@chalmers.se Nanoteknik att medvetet och kontrollerat skapa funktionella strukturer och system med

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter

Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Nanoteknik Hälso- och miljöaspekter Björn Fagerberg, Överläkare, professor em Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Läkare för Miljön Lars Barregård, Överläkare, professor Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Förpackningar. Individuell Inlämningsuppgift KPP039. Robin Rudberg

Förpackningar. Individuell Inlämningsuppgift KPP039. Robin Rudberg Förpackningar Individuell Inlämningsuppgift KPP039 Robin Rudberg Inledning I kursen KPP039 produktutveckling 3 ska en skriftlig redovisning av individuell inlämningsuppgift göras. Denna uppgift ska handla

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

OPTIK läran om ljuset

OPTIK läran om ljuset OPTIK läran om ljuset Vad är ljus Ljuset är en form av energi Ljus är elektromagnetisk strålning som färdas med en hastighet av 300 000 km/s. Ljuset kan ta sig igenom vakuum som är ett utrymme som inte

Läs mer

Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander

Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap en unik möjlighet Manus: Kristoffer Meinander Nanovetenskap eller nanoteknik är ett nytt forskningsområde där målsättningen är tillverkning och kontrollerbarhet av material på en atomär och

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson

Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson Nanopartiklar - från Hornsgatan till solkrämer Hanna Karlsson PhD, forskare Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Ni har säkert hört talas om partiklar Vi exponeras för partiklar! Hanna Karlsson

Läs mer

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet.

rep NP genomgång.notebook March 31, 2014 Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. 1. Materia 2. Ellära 3. Energi MATERIA Densitet = Hur tätt atomerna sitter i ett ämne Om du har samma volym av två olika ämnen så kan de väga helt olika. Det beror på ämnets densitet. Vattnets densitet

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme

Läs mer

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren

PM i Punktsvetsning. Produktutveckling 3 KPP039 HT09. Lärare: Rolf Lövgren PM i Punktsvetsning Produktutveckling 3 KPP039 HT09 Lärare: Rolf Lövgren Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Svetsning...3 Historia...3 Medeltiden...3 1800-talet...3 1900-talet...3 Resistanssvetsning...3

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

EMP- kunskapsförmedling Referenser från ett lyckat projekt

EMP- kunskapsförmedling Referenser från ett lyckat projekt Knowing more EMP- kunskapsförmedling Referenser från ett lyckat projekt Agenda Kort om EMP Kundkrav/ Varför EMP Vår lösning Bilder från projektet Resultatet Mål och Syfte med framförandet Informera Kunskapsförmedla

Läs mer

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se

Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se Emtithal Majeed, Örbyhus skola, Örbyhus www.lektion.se * Skillnader mellan radiorör och halvledarkomponenter 1.Halvledarkomponenter är mycket mindre I storlek 2.De är mycket tåliga för slag och stötar

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013

NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013 Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen Detta prov återanvänds t.o.m. 2013-06-30. NATIONELLT ÄMNESPROV I KEMI 2013 Det nationella ämnesprovet ger dig

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi

Kunskapskrav åk 6 i biologi, fysik och kemi Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan samtala om och diskutera enkla frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet genom att ställa frågor och framföra och bemöta åsikter

Läs mer

3.7 Energiprincipen i elfältet

3.7 Energiprincipen i elfältet 3.7 Energiprincipen i elfältet En laddning som flyttas från en punkt med lägre potential till en punkt med högre potential får även större potentialenergi. Formel (14) gav oss sambandet mellan ändring

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Facit till 38 No-försök

Facit till 38 No-försök Facit till 38 No-försök Försök 1 - Mynttestet Svar: Tack vare vattnets stora ytspänning (ytan spricker inte så lätt) kan man fylla ett glas så att vattnet buktar upp i glaset. Varje mynt har liten volym,

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

SKUM OCH DESS TILLVERKNING,

SKUM OCH DESS TILLVERKNING, SKUM OCH DESS TILLVERKNING, BEARBETNING SAMT ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Marina Wiklöf Handledare: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Produktutveckling 3 INNEHÅLL Inledning... 3 Historia... 3 Tillverkning... 4 Bearbetningsmetoder...

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut?

Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut? Var står nanotekniken idag - och hur ser framtiden ut? Jan Andersson, Acreo 20/09/2005 # 1 www.acreo.se Innehåll Vad är nanoteknik? Vad är läget för nanotekniken idag? Vilka framtidsutsikter har den? 20/09/2005

Läs mer

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN

RÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste

Läs mer

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0

Lärarhandledning. Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg. Version 1.0 Uppdrag Nobel ett pedagogiskt verktyg Lärarhandledning Version 1.0 OBS! Denna handledning är ett pågående arbete. Kom gärna med kommentarer och förslag till förbättningar och förändringar efter att du

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och flytvästen Bakterier

Läs mer

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential

3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3. Potentialenergi i elfält och elektrisk potential 3.1 Potentiell energi i elfält Vi betraktar en positiv testladdning som förs i närheten av en annan laddning. I det första fallet är den andra laddningen

Läs mer

4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:..

4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. 4-10 Rymdgeometri fördjupning Namn:.. Inledning I kapitlet om rymdgeometri lärde du dig känna igen de vanligaste tredimensionella kropparna, och hur man beräknar deras yta och volym. I detta kapitel skall

Läs mer

PM Ytbehandling. Anodisering. Christoffer Löfstrand 2011 01 16

PM Ytbehandling. Anodisering. Christoffer Löfstrand 2011 01 16 PM Ytbehandling Anodisering Christoffer Löfstrand 2011 01 16 Fördjupningsarbetet beskrivet med ett PM behandlar området Ytbehandling, med speciell inriktning på anodisering av olika metaller, framförallt

Läs mer

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration

elektrostatik: laddningar I vila eller liten rörelse utan acceleration Ellära 1 Elektrostatik, kap 22 Eleonora Lorek Begrepp elektricitet (franska électricité, till nylatin ele ctricus, till latin ele ctrum, av grekiska ē lektron 'bärnsten'), ursprungligen benämning på den

Läs mer

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så?

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så? Varför slår blixtar ofta ner i höga byggnader? När skillnaden i laddning mellan marken och molnet blir tillräckligt stor ger sig en blixt av från molnet till marken. När en blixt slår ner tar den oftast

Läs mer

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich

Förpackningar. Individuell PM 2010 KPP039. Annika Henrich Förpackningar Individuell PM 2010 KPP039 Förpackningar Inledning I kursen Produktutveckling 3, KPP039, ingår en individuell inlämningsuppgift. Ett PM ska skrivas som ger en mer djup inblick i en process,

Läs mer

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse

Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Välkomna till kursen i elektroniska material! Martin Leijnse Information Innehåll: fasta tillståndets fysik med fokus på halvledarfysik. Dioder, solceller, transistorer... Lärare: Martin Leijnse (föreläsare,

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

för gymnasiet Polarisation

för gymnasiet Polarisation Chalmers tekniska högskola och November 2006 Göteborgs universitet 9 sidor + bilaga Rikard Bergman 1992 Christian Karlsson, Jan Lagerwall 2002 Emma Eriksson 2006 O4 för gymnasiet Polarisation Foton taget

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

Produktutveckling 3 Handledare: Rolf Lövgren Utfört av: Adnan Silajdzic

Produktutveckling 3 Handledare: Rolf Lövgren Utfört av: Adnan Silajdzic PM Strängpressning Individuell inlämningsuppgift Produktutveckling 3 Handledare: Rolf Lövgren Utfört av: Adnan Silajdzic 1 Innehåll Inledning och Bakgrund... 3 Vad innebär Strängpressning?... 4 Hur går

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia

CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia Karlstads universitet Leif Ericsson, Fysik CBGA02, CIG02A, VT09 Fördjupningsprojekt inom Vågfysik & Materia Förutsättningar Fördjupningsprojektet omfattar 3 hp och utgör en obligatorisk del av delkursen

Läs mer

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz

Kvantmekanik. Kapitel Natalie Segercrantz Kvantmekanik Kapitel 38-39 Natalie Segercrantz Centrala begrepp Schrödinger ekvationen i en dimension Fotoelektriska effekten De Broglie: partikel-våg dualismen W 0 beror av materialet i katoden minimifrekvens!

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0).

r 2 Arbetet är alltså endast beroende av start- och slutpunkt. Det följer av att det elektriska fältet är konservativt ( E = 0). 1 Föreläsning 2 Motsvarar avsnitten 2.4 2.5 i Griffiths. Arbete och potentiell energi (Kap. 2.4) r 1 r 2 C Låt W vara det arbete som måste utföras mot ett givet elektriskt fält E, då en laddning Q flyttas

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling

3-D Skrivare. Individuellt arbete, produktutveckling 3. 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå. Produkt- och processutveckling Akademin för Innovation, Design och Teknik 3-D Skrivare Individuellt arbete, produktutveckling 3 1,5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt- och processutveckling Innovation och produktdesign Mikael Knutsson

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning 4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning Det samhälle vi lever i hade inte utvecklats till den höga standard som vi ser nu om inte vi hade lärt oss att utnyttja elektricitet. Därför är det viktigt

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi Ansvarig lärare: Janne Wåhlin jan.wahlin@edu.upplandsvasby.se Läroplanens centrala innehåll gällande kemi säger att du ska lära om kolatomens

Läs mer

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad! TENTAMEN I FYSIK FÖR V1, 14 DECEMBER 2010 Skrivtid: 14.00-19.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknare. Börja varje ny uppgift på nytt blad. Lösningarna ska vara väl motiverade och försedda med svar. Kladdblad

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson Lärarhandledning: Författad av Jenny Karlsson Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6, Grundskola 7-9 Speltid: 4 minuter Produktionsår: 2016 Lärarhandledning: INNEHÅLL: Laser Kompassen GPS Arkimedes och

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

innehållförteckning sida 1 kort historik sida 2 bruk av fusion sida 3 energi involverad sida 4 förhållande till miljö sida 5 användning sida 6 framtiden Kort historik. Fusion är en relativt ny ide som

Läs mer

Vad är Forskarhjälpen? Varför Forskarhjälpen? Vad är forskning? Er egen Guldjakt Steg 1 Välja detergenter Steg 2 Laboration Steg 3 Analys Steg 4

Vad är Forskarhjälpen? Varför Forskarhjälpen? Vad är forskning? Er egen Guldjakt Steg 1 Välja detergenter Steg 2 Laboration Steg 3 Analys Steg 4 2 Vad är Forskarhjälpen? Varför Forskarhjälpen? Vad är forskning? Er egen Guldjakt Steg 1 Välja detergenter Steg 2 Laboration Steg 3 Analys Steg 4 Presentation Steg 5 Konferens Nanoteknologi Nanopartiklar

Läs mer

Få ditt skrivbord att vibrera med musik

Få ditt skrivbord att vibrera med musik Användarmanual Paddy Vibe BT Edition Få ditt skrivbord att vibrera med musik 1. Produkt information Paddy Vibe BT Edition är en innovativ 360 högtalare som skapar ljud enli gt principen för resonans. Den

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Elektriska signaler finns i våra kroppar.

Elektriska signaler finns i våra kroppar. Ellärans grunder Elektriska signaler finns i våra kroppar. Från örat till hjärnan när vi hör Från ögonen till hjärnan när vi ser När vi tänker och gör saker sänds elektriska signaler från hjärnan till

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Optik. Läran om ljuset

Optik. Läran om ljuset Optik Läran om ljuset Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker

Läs mer

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå

solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå solenergi Tim Holmström EE1B, el och energi kaplanskolan, skellefteå innehållsförteckning kort historia utvinning energiomvandlingar miljövänlighet användning energikällans framtid kort historia På solenergiteknik.se

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

Ljusets polarisation

Ljusets polarisation Ljusets polarisation Viktor Jonsson och Alexander Forsman 1 Sammanfattning Denna labb går ut på att lära sig om, och använda, ljusets polarisation. Efter utförd labb ska studenten kunna sätta upp en enkel

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

4 i1 SKYDDA DINA ÄLSKADE MOT ELEKTRISKA FÄLT

4 i1 SKYDDA DINA ÄLSKADE MOT ELEKTRISKA FÄLT SKYDDA DINA ÄLSKADE MOT ELEKTRISKA FÄLT 4 i1 SKYDD MOT ELEKTRISKA FÄLT VIT FÄRG ANTISTATISK TÄCKNING GRUNDFÄRG NoEM ELECTRO PROTECTOR 4I1 är världens första produkt som skyddar genom att absorbera skadlig

Läs mer

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö

Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö Hur förebygger man malignt melanom? Amy Ahlgren Hudkliniken Malmö 1903 Niels Finsen nobelpris för observation att solexponering kan behandla hudtuberkulos 1920-talet Coco Chanel 1940-talet bikini Risker

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential.

Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. GÖR EN SOLKOKARE Övningens mål Eleverna lär sig förstå hur förnyelsebara energikällor fungerar, och deras potential. Sammanfattning av övningen En grupp gör en solkokare medan en annan grupp gör en gräskokare

Läs mer